Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1854 av den 27 juli 2026 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av natriumbensoat med ursprung i Folkrepubliken Kina

27 juli 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 45f0a048-8a20-11f1-8e61-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/1854

28.7.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1854

av den 27 juli 2026

om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av natriumbensoat med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (grundförordningen) (1), särskilt artikel 7,

efter samråd med medlemsstaterna,

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1. Inledande

(1) Den 19 december 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av natriumbensoat med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 10 november 2025 v Lanxess Chemical B.V. (klaganden eller Lanxess). Klagomålet ingavs för unionens natriumbensoatindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.2. Registrering

(3) Kommissionen gjorde importen av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/366 (förordningen om registrering) (3).

1.3. Berörda parter

(4) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen bland annat klaganden, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter och Kinas regering (GOC), kända importörer, användare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda av inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.4. Stickprov

(6) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(7) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall för att göra ett urval bad kommissionen unionsproducenterna att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(8) Av de två kända unionsproducenterna gav sig endast ett företag till känna, nämligen Lanxess. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och att denna producent, som svarade för mer än 60 % av unionens sammanlagda produktion, ansågs utgöra en betydande del av unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(9) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10) Endast en icke-närstående importör, Falken Trade Sp. z o.o, tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(11) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(12) Tre exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet (4). Inga synpunkter på urvalet inkom.

1.5. Frågeformulärssvar och kontrollbesök

(13) Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(14) I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som angavs i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att fastställa om bestämmelserna i artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen skulle tillämpas med avseende på Folkrepubliken Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.

(15) Kommissionen sände även frågeformulär till unionsproducenterna och till importörer och gjorde frågeformulären tillgängliga för de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet. Andra frågeformulär, såsom frågeformulär för användare i unionen, gjordes tillgängliga på internet (5) samma dag som undersökningen inleddes.

(16) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducent

— Lanxess huvudkontor i Köln, Tyskland

Exporterande producenter i Kina

— Tianjin Dongda Chemical Group Co., Ltd., Tianjin City (Tianjin Dongda)

— Wuhan Youji Industries Co., Ltd., Wuhan City, Hubeiprovinsen (Wuhan Youji)

1.6. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(17) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2024 till och med den 30 september 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1. Undersökt produkt

(18) Den undersökta produkten är natriumbensoat, som vanligtvis omfattas av CUS-nummer (tull- och statistiknummer) ) 0023120-9 och CAS-nummer (Chemical Abstracts Service) 532-32-1 och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2916 31 00 (Taric-nummer 2916 31 00 91) (den undersökta produkten).

(19) Natriumbensoat – i granulat- eller pulverform – används inom ett brett spektrum av tillämpningar, främst på grund av sina antimikrobiella egenskaper och sin höga vattenlöslighet. Sådana tillämpningar omfattar följande: personlig vård, livsmedel, drycker, läkemedel, hemvård eller produkter för djurfoder.

2.2. Berörd produkt

(20) Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina (den berörda produkten).

2.3. Likadan produkt

(21) Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

— Den undersökta produkten som produceras och säljs på den inhemska marknaden i Kina.

— Den undersökta produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(22) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. DUMPNING

3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(23) Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(24) För att samla in de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen därför i tillkännagivandet om inledande alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter om de insatsvaror som används för att producera PET-spunbond. Två exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(25) För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(26) Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(27) I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(28) Kommissionen utfärdade två noteringar till ärendehandlingarna för att informera berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 10 februari 2026 (nedan kallad den första noteringen) och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 1 april 2026 (nedan kallad den andra noteringen).

(29) I dessa noteringar tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid produktionen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom två möjliga representativa länder, nämligen Argentina och Turkiet.

(30) I den första noteringen identifierade kommissionen, även om den inte kunde hitta finansiella uppgifter om producenter av natriumbensoat, lättillgängliga årsredovisningar för elva producenter i Turkiet som är verksamma inom sektorn för tillverkning av organiska kemikalier och omfattas av Nace-kod 2014. Kommissionen kunde inte hitta lättillgängliga uppgifter från producenter i Argentina. Kommissionen ansåg därför att Turkiet skulle vara ett lämpligt representativt land, samtidigt som den uppmanade alla parter att lämna synpunkter på förslaget och föreslå alternativa länder som uppfyller de grundläggande kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen.

(31) I den andra noteringen, och eftersom inga alternativa representativa länder hade föreslagits av någon berörd part, föreslog kommissionen att försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst skulle fastställas på grundval av de elva producenterna i Turkiet som är verksamma inom sektorn för tillverkning av andra organiska baskemikalier som omfattas av Nace-kod 2014 (6).

(32) I dessa noteringar behandlas även de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa faktorer och de relevanta källorna. Parternas synpunkter behandlas också i följande avsnitt.

3.2. Normalvärde

(33) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(34) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska emellertid, ”om det fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, [...] normalvärdet konstrueras uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska inbegripa ett icke snedvridet och skäligt belopp för administrationskostnader, försäljningskostnader och allmänna kostnader samt vinst”.

(35) Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar

(36) Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

— den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

— förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

— förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

— avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

— snedvridna lönekostnader,

— tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(37) Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(38) Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen av förekomsten av snedvridningar kan även den allmänna kontexten och situationen i exportlandet beaktas, särskilt när de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sådant sätt att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(39) Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(40) I enlighet med denna bestämmelse utfärdade kommissionen en landsrapport om Kina (rapporten) (7), med belägg för förekomsten av betydande statliga ingripanden på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom utvalda sektorer (såsom kemisektorn). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten om Kina lades till i undersökningshandlingarna i det inledande skedet. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(41) Klaganden stödde sig på bevisningen i rapporten för att visa att det förekommer snedvridningar inom den kinesiska natriumbensoatindustrin. Dessa snedvridningar härrör från Kinas organisation, som bygger på begreppet social marknadsekonomi som har utvecklats under det kinesiska kommunistpartiets ledning och omfattar alla väsentliga aspekter av staten. Enligt klagomålet utövar KKP en särskilt sträng kontroll på ekonomisk nivå, vilket tar sig uttryck i de statsägda företagens stora betydelse i ekonomin och KKP:s starka inflytande över den privata sektorn. Klaganden konstaterade att de kinesiska myndigheterna framför allt ingriper på tre områden i den kinesiska ekonomin: Administrativ, finansiell och regleringsmässig kontroll av staten (8).

(42) Klaganden hänvisade också till kommissionens slutsatser i flera nyligen genomförda undersökningar av den kemiska sektorn i Kina, vilka bekräftade förekomsten av betydande snedvridningar (9).

(43) I klagomålet erinrades dessutom om nedanstående faktorer som ledde till betydande snedvridningar.

(44) För det första betjänas natriumbensoatsektorn i betydande utsträckning av företag som verkar under statliga myndigheters ägande, kontroll eller politiska tillsyn eller vägledning.

(45) Klaganden hävdar att de kinesiska myndigheterna säkerställer ett starkt inflytande över både statsägda och privatägda företag, särskilt inom främjade industrier såsom den kemiska sektorn, som omfattar natriumbensoat. De kinesiska myndigheterna och KKP utövar kontroll över statsägda företag och formar deras företagsstruktur och konkurrenslandskap för att uppnå strategiska ekonomiska mål, särskilt genom att utse och kontrollera nyckelpersoner via KKP:s organisationsavdelning och genom att ge statsägda företag förmånstillträde till viktiga insatsvaror (10).

(46) Dessutom inrättade de kinesiska myndigheterna, på både nationell och lokal nivå, kommissioner för tillsyn och förvaltning av statligt ägda tillgångar (SASAC) för att företräda statens aktieägarintressen i statsägda företag. Dessutom antog de kinesiska myndigheterna en lag om statligt ägda företagstillgångar, bland andra åtgärder som föreskriver statlig kontroll och statligt ägande över strategiska industrier. Dessutom anges i klagomålet att det sociala kreditsystemet stärker partiets inflytande över företag i Kina och hotar att pressa utländska företag att följa relevant kinesisk industripolitik. Klaganden hävdar vidare att den kinesiska regeringen med den fjortonde femårsplanen syftar till att upprätthålla socialistisk politik och främja den ekonomiska tillväxten. När det gäller statsägda företag syftar femårsplanen till att skapa en starkare koppling mellan de kinesiska myndigheterna och de statsägda företagen (11).

(47) Enligt klagomålet kvarstår en betydande grad av statligt ägande, särskilt inom industrin för toluenderivat (12). De statsägda företagen har spelat en central roll för att underlätta de kinesiska myndigheternas ingripande i Kinas kemiska sektor. Dessa statsägda företag har en dominerande ställning i försörjningskedjan för insatsvaror i tidigare led och gynnas av förmånstillträde till statligt tilldelade resurser, inbegripet finansiering, subventioner, markanvändningsrättigheter och andra former av statligt stöd. Dessutom befästs deras strategiska ställning inom industrin ytterligare genom deras nära anpassning till statlig politik och betydande inflytande över regeringens beslutsprocesser (13).

(48) Klagomålet avser minst tre av de största producenterna av toluen i världen, vilka samtliga är kinesiska statligt ägda företag. De kinesiska myndigheterna tilldelar regelbundet dessa företag finansiella resurser, vilket snedvrider marknaderna för toluen och natriumbensoat (14).

(49) Privatägda företag står också under de kinesiska myndigheternas nära kontroll. Klaganden hänvisar till exemplet med privatägda företag som producerar natriumbensoat och som beviljats förmånliga bolagsskattesatser, statliga bidrag eller subventioner. De kinesiska myndigheternas inblandning på marknaden för natriumbensoat inbegriper också deltagande av medlemmar i KKP i företagsstyrningsstrukturer (15).

(50) På grundval av ovanstående drar klaganden slutsatsen att den kinesiska marknaden för natriumbensoat i betydande utsträckning betjänas av företag som omfattas av kinesiskt statligt ägande, ekonomiskt stöd, politisk kontroll eller politisk styrning.

(51) För det andra gör den statliga närvaron i såväl statligt ägda som privata företag som producerar natriumbensoat det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader.

(52) Enligt klagomålet bevarar de kinesiska myndigheterna sitt inflytande över statsägda företag genom att utse och avsätta nyckelpersoner i företagens centrala ledning, vilket är den huvudsakliga uppgiften för SASAC. Detta görs också genom att kraftigt påverka produktionen av kritiska råvaror för framställning av natriumbensoat, särskilt toluen och natriumhydroxid (16).

(53) En av de kinesiska myndigheternas viktigaste strategier för att behålla kontrollen över statsägda företag är utnämningen av chefer, som ofta är medlemmar i kommunistpartiet. I den kinesiska lagen om statsägda företag fastställs tydligt att SASAC och lokala SASAC har befogenhet att utse ledningen för statsägda företag. Dessutom bekräftas det i SASAC-förordningen att en av SASAC:s uppgifter är att ”utse eller avsätta ansvariga personer” i statsägda företag. Klaganden åberopar kommissionens slutsatser i rapporten och hävdar att detta är ett ”tecken på betydande statligt inflytande med tanke på omfattningen av de statsägda företagen och den statsägda ekonomins dominerande roll i Kina”. Detta starka inflytande förstärks ytterligare av att CCP direkt deltar i utnämningen av ledare för statsägda företag och har rätt att fastställa de relevanta förfarandena och rekommendera särskilda kandidater till befattningarna (17).

(54) De statsägda företagen i Kina gynnas också av förmånstillträde till ett stort antal insatsvaror såsom mark och energi, men även till finansieringssystem. Det betydande statliga ingripandet i företag leder därför till snedvriden resursfördelning, vilket sedan resulterar i snedvridna kostnader och priser för de produkter som tillverkas. Dessutom påverkar GOC kostnaderna och priserna för kemiska produkter såsom natriumbensoat genom sin närvaro och sitt ingripande i råvarusektorer i tidigare led och insatsvaror som är nödvändiga för produktionen. Till exempel beror den omfattande toluenproduktionen i Kina främst på snabba investeringar och expansion inom sektorn samt på tillgången till både finansiering och råvaror. Överkapaciteten i toluenproduktionen ledde till större investeringar i industrier i senare led, särskilt i natriumbensoatindustrin. Dessutom ingriper de kinesiska myndigheterna när det gäller energipriser och energikostnader. Även om de kinesiska myndigheterna har gjort vissa ansträngningar för att skapa konkurrens på marknaden och låta marknadskrafterna bestämma priserna, är energipriserna fortfarande starkt kontrollerade. Denna omständighet gör det otvivelaktigt möjligt för GOC att avsevärt sänka energikostnaderna till förmån för kemikalieproducenter, särskilt producenter av toluen och natriumbensoat (18).

