Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1928 av den 7 augusti 2026 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten, utvidgad till att även omfatta import till offshoreanläggningar, import som avsänds från Konungariket Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt import som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037

7 augusti 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 5a9597fb-9455-11f1-9262-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/1928

10.8.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1928

av den 7 augusti 2026

om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten, utvidgad till att även omfatta import till offshoreanläggningar, import som avsänds från Konungariket Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt import som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 18, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Gällande åtgärder

(1) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 (2) (den ursprungliga förordningen) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial (GFM) med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten (den ursprungliga undersökningen).

(2) Efter en första undersökning om kringgående av åtgärder utvidgade Europeiska kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2022/301 (3), utjämningstullarna på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina till att även omfatta import av glasfibermaterial som avsänds från Konungariket Marocko (Marocko), oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte.

(3) Genom genomförandeförordning (EU) 2022/806 (4) utvidgade kommissionen antidumpningstullarna och utjämningstullarna till att omfatta glasfibermaterial med ursprung i Kina och Egypten som förs till en konstgjord ö, en fast eller flytande installation eller någon annan struktur på en medlemsstats kontinentalsockel eller i en exklusiv ekonomisk zon som deklarerats av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos).

(4) Efter en andra undersökning om kringgående utvidgade Europeiska kommissionen, genom genomförandeförordning (EU) 2022/1478 (5), utjämningstullarna till att omfatta import av glasfibermaterial som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, med undantag för import som exporteras av vissa särskilda turkiska företag.

(5) Efter en partiell interimsundersökning lades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2158 (6) ytterligare en turkisk exporterande producent till i undantagsförteckningen i genomförandeförordning (EU) 2022/1478.

(6) De gällande utjämningstullarna varierar från 17,0 % till 30,7 % för import från Kina och fastställs till 10,9 % för import från Egypten.

1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(7) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de antisubventionsåtgärder som tillämpas på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Arabrepubliken Egypten (Egypten) (7) (tillsammans de berörda länderna) har kommissionen tagit emot en begäran om översyn enligt artikel 18 i grundförordningen.

(8) Begäran om översyn ingavs den 12 mars 2025 av Tech-Fab Europe (sökanden) för GFM-unionsindustrin räkning i den mening som avses i artikel 10.6 i grundförordningen.

(9) Begäran om översyn grundas på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att subventioneringen fortsätter eller återkommer och till att skadan för unionsindustrin fortsätter eller återkommer.

(10) Före inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång underrättade kommissionen i enlighet med artiklarna 22.1 och 10.7 i grundförordningen de kinesiska myndigheterna och de egyptiska myndigheterna om att den hade mottagit en korrekt dokumenterad begäran om översyn och bjöd in båda myndigheterna till samråd i syfte att klargöra situationen när det gäller innehållet i begäran om översyn och nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.

(11) Samråd hölls med de kinesiska myndigheterna den 10 juni 2025 och de framförde sina synpunkter på inledandet av undersökningen till kommissionen. Samråd hölls med de egyptiska myndigheterna den 11 juni 2025 och de framförde sina synpunkter på inledandet av undersökningen till kommissionen i en skriftlig inlaga. Översynen vid giltighetstidens utgång inleddes den 13 juni 2025.

1.3 Inledande

(12) Efter att i samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 25.1 i grundförordningen ha slagit fast att bevisningen var tillräcklig för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång meddelade kommissionen den 13 juni 2025, genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (8) (tillkännagivandet om inledande), att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Mot bakgrund av artikel 18.2 i grundförordningen utarbetade kommissionen en promemoria om bevisningens tillräcklighet med en analys av all den bevisning som kommissionens förfogar över och på grundval av vilken kommissionen inledde denna undersökning.

1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(13) Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

1.5 Berörda parter

(14) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade även sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, kända producenter i Kina och Egypten, kända importörer, distributörer och användare om att översynen vid giltighetstidens utgång skulle inledas och bjöd in dem att delta.

(15) Alla berörda parter uppmanades att lämna sina synpunkter, lämna uppgifter och lägga fram bevisning till stöd för dessa inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. De berörda parterna gavs också tillfälle att skriftligen begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.5.1 Stickprovsförfarande

(16) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av berörda parter i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

1.5.2 Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(17) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. I enlighet med artikel 27 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolym i unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av två unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för omkring 35 % av den uppskattade totala produktionen i unionen och 33 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen för unionsproducenter av den likadana produkten till unionsmarknaden under översynsperioden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, men mottog inga synpunkter. Det preliminära urvalet bekräftades därför och ansågs representativt för unionsindustrin.

1.5.3 Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(18) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet.

1.5.4 Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(19) För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanades alla exporterande producenter att delta i denna undersökning. Dessa parter ombads att ge sig till känna genom att lämna de uppgifter till kommissionen om sitt eller sina företag som efterfrågas i punkt 5.3.1 i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen och Egyptens delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som eventuellt kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. Inga av de exporterande producenterna i de berörda länderna lämnade de begärda uppgifterna.

1.5.5 Frågeformulär och kontrollbesök

(20) För att kommissionen skulle få de uppgifter som den ansåg var nödvändiga för sin undersökning offentliggjorde den frågeformulären online för de exporterande producenterna, de icke-närstående importörerna och unionsproducenterna och sände frågeformulären till de egyptiska och de kinesiska myndigheterna.

(21) Ingen exporterande producent besvarade frågeformuläret. De kinesiska myndigheterna besvarade inte heller frågeformuläret. De egyptiska myndigheterna besvarade frågeformuläret.

(22) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och fortsatt skada och för fastställandet av unionens intresse. Ett kontrollbesök gjordes på plats hos de egyptiska myndigheterna i Kairo och Ain Sokna.

(23) Dessutom genomfördes kontrollbesök i enlighet med artikel 26 i grundförordningen i följande företags lokaler:

Unionsproducenter:

— Vitrulan Composites Oy (Vitrulan), Mikkeli, Finland.

— European Owens Corning Fiberglas sprl (EOCF), Bryssel, Belgien.

1.6 Upplysningar

(24) Den 17 juni 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna (utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(25) De egyptiska myndigheterna kommenterade utlämnandet av uppgifter. Dessa synpunkter beaktades av kommissionen och bedöms i de relevanta avsnitten nedan. Ingen part begärde att bli hörd.

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(26) Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade och med undantag av material med öppna maskor med en maskstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 61 00 , ex 7019 62 10 , ex 7019 62 90 , ex 7019 63 00 , ex 7019 64 00 , ex 7019 65 00 , ex 7019 66 00 , ex 7019 69 10 , ex 7019 69 90 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84), med ursprung i Kina och Egypten (den produkt som översynen gäller).

(27) Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tulltaxeklassificeringen kan komma att ändras senare.

2.2 Likadan produkt

(28) Det ansågs att den produkt som översynen gäller och som produceras i Kina och/eller Egypten och exporteras till unionen, och den produkt som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper, och samma grundläggande användningsområden. De ansågs därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

3. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING FRÅN KINA

(29) I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och såsom anges i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen huruvida upphörandet av de gällande tullarna sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering.

3.1 Bristande samarbete och användning av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen

(30) Den 13 juni 2025 skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna ombads också att översända ett frågeformulär till banker och andra finansinstitut som enligt de kinesiska myndigheterna hade tillhandahållit lån till den berörda industrin eller till producenter, distributörer och andra leverantörer som tillhandahöll insatsvaror för produktionen av den berörda produkten. Detta omfattade ett särskilt frågeformulär för China Export Import Bank (EXIM) och China Export & Credit Insurance Corporation (Sinosure). Kommissionen fick inget svar vare sig från de kinesiska myndigheterna eller från något institut till vilket de kinesiska myndigheterna hade ombetts att vidarebefordra ett frågeformulär.

(31) Såsom även anges i skälen 19 och 21 ovan samarbetade ingen av de kinesiska exporterande producenterna i undersökningen, och ingen av dem besvarade frågeformuläret.

(32) Kommissionen underrättade därför, genom en verbalnot av den 17 mars 2026, de kinesiska myndigheterna om detta och framhöll att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter när det gäller de exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna gavs möjlighet att lämna synpunkter i denna fråga. Inga synpunkter inkom. Kommissionen ansåg därför att det var nödvändigt att använda tillgängliga uppgifter för att undersöka om Kina fortsatte att subventionera sin GFM-sektor.

(33) Kommissionen grundade därför sin analys på samtliga tillgängliga uppgifter, särskilt begäran om översyn, resultaten av den ursprungliga undersökningen samt resultaten av alla efterföljande undersökningar, som anges i skälen 2–5 ovan.

3.2 Statliga planer, projekt och andra handlingar

(34) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att GFM-industrin av de kinesiska myndigheterna betraktas som en nyckelindustri/strategisk industri vars utveckling aktivt eftersträvas som ett politiskt må Innan kommissionen påbörjade sin analys av den påstådda subventioneringen i form av subventioner eller subventionsprogram gjorde den därför först en bedömning av de statliga planer, projekt och dokument som var relevanta för fler än en subvention eller än ett subventionsprogram och som tillhandahållits av sökanden för att bekräfta huruvida detta fortfarande är fallet. Kommissionen fann att de kinesiska myndigheterna även fortsättningsvis i hög grad främjade GFM-sektorn och under den granskade perioden beviljade GFM-producenter omfattande subventioner i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. Alla subventioner och subventionsprogram som bedömts ingår som ett led i den kinesiska statens centralplanering för att främja GFM-industrin av de skäl som anges nedan.

(35) Såsom konstateras i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (9) (Kinarapporten) visar ”den samlade bild som framträder av de ramar inom vilka den ekonomiska verksamheten bedrivs i Kina att staten fortfarande utövar ett avgörande inflytande över resursfördelningen och prissättningen” (10). Prissättningen och fördelningen av produktionsfaktorer, såsom mark, energi, kapital och materiella insatsvaror, ”påverkas i mycket hög grad av staten” (11). Dessa slutsatser gäller även den kinesiska GFM-industrin.

(36) Sökanden lade fram bevisning som visade att statliga myndigheter på alla nivåer samt statsägda finansinstitut, genom flera nationella och regionala, allmänna och sektorsspecifika planer, uppmuntras att främja den kinesiska glasfiberindustrin i allmänhet och GFM-industrin i synnerhet.

(37) De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för sektorerna för ”nya material” och ”glasfiber” bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Företag inom denna sektor drar nytta av flera stödmekanismer, inklusive ekonomisk stödpolitik, skatte- och skatteförmånspolitik, stöd för forskning och utveckling osv.

(38) Enligt Kinas fjortonde femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling (den fjortonde allmänna femårsplanen) fokuserar de kinesiska myndigheterna på sektorn för nya material, som omfattar GFM-industrin, som en viktig strategisk prioritering för den kinesiska ekonomin (12). Fördelarna för kinesiska GFM-producenter omfattar skatte- och avgiftssänkningar, minskade produktions- och driftskostnader, utökade medel- och långfristiga lån och kreditlinor (13). De kinesiska myndigheterna strävar därför efter att bygga upp en ny pelare i det industriella systemet, och de utnyttjar industriinvesteringar fullt ut, ökar finansieringsgarantierna och kompenserar för riskerna (14).

(39) Industrin för nya material är också en främjad industri inom ramen för färdplanen Made in China 2025, och kinesiska producenter har därmed tillgång till strategiska stödmekanismer, däribland ekonomisk stödpolitik, finans- och skattemässiga stödåtgärder samt statsrådets tillsyn och stöd (15).

(40) 2022 års katalog över industrier som främjar utländska investeringar trädde i kraft den 1 januari 2023 och ersatte 2020 års upplaga av katalogen. Katalogen genomför kommunistpartiets och statsrådets politiska riktlinjer och har tre huvudsakliga syften: i) Att öka de utländska investeringarna i tillverkningsindustrin för att stärka och modernisera Kinas industri- och leveranskedjor. ii) att främja en integrerad utveckling av tjänstesektorn och tillverkningsindustrin, och iii) att uppmuntra utländska investeringar i de centrala, västra och nordöstra regionerna i Kina. Glasfiberindustrin anges som en främjad industri (16). Kinesiska GFM-producenter kan därför komma i åtnjutande av de förmåner som enligt katalogen gäller för sådana industrier.

(41) Glasfiberindustrin förtecknas också bland de främjade sektorerna i 2019 års upplaga av den vägledande katalogen för strukturanpassning av industrin samt i 2021 års vägledande katalog för viktiga nya material som är berättigade till system för första användning/demonstration.

(42) Kinas katalog över högteknologiska produkter, som ges ut av ministeriet för vetenskap och teknik, utrikeshandelsministeriet och Kinas allmänna tullförvaltning, innehåller dessutom en förteckning över 1 900 högteknologiska exportprodukter i åtta kategorier som de kinesiska myndigheterna valt ut för en förmånlig exportstrategi. En av de prioriterade kategorierna är ”Nya material” och denna kategori omfattar GFM-sektorn (17).

(43) Enligt Kinas lag om framsteg inom vetenskap och teknik (18) är högteknologiska företag som är etablerade i högteknologiska utvecklingszoner dessutom berättigade till en rad förmånliga åtgärder, bland annat en bolagsskattesats på 15 % i stället för den normala skattesatsen på 25 % och, om exportprodukternas produktionsvärde uppgår till 70 % av det totala värdet året i fråga, en ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen till 10 %. Nyetablerade högteknologiska företag är befriade från bolagsskatt under de första två åren, räknat från den dag då produktionen inleds, samt från byggskatt. FoU-mark som används i samband med utveckling, produktion samt drift av ny teknik är befriade från skatt, utrustning som används av högteknologiska företag för högteknologisk produktion och utveckling är föremål för snabbare avskrivning, och exportprodukter som produceras av högteknologiska företag är befriade från exporttullar, med undantag av de exportprodukter som begränsas av staten eller vissa specifika produkter. Flera GFM-producenter, såsom CRD, Hengshi, PGTEX och Jiangsu Jiuding, har certifierats som nationella högteknologiska företag och är därmed berättigade till de subventioner och den förmånsbehandling som gäller för sådana företag.

(44) Den kinesiska glasfiberindustrin omfattas också av den fjortonde femårsplanen för utveckling av glasfiberindustrin, som offentliggjorts av China Fiberglass Industry Association. Planen anger inriktningen för hela sektorns utveckling och utgör grunden för myndigheternas styrning av de företag som är verksamma inom glasfiberindustrin. GFM utgör alltjämt en prioriterad produkt enligt planen och omfattas av stöd inom ett flertal områden, bland annat bygg- och infrastruktursektorn, fordons- och transportsektorn samt jordbruk och djurhållning (19).

(45) De kinesiska myndigheterna stöder och kontrollerar också den kinesiska GFM-industrin genom den fjortonde femårsplanen för utveckling av byggmaterialindustrin. I planen efterlystes en optimering av Kinas industristruktur, bland annat genom expansion av framväxande industrier som glasbaserade material och högpresterande fibrer (inbegripet glasfibermaterial, glasfibervävnader, roving av glasfibrer och glasfibergarn). I planen föreskrivs statlig finansiering, beskattning, finans-, prissättnings-, energi- och miljöskyddspolitik samt stöd till kapitaltillskott vid fusioner, förvärv och omstruktureringar av byggnadsmaterialföretag på olika sätt, bland annat genom utlåning.

(46) Glasfiberindustrin omfattas även av den fjortonde femårsplanen för utveckling av intelligent tillverkning, som offentliggjorts av Kinas ministerium för industri och informationsteknik (MIIT). I planen anges ett antal mål för utvecklingen av intelligent tillverkning och föreskrivs omfattande ekonomiskt stöd, stimulansåtgärder och utvecklingsfonder till de industrier som omfattas av planen, däribland glasfiberindustrin.

(47) Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas styrning och vägledning av sektorn återfinns även på provinsnivå. Planerna på provinsnivå är detaljerade och specificerar stödet till de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås.

(48) Zhejiang har genomfört särskilda planer för att utveckla glasfiberindustrin. I Zhejiangs fjortonde femårsplan för utveckling av industrin för nya material pekas högpresterande fibrer och kompositmaterial ut som ett prioriterat område för den ekonomiska utvecklingszonen Tongxiang, där Hengshi och CRD är belägna. Syftet är att ”skapa en industrikedja för högpresterande glasfiber och kompositmaterial [...] samt en industrikedja för produkter i senare led för att höja värdekedjans mervärde” (20).

(49) På motsvarande sätt föreskrivs även i den fjortonde femårsplanen för Shandongs byggmaterialindustri stöd till planer för glasfiber- och kompositmaterialindustrin. Planen syftar till att ”aktivt utveckla ledande och bärande företag med starkt varumärkesinflytande och stark attraktionskraft på marknaden, stark integrationsförmåga samt påtaglig styrning av industrikedjor och kluster, samt att stödja sektorssövergripande, regionövergripande och ägarövergripande fusioner och omstruktureringar”, liksom att ”utveckla högpresterande glasfibrer och produkter samt främja utvecklingen av ultrafina, höghållfasta, högmodulära, alkaliresistenta, lågdielektriska, lågexpansiva, kiseloxidrika, nedbrytbara, specialformade glasfiber med tvärsnitt och andra högpresterande glasfibrer och glasfiberprodukter”. Med fokus på behoven av elektronisk information, rymdfarkoster, ny energi, storskaliga gårdar för djuruppfödning, jordbruksväxthus och andra områden, forskning och utveckling och främjande av glasfiberförstärkta termoplastiska och värmehärdande kompositprodukter samt glasfiberkompositgaller för infrastrukturprojekt” (21). Det var därför rimligt att dra slutsatsen att Taishan Fiberglass, Taian Jingwei Fiberglass, Weihai Guangwei Composites och Feicheng Sanying Fiberglass, samtliga belägna i Shandongprovinsen, även fortsättningsvis har erhållit förmånsbehandling inom ramen för denna plan.

(50) På motsvarande sätt föreskriver även den fjortonde femårsplanen för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin i Chongqing omfattande stöd till nya material och produktion av högpresterande fibrer (22). Chongqings fjortonde femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier innehåller planer om att ”utvidga industrikedjorna för högpresterande fibrer och kompositmaterial” samt att ”påskynda genomförandet av projekt såsom […] en produktionslinje för högpresterande glasfiber med en årlig kapacitet på 150 000 ton samt en produktionsbas för ultrafina glasfibrer och kompositmaterial, i syfte att öka produktionskapaciteten för högpresterande glasfiber och kompositmaterial” (23). Dessa åtgärder kommer att gynna produktionen av GFM av CPIC, som ligger i Chongqing.

(51) Andra provinser förutser också stöd till sin glasfiberindustri, såsom Guangxi (högpresterande kompositmaterial av glasfiber) (24), Hubei (glasfiberprodukter) (25) och Hebei (glasprodukter och kompositmaterial) (26).

(52) GFM-producenterna kan också räkna med stöd från sina lokala myndigheter på kommunal nivå. Exempelvis anges i den lokala planen för Daiyue-distriktet i Tai’an att prioriterade industriföretag, såsom Taishan Fiberglass, ska ges stöd genom säkerställande av tillgång till kapital, mark, miljöskydd, kompetens och andra nödvändiga faktorer för att möjliggöra företagens expansion och utveckling (27).

(53) Utöver att utgöra en plan för statsägda banker vid tillhandahållande av finansiellt stöd till kinesiska GFM-producenter, understryker dessa lagar, planer och riktlinjer de kinesiska myndigheternas strategiska inriktning för GFM-industrin. Sökanden har tillhandahållit finansiella rapporter från vissa kinesiska GFM-producenter där detta uttryckligen bekräftas.

(54) De kinesiska myndigheterna bygger därmed, genom sina olika subventionsprogram, upp nationella och provinsiella industriföretag av ledande karaktär som är avsedda att konkurrera internationellt. Utöver att genomföra sina allmänna och särskilda planer på nationell, regional och lokal nivå genom statliga myndigheter genomför de kinesiska myndigheterna även sin politik genom statsägda företag (28).

3.3 Subventioner och subventionsprogram som granskas i denna översyn vid giltighetstidens utgång

(55) På grundval av uppgifterna i begäran om översyn, promemorian om tillräcklig bevisning och tillkännagivandet om inledande undersöktes följande system, som påstods innebära att subventioner beviljades:

Direkt överföring av medel:

a) Tillhandahållande av förmånliga lån.

b) Exportkreditförsäkring.

c) Öppnande och tillhandahållande av kreditlinor.

d) Bidrag.

Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut drivs inte in eller efterskänks (29):

e) Program för befrielse från och reducering av skatter.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster mot för låg ersättning:

f) Mark som ställts till förfogande.

g) Tillhandahållande av råmaterial.

h) Tillhandahållande av elförsörjning.

3.4 Direkt överföring av medel

3.4.1 Tillhandahållande av förmånliga lån

(56) I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att de kinesiska myndigheterna subventionerade GFM-producenterna genom att tillhandahålla förmånliga lånearrangemang, (30) med subventionsbelopp på mellan 2,53 % och 7,39 % för de företagsgrupper som ingick i urvalet.

Statsägda banker som agerar som offentliga organ

(57) Den ursprungliga undersökningen visade att denna subvention skedde i form av förmånliga lån från statsägda banker som agerar som offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b jämförd med artikel 3.1 a i) i grundförordningen (31).

(58) Dessutom fann kommissionen att även om de statsägda finansinstituten inte skulle betraktas som offentliga organ, skulle de anses att av de kinesiska myndigheterna ha anförtrotts eller ålagts att utföra funktioner som normalt ligger inom myndigheternas befogenhet i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. Denna slutsats drogs även när det gäller privata finansinstitut (32).

(59) Slutligen fastställde kommissionen att de inhemska kreditbetyg som tilldelats kinesiska företag inte var tillförlitliga, eftersom de underskattade kreditriskerna för de underliggande tillgångarna. Dessa kreditbetyg snedvreds också av de politiska målen för att främja viktiga strategiska sektorer, såsom GFM (33).

(60) Ingen bevisning lades fram i denna undersökning för att ogiltigförklara dessa slutsatser. Sökanden har å andra sidan påpekat att finansinstitut i Kina verkar inom en allmän rättslig ram som innebär att de vid sina finansiella beslut ska anpassa sig till de kinesiska myndigheternas industripolitiska mål.

(61) Kinesiska statsägda banker har tillhandahållit förmånliga lånevillkor till kinesiska GFM-producenter på grundval av politiska direktiv från centrala eller provinsiella myndigheter, i synnerhet de femårsplaner som avses i avsnitt 3.2 ovan, (34) snarare än på grundval av kreditvärdighet eller andra marknadsbaserade faktorer, i syfte att stärka de kinesiska företagens konkurrenskraft i förhållande till deras globala konkurrenter (35).

(62) Såsom anges i artikel 34 i banklagen, som är tillämplig på alla finansinstitut med verksamhet i Kina, gäller att ”affärsbankerna ska bedriva sin utlåningsverksamhet i överensstämmelse med vad den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen kräver och med vägledning av den statliga industripolitiken”.

(63) Dessutom föreskrivs det i artikel 15 i de allmänna lånereglerna att ”i enlighet med den statliga politiken kan berörda avdelningar subventionera räntorna på lån för att främja tillväxten inom vissa branscher och den ekonomiska utvecklingen inom vissa områden”.

(64) De tillfälliga bestämmelserna om främjande av industriell strukturanpassning (statsrådets beslut nr 40/2005) (beslut nr 40) i kapitel III hänvisar till den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning som består av tre olika typer av kategorier: nämligen främjade, begränsade och eliminerade projekt.

(65) Följande anges i artikel XVII i beslut nr 40: ”Investeringsprojekt omfattas av delen om främjade projekt ska undersökas, godkännas och registreras enligt relevanta nationella bestämmelser om investeringar; alla finansinstitut ska tillhandahålla kreditstöd i enlighet med principerna för kreditgivning; utrustning som importerats för eget bruk och som ingår i beloppet för den totala investeringen, med undantag för varor som ingår i den förteckning över icke tullbefriade importerade varor i inhemska investeringsprojekt (ändrad 2000) som publiceras av finansministeriets, kan befrias från importtullar och importrelaterad moms, såvida inte det antas nya bestämmelser om icke tullbefriat innehåll i inhemska investeringsprojekt. Andra favoriseringsstrategier för främjade industriprojekt ska genomföras i enlighet med relevanta nationella bestämmelser”.

(66) Den rättsliga miljön exemplifieras av EXIM, särskilt dess offentliga politiska mandat som fastställs i tillkännagivandet om inrättandet av Export-Import Bank of China, som utfärdats av statsrådet, och bolagsordningen för EXIM. Enligt dess bolagsordning utser statsrådet direkt ordföranden och vice ordföranden för EXIM Bank (36). Tillsynsstyrelsen utses av statsrådet och är ansvarig inför statsrådet (37).

(67) Vidare påpekade sökanden att EXIM i sin årsrapport för 2023 anger att ”säkerställandet av en stabil tillväxt i Kinas utrikeshandel” fortsatt varit bankens högsta prioritet, och att styrelsen under året fullt ut har genomfört nationell politik (38). Bland annat omfattar de lån som beviljas av EXIM Bank lån för ”att bli globala” och Belt and Road-initiativet, förmånliga köparkrediter för exportörer, garantier för utrikeshandel samt liknande instrument (39).

(68) Kommissionen fann också tidigare att Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolag (CBIRC) har långtgående befogenhet att godkänna alla aspekter av förvaltningen av samtliga finansiella institut etablerade i Kina (inbegripet privatägda och utländskt ägda finansiella institut) (40), såsom följande: Godkännande av utnämningen av alla chefer för finansinstituten (både på huvudkontorsnivå och lokalkontorsnivå), godkännande av etablering av filialer, start av nya affärsområden eller försäljning av nya produkter osv.

(69) Därför drog kommissionen slutsatsen att de specifika politiska mål som anges i den ovan beskrivna rättsliga ramen genomförs av statsägda banker som utför myndighetsuppgifter i förhållande till glasfiberindustrin och därmed agerar som offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen jämförd med artikel 3.1 a i) i grundförordningen. Även om de statsägda bankerna inte skulle anses utgöra offentliga organ, fann kommissionen att dessa banker, liksom privatägda banker, skulle anses ha anförtrotts eller ålagts funktioner av de kinesiska myndigheterna som normalt ligger inom myndigheternas kompetens, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.

