Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1914 av den 5 augusti 2026 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Folkrepubliken Kina

5 augusti 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk b4f0a959-912e-11f1-9262-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/1914

6.8.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1914

av den 5 augusti 2026

om införande av en provisorisk utjämningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1. Inledande

(1) Den 7 november 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antisubventionsundersökning beträffande import av visst lätt termopapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 10 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 24 september 2025 av European Thermal Paper Association (ETPA) och dess medlemmar, som är producenter av lätt termopapper (klagandena). Klagomålet ingavs för unionsindustrin för vissa lätta termopappers räkning i den mening som avses i artikel 10.6 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevis för att producenterna av den undersökta produkten från det berörda landet hade beviljats ett antal subventioner av de kinesiska myndigheterna.

(3) Innan kommissionen inledde antisubventionsundersökningen underrättade den de kinesiska myndigheterna (3) om att den hade mottagit ett korrekt underbyggt klagomål och uppmanade de kinesiska myndigheterna att inleda samråd i enlighet med artikel 10.7 i grundförordningen. Samråden hölls den 5 november 2025. Man fann emellertid ingen lösning som kunde godtas av båda parter.

1.2. Registrering

(4) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/313 (4) gjorde kommissionen import av den berörda produkten till föremål för registrering så att, om undersökningen leder till att utjämningstullar införs och om de nödvändiga villkoren är uppfyllda, tullar kan tas ut retroaktivt på den registrerade importen i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser (registreringsförordningen).

1.3. Berörda parter

(5) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också särskilt klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(6) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(7) Kommissionen mottog inga synpunkter på inledandet eller någon begäran om att bli hörd.

1.4. Stickprovsförfarande

(8) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

1.4.1. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(9) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolym av den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(10) Urvalet bestod av tre unionsproducenter i två olika medlemsstater. Mot bakgrund av de uppgifter som fanns tillgängliga i inledningsskedet stod de unionsproducenter som ingick i urvalet för mer än 80 % av den uppskattade totala produktionen i unionen och försäljningen bland samtliga unionsproducenter av den likadana produkten på unionsmarknaden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet bekräftades den 11 november 2025. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

1.4.2. Stickprovsförfarande avseende importörer

(11) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(12) Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

1.4.3. Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina

(13) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14) Fyra exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 27.1 i grundförordningen valde kommissionen ut tre (grupper av) företag som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet baserades på den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym till unionen under undersökningsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(15) I enlighet med artikel 27.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Kommissionen mottog inga synpunkter på det ursprungliga urvalet.

(16) Mot denna bakgrund beslutade kommissionen att bekräfta sitt preliminära urval:

— Henan Xianhe Special App Co., Ltd (Xianhe).

— Gold East Paper Co., Ltd. (GEP).

— Guangdong Guanhao High Tech Co. (GGHT).

(17) På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i det skedet stod urvalet för 41 % av den uppskattade kinesiska produktionen av lätt termopapper och täckte hela den uppskattade totala exportvolymen till unionen från Kina under undersökningsperioden.

(18) Den 11 december 2025 underrättades kommissionen av Xianhe om att företaget hade upptäckt att deras icke-närstående inhemska handlare hade skurit ner jumborullarna av termiskt papper till små rullar. Eftersom dessa små rullar inte omfattas av undersökningen drog företaget slutsatsen att det i själva verket inte hade exporterat den berörda produkten till EU under undersökningsperioden och besvarade därför inte frågeformuläret (5).

(19) Den 5 januari 2026 informerade GEP också kommissionen om att företaget inte tänkte besvara frågeformuläret eller samarbeta i undersökningen (6).

(20) I det skedet av undersökningen var tiden för knapp för att hinna göra ett nytt urval av exporterande producenter. Med tanke på den låga exportnivån för den återstående fjärde exporterande producenten (Henan Jianghe), som lämnade ett svar på stickprovsförfarandet (mindre än 2 % av den totala exporten från Kina av den berörda produkten till unionen), skulle dessutom en eventuell ändring av urvalet inte ha lett till ett tillräckligt representativt urval. Kommissionen övergav därför stickprovsförfarandet helt och hållet och tillämpade artikel 28 i grundförordningen (7).

(21) Kommissionen beviljade därför GGHT en individuell undersökning som det enda företag som lämnade ett fullständigt och snabbt svar på frågeformuläret som kunde kontrolleras i enlighet med artikel 26.1 i grundförordningen. Med tanke på den låga exportvolymen från detta företag (4 % av den totala exporten av den berörda produkten från Kina till unionen) ansågs detta företag inte vara representativt för alla andra exporterande producenter, varför tullsatserna för alla övriga företag inte kunde baseras på resultaten för detta företag, utan på de bästa tillgängliga uppgifterna.

1.4.4. Frågeformulärssvar och kontrollbesök

(22) Kommissionen sände frågeformulär till de kinesiska myndigheterna, den återstående samarbetsvilliga exporterande producenten, de tre unionsproducenter som ingick i urvalet, klagandena, kända importörer och användare. Frågeformulären för företagen hade också gjorts tillgängliga online samma dag som undersökningen inleddes.

(23) Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, den exporterande producenten, de tre unionsproducenter som ingick i urvalet och ETPA för unionsindustrins räkning.

(24) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett fastställande av subventionering, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 26 i grundförordningen genomfördes i följande parters lokaler:

Unionsproducenter

— Jujo Thermal Oy, Kauttua, Finland.

— Koehler Paper SE, Oberkirch, Tyskland.

— Mitsubishi HiTec Paper Europe GmbH, Bielefeld, Tyskland.

Exporterande producenter i Folkrepubliken Kina:

— GGHT-koncernen:

— Foshan Huaxin Development Co., Ltd., Zhuhai, Kina.

— Hongta Renheng Packaging Co., Ltd., Zhuhai, Kina.

— Zhuhai Hongta Renheng New Materials Co., Ltd., Zhuhai, Kina.

— Guangdong Guanhao High-Tech Co., Ltd., Zhanjiang, Kina.

— China Paper Investment Co., Ltd., Peking, Kina.

— Chengtong Finance Co., Ltd., Peking, Kina.

(25) Det svar på frågeformuläret som lämnades in av ETPA på unionsindustrins vägnar kontrollerades på plats hos dess rättsliga företrädare i Bryssel.

(26) En uppdatering från Koehler Paper SE efter kontrollbesöket dubbelkontrollerades på distans.

1.5. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(27) Undersökningen av subventionering och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2024 till och med den 30 september 2025 (undersökningsperioden eller UP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

2. UNDERSÖKT PRODUKT

2.1. Undersökt produkt

(28) Den undersökta produkten är lätt termopapper, som definieras som termopapper med en basvikt på högst 65 g/m2, som säljs i rullar med en bredd av minst 20 cm och som väger minst 50 kg (inklusive pappret) och som har en diameter på minst 40 cm (så kallade jumborullar); både belagda och obelagda, på ena eller båda sidorna; med ett fysiskt eller kemiskt termokänsligt skikt (på vilket ett motiv framträder när värme appliceras) på ena eller båda sidorna; samt med eller utan toppbeläggning (den undersökta produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00 , ex 4811 90 00 , ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85 (Taric-nummer 4809 90 00 10, 4811 90 00 10, 4816 90 00 10 och 4823 90 85 20).

(29) Om det inte har ett fysiskt termokänsligt skikt framställs lätt termopapper med en kemisk framkallningsvätska, som kan innehålla fenoler eller inte (fenolfritt lätt termopapper). Samtliga typer berörs av den aktuella undersökningen.

(30) Lätt termopapper används framför allt i kassaterminaler, bl.a. för butikskvitton.

2.2. Berörd produkt

(31) Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.

2.3. Likadan produkt

(32) Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

— Den berörda produkten.

— Den produkt som produceras och säljs på hemmamarknaden i Kina. och

— Den undersökta produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(33) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför kan betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

3. SUBVENTION

3.1. Inledning: Presentation av statliga planer, projekt och andra dokument

(34) Innan kommissionen påbörjade sin analys av den påstådda subventioneringen i form av subventioner eller subventionsprogram bedömde den först de statliga planer, projekt och dokument som var relevanta för analysen av de undersökta subventionsprogrammen.

(35) Inledningsvis påpekade kommissionen att Kinas övergripande ekonomiska struktur kännetecknas av en särskilt stark roll för staten, där de statliga myndigheterna i sin tur kontrolleras av det kinesiska kommunistpartiet (kommunistpartiet), landets styrande politiska enhet. Till följd av detta är företagen i Kina verksamma i en särskild miljö som – till skillnad från de västerländska ekonomierna där marknadskrafterna representerar den dominerande organisationsprincipen – har många mekanismer som ger de kinesiska myndigheterna en betydande kontroll över alla aspekter av landets ekonomiska verksamhet. Denna snäva kontroll hindrar ekonomiska aktörer från att agera som rationella marknadsaktörer som försöker maximera vinsterna, och tvingar dem i själva verket att agera som statens förlängda arm när de genomför sina policyer och planer.

(36) Följande faktorer är mest betydelsefulla när det gäller att överföra de kinesiska myndigheternas politiska beslut till de ekonomiska aktörernas dagliga verksamhet: i) doktrinen om en socialistisk marknadsekonomi, ii) kommunistpartiets ledning, iii) systemet för industriell planering, iv) det finansiella systemet.

(37) Doktrinen om en socialistisk marknadsekonomi, som är förkroppsligad i den kinesiska konstitutionen (8), ger staten en inneboende och allomfattande kontroll över ekonomin, som går långt utöver de traditionella standarderna att fastställa ett regelverk inom vilket marknadsaktörerna är fria att verka. Enligt artikel 6 i konstitutionen gäller särskilt följande: ”Grunden för det socialistiska ekonomiska systemet i Folkrepubliken Kina är socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen [...]. I socialismens primära skede upprätthåller staten det grundläggande ekonomiska system där det offentliga ägandet dominerar och olika former av ägande utvecklas sida vid sida och håller sig till det distributionssystem där distribution enligt arbete är dominerande och olika distributionssätt samexisterar.” I enlighet med artikel 15 i konstitutionen gäller dessutom följande: ”Staten tillämpar socialistisk marknadsekonomi. Staten stärker den ekonomiska lagstiftningen och förbättrar den övergripande regleringen och kontrollen. Staten förbjuder enligt lag alla organisationer eller individer att störa den socioekonomiska ordningen.” Dessutom ger artikel 11 i konstitutionen staten en interventionistisk roll som går utöver att skydda de icke-offentliga sektorernas rättigheter och intressen, genom att staten ska ”uppmuntra, stödja och styra utvecklingen av de icke-offentliga sektorerna av ekonomin och, enligt lag, utöva tillsyn och kontroll över de icke-offentliga sektorerna av ekonomin.”

(38) Dessa konstitutionella grundprinciper återspeglas i all relevant lagstiftning (9) som betonar den socialistiska marknadsekonomin som den ledande princip som den kinesiska ekonomin bygger på. Dessutom använder sig staten under kommunistpartiets ledning i stor utsträckning av en rad olika instrument – både incitament och begränsningar – för att styra ekonomin mot socialistisk modernisering, dvs. mot mål (däribland industripolitiska mål) som fastställts av de kinesiska myndigheterna.

(39) Kommunistpartiets ledarskap – som formellt är inskrivet i landets konstitution (10), liksom i relevant sekundärlagstiftning och i partiets egna stadgar (11) – tar sig i praktiken olika uttryck. I synnerhet utövar partiet, eftersom det inte finns någon maktdelning i Kina, full kontroll över statsapparatens lagstiftande (12), verkställande (13) och dömande (14) grenar. Dessutom övervakar partiet viktiga delar av ekonomin, inklusive finanssektorn och industrisektorer som anses vara strategiska, särskilt genom ägande och/eller genom att utse och rotera nyckelpersonal. Det är dessutom obligatoriskt att inrätta partiavdelningar vid alla företag med fler än tre partimedlemmar (15), både statsägda och privata, och partistrukturer inom företag gör ofta anspråk på rätten att delta i företagens operativa beslutsfattande. Alla dessa kontrollmekanismer ger kommunistpartiet ett hårt grepp om landets ekonomi och gör det möjligt för partiet att utforma och genomföra sin ekonomiska politik i linje med sina strategiska överväganden och prioriteringar.

(40) Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger vilka mål som centrala och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser fördelas till sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (16).

(41) För att kunna fördela resurser i linje med de kinesiska myndigheternas politiska prioriteringar är det viktigt för de kinesiska myndigheterna att instrumentalisera finanssektorn. Kinas finansiella system domineras fortfarande av banksektorn och staten kontrollerar banksektorn (se även avsnitt 3.6.1) genom ägarskap (se skälen 122–124) samt genom personliga band. De kinesiska myndigheterna har därför, i egenskap av majoritetsägare/kontrollerande aktieägare, befogenhet att utse de viktigaste positionerna vid de statsägda policybankerna (se skäl 132) samt vid banker som helt eller delvis ägs av staten själv eller av statsägda juridiska personer.

(42) Dessutom innehåller stadgarna för större kinesiska banker regelbundet ett särskilt kapitel om inrättandet av en partikommitté (17). Enligt stadgarna för Industrial and Commercial Bank of China (ICBC) ska till exempel ”ordföranden för bankens styrelse och partikommitténs sekreterare vara samma person” (18). I artikel 53 anges vilka skyldigheter partikommittén har, däribland övervakning av bankens praktiska genomförande av parti- och statsbeslut. Partikommittén spelar också en roll i valet och utvärderingen av personal, tillsammans med styrelsen. Slutligen ska partikommittén delta i diskussionen om ”större operativa frågor och förvaltningsfrågor och viktiga frågor som rör arbetstagarnas intressen och lägga fram kommentarer och förslag” (19). Enligt bestämmelserna om styrelsen måste dessutom partikommittén rådfrågas innan beslut fattas om materiella frågor (20). Agricultural Bank of Chinas (ABC) stadgar innehåller identiska formuleringar om inrättandet av partikommittén i artikel 58 och om kommitténs deltagande i diskussionen om viktiga frågor i artikel 161 (21).

(43) Utöver de kinesiska myndigheternas förmåga att kontrollera banksektorn genom ägarskap och organisatorisk struktur utövar de kontroll över sektorn mot bakgrund av den tillämpliga kinesiska lagstiftningen (se 3.6.1.4 för analysen av relevanta rättsliga handlingar) som kräver att bankerna anpassar sig till landets industripolitiska mål när de fattar finansiella beslut.

(44) Sammanfattningsvis visar alla dessa faktorer att strukturen i det rättsliga och politiska systemet i Kina är beroende av att staten har ett fast grepp om alla aspekter av ekonomin och handeln, eftersom de styrs och övervakas centralt av de kinesiska myndigheterna. De ekonomiska aktörerna är en integrerad del av detta system, inte som aktörer på den öppna marknaden som strävar efter att fatta affärsbeslut som enbart styrs av ekonomisk logik och vinstmaximering, utan snarare som en av de integrerade aktörer som ska genomföra den övergripande politiken och dess specifika mål som fastställts av de kinesiska myndigheterna på central nivå.

3.2. Statliga planer och strategier för att stödja industrin för lätt termopapper och pappersindustrin

(45) Mot denna bakgrund analyserade kommissionen ett antal industripolitiska dokument som successivt har införts sedan åtminstone 2005 och som förtecknas nedan, för att fastställa huruvida de subventioner eller subventionsprogram som bedöms ingår i genomförandet av de kinesiska myndigheternas planer för att främja industrin för lätt termopapper.

(46) Lätt termopapper är en integrerad del av papperssektorn, tillsammans med andra typer av pappers- och trämassa. I Kina samordnas papperssektorn av China Paper Association (CPA).

3.2.1. Statsrådets beslut nr 40 om tillkännagivande och genomförande av de tillfälliga bestämmelserna om främjande av industriell strukturanpassning.

(47) Statsrådets beslut nr 40 är ett rättsligt dokument som utfärdades 2005 i syfte att främja industriell strukturanpassning i Kina genom att uppmuntra utvecklingen av högteknologiska industrier och undanröja föråldrad produktionskapacitet.

(48) Den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning, som är en genomförandeåtgärd till beslut nr 40, utgör grunden för att vägleda investeringsanvisningar genom att utse industrisektorer som bör erhålla priviligierad tillgång till lån. Den utgör även en vägledning för de kinesiska myndigheterna vad gäller förvaltningen av investeringsprojekt och utformning och genomförande av strategier inom områdena offentliga finanser, beskattning, lån, mark, import och export. Den nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) offentliggjorde, och ändrade senare, en vägledande katalog år 2019 och 2024. I denna hittade kommissionen en tydlig hänvisning till de integrerade skogsbruks- och pappersproduktionslinjer som lätt termopapper hör till (22).

3.2.2. Made in China 2025

(49) Under 2015 offentliggjorde de kinesiska myndigheterna sin långsiktiga övergripande industristrategi, Made in China 2025 (23). I denna strategi fastställs delmål för att uppgradera landets utvalda tillverkningssektorer fram till 2020 och 2025, och upprepas de kinesiska myndigheternas avsikt att tillämpa en förbättrad politik för ekonomiskt stöd i detta avseende, inbegripet att styra finansiering genom statsägda banker för tillverkningsindustrins expansion utomlands, samt för att utöka det finansiella stödet och annat skattestöd. I riktlinjerna för Made in China anges att ”finansiering [kommer att] anslås till projekt som inte kan erhålla finansiering från marknaden och behöver centralt stöd”. Det föreligger således omfattande statligt stöd för att främja utvecklingen av identifierade ekonomiska sektorer genom att resurserna styrs till genomförandet av de politiska målen (24).

(50) Inom ramen för initiativet ”Made in China 2025” har den kinesiska lätta industrin, som pappersindustrin tillhör, rätt att få stöd för att finansiera dess tekniska uppgradering, förvärv av modern tillverkningsutrustning och påskyndande av dess gröna omställning.

(51) I detta avseende stöder de kinesiska myndigheterna den snabba utvecklingen av pappersindustrin och främjar samtidigt forskningen och utvecklingen inom (FoU) samt industrialiseringen av sektorn genom programmet Made in China 2025.

3.2.3. Kinas fjortonde nationella femårsplan

(52) Med tanke på det kinesiska planeringssystemets karaktär ska planer på högre nivåer – som de nationella tolfte, trettonde eller fjortonde femårsplanerna – följas upp och genomföras av alla berörda myndigheter. De nationella planerna innehåller uttryckliga skyldigheter i detta avseende, t.ex. artikel LXV i den fjortonde nationella femårsplanen (25), enligt vilken de kinesiska myndigheterna ”ska stärka organisationen, samordningen och övervakningen av genomförandet av denna plan och inrätta och förbättra mekanismer för planering och genomförande, övervakning och utvärdering, policyefterlevnad samt bedömning och övervakning”. Myndigheter på lägre nivå måste i enlighet därmed ”skapa en gynnsam politisk, institutionell och rättslig miljö. Årsplanerna ska genomföra de utvecklingsmål och viktiga uppgifter som föreslås i planen” (26).

(53) Av avgörande betydelse är att de kinesiska myndigheterna otvetydigt åtar sig att tillhandahålla ekonomiskt stöd, liksom stöd i form av andra produktionsfaktorer, t.ex. mark, till projekt och sektorer som identifieras i planen: ”[v]i kommer att följa planens princip om inriktning, med skatteutgifter som garanti, finansiering som stöd och samordning med annan politik. [...] Vi kommer att fortsätta att se till att de offentliga skatteutgifterna följer och tjänar den offentliga politiken, öka det finansiella stödet till viktiga nationella strategiska uppgifter, stärka samordningen av finansiella planer på medellång sikt och årliga budgetar, statliga investeringsplaner och genomförandet av denna plan samt prioritera centrala skattepolitiska medel för de viktiga uppgifter och stora tekniska projekt som anges i denna plan. Vi kommer att insistera på att projekten följer planen och att medlen och produktionsfaktorerna följer projekten, ta fram en förteckning över större ingenjörsprojekt som bygger på denna plan, förenkla godkännandeförfarandena för projekten på förteckningen och säkerställa att planeringen av val av plats, markförsörjning och kapitalbehov prioriteras. Markbehoven för enskilda större ingenjörsprojekt garanteras av staten på ett enhetligt sätt.” (27)

(54) I den fjortonde femårsplanen identifieras pappersindustrin som en viktig (främjad) industri, i och med att följande anges: ”Vi kommer att uppgradera traditionella industrier, främja optimering och strukturanpassning av råvaruindustrier som den petrokemisk industrin, stålindustrin, icke-järnmetallindustrin och industrin för byggnadsmaterial, utöka tillgången på högkvalitativa produkter inom sektorer som lätt industri och textilindustrin, påskynda omvandlingen och uppgraderingen av företag inom viktiga industrier som den kemiska industrin och pappersindustrin samt förbättra systemet för miljövänlig tillverkning” (28) (fetstil tillagd).

3.2.4. Den fjortonde femåriga utvecklingsplanen för utveckling av pappersindustrin

(55) Kina har även offentliggjort en särskild femårsplan för pappersindustrin. I denna plan kategoriseras pappersindustrin som ”en viktig basråvaruindustri som är nära knuten till den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och kännetecknas av hållbarhet” och pappersförbrukningen beskrivs som ”en viktig indikator på ett lands ekonomiska utvecklings- och civilisationsnivå”.

(56) Denna femårsplan bekräftar målen för sektorn för skogsbruk/pappersmassa/papper mot bakgrund av den kinesiska ekonomin som helhet, där de viktigaste målen rör strukturanpassning, förbättring av kvaliteten och teknisk innovation i syfte att öka exporten. Syftet med planen är också att anpassa råvarustrukturen för att minska beroendet av importerad pappersmassa och fokusera på integrerad utveckling av skogsbruk/pappersmassa/papper.

(57) Planen lämnar inget utrymme för fri marknadsutveckling och tydliga miljömål och tekniska mål fastställs för industrin. Den fastställer även delmål (fram till 2035) för den nationella produktionen av papper, den andel nyfiberpappersmassa som används, användningen av energi från biomassa, förhållandet mellan förbrukningen av pappersmassa och allmännyttiga tjänster och föroreningsnivån.

3.3. Lätt termopapper som en främjad industri

(58) De kinesiska myndigheterna hävdade att lätt termopapper inte utgör en främjad industri eftersom produkten inte förtecknas i katalogen över främjade industrier för utländska investeringar (29) (katalogen), den fjortonde femårsplanen eller dokumentet Made in China 2025.

(59) Av dessa skäl ansåg de kinesiska myndigheterna att system med koppling till förmånlig behandling inte borde undersökas på grund av bristen på selektivitet. De kinesiska myndigheterna noterade också att det faktum att vissa industrier i tidigare och senare led tillhör främjade industrier inte påverkar den status som industrin för lätt termopapper har och att system för tillhandahållande av insatsvaror mot för låg ersättning inte heller bör undersökas.

(60) Under undersökningen framgick det dock att lätt termopapper är en del av papperssektorn, som i sig är en främjad industri enligt beslut nr 40 (se skäl 47–48), dokumentet Made in China 2025 (se skäl 50) och den fjortonde femårsplanen (se skäl 54).

(61) När det gäller katalogen nämns ”kemikalier för papperstillverkning” som en främjad tillverkningsindustri (30). Förteckningen över främjade industrier omfattar dessutom följande:

— ”Tillverkning av kompletta uppsättningar nya maskiner för papperstillverkning (inklusive pappersmassa) (31)”. Dessa används uppenbarligen för att producera lätt termopapper och bekräftar Kinas mångåriga strategi att subventionera pappersmaskiner.

— ”Tillverkning av vattenbesparande industriutrustning för industrier med hög vattenförbrukning, såsom stålindustrin, pappersindustrin, textilindustrin, den petrokemiska industrin, den kemiska industrin och den metallurgiska industrin” (fetstil tillagd) (32). Produktionen av lätt termopapper kräver avsevärda vattenvolymer i flera steg av produktionen (t.ex. tillverkningen av baspappret, där vatten först behövs för pappersmassan, sedan för viran och slutligen för att avvattna pappersmassan genom viran för att bilda en pappersbana eller ett ark på viran). Därför ger vattenbesparande industriutrustning producenterna av lätt termopapper en stor fördel.