(55) För det tredje ingriper de kinesiska myndigheterna särskilt i energisektorn och på elmarknaden genom att subventionera kol som den huvudsakliga energikällan för ångproduktion. Dessutom försörjs elmarknaden i betydande utsträckning av företag som är verksamma under de kinesiska myndigheterna.

(56) Enligt klagomålet säkerställer de kinesiska myndigheterna genom direkta subventioner, förmånlig finansiering och priskontroller att kol förblir artificiellt billigt, vilket gynnar industrier som är beroende av kol som primär energikälla. Även om kol främst används för elproduktion är det också viktigt för produktion av industriell ånga, en viktig insatsvara i kemisk tillverkning och andra energiintensiva processer. de kinesiska myndigheternas inflytande sträcker sig vidare genom priskontroller. Den nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) har till exempel fastställt ett ”rimligt intervall” för medel- och långfristiga koltransaktionspriser på 570–770 CNY per ton. Dessutom säljer stora statligt ägda gruvföretag, såsom China Shenhua Energy Co. och China Coal Energy Co., ofta kol till reglerade priser, vilket säkerställer stabila men artificiellt låga kostnader för industrier i efterföljande led (19).

(57) Dessutom hävdar klagomålet att Kinas subventionerade kolsektor, utöver ångproduktionen, också ger inhemska industrier en otillbörlig fördel genom sin inverkan på elförsörjningen och elprissättningen. År 2022 stod koleldade kraftverk för 60 % av Kinas elproduktion. De kinesiska myndigheternas roll på elmarknaden sträcker sig längre än till bränslesubventioner och omfattar direkt ägande och priskontroller, vilket skapar ett system där elkostnaderna hålls nere på konstlad väg. Elsektorn domineras av statligt ägda företag. Den omfattande statliga kontrollen av prissättning och distribution av el leder till betydande snedvridningar på marknaden. Kinas modell säkerställer konstlat låga elkostnader för industriella användare. Denna intervention gynnar energiintensiva sektorer, särskilt den kemiska industrin, där el utgör en betydande del av produktionskostnaderna (20).

(58) För det fjärde bedriver den kinesiska regeringen en offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna.

(59) Utvecklingen av den kinesiska ekonomin styrs av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste fokusera på och sträva efter att genomföra. I dessa planer, som omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer, fastställs särskilda obligatoriska mål som övervakas av myndigheterna på varje administrativ nivå. Planeringsmekanismen styr fördelningen av resurser mot sektorer som regeringen har utsett som strategiska eller politiskt viktiga, snarare än att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (21).

(60) De kinesiska myndigheterna har konsekvent lagt stort fokus på den kemiska industrin i sina olika policydokument och har tydligt utformat sina åtgärder för att gynna inhemska kemikalieproducenter. I den centrala fjortonde femårsplanen anges till exempel de kinesiska myndigheternas strategiska visioner för omvandling och uppgradering av traditionella industrier samt utvecklingsinriktningen för strategiska framväxande industrier, såsom kemikalie-, byggmaterial-, nya material- och kemifiberindustrierna. Dessutom anges den kemiska och petrokemiska industrin som uppmuntrad i 2024 års version av den vägledande katalogen för anpassning av industristrukturen. Denna status innebär att denna industri i allmänhet kan dra nytta av ett stort antal subventioner och ekonomiskt stöd i form av offentlig finansiering, beskattning, krediter, import, export och mark. Klaganden drar slutsatsen att de kinesiska myndigheterna aktivt kontrollerar och reglerar produktionen och försäljningen i hela värdekedjan för natriumbensoat på nationell nivå och provinsnivå (22).

(61) För det femte är natriumbensoatsektorn, liksom alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av kinesiska konkurs-, företags- och egendomsregler. Enligt klagomålet uppfyller det kinesiska konkurssystemet inte sina huvudmål på ett tillfredsställande sätt, såsom att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers rättigheter. Den kinesiska konkurslagen tillämpas systematiskt i för liten utsträckning och riktar sig främst till små företag. Klaganden förlitar sig på kommissionens rapport för att stödja den bristande efterlevnaden av konkurslagen, särskilt på grund av oklara kriterier för att inleda förfaranden och resultatet av dessa, och de statliga myndigheternas starka inflytande i konkursförfaranden. Dessutom påverkar den bristande efterlevnaden av konkurslagstiftningen den kinesiska finans- och lånemarknaden genom att ge vissa företag implicita statliga garantier, vilket i sin tur snedvrider kreditkostnaderna och tillgången till finansiering (23). När det gäller egendomsordningen är dessutom bristerna i systemet för äganderätt särskilt tydliga när det gäller äganderätten till mark och markanvändningsrättigheter i Kina. Markfördelningen beror uteslutande på staten, som kan följa politiska mål snarare än den fria marknadens principer. Även om det finns ett antal lagar som syftar till att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, hävdar klaganden att dessa bestämmelser ofta inte följs (24). Klaganden drar slutsatsen att producenter av natriumbensoat, i likhet med alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, omfattas av de kinesiska konkurs-, företags- och egendomsreglerna och därför också är föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande verkställighet av dessa lagar.

(62) För det sjätte snedvrids lönekostnaderna även inom natriumbensoatsektorn. Enligt klagomålet är lönekostnaderna föremål för betydande snedvridningar, eftersom lönebildningen i Kina inte härrör från normala marknadskrafter eller verkliga fria kollektivförhandlingar. Ett verkligt marknadsbaserat lönesystem kan inte fullt ut växa fram i Kina på grund av strukturella hinder för arbetstagarnas och arbetsgivarnas rätt att organisera sig fritt. I praktiken är endast en fackförening juridiskt erkänd, nämligen All-China Federation of Trade Unions (ACFTU). ACFTU saknar dock oberoende från staten. Dessutom finns det belägg för att ledande befattningar inom ACFTU ofta innehas av högt uppsatta partitjänstemän i statligt ägda företag eller av chefer i privata företag (25).

(63) Dessutom begränsas rörligheten för den kinesiska arbetskraften avsevärt av hushållsregistreringssystemet (hukou), som begränsar tillgången till heltäckande social trygghet och offentliga välfärdsförmåner för personer som är officiellt registrerade som bosatta i ett visst administrativt område. Till följd av detta är många lågutbildade arbetstagare fortfarande utestängda från grundläggande offentliga tjänster och har otrygga anställningar, och de tvingas ofta acceptera lägre löner och sämre arbetsvillkor än sina lokalt registrerade motsvarigheter. Enligt klagomålet leder denna särbehandling oundvikligen till en snedvridning av lönekostnaderna på den kinesiska arbetsmarknaden (26).

(64) Liksom alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas natriumbensoatindustrin också av kinesisk arbetslagstiftning och påverkas följaktligen också av dessa snedvridningar av lönekostnaderna. Snedvridningarna av lönekostnaderna förvärras ytterligare genom arbetssubventioner som den kinesiska staten tillhandahåller, särskilt till producenter av natriumbensoat (27).

(65) Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom natriumbensoatsektorn.

(66) Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina sett till att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den tillgängliga bevisningen i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten, vilken bygger på allmänt tillgängliga källor.

(67) Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

3.2.2. Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(68) Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (28).

(69) Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att säkerställa dess ”konsolidering och tillväxt” (29). Jämfört med den trettonde femårsplanen bekräftade SASAC att de centrala företagens totala tillgångar ökade med 44,6 % under den fjortonde femårsplanen, vilket ”på ett effektivt sätt driver den integrerade utvecklingen av företag i tidigare och senare led i industrikedjan och ger ett starkt stöd för ett framgångsrikt uppnående av de viktigaste målen och uppgifterna för mitt lands ekonomiska och sociala utveckling” (30).

(70) Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(71) Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas sida vid sida med det statliga ägandet (31).

(72) Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(73) Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(74) Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”det socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap”. (32) Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets obestridda och alltmer ökande kontroll över Kinas ekonomiska system.

(75) Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(76) Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (33). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, det finansiella systemet samt regelverket.

(77) För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(78) Planerna på provinsnivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller även uttryckliga produktionsmål.

(79) Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(80) De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (34).

(81) För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (35).

(82) Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet, utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (36).

(83) För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (37).

(84) På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar samt olika investeringsrelaterade incitament, begränsningar och förbud används av myndigheterna som ett viktigt verktyg för att stödja industripolitiska mål, såsom att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stärka den inhemska industrin (38).

(85) Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden står i strid med det fria spelet mellan marknadskrafterna, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen i enlighet med marknadsprinciperna (39).

3.2.2.1. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.

(86) I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(87) Sektorn för den berörda produkten utgörs huvudsakligen av privata företag, såsom Tianjin Dongda Chemical Group (40) och Wuhan Youji (41). Inom sektorn för toluen i tidigare led, en insatsvara som används för att framställa natriumbensoat, är graden av statligt ägande fortfarande betydande även om vissa producenter är privata företag, såsom Hengli Petrochemicals (42), och ett antal producenter kontrolleras av staten, såsom Sinopec (43) eller Sinochem (44), som båda är statsägda företag (”SOE”) som kontrolleras av SASAC (45).

(88) Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (46), där kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att de ekonomiska aktörerna står under regeringens kontroll och politiska tillsyn, med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina. Dessutom omfattas hela sektorn för den berörda produkten av flera statliga strategier, såsom den fjortonde femårsplanen för råvaror (47), som direkt tar upp den petrokemiska och kemiska sektorn genom att ange att ”[i] sektorer som petrokemikalier och kemikalier, stål, icke-järnmetaller och byggnadsmaterial ska vi främja ett antal pionjärföretag i industrikedjan som utövar ledarskap över ekosystemet och kännetecknas av grundläggande konkurrenskraft, (…). Den vägledande roll som ledande företag inom kemi- och byggnadsmaterialsektorerna har ska utnyttjas för att främja företagsreformer och omstruktureringar”.

(89) Dessutom är arbetsplanen för stadig tillväxt i den petrokemiska och kemiska industrin utformad i syfte att ”främja stabil drift samt strukturell optimering och uppgradering av den petrokemiska industrin” och att ”utöka effektiva investeringar och främja omvandling och uppgradering” (48).

(90) På provinsnivå har Shandongs fjortonde femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (49) på liknande sätt som mål att ”främja den högkvalitativa utvecklingen av den kemiska industrin i provinsen” och att ”på ett heltäckande sätt främja uppgraderingen av industribasen och moderniseringen av industrikedjan, […] påskynda avvecklingen av föråldrad och ineffektiv produktionskapacitet, […] vägleda företag att genomföra sammanslagningar och omorganisationer, optimera resursfördelningen och industrikedjans struktur samt förbättra produktionseffektiviteten och lönsamheten”.

(91) I Hubeis 14:e femårsplan för ekonomisk och social utveckling och utsikterna fram till 2035 (50) anges också att de statliga myndigheterna ”kommer att optimera utvecklingen av specialoljeindustrier och etenindustrier i senare led, uppgradera traditionella industrier såsom fosforkemikalie-, saltkemikalie- och kolkemikalieindustrier, kraftfullt utveckla avancerade finkemikalier och nya kemiska material, optimera utformningen av den kemiska industrin längs floden Yangtze och fokusera på att bygga ett antal gröna och intelligenta specialiserade kemiska industriparker i Wuhan, Yichang, Jingmen, Xiangyang, Jingzhou, Xiaogan, Huanggang, Qianjiang och Xiantao för att skapa ett modernt kemiskt industrikluster på biljon-yuan-nivå”.

(92) Tianjins fjortonde femårsplan för ekonomisk och social utveckling och målen för 2035 (51) kräver dessutom att ”[d]en petrokemiska industrin ska inrikta sig på att utveckla högpresterande kemikalier och finkemikalier, förlänga industrikedjan, öka produkternas mervärde och skapa en bas i världsklass för nya kemiska material och ett kluster för den petrokemiska industrin i Nangang”.