Bevis på fortsatt subventionering

(70) Sökanden har lagt fram omfattande bevis för att förmånliga finansieringar till GFM-sektorn från statsägda banker har fortsatt efter den ursprungliga undersökningen.

(71) I slutet av juni 2021 översteg Bank of Chinas utestående volym gröna lån en biljon renminbi yuan och har fortsatt att öka sedan dess. Banken har även bistått kunder med att emittera gröna obligationer på 50,9 miljarder renminbi yuan på den inhemska marknaden och avser att tillhandahålla minst 1 biljon renminbi yuan i finansiering till stöd för gröna industrier under den fjortonde allmänna femårsplanen.

(72) I september 2021 meddelade Zhang Qingsong, ordförande för Agricultural Bank of China, att banken ”kommer att öka det finansiella stödet för ren energi, grön transport, gröna byggnader och energieffektiv omställning av traditionella industrier”. Bankens utestående volym gröna krediter uppgick till 1,76 biljoner renminbi yuan i slutet av juni 2021, en ökning med 16,4 % jämfört med föregående år. Enligt dess ordförande kommer Agricultural Bank of China också aktivt att utveckla innovativa koldioxidrelaterade finansiella produkter, inklusive koldioxidobligationer, finansiering med koldioxidtillgångar som säkerhet samt värdepapperisering av koldioxidtillgångar.

(73) EXIM Bank tillhandahåller exportvillkorade lån till förmånliga villkor till kinesiska företag som producerar nya och högteknologiska produkter, såsom glasfibermaterial. Sökanden har lagt fram bevisning avseende utrikeshandelslån som beviljats av EXIM under 2021, 2022 och 2023, till ett totalt belopp på 2 187 miljarder renminbi yuan, 2 644 miljarder renminbi yuan respektive 3 016 miljarder renminbi yuan (41). Dessa lån syftar till att genomföra målen i den trettonde och den fjortonde femårsplanen, särskilt genomförandet av Belt and Road-initiativet, där vissa av de största kinesiska GFM-producenterna, såsom CPIC, Jiangsu Changhai och Jushi China, deltar aktivt (42). Under 2023 uppgick projektlånen från EXIM till 47 miljarder dollar. I slutet av 2023 uppgick det utestående saldot för vidareutlåning till 8,9 biljoner dollar (43).

(74) Sökanden hävdade också att EXIM hjälpte exportörer genom köparkrediter för export. Köparkrediter för export ges till utländska företag för att finansiera deras import av kinesisk teknik och av kinesiska produkter och tjänster (44).

(75) Sökanden har även tillhandahållit årsredovisningar från större GFM-producenter, vilka visar att exempelvis China National Building Materials Group (CNBM) erhöll statliga lån till räntor under marknadsvillkor, vilka bolaget redovisade som statliga bidrag, samt att Jushi China hade en betydande lånevolym med räntesatser så låga som 1,20 % (45).

(76) Vidare framgår det av den lokala planen för Daiyue-distriktet i staden Tai’an att företag såsom Taishan Fiberglass kommer att stödjas genom säkerställande av tillgången till bland annat kapital. I enlighet med detta har Daiyue-distriktet inrättat ett system med ”värdbank” för prioriterade industriföretag, inklusive Taishan Fiberglass. År 2022 beviljade lokala banker inom ramen för detta system, däribland Industrial Bank och Agricultural Bank of China, krediter på 8,2 miljarder renminbi yuan samt lån på 3,2 miljarder renminbi yuan.

(77) Kommissionen har även i tidigare undersökningar konstaterat att kinesiska statsägda banker tillhandahåller förmånliga lånevillkor till priser som understiger marknadsräntorna, med beaktande av riskprofilen hos kinesiska exportörer. De exporterande producenterna erhåller revolverande lån, vilket gör det möjligt för dem att ersätta återbetalt kapital vid förfallodatum med nytt kapital från nya lån (46).

(78) Sökanden anförde att kinesiska statsägda banker även tillhandahöll förmånliga lån till kinesiska GFM-producenter med låg kreditvärdighet genom förmögenhetsförvaltningsprodukter i syfte att kringgå kapitalkrav. Förmögenhetsförvaltningsprodukter är oförsäkrade investeringsprodukter som erbjuder fasta avkastningsnivåer som ligger avsevärt över reglerade räntenivåer. I Kina används förmögenhetsförvaltningsprodukter ofta för att finansiera investeringar i sektorer där bankkrediter är begränsade eller för företag med låga kreditbetyg.

(79) Sökanden lade fram bevisning för att Jiangsu Changhai erhöll förmögenhetsförvaltningsprodukter under 2022 och 2023 till ett sammanlagt värde på 761 miljoner renminbi yuan respektive 751 miljoner renminbi yuan, vilket motsvarade över 25 % respektive 28 % av företagets omsättning för 2022 och 2023 på 3,0 miljarder renminbi yuan respektive 2,6 miljarder renminbi yuan. CPIC erhöll förmögenhetsförvaltningsprodukter under 2023 samt första halvåret 2024 till ett sammanlagt värde på 288 miljoner renminbi yuan respektive 138 miljoner renminbi yuan, vilket motsvarade cirka 4 % och 4 % av företagets omsättning på 7,1 miljarder renminbi yuan respektive 3,5 miljarder renminbi yuan (47).

(80) Under samrådet före inledandet anförde de kinesiska myndigheterna att GFM-industrin inte är en särskilt främjad industri, och att kinesiska banker varken begränsar sina lån eller tillämpar särskilda räntenivåer för glasfiberindustrin eller enskilda företag. De kinesiska myndigheterna samarbetade emellertid inte vidare i undersökningen och tillhandahöll inte ytterligare bevisning till stöd för detta påstående. Omfattande bevisning i ärendet visar dock att det motsatta förhållandet föreligger, såsom beskrivits ovan.

(81) Med beaktande av all bevisning och alla överväganden som beskrivs i detta avsnitt och det faktum att det inte fanns någon bevisning för att den beskrivna praxisen och politiken inte längre är i kraft, upprepade kommissionen sin slutsats från den ursprungliga undersökningen att den kinesiska GFM-industrin fortsatte att vara en nyckelindustri under översynsperioden, vars utveckling fortsätter att drivas aktivt och styras av de kinesiska myndigheterna som ett strategiskt politiskt mål.

Förmån

(82) Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. På grundval av tillgänglig information, såsom beskrivs i skälen 56–81 ovan, fann kommissionen dock inga belägg för att de förmånliga lånen till GFM-producenter i Kina hade upphört.

(83) Utan att behöva kvantifiera det exakta subventionsbelopp som erhölls genom de förmånliga lånen drog kommissionen därför slutsatsen att de kinesiska myndigheterna fortsatte att bevilja lån till förmånliga räntesatser i linje med den politik som slagits fast i särskilda planer och direktiv avseende GFM-industrin. Företagen i GFM-industrin hade tillgång till direkt överföring av medel i form av förmånliga lån också under översynsperioden.

Selektivitet

(84) Såsom visas i skälen 34–54 ovan styrs finansinstituten av åtskilliga juridiska dokument som särskilt riktar sig till företagen i GFM-sektorn. De tillgängliga bevisen visar att finansinstituten endast beviljar förmånliga lån till ett begränsat antal industrier som följer den kinesiska regeringens politik.

(85) Kommissionen drog därför slutsatsen att subventionerna i form av förmånliga lån inte är allmänt tillgängliga, utan selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen. Ingen av de berörda parterna lämnade heller in någon bevisning som visade att de förmånliga lånen baseras på objektiva kriterier eller villkor enligt artikel 4.2 b i grundförordningen.

Slutsats

(86) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den kinesiska GFM-industrin fortsatt erhöll subventioner i form av förmånliga lån under översynsperioden. Med hänsyn till att det rör sig om finansiella bidrag, en förmån för de kinesiska exporterande producenterna och selektivitet bör subventionen fortsatt anses vara utjämningsbar.

3.4.2 Exportkreditförsäkring

(87) I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att kinesiska exporterande GFM-producenter erhöll exportkreditförsäkring till förmånlig ränta, med en subventionsnivå som varierade mellan 0,23 % och 0,43 %. Kommissionen konstaterade att subventioneringen bestod i tillhandahållandet av exportkreditförsäkring på villkor som var mer förmånliga än de som är tillgängliga på marknadsvillkor samt kontanta återbetalningar av en del av försäkringspremierna. Bevisningen i ärendet visar att detta system fortsatte.

Sinosure som offentligt organ

(88) Såsom anges i skälen 30–33 ovan, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheterna, bedömde kommissionen att detta system fortsatte att gälla, i enlighet med artikel 28 i grundförordningen, på grundval av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till, särskilt begäran om översyn samt resultaten av den ursprungliga undersökningen.

(89) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att Sinosure utgör ett offentligt organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen. Slutsatsen att Sinosure har ålagts att utföra myndighetsuppgifter grundas på tillgängliga uppgifter om statligt ägande, formella tecken på statlig kontroll samt bevisning för att den kinesiska regeringen fortsatt utövar meningsfull kontroll över Sinosures beteende.

(90) Som även bekräftats i andra nyligen genomförda undersökningar (48) utövar regeringen full äganderätt och finansiell kontroll över Sinosure. Sinosure ägs till 100 % av statsrådet. I stadgarna anges att det är finansministeriet som ansvarar för företagets affärsverksamhet och att Sinosure ska lämna in ekonomiska redogörelser och redovisningsrapporter samt en budgetrapport till finansministeriet för granskning och godkännande.

(91) Eftersom Sinosure är helt statsägt finns det ingen styrelse. Alla medlemmar i tillsynsstyrelsen utnämns av statsrådet och utför sitt uppdrag i enlighet med interimsförordningen för tillsynsstyrelserna för viktiga statsägda finansinstitut. Även den högsta ledningen utses av de statliga myndigheterna. Av Sinosures webbplats (49) framgår det att Sinosures ordförande är partikommitténs sekreterare och att majoriteten i den högsta ledningen också är medlemmar av partikommittén.

(92) Vidare har Sinosures fortsatt roll som en plattform för att stödja regeringens politik inte ändrats. Detta framgår av en gemensam uppmaning från MOFCOM och Sinosure 2022 om att ”stödja företag för att fördjupa traditionella exportdestinationer och utnyttja diversifierade marknader, med fokus på tillhandahållandet av kreditförsäkringstjänster för export till länder längs ”Belt and Road”, framväxande marknader och partner i frihandelszoner” (50).

(93) Sinosure fortsätter att vara ett offentligt organ som utför myndighetsfunktioner, särskilt när det gäller främjade industrier. Sinosure tillhandahåller exportkreditförsäkringar till mer förmånliga villkor än mottagaren normalt hade kunnat få på marknaden eller tillhandahåller försäkringar som annars inte skulle vara tillgängliga på marknaden. Med hänsyn till att den kinesiska GFM-industrin, som en del av industrin för högteknologiska produkter och nya material, är en starkt främjad och exportinriktad industri drog kommissionen slutsatsen att den fortfarande stöds av Sinosure.

Bevis på fortsatt subventionering

(94) Den rättsliga grunden för Sinosures subventioner är följande:

— Tillkännagivande om genomförandet av strategin för att främja handel genom vetenskap och teknik med hjälp av exportkreditförsäkring (Shang Ji Fa [2004] nr 368) utfärdat gemensamt av det kinesiska handelsministeriet och Sinosure.

— Exportkatalogen för kinesiska högteknologiska produkter och innovativa tekniska produkter, 2006.

— Den så kallade plan 840 i statsrådets tillkännagivande av den 27 maj 2009.

— Den så kallade plan 421, som ingick i ett meddelande som utfärdades av handelsministeriet och finansministeriet den 22 juni 2009 och gällde praktiska frågor kring genomförandet av specialarrangemangen för exportkreditförsäkring för stor, komplett utrustning.

— Meddelande om odling och utveckling av det strategiska beslutet Att påskynda tillväxtföretagen i statsrådet (GuoFa [2010] nr 32 av den 18 oktober 2010), utfärdat av statsrådet och dess genomföranderiktlinjer (GuoFa [2011] nr 310 av den 21 oktober 2011)

(95) Följande tillhandahåller Sinosure bland annat exportkreditförsäkringar, försäkrings- och obligationsgarantier på kort, medellång och lång sikt på förmånliga villkor för främjade industrier, däribland glasfiberindustrin.

(96) Sökanden lade fram bevisning i form av räkenskaper för GFM-producenter som visar att åtminstone vissa fortsatte att omfattas av detta system. Till exempel fick Jushi China en exportkreditförsäkring på minst 2,4 miljoner renminbi yuan och 2,1 miljoner renminbi yuan första halvåret 2022 respektive första halvåret 2023, vilket motsvarar 0,01 % och 0,03 % av dess omsättning första halvåret 2022 och första halvåret 2023 (51).

Selektivitet

(97) Subventioner inom ramen för exportkreditförsäkringssystemet är selektiva eftersom de inte kan erhållas utan export och därmed är knutna till exportresultat i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen.

Förmån

(98) Eftersom de kinesiska producenterna, de kinesiska myndigheterna och Sinosure inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden.

(99) På grundval av den tillgängliga bevisningen drog kommissionen slutsatsen att exportkreditförsäkringen på förmånliga villkor under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(100) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av exportkreditförsäkring till förmånliga villkor. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.4.3 Öppnande och tillhandahållande av kreditlinor

(101) Undersökningen visade att kinesiska statsägda finansinstitut även beviljade kreditlinor på förmånliga villkor i samband med finansiering till exporterande GFM-producenter. Dessa bestod av ramavtal enligt vilka banken låter företagen i urvalet använda olika skuldinstrument, till exempel aktiekapitallån, bankaccepter, fakturor, andra typer av handelsfinansiering osv, upp till ett visst högsta belopp (52).

(102) Syftet med en kreditlina är att fastställa en begränsad kredit som företaget får utnyttja när som helst för att finansiera sin löpande verksamhet, vilket gör finansieringen av rörelsekapital flexibel och omedelbart tillgänglig vid behov. Den ursprungliga undersökningen visade att exporterande producenter hade avtal om kreditlinor med olika banker som omfattade olika kortsiktiga finansieringsinstrument i syfte att finansiera löpande utgifter. Kommissionen ansåg följaktligen att i princip all kortsiktig finansiering av företagen i urvalet torde omfattas av en typ av kreditlinor, inbegripet bankaccepter, som utfärdas regelbundet för att finansiera löpande verksamhet.

(103) Sökanden lade fram bevisning från flera GFM-producenters årsredovisningar som visade att de fortsatte att omfattas av dessa system. Sinoma har använt minst 1,9 miljoner renminbi yuan av sin kreditlina på 6,3 miljoner renminbi yuan, vilket motsvarar 0,01 % av dess omsättning 2023. Flera andra GFM-producenter, såsom CPIC och PGTex China, erhöll kreditlinor från flera banker (53).

(104) Sökanden hävdade att den kinesiska glasfibersektorn fortfarande är en starkt främjad industri, såsom beskrivs ovan, och påpekade att kommissionen vid flera tillfällen har funnit att främjade kinesiska industrier omfattas av dessa subventionssystem (54). Det finns ingen bevisning för att detta har upphört att vara fallet inom GFM-industrin.

Selektivitet

(105) Kreditlinor är i sig knutna till andra typer av förmånliga lån, såsom lån, och följer därmed samma selektivitetsanalys som beskrivs i skälen 84 och 85 ovan om förmånliga lånesystem.

(106) Kommissionen drog därför slutsatsen att subventionerna i form av öppnande och tillhandahållande av kreditlinor inte är allmänt tillgängliga, utan selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen.

Förmån

(107) Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det subventionsbelopp som erhållits under översynsperioden.

(108) På grundval av den tillgängliga bevisningen drog kommissionen slutsatsen att exportkreditförsäkringen på förmånliga villkor under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(109) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av öppnande och tillhandahållande av kreditlinor till förmånliga villkor. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.4.4 Bidrag

(110) Den ursprungliga undersökningen visade att kinesiska GFM-producenter gynnades av olika bidrag som rörde FoU och teknisk uppgradering och innovation, miljöskyddsbidrag och ad hoc-bidrag från kommunala och/eller regionala myndigheter (55).

3.4.4.1 Särskilda bidrag på nationell nivå

3.4.4.1.1 Bidrag till teknisk uppgradering, upprustning eller omvandling

(111) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att GFM-producenterna i Kina omfattades av en rad olika bidrag inom ramen för detta program som avsåg FoU, teknisk uppgradering och innovation såsom främjande av FoU-arbete inom stödplaner för vetenskap och teknik, främjande av investeringar i anpassning, återhämtning och teknisk upprustning av nyckelindustrier osv. Sökanden hävdade att subventioneringen via sådana bidrag fortsatte även under översynsperioden.

(112) Den rättsliga grunden för dessa bidrag finns bland annat i följande dokument:

— Den fjortonde femårsplanen för teknisk innovation.

— Vägledande yttranden om främjande av upprustning av företagsteknik, statsrådet, Guo Fa [2012] 44.

— Arbetsplan för industriförnyelse och teknikupprustning, utfärdad av NDRC och MIIT, 2015.

— NDRC tillkännagivande om 2015 års fördelningsplan för FoU-medel för industriell teknik i högteknologiska industrier.

— Det medelfristiga och långsiktiga programmet för den tekniska och vetenskapliga utvecklingen (2006–2020), utfärdat av statsrådet 2006.

— Administrativa åtgärder för den nationella planen för stöd till vetenskap och teknik, reviderad 2011.

— Administrativa åtgärder för den nationella planen för forskning och utveckling av högteknologi (863-planen), reviderad 2011.

— Åtgärder för förvaltning av särskilda fonder för omvandling av resultat från oberoende innovation i Shandongprovinsen.

— Interimistiska åtgärder för hantering av industriell omvandling och uppgradering (Cai Jian [2012] 567).

— Tillfällig administrativ åtgärd för industriell förbättring och effektivitetsanalys för den särskilda fonden för den särskilda fonden (Lu Cai Qi 2014, nr 24).

— Förvaltningsåtgärder för industriell omvandling och uppgradering av fonden Made in China 2025/Intelligent tillverkning).

— Tillkännagivande från statsrådet om att utfärda ”Made in China (2025)” (nr 28 [2015]).

— Demonstrationsprojekt för intelligenta tillverkningssystem.

(113) Dessutom konstaterades det i den ursprungliga undersökningen att det på lokal/provinsiell nivå finns särskilda medel för industriförnyelse, särskilda medel för teknisk omvandling, särskilda medel för industriutveckling och flera tillkännagivanden om fördelning av särskilda medel för teknisk upprustning.

(114) Sökanden lade fram bevisning för att flera kinesiska GFM-producenter fortsatte att gynnas av olika bidrag för tekniska framsteg. Till exempel fick Jiangsu Changhai ett antal bidrag för smart tillverkning 2022 och första halvåret 2023 för totalt 12 miljoner renminbi yuan och 5,7 miljoner renminbi yuan 2022 respektive första halvåret 2023, vilket motsvarar 0,40 % och 0,44 % av dess intäkter 2022 och första halvåret 2023. Jushi China erhöll subventioner under 2022 och 2023 för totalt 197 miljoner renminbi yuan och 55 miljoner renminbi yuan 2022 respektive 2023, vilket motsvarar 0,98 % och 0,37 % av dess intäkter 2022 och 2023 (56).

(115) Varken de kinesiska myndigheterna eller någon exporterande producent har lämnat någon bevisning som tyder på att GFM-industrin i Kina inte längre skulle gynnas av dessa bidrag. Med tanke på att GFM-industrin är en främjad industri och dess utveckling är en prioritering för de kinesiska myndigheterna, och med tanke på ovanstående bevis, fann kommissionen att det var osannolikt att GFM-producenterna inte skulle ha fortsatt att ta emot ovannämnda bidrag.

3.4.4.1.2 Miljöbidrag: bidrag för energisparande, energihushållning och utsläppsminskning

(116) I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att GFM-producenterna i Kina omfattades av en rad olika bidrag avseende miljöskydd och utsläppsminskningar såsom till exempel stimulansordningar för miljöskydd och resursbevarande, främjande av synergistisk utvinning av resurser, incitament till projekt för energihushållning och främjande av demonstrationscentrum för energihushållning samt bidrag till projekt för att sänka luftföroreningsnivåerna och stimulansordningar för projekt avseende den cirkulära ekonomin. Sökanden hävdade att subventioneringen via sådana bidrag fortsatte även under översynsperioden.

(117) Sökanden hävdade att det finns en bred rättslig ram på nationell, regional och lokal nivå enligt vilken dessa typer av bidrag tillhandahålls. En icke uttömmande förteckning över rättsliga grunder omfattar följande:

— Kinas lag om energihushållning, reviderad version och antagen den 28 oktober 2007 samt ändrad version av den 2 juli 2016.

— Kinas lag om främjande av renare produktion (föreskrift från Folkrepubliken Kinas president nr 54, ändrad den 29 februari 2012).

— Åtgärder för inspektion av ren produktion, dekret nr 38 från NDRC och ministeriet för miljöskydd, som antogs den 1 juli 2016.

— Tillkännagivande om tryckning och spridning av interimistiska åtgärder för förvaltningen av subvention för energisparande och utsläppsminskning, finansministeriet [2015] nr 161.

— Viktiga punkter vad gäller energihushållning och fullständig användning inom industrin 2015, utfärdade av MIIT den 3 april 2015.

(118) Sökanden lade fram bevisning för att flera kinesiska GFM-producenter fortsatte att gynnas av olika bidrag i denna kategori. Jiangsu Changhai fick statliga bidrag för flera gröna tillverknings- och avfallsprojekt för totalt 0,6 miljoner renminbi yuan och 0,2 miljoner renminbi yuan 2022 respektive första halvåret 2023, vilket motsvarar 0,02 % och 0,02 % av dess intäkter 2022 och första halvåret 2023. Jushi China fick miljösubventioner för totalt 1,7 miljoner renminbi yuan och 1,6 miljoner renminbi yuan 2022 respektive 2023, vilket motsvarar 0,01 % och 0,01 % av dess intäkter 2022 och 2023 (57).

(119) Varken de kinesiska myndigheterna eller någon exporterande producent har lämnat någon bevisning som tyder på att GFM-industrin i Kina inte längre skulle gynnas av dessa bidrag. Med tanke på att GFM-industrin är en främjad industri och dess utveckling är en prioritering för de kinesiska myndigheterna, och med tanke på ovanstående bevis, fann kommissionen att GFM-producenterna inte upphörde att ta emot ovannämnda bidrag.

3.4.4.1.3 Slutsats om de bidrag som beskrivs i avsnitt 3.4.4.1.1 och 3.4.4.1.2 ovan

(120) I den ursprungliga undersökningen ansågs dessa bidrag vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom de enda som är berättigade till enligt programmet är företag inom nyckeltekniksektorn eller företag som producerar de nyckelprodukter som förtecknas i de riktlinjer och kataloger som regelbundet publiceras. I MIIT:s dokument från 2015 anges dessutom särskilt byggmaterialindustrin, som omfattar GFM, som en industri för stimulansordningar på området energihushållning.

(121) I avsaknad av bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att miljöskyddsbidragen är selektiva på samma grundval.

(122) Eftersom de kinesiska producenterna, de kinesiska myndigheterna och Sinosure inte har besvarat frågeformulären hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde användas för att beräkna storleken på de bidrag som erhållits under översynsperioden.

(123) Kommissionen kunde dock dra slutsatsen att miljöskyddsbidrag under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

(124) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av de bidrag som beskrivs ovan. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet fortsatte dessa subventionsprogram att anses vara utjämningsbara.

3.4.4.2 Ad hoc-bidrag från kommunala/regionala myndigheter

(125) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att GFM-producenter i Kina erhöll betydande enstaka eller återkommande bidrag från myndigheter på olika nivåer, vilka medförde förmåner under undersökningsperioden.

(126) Sökanden lade fram bevisning för att subventioneringen via sådana bidrag fortsatte även under översynsperioden. I årsredovisningen från Hengshi China och Taishan Fiberglass moderbolag CNBM Group nämns uttryckligen att majoriteten av de statliga bidrag som företaget har fått kommer från lokala myndigheter (58).

(127) När det gäller den rättsliga grunden konstaterades det i den ursprungliga undersökningen att dessa bidrag beviljades företagen av myndigheter på nationell nivå eller på provins-, stads- eller distriktsnivå, och samtliga tycktes vara selektivt riktade till de företag som ingick i urvalet eller selektiva med avseende på belägenhet eller typ av industri. De närmare rättsliga bestämmelserna enligt vilka dessa förmåner beviljades lämnades inte ut av något av företagen i urvalet. Kommissionen fick dock i vissa fall en kopia av ett dokument utfärdat av en myndighet vilket åtföljde beviljandet av medel.

(128) Varken de kinesiska myndigheterna eller någon exporterande producent har lämnat någon bevisning som tyder på att GFM-industrin i Kina inte längre skulle gynnas av dessa bidrag eller att lagstiftningen har ändrats. Med tanke på att GFM-industrin är en främjad industri och dess utveckling är en prioritering för de kinesiska myndigheterna och även identifierats som sådan i många regionala planer, och med tanke på den bevisning som samlats in i den ursprungliga undersökningen, som beskrivs ovan, fann kommissionen att GFM-producenter inte slutade att erhålla de ovannämnda bidragen.

Selektivitet

(129) I den ursprungliga undersökningen ansågs dessa bidrag vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom de enligt tillgängliga handlingar från de samarbetsvilliga exporterande producenterna tycks vara begränsade till vissa företag eller specifika projekt i specifika regioner och/eller till GFM-industrin. Dessutom är några av bidragen knutna till exportresultat i den mening som avses i artikel 4.4 a. Dessa bidrag uppfyllde inte kraven för att selektivitet inte ska anses föreligga enligt artikel 4.2 b i grundförordningen, eftersom villkoren för berättigande och de faktiska urvalskriterierna för företagen inte var transparenta och objektiva och inte tillämpades automatiskt.

(130) I avsaknad av någon bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att ad hoc-bidragen är selektiva på samma grundval.

Förmån

(131) Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna storleken på de bidrag som erhållits under översynsperioden.

(132) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att miljöskyddsbidrag under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(133) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av de bidrag som beskrivs ovan. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.5 Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut drivs inte in eller efterskänks

(134) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att ett antal GFM-producenter gynnades av flera program för skattebefrielse och skattereduktioner. Dessa omfattar bland annat bolagsskatteprivilegier för företag med ny och avancerad teknik (59), bolagsskatteavdrag för forskning och utveckling (60), skattebefrielse på utdelning mellan kvalificerade inhemska företag (61) och befrielse från markanvändningsskatt (62). Sökanden hävdade att GFM-producenter i Kina fortsatte att dra nytta av dessa fyra program och lade fram bevisning för detta.