— ”Produktion av högkvalitativa beläggningar, lim, industribeläggningar, beläggningar med hög halt av fasta ämnen, vattenbaserade, pulverbaserade, strålningshärdande, lösningsmedelsfria och andra beläggningar och hartser för industribruk med låga halter av flyktiga organiska föreningar, vattenbaserade industribeläggningar och vattenbaserade hartser (inklusive avancerat butylakrylat och avancerat oktylakrylat)” (33). Högkvalitativa beläggningar spelar en avgörande roll vid produktion av lätt termopapper. Dessa beläggningar är utformade för att förbättra papperets funktionalitet och hållbarhet.

— ”Värmehanterings- och kontrollsystem” (34). Dessa spelar också en mycket viktig roll vid produktion av lätt termopapper eftersom de säkerställer att beläggningen påförs vid en konsekvent korrekt temperaturnivå och fukthalt för att uppnå den önskade bildkvaliteten.

(62) Det finns även hänvisningar till att lätt termopapper eller papperssektorn är en främjad industri i vissa dokument på provinsnivå och kommunal nivå.

(63) I bilaga 2 till Guangdongprovinsens fjortonde femårsplan (35) (sammanställning av stora byggprojekt i Guangdongprovinsens fjortonde femårsplan) uppmanas man att ”påskynda inrättandet av ett innovations- och kreativitetscentrum, med fokus på Guangzhou och Shenzhen, och ett nätverk av tillverkningsbaser med fokus på kustnära ekonomiska bälten och olika distinkta industrikluster. Främja innovativa utvecklingsmodeller inom industrier som textil- och klädindustrin, plastindustrin, läderindustrin, industrin för vardagskemikalier, metallvaruindustrin, möbelindustrin, pappersindustrin samt konst- och hantverksindustrin, påskynda integrationen med ny teknik, nya material, kultur, kreativitet och mode, utveckla intelligenta, hälsosamma, miljövänliga och individanpassade produkter av medelhög till hög kvalitet, och utveckla nationellt och till och med internationellt kända varumärken” (fetstil tillagd).

(64) Det bör också nämnas att den producent av lätt termopapper som undersöktes individuellt – GGHT – är etablerad i Guangdongprovinsen. Det slogs fast att företaget använde sig av systemet med det ytterligare avdraget för mervärdesskatt för avancerade tillverkningsföretag. Såsom förklaras i skälen 287–290 måste ett företag, för att ha rätt att omfattas av detta system, erkännas som ett företag med ny och högteknologisk teknik och dess produkt finnas med på den specifika förteckning som tagits fram på provinsnivå, autonom regionnivå eller kommunnivå.

(65) Den 16 mars 2022 offentliggjorde Hubeiprovinsens miljödepartement sitt ”Svar på pappersindustrins högkvalitativa utveckling” (36). I sitt svar angav Hubeiprovinsens miljödepartement att ”vår provins planerar att lägga till 13 nya pappersmassa- och pappersprojekt inom den närmaste framtiden, med en ny papperstillverkningskapacitet på 19,16 miljoner ton och en kapacitet för pappersmassa på 7,5 miljoner ton” och att ”projekt som godkänts av EIA omfattar Jingzhou-projektet (Jiulong, Shanying, Xianhe, Rongcheng), Huanggang Chenming-projektet, Qianjiang Fuda-projektet osv., med en total papperstillverkningskapacitet på 11,84 miljoner ton och en tillverkningskapacitet för pappersmassa på 3,15 miljoner ton”.

(66) Dessutom stöder Kina uttryckligen företag som framställer kemikalier för papperstillverkning, som tillhandahåller de råvaror som är nödvändiga för tillverkningen av lätt termopapper. I till exempel Jiangsuprovinsen har man offentliggjort den kemiska planen för Jiangsu, som syftar till att ”stärka attraktionskraften hos ledande företag som framställer kemikalier för papperstillverkning i världen och bygga internationellt konkurrenskraftig tillverkningsutrustning”. I slutet av den ’fjortonde femårsplanen’ ska provinsens industri för framställning av kemikalier för papperstillverkning sträva efter att uppnå ett totalt produktionsvärde på 6 miljarder renminbi yuan” (37).

(67) Slutligen utgör statliga subventioner, såsom anges i artikel 59 i företagets stadgar, CPA:s inkomstkälla.

(68) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att lätt termopapper – som en del av papperssektorn – utgör en främjad industri.

3.4. Delvis bristande samarbete och användning av tillgängliga uppgifter

3.4.1. Tillämpning av bestämmelserna i artikel 28.1 i grundförordningen i förhållande till de kinesiska myndigheterna

(69) Även om de kinesiska myndigheterna svarade på vissa begäranden om uppgifter från kommissionen under undersökningen var svaren i många fall inte fullständiga, eller så lämnades inga uppgifter alls. I sitt svar på frågeformuläret till myndigheterna underlät de kinesiska myndigheterna att lämna nödvändiga uppgifter om förberedelsen, övervakningen och genomförandet av olika system. Alla dessa kritiska faktorer dokumenterades noggrant i den skrivelse enligt artikel 28 som skickades till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna svarade med synpunkter, som kommissionen tog upp i avsnitten nedan.

3.4.2. Tillämpning av bestämmelserna i artikel 28.1 i grundförordningen vad gäller förmånliga lån

(70) För att få nödvändiga uppgifter från finansinstituten i Kina på ett effektivt sätt och för att underlätta administrationen begärde kommissionen att de kinesiska myndigheterna skulle vidarebefordra särskilda frågeformulär till finansinstitut som tillhandahöll lån eller exportkrediter till de företag som ingick i urvalet.

(71) De kinesiska myndigheterna ansåg att kommissionens begäran till de kinesiska myndigheterna om att vidarebefordra det särskilda frågeformuläret stred mot artiklarna 12.1 och 12.9 i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet). De ansåg att skyldigheten att genomföra undersökningen och inhämta information från finansinstitut ligger hos den undersökande myndigheten och att den inte kan begära att de kinesiska myndigheterna vidarebefordrar frågeformulären till finansinstitut genom att anta att dessa enheter är offentliga organ. De hävdade att detta presumtiva tillvägagångssätt är oförenligt med artikel 1.1 a.1 i subventionsavtalet. De kinesiska myndigheterna hävdade också att kommissionen redan hade tillgång till förteckningen över affärsbanker för de exporterande producenter som ingick i urvalet och att den kunde ha skickat frågeformulären direkt till de berörda finansinstituten.

(72) De kinesiska myndigheterna uppgav vidare att finansinstituten inte hade underrättats på ett korrekt sätt om de uppgifter som krävdes av dem, inte fick 30 dagar på sig att lämna de begärda uppgifterna och inte heller gavs tillräckliga möjligheter att lämna de relevanta uppgifterna skriftligen i den mening som avses i artikel 12.1 i subventionsavtalet. Dessutom ansåg de kinesiska myndigheterna att anställda vid dessa affärsbanker inte får avslöja statshemligheter eller affärshemligheter som de har fått kännedom om under sin anställning enligt artikel 53 i lagen om affärsbanker och därför inte kan besvara frågeformuläret.

(73) Kommissionen höll inte med om detta. Som kommissionen förstår det är till att börja med de uppgifter som begärs från statsägda enheter tillgängliga för de kinesiska myndigheterna för alla enheter där de kinesiska myndigheterna är den största eller en stor aktieägare. Även om kommissionen inte på något sätt antog att enheterna är offentliga organ ansåg den dessutom att de kinesiska myndigheterna också har den nödvändiga befogenheten att interagera med finansinstituten även om de inte är statsägda, eftersom de alla omfattas av National Financial Regulatory Administrations (NFRA) jurisdiktion, som ersatte China Banking and Insurance Regulatory Commission (CBIRC) (38) 2023. I detta avseende är det faktum att kommissionen skulle ha kunnat kontakta de berörda finansinstituten direkt irrelevant, eftersom det fortfarande är den utredande myndigheten som beslutar om formen och villkoren för att inhämta de nödvändiga uppgifterna (39). Kommissionen påpekade också att de kinesiska myndigheterna hade vidarebefordrat frågeformuläret till vissa banker i tidigare undersökningar (40) utan att ifrågasätta kommissionens tillvägagångssätt. När det gäller de begärda uppgifterna och tidsfristen för att besvara frågeformuläret mottog kommissionen inte heller någon begäran om förtydligande eller begäran om förlängning av tidsfristen från något finansinstitut.

(74) Kommissionen riktade inte frågeformuläret till finansinstitutens personal utan till instituten själva. Det faktum att vissa uppgifter kan betraktas som statshemligheter eller affärshemligheter är under alla omständigheter irrelevant inom ramen för ett antisubventionsförfarande med tanke på den konfidentiella behandling som ges de inlämnade uppgifter som anses vara konfidentiella. Dessutom ombads den producent som undersöktes individuellt (Guanhao-koncernen) att lämna ett banktillstånd som uttryckligen gav kommissionens företrädare tillstånd att granska alla handlingar (41) som rör lånen från enskilda finansinstitut och det efterfrågade tillståndet tillhandahölls.

(75) I detta förfarande sände kommissionen dessutom frågeformulären direkt till de banker som förtecknas som de största fordringsägarna i den individuellt undersökta koncernen, och inget svar mottogs.

(76) Eftersom dessa uppgifter saknades ansåg kommissionen att den inte hade fått tillgång till de nödvändiga uppgifter som var avgörande när det gäller denna aspekt av undersökningen. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att den skulle kunna komma att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen vid sin prövning av förekomsten och omfattningen av den påstådda subventioneringen i form av förmånlig finansiering. Kommissionen informerade särskilt de kinesiska myndigheterna om att den inte hade erhållit något svar från någon av de kinesiska banker som hade tillhandahållit förmånliga lån till producenterna. Mot denna bakgrund kunde kommissionen inte bekräfta de kinesiska myndigheternas påståenden om bland annat kreditvärdighet och tillhandahållande av lån eller andra finansieringsinstrument som producenterna hade gynnats av. Dessutom hade de kinesiska myndigheterna inte lämnat några uppgifter om aktieinnehavet i de banker som de producenter som ingick i urvalet hänvisat till och inte visat och styrkt mekanismen för fastställandet av referensräntan för lån, såsom förklaras i svaret på frågeformuläret.

(77) Den 13 maj 2026 lämnade de kinesiska myndigheterna synpunkter på kommissionens skrivelse av den 6 maj 2026 om dess avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28 i grundförordningen (skrivelsen enligt artikel 28).

(78) Som svar på begäran om att vidarebefordra tillägg A till finansinstituten hävdade de kinesiska myndigheterna att finansinstitut är oberoende ekonomiska enheter som saknar koppling till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna vidarebefordrade därför inte bilaga A till finansinstituten och hävdade också att de inte hade befogenhet att tvinga bankerna att besvara de frågeformulär som de fick direkt från kommissionen. Vidare hävdade de kinesiska myndigheterna att bilaga A begär konfidentiell och affärskänslig information.

(79) Kommissionen höll inte med om detta. För det första är det kommissionens uppfattning att de uppgifter som begärs från statsägda enheter (företag eller offentliga/finansiella institut) är sådana uppgifter som är tillgängliga för de kinesiska myndigheterna för alla enheter där den kinesiska staten är den största eller en stor aktieägare. Enligt den kinesiska lagen om statsägda företagstillgångar (42) är det de organ för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar som inrättats av statsrådets kommission för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar och de lokala myndigheterna som åtar sig kapitaltillhandahållarens uppgifter och skyldigheter på statens vägnar när det gäller statsägda företag. Dessa organ har således rätt att erhålla avkastning på tillgångar, delta i fattandet av viktiga beslut och att tillsätta ledningen vid statsägda företag. Enligt artikel 17 i den ovannämnda lagen om statsägda tillgångar ska statsägda företag dessutom godta att myndigheter och relevanta myndighetsavdelningar och organ förvaltar och övervakar dem, godta offentlig övervakning och vara ansvariga inför kapitaltillhandahållare.

(80) Dessutom har de kinesiska myndigheterna nödvändiga befogenheter att interagera även med finansinstitut som inte är statsägda, eftersom alla finansinstitut faller under den kinesiska banktillsynsmyndighetens jurisdiktion. Enligt t.ex. artiklarna 33 och 36 i banktillsynslagen (43) är det NFRA som har befogenhet att kräva att alla finansinstitut som är verksamma i Kina lämnar in uppgifter, t.ex. årsredovisningar, statistiska rapporter och uppgifter om affärsverksamhet och förvaltning. NFRA kan även ålägga finansinstitut att lämna ut uppgifter till allmänheten.

(81) Vidare begärde kommissionen endast att de kinesiska myndigheterna skulle vidarebefordra de särskilda frågeformulären (tillägg A) till de berörda finansinstituten och styrka för kommissionen att så skett. Tilläggen innehöll information till de berörda finansinstituten om tidsfristerna och metoderna för inlämning samt om behandlingen av icke-konfidentiella uppgifter. De kinesiska myndigheterna underlät helt enkelt att vidarebefordra dessa frågeformulär och säkerställde inte att finansinstituten samarbetade i detta förfarande.

(82) Eftersom de begärda uppgifterna saknades ansåg kommissionen att den inte hade fått tillgång till de nödvändiga uppgifter som var relevanta för denna aspekt av undersökningen. Kommissionen drog därför slutsatsen att den måste använda sig av tillgängliga uppgifter för sina slutsatser beträffande förmånlig finansiering.

3.4.3. Tillämpning av bestämmelserna i artikel 28.1 i grundförordningen vad gäller bidrag/exportkreditförsäkring/nyttjanderättigheter/beskattning

(83) Kommissionen underrättade de kinesiska myndigheterna i skrivelsen enligt artikel 28 om att den inte hade mottagit de nödvändiga uppgifter som var relevanta för vissa undersökta subventionssystem såsom bidrag, exportkreditförsäkring och tillhandahållande av nyttjanderätter. Följaktligen underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle kunna komma att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen vid sin prövning av förekomsten och omfattningen av den påstådda subventioneringen i form av ovanstående system.

(84) När det gäller bidrag lämnade de kinesiska myndigheterna inga uppgifter om de bidrag som tillhandahållits producenterna av lätt termopapper. De kinesiska myndigheterna lade inte heller fram någon bevisning för kontakt med lokala myndigheter i detta avseende. Kommissionen har därför inte mottagit några uppgifter om bidrag som tagits emot av sektorn för lätt termopapper, deras kriterier för stödberättigande eller deras rättsliga grund.

(85) När det gäller exportkreditförsäkring besvarade Sinosure inte bilaga A till frågeformuläret. Kommissionen saknade därför nödvändiga uppgifter om många avgörande aspekter:

— Sinosure lämnade inga uppgifter om den avkastning på investeringar som rapporterats i dess årsrapport.

— Sinosure lämnade inte någon stödjande bevisning i frågor rörande dess årsredovisning, t.ex. driftskostnader, intäkter, avkastning på investeringar, totalt försäkringsbelopp och försäkringsbelopp som hänför sig till maskinindustrin.

— Sinosure lämnade inga uppgifter om sina stadgar.

— Sinosure lämnade inga uppgifter om de det undersökta företaget, trots att det fanns relevanta företagstillstånd.

— Sinosure lämnade inga styrkande uppgifter när det gällde oberoendet hos dess system för kreditriskbedömning.

(86) Dessa handlingar och uppgifter tillhandahölls inte heller av de kinesiska myndigheterna, trots att kommissionen begärde detta under kontrollbesöket.

(87) När det gäller nyttjanderättigheter underlät de kinesiska myndigheterna att lämna nödvändiga uppgifter om förvärv av mark av producenter/exportörer av lätt termopapper. De kinesiska myndigheterna lämnade inga uppgifter om möjliga riktmärken för tillhandahållandet av nyttjanderättigheter.

(88) När det gäller skattebefrielser och avdrag underlät de kinesiska myndigheterna att lämna nödvändiga uppgifter om de system som använts av producenterna/exportörerna av lätt termopapper.

(89) När det gäller el, insatsvaror och kapitaltillskott erhöll kommissionen inte flera av de dokument och nödvändiga uppgifter som begärts. Dessa dokument förtecknas i den skrivelse enligt artikel 28 som skickades till de kinesiska myndigheterna. Såsom anges i avsnitt 3.11 kunde kommissionen emellertid inte dra någon slutsats om huruvida dessa program var utjämningsbara.

(90) I sitt svar på kommissionens skrivelse enligt artikel 28 invände de kinesiska myndigheterna mot tillämpningen av tillgängliga uppgifter.

(91) De kinesiska myndigheterna hävdade att de lämnat alla uppgifter och data som tilläts enligt lag och som fanns objektivt tillgängliga. De kinesiska myndigheterna uppgav vidare att de inte har eller inte kan få tag på vissa av de uppgifter som kommissionen begärde (t.ex. ägar-/aktiestrukturer för producenter av lätt termopapper, produkt- och försäljningsuppgifter, driftsdata från branschorganisationer), medan vissa andra uppgifter som hade begärts utgör affärshemligheter och fristående operativa data.

(92) Dessutom hävdade de kinesiska myndigheterna att kommissionen hade begärt irrelevanta uppgifter och att arbetet var orimligt betungande.

(93) Kommissionen höll inte med om detta. Uppgifter ska anses vara ”nödvändiga” i den mening som avses i artikel 28.1 i grundförordningen om de gör det möjligt för kommissionen att fatta beslut som behöver fattas inom ramen för denna antisubventionsundersökning. I detta avseende anser kommissionen att alla begärda uppgifter var nödvändiga. Kommissionen ansåg också att varken de begränsade uppgifter som lämnats av de kinesiska myndigheterna eller påståendena i dess svar på frågeformuläret kunde kontrolleras mot giltig stödjande bevisning efter det att de kinesiska myndigheterna vägrat tillhandahålla de underliggande dokument och uppgifter som begärts.

(94) Eftersom kommissionen inte fick några uppgifter från de kinesiska myndigheterna om det som anges ovan ansåg kommissionen att den inte hade fått de nödvändiga uppgifter som var relevanta för undersökningen och att den var tvungen att förlita sig på tillgängliga uppgifter för sina slutsatser om bidrag, exportkreditförsäkring och tillhandahållande av nyttjanderättigheter mot för låg ersättning och inkomstskattesystem.

3.4.4. Tillämpning av bestämmelserna i artikel 28.1 i grundförordningen vad gäller den individuellt undersökta producenten av lätt termopapper

(95) I en skrivelse enligt artikel 28 av den 6 maj 2026 underrättade kommissionen Guanhao-koncernen om att den inte hade mottagit några styrkande handlingar om de kapitalinvesteringar som koncernens största bolag – China Chengtong Holding Group Ltd. (CCHG), hade gjort i China Investment Corporation (GGHT:s moderbolag). Bolaget vägrade också att låta dess svar på frågeformuläret kontrolleras i dess lokaler.

(96) Den 13 maj 2026 lämnade koncernen synpunkter på kommissionens skrivelse av den 6 maj 2026 om dess avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28 i grundförordningen.

(97) Företaget hävdade att CCHG inte borde behandlas som en berörd part som är skyldig att samarbeta i den aktuella undersökningen, eftersom företaget inte är en exporterande producent av den undersökta produkten och inte är involverat i försäljningen av denna eller i produktionen av de anläggningstillgångar eller insatsvaror som används i den exporterande producentens produktionsprocess. Företaget tillhandahåller inte heller kapital, lån, garantier eller annan finansiering till eller för den exporterande producentens räkning, och det deltar inte heller i köpet av marken för eller leasingen av marken till den exporterande producenten.

(98) Kommissionen höll inte med om detta. CCHG är koncernens största bolag och en indirekt aktieägare i producenten av lätt termopapper. Detta bolag undersöktes mot bakgrund av påstådda subventioner i form av kapitaltillskott. Liksom i den tidigare antisubventionsundersökningen (44) undersökte kommissionen dessutom subventioner som erhållits av de bolag som var indirekta aktieägare i producenterna av den undersökta produkten. Fördelar inom ramen för dessa subventionssystem tilldelades senare producenterna.

(99) Såsom anges i avsnitt 3.11 kunde kommissionen inte dra någon slutsats om huruvida dessa kapitaltillskott var utjämningsbara.

(100) Eftersom kommissionen inte erhöll några uppgifter från koncernen om subventionering av CCHG och inte kunde slutföra sin undersökning på plats, ansåg kommissionen dock att den inte hade erhållit de nödvändiga uppgifter som var relevanta för undersökningen och att den var tvungen att förlita sig på tillgängliga uppgifter för att kunna dra sina slutsatser om subventionering (via förmånlig finansiering) av bolaget.

3.5. Subventioner och subventionsprogram som undersöktes

(101) På grundval av informationen i promemorian om bevisningens tillräcklighet, tillkännagivandet om inledande och svaren på kommissionens frågeformulär undersöktes följande subventioner från de kinesiska myndigheterna:

— Tillhandahållande av förmånlig finansiering och riktade krediter från statsägda policybanker och statsägda affärsbanker (t.ex. förmånliga lån, kreditlinor, förmånliga obligationer, bankaccepter, förmånlig exportfinansiering och försäkring)

— Bidragsprogram

— Statligt tillhandahållande av varor och tjänster mot för låg ersättning

— Statligt tillhandahållande av nyttjanderättigheter mot för låg ersättning

— Statligt tillhandahållande av el mot för låg ersättning

— Tillhandahållande av insatsvaror (dvs. trämassa) från myndigheter mot för låg ersättning

— Uteblivna intäkter genom skattebefrielse- och skattereduktionsprogram

— Nedsättning av bolagsskatten för högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik

— Förmånliga avdrag före skatt för forsknings- och utvecklingsutgifter

— Degressiv avskrivning av instrument och utrustning som används av högteknologiska företag för högteknologisk utveckling och produktion

— Skattebefrielse på utdelning mellan berättigade inhemska företag

— Exportskatteavdrag

— Avdrag och undantag från mervärdesskatt och tullar

— Kapitaltillskott

3.6. Förmånlig finansiering

3.6.1. Finansinstitut som tillhandahåller förmånlig finansiering

(102) Enligt de uppgifter som lämnats av den individuellt undersökta koncernen hade tolv finansinstitut i Kina tillhandahållit finansiering till den exporterande producenten av lätt termopapper och dess närstående företag. Inget av finansinstituten, oavsett om de helt eller delvis var statsägda, eller privata, besvarade det särskilda frågeformuläret trots en begäran till de kinesiska myndigheterna som omfattade alla finansinstitut som hade tillhandahållit lån till de undersökta företagen.

(103) Såsom nämns i skäl 71 vidarebefordrade de kinesiska myndigheterna inte frågeformuläret till finansinstitut och lämnade inga uppgifter om ägandet av de finansinstitut som tillhandahöll lån till de undersökta företagen. Kommissionen kunde därför inte avgöra om finansinstituten var statsägda eller privatägda.

3.6.1.1. Statsägda finansinstitut som agerar som offentliga organ

Rättslig standard

(104) Kommissionen undersökte huruvida de statsägda bankerna agerar som offentliga organ i den mening som avses i artiklarna 3 och 2 b i grundförordningen. Enligt WTO:s rättspraxis (45) är ett offentligt organ en enhet som ”har, utövar eller har anförtrotts myndighetsbefogenheter”. En undersökning av ett offentligt organ måste genomföras från fall till fall, med vederbörlig hänsyn till ”den berörda enhetens grundläggande egenskaper och funktioner”, enhetens ”förhållande till staten” och ”den rättsliga och ekonomiska miljö som råder i det land där den undersökta enheten bedriver sin verksamhet”. Beroende på de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall kan den relevanta bevisningen omfatta i) bevisning för att ”en enhet faktiskt utövar myndighetsuppgifter”, särskilt om bevisningen ”tyder på ett kontinuerligt och systematiskt utövande”, ii) ”omfattningen av och innehållet i den statliga politiken för den sektor där den undersökta enheten är verksam”, och iii) bevisning för att en regering utövar ”meningsfull kontroll över en enhet och dess handlande”. Vid en undersökning av ett offentligt organ ska den undersökande myndigheten ”utvärdera och ta vederbörlig hänsyn till alla relevanta egenskaper från enheten” och undersöka alla typer av bevis som kan vara relevanta för denna utvärdering. I detta sammanhang bör den undvika att ”fokusera uteslutande eller överdrivet på någon enskild egenskap utan att ta vederbörlig hänsyn till andra egenskaper som kan vara relevanta”.