(93) Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (52).

(94) Till exempel är China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF) branschorganisationen för sektorn för den berörda produkten. Enligt artikel 3 i CPCIF:s bolagsordning ”ansluter sig organisationen till KKP:s övergripande ledning [och] accepterar professionell vägledning, tillsyn och ledning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av de enheter som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för industriförvaltning” (53).

(95) Dessutom föreskrivs det i artikel 36 i CPCIF:s stadgar att förbundets ordförande, vice ordförande och generalsekreterare måste ”hålla fast vid kommunistpartiets ledarskap, stödja socialismen med kinesiska särdrag [och] beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik (54)”.

(96) Dessutom har CPCIF inrättat en särskild kommitté för lätta kolväten och aromater som omfattar aromatiska kolväten såsom toluen och aromatiska syror såsom natriumbensoat (55).

(97) Hengli Petrochemicals (56), Sinopec (57) och Sinochem (58) är medlemmar i CPCIF.

(98) Privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

3.2.2.2. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(99) De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(100) Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation inrättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (59)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(101) Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har emellertid kommunistpartiet dock stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (60), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (61).

(102) Redan 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att kommunistpartiets organisationer ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom deras respektive företag (62). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(103) Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med titeln General Office of CCP Central Committee’s Guidelines on stepping up the United Front work in the private sector for the new era (riktlinjerna) (63), vilket ytterligare utvidgade partikommittéernas roll i privata företag.

(104) I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”. I avsnitt III.6 anges följande: ”vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (64).

(105) Undersökningen bekräftade att överlappningar mellan ledande befattningar och KKP-medlemskap/partifunktioner även förekommer inom natriumbensoatsektorn.

(106) Som exempel kan nämnas att chefen för Wuhan Youji också är partisekreterare och belönades som en framstående arbetare i centrala motparter av kommunkommittén i Wuhan (65).

(107) I Sinopec-koncernens årsredovisning för 2022 påpekas dessutom att ”företaget kontinuerligt förbättrar kvaliteten på det partibyggande arbetet, stärker de anställdas anda, stärker arbetet med disciplininspektion och tillsyn, hjälper styrelsen att effektivt genomföra olika beslut och arrangemang och främjar en högkvalitativ utveckling av företaget” (66). Vidare är Sinopec-koncernens styrelseordförande sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (67). Sinopec-koncernen uppgav att den har för avsikt att ”inrikta sig på företagets nya uppdrag och nya uppgifter på den nya resan, föra partiets självrevolutionära anda vidare, stärka partiets ledarskap och partibyggande på ett övergripande och integrerat sätt och systematiskt främja en övergripande och strikt partistyrning, så att en stark garanti kan ges för att skriva ett nytt kapitel i Kinas moderna petrokemiska industri” (68).

(108) Sinochems ordförande i styrelsen och den allmänna ledningen är också partikommitténs sekreterare respektive biträdande sekreterare (69).

(109) Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (70). Den statliga närvaron i företag inom PBTC-sektorn och andra sektorer (som finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

3.2.2.3. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(110) Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(111) Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (71).

(112) De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera.

(113) Den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och de långsiktiga målen för 2035 (72) syftar till att ”uppgradera traditionella industrier, främja optimering och strukturell anpassning av råvaruindustrier såsom den petrokemiska industrin, stål-, icke-järnmetall- och byggnadsmaterialindustrin, utöka tillgången på högkvalitativa produkter inom sektorer som lätt industri och textilier, påskynda omvandlingen och uppgraderingen av företag inom viktiga industrier såsom den kemiska industrin och papperstillverkningen samt förbättra systemet för grön tillverkning” (73).

(114) Enligt den fjortonde femårsplanen för råvaruindustrin kommer Kina att ”utveckla ett antal industrikluster i petrokemiska produkter” (74). […] I sektorer som petrokemikalier och kemikalier, stål, icke-järnmetaller och byggnadsmaterial kommer vi att främja ett antal banbrytande företag som skulle kunna leda ekosystemet i industrikedjan med gedigen konkurrenskraft” (75).

(115) Dessutom krävs enligt det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna (76) att man ”stärker sektorspolitiken och vetenskapligt reglerar industrins omfattning: […] ökar försörjningskapaciteten när det gäller avancerade polymerer, specialkemikalier och andra produkter”, samt ”[f]örbättrar stödpolitiken: ”stärka samordningen av skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och export-, energi-, ekologi-, miljö- och prispolitiken samt annan politik med industripolitiken och ge fullt spelrum åt den roll som den nationella samarbetsplattformen för industri och finansiering spelar […]”.

(116) Dessutom föreskrivs i Hubeis fjortonde femårsplan för en högkvalitativ utveckling av en modern kemisk industri (77) att man ska ”genomföra uppgradering och omvandling av specialiserade oljeprodukter, främja produktuppgradering och utveckling av premiumvarumärken, utöka den totala produktionen av högkvalitativa produkter, ytterligare öka omfattningen och effektiviteten hos tillverkningsbaser för specialprodukter med en kapacitet på en miljon ton samt påskynda uppförandet av tillverkningsbaser för kemiska produkter med en kapacitet på en miljon ton”. [för att i]ntegera och optimera aromatiska resurser, aktivt koppla samman med industrier som plast och gummi och skapa en industrikedja för den petrokemiska bearbetningsprodukten, inklusive C2, C3, C4, C5, toluen, C8 och C9 aromater, och främja omvandlingen och utvecklingen mot integrerad raffinering, kemiska produkter och specialprodukter.” När det närmare bestämt gäller Qianjiangs projekt för uppgradering och djupbearbetning syftar planen till att ”aktivt utveckla aromatiska kemikalier, [...] och förbättra och utvidga den petrokemiska industrikedjan (78)”.

(117) Wuhan Youji (79) ligger i Hubei.

(118) När det gäller den petrokemiska industrin syftar Tianjins fjortonde femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin (80) dessutom till att ”fokusera på förädling samt grön och smart utveckling, optimera och uppgradera traditionella kemikalier, höja nivån på integreringen av raffinering och kemisk produktion, kraftfullt utveckla djupbearbetning av olefiner, avancerade finkemikalier och specialkemikalier, utvidga industrikedjan och främja optimering, omvandling och uppgradering av industristrukturen” och till att säkerställa att ”industrins storlek 2025 når 260 miljarder yuan, med en genomsnittlig årlig tillväxt på 7,5 %”.

(119) Tianjin Dongda Chemical Group (81) ligger i Tianjin.

(120) Dessutom är Tianjin Dongda Chemical Group ett ”litet jätteföretag” i Tianjin (82)s kommun. De kinesiska myndigheterna definierar ”små jätteföretag” som ”den nya eliten bland Kinas små och medelstora företag som är verksamma inom tillverkning, är specialiserade på en nischmarknad och har spjutspetsteknik” och har för avsikt att ”öka stödet till ”små jättar” under perioden 2024–2026, med fokus på viktiga industrikedjor, strategiskt framväxande industrier och andra sektorer. Dessa medel kommer att användas för att uppmuntra dessa företag att ta itu med tekniska utmaningar, utveckla nya produkter, bygga upp stödkapaciteten i industrikedjan och stödja lokala myndigheter när det gäller att främja ”små jättar” (83). Vidare uppmanas de lokala myndigheterna i Shandongs fjortonde femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (84) att ”[ö]ka den tekniska omvandlingen av befintliga företag, effektivisera energi- och resursanvändningen och förbättra företagens grundläggande konkurrenskraft [och att] inrätta en mekanism för att företag ska kunna lämna industriparker, målmedvetet avveckla föråldrad produktionskapacitet, strikt kontrollera begränsad produktionskapacitet och genomföra differentierade strategier och åtgärder för tilldelning av resursfaktorer såsom mark, el och vatten för att tvinga företag att ställa om och utvecklas”. Planen omfattar även krav på att ”öka det ekonomiska stödet. Stärka de finanspolitiska incitamenten, samordna och använda särskilda fonder, stödja kemiska företag när det gäller att påskynda teknisk omvandling, intelligent omvandling, industriella överföringar, omlokalisering till industriparker, avveckling av föråldrad utrustning osv. samt genomföra skattebefrielser för import av viktig teknisk utrustning, återbetalning av moms, forsknings- och utvecklingsåtgärder såsom ytterligare avdrag för utgifter och försäkringsersättning för den första uppsättningen teknisk utrustning. Aktivt styra olika finansinstitut och socialt kapital mot att investera i den kemiska industrin, främja fördelarna med politisk finansiering, utvecklingsfinansiering och kommersiell finansiering och öka det ekonomiska stödet till de viktigaste kemitekniska områdena”.

(121) På detta och andra sätt styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna därför praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion, liksom insatsvarorna i tidigare led och produkterna i senare led.

(122) Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

3.2.2.4. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: Avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt

(123) Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(124) Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (85).

(125) Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (86). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (87). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (88).

(126) I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten. Dessa överväganden, på grundval av tillgänglig bevisning, förefaller vara fullt tillämpliga även inom natriumbensoatsektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(127) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

3.2.2.5. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: Snedvridna lönekostnader.

(128) Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), särskilt de om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar (89).

(129) Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (90). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(130) Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (91). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(131) Ingen bevisning lades fram för att natriumbensoatsektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

3.2.2.6. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: Tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(132) Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(133) För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (92), och dessa banker tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (93), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(134) I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att de ska bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (94). Även om det erkänns att olika rättsliga bestämmelser hänvisar till behovet av att respektera normalt bankbeteende och tillsynsregler, såsom behovet av att undersöka låntagares kreditvärdighet, tyder den överväldigande bevisningen, inklusive resultat från handelspolitiska undersökningar, på att dessa bestämmelser endast spelar en sekundär roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(135) Den senaste tidens utveckling illustrerar ytterligare vilken omfattning det statliga inflytandet över finansinstitut har i Kina. I mars 2025 tillkännagav de kinesiska myndigheterna en emission på 500 miljarder renminbi yuan i statsobligationer för att ge betydande finansiellt stöd till större banker, däribland Bank of China, China Construction Bank, Bank of Communications och Postal Savings Bank of China. Syftet med detta ingripande var att stabilisera dessa institutioner mot bakgrund av sjunkande lönsamheten och rekordlåga nettoräntemarginaler, vilket belyser de proaktiva åtgärder som staten vidtagit för att upprätthålla den ekonomiska stabiliteten (95).

(136) De kinesiska myndigheterna har även klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (96). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (97).

(137) När det gäller fördelningen av finansiella resurser strävar de kinesiska myndigheterna dessutom, genom flera åtgärder för att ytterligare främja utvecklingen av privata investeringar, efter att ”öka de centrala budgetmedlen för att stödja kvalificerade privata investeringsprojekt och aktivt spela en vägledande och ledande roll” (98). De kinesiska myndigheterna har också för avsikt att ”utnyttja nya politiska finansieringsinstrument [och] stödja ett antal kvalificerade privata investeringsprojekt inom viktiga industrier och nyckelområden” (99).

(138) Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen (100). Ytterligare regler tillkommer dessutom genom vilka finansiering leds till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (101). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(139) För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(140) För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning vid utgången av 2018 (102). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (103). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(141) Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapa så kallade zombieföretag eller överföra äganderätten till skulden (t.ex. genom sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), utan att skuldproblemet som helhet nödvändigtvis undanröjs eller dess grundorsaker hanteras.

(142) Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(143) Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

3.2.3. De beskrivna snedvridningarnas systemomfattande karaktär

(144) Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten.

(145) Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) uppenbarligen av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i skälen 68–148. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av natriumbensoat omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(146) Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte är lämpliga att använda i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan även alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisbildning påverkas av betydande statliga ingripanden, såsom beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten.

(147) Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(148) Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

3.2.4. Representativt land

3.2.4.1. Allmänna anmärkningar

(149) Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

— En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (104).

— Produktion av den undersökta produkten i det landet.

— Tillgång till relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet.

— Om det fanns fler än ett möjligt representativt land gavs företräde, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(150) Såsom anges i skäl 28 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen skulle bekräftas.