3.5.1 Bolagsskatteprivilegier för högteknologiska företag och företag inom ny teknik

(135) Enligt Folkrepubliken Kinas lag om bolagsskatt (63) får företag med ny och högteknologisk teknik, till vilka staten måste ge betydande stöd, en nedsatt bolagsskattesats på 15 % i stället för den normala skattesatsen på 25 %. Genom den ursprungliga förordningen bekräftades att kinesiska GFM-producenter betraktas som högteknologiska företag.

(136) Den rättsliga grunden för detta program är artikel 28 i Kinas lag om bolagsskatt och artikel 93 i genomförandebestämmelserna för Kinas lag om bolagsskatt (64) samt följande:

— Cirkulär från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyndigheten om granskning och utfärdande av ”administrativa åtgärder för erkännande av högteknologiska företag”, G.K.F.H. [2016] nr 32.

— Tillkännagivande från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyndigheten om granskning, tryckning och utfärdande av riktlinjer för ”administrativa åtgärder för hantering av erkännanden av högteknologiska företag”, GKFH [2016] nr 195.

— Meddelande [2017] nr 24 från den statliga myndigheten för beskattning om tillämpning av förmånlig inkomstskatt på högteknologiska företag.

— Riktlinjer för de senaste prioriterade områdena för utveckling av högteknologiska industrier [2011] utfärdade av NDRC, ministeriet för vetenskap och teknik, handelsministeriet och den nationella immaterialrättsmyndigheten.

(137) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen hör företag som kan komma i fråga för detta skatteavdrag till vissa viktiga och nya högteknologiområden som stöds av staten samt de gällande prioriteringarna för högteknologiområden som stöds av staten, vilka anges i riktlinjerna för de senaste prioriterade områdena för utveckling av högteknologiska industrier. Dessa riktlinjer anger tydligt tillverkningsteknik och viktiga råvaror för glas inbegripet GFM som ett prioriterat område.

(138) För att vara berättigade måste företagen uppfylla följande kriterier:

— Deras totala utgifter för forskning och utveckling måste utgöra en viss andel av den totala omsättningen.

— Deras inkomster från produkter med ny och avancerad teknik ska utgöra en viss andel av de totala försäljningsintäkterna.

— Personalen inom forskning och utveckling måste utgöra en viss andel av den totala personalen.

(139) Företag som drar fördel av denna åtgärd måste lämna in sin skattedeklaration och relevanta bilagor. Förmånens faktiska storlek anges i deklarationen.

(140) Sökanden lade fram bevisning för att flera GFM-företag fortsatte att betraktas som högteknologiska företag, bland annat Jiangsu Changhai Group och dess dotterbolag Changzhou Tianma, Jushi China och dess dotterbolag Jushi Jiugiang, PGTex China och dess dotterbolag Hongfa Vertical och Horizontal, CPIC:s dotterbolag Hongfa New Materials och Zhuhai Zhubo Glass, Jiangsu Juding, Sinoma och dess dotterbolag Lianyungang Zhongfu Lianzhong Composite Materials Group Co., Ltd, Zhongfu Lianzhong (Jiuquan) Composite Materials Co., Ltd, Zhongfu Lianzhong (Anyang) Composite Materials Co., Ltd, Zhongfu Lianzhong (Yuxi) Composite Materials Co., Ltd, Taishan Fiberglass Co., Ltd, Taishan Fiberglass Zoucheng Co., Ltd, Taishan Fiberglass Zibo Co., Ltd, Sinoma Science & Technology (Suzhou) Co., Ltd, Sinoma Science & Technology (Chengdu) Co., Ltd, Sinoma Science & Technology (Jiujiang) Co., Ltd, Nanjing Fiberglass Research and Design Institute Co., Ltd och Jiangsu Hengzhou Special Glass Fiber Materials Co., Ltd.

(141) Sökanden lade fram bevisning för att flera GFM-producenter uppenbarligen fortfarande gynnades av detta system. År 2022 minskade Hengshi Chinas och Taishan Fiberglass moderbolag CNBM:s inkomstskatteutgifter med 68,4 % på grund av en ökning av antalet koncernbolag som betraktades som företag med ny och avancerad teknik och som därför omfattas av en lägre inkomstskattesats (65). Jushi China förklarar i sin årsredovisning att ”om förändringar i den nationella skattepolitiken i framtiden leder till att företaget inte kan erkännas som högteknologiskt företag eller inte kan erhålla nya statliga subventioner kommer det att få stor inverkan på företagets verksamhetsresultat” (66).

(142) Varken de kinesiska myndigheterna eller någon exporterande producent lade fram någon bevisning för att GFM-industrin i Kina inte längre skulle gynnas av dessa bolagsskatteprivilegier eller att den lagstiftning som ligger till grund för den rättsliga grunden har ändrats.

Selektivitet

(143) I den ursprungliga undersökningen ansågs dessa bolagsskatteprivilegier vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom lagstiftningen begränsar tillämpningen av denna ordning till att endast avse företag som är verksamma inom vissa prioriterade högteknologiområden som fastställts av staten inom GFM-sektorn.

(144) I avsaknad av bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att dessa EUT-privilegier är selektiva på samma grundval.

Förmån

(145) Eftersom de indiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna de bolagsskatteprivilegier som erhållits under översynsperioden.

(146) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att bolagsskatteprivilegier för företag med ny och avancerad teknik under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(147) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att elcykelindustrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av ovannämnda typer av bolagsskatteprivilegier. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.5.2 Bolagsskatteavdrag för forskning och utveckling

(148) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att FoU-utgifter som uppkommit i syfte att utveckla ny teknik, nya produkter och nya metoder som inte utgör immateriella tillgångar och som redovisas i vinst- och förlusträkningen för det innevarande räkenskapsåret, omfattas av ett avdrag på ytterligare 50 % efter att de har dragits av i sin helhet mot bakgrund av den faktiska situationen. När de ovannämnda FoU-utgifterna utgör immateriella tillgångar omfattas de av avskrivning på grundval av 150 % av kostnaden för den immateriella tillgången.

(149) Den rättsliga grunden för programmet är artikel 30.1 i lagen om bolagsskatt tillsammans med artikel 95 i förordningarna om genomförande av Kinas lag om bolagsskatt (genomförandeförordningarna för lagen om bolagsskatt), genomförandebestämmelserna för lagen om bolagsskatt och följande tillkännagivanden:

— Tillkännagivande av finansministeriet, den statliga skattemyndigheten och ministeriet för vetenskap och teknik om förbättrad politik avseende avdrag före skatt av FoU-utgifter (Cai Shui [2015] nr 119).

— Meddelande nr 97 [2015] från den statliga skattemyndigheten om relevanta frågor gällande regler om ytterligare avdrag före skatt för forsknings- och utvecklingsutgifter i företag.

— Meddelande nr 40 [2017] från den statliga skattemyndigheten om frågor gällande tillämpligheten av beräkningen av ytterligare avdrag före skatt för forsknings- och utvecklingsutgifter.

— Riktlinjer för de senaste prioriterade områdena för utveckling av högteknologiska industrier [2011] utfärdad av NDRC, ministeriet för vetenskap och teknik, handelsministeriet och den nationella immaterialrättsmyndigheten.

(150) Såsom fastställs ovan är GFM-sektorn fortfarande en starkt främjad industri, och flera undersökningar från kommissionen har visat att främjade kinesiska industrier gynnas av dessa subventionssystem (67). Sökanden påpekar vidare att enligt politiken för subventioner till massföretagande och innovation är skattelättnader för FoU en av 83 subventioner som är tillgängliga för viktiga industrier (68).

(151) Sökanden lade också fram bevisning för att GFM-producenterna fortsätter att investera i sin forskningskapacitet och sina FoU-grupper inom sina organisationer (69). Som ett specifikt exempel ökade Jiangsu Changhai sina FoU-utgifter med nästan 26 % mellan 2021 och 2022, vilket skulle göra företaget berättigat till skattenedsättningar på 150 % av dessa FoU-utgifter 2023. Detta innebär att Jiangsu Changhai kunde ha minskat sin beskattningsbara inkomst med 197 miljoner renminbi yuan för FoU-utgifter, vilket motsvarar 7,52 % av dess intäkter 2023 på 2,6 miljarder renminbi yuan.

(152) Varken de kinesiska myndigheterna eller någon exporterande producent lade fram någon bevisning för att GFM-industrin i Kina inte längre skulle gynnas av dessa bolagsskatteprivilegier eller att den lagstiftning som ligger till grund för den rättsliga grunden har ändrats.

Selektivitet

(153) Skatterabatten enligt bolagsskattelagen ansågs enligt den ursprungliga undersökningen vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom lagstiftningen begränsar tillämpningen av denna åtgärd till att endast avse företag som har FoU-utgifter inom vissa prioriterade högteknologiområden som fastställts av staten, såsom till exempel GFM-sektorn.

(154) I avsaknad av bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att denna skatterabatt enligt bolagsskattelagen är selektiv på samma grundval.

Förmån

(155) Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det bolagsskatteavdrag som erhållits under översynsperioden.

(156) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att bolagsskatteavdraget under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(157) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av bolagsskatteavdrag. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.5.3 Skattebefrielse på utdelning mellan berättigade inhemska företag

(158) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att lagen om bolagsskatt erbjuder förmånlig beskattning till företag i industrier eller projekt vilkas utveckling stöds och främjas särskilt av staten och i synnerhet undantas från skatt på intäkter från kapitalinvesteringar, till exempel utdelningar och bonusar, mellan berättigade inhemska företag.

(159) Den rättsliga grunden för detta program är artikel 26.2 i bolagsskattelagen och genomförandebestämmelserna för Kinas bolagsskattelag. Kommissionen mottog inte någon bevisning för att subventionssystemet inte skulle ha varit tillämpligt under översynsperioden eller att det rättsliga regelverket skulle ha ändrats. På grundval av tillgänglig bevisning och tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att den rättsliga grunden förblir oförändrad.

(160) Sökanden har i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lagt fram bevisning för att flera GFM-producenter är stora företagsgrupper som består av flera kinesiska företag och juridiska personer och därför skulle ha rätt att fortsätta att använda detta subventionssystem. Yuntianhua Group och dess dotterbolag CPIC, CNBM Group och dess dotterbolag Zhenshi Holding, Sinoma, Jushi China och Taishan Fiberglass och Jiangsu Changhai och dess dotterbolag är etablerade enligt kinesisk lagstiftning och/eller har sin verkliga ledning i Kina. De ingår i stora företagsgrupper som består av flera företag och juridiska enheter i Kina.

Selektivitet

(161) I den ursprungliga undersökningen ansågs denna subvention vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom lagstiftningen begränsar tillämpningen av denna åtgärd till att endast avse berättigade inhemska företag som mottar betydande stöd från och vars utveckling främjas av staten.

(162) Utan någon bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att denna skattebefrielse är selektiv på samma grunder.

Förmån

(163) Förmånen för mottagarna inom ramen för detta system skulle motsvara skattebesparingen. Eftersom de kinesiska producenterna inte besvarade frågeformuläret hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det bolagsskatteavdrag som erhållits under översynsperioden.

(164) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att bolagsskatteavdraget under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(165) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av befrielse från inkomstskatt. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.5.4 Befrielse från markanvändningsskatt

(166) En organisation eller enskild person som använder mark i storstäder, mindre städer och förvaltningsenheter och i industri- och gruvdistrikt ska enligt kinesisk lagstiftning normalt sett erlägga skatt för urban markanvändning. Markanvändningsskatten tas ut av de lokala skattemyndigheterna i det område där marken används. Vissa markkategorier är befriade frän markanvändningsskatt, nämligen till exempel mark som vunnits ur havet, mark för användning av statliga inrättningar, civilsamhällets organisationer och militära enheter för eget ändamål, mark för användning av institutioner som finansieras med statliga anslag från finansministeriet, mark som används av religiösa tempel, offentliga parker, offentliga historiska platser, offentliga platser med skönhetsvärde, gator, vägar, torg, offentliga gräsmattor och annan offentlig mark i stadsområden.

(167) Följande dokument utgör den rättsliga grunden för detta program:

— Kinas provisoriska bestämmelser om fastighetsskatt (Guo Fa [1986] nr 90, ändrad 2011).

— Kinas tillfälliga bestämmelser om skatt för markanvändning i stadsområden (Kinas statsråds föreskrift [2013] nr 645).

(168) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att CNBM hade fått återbetalning av markanvändningsskatten av det lokala markanvändningskontoret trots att den inte tillhörde någon av de kategorier som är befriade enligt den ovan angivna nationella lagstiftningen (70).

(169) Klaganden påpekade att detta faktiskt inte är ett isolerat fall. I flera andra undersökningar konstaterade kommissionen också att kinesiska företag har gynnats av detta system även om de inte omfattades av någon av de undantagna kategorierna (71). I nyligen genomförda undersökningar fann kommissionen att företagen gynnas av en minskning med 50 % till 60 %, och till och med upp till 100 % (inom ramen för de kinesiska myndigheternas covid-19-relaterade åtgärder), av markanvändningsskatten (72).

(170) Sökanden hävdade därför att det var osannolikt att sådana metoder skulle ha upphört under översynsperioden. Tvärtom förlängdes minskningen av markanvändningsskatten ytterligare i samband med covid-19-pandemin, vilket förklaras ovan.

(171) I avsaknad av bevisning för att CNBM Group inte längre erhöll dessa återbetalningar av markanvändningsskatter från det lokala markanvändningskontoret drog kommissionen på grundval av tillgängliga uppgifter slutsatsen att åtminstone CNBM har fortsatt att erhålla dessa förmåner.

Selektivitet

(172) Den ursprungliga undersökningen visade att den mark som användes av den samarbetsvilliga exporterande producenten, som omfattades av befrielsen från markanvändningsskatt, inte omfattades av någon av de kategorier av mark som är befriade från markanvändningsskatt enligt lag. Man kan därför inte dra slutsatsen att dessa exporterande producenter uppfyllde något av de kriterier som fastställs i förordningarna om skatt på markanvändning. Följaktligen är den åtgärd genom vilken dessa exporterande producenter undantas från markanvändningsskatt specifik i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen.

(173) Utan någon bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att denna skattebefrielse är selektiv på samma grunder.

Förmån

(174) Förmånen för mottagarna inom ramen för detta system skulle vara lika med återbetalningen av den erlagda markanvändningsskatten. Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det bolagsskatteavdrag som erhållits under översynsperioden.

(175) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att bolagsskatteavdraget under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(176) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina fortsatt gynnades av subventioner i form av ovan nämnda skatteåterbetalning Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.6 Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster mot för låg ersättning

3.6.1 Tillhandahållande av råmaterial

(177) Sökanden hävdade att de kinesiska exporterande producenterna fortsatte att få förmåner i form av tillhandahållande av varor och tjänster mot för låg ersättning.

(178) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att de företagsgrupper som omfattades av undersökningen var vertikalt integrerade och att de huvudsakliga leverantörerna av råvaror hade inkluderats i kommissionens undersökning. De subventioner som mottagits av dessa närstående leverantörer har därför integrerats i beräkningarna för varje subventionssystem. Den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång gav dock inte tillräcklig bevisning för att styrka påståendet om tillhandahållande av varor mot för låg ersättning från ej närstående leverantörer till GFM-producenter.

(179) Kommissionen ansåg därför inte att det var nödvändigt att undersöka detta system.

3.6.2 Mark som ställts till förfogande

(180) All mark i Kina ägs antingen av staten eller av kollektiv som består av byar eller kommuner innan äganderätten till mark eller rätt till egendom kan patenteras eller beviljas företag eller enskilda ägare. Alla fastigheter i stadsområden ägs av staten och alla fastigheter på landsbygden ägs av byarna eller kommunerna.

(181) Enligt den kinesiska konstitutionen och marklagstiftningen kan företag och privatpersoner emellertid köpa ”marknyttjanderätt”. För industrimark är arrendeperioden vanligtvis 50 år, med möjlighet till förnyelse med ytterligare 50 år. Dessutom innehåller följande dokument också relevanta regler för tillhandahållande av markanvändningsrättigheter:

— Kinas egendomslag (föreskrift från Folkrepubliken Kinas president nr 62).

— Kinas lag om markförvaltning (föreskrift från Folkrepubliken Kinas president nr 28).

— Kinas lag om fastighetsförvaltning i städer (föreskrift från Folkrepubliken Kinas president nr 18).

— Kinas interimsbestämmelser om tilldelning och överföring av markanvändningsrättigheter till statligt ägd mark i stadsområden (dekret nr 55 från Folkrepubliken Kinas statsråd).

— Genomförandeförordning för Kinas lag om markförvaltning (föreskrift från Folkrepubliken Kinas statsråd [2014] nr 653).

— Bestämmelser om tilldelning av markanvändningsrättigheter för statsägd byggnadsmark genom anbud, auktion och offert (meddelande nr 39 från CSRC).

— Statsrådets meddelande om relevanta frågor rörande stärkandet av markkontrollen (Guo Fa (2006) nr 31).

(182) Enligt artikel 10 i bestämmelserna om tilldelning av markanvändningsrättigheter för statsägd byggnadsmark genom anbud, auktion och offert ska de lokala myndigheterna fastställa markpriserna i enlighet med systemet för värdering av mark i stadsområden (vilket endast uppdateras vart tredje år) och med den statliga industripolitiken.

(183) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen motsvarade de priser som betalats för markanvändningsrättigheter i Kina inte marknadspriser som fastställs på grundval av utbud och efterfrågan på en öppen marknad, eftersom auktionsförfarandet befanns vara otydligt, icke-transparent och inte fungerade i praktiken och eftersom priserna konstaterades vara godtyckligt fastställda av myndigheterna. Som nämnts fastställer myndigheterna priserna enligt systemet för urban markvärdering, som bl.a. innebär att de även ska ta hänsyn till industripolitiken när de fastställer priset på industrimark.

(184) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen även att merparten av de exporterande producenter som ingick i urvalet erhöll markanvändningsrätter genom direkt tilldelning till förhandlade priser och inte genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden. I de fall ett anbudsförfarande faktiskt genomfördes deltog endast en anbudsgivare, och det slutliga priset motsvarade utgångspriset. Det kunde inte visas att utgångspriset hade fastställts oberoende eller motsvarade marknadsvärdet på markanvändningsrätten. Dessutom erhöll vissa företag återbetalningar från lokala myndigheter efter att ha förvärvat markanvändningsrätter, medan andra, exempelvis CNBM Group, tilläts att skjuta upp betalningarna i flera år efter det att marken tagits i bruk.

(185) Under översynsperioden förblev den rättsliga ramen för tilldelning av markanvändningsrätter i Kina oförändrad. Vidare har kommissionen i aktuella antisubventionsundersökningar fastställt att främjade industrier, som GFM-industrin tillhör, fortsätter att erhålla markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning (73).

(186) I avsaknad av bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-producenter i Kina fortfarande gynnas av subventioner i form av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning, vilket innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån.

Selektivitet

(187) Såsom nämns i skäl 183 ovan måste det pris för markanvändningsrättigheter som fastställts av lokala myndigheter ta hänsyn till regeringens industripolitik. Inom ramen för denna industripolitik förtecknas GFM-industrin som en främjad industri, såsom beskrivs ovan. Enligt statsrådets beslut nr 40 krävs dessutom att myndigheterna säkerställer att mark tillhandahålls främjade industrier. I artikel 18 i beslut nr 40 klargörs att industrier som är ”begränsade” inte ska få tillgång till markanvändningsrättigheter.

(188) Subventionen är selektiv i enlighet med artikel 4.2 a och 4.2 c i grundförordningen, eftersom det förmånliga tillhandahållandet av mark endast ges till företag som tillhör vissa branscher, i detta fall däcksektorn, och statens förfaranden på detta område är otydliga och icke-transparenta.

Förmån

(189) Förmånen för mottagarna enligt detta system motsvarar skillnaden mellan det marknadspris som de skulle ha betalat för markanvändningsrättigheterna och det pris de faktiskt betalade. Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det ekonomiska bidrag som erhållits under översynsperioden.

(190) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att mark under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas de exporterande producenterna mot för låg ersättning, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(191) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina har fortsatt att erhålla mark mot för låg ersättning. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

3.6.3 Tillhandahållande av elförsörjning

(192) Kommissionen konstaterade i den ursprungliga undersökningen att vissa stora industriella elanvändare får ingå direkta inköpsavtal med elproducenter i stället för att köpa från nätet, antingen genom att ingå direkta elavtal eller genom att kvalificera sig för att delta i det ”marknadsorienterade elhandelssystemet”. Vissa av de GFM-producenter som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen åtnjöt en sådan behandling. I flertalet undersökta företag var de priser som erhölls genom sådana avtal/handelssystem lägre än de priser som angavs på provinsnivå för stora industrikunder.

(193) Möjligheten att ingå sådana direkta avtal eller att vara kvalificerad att delta i ”det marknadsbaserade elhandelssystemet” befanns i den ursprungliga undersökningen inte vara öppen för alla stora industriella konsumenter. På nationell nivå angavs det i yttrandena från centralkommittén i Kinas kommunistparti och statsrådet om ytterligare fördjupning av reformen av elkraftsystemet att ”företag som inte följer den nationella industripolitiken och vars produkter och processer har tagits bort inte bör delta i direkta transaktioner” (74).

(194) Den ursprungliga undersökningen visade att lagstiftningen föreskriver en selektiv tillämpning av direkta transaktioner på elmarknaden till vissa industrier, till exempel byggnadsmaterial och högteknologiska industrier. Denna selektiva tillämpning resulterar i att billigare priser på el tillämpas av staten på företag i dessa industrier (75).

(195) Den relevanta rättsliga ramen under översynsperioden förblir oförändrad och består av följande:

— Cirkulär från den nationella utvecklings- och reformkommissionen och den nationella energimyndigheten för aktivt främjande av marknadsorienterade energitransaktioner och ytterligare förbättring av handelsmekanismen (Fa Gua Yun Xing [2018] nr 1027, utfärdat den 16 juli 2018.

— Flera yttranden från centralkommittén i Kinas kommunistiska parti och statsrådet om ytterligare fördjupning av reformen av kraftsystemet (Zhong Fa [2015] nr 9).

— Tillkännagivande om insatser för uppförande av energimarknaden under 2017 från Shandongs kommitté för ekonomi och informationsteknik, LJXDL [2017] nr 93.

— Tillkännagivande om ändring av regler för direkt elhandel 2017 från Shandongs övervakningskontor av den nationella energimyndigheten, LJNSC [2017] nr 36.

(196) Under samråden inför inledandet hävdade de kinesiska myndigheterna att Kinas elsystem hade genomgått genomgripande marknadsorienterade reformer och att kommissionen i nyare undersökningar inte hade identifierat dessa program som subventioner. De kinesiska myndigheterna samarbetade emellertid inte vidare i undersökningen och gav inte heller in någon ytterligare bevisning till stöd för detta påstående eller visade vilka lagstiftningsändringar som skulle ha skett.

(197) Eftersom någon bevisning som talade för motsatsen inte hade lagts fram drog kommissionen slutsatsen att subventionssystemet alltjämt tillämpas på samma sätt och ger de berörda GFM-producenterna möjlighet att ingå avtal om direkt inköp av el eller att kvalificera sig för deltagande i det marknadsbaserade elhandelssystemet samt att därigenom erhålla el till reducerade priser.

Selektivitet

(198) I den ursprungliga undersökningen drogs slutsatsen att denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom lagstiftningen begränsar tillämpningen av systemet till vissa företag som uppfyller vissa industripolitiska mål som fastställts av staten, och vars produkter eller processer inte är eliminerade.

(199) I avsaknad av bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention är selektiv på samma grundval.

Förmån

(200) Förmånen för mottagarna är lika med elprisbesparingen, eftersom elen erbjöds till priser under det normala nätpriset för andra stora industriella användare.

(201) Eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det subventionsbelopp som erhållits inom ramen för detta system under översynsperioden.

(202) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att el under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas GFM-industrin mot för låg ersättning, i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Slutsats

(203) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-industrin i Kina har fortsatt att gynnas av subventioner i form av ovannämnda tillhandahållande av el mot för låg ersättning. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING EGYPTEN

(204) På grundval av informationen i begäran om översyn, promemorian om tillräcklig bevisning, tillkännagivandet om inledande och de egyptiska myndigheternas svar på kommissionens frågeformulär undersökte man den påstådda subventioneringen i form av följande subventioner från de egyptiska myndigheterna:

Direkt överföring av medel:

a) Tillhandahållande av förmånliga lån.

b) Stöd för kapitalinvesteringar.

c) Exportkreditförsäkring.

Outtagna eller uteblivna offentliga intäkter:

d) Inkomstskatteprivilegier för företag.

e) Momsbefrielse och importtullrabatter för importerad utrustning.

f) Momsbefrielse och importtullavdrag för importerade material.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster mot för låg ersättning:

g) Mark som ställts till förfogande.

(205) Den påstådda subventioneringen i Egypten rör två närstående företag: Jushi Egypt Fiberglass Industry S.A.E (Jushi Egypt) och Hengshi Egypt Fiberglass Fabrics S.A.E (Hengshi Egypt). Båda företagens moderbolag har säte i Kina och ingår i CNBM Group, som ytterst kontrolleras av statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (State-owned Assets Supervision and Administration Commission of the State Council, SASAC) (76). De egyptiska myndigheterna bekräftade att dessa två producenter fortfarande är de enda GFM-producenterna i Egypten.

(206) Den ursprungliga undersökningen visade att subventioner i form av outtagna eller uteblivna offentliga intäkter samt tillhandahållande av mark mot för låg ersättning (enligt d, e, f och g ovan) beviljades direkt av de egyptiska myndigheterna till Jushi Egypt och/eller Hengshi Egypt (77). Direkta överföringar av medel konstaterades däremot ha tillhandahållits av de kinesiska myndigheterna genom banker som är statsägda eller på annat sätt styrs av staten (78). Den ursprungliga undersökningen visade att de egyptiska myndigheterna hade erkänt och antagit dessa subventioner, vilka därför tillskrevs de egyptiska myndigheterna som deras egna subventioner. De egyptiska myndigheterna ansågs därför utgöra den beviljande myndigheten i den mening som avses i artikel 4.1 i den grundläggande antisubventionsförordningen när det gäller dessa subventioner (79). I begäran om översyn hävdades att ovannämnda subventioner fortsatte på samma sätt.