(105) I WTO:s rättspraxis anges särskilt följande (46): ”Det viktiga är att en enhet har fått befogenhet att utöva myndighetsuppgifter och inte hur den har fått denna befogenhet. Det finns många olika sätt för myndigheterna i snäv bemärkelse att ge en enhet befogenheter. Följaktligen kan olika typer av bevisning vara relevant för att visa att en viss enhet fått en sådan befogenhet. Bevisning för att en enhet faktiskt utövar myndighetsuppgifter kan användas som bevisning för att den har eller har anförtrotts myndighetsbefogenheter, särskilt om bevisningen tyder på ett kontinuerligt och systematiskt utövande. Av detta följer enligt vår mening att bevisning för att en myndighet utövar meningsfull kontroll över en enhet och dess handlande under vissa omständigheter kan tjäna som bevisning för att enheten i fråga har myndighetsbefogenheter och utövar dessa befogenheter genom att utföra myndighetsuppgifter. Vi understryker dock att det, förutom i de fall där det finns en uttrycklig delegering av befogenheter i ett rättsligt instrument, är föga sannolikt att förekomsten av rent formella band mellan en enhet och myndigheter i snäv bemärkelse räcker för att det ska kunna fastställas att enheten har myndighetsbefogenheter. Till exempel är det inte tillräckligt att staten är majoritetsaktieägare i en enhet för att det ska anses påvisat att staten utövar meningsfull kontroll över enhetens handlande, och än mindre att staten har gett den myndighetsbefogenheter. I vissa fall, där det finns många formella indikationer på statlig kontroll och där det även finns bevisning för att denna kontroll har utövats på ett meningsfullt sätt, kan det dock vara möjligt att dra slutsatsen att enheten i fråga utövar myndighetsbefogenheter.”

(106) För att kunna karakterisera en enhet som ett offentligt organ på ett korrekt sätt i ett enskilt fall kan det vara relevant att överväga ”huruvida [enhetens] funktioner eller handlande är av ett slag som normalt klassificeras som statligt i den berörda medlemmens rättsordning” (47), och klassificeringen av och funktionerna för enheter i WTO-medlemmarna i allmänhet. Vid avgörandet om en viss enhet är ett offentligt organ eller inte kan det därför vara relevant att beakta huruvida funktionerna eller handlandet är av ett slag som normalt klassificeras som statligt i den berörda medlemmens rättsordning.

(107) Det finns många olika sätt för myndigheterna i snäv bemärkelse att ge en enhet befogenheter. Följaktligen kan olika typer av bevisning vara relevant för att visa att en viss enhet fått en sådan befogenhet. Bevisning för att en enhet faktiskt utövar myndighetsuppgifter kan användas som bevisning för att den har eller har anförtrotts myndighetsbefogenheter, särskilt om bevisningen tyder på ett kontinuerligt och systematiskt utövande.

(108) Bevisning för att en myndighet utövar en meningsfull kontroll över en enhet och dess handlande under vissa omständigheter kan tjäna som bevisning för att enheten i fråga har myndighetsbefogenheter och utövar dessa befogenheter genom att utföra myndighetsuppgifter. Statligt ägande av en enhet kan tillsammans med andra faktorer tjäna som bevisning, även om det inte är ett avgörande kriterium. Emellertid är det föga sannolikt att förekomsten av rent formella band mellan en enhet och myndigheter i snäv bemärkelse räcker för att det ska kunna fastställas att enheten har myndighetsbefogenheter. Till exempel är det inte i sig tillräckligt att staten är majoritetsaktieägare i en enhet för att det ska anses påvisat att staten utövar meningsfull kontroll över enhetens handlande, och än mindre att staten har gett den myndighetsbefogenheter. I vissa fall, där det finns många formella indikationer på statlig kontroll och där det även finns bevisning för att denna kontroll har utövats på ett meningsfullt sätt, kan det dock vara möjligt att dra slutsatsen att enheten i fråga utövar myndighetsbefogenheter.

(109) Tyngdpunkten vid en undersökning av ett offentligt organ är inte huruvida det handlande som påstås ge upphov till ett finansiellt bidrag är logiskt kopplat till en identifierad ”myndighetsuppgift”. I detta avseende föreskriver den rättsliga standarden för bedömningen av offentliga organ enligt artikel 1.1 a.1 i subventionsavtalet inte att det måste fastställas någon koppling av en viss grad eller karaktär mellan en identifierad myndighetsuppgift och det särskilda finansiella bidraget i fråga. Avgörande för den relevanta undersökningen är i stället om enheten ägnar sig åt ett sådant handlande, dess grundläggande egenskaper och dess förhållande till staten. Detta fokus på enheten, i motsats till det handlande som påstås ge upphov till ett finansiellt bidrag, överensstämmer med det faktum att ”staten” (i snäv bemärkelse) och ett ”offentligt organ” har ”vissa likheter eller överlappar när det gäller deras väsentliga egenskaper”, dvs. att de båda är ”statliga” till sin natur.

(110) En enhets handlande eller praxis kan utan tvekan utgöra bevisning som är relevant för en bedömning huruvida det är frågan om ett offentligt organ. En enhets handlande – särskilt när det tyder på ett ”kontinuerligt och systematiskt utövande” – är en av de olika typerna av bevisning som, beroende på omständigheterna i varje undersökning, kan belysa en enhets grundläggande egenskaper och dess förhållande till staten i snäv bemärkelse. Bedömningen av sådan bevisning har emellertid i syfte att besvara den centrala frågan huruvida enheten själv har de grundläggande egenskaper och funktioner som gör att den ska betraktas som ett offentligt organ. När det gäller kinesiska statsägda affärsbanker ansågs det till exempel i DS379 att relevant information för bedömningen av huruvida en enhet är ett offentligt organ omfattade sådan information som visade att i) ”[d]e verkställande direktörerna vid de kinesiska statsägda affärsbankernas huvudkontor var utsedda av staten och [kommunistpartiet] har ett betydande inflytande på valet av dessa” och att ii) kinesiska statsägda affärsbanker ”fortfarande saknar tillräckliga färdigheter när det gäller riskhantering och analytisk förmåga”. Denna bevisning var inte begränsad till de kinesiska statsägda affärsbankernas utlåningsverksamhet i sig, utan hänförde sig snarare till deras organisatoriska egenskaper, kedjor för beslutsfattande och det övergripande förhållandet till de kinesiska myndigheterna. Således konstaterade överprövningsorganet i DS379 att även om det amerikanska handelsministeriet inte beaktade bevisning som hänförde sig till de kinesiska statsägda affärsbankernas handlande [”vid beviljandet av lån”], så beaktades detta inom ramen för undersökningen av de grundläggande egenskaperna hos dessa enheter och deras relation till de kinesiska myndigheterna. Dessa kinesiska statsägda affärsbanker utövade myndighetsuppgifter på de kinesiska myndigheternas vägnar.

(111) Dessutom har överprövningsorganet också beaktat att myndigheterna i fråga inte samarbetade under undersökningen. I DS379 bekräftade överprövningsorganet således det amerikanska handelsministeriets bedömning i undersökningen avseende CFS Paper att de statsägda affärsbankerna utgjorde ”offentliga organ” på grundval av följande överväganden: i) Banksektorn i Kina ägs nästan till fullo av staten. ii) Enligt artikel 34 i lagen om kommersiell bankverksamhet åläggs bankerna att ”bedriva sin utlåningsverksamhet utifrån behoven hos [den] nationella ekonomin och för den sociala utvecklingen samt i överensstämmelse med den statliga industripolitiken”. iii) Dokumentationen tyder på att de kinesiska statsägda affärsbankerna fortfarande saknar tillräckliga färdigheter när det gäller riskhantering och analytisk förmåga. iv) Det faktum att det amerikanska handelsministeriet ”under [den] undersökningen inte erhöll den bevisning som krävs för att på ett övergripande sätt dokumentera det förfarande genom vilket pappersindustrin ansökte om lån och genom vilket dessa beviljades och bedömdes (48)”.

(112) För att fastställa om statsägda banker äger, utövar eller har anförtrotts myndighetsbefogenheter har kommissionen vederbörligen beaktat bankernas grundläggande egenskaper och funktioner, deras relation till myndigheterna och den rättsliga och ekonomiska situation som råder i det land där den undersökta enheten är verksam. I detta avseende inhämtade kommissionen uppgifter om statligt ägande och formella indikationer på statlig kontroll vid de statsägda bankerna. Kommissionen analyserade också om kontrollen hade utövats på ett meningsfullt sätt med hänsyn till det gällande normativa regelverket. För detta ändamål var kommissionen tvungen att använda sig av tillgängliga uppgifter, eftersom de kinesiska myndigheterna hade vägrat att vidarebefordra de relevanta frågeformulären till de berörda finansinstituten och lämna bevisning om beslutsprocessen för beviljandet av förmånliga lån, som anges i avsnitt 3.4.2.

3.6.1.2. Statsägda bankers grundläggande egenskaper och funktioner

(113) Den kinesiska banksektorn domineras av statsägda banker, som baserat på deras särskilda primära funktioner vanligtvis kallas för statsägda affärsbanker eller statsägda policybanker (se skäl 41).

(114) Eftersom staten behåller kontrollen över de statsägda bankerna genom flera kanaler – förutom aktieinnehav säkerställer den också närvaron av partistrukturer och deras inflytande över finansinstituten och den föreskriver vissa typer av affärsbeteende från bankernas sida genom regleringsåtgärder (se avsnitt 3.6.1.44) – är den i stånd att använda finanssektorns resurser för att uppnå sina politiska mål (se även skälen 130–132), inklusive det övergripande målet att ”främja utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin”, som anges i artikel 1 i banklagen (se avsnitt 3.6.1.4 för en mer detaljerad analys av banklagen).

(115) Bankernas kärnfunktioner, särskilt deras utlåningspolitik, är därför utformade för att tjäna politiska syften, och bankernas ekonomiska resultat är underordnade kraven i de kinesiska myndigheternas industripolitik. Den tillämpliga rättsliga ramen och den institutionella strukturen säkerställer i detta avseende att när de kinesiska myndigheterna fastställer ekonomiska prioriteringar, till exempel utvecklingen av sektorn för lätt termopapper kanaliseras nödvändiga medel till motsvarande projekt via finanssektorn. Följaktligen utför statsägda banker i praktiken myndighetsfunktioner, i och med att deras nyckelpersoner i ledningen måste vara anslutna till kommunistpartiet – och därmed i första hand lojala mot partiet – och deras kärnverksamhet måste utföras med vederbörlig hänsyn till de politiska mål som fastställts av de statliga myndigheterna.

3.6.1.3. De kinesiska myndigheternas ägande och formella indikationer på deras utövande av statlig kontroll

(116) Såsom anges i skäl 71 vägrade de kinesiska myndigheterna att vidarebefordra frågeformulären till bankerna med motiveringen att denna begäran bröt mot WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, eftersom det felaktigt begärdes uppgifter från kinesiska finansinstitut och eftersom dessa felklassificerades som offentliga organ. De underrättades inte heller på rätt sätt och man bortsåg från farhågor om sekretess enligt kinesisk lagstiftning.

(117) Under undersökningens gång klargjorde kommissionen sin rätt att begära uppgifter från kinesiska finansinstitut, inbegripet statsägda enheter, under de kinesiska myndigheternas tillsyn, och bekräftade att alla konfidentiella uppgifter kommer att hanteras i överensstämmelse med relevanta sekretessprotokoll. Dessutom är kravet på konfidentiell behandling inte tillämpligt, vilket framgår av det skriftliga tillståndet från företagen i urvalet, genom vilket de uttryckligen avsäger sig sin rätt till konfidentiell behandling.

(118) Följaktligen, och såsom anges i skäl 76, besvarade inget av de statsägda finansinstitut som tillhandahöll lån till de undersökta företagen det särskilda frågeformuläret.

(119) De kinesiska myndigheterna lämnade inga uppgifter om bankernas ägarförhållanden eller om deras styrningsstruktur, riskbedömning eller exempel på specifika lån till industrin för lätt termopapper.

(120) Följaktligen beslutade kommissionen att använda sig av tillgängliga uppgifter för att fastställa huruvida dessa finansinstitut kan betraktas som offentliga organ.

(121) I en tidigare antisubventionsundersökning (49) konstaterade kommissionen att banker som hade tillhandahållit lån till grupperna av exporterande producenter i urvalet helt eller delvis ägdes av staten eller av statsägda juridiska personer. Eftersom bankerna inte besvarade det särskilda frågeformuläret använde sig kommissionen av offentligt tillgängliga uppgifter, t.ex. bankens webbplats, årsrapporter, information som finns tillgänglig i bankkataloger eller på nätet. I enlighet med resultaten av dessa tidigare undersökningar bekräftade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (50) att staten dominerar banksektorn (51) genom att behålla kontrollen över andelar i alla statsägda affärsbanker och genom att vara majoritetsägare i ett antal aktiebolagsbaserade affärsbanker, antingen genom direkta investeringar av Central Huijin eller indirekt genom andra statsägda juridiska personer. Eftersom det inte skett några förändringar sedan de liknande undersökningar som nyligen har utförts (52) ansåg man att alla statsägda finansinstitut som tillhandahöll finansiering till de undersökta företagen var helt eller delvis ägda av staten själv eller av statsägda juridiska personer.

(122) Vad gäller de formella indikationerna på statlig kontroll över de statsägda bankerna betecknade kommissionen dem som ”viktiga statsägda finansinstitut”. Följande fastställs i tillkännagivandet ”Interimsbestämmelser för tillsynsstyrelser vid viktiga statsägda finansinstitut” (53): ”Med de statsägda finansinstitut som nämns i dessa bestämmelser avses statsägda policybanker, affärsbanker, kapitalförvaltningsföretag, värdepappersföretag, försäkringsföretag osv. (statsägda finansinstitut) för vilka statsrådet utser tillsynsstyrelser”.

(123) Tillsynsstyrelserna för de viktiga statsägda finansinstituten utses i enlighet med interimsbestämmelserna för tillsynsstyrelserna för viktiga statsägda finansinstitut. Kommissionen fastställde på grundval av artiklarna 3 och 5 i dessa interimsbestämmelser att medlemmarna i tillsynsstyrelserna utses av och är ansvariga inför statsrådet, vilket visar på att staten utövar en institutionell kontroll över de statsägda bankernas affärsverksamhet.

(124) När det gäller statsägda affärsbanker noterade kommissionen att de sex största bankerna stod för mer än 40 % av den kinesiska finanssektorns totala tillgångar i slutet av 2022 (54). Minst två av dessa sex statsägda affärsbanker, nämligen ICBC och ABC, tillhör de finansinstitut som tillhandahöll lån till de undersökta företagen i den aktuella undersökningen. Staten har ett majoritetsägande både i ICBC (55) och i ABC (56). Utöver att kontrollera de sex största statsägda affärsbankerna äger staten betydande andelar i ett antal andra statsägda affärsbanker, där dess inblandning oftare är indirekt, t.ex. genom statsägda företag.

(125) Kommissionen konstaterade även att statsägda finansinstitut ändrade sina stadgar 2017 i syfte att stärka kommunistpartiets roll på bankernas högsta beslutsfattande nivå (57).

(126) I de nya stadgarna fastställs följande:

— Styrelseordföranden ska vara samma person som sekreteraren i partikommittén.

— Kommunistpartiets roll är att säkerställa och övervaka bankens genomförande av kommunistpartiets och statens strategier och riktlinjer. Det ska även spela en ledande roll och ha en vakande roll i utnämningen av personal (inbegripet den högre ledningen). och

— Styrelsen ska inhämta partikommitténs synpunkter för alla viktiga beslut som ska fattas.

(127) I skäl 42 ges särskilda exempel på dessa ändringar av stadgarna med avseende på ICBC och ABC.

3.6.1.4. Meningsfull kontroll från de kinesiska myndigheternas sida

(128) Kommissionen inhämtade vidare information om huruvida de kinesiska myndigheterna utövade meningsfull kontroll över de statsägda finansinstituten vad gäller deras strategier för utlåning och riskbedömning för lån till industrin för lätt termopapper. Följande föreskrifter har beaktats för detta ändamål:

(1)

Artikel 34 i den kinesiska lagen om affärsbanker (banklagen).

(2)

Artikel 15 i de allmänna lånereglerna (som genomförs av Kinas folkbank).

(3)

Beslut nr 40.

(4)

CBIRC:s genomförandeåtgärder för administrativa licensärenden för Kinafinansierade affärsbanker (CBIRC:s föreskrift [2017] nr 1).

(5)

CBIRC:s genomförandeåtgärder för administrativa licensärenden med avseende på utlandsfinansierade banker (CBIRC:s föreskrift [2015] nr 4).

(6)

Administrativa åtgärder för direktörers och högre tjänstemäns kvalifikationer vid finansinstitut inom banksektorn (CBIRC [2013] nr 3).

(7)

Treårig åtgärdsplan för att förbättra bolagsstyrningen i bank- och försäkringssektorerna (2020–2022) (CBIRC, 28 augusti 2020).

(8)

Tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod (CBIRC, 15 december 2020).

(9)

Tillkännagivande om tillsynsbestämmelser rörande hur stora aktieägare i banker och försäkringsinstitut ska agera (CBIRC, [2021] nr 43).

(129) Vid sin genomgång av dessa föreskrifter fann kommissionen att finansinstitut i Kina verkar inom en rättslig ram som styr dem att anpassa sig till de kinesiska myndigheternas industripolitiska mål, vilket omfattar utvecklingen av sektorn för papperstillverkning. Eftersom lätt termopapper är en del av pappersindustrin framhålls denna produkt i viktiga nationella och regionala planer, däribland beslut nr 40, Made in China 2025, den fjortonde femårsplanen, katalogen och olika strategier för provinsiell och kommunal utveckling i Guangdong, Hubei och Jiangsu. Genom dessa strategier främjas ekonomiskt stöd, FoU-incitament och inrättande av industrikluster, och finansinstitut uppmuntras att prioritera finansiering till företag inom denna sektor.

(130) I artikel 34 i banklagen, som är tillämplig på alla finansinstitut som är verksamma i Kina, fastställs rent generellt att ”affärsbanker ska bedriva sin utlåningsverksamhet i enlighet med behoven av ekonomisk och social utveckling i landet och med vägledning från den statliga industripolitiken”. Även om det i artikel 4 i banklagen föreskrivs att ”affärsbankerna i enlighet med lagstiftningen ska bedriva sin affärsverksamhet utan inblandning av någon enhet eller enskild person och att affärsbankerna själva bär det civilrättsliga ansvaret med all sin egendom som juridisk person”, visade undersökningen att artikel 4 i banklagen tillämpas om inte annat följer av artikel 34 i banklagen, dvs. när staten utfärdar statlig politik ska bankerna tillämpa denna och följa statens instruktioner.

(131) Dessutom föreskrivs det i artikel 15 i de allmänna lånereglerna att ”i enlighet med den statliga politiken kan berörda avdelningar subventionera räntorna på lån för att främja tillväxten inom vissa branscher och den ekonomiska utvecklingen inom vissa områden”.

(132) På samma sätt fastställs det i beslut nr 40 att alla finansinstitut ska ge kreditstöd särskilt till ”främjade” projekt. Såsom redan har förklarats i avsnitt 3.3, och särskilt i skälen 60–68, tillhör projekt inom industrin för lätt termopapper den ”främjade” kategorin. Beslut nr 40 bekräftar således de tidigare undersökningsresultaten vad gäller banklagen, dvs. att bankerna utövat myndighetsbefogenheter i form av kredittransaktioner på förmånliga villkor. Kommissionen fann även att NFRA har långtgående godkännandebefogenheter när det gäller alla aspekter av förvaltningen av samtliga finansinstitut som är etablerade i Kina (inbegripet privatägda och utländskt ägda finansinstitut), såsom följande (58):

— Det krävs godkännande av utnämningarna av finansinstitutens samtliga chefer, både på huvudkontoret och på lokalkontorsnivå. Det krävs godkännande av NFRA för rekrytering till alla chefsnivåer, från de högsta posterna ned till kontorschefer, och även chefer som tillsätts vid utlandskontor samt chefer med ansvar för stödfunktioner (t.ex. it-chefer) omfattas. och

— En mycket lång förteckning över administrativa godkännanden som krävs, bland annat godkännanden för att etablera lokalkontor, för att starta nya affärsområden eller försäljning av nya produkter, för att göra ändringar i bankens stadgar, för att sälja mer än 5 % av sina aktier, för kapitaltillskott, för byte av säte, för organisatoriska ändringar osv.

(133) Banklagen är rättsligt bindande. Att femårsplanerna och beslut nr 40 är obligatoriska till sin natur fastslås i avsnitt 3.6.1.4. Att NRFA:s rättsliga handlingar är obligatoriska till sin natur har koppling till dess befogenheter som banktillsynsmyndighet och att de övriga dokumenten är obligatoriska framgår av deras tillsyns- och utvärderingsklausuler.

(134) I statsrådets beslut nr 40 fastställs att alla finansinstitut ska ge kreditstöd endast till främjade projekt samt att det kommer att genomföras ”andra förmånliga strategier för de främjade projekten”. På grundval av detta måste bankerna ge kreditstöd till pappersindustrin som en främjad industri.

(135) Dessutom måste till och med beslut som rör privat kommersiell bankverksamhet övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med den nationella politiken. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag. I detta avseende föreskrivs det CBIRC:s treåriga åtgärdsplan för åren 2020–2022 att CBIRC ska ”fortsätta att genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att främja reformen av bolagsstyrningen i den finansiella sektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av kommunistpartiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”vi ska göra integrationen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […]. Större verksamhets- och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högre ledningen”.

(136) De kinesiska myndigheterna har nyligen bestämt att även aktieägare i finansinstitut ska underlätta de kinesiska myndigheternas utövande av kontroll via institutets bolagsstyrningsram, enligt följande: ”Stora aktieägare i bank- och finansinstitut ska hjälpa instituten att inrätta en oberoende och sund bolagsstyrningsstruktur med effektiva kontroller och motvikter, och ska uppmuntra och hjälpa banker och försäkringsinstitut att säkerställa en organisk integrering av partiets ledarskap i bolagsstyrningen” (59).

(137) I sina resultatutvärderingskriterier för affärsbanker beaktar NFRA nu särskilt hur finansinstituten ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (60).

(138) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna har skapat ett regelverk som måste följas av den statsägda bankens chefer och tillsynsansvariga, som utses av de kinesiska myndigheterna och är ansvariga inför dem. Följaktligen använde sig de kinesiska myndigheterna av detta normativa regelverk för att utöva en meningsfull kontroll över den statsägda bankens handlande när denna tillhandahöll lån till industrin för lätt termopapper. De centrala funktionerna för den statsägda banken rör de särskilda uppgifter som de kinesiska myndigheterna har anförtrott genom detta normativa ramverk, vilket leder till att den blir statsrådets verktyg för att utföra statliga funktioner.

(139) Under undersökningens gång hänvisade de kinesiska myndigheterna till den nationella folkkongressens tolkning av banklagen och artikel 4 i banklagen, och hävdade att affärsbankerna i Kina verkade som oberoende juridiska personer som ”fattar sina egna beslut”, ”utan inblandning från någon enhet eller enskild person” och att ”ingen enhet eller enskild person får tvinga en affärsbank att bevilja lån eller ställa en garanti”.

(140) Såsom förklaras i skäl 133 ansåg kommissionen att den kinesiska banklagen och beslut nr 40 är obligatoriska. Undersökningsresultaten i denna undersökning samt kommissionens undersökningsresultat i tidigare undersökningar rörande samma subventionsprogram (61) underbygger inte heller påståendet att bankerna inte tar hänsyn till statlig politik och statliga planer när de fattar sina lånebeslut. Till exempel fann kommissionen att den undersökta koncernen gynnades genom förmånliga lån till räntor som låg under marknadsräntorna.