3.2.4.2. En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas

(151) I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Argentina och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som högremedelinkomstländer på grundval av bruttonationalinkomst, och där det var känt att den undersökta produkten producerades.

(152) Enligt importstatistiken för råvaror konstaterades import av de produktionsfaktorer (FOP) som var nödvändiga för att framställa natriumbensoat i Argentina och Turkiet, som båda uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Det anses även sannolikt att natriumbensoat produceras i dessa två länder.

(153) Kommissionen bedömde vidare förekomsten av marknadssnedvridningar till följd av export- och/eller importbegränsningar för den berörda produkten samt för råvarorna, närmare bestämt de råvaror som utgör de viktigaste tillverkningskostnaderna vid produktionen av den berörda produkten.

(154) När det gäller Argentina drog kommissionen preliminärt i den första noteringen slutsatsen att importpriserna från resten av världen för bensoesyra – en mellanprodukt mellan toluen och den berörda produkten – sannolikt påverkas av den stora importvolymen från Kina. Med tanke på de begränsade importvolymerna av toluen, kaustiksoda, koboltsalt och kväve ansågs importen av dessa insatsvaror inte tillräcklig för att tjäna som tillförlitliga riktmärken för att konstruera normalvärdet. Dessutom noterade kommissionen att Argentina i oktober 2022 införde antidumpningstullar på natriumbensoat mot Kina (2,4 %) och Nederländerna (32,3 %). Införandet av sådana åtgärder kan ha påverkat importpriset på råvaror som används för att tillverka den undersökta produkten.

(155) När det gäller Turkiet drog kommissionen preliminärt i den första noteringen slutsatsen att importpriserna på bensoesyra från resten av världen sannolikt påverkades av den stora importvolymen från Kina. Med tanke på de begränsade importvolymerna av koboltsalt ansågs denna insatsvara inte tillräcklig för att tjäna som tillförlitliga riktmärken för att konstruera normalvärdet. Kommissionen drog därför slutsatsen att priset på importen av bensoesyra sannolikt kommer att snedvridas av den stora volym som importeras från Kina.

(156) I den första noteringen analyserade kommissionen huruvida priserna på toluen, kaustiksoda, aktivt kol och kväve också kunde snedvridas av betydande import från Ryssland i de två potentiella representativa länderna. Kommissionen analyserade de importerade volymerna av råvaror i de två potentiella representativa länderna. Ingen import av toluen från Ryssland konstaterades, och importen av kväve och aktivt kol var försumbar.

(157) Det inkom inga synpunkter med invändningar mot de två länder som angavs i den första noteringen vad gäller nivån på den ekonomiska utvecklingen. Den exporterande producent som ingick i urvalet, Wuhan Youji Industries Co., Ltd., uttryckte dock en preferens för Turkiet eftersom importvolymerna till Turkiet av toluen och kaustiksoda – de två viktigaste produktionsfaktorerna – var mycket större än importvolymerna till Argentina.

(158) I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att använda Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(159) I den andra noteringen informerade kommissionen också berörda parter om att importuppgifter från Kina i det representativa landet skulle uteslutas för de viktigaste produktionsfaktorerna, om de betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen bekräftas i det slutliga utlämnandet av uppgifter, och att import av produktionsfaktorer från länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (105) också skulle uteslutas.

(160) Som svar på den andra noteringen invände ingen part mot att Turkiet skulle väljas som representativt land. Flera parter hade dock påståenden och förslag om importuppgifterna om de utländska produktionsprocesser som förtecknas i den noteringen.

(161) Wuhan Youji uppgav att priset på importen av bensoesyra till Turkiet inte var representativt och sannolikt skulle snedvridas av stora importvolymer med ursprung i Kina.

(162) Kommissionen meddelade i den andra noteringen att den sökte efter ett annat referenspris för att representera ett icke snedvridet värde för bensoesyra, efter slutsatserna i den första noteringen att priset på importen av bensoesyra sannolikt kommer att snedvridas av den stora volym som importeras från Kina. Efter kontrollen på plats (som ägde rum efter det att den andra noteringen gjordes tillgänglig) drog kommissionen emellertid slutsatsen att bensoesyra inte köptes in externt av någon av de exporterande producenter som ingick i urvalet, eftersom båda var integrerade i tidigare led och därför köpte toluen i stället. Importpriserna för bensoesyra har således inte använts vid beräkningen av normalvärdet, och bensoesyra förtecknas inte i tabell 1.

(163) Wuhan Youji betonade att det pris som anges i den andra noteringen för import av kväve (enligt Global Trade Atlas importstatistik) inte använde samma måttenhet som Wuhan Youji hade rapporterat i sitt svar på frågeformuläret. Wuhan Youji hade rapporterat sin kväveförbrukning i Nominell kubikmätare, medan prisnivån i den andra noteringen visade kubikmätare som måttenhet. Kommissionen bekräftade de olika måttenheterna, som krävde en omvandling när den fastställde referensvärdet för Wuhan Youji.

(164) Tianjin Dongda hävdade att import av toluen till Turkiet omfattas av krav på importlicens och därmed ger upphov till snedvridningar av marknaden.

(165) Kommissionen fann inga bevis för att importpriserna till Turkiet var snedvridna. Med hjälp av GTA-databasen jämförde kommissionen importpriserna för toluen till resten av världen med importpriserna till Turkiet och fann att dessa priser var anpassade.

(166) Tianjin Dongda ansåg också att importpriserna på naturgas till Turkiet, som hämtades från det turkiska statistikinstitutet, uppvisade stora variationer jämfört med Eurostat och föredrog att använda dessa som källa för naturgas.

(167) Kommissionen ansåg att uppgifter från Turkiets statistikbyrå är en lämplig och icke snedvriden källa till naturgaspriser i Turkiet och ansåg att denna källa var tillförlitlig för fastställande av normalvärdet. Tianjin Dongda lade inte fram några konkreta bevis som kunde vederlägga dessa uppgifters tillförlitlighet.

(168) Klaganden hävdade att HS-numret för råbensen (en biprodukt vid tillverkningen av den berörda produkten) i den andra noteringen var felaktigt och att det borde vara HS-nummer 2707 10 snarare än HS-nummer 2902 20 .

(169) Efter kontrollen på plats erkände kommissionen att det Hs-nummer som angavs i den andra noteringen var felaktigt och godtog påståendet. Eftersom det inte förekom någon import av råbensen under HS-nummer 2707 10 till Turkiet enlgit uppgifterna från GTA använde kommissionen importpriser från/till resten av världen, med undantag för Kina, som källa för referenspriset.

3.2.4.3. Förekomsten av lätt tillgängliga uppgifter i det representativa landet.

(170) I den första noteringen kunde kommissionen inte identifiera någon producent av den undersökta produkten i Argentina och Turkiet för vilken det fanns lättillgängliga finansiella uppgifter. Den sökte därför efter företag som producerar bensoesyra som härrör från toluen och som används som huvudråvara för natriumbensoat. Kommissionen kunde dock inte identifiera någon producent av bensoesyra som var etablerad i något av dessa länder och för vilken det fanns lättillgängliga finansiella uppgifter. Kommissionen ansåg därför att företag verksamma inom sektorn för tillverkning av organiska kemikalier omfattas av Nace-kod 2014 (106). Två företag identifierades i Argentina, men det fanns inga tillgängliga finansiella uppgifter för dem. Trettiofem företag verksamma inom sektorn för tillverkning av organiska kemikalier identifierades i Turkiet, varav elva uppvisade en rimlig lönsamhetsnivå under en period delvis överlappande som sammanföll med undersökningsperioden.

(171) I den andra noteringen drog kommissionen slutsatsen att den inte fann några lättillgängliga finansiella uppgifter i något av de två länderna för någon producent av natriumbensoat. Den fann dock finansiella uppgifter för trettioåtta producenter inom samma kategori av tillverkning som natriumbensoat, dvs. Nace-kod C2014 (Tillverkning av andra organiska baskemikalier) i Turkiet.

(172) Kommissionen analyserade de lättillgängliga finansiella uppgifterna för de trettioåtta turkiska företagen och fann att tjugosex av dem hade ofullständiga uppgifter och att en av dem befann sig i en förlustbringande situation. Kommissionen beaktade därför endast de elva företag som hade en positiv vinstmarginal. De finansiella uppgifterna för dessa elva producenter förtecknas i bilaga III till den andra noteringen (107). Kommissionen underrättade den berörda parten i den andra noteringen om att ingen av dessa elva producenter är verksam inom produktionen av den berörda produkten.

(173) Nivån på de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som inhämtats från de elva lönsamma producenterna i Turkiet fastställs i skäl 208 nedan.

(174) Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och de elva företag som förtecknas i bilaga III till den andra noteringen, som producenter i det representativa landet samt andra delar av noteringen.

(175) Som svar på den andra noteringen invände Wuhan Youji och Tianjin Dongda mot att vissa av de elva producenter som ingick i urvalet inkluderades, eftersom dessa företags affärsverksamhet enligt deras underrättelser inte var närstående den undersökta produkten.

(176) I avsaknad av lättillgängliga finansiella uppgifter om producenter av den undersökta produkten hade kommissionen inget annat val än att använda lättillgängliga finansiella uppgifter om affärsverksamhet som, utöver den undersökta produkten, omfattade affärsverksamhet som omfattas av Nace-kod C2014.

Nivå av social trygghet och miljöskydd

(177) Såsom förklaras ovan övervägde kommissionen inledningsvis två potentiella representativa länder: Argentina och Turkiet. Såsom förklaras i skäl 154 befanns Argentina inte vara ett lämpligt representativt land i detta fall på grund av bristen på lättillgängliga finansiella uppgifter och en otillräcklig nivå på råvaruimport. Av detta följer att Turkiet var det enda lämpliga representativa landet.

(178) Då kommissionen utifrån alla ovanstående faktorer hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

3.2.4.4. Slutsats

(179) Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

3.2.5. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(180) I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen.

(181) Kommissionen mottog inga invändningar mot förteckningen över produktionsfaktorer i sin första notering.

(182) Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA (för importpriser) till Turkiet för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna.

3.2.5.1. Produktionsfaktorer

(183) Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den undersökta produkten

Produktionsfaktor

Varukoder

Uppgiftskälla

Värde (CNY)

Måttenhet

Råvaror

Toluen (toluol)

2902 30

Global Trade Atlas (GTA) (108)

7,00

Kg

Kaustiksoda, i vattenlösning

2815 12

Global Trade Atlas (GTA)

2,14

Kg

Kvävgas

2804 30

Global Trade Atlas (GTA)

0,41

Nm3

Aktiverat kol

3802 10

Global Trade Atlas (GTA)

16,37

Kg

Arbetskraft

Arbetskraft

[Ej tillämpligt]

Turkiska statistikbyrån (109)

89,64

Arbetstid

Energi

Elektricitet

[Ej tillämpligt]

Turkiska tillsynsmyndigheten för energimarknaden (110)

0,66

kWh

Ånga

[Ej tillämpligt]

Turkiets statistikbyrå

501,61

ton

Naturgas

[Ej tillämpligt]

Turkiets statistikbyrå

4,63

m3

Vatten

[Ej tillämpligt]

Investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli: (111)

5,12

m3

Biprodukt

Råbensen

2707 10

Global Trade Atlas (GTA)

8,75

Kg

(108) https://connect.spglobal.com/.

(109) http://www.turkstat.gov.tr => Press releases => välj Producer Price Index.

(110) epdk.gov.tr => ”Press releases” => välj ”Electricity Market board decisions”.

(111) https://www.invest.gov.tr/en/investmentguide/pages/cost-of-doing-business.aspx.

(184) Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de kontrollerade uppgifter som hade rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet och lade till forsknings- och utvecklingskostnader under undersökningsperioden när de uppstod för och redovisades av de exporterande producenterna.

Råvaror

(185) För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader.

(186) Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (112).

(187) Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(188) Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(189) För ett antal produktionsfaktorer utgjorde de faktiska kostnader som de exporterande producenter som ingick i urvalet hade haft en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 197.