4.1 Samarbete från de kinesiska myndigheterna, de egyptiska myndigheterna och de egyptiska exporterande producenterna

(207) Såsom redan beskrivits i avsnitt 3.1 samarbetade de kinesiska myndigheterna inte i undersökningen och särskilda frågeformulär för EXIM och Sinosure besvarades inte.

(208) Såsom anges i skälen 19 och 21 ovan samarbetade Jushi Egypt och Hengshi Egypt inte heller i undersökningen och lämnade inga svar på frågeformuläret. Kommissionen underrättade därför, genom en verbalnot av den 18 mars 2026, de egyptiska myndigheterna om detta och framhöll att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter när det gäller de exporterande producenter och uppmanade dem att lämna synpunkter. Inga synpunkter har framförts i denna fråga.

(209) De egyptiska myndigheterna samarbetade däremot i undersökningen och lämnade in ett svar på kommissionens frågeformulär. Frågeformuläret för de egyptiska myndigheterna innehöll också ett särskilt frågeformulär för TEDA Egypt Investment Co. (TEDA Egypt). Inledningsvis besvarade de egyptiska myndigheterna inte det särskilda frågeformuläret för TEDA Egypt. De egyptiska myndigheterna lämnade dock in det efter kontrollbesöket. Kommissionen beslutade därför att tillämpa tillgängliga uppgifter.

(210) Ett kontrollbesök på plats gjordes också hos följande egyptiska myndigheter:

— General Authority for Investment (GAFI), Kairo, Egypten.

— General Authority of the Suez Canal Economic Zone (SC-zonens allmänna myndighet), Suez Canal Economic Zone, Egypten.

(211) Kommissionen ansåg emellertid att den inte hade erhållit fullständiga förklaringar på vissa frågor som hade uppkommit under undersökningen, inte ens efter kontrollbesöket, och att vissa handlingar som hade begärts inte hade lämnats in av de egyptiska myndigheterna. Vidare var ett besök hos TEDA Egypt ursprungligen planerat att ingå i kontrollbesöket, men TEDA Egypt avböjde till slut att ta emot kommissionens kontrollgrupp.

(212) Följaktligen underrättade kommissionen den 18 mars 2026 de egyptiska myndigheterna genom en verbalnot om detta och framhöll att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen på de frågor som inte hade kunnat klarläggas fullt ut.

(213) De egyptiska myndigheterna invände mot tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen och gjorde gällande att denna endast bör användas i undantagsfall och förutsätter att det visas att den berörda parten avsiktligt har vägrat att ge tillgång till nödvändiga uppgifter eller på ett påtagligt sätt har hindrat undersökningen. De egyptiska myndigheterna framhöll att de hade samarbetat omsorgsfullt under hela undersökningen och att eventuella svårigheter att lämna alla begärda uppgifter berodde på faktisk eller rättslig oförmåga att tillhandahålla informationen, snarare än på något försök att undanhålla den.

(214) De egyptiska myndigheterna betonade vidare att artikel 28 i grundförordningen inte får användas som ett bestraffningsinstrument riktat mot den berörda parten. Det enda syftet med att grunda sig på tillgängliga uppgifter enligt denna bestämmelse är i stället att göra det möjligt för kommissionen att fortsätta undersökningen trots att vissa uppgifter saknas.

(215) Slutligen gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att kommissionen inte hade lämnat en tillräcklig motivering för att rättfärdiga ett fullständigt underkännande av de faktiska uppgifterna, vilket krävs enligt artikel 28.4 i grundförordningen.

(216) Kommissionen klargjorde i detta avseende att den, såsom angavs i verbalnoten av den 18 mars 2026 och i annan kommunikation med de egyptiska myndigheterna, erkände de ansträngningar och den omsorg med vilka de egyptiska myndigheterna hade samarbetat med kommissionen samt att de egyptiska myndigheterna hade tillhandahållit merparten av de begärda förklaringarna och handlingarna. Såsom förklarades i verbalnoten hade kommissionen inte för avsikt att helt bortse från samtliga uppgifter som de egyptiska myndigheterna hade lämnat. Syftet med verbalnoten var i stället att underrätta de egyptiska myndigheterna om att kommissionen endast avsåg att grunda sig på tillgängliga uppgifter i fråga om det begränsade antal frågor som inte hade kunnat klarläggas fullt ut, just för att möjliggöra en fortsatt undersökning trots att vissa uppgifter saknades.

(217) I detta sammanhang framhöll kommissionen att verbalnoten inte innebar något påstående om att de egyptiska myndigheterna hade försökt undanhålla information. Under alla omständigheter saknar det betydelse huruvida viss information och/eller vissa handlingar avsiktligt har undanhållits eller inte har kunnat tillhandahållas av tekniska, faktiska eller rättsliga skäl. Förteckningen över den information som saknades och som bifogades verbalnoten utgjorde en ren redogörelse för de faktiska omständigheterna utan någon värdering. Den angav vilka handlingar som hade begärts men inte inkommit samt vilka förklaringar som kommissionen ansåg vara ofullständiga och som därför motiverade en partiell tillämpning av tillgängliga uppgifter, begränsad till dessa punkter. De specifika delar där kommissionen grundade sina slutsatser på tillgängliga uppgifter redovisas i de relevanta avsnitten av analysen nedan.

4.2 Suez Economic and Trade Cooperation Zone

(218) Jushi Egypten och Henghsi Egypten är belägna i China-Egypt Suez Economic and Trade Cooperation Zone (SETC-zonen). Området omfattar 7,34 km2 och är indelat i ett startområde på 1,34 km2 och ett expansionsområde på 6 km2.

(219) Den ursprungliga undersökningen visade att denna särskilda ekonomiska zon inrättades gemensamt av Kina och Egypten. Den rättsliga och faktiska bakgrunden till inrättandet av SETC-zonen beskrivs i skälen 647–669 i den ursprungliga undersökningen.

(220) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen inleddes samarbetet kring upprättandet av SETC-zonen under 1990-talet, då de egyptiska myndigheterna ville dra nytta av Kinas erfarenheter av att utveckla särskilda ekonomiska zoner för att inrätta en liknande zon i Egypten. År 1997 undertecknade Kinas och Egyptens premiärministrar ett samförståndsavtal, där de båda länderna ”enades om att samarbeta för att utveckla det fria ekonomiska området norr om Suez”. Det kinesiska statsägda företaget Tianjin Teda Investment Holding Co., Ltd. (Tianjin TEDA) och flera egyptiska statsägda företag bildade Egypt China Joint Venture Company (ECJV) för att ansvara för den inledande utvecklingen av zonen. Den egyptiska parten innehade en ägarandel på 90 % i ECJV. Mark överfördes till ECJV år 1998, men utvecklingen avstannade under flera år. År 2002 klassificerades det större område där SETC-zonen är belägen som en särskild ekonomisk zon, vilket innebar att bestämmelserna i lag nr 83/2002 om särskilda ekonomiska zoner (lag nr 83/2002) blev tillämpliga på SETC-zonen.

(221) En ny utvecklingsfas inleddes 2006, då Kina drev vidare sin ”Go Global”-kampanj, som syftade till att uppmuntra kinesiska företag att investera utomlands. Som ett led i detta föreslog MOFCOM att inrättandet av så kallade zoner för handelssamarbete och ekonomiskt samarbete, och SETC-området blev en av de första av 18 officiellt godkända zoner. År 2007 anordnade MOFCOM ett anbudsförfarande för att utse utvecklare för dessa zoner. Tianjin TEDA vann anbudsförfarandet för SETC-zonen.

(222) Under 2008 etablerade Tianjin TEDA ett samriskföretag tillsammans med China-Africa Development Fund för att inrätta China-Africa TEDA Investment Co., Ltd (China-Africa TEDA), som den huvudsakliga kinesiska enheten i utvecklingen av zonen. China-Africa TEDA och ECJV bildade därefter ett nytt företag, TEDA Egypt, med uppgift att ansvara för utvecklingen av SETC-zonen. Såsom anges i skäl 218 ovan omfattade zonen ursprungligen ett område om 1,34 km2, vilket utökades med ytterligare 6 km2 år 2013.

(223) Utvecklingen tog därefter fart, och vid utgången av 2011 hade all infrastruktur inom det ursprungliga området färdigställts. SETC-zonen fortsatte därefter att utvecklas inom ramen för respektive lands övergripande strategier, nämligen Kinas ”Belt and Road”-initiativ från 2013 och Egyptens utvecklingsplan för Suez-korridoren från 2014. Inom ramen för denna plan införlivades SETC-zonen officiellt i Suezkanalens bredare ekonomiska zon (SC-zonen) år 2015. Hela detta område, som omfattar omkring 461 km2, betraktas från och med denna tidpunkt som ett ”ekonomiskt område av särskild karaktär” i enlighet med lag nr 83/2002, och ändringar av denna.

(224) Under Xi Jinpings statsbesök i Egypten i januari 2016 undertecknade de två regeringarna även ”avtalet mellan Folkrepubliken Kinas handelsministerium och Arabrepubliken Egyptens allmänna myndighet för Suezkanalens ekonomiska zon om Suez Economic and Trade Cooperation Zone” (samarbetsavtalet). Syftet med detta avtal var att kodifiera den etablerade praxis som vuxit fram och formalisera det kinesisk-egyptiska samarbetet inom ramen för initiativet ”One Belt, One Road”, inklusive de kinesiska myndigheternas stöd till kinesiska företag verksamma utomlands.

(225) Därutöver undertecknade de egyptiska myndigheterna och de kinesiska myndigheterna även ett samarbetsavtal under 2016 som utgjorde den skriftliga ramen för samarbetet kring SETC-zonen och formaliserade detta inom ramen för initiativet ”One Belt, One Road”. I avtalet erkändes uttryckligen SETC-zonen som Kinas utländska samarbetszon för ekonomi och handel, vilken har rätt till det politiska stöd och den hjälp som tillhandahålls av de kinesiska myndigheterna. Det inrättades också en mekanism för samråd på tre nivåer med deltagande av olika myndigheter från båda länderna för att underlätta genomförandet av avtalet.

(226) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att de egyptiska myndigheterna hade godkänt att de kinesiska myndigheterna beviljade producenter etablerade i SETC-zonen förmånligt finansiellt stöd, i enlighet med de överenskomna åtagandena om att utveckla och stödja den ekonomiska verksamheten i zonen Kommissionen drog därför slutsatsen att de finansiella bidragen i form av förmånlig finansiering från kinesiska offentliga organen till Jushi Egypt och Henghi Egypt kan tillskrivas de egyptiska myndigheterna som ursprungslandets eller exportlandets regering enligt artikel 3.1 a i grundförordningen (80).

(227) Under samrådet inför inledandet med de egyptiska myndigheterna och de kinesiska myndigheterna gjorde båda gällande att en undersökning av sådana ”gränsöverskridande” subventioner stred mot WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet) och att det saknades bevisning för att Egypten hade ”erkänt och antagit” kinesiska subventioner. De egyptiska myndigheterna upprepade dessa påståenden under hela undersökningen och hävdade att det varken i subventionsavtalet eller i grundförordningen finns någon rättslig grund för att tillskriva de egyptiska myndigheterna de finansiella stöd som tillhandahållits från Kina till Jushi Egypt och Henghsi Egypt.

(228) Under undersökningens gång offentliggjordes panelrapporten Countervailing Duties on Stainless Steel Cold-Rolled Flat Products from Indonesia (DS616). Panelen fann att ett tillskrivande av finansiella bidrag som tillhandahålls av en regering (kinesiska statliga enheter) till en annan regering (Indonesien) strider mot subventionsavtalet. De egyptiska myndigheterna menade att panelens slutsatser bekräftade dess argument om att en sådan tillskrivning är rättsstridig enligt subventionsavtalet och att kommissionen därför borde avsluta undersökningen.

(229) Kommissionen har dock överklagat panelens ovan nämnda slutsatser, och något slutligt avgörande har ännu inte meddelats inom ramen för WTO. Panelens slutsatser i DS616 utgör därför inte något relevant prejudikat i nuläget. Samtidigt har EU-domstolen i de förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P (81), efter överklagande av såväl den ursprungliga förordningen som kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 (82), slagit fast att ett finansiellt bidrag som lämnas av en regering i ett land (land A) till exporterande enheter etablerade i ett annat land (land B) under vissa förutsättningar kan tillskrivas land B.

(230) Domstolen ansåg att en subvention enligt artiklarna 2 och 6 i grundförordningen kan ha formen av en utländsk investering, som görs av de offentliga myndigheterna i ett visst tredjeland (land A), i ett eller flera företag som är etablerade i ett annat tredjeland (land B), förutsatt att det senare landets offentliga myndigheters agerande gör det möjligt att dra slutsatsen att de har beviljat detta finansiella bidrag till dessa företag, genom att formellt bevilja det till dem eller genom att i praktiken låta dem dra nytta av det (83). Så kan särskilt vara fallet om en förutsättning för att ett eller flera företag som är etablerade inom en WTO-medlems territorium ska ha möjlighet att där ta del av ett finansiellt bidrag från en annan WTO-medlem är att den förstnämnda WTO-medlemmen inför viss lagstiftning, fattar ett visst beslut, lämnar ett visst tillstånd eller vidtar någon annan åtgärd, oavsett om denna förutsättning beror på rättsliga krav eller på att den andra WTO-medlemmen i praktiken har angett den som ett villkor för möjligheten att ta del av det aktuella finansiella bidraget.

(231) Såsom fastställts i den ursprungliga förordningen har de kinesiska myndigheterna och de egyptiska myndigheterna nära samarbetat vid inrättandet av SETC-zonen som en zon med särskilda rättsliga och ekonomiska särdrag, vilket möjliggjorde för de kinesiska myndigheterna att driva sina mål om industriell expansion inom ramen för ”Belt and Road”-initiativet och ”going out”-strategin samt att tillhandahålla de förmåner som är förenade med dessa initiativ. Sådana insatser från de egyptiska myndigheterna för att upprätta SETC-zonen, och den omfattande samordningen med de kinesiska myndigheterna i detta avseende, utgör tydligt ett sådant agerande som gör det möjligt att dra slutsatsen att de egyptiska myndigheterna beviljade dessa finansiella bidrag till Jushi Egypt och Henghsi Egypt genom att i praktiken låta dem dra nytta av dem inom ramen för det beskrivna samarbetet.

(232) Även om kommissionen delvis har använt tillgängliga uppgifter vid sina slutsatser om den rättsliga och faktiska ramen för upprättandet av SETC-zonen (84), har ingen ny bevisning lagts fram eller annars blivit tillgängliga som skulle kunna ogiltigförklara de slutsatser som redan dragits i detta avseende. Kommissionen vidhöll därför att de kinesiska myndigheternas tillhandahållande av finansiellt stöd till Jushi Egypten och Hengshi Egypten kan tillskrivas de egyptiska myndigheterna på grundval av tillgänglig bevisning.

(233) Efter utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna sina påståenden om att det strider mot bestämmelserna i subventionsavtalet och grundförordningen att tillskriva de egyptiska myndigheterna allt finansiellt stöd som tillhandahållits från Kina till Jushi Egypt och Henghsi Egypt, vilket bekräftades i DS616-ärendet.

(234) Kommissionen betonade att den redan har förklarat i skälen 227–230 att panelens slutsatser i DS616 inte utgör ett relevant prejudikat eftersom kommissionen har överklagat dessa slutsatser. Samtidigt bekräftade domstolen, såsom beskrivs i samma skäl, att en sådan tillskrivning är möjlig enligt grundförordningen.

(235) Eftersom det inte finns några nya argument för motsatsen avvisade kommissionen därför de egyptiska myndigheternas påståenden.

4.3 Direkt överföring av medel

4.3.1 Tillhandahållande av förmånliga lån

(236) Den ursprungliga undersökningen fann att Jushi Egypt erhöll subventioner i form av förmånlig utlåning från kinesiska policybanker, vilka agerade som offentliga organ i den mening som avses i artiklarna 2 b och 3 i grundförordningen. Dessa lån beviljades dels direkt till Jushi Egypt av China Development Bank (CDB) och EXIM (85), dels i form av företagsinterna lån från dess moderbolag Jushi China (86). Detta innebär i det senare fallet att i stället för att Jushi Egypt beviljades lån direkt från de kinesiska bankerna fick Jushi China den förmånliga finansieringen från dessa institut och fördelade sedan förmånen från dessa lån till sin tillverkning i Egypten Jushi Egypt.

(237) I denna undersökning förlitade sig kommissionen, i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheterna, från någon av de statsägda banker i Kina som kommissionen hade skickat särskilda frågeformulär till, eller från någon av de exporterande producenterna i Kina eller Egypten, på tillgängliga uppgifter för att fastställa huruvida de egyptiska exporterande producenterna fortsatt omfattas av förmånliga lån.

Statsägda banker som agerar som offentliga organ

(238) Såsom förklaras i skälen 56–69 drog kommissionen slutsatsen att de specifika politiska målen genomförs av statsägda banker som utför myndighetsuppgifter i förhållande till glasfiberindustrin, särskilt EXIM, och därmed agerar som offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen jämförd med artikel 3.1 a i) i grundförordningen. Även om de inte skulle anses utgöra offentliga organ, fann kommissionen att dessa banker, liksom privatägda banker, skulle anses ha anförtrotts eller ålagts funktioner av de kinesiska myndigheterna som normalt ligger inom myndigheternas kompetens, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.

(239) Ytterligare rättsliga förhållanden gäller även de lån som EXIM och CDB beviljade Jushi Egypt, såsom redan hade fastställts i den ursprungliga undersökningen (87).

(240) China-Africa TEDA och EXIM undertecknade ett samförståndsavtal om strategiskt samarbete den 6 november 2009, med en paketplan till ett belopp av sammanlagt 6 miljarder yuan renminbi för genomförandet av ett övergripande strategiskt samarbete i utländska zoner för handel och ekonomiskt samarbete.

(241) Den 7 november 2009 undertecknade sex afrikanska zoner för handel och ekonomiskt samarbete, däribland SETC-zonen, en gemensam mötespakt mellan Kinas utländska (afrikanska) zoner för handel och ekonomiskt samarbete och Kinas utvecklingsfond för Afrika (CADF), ett dotterbolag till CDB.

(242) Senare, under 2013, utfärdade det kinesiska handelsministeriet ett ”tillkännagivande om aspekter avseende stöd från Kinas utvecklingsbank för inrättande och utveckling av utländska samarbetszoner för ekonomi och handel”. Enligt tillkännagivandet ska handelsministeriet och CDB ”tillhandahålla politiskt stöd för investering och finansiering för företag, däribland företag som verkar i stödberättigande samarbetszoner”. CDB ska ”klargöra de grundläggande villkoren för prioriterad finansiering i samarbetszonen i enlighet med handelsministeriets och finansministeriets krav”, och CDB ska ”selektivt stödja projekt under uppförande och samarbetsprojekt som handelsministeriet nära har följt tillsammans med värdmyndigheterna i samarbetszonen”.

(243) Dessutom anges det i artikel 4 i 2016 års samarbetsavtal mellan Kina och Egypten att ”den kinesiska regeringen identifierar samarbetszonen som Kinas utrikes zon för ekonomiskt och handelsmässigt samarbete. Samarbetszonen … är berättigad till relevant politiskt stöd och hjälp från de kinesiska myndigheterna för utrikes zoner för ekonomiskt samarbete och handelssamarbete”. Dessutom ska de kinesiska myndigheterna enligt artikel 5 också stödja samarbetszonen genom att ”uppmuntra relevanta finansinstitut att tillhandahålla finansieringsmekanismer för [...] investeringsprojekt belägna inom samarbetszonen, under förutsättning att lånevillkoren och lånekraven är uppfyllda”.

(244) I artikel 2.IV i samarbetsavtalet om inrättande av en förvaltningskommitté för China-Egypt Suez Economic and Trade Cooperation Zone (SETC-zonen), fastställs vidare att förvaltningskommittén ska ”göra sitt yttersta för att på ett smidigt sätt genomföra all politik för incitament i de kinesiska och egyptiska lagarna och förordningarna” och i artikel 2 v tilläggs att den ska ”samordna och underlätta för relevanta finansinstitut, inbegripet men inte begränsat till bankinstitut, försäkringsinstitutioner och olika fonder som tillhandahåller kreditstöd till samarbetszonen och privata företag, samt hjälpa samarbetszonen och privata företag att utforska fler finansieringskanaler”.

(245) Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av bevisning som talar i motsatt riktning drog kommissionen slutsatsen att kinesiska statsägda finansinstitut, inklusive EXIM och CDB, genomförde den ovan nämnda rättsliga ramen vid utövandet av myndighetsuppgifter med avseende på GFM-sektorn, och särskilt utländska dotterbolag till kinesiska företag etablerade i SETC-zonen. De var därför offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen jämförd med artikel 3.1 a i) i grundförordningen och i enlighet med relevant rättspraxis från WTO. Även om de inte skulle anses utgöra offentliga organ, fann kommissionen att de skulle anses ha ålagts eller anförtrotts av de kinesiska myndigheterna att utföra funktioner som normalt ligger inom myndigheternas kompetens, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.

Bevis på fortsatt subventionering

(246) Särskilda låneavtal och uppgifter om företagsinterna lån mellan Jushi-enheter är inte offentligt tillgängliga och har inte gjorts tillgängliga för kommissionen. Dessa låns exakta karaktär, antal, belopp och förmånliga villkor kunde därför inte fastställas exakt. Det fanns dock ingen bevisning för att subventioneringen inom ramen för detta system hade upphört. Tvärtom visade tillgängliga uppgifter att subventioneringen inom ramen för detta system fortsatte under översynsperioden.

(247) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att CDB och EXIM beviljade två lån till Jushi Egypt till ett totalt belopp av 200 miljoner US-dollar. Det första lånet (från 2012) användes för att finansiera uppförandet av anläggningen och det andra lånet (från 2016) motsvarade ett utbyggnadsprojekt för en ytterligare produktionslinje (88). Det konstaterades dock att dessa lån i sig inte var tillräckliga för att täcka de totala finansieringsbehoven för att utveckla tillverkningsverksamheten. Under perioden 2014–2018 tillhandahöll Jushi China således också en rad företagsinterna lån till Jushi Egypt, totalt 260 miljoner US-dollar (89).

(248) Den bevisning som samlades in under denna undersökning visade att Jushi Egypt under skadeundersökningsperioden genomförde ytterligare ett projekt för utbyggnad av sin produktionskapacitet. Jushi Chinas årsredovisning visade att Jushi Egypt var en av dess utländska enheter där ett projekt för uppförande av en produktionslinje pågick. Undersökningen visade också att Jushi Egypt efter den ursprungliga undersökningen förvärvade åtminstone en ytterligare markfastighet för att bygga ut sina anläggningar (90), vilket krävde betydande finansiella resurser.

(249) De egyptiska myndigheterna bekräftade att inga egyptiska banker beviljade lån till Jushi Egypt eller Hengshi Egypt under den aktuella perioden. Av detta kan slutsatsen dras att Jushi Egypt fortsatt måste ha förlitat sig på lån från CDB och EXIM, företagsinterna lån från sitt moderbolag eller en kombination av dessa för att finansiera dessa betydande investeringar.

(250) Samtidigt har, såsom framgår av skälen 70–81 ovan, kinesiska GFM-producenter fortsatt att omfattas av omfattande förmånlig finansiering från statsägda banker, däribland lån till Jushi China.

(251) Kommissionen har dessutom konsekvent konstaterat i flera nyligen genomförda undersökningar att främjade industrier, såsom GFM-industrin, erhåller utjämningsbara subventioner i form av förmånlig finansiering från statsägda banker (91).

(252) Kommissionen drog därför på grundval av tillgängliga uppgifter slutsatsen att Jushi Egypt fortsatte att få förmånliga lån från CDB och EXIM, från sitt moderbolag eller båda.

Förmån

(253) Eftersom de kinesiska myndigheterna, de kinesiska exporterande producenterna och de egyptiska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga hade kommissionen inga företagsspecifika uppgifter som kunde användas för att beräkna det subventionsbelopp som erhållits under översynsperioden.

(254) På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen dock dra slutsatsen att de förmånliga lånen under översynsperioden fortsatte att tillhandahållas Jushi Egypt i linje med den politik som föreskrivs i särskilda planer och direktiv om GFM-industrin.

Selektivitet

(255) Såsom beskrivs i avsnitten 4.1 och 4.2 ovan drog kommissionen slutsatsen att de egyptiska myndigheterna utgjorde den beviljande myndigheten i fråga om den förmånliga finansieringen. De egyptiska myndigheterna gjorde det möjligt för Jushi Egypt att i praktiken dra nytta av denna förmånliga finansiering inom ramen för det beskrivna samarbetet med de kinesiska myndigheterna genom att erkänna och anta de kinesiska myndigheternas utnämning av SETC-zonen som ett utländskt investeringsområde enligt artikel 4 i samarbetsavtalet samt genom att godkänna det fullständiga genomförandet av detta, bland annat genom de kinesiska myndigheternas tillhandahållande av förmånlig finansiering.

(256) Inom ramen för detta begränsades dessa subventioner till de företag som bildades i SETC-zonen. Kommissionen drog således slutsatsen att subventionerna utgjorde regionala subventioner i den mening som avses i artikel 4.3 i grundförordningen och att de ligger under den beviljande myndighetens behörighet i enlighet med artikel 4.2–4.4 i grundförordningen.

Slutsats

(257) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av bevisning som talar i motsatt riktning drog kommissionen slutsatsen att Jushi Egypt fortsatt erhöll utjämningsbara subventioner i form av förmånlig finansiering från kinesiska statsägda banker, antingen i form av direkta lån eller i form av företagsinterna lån från sitt moderbolag, Jushi China.

4.3.2 Stöd för kapitalinvesteringar

(258) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt även erhöll utjämningsbara subventioner i form av bidrag, vilka kanaliserades till företaget av CNBM, en statligt kontrollerad enhet, genom inbetalda kapitaltillskott och överföringar av medel via andra typer av kapitalkonton. Dessa medel behövdes utöver de ovan beskrivna direkta lånen och företagsinterna lånen för att täcka de finansiella behoven för Jushi Egypts investeringar (92).