(141) Undersökningen visade även att artikel 4 endast är tillämplig i den mån den är förenlig med artikel 33. Detta innebär att även om banker får verka inom sin allmänna rättslig ram måste de följa den statliga politiken när de har ålagts funktioner. Även om artikel 4 i banklagen ingår i kapitel I, där de allmänna bestämmelserna fastställs, ingår artikel 33 i kapitel IV, där de grundläggande lånereglerna fastställs. I artikel 33 anges följande: ”affärsbankerna bedriver sin låneverksamhet utifrån behoven hos den nationella ekonomin och behoven av social utveckling och under ledning av den statliga industripolitiken”, vilket visar att denna bestämmelse inte är vägledande utan snarare är obligatorisk och ger bankerna tydliga instruktioner om att de måste ta hänsyn till den statliga industripolitiken när de bedriver sin utlåningsverksamhet. Kommissionen noterade även att statsrådets beslut nr 40 fastställer att alla finansinstitut ska ge kreditstöd endast till främjade projekt samt utfäster att det kommer att genomföras ”andra förmånliga strategier för de främjade industrikategorierna”. Även om det anges i artikel 17 i samma beslut att bankerna ska respektera kreditgivningsprinciperna konstaterade kommissionen att bankerna inte respekterade dessa principer under undersökningen. Kommissionen begärde styrkande handlingar som visade att finansinstituten respekterade dessa principer. De kinesiska myndigheterna och finansinstituten lämnade inga sådana uppgifter. Kommissionen var därför tvungen att göra bedömningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Dessa uppgifter visade att de exporterande producenterna beviljades lån oavsett sin finansiella situation och kreditvärdighet. Denna slutsats är inte ny och har redan gjorts i tidigare undersökningar (62) där kommissionen visat att artikel 17 inte effektivt omvandlas till en kreditgivningsprincip för främjade industrier. Under den aktuella undersökningen kunde kommissionen inte fastställa efterlevnad på grund av bristande samarbete, vilket ytterligare stärker farhågorna om transparens och efterlevnad av korrekta kreditbedömningsförfaranden.

(142) Såsom anges i skälen 125 och 126 ovan visar slutligen det faktum att alla bankens större drifts- och förvaltningsfrågor granskas av partiet, som är djupt förankrat i bankernas företagsstyrningsstruktur, och det faktum att bankernas resultat utvärderas i linje med deras ansträngningar att betjäna strategiska och framväxande företag såsom industrin för lätt termopapper, visar också hur strikt och bindande regelverket är för finansinstitutens verksamhet.

(143) På grund av den bristande samarbetsviljan och eftersom det inte fanns någon konkret bevisning vad gäller kreditprövning undersökte kommissionen i stället det allmänna rättsliga klimatet (se skälen 130–138) med avseende på de lån som beviljats den undersökta koncernen. Detta handlande överensstämde inte med den officiella hållningen, då de statsägda bankerna i praktiken inte hade agerat på grundval av någon grundlig marknadsbaserad riskbedömning.

(144) Under undersökningens gång fann kommissionen att lån gavs till de granskade företagen till räntesatser som var lägre än eller nära den bästa låneränta som tillkännagavs av National Interbank Funding Center (NIFC). Landets referensränta infördes den 20 augusti 2019 och ersätter Kinas folkbanks tidigare referensränta (63). Tillhandahållandet av finansiering till räntor som ligger under eller nära landets riskfria ränta på interbankmarknaden visar tydligt att risken inte beaktades på ett adekvat sätt. Eftersom de kinesiska myndigheterna och finansinstituten inte var samarbetsvilliga var kommissionen tvungen att använda tillgängliga uppgifter och drog därför slutsatsen att lånen beviljades oavsett företagens verkliga finansiella situation och kreditrisk, vilket fastställs i avsnitt 3.6.3 nedan. Lånen hade således tillhandahållits till en ränta som var lägre än de marknadsmässiga räntor som gäller för företag med samma riskprofil som den undersökta koncernen.

(145) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna har skapat ett regelverk för utlåning till främjade industrier som måste följas av bankens chefer och tillsynsansvariga, vilka utses av de kinesiska myndigheterna och är ansvariga inför dem. Detta regelverk gav inte bankens chefer och tillsynsansvariga något manöverutrymme att välja huruvida de skulle följa regelverket eller inte med avseende på de undersökta företagen, vilket försatte ledningen för banken i en beroendeställning.

(146) Därför förlitade sig de kinesiska myndigheterna på det normativa regelverket för att på ett meningsfullt sätt utöva kontroll över bankens handlande när den tillhandahöll lån till industrin för lätta termopapper.

(147) I avsaknad av konkreta bevis för kreditriskbedömningar undersökte kommissionen den övergripande rättsliga ramen för utlåning till främjade industrier såsom industrin för lätt termopapper och fastställde att banken inte tillämpade ingående marknadsbaserade kreditriskbedömningar.

(148) Såsom förklaras i skäl 140 beviljades dessutom lån till de undersökta företagen till räntor som låg under eller nära den bästa låneräntan, oavsett producenternas finansiella situation och kreditrisk. Med tanke på riskprofilen för Guanhao-koncernen och som beskrivs i avsnitt 3.6.4.3 nedan och med tanke på att den, enligt kommissionens riskanalys, borde ha fått kreditbetyget B och därför borde ha betalat räntor som låg betydligt högre än den riskfria räntan, drog kommissionen slutsatsen att lånen i fråga tillhandahölls under marknadsräntorna.

(149) Kommissionen drar slutsatsen att de kinesiska myndigheterna utövade en meningsfull kontroll över bankens handlande vad gäller bankens utlåningspolitik och riskbedömning i samband med utlåningen till industrin för lätt termopapper.

3.6.1.5. Slutsats om samtliga statsägda finansinstitut

(150) Kommissionen fastställde att de statsägda bankerna tillämpade den rättsliga ram som anges ovan i utövandet av myndighetsuppgifter när det gäller sektorn för lätt termopapper. De agerade således som offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen jämförd med artikel 3.1 a i i grundförordningen och i enlighet med relevant WTO-praxis.

(151) Även om de statsägda finansinstituten inte skulle betraktas som offentliga organ fastställde kommissionen att de på grundval av samma information skulle anses ha anförtrotts eller ålagts av de kinesiska myndigheterna att utföra funktioner som normalt ligger inom myndigheternas befogenhet i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen av samma orsaker som anges i avsnitt 3.6.2 nedan. Deras handlande skulle därför i vilket fall som helst tillskrivas de kinesiska myndigheterna.

3.6.2. Privata finansinstitut som anförtrotts eller ålagts funktioner av de kinesiska myndigheterna

(152) Liksom i tidigare undersökningar (64) ansågs det, i linje med motsvarande analys i skälen 128–149, att dessa banker och privata finansinstitut har bedrivit verksamhet under tillsyn av NFRA (som har ersatt CBRC) och har anförtrotts eller ålagts funktioner av de kinesiska myndigheterna. Eftersom det inte har inkommit någon information som tyder på motsatsen drar kommissionen samma slutsats i den aktuella undersökningen.

(153) Kommissionen analyserade om de kinesiska myndigheterna hade anförtrott eller ålagt alla dessa finansinstitut funktioner när det gäller att bevilja subventioner till sektorn för lätt termopapper i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.

(154) Enligt WTO:s överprövningsorgan anses ”anförtroende” äga rum när en myndighet ger ansvar till ett privat organ och ”åläggande” avser situationer där en myndighet utövar sina befogenheter över ett privat organ (65). I bägge fallen använder sig en myndighet av ett privat organ som ett ombud för att genomföra det finansiella bidraget och ”i de flesta fall kan det antas att ett anförtroende eller åläggande av funktioner till ett privat organ omfattar någon form av hot eller incitament” (66). Samtidigt medger artikel 3.1 a iv inte att medlemsstaterna inför utjämningsåtgärder för produkter ”i de fall en myndighet enbart utövar sina allmänna föreskrivande befogenheter” (67) eller när ett statligt ingripande ”i vissa fall men inte i andra kan leda till ett visst resultat uteslutande beroende på de faktiska omständigheterna och marknadsaktörernas utövande av sitt fria val (68)”. ”Anförtroende” och ”åläggande” innebär i stället att ”myndigheterna har en mer aktiv roll än att bara inta en stödjande hållning” (69).

(155) Kommissionen noterade att regelverket rörande den industri som nämns i skälen 130–135 är tillämpligt på alla finansinstitut i Kina, inbegripet privatägda finansinstitut. Detta illustreras av att banklagen och NFRA:s (tidigare CBIRC) olika föreskrifter omfattar alla Kinafinansierade och utlandsfinansierade banker som faller under NFRA:s förvaltning.

(156) De flesta låneavtal med privata finansinstitut innehöll dessutom liknande villkor som avtalen med statsägda banker, och de privata finansinstitutens inlåningsräntor låg mycket nära de räntor som de statsägda finansinstituten tillhandahöll. Detta visar att dessa banker i praktiken beviljar förmånliga lånevillkor i enlighet med de kinesiska myndigheternas kontroll över banksektorn.

(157) Eftersom de privata finansinstituten inte lämnat någon information som stred mot kommissionens resultat drog kommissionen slutsatsen att alla finansinstitut (även privata finansinstitut) i Kina som står under NFRA:s tillsyn för såvitt angår industrin för lätt termopapper har anförtrotts eller ålagts funktioner av staten i den mening som avses i artikel 3.1 a iv första strecksatsen i grundförordningen i form av genomförande av politiska åtgärder och tillhandahållande av lån till förmånliga räntor till industrin för lätt termopapper (70), alltså funktioner som inte skiljer sig från de offentliga myndigheternas normala funktioner.

3.6.3. Kreditbetyg

(158) I tidigare antisubventionsundersökningar har kommissionen redan fastställt att de inhemska kreditbetyg som beviljas kinesiska företag inte var tillförlitliga, grundat på en undersökning som har offentliggjorts av Internationella valutafonden (71) och som visar en skillnad mellan internationella och kinesiska kreditbetyg. Enligt IMF ger de lokala kreditvärderingsinstituten över 90 % av de kinesiska obligationerna kreditbetyget AA till AAA. Detta är inte jämförbart med andra marknader, t.ex. EU eller Förenta staterna. Exempelvis får färre än 2 % av företagen så höga kreditbetyg på den amerikanska marknaden. Kinesiska kreditvärderingsinstitut är således i hög grad inriktade på den övre delen av bedömningsskalan. De har mycket breda bedömningsskalor och tenderar att samla obligationer med väsentligt olika kreditrisker i en bred betygskategori (72). Enligt China bond market insight 2021 från Bloomberg (73) domineras obligationsmarknaden av fem kinesiska lokala kreditvärderingsinstitut: China Chengxin, Dagong, Lianhe, Shanghai Brilliance och Golden Credit Rating, och cirka 90 % av obligationerna ges kreditbetyget AAA av lokala kreditvärderingsinstitut. Många av emittenterna har dock fått ett lägre globalt kreditbetyg på A och BBB av S&P (74).

(159) Dessutom skulle utländska kreditvärderingsinstitut som Standard and Poor’s och Moody’s, i typfallet tillämpa en höjning över emittentens ursprungliga kreditbetyg baserat på en uppskattning av företagets strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan av en implicit garanti när de värderar kinesiska obligationer som emitterats utomlands (75).

(160) Som ett komplement till denna analys visade tidigare fall att de kinesiska myndigheterna också kan utöva sitt inflytande på kreditvärderingsmarknaden. (76) .

(161) Enligt de uppgifter som lämnats av de kinesiska myndigheterna i tidigare fall fanns det under undersökningsperioden 14 kreditvärderingsinstitut som var verksamma på Kinas obligationsmarknad, däribland tolv inhemska kreditvärderingsinstitut. För det andra har kreditvärderingsinstituten inte något fritt tillträde till den kinesiska marknaden. Den är i en huvudsak stängd marknad eftersom kreditvärderingsinstituten måste godkännas av Kinas tillsynsmyndighet på värdepappersområdet (CSRC) eller Kinas folkbank innan de kan inleda sin verksamhet (77). Kinas folkbank tillkännagav i mitten av 2017 att utländska kreditvärderingsinstitut, på vissa villkor, skulle få utföra kreditvärderingar på en del av den inhemska obligationsmarknaden. Dessa värderingar följer emellertid kinesiska värderingsskalor och är således inte helt jämförbara med internationella skalor, såsom förklaras i skäl 159.

(162) En undersökning från 2021 från Allianz Global Investors bekräftar kommissionens slutsatser, där det anges att ”Kinas inhemska kreditvärderingssystem skiljer sig från internationella kreditvärderingskonventioner. Exempelvis skulle inhemska obligationer med kreditbetyget AA+ normalt klassificeras som ’hög avkastning’ på internationell nivå” (78) .

(163) Slutligen påpekade OECD 2022 att ”underskott på kreditmarknaden, inklusive uppblåsta kreditbetyg och svaga varningssystem, hindrar en sund utveckling av obligationsmarknaden” (79) .

(164) Dessutom har kommissionen också fastställt (80) att det kinesiska kreditvärderingssystemet inte kan anses vara enbart drivet av marknadskrafterna och att det verkar på en snedvriden grund.

(165) Mot bakgrund av den situation som beskrivs i skälen 158–163 drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska kreditbetygen inte ger en tillförlitlig uppskattning av kreditrisken för de underliggande tillgångarna. Dessa kreditbetyg snedvreds också av de politiska målen för att främja viktiga strategiska industrier, såsom industrin för lätt termopapper.

3.6.4. Förmånlig finansiering: lån

3.6.4.1. Lånetyper

Kort- och långfristiga lån

(166) Kommissionen slog fast att företag inom Guanhao-koncernen använde kort- och långfristiga lån för att finansiera sina verksamheter. Lånen användes främst för den dagliga driften, rörelsekapitalbehoven, särskilda projekt och investeringar.

3.6.4.2. Selektivitet

(167) Såsom visats i skäl 128 åläggs finansinstituten i flera rättsliga dokument, som också är inriktade på företag i papperssektorn som en främjad industri, att tillhandahålla lån till förmånliga räntor till industrin för lätt termopapper. Dessa dokument visar att finansinstituten endast beviljar förmånlig finansiering till ett begränsat antal företag eller industrier som följer de kinesiska myndigheternas relevanta politik. Kommissionen ansåg att hänvisningen till pappersindustrin, som industrin för lätt termopapper ingår i, är tillräckligt tydlig, eftersom denna industri identifieras genom en hänvisning till den produkt som tillverkas av den industrigrupp som den tillhör. Det faktum att de kinesiska myndigheterna stöder en begränsad grupp av främjade industrier, i vilken industrin för lätt termopapper ingår, gör därför denna subvention selektiv.

3.6.4.3. Beräkning av subventionens storlek

(168) Kommissionen beräknade den utjämningsbara subventionens storlek på grundval av den förmån som mottagarna erhöll under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 6 b i grundförordningen anses den förmån som mottagaren får vara skillnaden mellan det räntebelopp som företaget har betalat för det förmånliga lånet och det belopp som företaget skulle ha betalat för ett likvärdig kommersiellt lån som det faktiskt skulle ha kunnat få på marknaden.

(169) Såsom förklaras i avsnitten 3.6.1 och 3.6.2 ovan visar de lån som tillhandahållits av de kinesiska finansinstituten tecken på ett betydande statligt ingripande och speglar inte de räntor som normalt sett gäller på en fungerande marknad.

(170) Kommissionen bedömde den ekonomiska situationen för den individuellt undersökta Guanhao-koncernen. I detta avseende följde kommissionen den beräkningsmetod för förmånlig finansiering i form av lån som fastställs i antisubventionsundersökningen om aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina, antisubventionsundersökningen om varmvalsade platta produkter med ursprung i Kina liksom i antisubventionsundersökningarna om däck med ursprung i Kina och om vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Kina, optiska fiberkablar med ursprung i Kina och nya batterielfordon konstruerade för personbefordran med ursprung i Kina och mobil lyftutrustning med ursprung i Kina (81), såsom förklaras i skälen 180–181 nedan. Följaktligen beräknade kommissionen förmånen från den förmånliga finansieringen i form av lån för Guanhao-koncernen och fördelade förmånen till den undersökta produkten.

(171) Såsom anges i skäl 76 lämnade de kinesiska långivande finansinstituten inte något svar på frågeformuläret som kunde klargöra den kreditprövning som gjorts. För att kommissionen skulle kunna fastställa förmånen måste den därmed bedöma om räntesatsen för det lån som beviljats Guanhao-koncernen låg på en marknadsmässig nivå.

(172) Guanhao-koncernen rapporterade en i allmänhet lönsam ekonomisk situation mellan 2022 och 2024. Lönsamheten minskade dock drastiskt under undersökningsperioden, då företaget rapporterade förluster på 2,2 %. Detta bekräftades också av företagets offentliggjorda reviderade räkenskaper för 2025, där förlusterna uppgick till 4,2 %.

(173) Guanhao-koncernen använde kort- och långfristiga skulder för att finansiera sin verksamhet. Kommissionen bedömde gruppens kortfristiga likviditet och solvens på lång sikt.

(174) När det gäller kortfristig likviditet använde kommissionen balanslikviditeten och kassalikviditeten. Dessa kvoter mäter företagets förmåga att betala kortfristiga skulder.

(175) Företagets balanslikviditet uppgick till 1,35 år 2022, minskade till 1,01 år 2023 och minskade därefter igen till 0,97 under undersökningsperioden. Företagets omsättningstillgångar räckte därför inte till för att betala dess kortfristiga skulder. Detta motiverar inte ett högt kreditbetyg, för vilket företaget bör ha en kvot på minst 2.

(176) Företagets kassalikviditet uppgick till 0,84 år 2023, 0,81 år 2024 och 0,7 i slutet av undersökningsperioden, medan en kassalikviditet på minst 1 betraktas som referensvärdet. Faktum är att ett företag som har en kassalikviditet under 1 sannolikt inte kan betala sina skulder på kort sikt. Företaget hade därför inte tillräckligt med likvida medel för att betala sina kortfristiga skulder. Med beaktande av de kortfristiga likviditetsindikatorerna drog kommissionen slutsatsen att företaget i fråga hade kortsiktiga likviditetsproblem som leder till en högriskskuldsprofil.

(177) När det gäller företagets solvens ökade företagets skuldsättningsgrad kontinuerligt från 0,40 år 2002 till 0,92 under undersökningsperioden, vilket tyder på att företaget finansierar en allt större del av sin verksamhet främst genom att skuldsätta sig. En sådan hög hävstång gör företaget sårbart för stigande räntor eller ekonomiska nedgångar, eftersom dess förmåga att betala tillbaka skulder kan bli ansträngd. Beroendet av lånefinansiering ökar risken för insolvens, särskilt om intäkttillväxten eller lönsamheten bromsar in. Denna hävstång utgör ett allvarligt problem som kan äventyra företagets finansiella tillstånd.

(178) Med tanke på de likviditets-, solvens- och effektivitetsproblem som beskrivs i skälen 172–177 ansåg kommissionen därför att företaget befann sig i en bräcklig finansiell situation och uppvisade en hög riskprofil för potentiella långivare och investerare.

(179) Kommissionen ansåg att gruppens övergripande ekonomiska situation motsvarar ett B-kreditbetyg, vilket inte anses kreditvärdigt.

(180) På grundval av allmänt tillgängliga uppgifter från Bloomberg använde kommissionen den premie som kan förväntas för obligationer emitterade av företag med B-kreditbetyg som riktmärke, vilket tillämpades på Kinas folkbanks referensränta för lån, eller efter den 20 augusti 2019, på den bästa låneränta som offentliggjorts av NIFC, för att fastställa marknadsräntan.

(181) Pålägget fastställdes genom att man beräknade den relativa spreaden mellan indexen för företagsobligationer med AA-kreditbetyg i Förenta staterna och företagsobligationer med B-kreditbetyg i Förenta staterna på grundval av Bloomberg-data för industrisegment. Denna relativa spread lades därefter till den referensränta för lån som offentliggjorts av Kinas folkbank, eller efter den 20 augusti 2019, den bästa låneränta som offentliggjorts av NIFC, på den dag lånet beviljades (82) och för samma löptid som det berörda lånet. Denna beräkning genomfördes individuellt för vart och ett av de lån som tillhandahållits de undersökta företagen i koncernen.

3.6.4.4. Slutsats om förmånlig finansiering: lån

(182) Kommissionen fastställde att Guanhao-koncernen gynnades av förmånlig finansiering i form av lån under undersökningsperioden. Eftersom det rör sig om ett finansiellt bidrag, en förmån för de exporterande producenterna och selektivitet, ansåg kommissionen att förmånlig finansiering i form av lån bör anses vara en utjämningsbar subvention.

(183) Eftersom inget kinesiskt finansinstitut var samarbetsvilligt var kommissionen tvungen att använda sig av ett utländskt referensvärde. Kommissionen ansåg att den amerikanska marknaden var av motsvarande storlek och erbjöd tillgänglig representativ statistik när det gäller obligationer med olika kreditbetyg. Kommissionen konstaterade också att ingen berörd part föreslog ett giltigt alternativt utländskt referensvärde i detta avseende.

(184) De subventionsnivåer som fastställts för den förmånliga finansieringen i form av lån under undersökningsperioden Guanhao-koncernen uppgick till 20,29 %.

3.6.5. Förmånlig finansiering: andra typer av finansiering

3.6.5.1. Kreditlinor

(185) Syftet med en kreditlina är att fastställa en begränsad kredit som företaget får utnyttja när som helst för att finansiera sin löpande verksamhet, vilket gör finansieringen av rörelsekapital flexibel och omedelbart tillgänglig vid behov. De avtal om kreditlinor som beviljats den undersökta koncernen hänvisar till de olika former av finansiering som finns tillgängliga för de företag som undertecknar sådana avtal, vilka omfattar alla typer av kortfristig finansiering, såsom kortfristiga lån, bankaccepter, remburser osv. Enligt ekonomisk litteratur är kreditlinor också vanliga i de flesta fall i marknadsekonomier. De står till exempel för över 80 % av den bankfinansiering som tillhandahålls amerikanska offentliga företag (83). I Kanada, där bankaccepter är ett direkt och ovillkorligt ansvar för den mottagande banken (vilket är fallet i Kina), skulle banker normalt endast godta bankaccepter från företagslånare som har en etablerad kreditlina med den banken (84). Kommissionen ansåg därför att all kortfristig finansiering av de undersökta företagen, såsom kortfristiga lån, bankaccepter osv., i princip bör täckas av ett kreditlineinstrument. (85)

(a) Undersökningsresultat

(186) Kommissionen fastställde att kinesiska finansinstitut tillhandahöll kreditlinor till de undersökta företagen i Guanhao-koncernen i samband med tillhandahållandet av finansiering. Dessa bestod av ramavtal enligt vilka banken låter de undersökta företagen använda olika skuldinstrument, till exempel aktiekapitallån, bankaccepter och andra typer av handelsfinansiering, upp till ett visst högsta belopp.

(187) Såsom nämns i skäl 185 bör all kortfristig finansiering täckas av en kreditlina. Kommissionen jämförde därför beloppet för de kreditlinor som var tillgängliga för de samarbetsvilliga företagen under undersökningsperioden, med det kortsiktiga finansieringsbelopp som användes av dessa företag under samma period, för att fastställa huruvida all kortsiktig finansiering täcktes av en kreditlina. Om det kortsiktiga finansieringsbeloppet översteg kreditlinans tak ökade kommissionen beloppet för den befintliga kreditlinan med det belopp som faktiskt togs i anspråk av de exporterande producenterna utöver detta tak.

(b) Förmån

(188) Under normala marknadsförhållanden skulle kreditlinor vara föremål för en så kallad överenskommelse- eller åtagandeavgift för att kompensera för bankens kostnader och risker när en kreditlina öppnas (86). Dessa avgifter täcker administrativa kostnader, t.ex. kostnaden för att behandla ansökan och utföra säkerhetskontroller, men också den kostnad som härrör från de tillsynskrav som ställs på bankerna, eftersom det kapital som utfästs enligt en kreditlina minskar bankens kapitaltäckningskvoter, som den måste upprätthålla för att skydda sig mot systemrisker. Kommissionen slog dock fast att de undersökta företagen i Guanhao-koncernen gynnades av kreditlinor som tillhandahölls avgiftsfritt. Därför beviljades de undersökta företagen i Guanhao-koncernen en förmån i den mening som avses i artikel 6 d i grundförordningen.

(c) Selektivitet

(189) Såsom nämns i skäl 132 ska finansinstitut enligt beslut nr 40 tillhandahålla kreditstöd till främjade industrier.