(190) Kommissionen fastställde de transportkostnader som de exporterande producenter som ingick i urvalet hade för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

Arbetskraft

(191) Arbetskraft är en produktionsfaktor som står för mellan 4 % och 7 % av den totala produktionskostnaden. Kommissionen använde den statistik som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (113) för att fastställa lönerna i Turkiet med hjälp av detaljerade uppgifter om löner i den producerande sektorn för 2022, avseende näringsgrenen enligt Nace-kod 2014 – tillverkning av organiska baskemikalier, som omfattar produktionen av natriumbensoat enligt Nace rev. 2 (114).

(192) Det genomsnittliga månadsvärdet justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det inhemska producentprisindex som offentliggjorts av det turkiska statistikinstitutet (115) för anpassning till undersökningsperioden, från den 1 oktober 2024 till den 30 september 2025. Den timtaxa för undersökningsperioden som erhålls efter indexeringen uppgår till 89,64 CNY/timme.

Elektricitet

(193) Kommissionen avser att använda den elprisstatistik som offentliggörs av EMRA, Turkiets tillsynsmyndighet för energimarknaden (116), i EMRA:s regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen avser att använda uppgifter om de industriella elpriserna i motsvarande konsumtionsintervall i kWh för hela undersökningsperioden. Kommissionen fastställde kostnaden för el för undersökningsperioden till 0,66 CNY/kWh.

Naturgas

(194) Kommissionen använde de genomsnittliga naturgaspriserna i m3 vederbörligen justerade för inflation med hjälp av det producentprisindex som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (117) för att anpassa dem till undersökningsperioden. Priset har justerats för mervärdesskatt på 18 %, eftersom det noterade priset inbegrep mervärdesskatt. Kommissionen fastställde priset på naturgas för undersökningsperioden till 4,63 CNY/m3.

Ånga

(195) Kommissionen fastställde riktmärket för ånga på grundval av det riktmärke som beräknats för naturgas, med tanke på att enheten för ånga är GigaJoule (GJ). En GJ omvandlas till m3 gas på grundval av det allmänt vedertagna innehållet av mmbtu (miljoner brittiska värmeenheter) i 1 GJ (118) och det allmänt vedertagna innehållet av naturgas i 1 mmbtu (119). Den exporterande producentens förbrukning av ånga uttrycks i ton, vilket innebär att kommissionen omvandlade motsvarande 1 GJ till ton (120). Kommissionen noterade också ett skrivfel i omvandlingsformeln från GJ till ton, vilket hade lett till ett felaktigt referensvärde för ånga i den andra FOP-noteringen, och införde därför en reviderad version av bilaga V till den andra FOP-noteringen, där felet korrigerades. Genom att tillämpa riktmärket för naturgas fastställde kommissionen ett riktmärke på 501,61 CNY/ton för ånga, i enlighet med tabell 1 ovan.

Vatten

(196) Kommissionen fastställde riktmärket genom att använda den genomsnittliga vattenkostnaden i Turkiet som offentliggjorts av det turkiska ordförandeskapet. Denna kostnad omfattar kostnaden för bortskaffande av avloppsvatten.

Förbrukningsvaror

(197) På grund av den försumbara vikten av den totala produktionskostnaden ansågs några av produktionsfaktorerna vara förbrukningsvaror. Dessa produktionsfaktorer omfattar förpackningsmaterial.

(198) Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala produktionskostnaden och tillämpade denna procentandel på den omräknade produktionskostnaden på grundval av referensvärden.

Biprodukt

(199) Kommissionen identifierade råbensen som en biprodukt från produktionen av den undersökta produkten som kan säljas utan vidare bearbetning. Kommissionen använde importstatistiken från GTA-databasen som referensvärde för råbensen med HS-nummer 2707 10 . Kommissionen fastställde ett icke snedvridet importpris på 8,75 CNY/Kg för bensen.

Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst

(200) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(201) För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst baserade sig kommissionen på de finansiella uppgifter som hämtats från Orbis databas för år 2024 för de elva turkiska producenter som avses i skäl 173. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, uttryckta som procentandel av kostnaden för sålda varor, lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 25,56 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 11,22 %.

(202) De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycks som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(203) De exporterande producenternas respektive kostnader för forskning och utveckling, såsom anges i svaret på frågeformuläret, lades till produktionsomkostnaderna, eftersom det inte tydligt framgick av de offentliggjorda räkenskaperna för de elva producenterna i Turkiet att dessa kostnader hade inkluderats i deras respektive försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

Beräkning

(204) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(205) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de exporterande producenter som ingick i urvalet. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningssatserna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet.

(206) När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts tillämpade kommissionen produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, vinst och avskrivningar i enlighet med skäl 201. Dessa fastställdes på grundval av företagets årsredovisningar såsom förklaras i skäl 31.

(207) Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader och avskrivningar till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att få fram de icke snedvridna produktionskostnaderna.

(208) På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för de elva turkiska producenter som avses i skäl 172. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, uttryckta som procentandel av kostnaden för sålda varor, lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 25,56 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 11,22 %.

(209) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.3. Exportpris

(210) Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde direkt till oberoende kunder i unionen. En av de exporterande producenterna exporterade också via icke-närstående handlare i Kina.

(211) Vid direktförsäljning till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

3.4. Jämförelse

(212) Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet.

(213) I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall exportpriserna för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik, och ii) ta hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

3.4.1. Justeringar av normalvärdet

(214) Såsom förklaras i avsnitt 3.2 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(215) Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet begärde några sådana justeringar.

3.4.2. Justeringar av exportpriset

(216) För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt andra allmänna kostnader.

3.5. Dumpningsmarginaler

(217) För de samarbetsvilliga exporterande producenterna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(218) På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal

Tianjin Dongda Chemical Group Co., Ltd

75,4 %

Wuhan Youji Industries Co., Ltd.

57,6 %

(219) När det gäller den samarbetsvilliga exporterande producent som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(220) På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande producent som inte ingick i urvalet till 63,8 %.

(221) För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja beräknades på grundval av exportvolymen till unionen från de samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick respektive inte ingick i urvalet, uttryckt som en andel av den totala importen från Kina till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av Eurostats importstatistik för de KN-nummer som anges i skäl 18.

(222) Graden av samarbetsvilja var låg i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde omkring 65 % av den totala importen under undersökningsperioden.

(223) På grundval av detta och för att inte belöna bristande samarbete fann kommissionen det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter med utgångspunkt i det vägda genomsnittet av de fjorton enskilda transaktioner med de högsta dumpningsmarginalerna, vilka tillsammans motsvarar 6,9 % av exportvolymerna.

(224) De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal

Tianjin Dongda Chemical Group Co., Ltd

75,4 %

Wuhan Youji Industries Co., Ltd.

57,6 %

Annat samarbetsvilligt företag:

Shandong TongTaiWeiRun Food Science Tech Co., Ltd.

63,8 %

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

116,4 %

4. SKADA

4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(225) Den likadana produkten tillverkades av två unionsproducenter under undersökningsperioden. Endast en producent gav sig till känna och samarbetade fullt ut, nämligen Lanxess Chemical BV. Under undersökningsperioden stod denna producent för mer än 60 % av den totala produktionen i unionen. På denna grundval drogs slutsatsen att Lanxess stod för en betydande del av unionens sammanlagda produktionen av natriumbensoat. Lanxess anses därför utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(226) Eftersom uppgifter om skadebedömningen endast härleddes från en unionsproducent ges siffrorna för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl. Indexen baseras dock på faktiska uppgifter och inte på intervallen.

(227) Den sammanlagda produktionen i unionen under undersökningsperioden fastställdes till 23 000–25 000 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom den faktiska siffra som grundade sig på en kontroll av unionsproducenten Lanxess räkenskaper.

4.2. Förbrukning i unionen

(228) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) Lanxess kontrollerade försäljning, ii) den uppskattade försäljningen för den andra unionsproducenten och iii) importen från det berörda landet och från alla övriga länder.

(229) För den unionsproducent som inte gav sig till känna gjordes uppskattningar för förbrukningen i unionen på grundval av uppgifter från marknadsrapporter och genom extrapolering av kvoter från uppgifter från den samarbetsvilliga producenten. Eftersom inga andra producenter av natriumbensoat identifierades inom unionsindustrin, konstaterades båda uppsättningarna uppgifter vara representativa för att uppskatta förbrukningen på unionsindustrins nivå.

(230) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Total förbrukning i unionen

[25 000 –28 000 ]

[28 000 –31 000 ]

[41 000 –44 000 ]

[36 000 –39 000 ]

Index

100

112

162

146

Källa:

Svar på frågeformuläret från den samarbetsvilliga unionsproducenten, uppgifter som lämnats av klaganden.

(231) Förbrukningen i unionen utvecklades kraftigt mellan 2022 och 2024 och minskade sedan under undersökningsperioden. Unionsförbrukningen sjönk med 46 % under skadeundersökningsperioden.

4.3. Import från det berörda landet

4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(232) Eftersom natriumbensoat klassificerades under ”korg” Taric-nummer 2916 31 00 90 fram till inledandet av den aktuella undersökningen var det inte möjligt att fastställa importvolymen på grundval av importstatistik från Eurostat. Importvolymen baserades i stället på uppgifter från specialiserade leverantörer av marknadsinformation om handelsstatistik, vars tjänster klaganden prenumererar på.

(233) Källan till uppgifterna om Kinas import kunde inte lämnas ut på begäran av uppgiftslämnaren. Kommissionen kontrollerade de uppgifter som lämnats av klaganden mot andra tillgängliga statistiska källor (Eurostat och Surveillance) och mot de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenternas svar på stickprovsformulär och frågeformulär och fann att uppgifterna var tillförlitliga.

(234) Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Importvolym från Kina (ton)

[7 800 –9 500 ]

[12 400 –13 700 ]

[22 500 –24 800 ]

[20 000 –22 100 ]

Index

100

159

290

258

Marknadsandel %

[30 – 33 ]

[43 – 46 ]

[55 – 58 ]

[53 – 56 ]

Index

100

142

179

177

Källa:

Eurostat, Surveillance, specialiserad marknadsinformation samt svar på stickprovsformulär och frågeformulär från samarbetsvilliga exporterande producenter.

(235) Tabell 3 visar en kraftig ökning av importvolymen från Kina under perioden 2022–2024, vilket återspeglades i en ökning av motsvarande marknadsandel, till skada för unionsindustrin. Under 2023 och 2024 registrerades de största ökningarna av importerade kvantiteter, men importen under undersökningsperioden låg fortfarande på en nivå som var betydligt över 2022 års nivåer (högre med 158 %), vilket visar det ökade avtryck som importen från Kina uppnådde (53–56 % marknadsandel) jämfört med basåret 2022 (30–33 %).

4.4. Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(236) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av den specialiserade marknadsinformation som beskrivs i skäl 233. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet och från den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(237) Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Priser på importen från Kina

[1 600 –1 800 ]

[1 200 –1 400 ]

[1 200 –1 400 ]

[1 100 –1 300 ]

Index

100

78

76

71

Källa:

Eurostat, Surveillance, specialiserad marknadsinformation samt svar på stickprovsformulär och frågeformulär från samarbetsvilliga exporterande producenter.

(238) Importpriserna från Kina fortsatte att minska under hela den berörda perioden och nådde en nivå som motsvarade 71 % av de genomsnittliga importpriserna 2022.

(239) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(1)

det vägda genomsnittliga försäljningspriset per produkt som unionsproducenten och dess närstående bolag tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik och

(2)

motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de samarbetsvilliga kinesiska producenterna i urvalet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(240) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för den samarbetsvilliga unionsproducenten. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 43 % och 46 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för 100 % av de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet.

4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1. Allmänna anmärkningar

(241) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(242) Såsom förklaras i skälen 226 och 227 fastställdes analysen av skadeindikatorer på grundval av uppgifter från Lanxess.

(243) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagomålet och Lanxess svar på frågeformuläret.

(244) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(245) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2. Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(246) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Produktionsvolym (ton)

[24 000 –27 000 ]

[21 000 –24 000 ]

[25 000 –28 000 ]

[23 000 –25 000 ]

Index

100

89

104

94

Produktionskapacitet (ton)

[32 000 –35 000 ]

[31 000 –34 000 ]

[30 000 –33 000 ]

[29 000 –32 000 ]

Index

100

98

94

92

Kapacitetsutnyttjande %

76

69

85

77

Index

100

91

111

102

Källa:

Svar på frågeformuläret från den samarbetsvilliga unionsproducenten, uppgifter som lämnats av klaganden.