(259) Den ursprungliga undersökningen visade att mellan 2012 och den ursprungliga undersökningsperioden ökade Jushi Egypts kapital till 162 miljoner US-dollar. De räkenskaper för Jushi China som sökanden lämnade in i samband med denna undersökning visade att baskapitalet i Jushi Egypt förblev stabilt mellan den ursprungliga undersökningsperioden och översynsperioden. Den tillgängliga bevisningen visade därför att inga ytterligare kapitaltillskott till Jushi Egypt ägde rum under den berörda perioden.

(260) I den ursprungliga undersökningen beräknade kommissionen emellertid subventionsbeloppet under den ursprungliga undersökningsperioden på följande sätt. Kommissionen använde den genomsnittliga livslängden för tillgångarna i Jushi Egypt för att skriva av bidragsbeloppet, under antagandet att finansieringen genom kapitaltillskott användes för att fylla luckorna i investeringsprojekten. En avskrivningsperiod på tolv år användes. Därför var den förmån som beräknades i den ursprungliga undersökningen för kapitaltillskotten fortsatt tillämplig under översynsperioden. Denna subvention förblev selektiv enligt beskrivningen i avsnitt 4.2.3.3 i den ursprungliga förordningen.

(261) I avsaknad av samarbete från Jushi Egypt saknade kommissionen information om omsättningen från försäljning av GFM, på vilken storleken av den förmån som var tillämplig under översynsperioden annars skulle kunna beräknas. Såsom förklarats kunde kommissionen dra slutsatsen att Jushi Egypt under översynsperioden fortsatt omfattades av stöd för kapitalinvesteringar på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen.

(262) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att Jushi Egypt fortsatt erhöll utjämningsbara subventioner i form av inbetalda kapitaltillskott och överföringar av medel via andra typer av kapitalkonton.

4.3.3 Exportkreditförsäkring

(263) I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att Jushi Egypt även erhöll utjämningsbara subventioner i form av exportkrediter från Sinosure inom ramen för ett avtal som undertecknats av Jushi China och som även omfattade export som utförts av Jushi Egypt. Den ursprungliga undersökningen fastställde att Sinosure ägs av de kinesiska myndigheterna, som utövar ett betydande inflytande och därmed utgör ett offentligt organ, eller i vart fall anförtros eller åläggs funktioner av de kinesiska myndigheterna, samt att de exportkreditförsäkringspremier som betalas till Sinosure av GFM-producenter i Kina baserades på förmånliga villkor. Samma slutsatser drogs även i denna undersökning (se avsnitt 3.4.2 ovan).

(264) I den ursprungliga undersökningen konstaterades också att den premie som begärdes för export från Egypten inte skilde sig från premien för export från Kina. Detta visade att landrisken inte beaktades av Sinosure när företaget fastställde sitt pris för exportkreditförsäkringen, och att de slutsatser som gäller för Jushi Chinas export även är tillämpliga på Jushi Egypt. Den ursprungliga undersökningen visade också att denna subvention var selektiv, eftersom den är knuten till exportresultat i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen.

(265) Trots programmets utjämningsbara karaktär beslutade kommissionen i den ursprungliga undersökningen att inte undersöka det vidare, eftersom varje förmån enligt detta program bedömdes vara minimal.

(266) Mot bakgrund av detta och i avsaknad av svar på frågeformulär under översynsperioden, vilket omöjliggjorde beräkning av en subventionsmarginal, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att närmare granska detta system i denna undersökning vid giltighetstidens utgång, utan att detta påverkar bedömningen av dess utjämningsbara karaktär.

4.3.4 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter

(267) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna, i linje med de synpunkter som redan beskrivits i skäl 233, påståendet att det inte hade bevisats att finansiella bidrag hade lämnats till de egyptiska exporterande producenterna från egyptiska offentliga organ eller av privata enheter som anförtrotts eller ålagts funktioner av de egyptiska myndigheterna.

(268) Eftersom inga nya argument eller bevisning lades fram som kunde motbevisa någon av slutsatserna i avsnitten 4.2 och 4.3 avvisade kommissionen dessa påståenden.

4.4 Outtagna eller uteblivna offentliga intäkter

4.4.1 Momsbefrielse och importtullrabatter för importerad utrustning

Resultat av den ursprungliga undersökningen

(269) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt och Henghsi Egypt omfattades av befrielse från mervärdesskatt och importtullar för import av utrustning som användes i produktionsprocess för företagen i SC-zonen (93).

(270) I den ursprungliga undersökningen konstaterades att enligt artikel 22 i lag nr 83/2002, ändrad genom lag nr 27/2015 om ändring av vissa bestämmelser i lagen om särskilda ekonomiska zoner som utfärdats genom lag nr 83/2002 (lag nr 27/2015), ingår SC-zonen i ett separat tullområde i Egypten. Enligt artikel 42 i lag nr 83/2002, ska utrustning, verktyg eller redskap som importeras vara befriade från skatter och tullar om de går till varor eller tjänster som produceras för den licensierade verksamheten inom SC-zonen.

(271) När det gäller behandlingen av mervärdesskatt konstaterades det i den ursprungliga undersökningen att företag som är belägna utanför SC-zonen betalar importmoms i förskott och räknar av den mot momsen på sin inhemska försäljning eller, i förekommande fall, ansöker om återbetalning när de färdiga varorna exporteras. För företag i SC-zonen hålls mervärdesskatten inne och debiteras därför inledningsvis inte. Skattemyndigheterna förbehöll sig endast rätten att kräva mervärdesskatten i efterhand.

(272) Den ursprungliga undersökningen visade att företag på fastlandet Egypten (utanför SC-zonen) som köper maskiner som omfattas av den tillämpliga mervärdesskattesatsen bör använda de mervärdesskattebelopp som de betalar som en kredit mot framtida betalningar. Om kreditsaldot bibehålls under mer än sex på varandra följande beskattningsperioder (månader), vilket är fallet för företag som huvudsakligen ägnar sig åt export och som inte kan avräkna någon ingående mervärdesskatt som ett tillgodohavande mot framtida betalningar, ska dock den registrerade personen ansöka om återbetalning av utestående belopp. Den egyptiska skattemyndigheten bör kontrollera att saldot och återbetalningen är korrekta inom 45 dagar från den dag då ansökan lämnades in.

(273) I den ursprungliga undersökningen ansåg kommissionen att det belopp av importskatter och tullar som företag i SC-zonen undantas från utgör ett utjämningsbart finansiellt bidrag, med beaktande av att all utrustning som används vid tillverkning av produkter, inklusive den produkt som översynen gäller, med stor sannolikhet kommer att användas under hela sin livslängd inom egyptiskt territorium utan att återexporteras eller säljas på den inhemska marknaden. Det finns därför ingen saklig grund för att bevilja befrielse från skatter eller tullar vid import av sådan utrustning, utöver att gynna företag etablerade i SC-zonen. Detta utgör därmed uteblivna statliga intäkter i form av importskatter och tullar som inte uppbärs vid import av sådan utrustning (94). För att se till att det utjämningsbara beloppet bara omfattade undersökningsperioden avskrevs förmånen över utrustningens användbara livslängd.

(274) Vad gäller behandlingen av mervärdesskatt för maskiner som importeras för produktion i SC-zonen ansåg kommissionen i den ursprungliga undersökningen att innehållen mervärdesskatt endast utgör en förmån i den mån innehållandet har haft en positiv inverkan på kassaflödet för ett företag i SC-zonen, till skillnad från företag i övriga Egypten som skulle vara tvungna att betala mervärdesskatten i förskott (95). Som ett resultat av detta ansågs förmånen vad gäller likviditetsflödet för den innehållna momsen motsvara den genomsnittliga räntan på inlåning i Egypten under den ursprungliga undersökningsperioden, tillämpad på de mervärdesskattebelopp som innehållits för varor som inköpts sedan 2017.

(275) Kommissionen undersökte därför om denna lagstiftning fortfarande gällde och om Jushi Egypt och Hengshi Egypt fortsatte att omfattas av detta system under översynsperioden.

Rättslig grund

(276) Den centrala rättsliga ram som är relevant för detta system förblev oförändrad, även om tullförfarandet har moderniserats. En ny tullag, lag nr 207, antogs 2020 (lag nr 207/2020) och ersatte den tidigare lagen nr 66 från 1963. Den nya lag nr 207/2020, som gäller på nationell nivå, harmoniserade tullförfaranden (inklusive de som gäller för särskilda ekonomiska zoner) och konsoliderade skattebefrielser som tidigare var spridda i olika lagar. De egyptiska myndigheterna framhöll dock att lag nr 207/2020 inte ändrade den specifika tullordning som gäller i SC-zonen.

(277) Kommissionen drog därför slutsatsen att den relevanta lagstiftningen i Egypten under översynsperioden var densamma som i den ursprungliga undersökningen:

— Lag nr 83/2002.

— Lag nr 27/2015.

— Lag nr 72 från 2017 om investeringar (lag nr 72/2017).

— Premiärministerns utkast till resolution nr (2310) från 2017 om utfärdande av genomförandebestämmelser för investeringslagen utfärdad genom lag nr 72 från 2017.

— Lag nr 67 från 2016 om mervärdesskatt (lag nr 67/2016).

— Genomförandebestämmelser för momslagen, finansministeriets dekret nr 66/2017.

Bevis på fortsatt subventionering

(278) De regler som reglerar befrielsen från importtullar och tullar för maskiner som importeras till SC-zonen samt dess särskilda behandling av mervärdesskatt jämfört med resten av Egypten (se skälen 270–273 ovan) förblev således oförändrade från den ursprungliga undersökningen.

(279) För att beräkna subventionsbeloppet enligt detta system under den ursprungliga undersökningsperioden avräknade kommissionen den förmån som erhållits under livslängden för den utrustning som Jushi Egypt och Hengshi Egypt importerade. Nästan all utrustning som dessa beräkningar baserades på i den ursprungliga undersökningen avskrevs fortfarande under översynsperioden. Som en matematisk nödvändighet fortsatte dessa två exporterande producenter därför att få förmåner enligt detta system även under översynsperioden.

(280) De egyptiska myndigheterna tillhandahöll kommissionen förteckningar över utrustning som Jushi Egypt och Hengshi Egypt importerade till SC-zonen under den berörda perioden, vilket visade att båda företagen importerade vissa nya maskiner. Eftersom den rättsliga ramen inte har ändrats från den ursprungliga undersökningen drog kommissionen slutsatsen att båda företagen gynnades av detta system när det gäller denna utrustning på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen.

Selektivitet

(281) De egyptiska myndigheterna hävdade att detta system inte kunde betraktas som en subvention, eftersom befrielse från importtullar och mervärdesskattebehandling för kapitalvaror är icke-selektiva investeringsincitament enligt egyptisk lagstiftning.

(282) Såsom fastställdes både i den ursprungliga undersökningen och i detta avsnitt föreskrivs i artikel 42 i lag nr 83/2002 en befrielse från importtullar på utrustning, verktyg eller redskap så länge de tilldelas producerade varor eller tjänster för den licensierade verksamheten inom SC-zonen. Denna befrielse är inte tillämplig på import av utrustning till resten av Egypten.

(283) När det gäller den särskilda behandlingen av mervärdesskatt, såsom förklaras i skälen 274 och 280 ovan, ansåg kommissionen, precis som i den ursprungliga undersökningen, att det faktum att mervärdesskatten på utrustning som importeras till SC-zonen kunde hållas inne ledde till en positiv inverkan på ett företags kassaflöde i SC-zonen, i motsats till företag i resten av Egypten som skulle behöva betala mervärdesskatten i förväg. Kommissionen fann därför ingen anledning att ändra sina slutsatser.

(284) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention fortsätter att vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den inte är allmänt tillämplig i Egypten utan endast är tillämplig på företag som är belägna i särskilda ekonomiska zoner, såsom SC-zonen.

Förmån

(285) Eftersom Jushi Egypt och Hengshi Egypt inte samarbetade var det inte möjligt att beräkna det exakta förmånsbeloppet. Såsom förklaras i skälen 279–280 kunde kommissionen emellertid dra slutsatsen att de två exporterande producenterna under översynsperioden fortsatte att dra nytta av de ovan beskrivna momsbefrielserna och förmånerna avseende importtullavdrag.

Slutsats

(286) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och utan några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-producenterna i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör dessa subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbara.

4.4.2 Momsbefrielse och importtullavdrag för importerade material

Resultat av den ursprungliga undersökningen

(287) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att företag som är verksamma i en särskild ekonomisk zon, t.ex. SC-zonen, där Jushi Egypt och Hengshi Egypt är belägna, omfattades av momsbefrielser och importtullavdrag för importerade material (96).

(288) Enligt artikel 42 i lag nr 83/2002 ska råvaror, insatsvaror, reservdelar och annat material eller andra komponenter som importeras från utlandet vara befriade från skatter och tullar om de går till produktion av varor eller tjänster för den licensierade verksamheten inom SC-zonen. Å andra sidan måste alla skatter och tullar betalas för samtliga produkter som släpps ut på den inhemska marknaden utanför SC-zonen. Med tanke på att SC-zonen ingår i ett separat tullområde, såsom nämns i skäl 270, måste dock alla skatter och tullar betalas för alla produkter som släpps ut på den inhemska egyptiska marknaden utanför SC-zonen.

(289) I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att båda exporterande producenter, i enlighet med bestämmelserna i lag nr 83/2002, hade beviljats undantag importtullar på insatsvaror som används vid produktionen av den berörda produkten. En sådan struktur motsvarar ett sådant tullrestitutionssystem som beskrivs i led i) i bilaga I till grundförordningen. Enligt led i) i bilaga I kan restitutionssystem som tillåter substitution utgöra en exportsubvention om de leder till alltför stor restitution av de importavgifter som ursprungligen tagits ut på de importerade insatsvaror för vilka restitution begärs.

(290) Kommissionen drog i den ursprungliga undersökningen slutsatsen att ett övervakningssystem för tullrestitution, som kunde kontrollera att ingen alltför stor restitution av importavgifterna hade ägt rum, inte hade tillämpats effektivt under den ursprungliga undersökningsperioden (97). Kommissionen ansåg därför att detta tullrestitutionssystem var utjämningsbart.

(291) Behandlingen av mervärdesskatt för importerade material befanns vara densamma som för importerade maskiner som beskrivs i avsnitt 4.4.1 ovan: Mervärdesskatt på importerade varor hålls inne i stället för att betalas i förskott i SC-zonen. Skattemyndigheterna förbehåller sig endast rätten att kräva momsen i efterhand.

(292) I denna undersökning försökte kommissionen därför undersöka om det fanns ett tillförlitligt kontrollsystem för att kontrollera att det inte förekom någon alltför stor restitution av importavgifterna under översynsperioden, om den rättsliga ramen för befrielse från mervärdesskatt på importerat material fortfarande var i kraft och om Jushi Egypt och Hengshi Egypt fortsatte att omfattas av detta system under översynsperioden.

Rättslig grund

(293) Precis som i fallet med importen av utrustning till SC-zonen förblev, såsom förklaras i skälen 276 och 277, den rättsliga ram som är relevant för detta system oförändrad, men tullens förfaranderegler har moderniserats. Genom införandet av den nya tullagen nr 207/2020 och de relevanta stadgarna infördes nya regler för hur tullförfarandena ska fungera. Den lagstiftning som var relevant för undersökningen av detta system under översynsperioden var därför följande:

— Lag nr 207/2020.

— Dekret från ordföranden för tullmyndigheten nr 34 från 2020 (dekret nr 34/2020) om inrättande av en särskild kommitté för att övervaka varor som förs in i och ut ur SC-zonen.

— Lag nr 83/2002.

— Lag nr 27/2015.

— Lag nr 72/2017.

— Premiärministerns utkast till resolution nr (2310) från 2017 om utfärdande av genomförandebestämmelser för investeringslagen utfärdad genom lag nr 72 från 2017.

— Lag nr 67/2016.

— Genomförandebestämmelser för momslagen, finansministeriets dekret nr 66/2017.

Fortsatt subventionering

(294) De regler om befrielse från importskatter och tullar på material som importeras till SC-zonen samt dess särskilda behandling av mervärdesskatt jämfört med resten av Egypten, som beskrivs i skäl 291 ovan, som regleras av lag nr 83/2002 och annan materiell lagstiftning som specifikt avser särskilda ekonomiska zoner som SC-zonen, förblev således oförändrade från den ursprungliga undersökningen.

(295) När det gäller uppbörden av importskatter och tullar på insatsvaror, såsom förklaras ovan och bekräftas av de egyptiska myndigheterna, betraktas SC-zonen som ett separat tullområde och importen av råvaror till zonen omfattas inte av tullar, som upphävs tillfälligt. I stället betalas importtullar på råvaror av kunden i Egypten endast om slutprodukterna därefter importeras till Egypten, baserat på värdet av de importerade produkterna.

(296) I sitt svar på frågeformuläret och efterföljande diskussioner med kommissionen förklarade de egyptiska myndigheterna att den nya tullagen nr 207/2020 gjorde tullförfarandena enhetliga, även för särskilda ekonomiska zoner. Den viktigaste ändringen var den förfarandemässiga moderniseringen, särskilt införandet och det obligatoriska genomförandet av systemet med avancerad information om godstransporter genom it-plattformen/gränssnittet ”Nafeza”, som digitaliserar skatteuppbörds- och skattebedömningsprocessen.

(297) De egyptiska myndigheterna förklarade att den allmänna myndigheten för SC-zonen har tillgång till särskilda moduler i detta system som är relevanta för att godkänna tillstånd och övervaka lager för företag i SC-zonen, vilket säkerställer integrering mellan SC-zonens godkännanden och tullmyndighetens klareringar. De egyptiska myndigheterna förklarade att Nafeza-systemet automatiskt beräknar tullar och mervärdesskatt på importerade insatsvaror, men noterade att företagen i SC-zonen är befriade från att betala dessa avgifter.

(298) De egyptiska myndigheterna förklarade också att den allmänna myndigheten för SC-zonen och tullmyndigheten övervakar destinationen för färdiga produkter från SC-zonen med hjälp av ”destinationscertifikat”. Producenter i SC-zonen måste lämna in sådana intyg både för försäljning av färdiga produkter till den inhemska marknaden i Egypten och för export. Tullmyndigheten beräknar andelen inhemsk försäljning av all försäljning som registrerats för en viss producent och fastställer skattebördan på importerade insatsvaror på grundval av detta. De egyptiska myndigheterna förklarade att tullmyndigheterna har företagsspecifika filer för dessa beräkningar.

(299) Med tanke på att SC-zonen är ett separat tullområde i Egypten inrättades dessutom en särskild tullkommitté för SC-zonen genom dekret nr 34/2020 för att övervaka insatsvaror som importeras till och produkter som exporteras från SC-zonen. De egyptiska myndigheterna hävdade att med den nya it-infrastrukturen kan den allmänna myndigheten följa företagens lager inom SC-zonen i realtid. Producenternas produktionssammansättningar för de färdiga produkterna används för att fastställa storleken på de importtullar som ska betalas på importerade insatsvaror när den producerade varan i senare led säljs på den egyptiska marknaden.

(300) De egyptiska myndigheterna uppgav vidare att efterhandskontroller genomförs för att verifiera att det som deklarerades vid tidpunkten för tullklarering eller export motsvarar det som faktiskt registreras i företagens räkenskaper och bokföring. Sådana kontroller genomfördes emellertid inte hos Jushi Egypt eller Hengshi Egypt under översynsperioden.

(301) Den rättsliga och administrativa ramen för ett övervakningssystem för tullrestitution föreföll således finnas på plats. Kommissionen kunde emellertid inte verifiera att systemet faktiskt fungerar i praktiken.

(302) För det första tillhandahöll de egyptiska myndigheterna sammanställningar av in- och utgående transaktioner för företagen Jushi Egypt och Hengshi Egypt avseende räkenskapsåren 2023/2024 och 2024/2025. Dessa uppgifter var emellertid begränsade till den sammanlagda vikten och värdet av samtliga importerade insatsvaror och exporterade produkter under perioden. Handlingarna visade att vissa försäljningar av slutprodukter hade skett på den inhemska egyptiska marknaden. De innehöll dock inte några beräkningar av hur stora importtullar som skulle ha betalats för de insatsvaror som använts vid produktionen av dessa produkter, såsom beskrivs i skäl 298 ovan.

(303) De egyptiska myndigheterna uppmanades genom en skrivelse med begäran om komplettering att tillhandahålla de företagsspecifika filer som avses i skäl 298 ovan för Jushi Egypt och Hengshi Egypt, med beräkningar av de belopp av mervärdesskatt och importtullar som skulle betalas för importerade råvaror som använts vid produktion av varor som sålts på den inhemska marknaden. De egyptiska myndigheterna lämnade emellertid först efter kontrollbesöket in en akt till kommissionen, vilken innehöll en förteckning över samtliga transaktioner avseende importerade material samt de belopp av tullar och mervärdesskatt som normalt skulle ha betalats för dessa importer, om de inte hade importerats till SC-zonen. Eftersom dokumentet lämnades in först efter kontrollbesöket kunde dess detaljer och äkthet inte verifieras ytterligare. Det föreföll dock styrka förekomsten av ett system för beräkning av de tullar och den mervärdesskatt som normalt skulle ha betalats på importerade insatsvaror till SC-zonen, såsom beskrivs i skäl 297 ovan.

(304) Kommissionen erhöll dock inga dokument som visade beräkningar av den mervärdesskatt och de importtullar som faktiskt togs ut på importerade insatsvaror som använts vid produktion av varor som sålts på den egyptiska inhemska marknaden av Jushi Egypt eller Hengshi Egypt. Vidare lades ingen bevisning fram som visade att sådana beräkningar grundades på materialförteckningar, produktformuleringar eller andra metoder som möjliggör en korrekt beräkning av dessa belopp.

(305) För det andra var det under kontrollbesöket inte möjligt för kommissionens team att se Nafeza-systemets funktion och gränssnitt såsom de hade beskrivits. Kommissionen kunde därför inte kontrollera hur systemet faktiskt fungerar eller att tullrestitutioner kunde övervakas eller faktiskt övervakades på ett effektivt sätt genom systemet.

(306) För det tredje lades ingen dokumentation fram som visade att de egyptiska myndigheterna hade genomfört några kontroller på plats eller revisioner av Jushi Egypts eller Hengshi Egypts lager av insatsvaror under översynsperioden.

(307) Kommissionen kunde därför inte bekräfta att det fanns ett tillförlitligt kontrollsystem för att övervaka och förhindra att för stora tullrestitutioner beviljas, eller att ett sådant system faktiskt tillämpades. Detta meddelades de egyptiska myndigheterna genom en verbalnot (98), där kommissionen framhöll att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i denna fråga.

(308) I sina synpunkter med invändningar mot tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen (se skäl 213 ovan) gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att de handlingar med företagsspecifika beräkningar av mervärdesskatt och tullar som avses i skäl 298 ovan utgör interna företagsdokument och inte fanns i SC-zonens allmänna myndighets besittning. Kommissionen konstaterade emellertid att detta inte överensstämde med tidigare förklaringar: De egyptiska myndigheterna hade i sitt svar på frågeformuläret uppgett att tullmyndigheten förvarar dessa handlingar. De kunde därför ha tillhandahållits under undersökningens gång.

(309) De egyptiska myndigheterna gjorde vidare gällande att kommissionens kontrollgrupp under kontrollbesöket gavs tillgång till tullförvaltningens personal vid den allmänna myndighetens lokaler och tilläts se Nafeza-gränssnittet. Kommissionen ifrågasatte inte att kommissionens kontrollgrupp faktiskt fick tillgång till personalen för att diskutera och observera systemets funktion. Tullförvaltningens personal förklarade dock att de funktioner i Nafeza-systemet som visar hur de egyptiska myndigheterna beräknar och övervakar uppbörden av mervärdesskatt och importtullar inte kunde nås från den aktuella arbetsstationen. Kommissionen kunde därför inte kontrollera systemets funktion i realtid under kontrollbesöket.

(310) Såsom beskrivits ovan föreföll den rättsliga ramen för övervakning av tullrestitutionssystemet finnas på plats, men ingen bevisning lades fram som visade att ramen faktiskt tillämpades i praktiken. Kommissionen drog därför slutsatsen att systemet inte alla de egenskaper som tillskrivs ett godkänt restitutionssystem i den mening som avses i artikel 3.1 a ii) i grundförordningen, och systemet uppfyller inte heller de regler som fastställs i led i) i bilaga I och bilaga II (definition av och regler om restitutionssystem) till grundförordningen. Det har inte visats att det finns ett effektivt system eller förfarande för att fastställa vilka insatsvaror som förbrukas vid produktionen av de produkter som säljs på den inhemska marknaden och i vilka mängder. Det framstod dessutom som att de egyptiska myndigheterna inte genomför någon kontroll eller revision av de faktiska insatsvaror som används.

(311) När det gäller behandlingen av mervärdesskatt av importerade material ansåg kommissionen, liksom i den ursprungliga undersökningen, att det faktum att mervärdesskatt på råvaror importerade till SC-zonen inte betalades hade en positiv inverkan på företagens kassaflöde inom SC-zonen. Företag i övriga Egypten som måste betala mervärdesskatten i förskott har inte denna positiva effekt på sitt kassaflöde. Kommissionen fann ingen anledning att ändra sina slutsatser i detta avseende.

(312) Såsom anges i skälen ovan visade de egyptiska myndigheternas transaktionsförteckningar att Jushi Egypt och Hengshi Egypt importerade råvaror till SC-zonen under den berörda perioden och att de gjorde vissa försäljningar på den egyptiska inhemska marknaden. Eftersom den rättsliga ramen för momsbefrielsen inte hade ändrats sedan den ursprungliga undersökningen och eftersom det inte visades att det fanns något tillförlitligt kontrollsystem för att övervaka och förhindra för stora tullrestitutioner för importerade råvaror, drog kommissionen slutsatsen att båda företagen fortsatte att dra nytta av detta system på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen.

Selektivitet

(313) Såsom också fastställdes i den ursprungliga undersökningen är alltför stora eftergifter är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom de inte är allmänt tillämpliga i Egypten utan endast är tillämpliga på företag som är belägna i SC-zonen. På samma sätt är kassaflödesförmånen från momsbefrielsen selektiv, eftersom lagstiftningen begränsar momsbefrielsen endast till företag som är belägna inom SC-zonen.