(190) Kommissionen ansåg att eftersom kreditlinor är nära knutna till alla typer av kortfristig finansiering som tillhandahålls de undersökta företagen i Guanhao-koncernen bör de betraktas som en form av förmånligt finansiellt stöd från finansinstitut till främjade industrier, t.ex. sektorn för lätt termopapper. Såsom anges i avsnitt 3.3 hör sektorn för lätt termopapper till de främjade industrierna och är därför berättigad till alla typer av finansiellt stöd.

(d) Beräkning av subventionens storlek

(191) I enlighet med artikel 6 d ii i grundförordningen ansåg kommissionen att den förmån som mottagarna därmed erhöll vara skillnaden mellan det belopp som de betalade för de kreditlinor som öppnats av det kinesiska finansinstitutet, och det belopp som de skulle betala för en likvärdig kommersiell kreditlina som erhållits till en icke snedvriden marknadsränta.

(192) Inget av de undersökta företagen i Guanhao-koncernen betalade någon avgift för sin kreditlina. Kommissionen fann inte heller några kreditlinor inom landet i tidigare undersökningar. Allmänt tillgängliga uppgifter verkar tyda på att avgifter för kreditlinor i vissa fall tas ut för företag i Kina (87), men nivån på dessa avgifter kunde inte fastställas. Kommissionen letade därför efter en lämplig referensavgift utanför Kina. Räntesatserna för arrangemangsavgiften fastställdes således till 1,75 % med hänvisning till offentligt tillgängliga uppgifter (88).

(193) I princip ska arrangemangsavgiften betalas som ett engångsbelopp vid den tidpunkt då en ny kreditlina öppnas eller då en befintlig kreditlina förnyas. För beräkningsändamål beaktades kommissionen dock kreditlinor som hade öppnats eller förlängts före undersökningsperioden men som fanns tillgängliga för de undersökta företagen under undersökningsperioden, och även kreditlinor som öppnades under undersökningsperioden.

3.6.5.2. Bankaccepter

(a) Undersökningsresultat

(194) Undersökningen visade att kinesiska finansinstitut diskonterade fordringar till Guanhao-koncernen mot kontanter.

(195) Genom denna transaktion förskotterade finansiella mellanhänder fordringar till företag före deras förfallodatum. Företagen mottog initiala medel genom att överföra rätten till framtida fordringar till finansinstituten, efter avdrag för arvoden och gällande diskonteringsränta. Den gällande diskonteringsräntan bör särskilt kompensera risken för fallissemang, vilket påverkas starkt av kreditbetyget för den sista enhet som ansvarar för att uppfylla betalningsskyldigheten.

(b) Förmån

(196) Såsom fastställts i tidigare undersökningar (89) bör den gällande diskonteringsräntan under normala marknadsförhållanden kompensera bankens kostnader och risker. Såsom förklaras i avsnitten 3.5.1 och 3.5.2 visar de lån som tillhandahållits av de kinesiska finansinstituten tecken på ett betydande statligt ingripande, som i synnerhet påverkar kreditvärderingen för de exporterande producenterna, och motsvarar inte de räntor som normalt sett gäller på en fungerande marknad.

(197) Den förmån som mottagaren därmed får skulle vara skillnaden mellan den diskonteringsränta som de kinesiska finansinstituten tillämpar och den diskonteringsränta som tillämpas på en jämförbar transaktion på marknaden, till exempel ett lån.

(c) Selektivitet

(198) När det gäller selektivitet ska, såsom nämns i skäl 189, finansinstitut enligt beslut nr 40 tillhandahålla kreditstöd till främjade industrier.

(199) Såsom fastställts i tidigare undersökningar (90) ansåg kommissionen att bankaccepter utgör en annan form av förmånsstöd från finansiella institut till främjade industrier såsom sektorn för lätt termopapper. Som anges i avsnitt 3.3 hör sektorn för lätt termopapper till de främjade industrierna och är därför berättigad till alla möjliga typer av finansiellt stöd. Bankaccepter som finansieringsform är en del av det förmånliga systemet för finansiellt stöd från finansinstitut till främjade industrier, t.ex. industrin för lätt termopapper.

(200) Ingen bevisning lades fram för att något företag i Kina (förutom företag inom främjade industrier) kan utnyttja bankaccepter till samma fördelaktiga villkor.

(d) Beräkning av subventionens storlek

(201) Såsom nämns i skäl 194 konstaterade kommissionen att den undersökta koncernen använde sig av bankaccepter för att tillgodose sina behov av kortfristig finansiering.

(202) I enlighet med artikel 6 b i grundförordningen ansåg kommissionen, med tanke på att bankaccepter utgör en form av kortsiktig finansiering och att de i praktiken har samma syfte som kortfristiga rörelsekapitallån, att den förmån som mottagaren erhåller på detta sätt är skillnaden mellan den diskonteringsränta som företaget faktiskt betalat och det belopp som den bör betala genom att tillämpa en kortsiktig finansieringsränta.

(203) Kommissionen fastställde den förmån som uppstår vid utebliven betalning av en kortsiktig finansieringskostnad. Kommissionen ansåg, vilket fastställts i tidigare undersökning, att bankaccepter bör bära en kostnad som motsvarar kortsiktig lånefinansiering. Kommissionen använde därför samma metod som för kortsiktig lånefinansiering som anges i renminbi yuan, enligt avsnitt 3.6.4.3.

3.6.5.3. Slutsats om andra typer av förmånlig finansiering

(204) Kommissionen fastställde att det undersökta företaget gynnades av förmånlig finansiering i form av kreditlinor och bankaccepter. Eftersom det rör sig om ett finansiellt bidrag, en förmån för de exporterande producenterna och selektivitet, ansåg kommissionen att denna typ av förmånliga lån bör anses vara en utjämningsbar subvention.

(205) Den subventionsnivå som fastställts för den förmånliga finansiering som beskrivs ovan under undersökningsperioden uppgick till 2,82 % för Guanhao-koncernen.

3.7. Förmånlig försäkring: exportkreditförsäkring

(206) Klaganden hävdade att Sinosure tillhandahöll förmånlig exportkreditförsäkring med förmånliga villkor till främjade industrier, såsom industrin för lätt termopapper. På sin allmänna webbplats uppger Sinosure att det främjar kinesisk export av varor, särskilt export av högteknologiska produkter. Enligt en undersökning som genomförts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) mottog den högteknologiska industrin i Kina, som industrin för lätt termopapper ingår i, 21 % av Sinosures totala exportkreditförsäkring (91). Dessutom har Sinosure spelat en aktiv roll i genomförandet av initiativet ”Made in China 2025”, genom att vägleda företagen i användningen av nationella kreditresurser, genomföra vetenskapligt och tekniskt innovationsarbete och tekniska uppgraderingar och hjälpa företag som vill nå ut internationellt att bli mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden (92).

(a) Rättslig grund

(b) Undersökningsresultat

(207) Den exporterande producent av lätt termopapper som undersöktes hade löpande exportförsäkringsavtal med Sinosure under undersökningsperioden.

(208) Såsom anges i skäl 85 lämnade Sinosure inga uppgifter om den avkastning på investeringar som rapporterats i dess årsrapport eller någon bevisning i frågor rörande dess årsredovisning, såsom driftskostnader, intäkter, avkastning på investeringar, totalt försäkringsbelopp eller försäkringsbelopp som hänför sig till pappersindustrin. Detsamma gällde för uppgifter om dess stadgar, uppgifter om de undersökta producenterna, trots att det fanns relevanta företagstillstånd, samt styrkande uppgifter beträffande oberoendet hos dess system för kreditriskbedömning.

(209) Kommissionen var därför tvungen att komplettera den information som lämnats med tillgängliga uppgifter.

(210) Enligt uppgifter i tidigare antisubventionsundersökningar (93) och enligt företagets webbplats (94) är Sinosure ett statsägt försäkringsbolag som bildats och som stöds av staten för att främja Kinas utländska ekonomiska och handelsrelaterade utveckling och samarbete. Företaget ägs till 100 % av staten. Det har en styrelse och en tillsynsstyrelse. Regeringen har befogenhet att utnämna och avsätta företagets högre chefer. På grundval av denna information drog kommissionen slutsatsen att det finns formella indikationer på statlig kontroll när det gäller Sinosure.

(211) Kommissionen inhämtade vidare uppgifter om huruvida de kinesiska myndigheterna utövade meningsfull kontroll över Sinosures handlande när det gäller industrin för lätt termopapper.

(212) Enligt tillkännagivandet om offentliggörandet av 2006 års utgåva av Kinas exportkatalog för högteknologiska produkter, nr 16, ”får produkter som ingår i 2006 års utgåva av exportkatalogen omfattas av förmånliga politiska åtgärder som staten beviljar för export av högteknologiska produkter”.

(213) Enligt tillkännagivandet om genomförandet av strategin för att främja handel genom vetenskap och teknik med hjälp av exportkreditförsäkring (95) bör dessutom Sinosure öka sitt stöd till nyckelindustrier och nyckelprodukter genom att stärka sitt övergripande stöd till exporten av högteknologiska produkter och ny teknik, inbegripet ”informations- och kommunikationsprodukter”. Det bör behandla högteknologiska industrier och industrier som utnyttjar ny teknik som förtecknas i Kinas exportkatalog för kinesiska högteknologiska produkter, såsom industrin för lätt termopapper, som företagets fokus och ge omfattande stöd när det gäller teckningsförfaranden, tidsbegränsade godkännanden, hur snabbt ansökningarna behandlades och hur flexibla avgifterna var. Vad gäller avgiftsflexibiliteten bör den ge produkter maximal premierabatt inom det intervall som exportförsäkringsbolaget erbjuder.

(214) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna har skapat ett regelverk som måste följas av de chefer och tillsynsansvariga som utses av de kinesiska myndigheterna och är ansvariga inför dem. Detta innebär att de kinesiska myndigheterna använde sig av regelverket för att utöva meningsfull kontroll över Sinosures handlande.

(215) Kommissionen inhämtade även konkret bevisning för utövande av meningsfull kontroll på grundval av konkreta försäkringsavtal. Vid kontrollbesöket vidhöll de kinesiska myndigheterna att Sinosures premier i praktiken var marknadsmässiga och grundade sig på riskbedömningsprinciper. Det gavs emellertid inga specifika exempel beträffande industrin för lätt termopapper eller de undersökta företagen, trots att den undersökta koncernen hade lämnat det relevanta tillstånd som gav tillgång till relevant dokumentation.

(216) Eftersom kommissionen inte hade tillgång till någon konkret bevisning undersökte kommissionen i stället Sinosures konkreta beteende med avseende på den försäkring som tillhandahållits de undersökta företagen. Detta beteende skiljde sig från dess officiella hållning, eftersom det inte hade agerat på grundval av marknadsprinciper.

(217) Efter att ha jämfört de sammanlagda utbetalda ersättningarna med de sammanlagda försäkrade beloppen, på grundval av uppgifterna i Sinosures årsredovisning 2023 (96), drog kommissionen slutsatsen att Sinosure i genomsnitt skulle behöva ta ut 0,29 % av det försäkrade beloppet som en premie för att täcka kostnaderna för ersättningarna (utan att ens ta hänsyn till indirekta kostnader).

(218) Dessutom noterade kommissionen att Sinosure hade bokfört en nettoförlust för sin verksamhet 2022 och 2023 (97), dvs. tillhandahållandet av exportkreditförsäkring, och att den sammantaget skulle vara förlustbringande om företaget inte hade bokfört betydande intäkter från avkastning på investeringar. Såsom anges i skäl 85 lämnade Sinosure inga uppgifter om sådan avkastning på investeringar.

(219) Kommissionen drog därför slutsatsen att Sinosure tillämpar den rättsliga ram som anges ovan i utövandet av myndighetsuppgifter när det gäller sektorn för lätt termopapper. Sinosure agerade som ett offentligt organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen jämförd med artikel 3.1 a i i grundförordningen och i enlighet med relevant WTO-praxis. Dessutom erhöll de undersökta företagen i Guanhao-koncernen en förmån eftersom försäkringen tillhandahölls till räntor som var lägre än den lägsta avgift som krävdes för Sinosure för att täcka dess driftskostnader.

(c) Förmån

(220) Kommissionen ansåg att förmånen för mottagarna är skillnaden mellan det belopp som företaget faktiskt betalade i försäkringspremie och det belopp som det borde ha betalat, vilket beräknades genom tillämpning av den externa referenspremiesats som nämns i skäl 222.

(d) Selektivitet

(221) Kommissionen fastställde att de subventioner som tillhandahållits inom exportförsäkringsprogrammet är selektiva, eftersom de inte kunde ha erhållits utan att exportera och därmed är knutna till exportresultat i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen.

(e) Beräkning av subventionens storlek

(222) Eftersom Sinosure hade en dominerande ställning på marknaden under undersökningsperioden kunde kommissionen inte finna någon marknadsbaserad inhemsk försäkringspremie. I linje med tidigare antisubventionsundersökningar har kommissionen således valt det mest lämpliga externa referensvärdet, för vilket det fanns tillgänglig information, dvs. de premiesatser som tillämpas av Export-Import Bank i Förenta staterna avseende icke-finansiella institut vid export till OECD-länder.

(f) Slutsats

(223) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 0,69 %.

3.8. Bidragsprogram

(a) Rättslig grund

(224) De bidrag som fastställts för den undersökta Guanhao-koncernen beviljades på grundval av följande:

— Finansbyrån i Zhanjiangs zon för ekonomisk och teknisk utveckling, särskild provinsiell fond för att främja en högkvalitativ ekonomisk utveckling och teknisk omvandling av företag (2021) nr 89.

— Finansbyrån i Zhanjiangs zon för ekonomisk och teknisk utveckling, särskild provinsiell fond för att utveckla den avancerade tillverkningsindustrin (2023) nr 37.

— Tillkännagivande om ett fortsatt genomförande av arbetslöshetsförsäkringen för att stödja företag och en stabil sysselsättning, som har utfärdats gemensamt av Guangdongprovinsens avdelning för personal och social trygghet.

— Guangdongs provinsiella finansdepartement och Guangdong provinsiella skattetjänst tillhörande den statliga skatteförvaltningen (Yue Ren She Gui [2024] nr 16).

— Cirkulär från Zhanjiangs kommunala folkregering om framhållande av prisbelönta företag som tilldelats Zhanjiangs kommunregerings andra kvalitetspris (Zhan Fu Han [2023] nr 135).

— Åtgärder som vidtagits av Zhanjiangs kommunala marknadsförvaltningsförordning (byrån för immateriella rättigheter) för subventioner för främjande av immateriell äganderätt (Zhan Shi Jian Gui Zi [2020] nr 2).

— Tillkännagivande från Zhanjiangs handelsbyrå om utfärdande av projektplanen för den särskilda fonden till stöd för utvecklingen av utrikeshandeln 2024 (Zhan Shang Wu [2024] nr 318).

— Tillkännagivande från Zhanjiangs kommunala finansbyrå om justering och tilldelning av den särskilda provinsiella fonden för främjande av utvecklingsnivån i en öppen ekonomi (åtta åtgärder för att stabilisera utrikeshandeln) (första delen) (Zhan Cai Gong [2024] nr 46).

— Tillkännagivande från Zhanjiangs handelsbyrå om utfärdande av projektplanen för den särskilda fonden till stöd för utvecklingen av utrikeshandeln 2023 (Zhan Shang Wu [2024] nr 162).

(b) Undersökningsresultat

(225) Kommissionen konstaterade att Guanhao-koncernen gynnades av flera bidragsprogram. Bidragen beviljades av provinsiella och kommunala myndigheter eller inom Zhanjiangs ekonomiska och tekniska utvecklingszon. Bevisning för förekomsten av bidrag och det faktum att de kinesiska myndigheterna hade beviljat dem på olika nivåer lämnades inledningsvis av det undersökta företaget och bekräftades i dess årsredovisningar och under kontrollbesöken.

(226) När det gäller övriga producenter av lätt termopapper lämnades inga uppgifter om bidrag och någon rättslig grund för dem ut till kommissionen. Såsom anges i skäl 84 lämnade de kinesiska myndigheterna inte heller in några sådana uppgifter.

(c) Förmån

(227) Dessa bidrag utgjorde subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a i och artikel 3.2 i grundförordningen, eftersom en överföring av medel från de kinesiska myndigheterna skedde i form av bidrag till den undersökta företagsgruppen, vilket medförde en förmån som motsvarade bidragsbeloppet.

(d) Selektivitet

(228) Kommissionen bedömde alla bidrag som mottagits av de undersökta företagen och fann att inte alla var selektivt riktade till produktionen av lätt termopapper. Bidragen för teknik, innovation och utveckling, minskad arbetslöshet samt industriellt stöd och marknadsföring ansågs emellertid vara selektiva i den mening som avses i artiklarna 4.2 a och 4.3 i grundförordningen, eftersom de förefaller vara begränsade till vissa företag, vissa industrier eller särskilda projekt i specifika regioner.

(229) Vissa av bidragen ansågs dessutom vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen, eftersom de tycks vara knutna till exportresultat.

(e) Beräkning av subventionens storlek

(230) Förmånen beräknades som det belopp som erhållits under undersökningsperioden eller som fördelats till undersökningsperioden i de fall beloppet skrevs av under livslängden för de anläggningstillgångar som bidraget hänförde sig till. På grundval av riktlinjerna för beräkning av subventionsbeloppet i undersökningar avseende utjämningstull (98) kostnadsfördes emellertid icke återkommande subventioner som uppgick till mindre än 1 % av värdet ut under undersökningsperioden, även om de var kopplade till inköp av anläggningstillgångar. Denna fördelningsmetod är helt i linje med WTO:s rapport från den informella expertgruppen som föreskriver att bidrag som är avsedda för inköp av anläggningstillgångar ska fördelas medan ”det ansågs lämpligt, främst av administrativa skäl, att mycket små subventioner kostnadsförs oavsett typ eller andra överväganden. För detta tröskelvärde rekommenderas en försäljning på mindre än 0,5 % för varje enskild subvention” (99).

(f) Slutsats

(231) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 0,13 %.

3.9. Statligt tillhandahållande av varor och tjänster mot för låg ersättning

3.9.1. Statligt tillhandahållande av nyttjanderättigheter mot för låg ersättning

(232) All mark i Kina ägs antingen av staten eller av en samfällighet som består av byar eller kommuner innan äganderätten till mark eller rätt till egendom kan patenteras eller beviljas företag eller enskilda ägare. Alla fastigheter i stadsområden ägs av staten och alla fastigheter på landsbygden ägs av byarna eller kommunerna.

(233) Enligt den kinesiska konstitutionen och marklagstiftningen kan företag och privatpersoner emellertid köpa ”nyttjanderättigheter”. För industrimark är arrendeperioden vanligtvis 50 år, med möjlighet till förnyelse med ytterligare 50 år.

(234) De kinesiska myndigheterna uppgav att nyttjanderätter varken är varor (materiell eller lös personlig egendom annan än pengar (100)) eller tjänster, och att det påstådda programmet därför inte utgör ”tillhandahållanden av varor eller tjänster mot för låg ersättning” i enlighet med artikel 3.1 a iii i grundförordningen.

(235) Kommissionen höll inte med om detta påstående. För det första innehåller handboken om statistik över internationell handel med tjänster (handboken), som de kinesiska myndigheterna förlitar sig på för att hävda att nyttjanderätter inte är tjänster, en kategori som omfattar ”[...] offentliga tjänster som inte ingår någon annanstans” och som identifieras som huvudkomponenter i standardtjänsterna. Oberoende av hur marken förvärvas i rättsligt hänseende kvarstår dessutom det faktum att tillhandahållandet av nyttjanderätter i slutändan innebär tillhandahållandet av mark. I detta avseende har WTO:s tvistlösningsorgan redan bekräftat att mark anses vara ”fast” egendom och att artikel 1.1 a.1 iii i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder kan vara tillämplig (101). Tillhandahållandet av nyttjanderätter utgör således ett tillhandahållande av varor eller tjänster.

(a) Rättslig grund/regelverk

(236) Tillhandahållandet av nyttjanderätter i Kina regleras av den kinesiska lagen om markförvaltning (102). Vidare ingår följande dokument i den rättsliga grunden:

(1)

Artiklarna 205–462 i civillagen som trädde i kraft i januari 2021, särskilt artiklarna 246, 260–261 och 330–361.

(2)

Folkrepubliken Kinas lag om markförvaltning (föreskrift från Folkrepubliken Kinas president nr 28) (103), senast ändrad 2019 genom föreskrift från Kinas president nr 32.

(3)

Folkrepubliken Kinas lag om fastighetsförvaltning i städer (föreskrift från Folkrepubliken Kinas president nr 29) (104), ändrad 2019 och offentliggjord under föreskrift från Kinas president nr 32.

(4)

Kinas interimsbestämmelser om tilldelning och överföring av nyttjanderätter till statligt ägd mark i stadsområden (dekret nr 55 från Kinas statsråd) (105), ändrat den 29 november 2020 som statsrådets dekret nr 732.

(5)

Genomförandeförordning för den kinesiska lagen om markförvaltning (föreskrift från Folkrepubliken Kinas statsråd [2014] nr 653) (106), ändrad 2021 genom statsrådets föreskrift nr 743).

(6)

Bestämmelser om tilldelning av nyttjanderätt för statsägd byggnadsmark genom anbud, auktion och offert (tillkännagivande nr 39 från CSRC) (107). och

(7)

Statsrådets tillkännagivande om relevanta frågor rörande stärkandet av markkontrollen (Guo Fa [2006] nr 31) (108).

(a) Undersökningsresultat

(237) Enligt artikel 10 i bestämmelserna om tilldelning av nyttjanderätter till statsägd byggnadsmark genom budgivning, auktion och offert ska de lokala myndigheterna fastställa markpriserna i enlighet med systemet för värdering av mark i stadsområden (vilket endast uppdateras vart tredje år) och med den statliga industripolitiken.

(238) I tidigare undersökningar (109) konstaterade kommissionen att de priser som betalats för nyttjanderätter i Kina inte motsvarade ett marknadspris som fastställts på grundval av utbud och efterfrågan på en fri marknad eftersom auktionsförfarandet var otydligt, icke-transparent och inte fungerade i praktiken och eftersom priserna konstaterades vara godtyckligt fastställda av myndigheterna. Såsom nämns i skälet ovan fastställs priserna av myndigheterna i enlighet med systemet för värdering av mark i stadsområden och enligt detta system ska de vid fastställandet bland annat. ta hänsyn till industripolitiken när de fastställer priset på industrimark.

(239) Ovannämnda bevisning motbevisar de kinesiska myndigheternas påståenden om att de priser som betalas för nyttjanderätterna i Kina motsvarar ett marknadspris som bestäms av tillgången och efterfrågan på en öppen marknad.

(240) Kommissionen erinrade också om att de kinesiska myndigheterna underlåtit att lämna uppgifter om markförvärv av producenter/exportörer av lätt termopapper. Såsom förklaras i skäl 87 var dessa brister bland de punkter som togs upp i skrivelsen enligt artikel 28.

(b) Förmån

(241) Undersökningsresultaten visar att situationen vad gäller förvärv av nyttjanderätter i Kina är icke-transparent och att priserna sätts godtyckligt av myndigheterna.

(242) De kinesiska myndigheternas tillhandahållande av nyttjanderätter bör därför anses vara en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a iii och 3.2 i grundförordningen i form av ett tillhandahållande av varor som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån. Såsom förklaras i skälen 232–233 och 237–239 finns det ingen fungerande marknad för mark i Kina och användningen av ett externt referensvärde (se skäl 246) visar att de belopp som betalas för nyttjanderätterna av den undersökta exporterande producenten ligger långt under det normala marknadspriset.

(c) Selektivitet

(243) När det gäller förmånlig tillgång till industrimark för företag som tillhör vissa industrier noterade kommissionen att det pris som sätts av de lokala myndigheterna måste överensstämma med den statliga industripolitiken (se skäl 238). Inom ramen för denna industripolitik är lätt termopapper som del av pappersindustrin en främjad industri. Enligt statsrådets beslut nr 40 ska myndigheterna ta hänsyn till den vägledande katalogen för industriell omstrukturering samt industripolitiken när de tillhandahåller mark. I artikel XVIII i beslut nr 40 klargörs att industrier som är ”begränsade” inte ska få tillgång till nyttjanderätter. Subventionen är selektiv i enlighet med artikel 4.2 a och 4.2 c i grundförordningen eftersom det förmånliga tillhandahållandet av mark begränsas till företag som tillhör vissa industrier, i detta fall industrin för lätt termopapper, och de statliga förfarandena på detta område är otydliga och icke-transparenta.