(247) Produktionsnivån påverkades som mest under 2023 (en minskning med 11 % jämfört med föregående år), det år då importpriserna minskade som mest från ett år till ett annat (dvs. med 22 % – se tabell 4). Produktionsnivåerna fortsatte att variera ytterligare kring 2022 års nivåer (och slutade med en minskning på 6 % under undersökningsperioden jämfört med 2022) på grund av den fortsatt låga efterfrågeelasticiteten, som motiveras av den låga andel som priset på natriumbensoat utgör av det totala priset på de slutprodukter som det ingår i. Användarnas preferens för det natriumbensoat som produceras av unionsindustrin verkar dock ha nått en vändpunkt, på grund av den kontinuerliga minskningen av importpriserna, vilket ger billigare produktalternativ (en sammanlagd minskning på 29 % under skadeundersökningsperioden).

(248) Kapacitetsutnyttjandet låg på sin lägsta punkt 2023 på grund av de låga produktionsnivåerna som förklaras ovan. Under undersökningsperioden uppvisade den ingen betydande variation jämfört med 2022, eftersom produktionskapaciteten minskade med 8 %.

4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel

(249) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

[12 000 –13 000 ]

[11 000 –12 000 ]

[12 000 –13 000 ]

[11 000 –12 000 ]

Index

100

93

104

91

Marknadsandel (%)

[45 – 50 ]

[37 – 41 ]

[29 – 32 ]

[28 – 31 ]

Index

100

83

64

63

Källa:

Den kända unionsproducentens svar på frågeformuläret och information som lämnats av klaganden.

(250) Under 2023 minskade försäljningsvolymen med 7 % jämfört med 2022 års nivåer, eftersom unionsindustrin ställdes inför ökade produktionskostnader utan att kunna föra över denna ökning på kundpriserna, samtidigt som trycket från de sjunkande importpriserna ökade. Den mest akuta minskningen av försäljningsvolymerna skedde dock under undersökningsperioden, då även försäljningspriserna nådde den lägsta nivån för den berörda perioden. Den kontinuerliga ökningen av importkvantiteterna ledde dessutom till en försämring av unionsindustrins marknadsandel med 37 % jämfört med 2022.

4.5.2.3. Tillväxt

(251) Förbrukningen på unionsmarknaden ökade under hela den berörda perioden (+46 % – se tabell 2). Unionsindustrins produktion och försäljning (tabellerna 5 och 6) minskade med 6 % respektive 9 %, i motsats till den betydande ökningen av importvolymerna. Denna marknadsdynamik ledde till en kraftig försämring av unionsindustrins marknadsandel från 45–50 % 2022 till 28–31 % under undersökningsperioden. Denna utveckling tyder på att den nya ökande efterfrågan på natriumbensoat tillgodoses genom import snarare än genom lokal produktion, på grund av mer attraktiva priser.

4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet

(252) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Antal anställda

[49 –54 ]

[50 –55 ]

[53 –59 ]

[55 –60 ]

Index

100

103

110

113

Produktivitet (ton/anställd)

[480 –530 ]

[420 –460 ]

[460 –510 ]

[400 –440 ]

Index

100

86

95

83

Källa:

Svar på frågeformuläret från den samarbetsvilliga unionsproducenten, uppgifter som lämnats av klaganden.

(253) Trots unionsindustrins ogynnsamma situation ökade antalet anställda under hela den berörda perioden, eftersom unionsindustrin valde att behålla sin kvalificerade arbetskraft genom att internalisera kontraktsanställda.

(254) Denna aspekt, som bekräftades av produktionsvariationerna, ledde till försämrad produktivitet hos arbetskraften, som under skadeundersökningsperioden minskade med 17 %.

4.5.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(255) Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(256) Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna

(257) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenten tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet på unionsmarknaden (euro/ton)

[2 400 –2 700 ]

[2 300 –2 500 ]

[2 300 –2 500 ]

[2 300 –2 500 ]

Index

100

95

96

94

Total produktionskostnad per enhet (euro/ton)

[2 100 –2 300 ]

[2 500 –2 700 ]

[2 300 –2 500 ]

[2 300 –2 500 ]

Index

100

117

107

109

Källa:

Svar på frågeformulär från den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(258) Priserna minskade med 5 % 2023 och varierade kring denna nivå under den följande perioden, vilket gav en minskning med 6 % under undersökningsperioden jämfört med 2022. Minskningen skedde trots de ökande kostnaderna, för att motverka den betydande minskningen av importpriserna och den betydande ökningen av importkvantiteterna, i ett försök från unionsproducentens sida att behålla sin marknadsandel.

(259) Produktionskostnaden per enhet ökade avsevärt 2023 och låg kvar på nivåer över den som registrerades 2022 under den berörda periodens två sista år. Totalt sett ökade det med 9 % under skadeundersökningsperioden. De stigande kostnaderna, i kombination med de sjunkande importpriserna som inte längre gjorde det möjligt att ta ut högre priser för att kompensera för de högre kostnaderna, ledde till en försämring av unionsproducentens vinstmarginaler (se tabell 11).

4.5.3.2. Arbetskraftskostnader

(260) Unionsproducentens genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

[112 000 –125 000 ]

[109 000 –122 000 ]

[115 000 –128 000 ]

[110 000 –122 000 ]

Index

100

97

103

98

Källa:

Svar på frågeformulär från den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(261) De genomsnittliga personalkostnaderna varierade något runt 2022 års nivåer och minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Detta återspeglar företagets ansträngningar att hålla kostnaderna under kontroll när det utsätts för ett ökande marknadstryck.

4.5.3.3. Lagerhållning

(262) Unionsproducentens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Utgående lager (ton)

[2 000 –2 300 ]

[1 300 –1 600 ]

[1 700 –2 000 ]

[2 900 –3 200 ]

Index

100

62

81

144

Utgående lager som andel av produktionen (%)

8,5

5,9

6,6

13,0

Index

100

70

78

154

Källa:

Svar på frågeformulär från den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(263) Lagernivån ökade betydligt under undersökningsperioden, främst på grund av skillnaden mellan marknadsförhållandena (minskad efterfrågan på produkter från unionsindustrin till högre priser) och produktionsnivån, eftersom användarna inte är villiga att betala ett högre pris för unionsindustrins produkter. Detta återspeglades också i ökningen av lagernivån i procent av produktionen under samma period. Denna indikator tyder på att den låga efterfrågan på priset (på grund av den låga vikten av priset på natriumbensoat i kostnaden för de slutprodukter som den undersökta produkten ingår i) inte längre håller.

4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(264) Unionsproducentens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen) (%)

[11 –13 ]

[-9 – -8 ]

[1 –2 ]

[-4 – -3 ]

Index

100

-68

11

-26

Kassaflöde (i tusen euro)

[11 800 –13 000 ]

[– 500 – - 400 ]

[2 500 –2 800 ]

[–1 300 –1 200 ]

Index

100

-4

21

-10

Investeringar (000 euro)

[10 600 –11 700 ]

[3 500 –3 900 ]

[2 900 –3 200 ]

[3 600 –4 000 ]

Index

100

33

27

34

Räntabilitet (%)

[22 till 26 ]

[-14 till -12 ]

[-7 % till -6 %]

[-13 % till -11 %]

Index

100

-54

-27

-50

Källa:

Svar på frågeformulär från den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(265) Kommissionen fastställde lönsamheten för unionsproducenten genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(266) Lönsamheten låg på en sund nivå 2022, men utvecklades mot betydande förluster 2023, när unionsmarknaden stod inför den största minskningen av importpriserna för den undersökta produkten. Den något positiva lönsamheten 2024 var tillfällig, eftersom förlusten återkom under undersökningsperioden på grund av de fortsatt sjunkande importpriserna. Detta berodde framför allt på att unionsproducenten hade den högsta produktionsvolymen under hela den berörda perioden (se skälen 245–248), vilket innebar att produktionsomkostnaderna per producerad enhet var lägre än under 2023. Det berodde också på en minskning av de direkta kostnaderna per producerad enhet.

(267) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet följde en liknande trend som lönsamheten, och påverkades negativt under undersökningsperioden på grund av de ökade lagernivåerna.

(268) Investeringsnivån var nära kopplad till den registrerade lönsamheten och minskade avsevärt under den berörda perioden, eftersom unionsproducenten inriktade sig på brådskande behov snarare än på utvecklingskrav vid normal affärsverksamhet, på grund av företagets försvagade kapacitet att finansiera den senare.

(269) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den är nära kopplad till lönsamhetssiffrorna och låg på en sund nivå 2022, men minskade kraftigt under 2023 och var negativ under den följande perioden.

(270) Unionsproducentens förmåga att anskaffa kapital påverkades allvarligt eftersom dess kassaflöde och lönsamhet nådde ohållbara nivåer under undersökningsperioden, till följd av en produktionsnivå som inte stöddes av marknadsefterfrågan.

4.6. Slutsats om skada

(271) Alla skadeindikatorer utom sysselsättningen av de orsaker som anges i skäl 253 visade på en försämring av unionsindustrins situation.

(272) Importvolymen från det berörda landet ökade avsevärt med 158 %, samtidigt som importpriserna sjönk med 29 % under skadeundersökningsperioden, vilket var den främsta orsaken till att unionsindustrins situation försämrades. Utvecklingen av marknadsandelarna stöder ovanstående slutsatser. Mer specifikt ökade den kinesiska marknadsandelen med 77 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till mer än 50 % av EU-marknaden, medan EU:s marknadsandel minskade med 37 %.

(273) Även om produktionsnivåerna inte varierade nämnvärt jämfört med början av skadeundersökningsperioden visade det utgående lagret som andel av produktionen att marknadens efterfrågan på natriumbensoat blev allt mer priskänslig. Efterfrågan på unionsindustrins dyrare produkter minskade således, medan efterfrågan på den billigare kinesiska importen ökade, mot bakgrund av den betydande ökning av förbrukningen under skadeundersökningsperioden, vilket unionsindustrin, med undantag för år 2024, inte gynnades av.

(274) Det faktum att produktionsnivåerna inte varierade nämnvärt under skadeundersökningsperioden återspeglade unionsindustrins fokus på att upprätthålla ett rimligt kapacitetsutnyttjande i ett försök att hålla de fasta kostnaderna under kontroll. Marknadens preferens för lägre priser och de stigande kostnaderna ledde till en förlustbringande situation som ytterligare påverkade kassaflödena och unionsindustrins kapacitet att finansiera investeringar.

(275) Lönsamhet, kassaflöde och investeringar är de skadeindikatorer som påverkas mest av de ökade kinesiska importvolymerna till sjunkande priser. Verksamhetens fortlevnad är starkt hotad, med tanke på att unionsindustrin tvingades bedriva sin verksamhet på en kapacitetsnivå som inte var optimal.

(276) Undersökningen visade att den dumpade importen från de berörda länderna ökade betydligt i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Kommissionen konstaterade också att den dumpade importen underskred unionsindustrins priser och i betydande utsträckning pressade ned priserna och/eller förhindrade prishöjningar. Kommissionen drog preliminärt slutsatsen att unionsindustrin led skada i fråga om volymer, marknadsandel och priser.

(277) Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5. ORSAKSSAMBAND

(278) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från tredjeländer, exportresultat och ökade produktionskostnader.

5.1. Verkningar av den dumpade importen

(279) Under skadeundersökningsperioden förlorade EU-industrin en betydande marknadsandel på unionsmarknaden. Den ökade förbrukningen gynnade främst importen från Kina (på nivåer som låg 2,6 gånger högre under undersökningsperioden än under 2022), vilket tvingade unionsindustrin att bedriva sin verksamhet med ett kapacitetsutnyttjande som inte var optimalt.

(280) Samtidigt underskred priserna för importen från Kina unionsindustrins priser med mer än 44 % under undersökningsperioden. Priserna på importen från Kina pressade ned unionsproducentens priser och/eller förhindrade prishöjningar, vilket påverkade dennes ekonomiska indikatorer negativt, trots unionsproducentens ansträngningar att absorbera de stigande tillverkningskostnaderna. Detta ledde till ohållbara negativa marginaler under de tre senaste analyserade åren.