(314) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention fortsätter att vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den inte är allmänt tillämplig i Egypten utan endast är tillämplig på företag som är belägna i särskilda ekonomiska zoner, såsom SC-zonen.

Förmån

(315) Eftersom Jushi Egypten och Hengshi Egypten inte samarbetade var det inte möjligt att beräkna det exakta förmånsbeloppet. Såsom förklaras i skäl 312 kunde kommissionen emellertid dra slutsatsen att de två exporterande producenterna under översynsperioden fortsatte att dra nytta av de ovan beskrivna momsbefrielserna och förmånerna avseende importtullavdrag.

(316) De egyptiska myndigheterna hävdade också, vilket bekräftats av WTO:s överprövningsorgan i EU–PET (Pakistan) (DS486), att det ekonomiska bidraget från subventionen är begränsat till den alltför stora avskrivningen eller restitutionen av importavgifter på insatsvaror och inte omfattar hela avskrivningen eller restitutionen av importavgifter.

(317) Kommissionen ansåg dock inte att detta påstående var relevant eftersom den, i avsaknad av samarbete från de exporterande producenternas sida, inte kunde beräkna subventionsmarginalerna. Även om dessa skulle kunna beräknas kan kommissionen under inga omständigheter ändra subventionsmarginalernas nivå i översynen vid giltighetstidens utgång i förhållande till de marginaler som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen prövar endast om samma system fortfarande är i kraft, det vill säga om det finns en sannolikhet för att subventioneringen kommer att fortsätta eller återkomma. Om dessa undersökningsresultat är positiva kommer den tullnivå som beräknades i den ursprungliga undersökningen att tillämpas oförändrad. I sina beräkningar i den ursprungliga undersökningen utjämnade kommissionen slutligen endast den alltför stora restitutionen av importavgifterna, dvs. de avgifter som borde ha tagits ut på insatsvaror som bearbetats till GFM och som sedan såldes till den inhemska marknaden i Egypten (99). Kommissionen avvisade därför detta påstående som ogrundat.

Slutsats

(318) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och utan några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-producenterna i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är frågan om ett finansiellt bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör detta subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbart.

4.4.3 Inkomstskatteprivilegier för företag

Resultat av den ursprungliga undersökningen

(319) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypten och Henghsi Egypt åtnjöt inkomstskatteprivilegier för företag (100), på grundval av en särskild redovisningsstandard och en särskild skattebestämmelse för att hantera växelkursdifferenser, som infördes av de egyptiska myndigheterna. Såsom förklaras i skäl 860 i den ursprungliga förordningen infördes denna lagstiftning för att hantera plötsliga valutafluktuationer till följd av införandet av en rörlig växelkurs för EGP 2016. Till följd av dessa bestämmelser tilläts företag att i större utsträckning göra avdrag för växelkursdifferenser, på grund av devalveringen av EGP, från sin beskattningsbara inkomst.

(320) Även om denna lagstiftning i allmänhet var tillämplig på alla företag i Egypten och var avsedd att uppväga de negativa effekterna av devalvering av den egyptiska valutan, skapade den i själva verket en betydande fördel för de företag som är exportinriktade och bedriver sin verksamhet nästan helt i utländsk valuta som US-dollar eller euro, vilket konstaterades vara fallet för Jushi Egypt och Hengshi Egypt. Denna kategori av företag drabbades inte av några faktiska förluster på grund av devalveringen av EGP, men kunde dra nytta av den särskilda redovisningsstandard som utfärdats av de egyptiska myndigheterna för skatteändamål. Däremot har de egyptiska företag som använder EGP för sina affärer drabbats av faktiska förluster som haft en verklig inverkan på verksamheten, vilket hanterades genom den särskilda skattebestämmelse som utfärdades av de egyptiska myndigheterna.

(321) Kommissionen undersökte därför om den relevanta lagstiftningen fortfarande var tillämplig och om Jushi Egypt och Hengshi Egypt fortsatte att omfattas av detta system under översynsperioden.

Rättslig grund

(322) De egyptiska myndigheterna bekräftade att reglerna om bolagsbeskattning fortfarande är desamma som i den ursprungliga undersökningen. De egyptiska myndigheterna bekräftade också att den särskilda redovisningsbehandlingen har fortsatt, genom dekret 2022, 2023 och 2024 om att återinföra/utvidga denna redovisningsstandard. Följande rättsliga grund var därför tillämplig under skadeundersökningsperioden:

— Lagen om inkomstskatt, i dess lydelse enligt lag nr 91 från 2005.

— Premiärministerns dekret nr 4706 från 2022 och senare ändringar av detta (primärministerns dekret nr 1847 från 2023 och premiärministerns dekret nr 1711 från 2024).

Fortsatt subventionering

(323) Förutom begränsade ändringar har reglerna om bolagsskatt således inte ändrats väsentligt från den ursprungliga undersökningen. När det gäller själva redovisningsstandarden förklarade de egyptiska myndigheterna att valutadevalveringen under skadeundersökningsperioden ledde till onormala valutafluktuationer. De egyptiska myndigheterna återinförde därför bilagan om effekterna av valutakursförändringar till Egyptens redovisningsstandard nr 13.

(324) Kommissionen drog därför slutsatsen att de regler som gjorde det möjligt för företag att dra av valutaskillnader till följd av devalvering av EGP från deras beskattningsbara inkomst, såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen, tillämpades med samma verkan under översynsperioden.

(325) Kommissionen försökte sedan fastställa om Jushi Egypt och Hengshi Egypt fortsatte att bedriva sin verksamhet nästan helt i utländsk valuta. Eftersom de två producenterna inte samarbetade använde kommissionen sig av tillgängliga uppgifter.

(326) Såsom fastställs i avsnitt 4.3.1 fortsatte Jushi Egypt att få förmånliga lån från kinesiska statsägda banker och/eller deras moderbolag. Såsom fastställs i skälen 280 och 312 fortsätter de att importera sin utrustning och sina råvaror. Slutligen visade de sammanfattningar av ingående och utgående transaktioner för de två producenterna avseende räkenskapsåren 2023–2024 och 2024–2025, som tillhandahölls av de egyptiska myndigheterna, att en stor majoritet av deras produktion är avsedd för export. Mot bakgrund av detta och i avsaknad av bevisning för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att Jushi Egypt och Henghsi Egypt fortsätter att bedriva sin verksamhet nästan helt i utländsk valuta.

Selektivitet

(327) De egyptiska myndigheterna hävdade att detta system inte kunde betraktas som en subvention, eftersom det är fråga om en allmän bokföringsregel som är tillämplig på alla företag i Egypten och som infördes som en regleringsåtgärd mot hyperinflationstryck.

(328) Kommissionen ifrågasatte inte det faktum att denna regel är allmänt tillämplig på alla företag i Egypten. Kommissionen vidhöll dock, liksom i den ursprungliga undersökningen, att företag som huvudsakligen är exportinriktade och bedriver sin verksamhet nästan uteslutande i utländsk valuta, såsom US-dollar eller euro, på ett oproportionellt sätt gynnades av denna lagstiftning.

(329) Exportinriktade företag som främst bedriver sin verksamhet i utländsk valuta skulle nämligen inte ådra sig några betydande faktiska förluster till följd av devalveringen av EGP, eftersom växelkursförlusterna för deras inköp/skulder i US-dollar kunde uppvägas av växelkursvinster på deras försäljning i US-dollar. I stället för att kompensera för en förlust skapade denna lagstiftning i själva verket en skatteförmån som denna typ av företag specifikt kunde dra nytta av.

(330) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention i praktiken är selektiv för de exporterande producenterna Jushi och Hengshi Egypt, i enlighet med artikel 4.2 c i grundförordningen, eftersom den huvudsakligen används av en begränsad grupp av företag som nästan uteslutande bedriver sin verksamhet i utländska valutor.

Förmån

(331) Såsom förklaras i skäl 329 motsvarar den förmån som mottagarna beviljas skatteförmånen inom ramen för detta system.

(332) Eftersom Jushi Egypten och Hengshi Egypten inte samarbetade var det inte möjligt att beräkna det exakta förmånsbeloppet. På grundval av den tillgängliga bevisningen kunde kommissionen emellertid dra slutsatsen att de två exporterande producenterna under översynsperioden fortsatte att dra nytta av de ovan beskrivna inkomstskatteförmånerna.

Slutsats

(333) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och utan några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-producenterna i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är frågan om ett finansiellt bidrag, en erhållen förmån och selektivitet bör detta subventionsprogram fortsatt anses vara utjämningsbart.

4.4.4 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter

(334) För det första upprepade de egyptiska myndigheterna i sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter påståendet att det mervärdesskattesystem som är tillämpligt i Suezkanalens ekonomiska zon ingår i Egyptens allmänna skattesystem och inte utgör statliga intäkter som normalt sett skulle tas ut och som efterskänkts. De egyptiska myndigheterna lade dock inte fram några ytterligare argument eller bevisning för att bestrida någon av de slutsatser som kommissionen drar i avsnitten 4.4.1 och 4.4.2 ovan när det gäller mervärdesskattebehandlingen avseende material och maskiner som importeras till SC-zonen. Detta påstående avvisades därför.

(335) För det andra upprepade de egyptiska myndigheterna, i likhet med ovanstående, sitt påstående att tullsystemet omfattas av en omfattande övervaknings- och kontrollmekanism och att kommissionen inte kunde visa att det förekommer alltför stora eftergifter av tullar, men utan att tillföra ytterligare argument eller bevisning för att bestrida kommissionens slutsatser i avsnitten 4.4.1 och 4.4.2.

(336) Kommissionen har redan förklarat varför befrielsen från importtullar och skatter för maskiner som importeras till SC-zonen utgör uteblivna intäkter (101) och varför den ansåg att det inte finns eller faktiskt genomförs något tillförlitligt kontrollsystem för att övervaka och förhindra alltför stor restitution av importavgifter på importerat material (102). Kommissionen avvisade därför dessa påståenden som ogrundade.

(337) Slutligen hävdade de egyptiska myndigheterna att den skattemässiga behandlingen av valutakursförluster, som beskrivs i avsnitt 4.4.3 ovan, antogs som ett allmänt svar på exceptionella makroekonomiska omständigheter, och därför varken innebär någon särskild förmån eller utgör en utjämningsbar subvention. De egyptiska myndigheterna lade dock inte fram några nya argument eller bevisning till stöd för detta påstående. Även detta påstående avvisades därför.

4.5 Tillhandahållande av mark mot för låg ersättning.

Resultat av den ursprungliga undersökningen

(338) I den ursprungliga undersökningen visades att Jushi Egypt och Henghsi Egypt erhöll mark mot för låg ersättning. I synnerhet köpte Jushi Egypt mark från EGJV och dess efterträdare TEDA Egypt, medan Hengshi Egypt hyrde byggnader från TEDA Egypt till priser som fastställts på ett icke-transparent sätt av offentliga organ eller privata organ som anförtrotts eller ålagts funktioner av staten.

(339) Denna undersökning bekräftade att reglerna för markanvändning i SC-zonen inte har ändrats sedan den ursprungliga undersökningen. I och med utgivningen av lag nr 83/2002 överläts äganderätten av all statlig mark i SC-zonen till den allmänna myndigheten. Sedan lag nr 27/2015 antogs är det inte längre möjligt att förvärva fullt ägande av mark från den allmänna myndigheten. Den allmänna myndigheten ger endast nyttjanderätten till marken till Main Development Company (MDC), som är en egyptisk producent. MDC utlyser sedan ett anbudsförfarande för nyttjanderätten till marken för underordnade byggherrar, såsom TEDA Egypt. Dessa underordnade byggherrar hyr ut marken till företagen i zonen.

(340) Enheter som ägde mark i området före dessa lagändringar behöll dock och kunde överföra äganderätten till denna mark. Jushi Egypt kunde således köpa en tomt från TEDA Egypt 2011, när företaget började bygga sin anläggning. TEDA Egypt förvärvade denna tomt av sin föregångare, ECJV, som 1998 förvärvade den från Suez Governorate till ett lågt pris (mindre än 1 US-dollar/m2) och utan något anbudsförfarande. Efter det första köpet 1998 investerade TEDA i grundläggande infrastruktur för att den underutvecklade ökenmarken skulle kunna användas för industriprojekt.

(341) I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen även slutsatsen att ECJV och TEDA Egypt var offentliga organ i den mening som avses i artiklarna 3 och 2 b i grundförordningen (103). Även om de inte hade varit offentliga organ skulle de åtminstone ha ansetts ha anförtrotts eller ålagts av de kinesiska myndigheterna och de egyptiska myndigheterna att utföra funktioner som normalt ligger inom myndigheternas kompetens, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. Deras beteende kan därför i vilket fall som helst tillskrivas de egyptiska myndigheterna (104).

(342) Dessutom köpte Jushi Egypt en annan tomt från ett annat egyptiskt byggföretag – Wadi Degla – 2016. Kommissionen ansåg att denne byggherre hade anförtrotts eller ålagts av staten i den mening som avses i artikel 3.1 a iv första strecksatsen i grundförordningen att fullfölja myndigheternas politik och tillhandahålla mark till ett förmånligt pris till Jushi Egypt (105).

(343) När det gäller Hengshi Egypt konstaterades det i den ursprungliga undersökningen att detta företag hyrde mark från TEDA Egypt till priser som var lägre än hälften av vad konkurrenterna i SC-zonen tog ut (106).

(344) Kommissionen drog därför slutsatsen att båda företagen erhöll en förmån från de egyptiska myndigheterna under den ursprungliga undersökningsperioden, i form av tillhandahållande av mark mot för låg ersättning, vilket bör betraktas som en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a iii och 3.2 i grundförordningen. Programmet konstaterades vara selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 a eftersom det endast hade riktats till vissa företag i ett visst geografiskt område (107).

Rättslig grund

(345) Den rättsliga ramen förblev densamma som i den ursprungliga undersökningen:

— Lag nr 83/2002.

— Lag nr 27/2015.

— Lag nr 8 från 1997 om investeringsgarantier och incitament (lag nr 8/1997).

— Investeringslag genomförd genom lag nr 72/2017.

— Premiärministerns utkast till resolution nr (2310) från 2017 om utfärdande av genomförandebestämmelser för investeringslagen utfärdad genom lag nr 72/2017.

Fortsatt subventionering

(346) Såsom förklaras i skäl 339 har reglerna för markanvändning i SC-zonen inte ändrats sedan den ursprungliga undersökningen, vilket bekräftades av de egyptiska myndigheterna. SC-zonens allmänna myndighet kan inte sälja marken som den äger i SC-zonen, utan fördelar den genom nyttjanderätt eller koncessioner till byggföretagen, som sedan marknadsför marken och gör den byggbar, och beviljar produktionsföretagen nyttjanderätt på denna mark till ett pris som de anser lämpligt.

(347) TEDA Egypten har nyttjanderätt till den mark som landet utvecklar, vilket redan fastställdes i den ursprungliga undersökningen. En expertkommitté värderar regelbundet marken, som ligger till grund för den allmänna myndighetens fastställande av priset i nyttjandeavtal.

(348) I den ursprungliga undersökningen beräknades subventionsbeloppet för Jushi Egypt genom att de priser som Jushi Egypt betalade per kvadratmeter mark 2011 och 2016 jämfördes med ett referensvärde. Detta riktmärke beräknades på grundval av kontraktet om nyttjanderätt för expansionsområdet på 6 km2 som undertecknades mellan TEDA Egypt och SC-zonen och en fastighetsvärdering 2016 av expertkommittén, som fastställde en översikt över prissättningen för nyttjanderätten av mark i SC-zonen. Från denna översikt beräknades det genomsnittliga årsvärdet för nyttjandet av marken i SC-zonen. Detta genomsnittliga årspris för nyttjande multiplicerades sedan med varaktigheten för nämnda nyttjanderätt (50 år), och lämpliga belopp för kostnaderna för infrastrukturarbeten och vinst för byggherren lades till för att beräkna referenspriset (108).

(349) Med tanke på att referenspriset beräknades på grundval av en nyttjanderätt på 50 år fortsätter förmånen för Jushi Egypts köp av mark att gälla under den tidsperioden. Jushi Egypt fortsatte således att omfattas av detta system även under översynsperioden.

(350) Denna undersökning har dessutom visat att Jushi Egypt köpte minst en ytterligare tomt efter den ursprungliga undersökningen. Den bevisning som sökanden lämnat in visade att Jushi Egypt köpte en tomt på omkring 60 000 kvadratmeter från TEDA Egypt 2023.

(351) När det gäller Henghsi Egypt bekräftade de egyptiska myndigheterna under kontrollbesöket vid SC-zonens allmänna myndighet att Hengshi Egypts status i fråga om markanvändning och uthyrning av byggnader, såvitt de kände till, förblev densamma som i den ursprungliga undersökningen.

(352) Kommissionen begärde att de egyptiska myndigheterna skulle lämna in alla kontrakt om uthyrning av marken/nyttjanderätt till Hengshi Egypt och Jushi Egypts nya inköp av mark, men inget lämnades in. En ytterligare undersökning av situationen var inte heller möjlig på grund av bristande samarbetsvilja från de två exporterande producenterna och från TEDA Egypt.

(353) Kommissionen underrättade de egyptiska myndigheterna i denna fråga genom en verbalnot av den 18 mars 2026 (109) och uppgav att den kan komma att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i detta avseende.

(354) Efter denna verbalnot lämnade de egyptiska myndigheterna in två markköpsavtal från 2020 (110), genom vilka företaget Huamei Egypten för nya kompositmaterial S.A.E. (Huamei Egypten) verkar ha köpt en tomt från Hengshi Egypt och en tomt från TEDA Egypt.

(355) Kommissionen noterade att ingen information hade tillhandahållits under undersökningen om Huamei Egypt och dess relation till Jushi Egypt och Hengshi Egypt, och inte heller information som skulle visa att Hengshi Egypt har förvärvat någon mark sedan den ursprungliga undersökningen. Under alla omständigheter ansåg kommissionen att dessa transaktioner inte var relevanta för bedömningen av huruvida Hengshi Egypt fortsätter att hyra viss mark från TEDA Egypt och på vilka villkor, eller mer allmänt om företagen fortsätter att erhålla mark mot för låg ersättning från staten.

(356) Kommissionen ansåg därför att den inte hade erhållit den begärda dokumentationen och nödvändiga uppgifter avseende Jushi Egypts nya markförvärv. Mot bakgrund av övervägandena i skälen 348–349 ovan, vilka tydligt visar att Jushi Egypt fortsatt gynnades av att mark tillhandahålls mot för låg ersättning, fann kommissionen det emellertid inte nödvändigt för denna översyn vid giltighetstidens utgång att dra en slutlig slutsats beträffande huruvida detta förvärv också skett mot för låg ersättning.

(357) På motsvarande sätt ansåg kommissionen att den inte hade tagit emot nödvändiga uppgifter om markanvändningen för Hengshi Egypt. På grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt att Hengshi Egypt fortsatt bedrev verksamhet i SC-zonen och att dess systerbolag Jushi Egypt fortsatt gynnades av tillhandahållande av mark mot för låg ersättning genom köp från TEDA Egypt, samt tidigare uppgifter från de egyptiska myndigheterna om att Hengshi Egypts status vad gäller markanvändning och hyra av byggnader förblev oförändrad jämfört med den ursprungliga undersökningen, drog kommissionen slutsatsen att Hengshi Egypt fortsatt erhöll tilldelning av mark mot för låg ersättning.

Slutsats

(358) Eftersom Jushi Egypt och Hengshi Egypt inte samarbetade var det inte möjligt att beräkna det exakta förmånsbeloppet. På grundval av den bevisning som redovisas i skälen 347–357 ovan kunde kommissionen dock dra slutsatsen att de två exporterande producenterna under översynsperioden fortsatt gynnades av tillhandahållande av mark mot för låg ersättning.

(359) Subventionen ansågs vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom tillhandahållandet av mark till företag i SETC-zonen mot för låg ersättning är reserverat för vissa företag i ett visst geografiskt område.

(360) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och utan några argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att GFM-producenterna i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är frågan om finansiella bidrag, en erhållen förmån och selektivitet är dessa subventionsprogram fortsatt utjämningsbara.

Synpunkter på utlämnandet av uppgifter

(361) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna sin ståndpunkt att kommissionen misslyckats med att bevisa att markförsäljnings- eller arrendeavtal inom Suezkanalens ekonomiska zon tillhandahölls mot för låg ersättning och samtidigt hävdade de att de referenspriser som kommissionen förlitade sig på i den ursprungliga undersökningen inte återspeglade de rådande marknadsvillkoren.

(362) De egyptiska myndigheterna lade inte fram några nya argument eller bevisning för att ogiltigförklara kommissionens slutsatser i detta avsnitt eller för att visa att referenspriset inte återspeglade de rådande marknadsvillkoren. Samtidigt har kommissionen i detalj beskrivit varför den ansåg att det beräknade referenspriset för en bebyggd tomt i det området var lämpligt (111).

(363) Kommissionen avvisade därför dessa påståenden som ogrundade.

5. ÖVERGRIPANDE SLUTSATS OM FORTSATT SUBVENTIONERING

(364) För de kinesiska exporterande producenterna fastställde kommissionen i den ursprungliga undersökningen en total utjämningsbar subventionsnivå på mellan 17,0 % och 30,7 % för de samarbetsvilliga företag som ingår i urvalet. Den fastställde vidare utjämningsbara subventioner till samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet på 24,8 % eller 30,7 %, beroende på om de samarbetade både i den ursprungliga undersökningen och den parallella antidumpningsundersökningen, eller bara i antidumpningsundersökningen men inte i den ursprungliga antisubventionsundersökningen. Kommissionen fastställde också en landsomfattande tullsats på 30,7 % för övriga exporterande producenter.

(365) För exporterande producenter i Egypten fastställdes i den ursprungliga undersökningen en utjämningsbar subventionsnivå på 10,9 %.

(366) Mot bakgrund av kommissionens slutsatser avseende de olika subventionssystem som granskats i avsnitten 3 och 4 ovan drog kommissionen slutsatsen att GFM-producenter i Kina och deras dotterbolag i Egypten fortsatt gynnades av utjämningsbara subventioner på en nivå som översteg miniminivån under översynsperioden.

(367) Kommissionen undersökte därför även sannolikheten för fortsatt subventionerad import från de berörda länderna om åtgärderna skulle upphöra. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina och Egypten samt unionsmarknadens attraktionskraft.

5.1 Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och Egypten

(368) På grund av avsaknaden av samarbete från de kinesiska myndigheterna och exporterande producenter i både Kina och Egypten grundades undersökningsresultaten om produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet på tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(369) Sökanden lade fram bevisning för att den totala produktionskapaciteten för glasfibermaterial i Kina uppgick till omkring 1 400 000 ton under översynsperioden, med en överkapacitet på omkring 800 000 ton. Efter avdrag för inhemsk efterfrågan och total export uppskattas de kinesiska producenternas fria kapacitet som är tillgänglig för unionsmarknaden till cirka 700 000 ton, vilket är fem gånger mer än den totala förbrukningen i unionen.

(370) När det gäller kapaciteten i Egypten visar bevisningen att de enda två producenterna av glasfibermaterial i Egypten (Hengshi Egypt och Jushi Egypt) etablerades i syfte att leverera till unionsmarknaden. Hengshi Egypt och Jushi Egypt tillhör samma företagsgrupp med säte i Kina och är båda belägna i samarbetszonen för ekonomi och handel mellan Kina och Egypten i Suez. De står ytterst under kontroll av en kinesisk statlig myndighet och etablerades inom ramen för en strategi för att främja Kinas expansion utomlands.

(371) Medan Jushi Egypt huvudsakligen etablerades för att exportera rovings av glasfiber till EU etablerades Hengshi Egypt senare för att komplettera sin produktportfölj med glasfibermaterial. Från och med 2017 uppgår Hengshis kapacitet för glasfibermaterial, enligt sökandens uppskattning, till 30 000 ton, vilket motsvarar 22 % av den totala förbrukningen i unionen.

(372) Sökanden har dessutom visat att unionen sedan 2022 har varit en av de viktigaste destinationerna för egyptiskt glasfibermaterial, medan den egyptiska inhemska marknaden för glasfibermaterial är minimal, med en efterfrågan på högst 1 500 ton per år.

(373) Kommissionen drog därför slutsatsen att de kinesiska och egyptiska producenterna har tillräcklig kapacitet som de skulle vara beredda att använda för att kraftigt öka sin export till unionsmarknaden om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

5.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(374) Trots att både antidumpningstullar och utjämningstullar är i kraft, vilka tillkommer utöver de konventionella importtullarna för Kina (som varierar mellan 5 % och 7 % beroende på de olika tullkoder som den berörda produkten omfattas av), fortsatte kinesiska och egyptiska exporterande producenter att exportera till unionen. Importvolymerna från båda länderna ökade till och med i absoluta tal under skadeundersökningsperioden: Importvolymerna från Kina ökade med 102 % och från Egypten med 115 %.

(375) Exportuppgifter i GTA visade att priserna på kinesisk export till unionen, före fraktkostnader och tullar, var omkring 15 % högre än de vägda genomsnittliga exportpriserna till de tio största exportmarknaderna. Med tanke på unionsmarknadens betydelse för kinesiska och egyptiska exporterande producenter och att kinesiska exporterande producenter kan sälja till sådana priser till unionen trots de gällande åtgärderna står det klart att unionsmarknaden fortfarande är mycket attraktiv.

(376) Dessutom visar även förekomsten av kringgående- och absorptionsmetoder, vilka behandlades genom de ändringar av åtgärderna som beskrivs i avsnitt 1.1 ovan, att unionsmarknaden är attraktiv.

5.3 Slutsats

(377) Såsom anges ovan konstaterades fortsatt subventionering för både Egypten och Kina. Mot bakgrund av den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina och kapacitetens omfattning i Egypten samt unionsmarknadens attraktionskraft och tidigare kringgående drog kommissionen slutsatsen att det sannolikt skulle leda till fortsatt subventionerad import till unionsmarknaden i betydande mängder, om åtgärderna tilläts upphöra.

5.4 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter

(378) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter hävdade de egyptiska myndigheterna att kommissionens slutsatser om påstått fortsatta subventionsprogram i Egypten inte stöddes av tillräcklig faktisk eller rättslig bevisning, eftersom kommissionen i flera fall förlitade sig på slutsatserna från den ursprungliga undersökningen utan att på grundval av faktisk bevisning fastställa att de rättsliga kraven för utjämningsbara subventioner fortfarande är uppfyllda under översynsperioden.