(d) Beräkning av subventionens storlek

(244) Liksom i tidigare undersökningar (110) och i enlighet med artikel 6 d ii i grundförordningen användes markpriser från det separata tullområdet Taiwan, Penghu, Kinmen och Matsu (Kinesiska Taipei) som externt referensvärde (111). Förmånen för mottagarna beräknas som skillnaden mellan det belopp som faktiskt betalats av den undersökta exporterande producenten (dvs. det faktiska pris som anges i avtalet och, i tillämpliga fall, priset i avtalet minus det belopp som den lokala myndigheten gett i återbetalning/bidrag) för nyttjanderätterna och det belopp som normalt sett bör ha betalats på grundval av referensvärdet från Kinesiska Taipei.

(245) Kommissionen anser att Kinesiska Taipei är ett lämpligt externt referensvärde av följande skäl:

— Den jämförbara ekonomiska utvecklingsnivån, BNP och den ekonomiska strukturen i Taiwan och i de flesta provinser och städer i Kina där de exporterande producenter som ingick i urvalet är etablerade.

— Den geografiska närheten mellan Kina och Taiwan.

— Den höga graden av industriell infrastruktur i både Kinesiska Taipei och många provinser i Kina.

— De starka ekonomiska banden och den gränsöverskridande handeln mellan Kinesiska Taipei och Kina.

— Den höga befolkningstätheten i många provinser i Kina och i Kinesiska Taipei.

— Likheten mellan typen av mark och de transaktioner som använts för att konstruera det relevanta referensvärdet i Kinesiska Taipei med dem i Kina. och

— De gemensamma demografiska, språkliga och kulturella egenskaperna i Kinesiska Taipei och Kina.

(246) I enlighet med den metod som tillämpats i tidigare undersökningar (112) använde kommissionen det genomsnittliga markpris per kvadratmeter som fastställts i Kinesiska Taipei justerat för inflation och BNP-utvecklingen från och med datumen i respektive avtal om nyttjanderätter. Uppgifterna om priserna på industrimark från 2015 togs från webbplatsen för industrikontoret vid ekonomiministeriet i Taiwan (113). För tidigare år justerades priserna med hänsyn till inflationstakt och BNP-utveckling per capita i löpande priser i US-dollar för Kinesiska Taipei som offentliggjorts av IMF för 2015.

(247) De kinesiska myndigheterna hävdade att ovanstående referensvärde inte är korrekt eftersom kommissionen jämför priset för markägande i Kinesiska Taipei med priset för nyttjanderätter med begränsad varaktighet i Kina.

(248) I detta avseende noterade kommissionen att valet av Kinesiska Taipei som referensvärde grundades på en granskning av flera faktorer, vilka anges i skäl 245 ovan. Kommissionen ansåg dock att även om det fanns vissa skillnader i marknadsvillkoren mellan nyttjanderätter i Fastlandskina och försäljningen av mark i Kinesiska Taipei skulle dessa inte vara så pass stora att valet av Kinesiska Taipei skulle ogiltigförklaras som ett giltigt referensvärde. Kommissionen kunde under undersökningens gång inte identifiera något annat lämpligt referensvärde eller någon annan justeringsmetod som på ett tillfredsställande sätt skulle återspegla dessa skillnader i marknadsvillkoren.

(e) Slutsats

(249) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 0,13 %.

3.10. Uteblivna intäkter genom skattebefrielse- och skattereduktionsprogram

3.10.1. Nedsättning av bolagsskatten för högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik.

(250) Enligt Folkrepubliken Kinas lag om bolagsskatt (bolagsskattelagen) får högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik som staten behöver ges ett viktigt stöd i form av en nedsatt bolagsskatt på 15 % i stället för den normala skattesatsen på 25 %.

(a) Rättslig grund

(251) Den rättsliga grunden för detta program är artikel 28 i bolagsskattelagen och artikel 93 i genomförandebestämmelserna för Kinas bolagsskattelag (114) samt följande:

— Cirkuläret från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyndigheten om granskning och utfärdande av administrativa bestämmelser för erkännande av högteknologiska företag (nr 32 från 2016).

— Cirkuläret från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyndigheten om granskning och utfärdande av riktlinjer för administration av ackrediteringen av högteknologiska företag (nr 195 från 2016).

— Tillkännagivandet från den statliga skatteförvaltningen om tillämpning av förmånlig inkomstskatt på högteknologiska företag (tillkännagivande nr 24 från 2017).

— Katalogen från år 2016 över högteknologiska områden som stöds av staten (115).

(252) Kapitel IV i bolagsskattelagen som innehåller bestämmelser om förmånsbeskattning. I artikel 25 i bolagsskattelagen, som utgör inledningen till kapitel IV, föreskrivs att ”staten kommer att erbjuda inkomstskatteförmåner till företag som är verksamma inom industrier eller projekt vars utveckling särskilt stöds och främjas av staten”. Enligt artikel 28 i bolagsskattelagen ”ska bolagsskattesatsen för högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik och som behöver särskilt statligt stöd sänkas till 15 %”.

(253) I artikel 93 i genomförandebestämmelserna för bolagsskattelagen klargörs följande:

”De viktiga högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik som staten ska stödja” enligt artikel 28 punkt 2 i bolagsskattelagen avser de företag som äger immateriella rättigheter och uppfyller följande villkor:

1.

Förenlighet med tillämpningsområdet för nyckelområdena för statsstödda högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik.

2.

Andelen forsknings- och utvecklingsutgifter i försäljningsintäkterna får inte vara mindre än den föreskrivna andelen.

3.

Den andel av inkomsten som härrör från högteknologiska produkter eller tjänster i företagets totala intäkter får inte vara mindre än den föreskrivna andelen.

4.

Den tekniska personalens andel av företagets totala personal får inte vara mindre än den föreskrivna andelen.

5.

Övriga villkor som föreskrivs i åtgärderna för administration av identifiering av högteknologiska företag.

Åtgärder för administrationen av identifieringen av högteknologiska företag och nyckelområden för statsstödda högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik ska utformas gemensamt av centralregeringens teknik-, finans- och beskattningsavdelningar och ska träda i kraft efter godkännande av centralregeringen”.

(254) I de ovannämnda bestämmelserna anges tydligt att den reducerade bolagsskattesatsen är förbehållen ”viktiga högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik som ska stödjas av staten”, vilka äger viktiga immateriella rättigheter och uppfyller vissa villkor, t.ex. att ”följa tillämpningsområdet för nyckelområdena för statsstödda högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik”.

(255) Enligt artikel 11 i de administrativa åtgärderna för erkännande av högteknologiska företag måste företagen uppfylla vissa villkor för att erkännas som högteknologiska företag, bland annat ”äga immateriella rättigheter som spelar en central roll i det tekniska stödet till företagets huvudsakliga produkter (tjänster) via oberoende forskning, överföring, bidrag, sammanslagningar och förvärv osv.” och ”den teknik som spelar en central roll i det tekniska stödet till företagets huvudsakliga produkter (tjänster) omfattas av de högteknologiska områden som stöds av staten”.

(256) Företag som drar fördel av denna åtgärd måste lämna in sin skattedeklaration och relevanta bilagor. Förmånens faktiska storlek anges i deklarationen.

(b) Undersökningsresultat

(257) Kommissionen konstaterade att den undersökta producenten av lätt termopapper ansågs utgöra ett högteknologiskt företag under undersökningsperioden och gynnades således av en reducerad bolagsskattesats på 15 %.

(c) Förmån

(258) Kommissionen ansåg att skatterabatten i fråga är en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen eftersom det förekommer ett finansiellt bidrag i form av uteblivna intäkter för de kinesiska myndigheterna, vilket medför en förmån för de berörda företagen. Förmånen för mottagarna är lika med skatteminskningen.

(d) Selektivitet

(259) Denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen eftersom lagstiftningen i sig begränsar tillämpningen av detta system till enbart företag som är verksamma inom vissa prioriterade högteknologiområden som fastställts av staten. Industrin för lätt termopapper är en sådan hög teknisk prioritering.

(260) Den lagstiftning enligt vilken den beviljande myndigheten är verksam begränsar därför uttryckligen tillgången till en subvention till vissa företag och sektorer.

(e) Beräkning av belopp

(261) Den utjämningsbara subventionens storlek beräknades på grundval av den förmån som mottagaren konstaterades ha erhållit under undersökningsperioden. Denna förmån beräknades som skillnaden mellan den totala skatt som skulle betalats enligt den normala skattesatsen och den totala skatt som faktiskt betalades med den lägre skattesatsen.

(f) Slutsats

(262) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 0,45 %.

3.10.2. Förmånliga avdrag före skatt för forsknings- och utvecklingsutgifter.

(263) Skatterabatten för forskning och utveckling innebär att företag får en förmånlig skattebehandling för sin FoU-verksamhet inom vissa prioriterade högteknologiområden som fastställts av staten, under förutsättning att vissa tröskelnivåer för FoU-utgifter uppnås.

(264) Närmare bestämt ska av de FoU-utgifter som ett företag ådrar sig när det bedriver FoU-verksamhet ytterligare 100 % av de faktiska FoU-utgifterna dras av före skatten betalas, utöver avdraget för de faktiska utgifter som föreskrivs från och med den 1 januari 2023, förutsatt att dessa utgifter inte omvandlas till immateriella tillgångar och inkluderas i de löpande vinsterna och förlusterna.

(265) Om dessa utgifter har omvandlats till immateriella tillgångar får dessa utgifter skrivas av till 200 % av kostnaderna för de immateriella tillgångarna före det att skatten betalas från och med den 1 januari 2023.

(a) Rättslig grund

(266) Den rättsliga grunden för detta program är artikel 30.1 i bolagsskattelagen samt artikel 95 i genomförandebestämmelserna för Kinas bolagsskattelag liksom följande tillkännagivanden:

— Tillkännagivandet från den statliga skatteförvaltningen om frågor rörande omfattningen av vägda avdrag före skatt för FoU-utgifter (tillkännagivande nr 40 från 2017).

— Tillkännagivandet från finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen om ytterligare förbättring av politiken när det gäller vägda avdrag före skatt på FoU-utgifter (tillkännagivande nr 7 från 2023).

(267) I artikel 25 i bolagsskattelagen, som utgör inledningen till kapitel IV ”Förmånlig skattepolitik”, föreskrivs att ”staten kommer att erbjuda inkomstskatteförmåner till företag som är verksamma inom industrier eller projekt vars utveckling särskilt stöds och främjas av staten”.

(b) Undersökningsresultat

(268) Kommissionen konstaterade att de undersökta företagen i Guanhao-koncernen gynnades av ytterligare avdrag för forsknings- och utvecklingsutgifter som de ådragit sig i samband med forskning och utveckling av ny teknologi, nya produkter och ny teknik.

(c) Förmån

(269) Kommissionen ansåg att skatterabatten i fråga är en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen eftersom det förekommer ett finansiellt bidrag i form av uteblivna intäkter för de kinesiska myndigheterna, vilket medför en förmån för de berörda företagen. Förmånen för mottagarna är lika med skatteminskningen.

(d) Selektivitet

(270) Denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom lagstiftningen i sig begränsar tillämpningen av denna åtgärd till enbart företag som ådrar sig FoU-utgifter inom vissa prioriterade högteknologiområden som fastställts av staten, såsom sektorn för lätt termopapper. Den lagstiftning enligt vilken den beviljande myndigheten är verksam begränsar därför uttryckligen tillgången till en subvention till vissa företag och sektorer.

(271) De kinesiska myndigheterna hävdade att ”avdrag för forskning och utveckling” inte är selektiva eftersom det rör sig om en allmän skattepolitik som syftar till att uppmuntra företag att öka sina investeringar i FoU-verksamhet. Enligt de kinesiska myndigheterna finns det objektiva kriterier och villkor för programmet och programmet tillämpas automatiskt när motsvarande villkor är uppfyllda.

(272) Kommissionen instämde inte i de kinesiska myndigheternas tolkning av lagarna och genomförandeåtgärderna, vilket visar att programmet är begränsat till vissa sektorer och företag som stöds av de kinesiska myndigheterna på grundval av kriterier som inte tycks vara objektiva eller neutrala, exempelvis att de överensstämmer med ”nyckelområdena för statsstödda högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik”. Denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen eftersom den endast gäller företag som är verksamma inom vissa högteknologiska områden, såsom industrin för lätt termopapper. I artikel 30 i bolagsskattelagen föreskrivs dessutom att företagens FoU-kostnader för utveckling av ny teknik, nya produkter och ny teknik återigen får dras av vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten, och i artikel 95 i genomförandebestämmelserna för bolagsskattelagen förklaras vad avdraget består av, medan det i artikel 4 i tillkännagivandet om förbättrad minskning av FoU-utvecklingskostnader anges för vilka industrier avdraget före skatt inte är tillämpligt (med en viss grad av skönsmässig bedömning, eftersom förteckningen avslutas med formuleringen ”... och andra industrier som fastställts av finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen”).

(e) Beräkning av subventionens storlek

(273) Den utjämningsbara subventionens storlek beräknades på grundval av den förmån som mottagaren konstaterades ha erhållit under undersökningsperioden. Denna förmån beräknades som skillnaden mellan den totala skatt som ska betalats enligt den normala skattesatsen och den totala skatt som ska betalas efter det ytterligare avdraget på 100 % av de faktiska FoU-utgifterna.

(f) Slutsats

(274) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 0,22 %.

3.10.3. Skattebefrielse på utdelning mellan berättigade inhemska företag

(275) Bolagsskattelagen erbjuder förmånlig beskattning till företag som är verksamma inom industrier eller projekt vilkas utveckling stöds och främjas särskilt av staten och i synnerhet undantas från skatt på intäkter från kapitalinvesteringar, till exempel utdelningar och bonus, mellan berättigade inhemska företag.

(a) Rättslig grund

(276) Den rättsliga grunden för detta program är artikel 26.2 i bolagsskattelagen och artikel 83 i genomförandebestämmelserna för Kinas bolagsskattelag.

(277) I artikel 25 i bolagsskattelagen, som utgör inledningen till kapitel IV ”Förmånlig skattepolitik”, föreskrivs att ”staten kommer att erbjuda inkomstskatteförmåner till företag som är verksamma inom industrier eller projekt vars utveckling särskilt stöds och främjas av staten”. I artikel 26.2 anges vidare att skattebefrielsen är tillämplig på inkomst från kapitalinvesteringar mellan ”berättigade inhemska företag”, vilket verkar begränsa dess tillämpningsområde till endast vissa inhemska företag.

(b) Undersökningsresultat

(278) Kommissionen konstaterade att ett företag i den undersökta koncernen var befriat från utdelningsskatt mellan berättigade inhemska företag.

(c) Förmån

(279) Kommissionen ansåg att detta system är en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen eftersom det förekommer ett finansiellt bidrag i form av uteblivna intäkter för de kinesiska myndigheterna, vilket medför en förmån för de berörda företagen. Förmånen för mottagarna är lika med skatteminskningen.

(280) De kinesiska myndigheterna hävdade att syftet med detta program var att undvika dubbelbeskattning och att det därför inte innebar att företagen beviljades ytterligare skatteförmåner genom att skatt som normalt sett skulle ha tagits ut inte drevs in eller efterskänktes.

(281) Även om kommissionen höll med om att avskaffandet av dubbelbeskattning är internationellt erkänd skattepraxis gäller den inte i lika hög grad i alla länder. De kinesiska myndigheterna kunde inte visa hur avdraget i fråga specifikt undviker dubbelbeskattning (dvs. genom att visa att de utdelningar som omfattas av befrielsen beskattas någon annanstans och att regeln endast omfattar situationer med dubbelbeskattning). Påståendet avvisades därför.

(d) Selektivitet

(282) Denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen eftersom lagstiftningen i sig begränsar tillämpningen av denna åtgärd till att endast avse berättigade inhemska företag som mottar betydande stöd från staten och vars utveckling främjas av staten. Den lagstiftning enligt vilken den beviljande myndigheten är verksam begränsar därför uttryckligen tillgången till en subvention till vissa företag och sektorer.

(e) Beräkning av subventionens storlek

(283) Kommissionen har beräknat subventionens storlek genom att tillämpa den normala skattesatsen på den utdelningsintäkt som har dragits av från den beskattningsbara inkomsten.

(f) Slutsats

(284) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 2,04 %.

3.10.4. Ytterligare avdrag för mervärdesskatt för avancerade tillverkningsföretag.

(285) Inom ramen för detta system får så kallade avancerade tillverkningsföretag från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2027 ansöka om ett ytterligare avdrag på 5 % av sin nuvarande periods avdragsgilla ingående mervärdesskatt från den mervärdesskatt som det ska betala (ytterligare avdragsrätt).

(a) Rättslig grund

(286) Den rättsliga grunden för programmet är tillkännagivandet av ytterligare avdrag för mervärdesskatt för avancerade tillverkningsföretag, tillkännagivande (2023) nr 43 från MOF/STA.

(b) Undersökningsresultat

(287) Kommissionen konstaterade att de undersökta företagen i Guanhao-koncernen erhöll avdrag för mervärdesskatt inom ramen för detta system.

(c) Förmån

(288) Kommissionen ansåg att detta system är en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen eftersom det förekommer ett finansiellt bidrag i form av uteblivna intäkter för de kinesiska myndigheterna, vilket medför en förmån för de berörda företagen. Förmånen för mottagarna är lika med skatteminskningen.

(d) Selektivitet

(289) Denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen eftersom lagstiftningen i sig begränsar tillämpningen av detta avdrag till så kallade avancerade tillverkningsföretag som faktiskt är högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik, som erkänns på grundval av meddelandet från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen om granskning och utfärdande av administrativa åtgärder för erkännande av högteknologiska företag och företag som utnyttjar ny teknik (Guokefahuo [2016] nr 32).

(290) I tillkännagivande (2023) nr 43 anges dessutom följande: ”Särskilda förteckningar över avancerade tillverkningsföretag [ska] fastställas av industri- och informationsteknikavdelningarna i varje provins, autonom region, kommun som lyder direkt under centralregeringen och varje separat förtecknad stad i samarbete med vetenskaps- och teknikavdelningarna, finansavdelningarna och skatteavdelningarna på samma nivå.”

(291) Den lagstiftning enligt vilken den beviljande myndigheten är verksam begränsar därför uttryckligen tillgången till en subvention till vissa företag och sektorer.

(e) Beräkning av subventionens storlek

(292) Kommissionen har beräknat subventionens storlek som det belopp som företaget fick under undersökningsperioden i form av ytterligare återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt detta avdrag.

(f) Slutsats

(293) Den subventionsnivå som fastställdes för detta system under undersökningsperioden för Guanhao-koncernen uppgick till 0,37 %.

3.11. Andra system

(294) I promemorian om tillräcklig bevisning ingick andra system för vilka det fanns tillräcklig bevisning i klagomålet för att påvisa förekomsten av utjämningsbara subventioner för de exporterande producenterna av lätt termopapper. Förteckningen över sådana program omfattar, men är inte begränsad till, följande:

— Statligt tillhandahållande av el mot för låg ersättning.

— Statligt tillhandahållande av trämassa mot för låg ersättning.

— Uteblivna intäkter i form av degressiv avskrivning av instrument och utrustning som används av högteknologiska företag för högteknologisk utveckling och produktion.

— Uteblivna intäkter i form av exportskatteavdrag.

— Uteblivna intäkter i form av mervärdesskatt och tullbefrielse på importerade kapitalvaror.

— Kapitaltillskott.

(295) I samband med denna undersökning kunde kommissionen inte dra någon slutsats om huruvida dessa program var utjämningsbara. Detta påverkar inte kommissionens granskning av dessa åtgärder i samband med framtida översyner, inbegripet översyner enligt artikel 19 i grundförordningen.

3.12. Slutsats beträffande subventionering

(296) Kommissionen beräknade storleken på de utjämningsbara subventionerna för den individuellt undersökta Guanhao-koncernen i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen, separat för varje subvention eller subventionsprogram, och lade samman dessa siffror för att beräkna det totala subventionsbeloppet för koncernen under undersökningsperioden. För att beräkna den totala subventioneringen beräknade kommissionen först den procentuella subventioneringen, nämligen subventionsbeloppet i procent av företagets totala omsättning eller företagets exportomsättning. Denna procentandel användes därefter för att beräkna det subventionsbelopp som avsåg exporten av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. Detta subventionsbelopp uttrycktes senare som en procentandel av cif-värdet för samma export.

(297) Med tanke på de exporterande producenternas mycket låga samarbetsvilja (6 % av den totala exporten av den berörda produkten från Kina till unionen) och de kinesiska myndigheternas otillräckliga samarbete beräknades den övriga subventionsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 28 i grundförordningen på följande sätt:

(a) Kommissionen har identifierat subventionssystem som används av den största (icke-samarbetsvilliga) exporterande producenten och dess närstående företag på grundval av deras reviderade årsredovisningar och balansomslutningar som lämnades in som ett preliminärt svar efter inledandet, innan samarbetet upphörde (se skäl 19 och fotnot 6). Det rörde sig om följande system: Tillhandahållande av nyttjanderätter och el mot för låg ersättning, lån, annan förmånlig finansiering, exportgarantier och försäkringar, bidrag och inkomstskatteförmåner.

(b) Kommissionen tillämpade de högsta individuella marginalerna för vart och ett av de subventionssystem som anges i led a och som konstaterats för samtliga samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet från de sex senaste antisubventionsärendena mot Kina. Det rörde sig om följande ärenden: AS641 (lastbilsdäck), AS656 (glasfibermaterial), AS675 (aluminiumfolie för vidare förädling), AS677 (optiska fiberkablar), AS689 (batterielfordon) och AS704 (mobil lyftutrustning) (116).

(298) Eftersom stickprovsförfarandet i detta ärende övergavs mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan hos de företag som ursprungligen ingick i urvalet och den mycket höga graden av bristande samarbetsvilja kunde ingen genomsnittlig tull beräknas för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet.

(299) På denna grundval fastställdes följande utjämningsbara subventionen som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Företag

Provisorisk utjämningsmarginal

Guangdong Guanhao High-Tech Co.

28,82 %

All övrig import med ursprung i Kina

70,55 %

4. SKADA

4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(300) Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av fem producenter i unionen (117). Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(301) Unionens sammanlagda produktion uppgick till 275 469 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, nämligen ETPA:s svar på frågeformuläret som dubbelkontrollerats mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(302) Såsom anges i skäl 10 stod de tre unionsproducenterna i urvalet för över 80 % av den sammanlagda produktionen i unionen av den likadana produkten.

4.2. Förbrukning i unionen

(303) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande: a) ETPA:s svar på frågeformuläret om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som dubbelkontrollerades mot den försäljningsvolym som rapporterats av unionsproducenterna i urvalet i deras kontrollerade svar på frågeformuläret. b) Importen av den undersökta produkten enligt uppgifter från Eurostat.

(304) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

2022

2023

2024

UP

Sammanlagd förbrukning i unionen (i ton)

202 716

180 635

189 440

183 413

Index

100

89

93

90

Källa:

Eurostat, kontrollerat övergripande frågeformulär.

(305) Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 10 %. Denna utveckling ska bedömas mot bakgrund av den exceptionellt stora efterfrågan under 2022, som följde på återhämtningen från de störningar som covid-19-pandemin orsakade. Under undersökningsperioden låg förbrukningen i unionen på en liknande nivå som under 2018 (118). I unionen gör digitaliseringen att den huvudsakliga användningen av lätt termopapper (dvs. i kassaterminaler) minskar.

4.3. Import från det berörda landet

4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(306) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av statistik från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna från Kina och förbrukningen på unionsmarknaden.

(307) Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (i ton) och marknadsandel

2022

2023

2024

UP

Importvolym från Kina (i ton)

2 865

7 742

12 573

14 983

Index

100

270

439

523

Marknadsandel

1,4 %

4,3 %

6,6 %

8,2 %

Index

100

303

470

578

Källa:

Eurostat.