(281) För att förbli konkurrenskraftig och upprätthålla en viss produktionsnivå tvingades unionsindustrin sänka sina försäljningspriser till ohållbara nivåer med tanke på de ökade produktionskostnaderna.

(282) Kommissionen drog därför slutsatsen att en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som hade betydande negativa effekter på unionsindustrins priser vållade unionsproducenterna väsentlig skada.

5.2. Verkningar av andra faktorer

5.2.1. Import från tredjeländer

(283) Under undersökningsperioden uppskattades importvolymen från andra tredjeländer, analyserad på nivån för Taric-samlingsnumret (2916 31 00 90), vara mycket marginell. De fyra största exportörerna från tredjeländer (Storbritannien, USA, Indien och Israel) stod var för sig för mindre än 2 %. Följaktligen analyserades inte denna import ytterligare, eftersom den varken var relevant eller påverkade analysen eller slutsatserna om orsakssambandet.

5.2.2. Unionsproducentens exportresultat

(284) Unionsproducentens exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionsproducentens exportresultat

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Exportvolym (ton)

[12 000 –14 000 ]

[10 000 –11 000 ]

[13 000 –15 000 ]

[11 000 –13 000 ]

Index

100

81

107

94

Genomsnittligt exportpris (euro/ton)

[2 600 –2 800 ]

[2 200 –2 400 ]

[2 100 –2 300 ]

[2 100 –2 300 ]

Index

100

87

81

81

Källa:

Svar på frågeformulär från den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(285) Exportvolymen ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Exportpriset följde en nedåtgående trend på grund av hård konkurrens från kinesiska exportörer på unionsindustrins exportmarknader. Exportvolymen utgjorde 52 % av unionsindustrins totala försäljning av den likadana produkten under undersökningsperioden. Exportförsäljningen noterade sjunkande priser för att tillgodose, och inte förlora, multinationella kunders globala efterfrågan.

(286) Mot bakgrund av den högre försäljningsvolymen på marknaderna i tredjeländer kan unionsproducentens sjunkande exportresultat ha bidragit till skadan, men försvagade inte det verkliga och väsentliga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den konstaterade väsentliga skadan. Den visade snarare att unionsindustrin utsattes för dumpningstryck för den undersökta produkten, inte bara på hemmamarknaden utan även på andra marknader.

5.2.3. Ökad produktionskostnad

(287) Produktionskostnaderna ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden på grund av en ökning av vissa direkta kostnader, såsom energi- och arbetskraftskostnader per enhet, och en ökning av de tilldelade fasta kostnaderna på grund av minskade produktionsvolymer.

(288) Kommissionen anser att kostnadsökningarna har en begränsad inverkan på orsakssambandet mellan importen och skadan, eftersom unionsproducenten kunde ha fört över kostnadsökningarna till sina kunder genom att höja priserna tillräckligt för att nå icke-skadevållande nivåer, om det inte hade varit för det tryck som utövas av den kinesiska importen i så stora volymer och till så låga priser.

5.3. Slutsats om orsakssamband

(289) Mot bakgrund av ovanstående överväganden fastställde kommissionen preliminärt att det fanns ett verkligt och betydande orsakssamband mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Till följd av den betydliga ökningen av den dumpade importen från Kina var unionsindustrin förhindrad att fastställa hållbara priser och produktionsvolymer på hållbara nivåer vilket ledde till en kraftig försämring av dess ekonomiska situation.

(290) Tidpunkten för och omfattningen av denna utveckling visar på ett tydligt orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(291) Kommissionen undersökte alternativa faktorer som kunde ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Dessa omfattade import från andra tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och ökningen av produktionskostnaden. Inget av dessa konstaterades dock försvaga det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(292) På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade det verkliga och väsentliga orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består i synnerhet av minskade marknadsandelar, lönsamhet, produktivitet, räntabilitet, kassaflöden och kapacitetsutnyttjande.

6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

(293) I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

6.1. Skademarginal

(294) Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(295) I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före den ökade importen från det undersökta landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka totala kostnader och investeringar, forskning och utveckling (FoU), innovation samt den lönsamhetsnivå som förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(296) Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Grundvinsten fastställdes till [11–13 ] %, vilket återspeglade unionsindustrins historiska lönsamhet 2022, året före den kraftiga ökningen av importen på unionsmarknaden.

(297) Unionsindustrin visade att EU:s investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade denna information och drog slutsatsen att den interna dokumentation och kommunikation som tillhandahållits visade att företaget inte genomfört vissa investeringar på grund av situationen på unionsmarknaden. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden [3,7–4,5] %.

(298) Denna procentandel lades till den grundläggande vinst som nämns i skäl 296, vilket ledde till ett vinstmål på [14,7–16,8] % för den likadana produkt som producerades av unionsproducenten.

(299) I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Unionsproducenten lade fram bevisning för att ha ådragit sig kostnader för efterlevnad av miljölagstiftningen. På grundval av den tillgängliga bevisningen, som stöddes av företagets rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på [4,6–5,3] euro/ton, som återspeglades i det icke-skadevållande priset för den produkt som producerades av unionsproducenten.

(300) På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [2 710–3 130] euro/ton för den likadana produkten i unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet (se skäl 298) på unionsproducentens produktionskostnader under undersökningsperioden och därefter lägga till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(301) Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som unionsproducenten sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(302) Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se avsnitt 3.5 ovan).

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Målprisunderskridandemarginal (%)

Wuhan Youji Industries Co., Ltd.

57,6

128,4

Tianjin Dongda Chemical Group Co., Ltd

75,4

142,8

Shandong TongTaiWeiRun Food Science Tech Co., Ltd.

63,8

133,4

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

116,4

218,8

(303) I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal.

6.2. Granskning av vilken marginal som behövs för att undanröja skadan för unionsindustrin

(304) Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(305) Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(306) Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

7. UNIONENS INTRESSE

(307) Kommissionen har undersökt om den säkert kunde dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

7.1. Unionsindustrins intresse

(308) Av de två kända unionsproducenterna samarbetade endast en producent, som också ingav klagomålet (som omfattade 64 % av unionens sammanlagda produktion), i undersökningen.

(309) Undersökningen har visat att unionsproducenten lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import ledde till prisnedgångar och till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum i hög grad förhindrades, vilket tvingade unionsindustrin att sälja till priser som understeg kostnaderna. Till följd av detta gjorde unionsindustrin betydande förluster. Den kinesiska importen underskred fortfarande kraftigt unionsindustrins priser, och volymökningen av denna import orsakade en betydande förlust av unionsindustrins marknadsandel.

(310) Införandet av åtgärder skulle sannolikt förhindra en ytterligare ökning av importen från Kina till mycket låga priser och göra det möjligt för industrin att påbörja sin återhämtningsprocess. Utan åtgärder kommer de kinesiska producenterna att fortsätta att dumpa den berörda produkten på unionsmarknaden, och det kommer inte att dröja länge innan unionsindustrin tvingas lägga ner sin natriumbensoatverksamhet.

(311) Eftersom unionsindustrin har kapacitet att täcka hela unionens förbrukning förväntas den kinesiska importen till unionen minska och unionsindustrins försäljningsvolymer och priser på unionsmarknaden öka efter införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder. Detta skulle göra det möjligt för unionsindustrin att återställa sin marknadsandel från början av den berörda perioden och förbättra sin lönsamhet och andra ekonomiska indikatorer.

(312) Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärder införs mot Kina.

7.2. Icke-närstående importörers och användares intresse

(313) Endast en importör motsatte sig åtgärderna (Falken Trade Sp z o.o.) gav sig till känna och besvarade frågeformuläret. Dess importvolymer utgjorde 2 % av den totala importen från Kina. Dessutom täckte den undersökta produkten endast 1 % av dess totala försäljning. Efter en bristprocess lämnade den icke-närstående importören ett nytt svar som hade betydande brister och saknade styrkande handlingar. Den uteslöts därför i slutändan.

(314) Fyra andra importörer (bland annat den största importören av natriumbensoat till unionen, dvs. FF Chemicals) anmälde intresse för ärendet utan att besvara frågeformuläret.

(315) Inga användare besvarade frågeformuläret. Eftersom den undersökta produkten står för en obetydlig kostnadsandel i slutprodukterna förväntas åtgärderna inte påverka användarna i någon större utsträckning.

(316) Med tanke på bristen på samarbete och uppgifter från användare och merparten av importörerna kan kommissionen inte göra en exakt bedömning av åtgärdernas inverkan på denna kategori av marknadsaktörer. Eftersom natriumbensoat endast utgör en mycket liten andel av produktionskostnaderna för de produkter som används i senare led, anser kommissionen att åtgärderna inte kommer att påverka importörerna och användarna på ett oproportionerligt sätt.

7.3. Slutsats om unionens intresse

(317) Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder mot import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet.

8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(318) På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(319) Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av natriumbensoat med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se avsnitt 6). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(320) På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Företag

Provisorisk antidumpningstull (%)

Wuhan Youji Industries Co., Ltd.

57,6

Tianjin Dongda Chemical Group Co., Ltd

75,4

Annat samarbetsvilligt företag:

Shandong TongTaiWeiRun Food Science Tech Co., Ltd.

63,8

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

116,4

(321) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Kina och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(322) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dessa att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(323) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

Artiklar som skälet nämner

(324) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

9. REGISTRERING

(325) Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(326) Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(327) Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET

(328) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(329) Båda de exporterande producenterna lämnade synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Wuhan Youji lämnade synpunkter som inte rörde beräkningarnas riktighet utan den metod som kommissionen använt, och de omfattades därför inte av utlämnandet av uppgifter på förhand och kommer att behandlas i ett senare skede. Tianjin Dongda lämnade synpunkter på felaktigheter i beräkningarna av cif-värdet och normalvärdet (tillverkningsomkostnader), vilka beaktades av kommissionen. Antidumpningstullen justerades i enlighet därmed.

(330) För att säkerställa en effektiv övervakning av importen av produkten i direkt tidigare led av natriumbensoat, dvs. bensoesyra, som för närvarande, tillsammans med andra produkter, omfattas av KN-nummer 2916 31 00 , anser kommissionen att det är lämpligt att införa ett särskilt Taric-nummer för övervakningsändamål. Denna åtgärd kommer att göra det möjligt för kommissionen att samla in korrekt och detaljerad statistik om handelsflöden, bedöma marknadsutvecklingen och upptäcka eventuellt kringgående av handelspolitiska skyddsåtgärder. Införandet av detta Taric-nummer är endast avsett för övervakningsändamål och innebär inte någon tilläggstull eller importbegränsning i detta skede.

(331) Det specifika Taric-numret bör struktureras på ett sätt som skiljer bensoesyra från andra produkter under samma KN-nummer, vilket säkerställer exakt uppgiftsinsamling. Kommissionen bör regelbundet se över de uppgifter som samlats in enligt detta nummer för att avgöra om ytterligare åtgärder, såsom inledande av en antidumpnings- eller antisubventionsundersökning, är motiverade.

11. SLUTBESTÄMMELSER

(332) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(333) Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

Skäl som nämner artikeln

1. Härmed införs en provisorisk antidumpningstull på import av natriumbensoat, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2916 31 00 (Taric-nummer 2916 31 00 91), som vanligtvis klassificeras enligt CUS 0023120–9, CAS-nr 532–32–1, med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Företag

Provisorisk antidumpningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Wuhan Youji Industries Co., Ltd.

57,6

88FK

Tianjin Dongda Chemical Group Co., Ltd

75,4

88FL

Shandong TongTaiWeiRun Food Science Tech Co., Ltd.

63,8

88FM

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

116,4

8999

3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton av) (berörd produkt) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina tillämpas.

4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.

5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2 artikelns sida

1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.

Artikel 3 artikelns sida

1. För att övervaka importen av produkten i tidigare led av natriumbensoat, dvs. bensoesyra, införs följande Taric-nummer:

”2916 31

- - Bensoesyra samt salter och estrar av bensoesyra

2916 31 00 30

- - - Bensoesyra”

2. Import enligt Taric-nummer 2916 31 00 30 ska omfattas av övervakning för att kommissionen ska kunna följa de statistiska trenderna för importen av produkten i direkt tidigare led till natriumbensoat, som omfattas av den provisoriska antidumpningstullen enligt artikel 1, i enlighet med artikel 56.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (121).