(379) Kommissionen instämde inte i detta påstående. Såsom beskrivs i analysen av var och en av de påstådda subventionerna i avsnitt 4 ovan förlitade sig kommissionen på all bevisning som den hade tillgång till, inbegripet den bevisning som lades fram av de egyptiska myndigheterna. Eftersom de exporterande producenterna i Egypten inte samarbetade och eftersom vissa av de uppgifter som beskrivs i relevanta avsnitt ovan var ofullständiga, var kommissionen emellertid tvungen att även förlita sig på tillgängliga uppgifter för att dra sina slutsatser, i enlighet med artikel 28 i grundförordningen. Dessa omfattade, i lämpliga fall, resultaten av den ursprungliga undersökningen.

(380) Samtidigt var det inte möjligt att undvika att använda resultaten av den ursprungliga undersökningen för en lämplig analys. Detta gäller särskilt de subventioner som beräknades i den ursprungliga undersökningen och som de exporterande producenterna fortsatte att dra nytta av under översynsperioden, som en matematisk nödvändighet för dessa beräkningar (112).

(381) Kommissionen avvisade därför detta påstående som ogrundat.

6. SKADA

6.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(382) Baserat på den information som kommissionen hade tillgång till tillverkades den likadana produkten av 18 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(383) Unionens totala produktion uppgick till 100 653 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde denna uppgift på grundval av alla tillgängliga uppgifter rörande unionsindustrin, exempelvis:

— Svaret på det makroekonomiska frågeformuläret som sökanden hade tillhandahållit.

— De verifierade uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

Såsom anges i skäl 17 valdes två unionsproducenter ut till urvalet. De stod för [30–40] % av unionens totala produktion av den likadana produkten.

6.2 Förbrukning i unionen

(384) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av svaren på det makroekonomiska frågeformuläret och importuppgifter från Eurostat.

(385) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (i ton)

2021

2022

2023

Översynsperiod

Förbrukning i unionen

120 045

133 260

138 175

136 112

Index

100

111

115

113

Källa:

Eurostat, svaren på det makroekonomiska frågeformuläret.

(386) Förbrukningen i unionen ökade med 11 % mellan 2021 och 2022, drivet av återhämtningen och återuppbyggnaden av lagren inom industrier i senare led efter pandemin.

(387) Mellan 2022 och översynsperioden utvecklades förbrukningen i unionen under påverkan av två motsatta trender. Å ena sidan minskade efterfrågan från tillverkare av vindturbiner och rotorblad eftersom dessa producenter utsattes för ökat konkurrenstryck från import från Kina till unionen. Å andra sidan ökade efterfrågan från andra slutanvändningsmarknader, särskilt sektorn för infodring av rörledningar som härdats på plats. Sammantaget ledde dessa motverkande utvecklingar till en stabilisering av förbrukningen i unionen, som varierade inom ett snävt intervall efter 2021.

6.3 Import från de berörda länderna

6.3.1 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna

(388) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen och den totala förbrukningen i unionen.

(389) Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

2021

2022

2023

Översynsperiod

Undersökningsperiod Importvolym från Kina och Egypten (ton)

6 778

9 871

9 570

13 859

Index

100

146

141

204

Marknadsandel (%)

6

7

7

10

Index

100

131

123

180

Undersökningsperiod Importvolym från Kina (ton)

5 611

5 535

4 693

11 345

Index

100

99

84

202

Marknadsandel (%)

5

4

3

8

Index

100

89

73

178

Importvolym från Egypten (ton)

1 168

4 336

4 877

2 514

Index

100

371

418

215

Marknadsandel (%)

1

3

4

2

Index

100

335

363

190

Källa:

Eurostat.

(390) Importvolymen från Kina och Egypten ökade med 102 % respektive 115 % under skadeundersökningsperioden.

(391) Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med endast 13 %. De berörda länderna ökade därför sina marknadsandelar: från 5 % till 8 % för Kina och från 1 % till 2 % för Egypten.

6.3.2 Priser på importen från de berörda länderna och prisunderskridande

(392) Kommissionen fastställde importpriserna från berörda länder på grundval av importuppgifter från Eurostat.

(393) Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

2021

2022

2023

Översynsperiod

Kina och Egypten

1 640

2 022

1 982

1 687

Index

100

123

121

103

Kina

1 770

2 494

2 331

1 744

Index

100

141

132

99

Egypten

1 015

1 421

1 647

1 431

Index

100

140

162

141

Källa:

Eurostat – priser angivna på cif-basis (cif-nivå vid unionens gräns).

(394) Det vägda genomsnittliga priset för import från de berörda länderna till unionsmarknaden ökade med 23 % från 2021 till 2022, låg kvar på en stabil nivå 2023 och sjönk under översynsperioden till ungefär samma nivå som 2021.

(395) Vad gäller bedömningen av prisunderskridande under undersökningsperioden gjorde de exporterande producenternas bristande samarbetsvilja och den därav följande bristen på transaktionsuppgifter det omöjligt att beräkna det faktiska prisunderskridandet (jämförelser mellan olika typer). I synnerhet fångar genomsnittliga importpriser, med tanke på uppgifternas statistiska karaktär, inte skillnader i produktmixen, vilka till sin natur är betydande för den produkt som översynen gäller. Detta illustreras av den bevisning som erhållits från unionsproducenterna, vars försäljningspriser varierar avsevärt mellan olika produkttyper. De exporterande producenternas bristande samarbetsvilja gav således upphov till just den brist på bevisning som hindrade kommissionen från att beräkna prisunderskridandet.

(396) Under dessa omständigheter behövde andra faktorer beaktas eftersom importstatistiken inte kunde användas för att dra slutsatsen att det inte förekom prisunderskridande under undersökningsperioden. Kommissionen kunde i synnerhet dra slutsatsen att importen från de berörda länderna hade betydande prisverkningar på grundval av de tillgängliga uppgifterna.

(397) Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från de berörda länderna i snabbare takt än den måttliga ökningen av förbrukningen i unionen. Ökningen av importen från de berörda länderna bidrog till en minskning av unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel samt till unionsindustrins kroniska oförmåga att höja sina priser för att täcka sina kostnader. I ett sådant scenario pekar de tillgängliga uppgifterna således på förekomsten av prisunderskridande och förhindrande av prishöjningar.

6.4 Import från andra tredjeländer än Kina och Egypten

(398) Importen av glasfibermaterial från andra tredjeländer än Kina och Egypten hade huvudsakligen sitt ursprung i Indien, Turkiet och Thailand.

(399) Den sammanlagda volymen av importen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för importen av glasfibermaterial från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från tredjeländer

Land

2021

2022

2023

Översynsperiod

Indien

Volym (ton)

6 402

5 866

10 783

15 384

Index

100

92

168

240

Marknadsandel (%)

5

4

8

11

Genomsnittligpris (euro/måttenhet)

1 479

1 850

1 786

1 753

Index

100

125

121

119

Turkiet

Volym (ton)

3 161

19 540

10 524

8 151

Index

100

618

333

258

Marknadsandel (%)

3

15

8

6

Genomsnittspris (euro/ton)

1 448

1 809

2 078

1 791

Index

100

125

144

124

Thailand

Volym (ton)

229

3 014

5 246

3 968

Index

100

1 314

2 288

1 730

Marknadsandel (%)

0

2

4

3

Genomsnittspris (euro/ton)

1 388

1 794

1 338

1 208

Index

100

129

96

87

Övriga tredjeländer

Volym (ton)

11 665

5 919

3 796

5 044

Index

100

51

33

43

Marknadsandel (%)

10

4

3

4

Genomsnittspris (euro/ton)

1 641

3 587

3 126

2 905

Index

100

219

191

177

Totalt för alla tredjeländer utom Kina och Egypten

Volym (ton)

21 457

34 340

30 349

32 547

Index

100

160

141

152

Marknadsandel (%)

18

26

22

24

Genomsnittspris (euro/ton)

1 561

2 121

1 978

1 875

Index

100

136

127

120

Källa:

Eurostat – priser angivna på cif-basis (cif-nivå vid unionens gräns).

(400) Kommissionen undersökte utvecklingen av importvolymerna, cif-priserna och priserna levererat förtullat (DDP-priser) för import från tredjeländer. Priset inklusive tull erhölls genom att tillämpliga konventionella tullar och antidumpningstullar lades till cif-priset.

(401) När det gäller Indien ökade importvolymen betydligt under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på 11 % under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga cif-priserna och DDP-priserna från Indien betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad. Under översynsperioden var priserna på DDP-nivå 16 % respektive 24 % lägre.

(402) När det gäller Turkiet sexdubblades importvolymen mellan 2021 och 2022 och nådde en marknadsandel på 15 % under 2022. I september 2022 utvidgade kommissionen, efter den undersökning av kringgående som avses i skäl 4 ovan (113), antidumpningsåtgärderna till att omfatta import av glasfibermaterial avsänt från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, med undantag för produkter som exporterats av vissa särskilt angivna turkiska företag. Importen från Turkiet började minska 2023 men stod fortfarande för en marknadsandel på 6 % under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga cif-priserna och DDP-priserna för import från Turkiet betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad. Under översynsperioden var priserna på DDP-nivå 14 % respektive 22 % lägre.

(403) När det gäller Thailand utgick importvolymen från en mycket låg nivå på 229 ton 2021 och nådde en marknadsandel på 3 % under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga cif-priserna och DDP-priserna för import från Thailand betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad. Under översynsperioden var priserna på DDP-nivå 42 % respektive 48 % lägre.

(404) Den totala volymen av importen från övriga tredjeländer minskade under skadeundersökningsperioden och deras marknadsandel sjönk från 10 % till 4 %. Från 2022 till översynsperioden var det genomsnittliga cif-priset för import från övriga tredjeländer betydligt högre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad.

6.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

6.5.1 Allmänna anmärkningar

(405) Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation innefattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under översynsperioden.

(406) Som nämns i skäl 17 ovan tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(407) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(408) Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de verifierade uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från sökanden. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(409) Med hänsyn till att de mikroindikatorer som användes i skadeanalysen endast kom från två unionsproducenter som ingår i urvalet, anges de siffror som fastställts på grundval av dessa uppgifter nedan i intervall för att skydda unionsproducenternas konfidentiella uppgifter.

(410) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, subventionsnivåns storlek och återhämtning från tidigare subvention.

(411) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

6.5.2 Makroekonomiska indikatorer

6.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(412) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2021

2022

2023

Översynsperiod

Produktionsvolym (ton)

113 426

104 578

111 728

100 653

Index

100

92

99

89

Produktionskapacitet (ton)

251 530

235 308

231 444

246 427

Index

100

94

92

98

Kapacitetsutnyttjande (%)

45

44

48

41

Index

100

99

107

91

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(413) Unionsproducenternas produktionsvolym varierade men uppvisade en total minskning på 11 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på en minskad efterfrågan från producenter av rotorblad, som själva är utsatta för kinesisk konkurrens. Denna minskade efterfrågan kompenserades delvis av efterfrågan inom andra sektorer som nämns i skäl 387. Produktionsserierna för att försörja dessa andra sektorer är dock kortare, vilket leder till tätare omställningar av maskinerna och längre stilleståndstider för maskinerna, något som påverkar kapacitetsutnyttjandet negativt.

(414) Produktionskapaciteten minskade totalt sett med endast 2 % under skadeundersökningsperioden och kapacitetsutnyttjandet minskade följaktligen med 9 %. Det låga kapacitetsutnyttjandet, som berodde på oförmågan att sälja tillräckliga volymer till ekonomiskt hållbara priser, bidrog till unionsindustrins utsatta situation.

6.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(415) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

2021

2022

2023

Översynsperiod

Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

91 810

89 049

98 257

89 706

Index

100

97

107

98

Marknadsandel (%)

76

67

71

66

Index

100

87

93

86

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(416) Försäljningsvolymen på unionsmarknaden låg kvar på en stabil nivå 2022 jämfört med 2021 och ökade därefter med 10 procentenheter 2023. Under översynsperioden minskade dock försäljningen med 8 551 ton eller 9 procentenheter på årsbasis. Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningen med 2 %, medan förbrukningen i unionen ökade med 13 %, vilket ledde till att unionsindustrins marknadsandel minskade från 76 % till 66 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin drog inte bara ingen nytta av den växande unionsmarknaden, utan förlorade till och med en betydande del av sin marknadsandel.

6.5.2.3 Tillväxt

(417) Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunde bibehålla sin marknadsandel i en situation med växande efterfrågan, till skillnad från de berörda länderna, som ökade sina marknadsandelar under skadeundersökningsperioden.

6.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(418) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

2021

2022

2023

Översynsperiod

Antal anställda

1 106

1 114

1 154

1 126

Index

100

101

104

102

Produktivitet (ton/anställd)

103

94

97

89

Index

100

92

94

87

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(419) Sysselsättningen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden.

(420) Eftersom sysselsättningen i stort sett förblev stabil samtidigt som produktionsvolymerna minskade försämrades arbetsproduktiviteten med 13 % under skadeundersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 413 försköts efterfrågan successivt mot produkter som tillverkas i mindre serier, vilket kräver tätare omställningar av maskinerna, vilket i sin tur ökade stilleståndstiden och även påverkade produktiviteten negativt.

6.5.2.5 Storleken på subventionsmarginalen och återhämtning från tidigare subvention

(421) Både den kinesiska och den egyptiska subventionsmarginalen låg betydligt över miniminivån.

(422) Volymen av importen av den berörda produkten ökade betydligt under skadeundersökningsperioden.

(423) Trots de gällande utjämningsåtgärderna försämrades de flesta skadeindikatorerna under skadeundersökningsperioden och unionsindustrin befann sig i en utsatt situation under översynsperioden.

6.5.3 Mikroekonomiska indikatorer

6.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(424) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

2021

2022

2023

Översynsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen

[1 900 –2 200 ]

[2 200 –2 500 ]

[2 200 –2 500 ]

[2 100 –2 400 ]

Index

100

112

116

109

Produktionskostnad per enhet

[1 900 –2 200 ]

[2 300 –2 600 ]

[2 400 –2 700 ]

[2 300 –2 600 ]

Index

100

118

126

120

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(425) Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser var lägre än den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet under hela skadeundersökningsperioden. Det högsta försäljningspriset per enhet uppnåddes 2023 eftersom priset angavs i avtal som ingicks 2022 på grundval av höga energikostnader.

(426) Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins försäljningspris med 9 %. Detta kompenserade endast delvis för ökningen av produktionskostnaden med 20 % under samma period, vilket ledde till en försämring av lönsamheten.

6.5.3.2 Arbetskraftskostnader

(427) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

2021

2022

2023

Översynsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

[57 000 –62 000 ]

[61 000 –66 000 ]

[62 000 –67 000 ]

[61 000 –66 000 ]

Index

100

105

109

106

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(428) Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden.

6.5.3.3 Lagerhållning

(429) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

2021

2022

2023

Översynsperiod

Utgående lager (ton)

[5 300 –5 800 ]

[4 200 –4 700 ]

[5 500 –6 000 ]

[7 500 –8 000

Index

100

79

102

139

Utgående lager som andel av produktionen (%)

[15 –20 ]

[10 –15 ]

[15 –20 ]

[20 –25 ]

Index

100

84

111

140

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(430) Efter en minskning 2022 till följd av ombalansering relaterad till covid-19 ökade lagernivån åter och uppgick vid slutet av översynsperioden till [20–25 %] av produktionen. De ökande lagernivåerna visar att unionsindustrin producerade varor som den inte kunde sälja till ekonomiskt hållbara priser eller i tillräckliga mängder. Detta återspeglar direkt en försämring av industrins konkurrenssituation.

6.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(431) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

2021

2022

2023

Översynsperiod

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)

[0 –3 ]

[(–2 ––1 ]

[(–7 –(–4 )]

[(–10 –(–7 )]

Index

100

–50

– 228

– 364

Kassaflöde (euro)

[550 000 –600 000 ]

[3 000 000 –3 500 000 ]

[(–5 400 000 )–(–4 900 000 )]

[(–6 600 000 )–( –6 100 000 )]

Index

100

545

– 881

–1 104

Investeringar (euro)

[1 600 000 –1 900 000 ]

[1 700 000 –2 000 000 ]

[1 900 000 –2 200 000 ]

[2 000 000 –2 300 000 ]

Index

100

106

120

125

Räntabilitet (%)

[5 –10 ]

[(–5 )–0 ]

[(–20 )–(–15 )]

[(–30 )–(–25 )]

Index

100

-52

- 246

- 414

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(432) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Såsom framgår av tabell 8 ökade produktionskostnaden per enhet snabbare än försäljningspriset per enhet och lönsamheten försämrades därför kontinuerligt och betydligt under skadeundersökningsperioden.

(433) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Med undantag för 2022, då ombalansering av lager efter covid-19 påverkade kassaflödet positivt, försämrades denna skadeindikator under skadeundersökningsperioden och var kraftigt negativ vid slutet av översynsperioden. De minskande kassaflödena försämrade också förmågan att anskaffa kapital.

(434) Investeringarna ökade med 25 % under skadeundersökningsperioden. De konstaterades huvudsakligen avse utbyte, rationalisering och efterlevnad av miljö- och sociallagstiftning.

(435) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den var positiv 2021 men minskade därefter kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och sjönk till under –25 % under översynsperioden.

(436) Trots den nedåtgående trenden för kassaflöde och räntabilitet kunde unionsindustrin finansiera de nödvändiga investeringarna, såsom beskrivs i skäl 434.

6.6 Slutsats om skada

(437) De flesta skadeindikatorer visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden.

(438) Unionsindustrins produktion minskade under skadeundersökningsperioden och försäljningen på unionsmarknaden minskade med 2 % trots att förbrukningen i unionen ökade med 13 %. Detta ledde till en förlust av marknadsandelar, som minskade från 76 % 2021 till 66 % under översynsperioden. Denna förlust av marknadsandelar på en växande marknad gynnade Kina och Egypten samt övriga tredjeländer under skadeundersökningsperioden.

(439) Förlusten av marknadsandelar för unionsindustrin på unionsmarknaden förvärrades av att exportförsäljningen minskade med 49 % under skadeundersökningsperioden, såsom framgår av tabell 12 nedan.

(440) Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden och kapacitetsutnyttjandet sjönk från 45 % till 41 % till följd av produktionsminskningen.

(441) Sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktionen och minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(442) Produktionskostnaden per enhet ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(443) Unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspris ökade med endast 9 % på en marknad som präglades av pressade priser, vilket var en otillräcklig ökning för att motsvara ökningen av produktionskostnaderna.

(444) Unionsindustrins lönsamhet försämrades kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och låg inom intervallet [–7 till –10 %] under översynsperioden.

(445) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

7. ORSAKSSAMBAND

(446) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den subventionerade importen från de berörda länderna vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada.

7.1 Verkningar av den subventionerade importen

(447) Såsom förklaras i avsnitt 6.3.2 ökade volymen av importen från Kina och Egypten under skadeundersökningsperioden trots antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna, och deras marknadsandel ökade från 6 % 2021 till 10 % under översynsperioden.

(448) Den fortsatta ökningen av marknadsandelen för import till dumpade priser från Egypten och Kina under skadeundersökningsperioden utsatte unionsindustrin för ett allt större pris- och volymtryck. Den därav följande minskningen av försäljningsvolymerna och förhindrande av prishöjningar är en direkt orsak till den skada som unionsindustrin led under översynsperioden.

7.2 Verkningar av andra faktorer

7.2.1 Import från övriga tredjeländer

(449) Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades såsom framgår av tabell 4 under skadeundersökningsperioden.

(450) Skälen 401–403 visar att de genomsnittliga DDP-priserna för import från Indien, Turkiet och Thailand var betydligt lägre än de genomsnittliga DDP-priserna för import från Kina och Egypten under 2023 och översynsperioden. Mot bakgrund av deras stora marknadsandel och låga genomsnittliga DDP-priser drog kommissionen slutsatsen att importen från Indien, Turkiet och Thailand också utövade ett pristryck och bidrog till den skada som unionsindustrin led. Eftersom importen från Kina och Egypten nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden, med en betydande ökning särskilt mellan 2023 och översynsperioden till priser som utövade ett betydande pristryck, drog kommissionen dock slutsatsen att importen från tredjeländer inte förändrade detta förhållande och inte försvagade orsakssambandet.

7.2.2 Unionsindustrins exportresultat

(451) Den totala exportvolymen för unionsindustrin och de genomsnittliga exportförsäljningspriserna för de unionsproducenter som ingår i urvalet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 12

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

2021

2022

2023

Översynsperiod

Exportvolym (ton)

[19 000 –23 000 ]

[14 000 –18 000 ]

[11 000 –15 000 ]

[9 000 –13 000 ]

Index

100

76

62

51

Genomsnittspris (euro/ton)

[2 000 –2 400 ]

[2 800 –3 200 ]

[2 800 –3 200 ]

[2 600 –3 000 ]

Index

100

135

132

124

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret och svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingår i urvalet.

(452) På tredjelandsmarknader var unionsproducenterna utsatta för hård konkurrens när det gällde produkter för vindkraftsindustrin och trängdes i allt högre grad undan till smalare marknader, såsom sektorn för infodring av rörledningar som härdats på plats och fritidsmarknaden (båtskrov, husbilar), som kännetecknas av högre priser men också högre produktionskostnader.

(453) Exportresultatet försämrades kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att exportvolymen minskade med 49 %.

(454) Eftersom unionsindustrins försäljning huvudsakligen var inriktad på unionsmarknaden och inte främst på export drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet.

7.3 Slutsats om orsakssamband

(455) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den subventionerade exporten från Kina och Egypten orsakade den väsentliga skada som unionsindustrin led. Samtidigt bidrog även import från tredjeländer till den skada som unionsindustrin led under översynsperioden. Kommissionen drog dock slutsatsen att dessa faktorer, varken enskilt eller sammantaget, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och Egypten och den skada som unionsindustrin led under översynsperioden.

8. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT OCH ÅTERKOMMANDE SKADA

(456) Kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden.

(457) Kommissionen drog slutsatsen att importen från Kina och Egypten orsakade skada för unionsindustrin under översynsperioden, samtidigt som import från tredjeländer i viss utsträckning bidrog till den väsentliga skadan. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som vållats av den subventionerade importen från Kina och Egypten skulle fortsätta om åtgärderna mot dessa länder tilläts upphöra att gälla.

(458) I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i de berörda länderna, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolika prisnivåer för importen från de berörda länderna i avsaknad av utjämningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

8.1 Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och Egypten

(459) Såsom förklaras i skäl 369 ovan uppgick den totala produktionskapaciteten för glasfibermaterial i Kina till omkring 1 400 000 ton under översynsperioden. Efter avdrag för inhemsk efterfrågan och total export är de kinesiska producenternas fria kapacitet som är tillgänglig för unionsmarknaden cirka 700 000 ton, vilket är fem gånger mer än den totala förbrukningen i unionen.

(460) Såsom förklaras i skälen 370–372 ovan uppgår produktionskapaciteten för glasfibermaterial i Egypten till minst 30 000 ton, eller omkring 22 % av den totala förbrukningen i unionen, medan den egyptiska inhemska marknaden för glasfibermaterial förefaller vara minimal.

(461) Det kan därför konstateras att det finns betydande outnyttjad kapacitet i Kina och betydande kapacitet i Egypten som kan riktas till unionsmarknaden i ännu större mängder till subventionerade priser om utjämningsåtgärderna tillåts upphöra att gälla.

8.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(462) Såsom redan förklarats i avsnitt 5.2 framgår unionsmarknadens attraktionskraft av att unionen förblev en av de viktigaste exportmarknaderna för kinesiska och egyptiska exporterande producenter trots den relativt höga nivån på de gällande antidumpnings- och utjämningstullarna, vilka tillkommer utöver den konventionella importtullen på mellan 5 % och 7 % för import från Kina. Under skadeundersökningsperioden ökade de kinesiska exporterande producenterna sin exportvolym med 102 % och de egyptiska exporterande producenterna sin exportvolym med 115 %. Samtidigt kunde kinesisk export till unionen uppnå höga priser jämfört med andra marknader, trots de gällande åtgärderna.

(463) Ytterligare bevisning för unionsmarknadens attraktionskraft utgörs av förekomsten av följande kringgående- och absorptionsmetoder under skadeundersökningsperioden, vilka behandlades genom de förordningar som anges i avsnitt 1.1 ovan:

— Antidumpningstullar som införts på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina och Egypten konstaterades kringgås genom import som avsänds från Turkiet.

— Antidumpningstullar som införts på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina konstaterades kringgås genom import som avsänds från Marocko.

— Den egyptiska exporterande producenten konstaterades absorbera antidumpningstullarna genom att avsevärt sänka sitt exportpris till unionen.

8.3 Sannolika prisnivåer på import i avsaknad av antidumpningsåtgärder

(464) Såsom framgår av tabell 3 var importpriserna på cif-nivå till unionen från Kina under översynsperioden 1 744 euro/ton, vilket är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris på [2 100–2 400] euro/ton som visas i tabell 8, och även under produktionskostnaden på [2 300–2 600] euro/ton.

(465) Om utjämningsåtgärderna inte längre skulle gälla och endast antidumpningsåtgärderna kvarstod hade import från Kina kommit in på unionsmarknaden till ännu lägre priser. Prisunderskridandet skulle i praktiken förväntas bli ännu större, såsom förklaras i skäl 397.

(466) Såsom framgår av tabell 3 var importpriserna på cif-nivå till unionen från Egypten under översynsperioden 1 431 euro/ton, vilket är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris på [2 100–2 400] euro/ton som visas i tabell 8, och även under produktionskostnaden på [2 300–2 600] euro/ton.

(467) Om utjämningsåtgärderna inte längre skulle gälla och endast antidumpningsåtgärderna kvarstod hade import från Egypten kommit in på unionsmarknaden till ännu lägre priser.

(468) Det är därför sannolikt att importen från Kina och Egypten utan utjämningstullar skulle få en ännu större negativ inverkan på unionspriserna.