(308) Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen av den berörda produkten från Kina med 423 % och dess marknadsandel ökade från 1,4 % år 2022 till 8,2 % under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med nästan 7 procentenheter.

4.3.2. Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(309) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av Eurostats statistik.

(310) Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpris

2022

2023

2024

UP

Kina (euro/ton)

2 244

1 966

1 736

1 500

Index

100

88

77

67

Källa:

Eurostat.

(311) Enligt klagomålet kan det hända att Eurostat för åren 2023 och 2024 inte speglar de faktiska transaktionspriserna korrekt eftersom Eurostats statistik inte speglar uppskjutna rabatter och andra prisjusteringar i efterhand som beviljats efter import. Det kan därmed uppstå avvikelser i de genomsnittliga månatliga priserna samt oförklarliga plötsliga ökningar av importvolymerna och priserna per månad. Kommissionen ansåg att sådana variationer i de genomsnittliga priserna per månad inte påverkade jämförelsen och att Eurostat fortfarande hade de bästa tillgängliga uppgifterna för utförandet av en prisanalys.

(312) Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset på den kinesiska importen med 33 % och nådde en nivå på 1 500 euro/ton under undersökningsperioden, dvs. 724 euro/ton mindre än 2022.

(313) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

— de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp för importen från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna till den första oberoende köparen på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import, och

— det motsvarande vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produkttyp som de tre unionsproducenter som ingick i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån från fabrik.

(314) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. På grundval av ovanstående fastställdes en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 10,4 % för den subventionerade kinesiska importen på unionsmarknaden. Prisunderskridande konstaterades för 100 % av de importerade volymerna.

(315) Oberoende av förekomsten av betydande prisunderskridande fastställde kommissionen också att importen från Kina kraftigt pressade ned en del av unionsindustrins priser, som var tvungen att sälja till priser som understeg kostnaderna under undersökningsperioden.

4.4. Unionsindustrins ekonomiska situation

4.4.1. Allmänna anmärkningar

(316) Bedömningen av den subventionerade importens inverkan på unionsindustrin innefattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden.

(317) Som nämns i skäl 1.4.1 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(318) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i det svar på det övergripande frågeformuläret som lämnades in på unionsindustrins vägnar. Dessa uppgifter gällde alla unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Dessa uppgifter gällde de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(319) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, subventionsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare otillbörliga metoder

(320) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.4.2. Makroekonomiska indikatorer

4.4.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(321) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2022

2023

2024

UP

Produktionsvolym (ton)

345 446

278 863

294 774

275 469

Index

100

81

85

80

Produktionskapacitet (ton)

396 656

358 047

355 151

347 956

Index

100

90

90

88

Kapacitetsutnyttjande (%)

87

78

83

79

Index

100

89

95

91

Källa:

kontrollerat övergripande frågeformulär.

(322) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 20 %, ned till 275 469 ton under undersökningsperioden. Den minskade produktionen påverkade kapacitetsutnyttjandet negativt, som minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(323) Produktionskapaciteten minskade med 12 %. Detta beror delvis på att unionsproducenten Fjord Paper upphörde med sin verksamhet i slutet av 2024.

(324) Kommissionen påpekade att tabell 4 endast innehåller ”särskild kapacitet” för lätt termopapper. I den mån unionsindustrin kan framställa andra typer av papper med samma maskiner skulle den ”teoretiska kapaciteten” vara nästan dubbelt så stor som den ”särskilda kapaciteten”, om man antar att alla maskiner som kan framställa lätt termopapper framställer lätt termopapper med full kapacitet.

4.4.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel

(325) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

2022

2023

2024

UP

Försäljningsvolym på unionsmarknaden (i ton)

188 472

150 033

155 842

149 254

Index

100

80

83

79

Marknadsandel (%)

93

83,1

82,3

81,4

Index

100

89

88

88

Källa:

kontrollerat övergripande frågeformulär, kontrollerade svar på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet.

(326) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsproducenternas försäljningsvolym av den undersökta produkten med 21 %. Denna minskning var betydligt större än den minskning på 10 % av förbrukningen i unionen (se tabell 1) som ledde till en förlust av marknadsandelar på 12 % för unionsproducenterna. I vissa fall sålde unionsproducenterna volymer till underpris för att maximera vinsten.

4.4.2.3. Tillväxt

(327) Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen av den berörda produkten med 10 %, men unionsindustrin kunde inte upprätthålla sin ställning. Under samma period minskade unionsindustrins marknadsandel med 12 %, medan marknadsandelen för importen av den berörda produkten från Kina ökade med 478 %.

4.4.2.4. Sysselsättning och produktivitet

(328) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

2022

2023

2024

UP

Antal anställda

868

862

877

818

Index

100

99

101

94

Produktivitet (i ton/heltidsekvivalent)

398

324

336

337

Index

100

81

84

85

Källa:

kontrollerat övergripande frågeformulär.

(329) Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen i unionen med 6 %, ner till 818 heltidsekvivalenter. Detta beror delvis på att unionsproducenten Fjord Paper upphörde med sin verksamhet i slutet av 2024. Det faktum att lätt termopapper framställs kontinuerligt gör det svårt för producenterna att skära ner på personalstyrkan på ett meningsfullt sätt. Omstruktureringar (inklusive neddragningar av antalet anställda och arbetstid) och tillfälliga nedstängningar ägde dock rum (119).

(330) Produktiviteten minskade med 15 %, vilket till stor del berodde på den betydande produktionsminskningen i unionen (-20 %) under samma period (se tabell 4).

4.4.2.5. Subventionsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare illojala metoder

(331) De subventionsmarginaler som fastställdes låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av subventioneringens omfattning på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(332) Den kontinuerligt otillbörligt prissatta importen från Sydkorea hindrade unionsindustrin från att återhämta sig från tidigare dumpningsmetoder från andra länder än det berörda landet. De åtgärder som var i kraft hade dock en positiv inverkan på unionsindustrin, vilket anges i avsnitt 4.6 i genomförandeförordning (EU) 2023/1330.

4.4.3. Mikroekonomiska indikatorer

4.4.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna

(333) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen

2022

2023

2024

UP

Genomsnittligt försäljningspris per enhet pris fritt fabrik i unionen (euro/ton)

2 142

2 133

1 905

1 736

Index

100

100

89

81

Produktionskostnad per enhet (euro/ton)

1 880

1 952

1 779

1 742

Index

100

104

95

93

Källa:

kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(334) Produktionen av lätt termopapper är energikrävande. Under skadeundersökningsperioden ökade priserna på de viktigaste produktionsfaktorerna avsevärt, nämligen pappersmassa (på grund av den knappa tillgången) och energi (på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina). Under den andra delen av skadeundersökningsperioden återgick priserna på de viktigaste insatsvarorna till mer normala priser, även om de låg kvar på högre nivåer än tidigare. Detta bidrog till en högre produktionskostnad per enhet än tidigare (120). Det konstateras också att produktmixen varierade över tiden, eftersom kvalitetsklasser som innehöll bisfenol A slutade framställas och de alternativa kemikalierna är dyrare.

(335) Under undersökningsperioden låg produktionskostnaden per enhet över unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen. Detta visade att unionsindustrins prishöjningar i hög grad förhindrades, eftersom den inte kunde höja sina försäljningspriser för att täcka sina kostnader.

(336) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad mindre (-7 %) än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen (-19 %). Unionsindustrin var tvungen att sätta sina priser på en ohållbart låg nivå för att inte förlora allt för mycket marknadsandelar mot bakgrund av den ökade importen från Kina (+ 478 %, enligt tabell 2) som skedde till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins priser (se tabell 3). Unionsindustrin kunde dock inte helt matcha dessa priser utan att ådra sig ytterligare förluster. Denna prispress hindrade unionsindustrin från att höja sina priser i linje med de ökade kostnaderna.

4.4.3.2. Arbetskraftskostnader

(337) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

2022

2023

2024

UP

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

79 188

82 459

82 087

92 211

Index

100

104

104

116

Källa:

kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(338) Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 16 %, i linje med de ökade arbetskraftskostnaderna per år i Tyskland och Finland (121). Samtidigt minskade unionsindustrins sysselsättning, ibland genom tillfälliga nedstängningar och arbetstidsförkortning (med minskade kostnader för unionsproducenten), men då och då genom uppsägningar av de anställda som kostade mest mot avgångsvederlag.

4.4.3.3. Lagerhållning

(339) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

2022

2023

2024

UP

Utgående lager (ton)

19 650

14 324

18 847

19 335

Index

100

73

96

98

Utgående lager som andel av produktionen (%)

6,5

5,7

7,1

7,8

Index

100

87

109

120

Källa:

kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(340) Under skadeundersökningsperioden varierade nivån på utgående lager. Under undersökningsperioden var den 2 % lägre än 2022. Det utgående lagret i procent av produktionen ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden, dvs. till följd av de lägre produktionsnivåerna.

(341) Lagernivåernas relativa stabilitet berodde på den kontinuerliga pappersproduktionen och det faktum att produkterna vanligtvis framställdes på beställning. Lagernivåerna kan variera av olika skäl, antingen efter eller inför underhållsperioder eller på grund av att man optimerar produktionsplanerna i syfte att begränsa de kontinuerliga förändringarna i en produktionslinje. Lagernivåerna i sig anses inte vara den mest meningsfulla skadeindikatorn för denna typ av industri.

4.4.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(342) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

2022

2023

2024

UP

Lönsamhet för försäljning inom unionen till icke-närstående kunder (%)

15,2

11,9

9,5

1,9

Index

100

78

62

13

Kassaflöde (i tusental euro)

127 969

76 648

50 842

17 670

Index

100

60

40

14

Investeringar (i tusental euro)

9 582

10 540

10 228

10 090

Index

100

110

107

105

Räntabilitet (%)

102

38

35

-1

Index

100

37

34

-1

Källa:

kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(343) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen.

(344) Under 2024 påverkades unionsindustrins ekonomiska situation redan av den ökade lågprisimporten från Kina. Såsom förklaras i avsnitt 4.4.3.1 hindrade prispressen från illojal import på unionsmarknaden unionsindustrin från att höja priserna för att återspegla de ökade kostnaderna. Till följd av detta tvingades unionsindustrin att sätta sina priser på en ohållbart låg nivå för att upprätthålla en tillräcklig försäljningsvolym.

(345) Unionsindustrins ekonomiska situation försämrades avsevärt under undersökningsperioden, eftersom lönsamheten sjönk till 1,9 %. Även om unionsindustrin inte gick med förlust låg dess lönsamhet långt under det vinstmål på 11,5 % som fastställdes i antidumpningsundersökningen avseende en mycket liknande produkt med ursprung i Sydkorea (122).

(346) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet låg nära lönsamhetsutvecklingen, och den största minskningen av kassaflödet inträffade under undersökningsperioden.

(347) Produktionen av lätt termopapper är en tillgångskrävande industri. Investeringarna var relativt stabila under perioden, även om siffrorna kan variera till följd av de olika producenternas olika underhålls- och ersättningsplaner. Majoriteten av investeringarna syftade till att behålla den befintliga kapaciteten och ersätta nödvändiga produktionstillgångar.

(348) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I linje med lönsamheten minskade räntabiliteten under skadeundersökningsperioden.

(349) Kapitalanskaffningsförmågan har påverkats negativt av den minskade lönsamheten och det minskade kassaflödet.

4.4.3.5. Slutsats om skada

(350) Under skadeundersökningsperioden förvärrades de flesta skadeindikatorerna. I synnerhet sjönk produktionen, försäljningsvolymen, marknadsandelen, lönsamheten, kassaflödet och kapacitetsutnyttjandet jämfört med 2022.

(351) Försäljningen på unionsmarknaden sjönk med 21 %, medan förbrukningen i unionen bara minskade med 10 %, vilket ledde till att unionsindustrin förlorade en betydande marknadsandel. Under samma period ökade importen från Kina avsevärt, sett till både volym och marknadsandel. Lönsamheten och kassaflödet försämrades påtagligt samtidigt som kapacitetsutnyttjandet sjönk i takt med att produktionsvolymerna minskade.

(352) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.4 i grundförordningen.

5. ORSAKSSAMBAND

(353) I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den subventionerade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 8.6 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den subventionerade importen från det berörda landet inte tillskrevs den subventionerade importen. Kommissionen undersökte importen från tredjeländer, den icke-subventionerade importen från Kina och unionsindustrins exportresultat. Det fanns såvitt känt inga andra faktorer som kunde ha vållat unionsindustrin skada.

5.1. Verkningar av den subventionerade importen

(354) Såsom anges i avsnitt 4.5.1 ökade importvolymerna av den berörda produkten från Kina betydligt under skadeundersökningsperioden. De förmånliga villkoren i Kina stärkte de exporterande producenternas förmåga att öka sin export till EU femfaldigt under skadeundersökningsperioden. Medan unionsindustrins marknadsandel minskade med 11,6 procentenheter under den perioden ökade marknadsandelen för importen från Kina med 6,8 procentenheter. Dessutom underskred priserna på denna import från Kina unionsindustrins priser med i genomsnitt 10,4 %, vilket kraftigt pressade ner priserna i unionen. Denna import påverkade därför i hög grad både unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel, liksom dess priser och lönsamhet, som uppgick till knappt 1,9 %. Produktionen, kapacitetsutnyttjandet och kassaflödet försämrades också under skadeundersökningsperioden.

(355) Mot denna bakgrund drog kommissionen därför slutsatsen att denna subventionerade import påverkade unionsindustrins situation negativt.

5.2. Verkningar av andra faktorer

(356) Kommissionen undersökte också om andra kända faktorer, enskilt eller sammantaget, kunde försvaga det orsakssamband som fastställts mellan den subventionerade importen, som skulle innebära att ett sådant samband inte längre vore verkligt och betydande.

5.2.1. Import från andra länder

(357) Kommissionen fastställde importen från andra tredjeländer på grundval av uppgifter från Eurostat.

(358) Förutom Kina importerades den undersökta produkten till unionen från flera andra länder som tillsammans svarade för 10,5 % av marknadsandelen under undersökningsperioden:

Tabell 11

Import från andra länder

Land

2022

2023

2024

UP

Republiken Korea

Volym (i ton)

5 694

15 769

16 646

15 731

Index

100

277

292

276

Marknadsandel (%)

2,8

8,7

8,8

8,6

Genomsnittspris (i euro/ton)

1 850

1 770

1 816

1 716

Index

100

96

98

93

Förenta staterna

Volym (i ton)

1 804

2 039

2 463

2 511

Index

100

113

137

139

Marknadsandel

0,9 %

1,1 %

1,3 %

1,4 %

Genomsnittspris (i euro/ton)

3 546

4 564

4 707

4 490

Index

100

129

133

127

Övriga tredjeländer

Volym (i ton)

3 882

5 052

1 916

934

Index

100

130

49

24

Marknadsandel (%)

1,9

2,8

1

0,5

Genomsnittspris (i euro/ton)

3 790

2 382

3 737

4 664

Index

100

63

99

123

Totalt för alla tredjeländer utom Kina

Volym (i ton)

11 379

22 860

21 025

19 176

Index

100

201

185

169

Marknadsandel (%)

5,6

12,7

11,1

10,5

Genomsnittspris (i euro/ton)

2 781

2 155

2 330

2 223

Index

100

77

84

80

Källa:

Eurostat (i ton och i euro/ton).

(359) Importen från övriga tredjeländer ökade med 69 % under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden nådde de en marknadsandel på 10,5 %.

(360) Förutom Kina var de två länder med störst export till unionen Sydkorea och Förenta staterna. Den överlägset största importkällan var Sydkorea, som fortfarande låg bakom skadevållande import mot bakgrund av slutsatserna om fortsatt dumpning och prisunderskridande på grund av importen från Sydkorea i översynen vid giltighetstidens utgång (R768) (123) 2023.

(361) Importen från andra länder än Sydkorea anlände till unionen med priser som var högre än unionsproducenternas försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen.

(362) Kommissionen drog därför slutsatsen att någon annan import än den sydkoreanska importen inte hade någon väsentlig inverkan på den skada som unionsproducenterna lidit. När det gäller importen från Sydkorea, där importvolymerna under undersökningsperioden liknade de för importen från Kina till mycket högre priser än de kinesiska priserna men under unionsindustrins priser, konstaterades det att denna import bidrog till den fastställda skadan för unionsindustrin, men inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade kinesiska importen och den efterföljande skada som unionsindustrin lidit på unionsmarknaden.

5.2.2. Utveckling av förbrukningen i unionen

(363) Förbrukningen i unionen minskade betydligt, med 10 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin skulle dock inte ha förlorat mer än 39 000 ton försäljning, vilket motsvarar en marknadsandel på 10,6 % på unionsmarknaden, eller tvingats offra lönsamheten för sin återstående försäljning, om den kinesiska lågprisimporten inte hade ökat kraftigt. Dessutom påverkades den minskade förbrukningen jämfört med 2022 kraftigt av den exceptionella efterfrågan på den undersökta produkten 2022. Det noteras att förbrukningen i unionen historiskt sett inte har minskat. Under undersökningsperioden låg förbrukningen i unionen på en liknande nivå som under 2018 (124).

(364) å grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att den minskade förbrukningen under skadeundersökningsperioden inte konstaterades försvaga det verkliga och betydande sambandet mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit på unionsmarknaden och den subventionerade lågprisimporten från Kina.

5.2.3. Unionsindustrins exportresultat

(365) Kommissionen bedömde exportvolymen på grundval av de uppgifter som lämnats av klagandena. Exportpriserna fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(366) Volymerna av och de genomsnittliga priserna för unionsindustrins export utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionsindustrins exportresultat

2022

2023

2024

UP

Exportvolym (i ton)

149 564

128 693

129 813

118 418

Index

100

86

87

79

Genomsnittspris (i euro/ton)

2 272

1 948

1 791

1 582

Index

100

86

79

70

Källa:

verifierade svar på det övergripande frågeformuläret (i ton), verifierade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet (i euro/ton).

(367) I linje med unionsindustrins försäljning i unionen minskade unionsindustrins exportvolymer med 21 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins exportförsäljning var viktig eftersom den stod för 44 % av unionsindustrins totala försäljning under undersökningsperioden.

(368) Även om unionsindustrins priser i unionen sjönk med 19 % sjönk priserna på exportmarknaderna ännu mer, med 30 %. Även på exportmarknaderna ställdes unionsindustrin inför prispress som berodde på den tuffa konkurrensen från andra aktörer. I detta avseende har undersökningen visat att unionsindustrins exportdestinationer har ändrats under skadeundersökningsperioden och att exportförsäljningen sammantaget rör en annan (billigare) produktmix än de produkter som säljs i unionen.

(369) Med tanke på deras betydande volymer var dock unionsindustrins exportresultat ett sätt att öka kapacitetsutnyttjandet. Kommissionen drog därför slutsatsen att unionens exportresultat kan ha bidragit till skadan, men att den minskade exportförsäljningen inte kunde försvaga orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit på unionsmarknaden och inflödet av subventionerad lågprisimport från Kina.

5.3. Slutsats om orsakssamband

(370) Mot bakgrund av övervägandena ovan fastställde kommissionen ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den subventionerade importen från Kina, som inte försvagades av de faktorer som nämns ovan, varken enskilt eller sammantaget. Andra faktorer, särskilt importen från Sydkorea och den minskade exportförsäljningen, påverkade unionsindustrins övergripande resultat negativt och kan därför ha bidragit till skadan, men dessa faktorer försvagade varken enskilt eller sammantaget det verkliga och väsentliga samband som fastställts mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit i unionen och den subventionerade importen från Kina.

6. UNIONENS INTRESSE

(371) Kommissionen undersökte om införandet av åtgärder, trots att skadevållande subventionering konstaterats, skulle strida mot unionens intresse i enlighet med artikel 31 i grundförordningen. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, inbegripet unionsindustrins, de icke-närstående importörernas och användarnas intressen.

6.1. Unionsindustrins intresse

(372) Unionsproducenterna är alla medlemmar i ETPA. De ställde sig bakom klagomålet och samarbetade i undersökningen.

(373) Införandet av åtgärderna skulle kunna skydda sysselsättningen, främja större investeringar och förbättra unionsindustrins lönsamhet till nivåer som anses vara normala för denna kapitalintensiva industri. Utan åtgärder skulle unionsindustrins framtida lönsamhet kunna äventyras.

(374) Införandet av åtgärderna skulle bidra till att återställa lika villkor i unionen och sända en signal om att frihandel måste ske på konkurrensmässiga och rättvisa villkor.

(375) Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse.

6.2. Icke-närstående importörers intresse

(376) Ingen importör gav sig till känna eller samarbetade i undersökningen.

(377) Mot bakgrund av de olika försörjningskällornas marknadsandel, sannolikheten för att importörerna förlitar sig på flera försörjningskällor och åtgärdernas nivå, anses det att införandet av tullar inte kommer att ha någon negativ inverkan på importörerna som överskrider åtgärdernas positiva effekter på unionsindustrin.

6.3. Användarnas intresse

(378) Ingen användare gav sig till känna eller samarbetade i undersökningen.

(379) Mot bakgrund av de olika försörjningskällornas marknadsandel, sannolikheten för att användarna förlitar sig på flera försörjningskällor och åtgärdernas nivå, anses det att införandet av tullar inte kommer att ha någon negativ inverkan på användarna som överskrider åtgärdernas positiva effekter på unionsindustrin.

6.4. Slutsats om unionens intresse

(380) På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot ett införande av utjämningsåtgärder avseende importen av vissa lätta termopapper med ursprung i Kina.

7. PROVISORISKA UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

(381) Mot bakgrund av slutsatserna beträffande subventionering, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska utjämningstullar införas för att undanröja den väsentliga skada som vållats unionsindustrin på grund av den subventionerade importen av den berörda produkten från Kina.

7.1. Nivån på de provisoriska utjämningsåtgärderna

(382) I artikel 15.1 tredje stycket i grundförordningen anges att beloppet för utjämningstullen inte får överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner.

(383) I artikel 15.1 fjärde stycket anges vidare att ”Om kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att bestämma omfattningen av åtgärderna i enlighet med tredje stycket, ska beloppet för utjämningstullen vara lägre om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin”.

(384) Inga sådana uppgifter har lämnats in till kommissionen, och därför kommer nivån på utjämningsåtgärderna att fastställas med hänvisning till artikel 15.1 tredje stycket.

(385) Med tanke på att de provisoriska åtgärderna i detta ärende kommer att grunda sig på de utjämningsbara subventionernas storlek har ingen skademarginal fastställts.

(386) På grundval av ovanstående ska följande provisoriska utjämningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

Företag (125)

Provisorisk utjämningstull

Guangdong Guanhao High-Tech Co.

28,8 %

All övrig import med ursprung i Kina

70,5 %

(125) Den individuella undersökningen avsåg Guanhao-koncernen. I koncernen fanns det dock bara en producent av lätt termopapper. Åtgärderna ska därför införas för individuella företag, även om subventionsmarginalen även omfattar vissa subventioner som erhållits av närstående företag i koncernen (moderföretag, närstående leverantörer, handlare, finansbolag osv.).

(387) Eftersom stickprovsförfarandet i detta ärende övergavs mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan hos de företag som ursprungligen ingick i urvalet och den mycket höga graden av bristande samarbetsvilja kunde ingen genomsnittlig tull beräknas för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet (se skäl 298 ovan).

(388) Den individuella företagsspecifika utjämningstullsats som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar alltså den situation för detta företag som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Denna tullsats är endast tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av den angivna juridiska enheten. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(389) Ett företag får begära att dessa individuella tullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran måste ställas till kommissionen. Begäran ska innehålla alla relevant uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

8. REGISTRERING

(390) Såsom anges i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att importen av lätt termopapper skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen.

(391) Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(392) Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av utjämningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

9. UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER

(393) De berörda parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att rekommendera att en provisorisk utjämningstull införs på import av den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina. De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(394) Inga synpunkter på beräkningarnas riktighet inkom.