3. De övervakningsåtgärder som införs genom punkt 1 ska upphöra när antidumpningstullen på titandioxid med ursprung i Folkrepubliken Kina avslutas eller upphör att gälla.

Artikel 4 artikelns sida

1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/366 .

2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

Artikel 5 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 juli 2026

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2) EUT C, C/2025/6744, 19.12.2025. ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6744/oj.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/366 av den 19 februari 2026 om registrering av import av natriumbensoat med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 2026/366, 20.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/366/oj )

(4) TRON t26.000073 av den 6 januari 2026.

(5) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2834.

(6) Koruma Temizlik Anonim Sirketi, Polen Un Ve Gida Katki Maddeleri Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi, Tarimsal Kimya Teknolojileri Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi, Sora Kozmetik Sanayi Ticaret Anonim Sirketi, Kimsan Petrokimya Sanayi Ve Ticaret Limited Sirketi, Hurkimsa Kimya Sanayi Ve Ticaret Limited Sirketi, Biolab Endustriyel Kimya Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi, Verateks Boya Kimya Tekstil Sanayi Ticaret Limited Sirketi, Befchem Kimyevi Maddeler Sanayi Ticaret Anonim Sirketi, Nc Istanbul Kimyevi Urunler Sanayi Ticaret Limited Sirketi och Merko Kimya Gida Sanayi ve ticaret limited Sirketi (Orbis).

(7) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD(2024) 91 final.

(8) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 59–94.

(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/983 av den 17 juni 2021 om import av aluminiumfolie för vidare förädling från Kina, punkt 73.

(10) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 95.

(11) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 96–98.

(12) Toluen är en av de viktigaste råvarorna för framställning av natriumbensoat.

(13) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 99.

(14) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 100–102.

(15) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 102–107.

(16) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 110.

(17) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 111–113.

(18) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 113–120.

(19) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 121–125.

(20) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 126–129.

(21) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 130.

(22) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 131–133.

(23) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 135.

(24) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 137.

(25) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 139–140.

(26) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 142.

(27) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 143–144.

(28) Rapporten – kapitel 2, s. 7.

(29) Rapporten – kapitel 2, s. 7 och 8.

(30) Finns på http://finance.people.com.cn/n1/2026/0128/c1004-40654753.html (hämtad den 19 maj 2026).

(31) Rapporten – kapitel 2, s. 10 och 18.

(32) Finns på http://www.npc.gov.cn/zgrdw/englishnpc/Constitution/node_2825.htm (senast hämtad den 19 maj 2026).

(33) Rapporten – kapitel 2, s. 29 och 30.

(34) Rapporten – kapitel 4, s. 57 och 92.

(35) Rapporten – kapitel 6, s. 149 och 150.

(36) Rapporten – kapitel 6, s. 153–171.

(37) Rapporten – kapitel 7, s. 204 och 205.

(38) Rapporten – kapitel 8, s. 207–208 och 242–243.

(39) Rapporten – kapitel 2, s. 19–24, kapitel 4, s. 69 och 99–100, samt kapitel 5, s. 130–131.

(40) Finns på http://www.tjddgroup.com/ (hämtad den 21 maj 2026).

(41) Finns på https://www.chinaorganic.com/ (hämtad den 19 maj 2026).

(42) Se Hengli Petrochemicals årsredovisning 2025, s. 67, som finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2026/2026-4/2026-04-15/12087185.PDF, (hämtad den 20 maj 2026).

(43) Finns på http://www.sinopec.com/listco/en/000/000/042/42474.shtml (hämtad den 19 maj 2026).

(44) Finns på http://www.sinochemhx.com/shxsen/ywgl/zycp/hcszb/jyxpe/A076003001005002Gone1.html (hämtad den 19 maj 2026).

(45) Finns på http://wap.sasac.gov.cn/n2588045/n27271785/n27271792/c14159097/content.html (hämtad den 19 maj 2026).

(46) Artikel 33 i det kinesiska kommunistpartiets stadgar, artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se rapporten – kapitel 3, s. 47–50.

(47) Fjortonde femårsplanen för råvaror, avsnitt IV.3 och IV.1, finns på

https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2021/art_2960538d19e34c66a5eb8d01b74cbb20.html (hämtad den 19 maj 2026).

(48) Finns på https://gxt.fujian.gov.cn/jdhy/zxzcfg/gjzcfg/202510/P020251015562784139701.pdf, (hämtad den 19 maj 2026).

(49) Finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml , (hämtad den 19 maj 2026).

(50) Finns på https://www.ndrc.gov.cn/fggz/fzzlgh/dffzgh/202104/P020210427315108290779.pdf (hämtad den 19 maj 2026).

(51) Finns på https://www.ndrc.gov.cn/fggz/fzzlgh/dffzgh/202104/P020210401307524156363.pdf , (hämtad den 21 maj 2026).

(52) Rapporten – kapitel 2, s. 24 och 27.

(53) Finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad den 20 maj 2026).

(54) Ibid.

(55) Finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/d69629a0-ada2-44b4-86be-4505e97b0ace (hämtad den 20 maj 2026).

(56) Finns på http://www.cpcif.org.cn/list/40288043661dc14701661de263df0018 (hämtad den 20 maj 2026).

(57) Finns på http://www.cpcif.org.cn/list/40288043661dc14701661ddbe0980010 (hämtad den 20 maj 2026).

(58) Ibid.

(59) Rapporten – kapitel 3, s. 40.

(60) Se till exempel Blanchette, J., ”Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster”, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.

(61) Rapporten – kapitel 3, s. 41.

(62) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad den 20 maj 2026).

(63) Riktlinjer från kommunistpartiets centralkommittés allmänna kansli om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran, www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 20 maj 2026).

(64) Financial Times (2020) – ”Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise”, https://www.ft.com/content/582411f6-fc3b-4e4d-9916-c30a29ad010e?syn-25a6b1a6=1 (hämtad den 20 maj 2026).

(65) Finns på https://www.wuhan.gov.cn/sy/whyw/202106/t20210630_1729512.shtml (hämtad den 20 maj 2026).

(66) Finns på http://www.sinopec.com/u/cms/gfyw/202411/27092756kosx.pdf s. 26 (hämtad den 20 maj 2026).

(67) Finns på http://www.sinopecgroup.com/group/000/000/067/67517.shtml, (hämtad den 20 maj 2026).

(68) Finns på http://www.sinopecgroup.com/group/000/000/041/41878.shtml (hämtad den 20 maj 2026).

(69) Finns på https://www.sinochem.com/sinochem/guwm/zlzz/ds/A031002002002Gone1.html (hämtad den 20 maj 2026).

(70) Rapporten – kapitel 14, avsnitt 14.1–14.3.

(71) Rapporten – kapitel 4, s. 56–57 och 99–100.

(72) Finns på https://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm (hämtad den 20 maj 2026).

(73) Ibid. Avsnitt III.8.

(74) Finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/content_5665166.htm (hämtad den 20 maj 2026).

(75) Ibid. Se avsnitt IV.2 och IV.3.

(76) Finns på

https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/yj/art/2022/art_4ef438217a4548cb98c2d7f4f091d72e.html (hämtad den 20 maj 2026).

(77) Finns på https://jxt.hubei.gov.cn/fbjd/xxgkml/jhgh/202209/t20220906_4295137.shtml (hämtad den 20 maj 2026).

(78) Ibid.

(79) Finns på https://www.chinaorganic.com/, (hämtad den 21 maj 2026).

(80) Finns på https://ex.chinadaily.com.cn/exchange/partners/82/rss/channel/cn/columns/j3u3t6/stories/WS60e3cb1ea3101e7ce97584f3.html, Section III.3.3, (hämtad den 21 maj 2026).

(81) Finns på http://www.tjddgroup.com/ (hämtad den 21 maj 2026).

(82) Finns på https://jxt.hubei.gov.cn/bmdt/szgz/202103/t20210329_3426767.shtml, (hämtad den 20 maj 2026).

(83) Se

https://english.www.gov.cn/news/202406/19/content_WS6672c84ac6d0868f4e8e8531.html#:~:text=China%20will%20scale%20up%20support,of%20Industry%20and%20Information%20Technology, (hämtad den 20 maj 2026).

(84) Finns på

http://gxt.shandong.gov.cn/module/download/downfile.jsp?classid=0&filename=17e54531cb74483596b5cca1a40ec8d8.pdf (hämtad den 23 mars 2026).

(85) Rapporten – kapitel 6, s. 171 och 179.

(86) Rapporten – kapitel 9, s. 260 och 261.

(87) Rapporten – kapitel 9, s. 257 och 260.

(88) Rapporten – kapitel 9, s. 252 och 254.

(89) Rapporten – kapitel 13, s. 360–361 och 364–370.

(90) Rapporten – kapitel 13, s. 366.

(91) Rapporten – kapitel 13, s. 370 och 373.

(92) Rapporten – kapitel 6, s. 137 och 140.

(93) Rapporten – kapitel 6, s. 146 och 149.

(94) Rapporten – kapitel 6, s. 149.

(95) De kinesiska myndigheternas ad hoc-stöd till banker, officiellt tillkännagivande, finansministeriet, Kina, den 29 mars 2025 https://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202503/t20250329_3961036.htm (hämtat den 20 maj 2026).

(96) Se det officiella policydokumentet från Kinas bank- och försäkringstillsynskommission (CBIRC) av den 28 augusti 2020: Treårig åtgärdsplan för att förbättra bolagsstyrningen i bank- och försäkringssektorerna (2020–2022): http://www.hunan.gov.cn/zqt/zcsd/202009/t20200914_13727273.html (hämtad den 20 maj 2026). I planen anges att man ”ytterligare [ska] genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av kommunistpartiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”

(97) Se Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolags tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod, utfärdat den 15 december 2020: https://www.beijing.gov.cn/zhengce/zhengcefagui/qtwj/202204/t20220407_2656358.html (hämtad den 20 maj 2026).

(98) Finns på https://www.gov.cn/zhengce/content/202511/content_7047643.htm (hämtad den 20 maj 2026).

(99) Ibid., avsnitt 11.

(100) Rapporten – kapitel 6, s. 157 och 158.

(101) Rapporten – kapitel 6, s. 150–152, 156–160 och 165–171.

(102) OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, finns på

https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad den 20 maj 2026).

(103) http://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202006/t20200618_3534446.htm

(hämtad den 20 maj 2026).

(104) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.

(105) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/749 av den 24 februari 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 avseende strykning av Kazakstan från förteckningen över länder i bilaga I till den förordningen (EUT L 113, 29.4.2017, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2017/749/oj).

(106) Europa – Konkurrens – Nace-koder.

(107) Förteckningen över producenter uppdaterades mellan den första noteringen och den andra noteringen på grund av Orbis omklassificering av verksamheterna, källan till de finansiella underrättelserna.

(108) https://connect.spglobal.com/.

(109) http://www.turkstat.gov.tr => Press releases => välj Producer Price Index.

(110) epdk.gov.tr => ”Press releases” => välj ”Electricity Market board decisions”.

(111) https://www.invest.gov.tr/en/investmentguide/pages/cost-of-doing-business.aspx.

(112) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.

(113) https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Labour-Cost-Statistics-2022-49571.

(114) Källa: Eurostat.

(115) TurkStat, index för arbetskraftsinsats, fjärde kvartalet: Oktober-december, 2025 - https://veriportali.tuik.gov.tr/en/press/57965.

(116) epdk.gov.tr => ”Press releases” => välj ”Electricity Market board decisions”.

(117) http://www.turkstat.gov.tr => Press releases => välj Producer Price Index.

(118) Omvandla gigajoule till miljoner Btu - Omvandling av mätenheter (convertunits.com/from/gigajoule/to/million+Btu).

(119) Natural Gas MMBTU to m3 Calculator och m3 to MMBTU Calculator + diagram (learnmetrics.com).

(120) Omvandla gigajoule till ton – Omvandling av mätenheter (convertunits.com/from/gigajoule/to/ton).

(121) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/952/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1854/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)