10. SLUTBESTÄMMELSER

(395) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(396) Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

1. En provisorisk utjämningstull införs på lätt termopapper, som definieras som termopapper med en basvikt på högst 65 g/m2, som säljs i rullar med en bredd av minst 20 cm och som väger minst 50 kg (inklusive pappret) och som har en diameter på minst 40 cm (så kallade jumborullar); både belagda och obelagda, på ena eller båda sidorna; med ett fysiskt eller kemiskt termokänsligt skikt (på vilket ett motiv framträder när värme appliceras) på ena eller båda sidorna; samt med eller utan toppbeläggning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00 , ex 4811 90 00 , ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85 (Taric-nummer 4809 90 00 10, 4811 90 00 10, 4816 90 00 10 och 4823 90 85 20), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande provisoriska utjämningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Företag

Utjämningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Guangdong Guanhao High-Tech Co.

28,8

88FO

All övrig import med ursprung i Kina

70,5

8999

3. De individuella utjämningstullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton) av (berörd produkt) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av Guangdong Guanhao High-Tech Co., Taric-tilläggsnummer 88FO, i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen som gäller för all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina tillämpas.

4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.

5. Om inget annat anges ska relevanta gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2 artikelns sida

1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.

Artikel 3 artikelns sida

1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2026/313.

2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

Artikel 4 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 augusti 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1037/oj.

(2) Tillkännagivande om inledande av ett antisubventionsförfarande beträffande import av visst lätt termopapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (C/2025/5911, 7.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5911/oj).

(3) I denna förordning används begreppet ”de kinesiska myndigheterna” i vid bemärkelse och omfattar alla ministerier, myndigheter eller organ på central, regional eller lokal nivå.

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/313 av den 6 februari 2026 om att göra import av lätt termopapper med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering (EUT L, 2026/313, 9.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/313/oj).

(5) Det e-postmeddelandet där Henan Xianhe Special App Co., Ltd. meddelar bristande samarbetsvilja finns tillgängligt i ärendehandlingarna under nummer t25.012076.

(6) Det e-postmeddelandet där Gold East Paper Co., Ltd. meddelar bristande samarbetsvilja finns tillgängligt i ärendehandlingarna under nummer t26.000023.

(7) Noteringen om fel i urvalet finns tillgänglig i ärendehandlingarna under nummer t26.000206.

(8) Kinas konstitution, antagen den 4 december 1982, i dess ändrade lydelse, tillgänglig på http://en.moj.gov.cn/2021-06/22/c_634901.htm.

(9) Se t.ex. artiklarna 1 och 206 i Kinas civillag, där följande anges: ”Denna lag är formulerad [...] i syfte att skydda civilrättsliga personers lagliga rättigheter och intressen, reglera civilrättsliga förhållanden, upprätthålla social och ekonomisk ordning, tillgodose behoven av att utveckla socialism med kinesiska särdrag och föra vidare de socialistiska kärnvärdena” och ”[s]taten upprätthåller och förbättrar de grundläggande socialistiska ekonomiska systemen, såsom ägarsystemet enligt vilket olika former av ägande samutvecklas med offentligt ägande som grundpelare, distributionssystemet enligt vilket flera former av distribution samexisterar med distribution enligt arbete som grundpelare, samt systemet med socialistisk marknadsekonomi. Staten konsoliderar och utvecklar den offentliga sektorn av ekonomin och uppmuntrar, stöder och vägleder utvecklingen av den icke-offentliga sektorn av ekonomin. Staten tillämpar en socialistisk marknadsekonomi [...]”, tillgänglig på https://www.trans-lex.org/601705/_/civil-code-of-the-peoples-republic-of-china-/. På samma sätt gäller enligt artikel 1 i Kinas bolagsrätt följande: ”Folkrepubliken Kinas bolagsrätt [...] har antagits för att standardisera företagens organisation och verksamhet, skydda företagens, aktieägarnas och borgenärernas lagliga rättigheter och intressen, skydda den sociala och ekonomiska ordningen och främja utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin”, tillgänglig på http://mg.mofcom.gov.cn/article/policy/201910/20191002905610.shtml.

(10) Se artikel 1 i konstitutionen: ”Det socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system. Det främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap. Det är förbjudet för alla organisationer eller individer att skada det socialistiska systemet.”

(11) Se kommunistpartiets allmänna program, enligt vilket det ”främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap och systemets största styrka. Partiet är den viktigaste kraften för politiskt ledarskap. Partiet utövar det övergripande ledarskapet på alla insatsområden i alla delar av landet”, tillgängligt på https://english.news.cn/20221026/d7fff914d44f4100b6e586372d4060a4/c.html (hämtad den 3 juni 2024).

(12) När det gäller sammansättningen av den nationella folkkongressen och dess relation till det kinesiska kommunistpartiet, se t.ex. https://npcobserver.com/about-npc/.

(13) Finns på https://www.gov.cn/.

(14) Se artikel 12 i Kinas domarlag, där det föreskrivs att domarna ska ”upprätthålla [...] Folkrepubliken Kinas författning, Folkrepubliken Kinas kommunistiska partis ledarskap och det socialistiska systemet”, tillgänglig på www.npc.gov.cn/englishnpc/c23934/202012/9c82d5dbefbc4ffa98f3dd815af62dfb.shtml#:~:text=Article%201%3A%20This%20Law%20is,in%20accordance%20with%20the%20law.

(15) Se artikel 30 i kommunistpartiets stadgar: ”En partiorganisation på primärnivå ska bildas vid alla företag, [...], statliga organ, [...] och alla andra organisationer på primärnivå [där människor arbetar] där det finns tre eller flera fullvärdiga partimedlemmar”.

(16) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 20 december 2017, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (SWD(2017) 483 final/2 (Kinarapporten från 2017) – kapitel 4, s. 41–42, 83. Se även det uppdaterade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 10 april 2024, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, SWD(2024) 91 final (Kinarapporten) – kapitel 4, s. 57–59, 99.

(17) ICBC:s stadgar, kapitel 6, artiklarna 52–53, tillgängliga på http://v.icbc.com.cn/userfiles/Resources/ICBCLTD/download/2017/gszc_en.pdf (senast kontrollerade den 23 juni 2026).

(18) Ibid., artikel 52.

(19) Ibid., artikel 53.3.

(20) Ibid., artikel 144.

(21) ABC:s stadgar, tillgängliga på https://www.abchina.com/en/investor-relations/corporate-announcements/announcements/201811/W020181126632885896610.pdf (senast kontrollerade den 23 juni 2026).

(22) https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/fzggwl/202312/P020231229700886191069.pdf – se sidan 52.

(23) Finns på https://www.gov.cn/zhengce/content/2015-05/19/content_9784.htm. En engelsk översättning finns på https://cset.georgetown.edu/wp-content/uploads/t0432_made_in_china_2025_EN.pdf.

(24) ISDP, Made in China 2025, juni 2018, https://isdp.eu/publication/made-china-2025/.

(25) Se https://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm. En engelsk översättning finns på https://cset.georgetown.edu/wp-content/uploads/t0284_14th_Five_Year_Plan_EN.pdf.

(26) Se artikel LXV, avsnitt 1 i planen.

(27) Se artikel LXV, avsnitt 3 i planen.

(28) Se artikel VIII, avsnitt 3 i planen.

(29) Senaste utgåvan från 2022 – tillgänglig på https://english.shanghai.gov.cn/cmsres/70/70c4357399aa4e49b339a0cd152ddc44/54223085d64d7.

(30) Se sidan 4.

(31) Se s. 13, punkt 200.

(32) Se s. 16, punkt 253.

(33) Se s. 5, punkt 69.

(34) Se s. 18, punkt 277.

(35) https://www.ndrc.gov.cn/fggz/fzzlgh/dffzgh/202104/P020210428644397719082.pdf.

(36) https://sthjt.hubei.gov.cn/fbjd/zc/zcwj/sthjt/ehh/202204/t20220419_4088112.shtml?utm.

(37) http://gxt.jiangsu.gov.cn/art/2021/8/25/art_83673_10000511.html.

(38) NFRA ersatte China Banking and Insurance Regulatory Commission (CBIRC) 2023.

(39) Panelrapport, China – Broiler Products (Article 21.5 – US), punkterna 7.229–7.231. WT/DS427.

(40) Se http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/1239/oj, skäl 139 i EUT L 325, 5.12.2013, s. 88 (ärendet om solpaneler), och http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/1690/oj, skäl 48 i EUT L 283, 12.11.2018, s. 7 (ärendet om däck).

(41) Däribland, men inte begränsat till: låneavtal, låneansökningar, bankens interna bedömning av låneansökan, lånegodkännandedokument.

(42) Folkrepublikens Kinas lag om statsägda företagstillgångar, dekret nr 5 från Folkrepubliken Kinas president av den 28 oktober 2008, artiklarna 11 och 12.

(43) Folkrepublikens Kinas lag om reglering av och tillsyn över bankindustrin, föreskrift nr 58 från Folkrepubliken Kinas president av den 31 oktober 2006.

(44) Se t.ex. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1866 av den 3 juli 2024 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av nya batterielfordon konstruerade för personbefordran med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1866, 4.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1866/oj).

(45) WT/DS379/AB/R (US – Anti-Dumping and Countervailing Duties on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 11 mars 2011, DS 379, punkt 318. Se även WT/DS436/AB/R (US – Carbon Steel (India)), överprövningsorganets rapport av den 8 december 2014, punkterna 4.9–4.10, 4.17–4.20, och WT/DS437/AB/R (US – Countervailing Duty Measures on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 18 december 2014, punkt 4.92.

(46) WT/DS379/AB/R (US – Anti-Dumping and Countervailing Duties on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 11 mars 2011, DS 379, punkt 318. Se även WT/DS436/AB/R (US – Carbon Steel (India)), överprövningsorganets rapport av den 8 december 2014, punkterna 4.9–4.10, 4.17–4.20, och WT/DS437/AB/R (United States – Countervailing Duty Measures on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 18 december 2014, punkt 4.92.

(47) WT/DS379/AB/R (US – Anti-Dumping and Countervailing Duties on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 11 mars 2011, DS 379, punkt 297.

(48) WT/DS379/AB/R (US – Anti-Dumping and Countervailing Duties on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 11 mars 2011, DS 379, punkt 349.

(49) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1690 av den 9 november 2018 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa däck, andra än massivdäck, av gummi, nya eller regummerade, av sådana slag som används på bussar eller lastbilar, med ett belastningsindex högre än 121, med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1579 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa däck, andra än massivdäck, av gummi, nya eller regummerade, av sådana slag som används på bussar eller lastbilar, med ett belastningsindex högre än 121, med ursprung i Folkrepubliken Kina och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2018/163 (EUT L 283, 12.11.2018, s. 1,ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/1690/oj), skälen 210 och 211.

(50) Uppdaterat arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 10 april 2024, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, SWD(2024) 91 final (Kinarapporten) – kapitel 6.3, s. 137–144.

(51) Se även Chorzempa, M. och Véron, N., Will China’s impending overhaul of its financial regulatory system make a difference?, PIIE, mars 2023, s. 2, tillgänglig på https://www.piie.com/sites/default/files/2023-03/pb23-1.pdf.

(52) Se fotnot 56.

(53) Dekret nr 283 från Folkrepubliken Kinas statsråd.

(54) Se till exempel https://www.statista.com/statistics/434566/leading-banks-in-china-assets/.

(55) Se ICBC:s årsrapport för 2021, tillgänglig på file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2022/2022-3/2022-03-31/7943541.PDF.

(56) Se ABC:s årsrapport för 2021, tillgänglig på

https://www.abchina.com/en/investor-relations/performance-reports/annual- reports/202204/P020220427580795705015.pdf.

(57) https://www.reuters.com/article/us-china-banks-party-idUSKBN1JN0XN.

(58) Enligt CBIRC:s genomförandeåtgärder för administrativa licensärenden för Kinafinansierade affärsbanker (CBIRC:s föreskrift [2017] nr 1), CBIRC:s genomförandeåtgärder för administrativa licensärenden med avseende på utlandsfinansierade banker (CBIRC:s föreskrift [2015] nr 4) och de administrativa åtgärderna för direktörers och högre tjänstemäns kvalifikationer vid finansinstitut inom banksektorn (CBIRC [2013] nr 3). Efter det att CBIRC ersattes med NFRA ändrades inte genomförandeåtgärderna.

(59) Artikel 13 i tillkännagivandet om tillsynsbestämmelser rörande hur stora aktieägare i banker och försäkringsinstitut ska agera (CBIRC, [2021] nr 43).

(60) Se CBIRC:s tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod som offentliggjordes den 15 december 2020, http://jrs.mof.gov.cn/gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm.

(61) Se t.ex. ärendena om varmvalsade platta stålprodukter, om däck och om elcyklar.

(62) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/969 av den 8 juni 2017 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/649 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 146, 9.6.2017, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/969/oj) (ärendet om varmvalsade platta stålprodukter); genomförandeförordning (EU) 2018/1690 (ärendet om däck); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2287 av den 17 december 2021 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 458, 22.12.2021, s. 344, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/2287/oj) (ärendet om aluminiumfolie för vidare förädling); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 av den 12 juni 2020 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 189, 15.6.2020, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/776/oj) (ärendet om glasfibermaterial); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/72 av den 18 januari 2022 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 12, 19.1.2022, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/72/oj) (ärendet om optiska fiberkablar), genomförandeförordning (EU) 2024/1866 (ärendet om batterielfordon), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/796 av den 24 april 2025 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av mobil lyftutrustning med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2025/45 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mobil lyftutrustning med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/796, 25.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/796/oj) (ärendet om mobil lyftutrustning).

(63) http://www.pbc.gov.cn/zhengcehuobisi/125207/125213/125440/3876551/de24575c/index2.html.

(64) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/969 (ärendet om varmvalsade platta stålprodukter); genomförandeförordning (EU) 2018/1690 (ärendet om däck); genomförandeförordning (EU) 2021/2287 (ärendet om aluminiumfolie för vidare förädling); genomförandeförordning (EU) (ärendet om glasfibermaterial); genomförandeförordning (EU) 2022/72 (ärendet om optiska fiberkablar); genomförandeförordning (EU) 2024/1866 (ärendet om batterielfordon); genomförandeförordning (EU) 2025/796 (ärendet om mobil lyftutrustning).

(65) WT/DS/296 (DS296 United States – Countervailing duty investigation on Dynamic Random Access Memory (DRAMS) from Korea), överprövningsorganets rapport av den 21 februari 2005, punkt 116.

(66) Överprövningsorganets rapport, DS 296, punkt 116.

(67) Överprövningsorganets rapport, DS 296, punkt 115.

(68) Överprövningsorganets rapport, DS 296, punkt 114, i överensstämmelse med panelens rapport, DS 194, punkt 8.31 i detta hänseende.

(69) Överprövningsorganets rapport, DS 296, punkt 115.

(70) Se de ärenden som anförs i fotnot 80.

(71) Se IMF:s arbetsdokument Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.

(72) Livingston, M. Poon, W.P.H. och Zhou, L. (2017), Are Chinese Credit Ratings Relevant? A Study of the Chinese Bond Market and Credit Rating Industry, i ”Journal of Banking & Finance”, s. 24.

(73) China bond market insight 2021, https://assets.bbhub.io/professional/sites/10/China-bond-market-booklet.pdf.

(74) China bond market insight 2021, fotnot 59, s. 31.

(75) Price, A.H., Brightbill T.C., DeFrancesco R.E., Claeys, S.J., Teslik, A. och Neelakantan, U. (2017), China’s broken promises: why it is not a market-economy, Wiley Rein LLP, s. 68.

(76) Genomförandeförordning (EU) 2021/2287; skälen 210–214 (ärendet om aluminiumfolie); genomförandeförordning (EU) 2017/969, skälen 159–161 (ärendet om varmvalsade platta stålprodukter); genomförandeförordning (EU) 2018/1690, skälen 239–241 (ärendet om däck), genomförandeförordning (EU) 2020/776, skälen 279–284 (ärendet om glasfibermaterial); genomförandeförordning (EU) 2022/72, skälen 274–279 (ärendet om optiska fiberkablar) och genomförandeförordning (EU) 2024/1866, skälen 474–478 (ärendet om batterielfordon).

(77) Se fotnot 71 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/72 av den 18 januari 2022 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(78) Tillgänglig på https://ch.allianzgi.com/-/media/allianzgi/globalagi/china-microsite/9-things-to-know/9-things-to-know-about-chinas- bond-markets.pdf.

(79) Se OECD Economic Surveys: China, mars 2022, s. 34–35, tillgänglig på https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/b0e499cf-en.pdf.

(80) Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 10 april 2024, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, SWD(2024) 91 final (Kinarapporten) – kapitel 6, s. 156–160.

(81) Genomförandeförordning (EU) 2021/2287 (skäl 237) (ärendet om aluminiumfolie), genomförandeförordning (EU) 2017/969, skälen 152–244 (ärendet om varmvalsade platta stålprodukter); genomförandeförordning (EU) 2018/1690, skäl 236 (ärendet om däck); genomförandeförordning (EU) 2020/776, skäl 300 (ärendet om glasfibermaterial); genomförandeförordning (EU) 2022/72, skäl 294 (ärendet om optiska fiberkablar); genomförandeförordning (EU) 2024/1866, skäl 490 (ärendet om batterielfordon) och genomförandeförordning (EU) 2025/796, skäl 190 (ärendet om mobil lyftutrustning).

(82) När det gäller lån med fast ränta. För lån med rörlig ränta användes Kinas folkbanks referensränta under undersökningsperioden.

(83) https://www.bde.es/f/webbde/SES/Secciones/Publicaciones/PublicacionesSeriadas/DocumentosTrabajo/08/Fic/dt0821e.pdf.

(84) https://www.bankofcanada.ca/wp-content/uploads/2018/06/SDP-2018-6.pdf.

(85) Se skäl 346 i ärendet om glasfibermaterial och skäl 530 i ärendet om batterielfordon (förordningen om provisorisk tull).

(86) Se till exempel https://en.wikipedia.org/wiki/Line_of_credit, https://users.ssc.wisc.edu/~jchoi266/Choi_Jason_JMP.pdf, https://pages.stern.nyu.edu/~sternfin/vacharya/public_html/pdfs/working-papers/ARFE_ContingentCredit_AJS.pdfARFE_ContingentCredit_AJS.pdf (nyu.edu), https://www.business.hsbc.uk/-/media/library/business-uk/pdfs/156-business-banking-price-list.pdf.

(87) Se exemplet med Bank of China: Credit Line https://www.bankofchina.com/en/cbservice/cb2/cb22/200806/t20080630_1324055.html (bankofchina.com).

(88) https://www.metrobankonline.co.uk/business/borrowing/products/business-overdrafts/, hämtad den 24 februari 2025.

(89) Se ärendet om glasfibermaterial, skälen 413–419.

(90) Se ärendet om glasfibermaterial, skälen 413–419.

(91) OECD, Study on Chinese export credit policies and programmes, s. 7, punkt 32, tillgänglig på https://www.oecd.org/. officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote=TAD/ECG(2015)3&doclanguage=en, senast hämtad den 18 augusti 2021.

(92) Se Sinosures webbplats, Company profile, Supporting ”Made in China”, https://www.sinosure.com.cn/en/Resbonsiblity/smic/index. shtml, senast hämtad den 17 augusti 2021.

(93) Se ärendet om däck som nämns i fotnot 5, skäl 429.

(94) https://www.sinosure.com.cn/en/Sinosure/Profile/index.shtml, senast hämtad den 18 augusti 2021.

(95) http://www.mMAEom.gov.cn/aarticle/b/g/200411/20041100300040.html, senast hämtad den 12 augusti 2021.

(96) Sinosures årsrapport 2023, s. 3.

www.sinosure.com.cn/images/xwzx/ndbd/2024/07/09/961D4764432B71CF10660C000F29D9F9.pdf.

(97) Sinosures årsrapport 2024, som lämnats av de kinesiska myndigheterna som bevis C-32, innehåller inte någon finansiell rapport.

(98) 98/C 394/04 (EGT C 394, 17.12.1998, s. 6).

(99) G/SCM/W/Rev.2*.

(100) Panelrapport, Softwood Lumber IV, punkterna 7.23–7.24.

(101) WTO:s panelrapport, United states – Preliminary Determinations With Respect To Certain Softwood Lumber From Canada, WT/DS236/R, punkterna 5.4 och följande (antagen den 1 november 2002).

(102) Se den kinesiska lagen om markförvaltning av den 25 juni 1986, i dess ändrade lydelse, som finns på https://www.fao.org/faolex/results/details/en/c/LEX-FAOC003560.

(103) Se förordningen om genomförande av den kinesiska lagen om markförvaltning av den 27 december 1998, i dess ändrade lydelse, som finns på https://www.fao.org/faolex/results/details/en/c/LEX-FAOC170451.

(104) Se https://law.pkulaw.com/chinalaw/d8db5e659bc282b9bdfb.html.

(105) Se https://law.pkulaw.com/chinalaw/66cde758ad66f43bbdfb.html.

(106) Se https://law.pkulaw.com/chinalaw/6ef282863f024c04bdfb.html.

(107) Se https://law.pkulaw.com/chinalaw/58891db210496a5fbdfb.html?keyword=%E5%9B%BD%E6%9C%89%E5%BB%BA%E8%AE%BE%E7%94%A8%E5%9C%B0%E4%BD%BF%E7%94%A8%E6%9D%83.

(108) Se https://www.gov.cn/zwgk/2006-09/05/content_378186.htm.

(109) Se skälen 295–299 i ärendet om varmvalsade platta stålprodukter, skälen 488–490 i ärendet om däck, skälen 500–502 i ärendet om glasfibermaterial, skälen 541–543 i ärendet om optiska fiberkablar, skälen 540–548 i ärendet om aluminiumfolie för vidare förädling och skälen 681–683 i ärendet om batterielfordon.

(110) Se ärendet om däck, ärendet om glasfibermaterial, ärendet om optiska fiberkablar och ärendet om aluminiumfolie för vidare förädling.

(111) Såsom har bekräftats av tribunalen i mål T-444/11, Gold East Paper och Gold Huasheng Paper mot rådet, tribunalens dom av den 11 september 2014, ECLI:EU:T:2014:773.

(112) Se ärendena om glasfibermaterial, om stålprodukter belagda med organiskt material, om solpaneler, om optiska fiberkablar och om batterielfordon.

(113) https://lvr.land.moi.gov.tw.

(114) Tillämpningsföreskrifter för Folkrepubliken Kinas bolagsskattelag (reviderade 2019) – föreskrift från Folkrepubliken Kinas statsråd nr 714.

(115) http://kj.quanzhou.gov.cn/wsbs/xgxz/201703/t20170322_431820.htm.

(116) Se genomförandeförordning (EU) 2018/1690 (ärendet om däck); genomförandeförordning (EU) 2021/2287 (ärendet om aluminiumfolie för vidare förädling); genomförandeförordning (EU) 2020/776 (ärendet om glasfibermaterial); genomförandeförordning (EU) 2022/72 (ärendet om optiska fiberkablar); Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2754 av den 29 oktober 2024 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av nya batterielfordon konstruerade för personbefordran med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/2754, 29.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2754/oj) (ärendet om batterielfordon) och genomförandeförordning (EU) 2025/796 (ärendet om mobil lyftutrustning).

(117) Det fanns sex producenter fram till slutet av 2024, när en lade ner sin verksamhet på grund av insolvensförfaranden.

(118) Tabell 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1330 av den 29 juni 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, C/2023/4311, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1330/oj, vars produktdefinition som är något snävare än i den aktuella undersökningen.

(119) https://www.euwid-paper.com/news/companies/mitsubishi-hitec-paper-to-cut-jobs-at-bielefeld-site-090425/.

(120) Mot bakgrund av tabell 8 i genomförandeförordning (EU) 2023/1330 översteg under perioden 2018–2021 produktionskostnaden per enhet för en liknande produkt aldrig 1 557 euro/ton.

(121) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/SEPDF/cache/3784.pdf.

(122) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2005 av den 16 november 2016 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea (EUT L 310, 17.11.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2016/2005/oj), skäl 140.

(123) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1330.

(124) Tabell 1 i genomförandeförordning (EU) 2023/1330.

(125) Den individuella undersökningen avsåg Guanhao-koncernen. I koncernen fanns det dock bara en producent av lätt termopapper. Åtgärderna ska därför införas för individuella företag, även om subventionsmarginalen även omfattar vissa subventioner som erhållits av närstående företag i koncernen (moderföretag, närstående leverantörer, handlare, finansbolag osv.).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1914/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)