(469) Detta undersökningsresultat visar tydligt att det under alla omständigheter skulle finnas en sannolikhet för att skadan som vållats av importen återkommer, och att importen dessutom sannolikt skulle ske i betydligt större mängder om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

8.4 Slutsats

(470) På grundval av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada orsakad av subventionerad import med ursprung i Kina och Egypten. Kommissionen konstaterade vidare, utan påverkan på detta undersökningsresultat, att det finns en tydlig risk för att den väsentliga skada som orsakas av denna import återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Om åtgärderna inte förlängs är det högst sannolikt att subventionerad import från båda ursprungen åter skulle ske i betydligt större volymer och till skadevållande priser. En förlängning av åtgärderna är därför motiverad både på grund av den fortsatta skada som vållats av import från de berörda länderna och, oberoende av detta, på grund av risken för att sådan skada återkommer.

9. UNIONENS INTRESSE

(471) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande utjämningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, användarnas och leverantörernas intressen.

9.1 Unionsindustrins intresse

(472) Undersökningen visade att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation, som redan var utsatt, skulle snabbt försämras i form av lägre försäljningsvolymer och lägre försäljningspriser, vilket i sin tur skulle leda till kraftigt försämrad lönsamhet och potentiellt hota dess överlevnad.

(473) Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla de gällande utjämningsåtgärderna.

9.2 Icke-närstående importörers intresse

(474) Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer och uppmanade dem att samarbeta i denna undersökning. Ingen av importörerna visade samarbetsvilja.

(475) I den ursprungliga undersökningen visade en enda importör samarbetsvilja och konstaterades ha importerat försumbara volymer av glasfibermaterial.

(476) Såväl i den ursprungliga undersökningen som i denna undersökning konstaterades att de flesta användare med stora volymer efterfrågar särskilt beställda glasfibermaterial och att glasfibermaterial därför inte är en handelsvara som regelbundet importeras i stora volymer av oberoende importörer.

(477) Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att fortsatta åtgärder inte skulle påverka dem eller endast påverka dem marginellt.

9.3 Användarnas intresse

(478) Kommissionen kontaktade alla kända användare i denna översyn och uppmanade dem att samarbeta. Ingen användare samarbetade, vilket bekräftar att användarna inte påverkades särskilt negativt av de gällande åtgärderna.

(479) Under översynsperioden var unionsindustrins produktionskapacitet (246 427 ton) större än förbrukningen i unionen (136 112 ton). Unionsindustrins totala kapacitetsutnyttjande under översynsperioden var 41 %. Särskilt de två företag som ingår i urvalet och som är certifierade leverantörer av glasfibermaterial till vindkraftsindustrin har båda betydande outnyttjad kapacitet och skulle kunna tillgodose ytterligare efterfrågan. Dessutom består unionsindustrin av mer än tio koncerner eller företag, vilket gör unionsindustrin konkurrenskraftig.

(480) Undersökningen visade också att utjämningsåtgärderna inte hindrade import från Kina och Egypten, vilka tillsammans stod för en marknadsandel på 10 % under översynsperioden. Dessutom ökade övriga tredjeländer sin marknadsandel från 18 % till 24 % under översynsperioden.

(481) Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle äventyra försörjningstryggheten.

(482) Den ursprungliga undersökningen visade (114) att glasfibermaterial stod för mellan 4 % och 14 % av den totala tillverkningskostnaden för ett rotorblad samt att rotorblad inte säljs separat utan som en del av vindturbiner och att producenter av vindturbiner regelbundet säljer ytterligare material och tjänster till vindparksutvecklare. Kommissionen beräknade därför kostnaden för glasfibermaterial i förhållande till den totala kostnaden för en vindturbin och den totala kostnaden för att bygga en hel vindpark. Andelen glasfibermaterial i vindturbinproducenternas kostnader fastställdes följaktligen till mellan 0,1 % och 2 %. I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen slutsatsen att varje kostnadsökning till följd av utjämningstullarna antingen kunde övervältras på vindparksutvecklarna eller absorberas av vindturbinproducenterna.

(483) Den nuvarande undersökningen visade att unionsindustrins pris under skadeundersökningsperioden i genomsnitt endast var [5–6] % högre än genomsnittspriset under skadeundersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen, dvs. mellan 2015 och 2018. Det kan därför konstateras att utjämningsåtgärderna hade en begränsad, om ens någon, inverkan på priset på glasfibermaterial.

(484) Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle påverka vindenergiindustrins konkurrenskraft.

(485) Eftersom åtgärderna inte äventyrar försörjningstryggheten för glasfibermaterial eller konkurrenskraften, såsom konstateras i skälen 481 och 484, förväntas de inte heller främja omlokalisering av produktionen och de är förenliga med unionens mål för förnybar energi.

(486) I den ursprungliga undersökningen hävdade flera användare från skidindustrin att förekomsten av producenter av glasfibermaterial i unionen var avgörande för deras försörjningstrygghet eftersom de behövde en lokal partner för nära samarbete vid utformningen av skräddarsydda glasfibermaterial.

(487) Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl att inte bibehålla åtgärderna vad gäller användarnas intressen.

9.4 Intresset för leverantörer av tillskärnings- och satssammansättningstjänster

(488) Den ursprungliga undersökningen och den nuvarande undersökningen visade att unionsindustrin och användarna anlitar externa tjänsteleverantörer för tillskärning och satssammansättning. Tillskärning består i att ta emot glasfibermaterial i rullar och skära materialen till önskade dimensioner. Satssammansättning består i att sammanställa de tillskurna lagren av glasfibermaterial och förpacka dem i anpassade satser som underlättar tillverkningen inom industrin i senare led.

(489) I den nuvarande undersökningen gav ingen leverantör av tillskärnings- eller satssammansättningstjänster sig till känna.

(490) I den ursprungliga undersökningen uppskattades sysselsättningen hos leverantörer av tillskärningstjänster i unionen till omkring 2 000 personer och det konstaterades att kinesiska och egyptiska exporterande producenter i allt högre grad integrerade tjänster för tillskärning och satssammansättning i sina tjänsteerbjudanden. Det fanns inga indikationer på att situationen hade förändrats. Om åtgärderna upphävs skulle dessa tjänsteleverantörer därför förlora en betydande del av sin verksamhet.

(491) Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna ligger i unionsleverantörer av tillskärnings- och satssammansättningstjänsters intresse.

9.5 Leverantörernas intresse

(492) Unionsproducenter av roving av glasfibrer, dvs. den huvudsakliga råvaran för produktion av glasfibermaterial, visade inte samarbetsvilja under denna undersökning. Det ligger dock tydligt i deras intresse att åtgärder som skyddar deras kunder bibehålls.

9.6 Slutsats om unionens intresse

(493) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av glasfibermaterial med ursprung i de berörda länderna.

10. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

(494) På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt subventionering, risk för återkommande skada och unionens intresse bör utjämningsåtgärderna mot import av glasfibermaterial från Kina och Egypten bibehållas.

(495) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i utjämningstullsatserna för kinesiska exporterande producenter krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella tullar eller undantag är endast tillämpliga på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.7 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den utjämningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag” i Kina.

Artiklar som skälet nämner

(496) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella utjämningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.7 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats eller ett undantag är berättigat enligt tullagstiftningen.

Artiklar som skälet nämner

(497) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella utjämningstullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 23 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(498) De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Egypten och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat kinesiskt eller egyptiskt företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina eller Egypten”. De bör inte omfattas av någon av de individuella tullsatserna.

(499) Ett företag får begära att dessa individuella tullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran måste ställas till kommissionen (115). Begäran måste innehålla all relevant information som visar att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(500) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (116) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(501) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (117).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

Skäl som nämner artikeln

1. En slutgiltig utjämningstull införs härmed på import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 61 00 , ex 7019 62 10 , ex 7019 62 90 , ex 7019 63 00 , ex 7019 64 00 , ex 7019 65 00 , ex 7019 66 00 , ex 7019 69 10 , ex 7019 69 90 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84) med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten.

2. Följande slutgiltiga utjämningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Ursprungsland

Företag

Utjämningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Folkrepubliken Kina

Jushi Group Co. Ltd,

Zhejiang Hengshi Fiberglass Fabrics Co. Ltd,

Taishan Fiberglass Inc.

30,7

C531

PGTEX China Co. Ltd,

Chongqing Tenways Material Corp.

17,0

C532

Andra företag som samarbetade i både den ursprungliga antisubventions- och den ursprungliga antidumpningsundersökningen och som förtecknas i bilaga I

24,8

Se bilaga I

Andra företag som samarbetade i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, men inte i den ursprungliga antisubventionsundersökningen och som förtecknas i bilaga II

30,7

Se bilaga II

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

30,7

C999

Arabrepubliken Egypten

Jushi Egypt For Fiberglass Industry S.A.E,

Industry S.A.E; Hengshi Egypt Fiberglass Fabrics S.A.E.

10,9

C533

All övrig import med ursprung i Arabrepubliken Egypten

10,9

C999

3. Den slutgiltiga utjämningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 62 10 81, 7019 62 90 81, 7019 63 00 81, 7019 64 00 81, 7019 65 00 81, 7019 66 00 81, 7019 69 10 81, 7019 69 90 81 och 7019 90 00 81). Den utvidgade tullen är den utjämningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

4. Den slutgiltiga utjämningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (Taric-nummer 7019 61 00 83, 7019 62 10 83, 7019 62 90 83, 7019 63 00 83, 7019 64 00 83, 7019 65 00 83, 7019 66 00 83, 7019 69 10 83, 7019 69 90 83 och 7019 90 00 83) med undantag av de produkter som produceras av nedanstående företag:

Land

Företag

Taric-tilläggsnummer

Turkiet

Saertex Turkey Tekstil Ltd. Şti.

C115

Turkiet

Sonmez Asf Iplik Dokuma Ve Boya San Tic A. Ş.

C116

Turkiet

Telateks Tekstil Ürünleri Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi

Telateks Dış Ticaret ve Kompozit Sanayi Anonim Şirketi

C117

Turkiet

Fibroteks Dokuma Sanayi Ve Ticaret AS

899G

Den utvidgade tullen är den utjämningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

5. Den slutgiltiga utjämningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84) som återexporteras i den mening som avses i unionens tullkodex till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Unclos.

6. Den slutgiltiga utjämningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84) som tas emot på en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Unclos och som inte omfattas av punkt 5.

7. De individuella utjämningstullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 och de undantag från de utvidgningar av åtgärderna efter undersökningar om kringgående som nämns i punkt 4 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym av) (produkt som översynen gäller) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i det relevanta landet tillämpas.

8. I de fall då utjämningstullen har dragits av från antidumpningstullen för vissa exporterande producenter ska en ansökan om återbetalning enligt artikel 21 i förordning (EU) 2016/1037 även utlösa en bedömning av den dumpningsmarginal som konstaterats för denna exporterande producent under undersökningsperioden avseende återbetalning. Det belopp som ska återbetalas till den som ansöker om återbetalning får inte överstiga skillnaden mellan den tull som tagits ut och den sammanlagda utjämnings- och antidumpningstull som fastställs i undersökningen avseende återbetalning.

9. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 augusti 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1037/oj.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 av den 12 juni 2020 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 189, 15.6.2020, s. 1. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/776/oj).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/301 av den 24 februari 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt om avslutande av undersökningen beträffande eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Egypten genom import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte (EUT L 46, 25.2.2022, s. 31, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/301/oj).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/806 av den 23 maj 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten samt av genomförandeförordning (EU) 2020/776 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibervävar med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten som förs till en konstgjord ö, en fast eller flytande installation eller någon annan struktur på en medlemsstats kontinentalsockel eller i en exklusiv ekonomisk zon som deklarerats av en medlemsstat enligt Unclos (EUT L 145, 24.5.2022, s. 20, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/806/oj).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1478 av den 6 september 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L 233, 8.9.2022, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1478/oj).

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2158 av den 17 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/1478 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L, 2023/2158, 18.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2158/oj).

(7) EUT C, C/2024/5525, 17.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5525/oj.

(8) EUT C, C/2025/3223, 13.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3223/oj.

(9) “Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations”, 10.4.2024, SWD(2024) 91 final (inte översatt till svenska), finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2024)91&lang=sv (senast hämtad den 8 maj 2026).

(10) Kinarapporten, s. 3.

(11) Ibid, s. 3.

(12) Den fjortonde allmänna femårsplanen, kapitel 9, avsnitt 1.

(13) Den fjortonde allmänna femårsplanen, kapitel 8, avsnitt 4.

(14) Den fjortonde allmänna femårsplanen, kapitel 9, avsnitt 1. Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1452 av den 13 juli 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 179, 14.7.2023, s. 57, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1452/oj), skäl 49.

(15) Se färdplanen Made in China 2025 (finns på https://www.cae.cn/cae/html/files/2015-10/29/20151029105822561730637.pdf (senast hämtad den 8 maj 2026). Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 av den 24 februari 2021 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 65, 25.2.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/328/oj), skälen 54–55. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 av den 1 april 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 108, 6.4.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/492/oj), skäl 125. Genomförandeörordning (EU) 2023/1452, skäl 49.

(16) Se Kinarapporten, s. 224–225.

(17) Se Kinas katalog över högteknologiska produkter, s. 3 och 7 (bilaga 26 till den öppna versionen av klagomålet). Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/357 av den 23 januari 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att omfatta import som avsänts från Indien, Indonesien, Malaysia, Taiwan och Thailand, efter en översyn vid giltighetens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L, 2024/357, 24.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/357/oj, skäl 124. Genomförandeförordning (EU) 2021/328, skäl 59.

(18) Se Preferential policies of the National High-Tech Industrial Development Zones, s. 12–14. Se även skäl 60 i genomförandeförordning (EU) 2021/328. Genomförandeförordning (EU) 2024/357, skäl 125.

(19) Den fjortonde allmänna femårsplanen för utveckling av glasfiberindustrin, s. 7.

(20) Se skäl 105 i genomförandeförordning (EU) 2024/357. Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 55 och fotnot 27.

(21) Se skäl 103 i genomförandeförordning (EU) 2024/357. Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 55.

(22) Den fjortonde femårsplanen för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin i Chongqing, s. 69, 71, 72.

(23) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 55.

(24) Treårig handlingsplan för strategiska och framväxande industrier i Guangxi, s. 4.

(25) Den fjortonde femårsplanen för högkvalitativ utveckling av nya material i Hubei, s. 7.

(26) Den fjortonde femårsplanen för utveckling av karakteristiska industrier i Hebeiprovinsen, s. 18.

(27) Politik för Daiyue-distriktet, s. 32, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(28) Statsrådets beslut nr 40, artikel 17.

(29) Artikel 3.1 a ii) i grundförordningen.

(30) Den ursprungliga förordningen, skälen 222–344.

(31) Den ursprungliga förordningen, skälen 225–266.

(32) Den ursprungliga förordningen, skälen 267–278.

(33) Den ursprungliga förordningen, skälen 279–285.

(34) Se exempelvis kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/72 av den 18 januari 2022 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 12, 19.1.2022, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/72/oj), skäl 243. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/969 av den 8 juni 2017 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/649 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 146, 9.6.2017, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/969/oj), skälen 83 och följande. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1187 av den 3 juli 2017 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 171, 4.7.2017, s. 134, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/1187/oj), skälen 53 och följande.

(35) Lee, H., Zhigang, L., Coles, T., Out of China: The activities of China’s export credit agencies and development banks in Africa, som finns på https://www.trade-remedies.service.gov.uk/public/case/TS0009/submission/e689f04d-5b69-411a-997b-2a89f4a42588/document/70bcb25d-3b25-48b0-9e42-28812efef8d1/, hämtad den 22 mars 2026.

(36) Artikel 8 i bolagsordningen för Export-Import Bank of China av den 19 mars 1994, finns på https://flylib.com/books/en/4.408.1.107/1/ (hämtad den 8 maj 2026).

(37) Finns online på http://www.eximbank.gov.cn/aboutExim/profile/zczy/201902/t20190225_8813.html (hämtad den 8 maj 2026).

(38) China Export-Import Bank, Årsrapport 2023, s. 6, 54 och 60 (finns på http://english.eximbank.gov.cn/News/AnnualR/2023/ [hämtad den 8 maj 2026]).

(39) EXIM:s årsrapport 2023, s. 6, 54 och 60.

(40) Den ursprungliga förordningen, skäl 243.

(41) EXIM Banks årsredovisningar 2021, 2022 och 2023, s. 41, 43 respektive 55. Årsredovisningarna finns på http://english.eximbank.gov.cn/News/AnnualR/2025eng_1233/ (hämtad den 8 maj 2026).

(42) EXIM Banks årsredovisning 2022, s. 2, 19 och 49.

(43) EXIM Banks årsredovisning 2023, s. 59.

(44) EXIM Banks årsredovisning 2022, s. 47.

(45) CNBM:s årsredovisning 2022, s. 176, Jushi Chinas årsredovisning 2022, s. 21 och 147, Jushi Chinas årsredovisning första halvåret 2023, s. 12 och 99. tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(46) Se genomförandeförordning (EU) 2021/328, skälen 82 och följande. Genomförandeförordning (EU) 2022/72, skälen 281 och följande. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1123 av den 7 juni 2023 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 148, 8.6.2023, s. 84, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1123/oj), skälen 49 och följande. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1647 av den 21 augusti 2023 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 207, 22.8.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1647/oj), skäl 40 och följande.

(47) Jiangsu Changhais årsredovisning 2022, s. 9 och 79, Jiangsu Changhais årsredovisning 2023, s. 11 och 74, CPIC:s årsredovisning 2023, s. 9 och 151. CPIC:s årsredovisning 2024, s. 8 och 79. tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(48) Se t.ex. genomförandeförordning (EU) 2022/72, skäl 453, genomförandeförordning (EU) 2023/1647, skäl 146.

(49) https://www.sinosure.com.cn/en/Sinosure/Profile/index.shtml (senast hämtad den 22 mars 2026).

(50) Kinarapporten, avsnitt 6.6.

(51) Jushi Chinas årsredovisning första halvåret 2023, s. 6 och 106, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(52) Se den ursprungliga förordningen, skälen 345–357.

(53) Sinomas årsredovisning för 2023, s. 7 och 189, Sinomas halvårsredovisning för 2024, s. 7 och 134, CPIC:s halvårsredovisning för 2024, s. 134, PGTex Chinas årsredovisning, s. 109, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(54) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1690 av den 9 november 2018 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa däck, andra än massivdäck, av gummi, nya eller regummerade, av sådana slag som används på bussar eller lastbilar, med ett belastningsindex högre än 121, med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1579 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa däck, andra än massivdäck, av gummi, nya eller regummerade, av sådana slag som används på bussar eller lastbilar, med ett belastningsindex högre än 121, med ursprung i Folkrepubliken Kina och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2018/163 (EUT L 283, 12.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/1690/oj), skälen 295–301. Den ursprungliga förordningen, skälen 345–357, genomförandeförordning (EU) 2021/328, skälen 93–105, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2287 av den 17 december 2021 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/2170 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 458, 22.12.2021, s. 344, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/2287/oj), skälen 317–333, genomförandeförordning (EU) 2022/72, skälen 340–356, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/72 av den 17 januari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 16, 18.1.2019, s. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/72/oj), skälen 297–302.

(55) Se den ursprungliga förordningen, skälen 593–645.

(56) Jiangsu Changhais årsredovisning 2022, s. 9 och 192–194. Bilaga 10, Jiangsu Changhais årsredovisning första halvåret 2023, s. 9 och 128–129. Jushi Chinas årsredovisning 2022, s. 6, 149–151 och 155, Jushi Chinas årsredovisning 2023, s. 6 och 163–165, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(57) Jiangsu Changhais årsredovisning 2022, s. 9 och 192–194. Bilaga 10, Jiangsu Changhais årsredovisning första halvåret 2023, s. 9 och 128–129. Jushi Chinas årsredovisning 2022, s. 6, 149–151 och 155, Jushi Chinas årsredovisning 2023, s. 6 och 163–165, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(58) CNBM Groups årsredovisning 2023, s. 191, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(59) Se skälen 541–556 i den ursprungliga förordningen.

(60) Se skälen 557–568 i den ursprungliga förordningen.

(61) Se skälen 569–577 i den ursprungliga förordningen.

(62) Se skälen 584–591 i den ursprungliga förordningen.

(63) Artikel 28 i Kinas lag om bolagsskatt (2018 års översyn), som finns på https://www.chinatax.gov.cn/chinatax/n810341/n810825/c101434/c28479830/content.html (hämtad den 8 maj 2026).

(64) Förordning om genomförande av Kinas lag om bolagsskatt (utfärdad genom statsrådets beslut nr 512 av den 6 december 2007, ändras i enlighet med statsrådets beslut att ändra vissa administrativa bestämmelser genom statsrådets beslut nr 714 av den 23 april 2019).

(65) Se CITICs årsredovisning för 2023, s. 27, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(66) Se Jushi Chinas årsredovisning för 2022, s. 21, Jushi Chinas årsredovisning för första halvåret 2023, s. 12, tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.006259.

(67) Genomförandeförordning (EU) 2019/72, skäl 550. Genomförandeförordning (EU) 2021/2287, skälen 485 och följande.

(68) Politiken för subventioner till massföretagande och innovation, subventioner 47–49.

(69) Jiangsu Changhais årsredovisning 2022, s. 30–34. Jushi Chinas årsredovisning 2022, s. 13, Shandongs årsredovisning 2022, s. 15 och 20–21, PGTex Chinas interimsrapport 2024, s. 105–106.

(70) Se grundförordningen, skälen 584–591.

(71) Se t.ex. genomförandeförordning (EU) 2018/1690, skäl 531, genomförandeförordning (EU) 2021/328, skäl 199.

(72) Se t.ex. förordning (EU) 2021/2287, skälen 508–509, genomförandeförordning (EU) 2022/72, skälen 509–511.

(73) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/114 av den 23 januari 2025 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L, 2025/114, 24.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/114/oj), genomförandeförordningarna (EU) 2023/1647 och (EU) 2023/1123.

(74) Flera yttranden från centralkommittén i Kinas kommunistiska parti och statsrådet om ytterligare fördjupning av reformen av kraftsystemet (Zhong Fa [2015] nr 9).

(75) Se grundförordningen, skälen 520–540.

(76) Se skäl 93 i den ursprungliga förordningen.

(77) Se skälen 810–930 i den ursprungliga förordningen.

(78) Se skälen 726–809 i den ursprungliga förordningen.

(79) Se skälen 647–725 i den ursprungliga förordningen.

(80) Se särskilt skälen 684–699 i den ursprungliga förordningen.

(81) Domstolens dom av den 28 november 2024, Hengshi Egypt Fiberglass Fabrics SAE och Jushi Egypt for Fiberglass Industry SAE, de förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P, ECLI:EU:C:2024:984.

(82) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 av den 24 juni 2020 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstull som införts på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten och om uttag av den slutgiltiga utjämningstullen på registrerad import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten (EUT L 201, 25.6.2020, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/870/oj).

(83) Domstolens dom av den 28 november 2024, Hengshi Egypt Fiberglass Fabrics SAE och Jushi Egypt for Fiberglass Industry SAE, de förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P, ECLI:EU:C:2024:984, punkterna 69–101.

(84) Se avsnitt 4.2.2 i den ursprungliga förordningen.

(85) Se skälen 726–744 i den ursprungliga förordningen.

(86) Se skälen 745–757 i den ursprungliga förordningen.

(87) Se skälen 729–735 i den ursprungliga förordningen.

(88) Se skäl 726 i den ursprungliga förordningen.

(89) Se skälen 745 och 746 i den ursprungliga förordningen.

(90) Se skäl 350.

(91) Se t.ex. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2754 av den 29 oktober 2024 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av nya batterielfordon konstruerade för personbefordran med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/2754, 29.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2754/oj), skäl 276. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/61 av den 15 januari 2025 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa däck, andra än massivdäck, av gummi, nya eller regummerade, av sådana slag som används på bussar eller lastbilar, med ett belastningsindex högre än 121, med ursprung i Folkrepubliken Kina, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L, 2025/61, 16.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/61/oj), skäl 93, genomförandeförordning (EU) 2025/114, skäl 77.

(92) Se skälen 758–804 i den ursprungliga förordningen.

(93) Se skälen 870–901 i den ursprungliga förordningen.

(94) Se särskilt skälen 878 och 899 första strecksatsen i den ursprungliga förordningen.

(95) Se särskilt skälen 895 och 899 andra strecksatsen i den ursprungliga förordningen.

(96) Se grundförordningen, skälen 902–930.

(97) Se särskilt skälen 907–915 och 922–923 eller den ursprungliga förordningen.

(98) Se skälen 212–217 ovan.

(99) Se skälen 908 och 922 i den ursprungliga förordningen.

(100) Se skälen 859–869 i den ursprungliga förordningen.

(101) Se särskilt skäl 273.

(102) Se särskilt skälen 301–310.

(103) Se skälen 816–823 i den ursprungliga förordningen.

(104) Se skäl 821 i den ursprungliga förordningen.

(105) Se skälen 824–832 i den ursprungliga förordningen.

(106) Se skälen 833–835 i den ursprungliga förordningen.

(107) Se skälen 836–838 i den ursprungliga förordningen.

(108) Se skälen 839–851 i den ursprungliga förordningen.

(109) Se skälen 211 och 212.

(110) Tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer t25.002279.

(111) Se skälen 840–850 i den ursprungliga förordningen.

(112) Se momsbefrielser och importtullrabatter för importerad utrustning i avsnitt 4.4.1, särskilt skäl 286, och tillhandahållande av mark mot för låg ersättning i avsnitt 4.5, särskilt skäl 349.

(113) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1477 av den 6 september 2022 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/492, i dess lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2020/776, införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L 233, 8.9.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1477/oj).

(114) Se skälen 480 och 481 i genomförandeförordning (EU) 2020/492.

(115) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel och ekonomisk säkerhet, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bruxelles/Brussel, BELGIEN.

(116) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

(117) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

BILAGA I

Andra företag som samarbetade i både den ursprungliga antisubventions- och den ursprungliga antidumpningsundersökningen

Företagets namn

Taric-tilläggsnummer

Changshu Dongyu Insulated Compound Materials Co., Ltd

B995

Changzhou Pro-Tech Industry Co., Ltd

C534

Jiangsu Changhai Composite Materials Holding Co., Ltd

C535

Neijiang Huayuan Electronic Materials Co., Ltd

C537

NMG Composites Co., Ltd

C538

Zhejiang Hongming Fiberglass Fabrics Co., Ltd

C539

BILAGA II

Andra företag som samarbetade i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, men inte i den ursprungliga antisubventionsundersökningen

Företagets namn

Taric-tilläggsnummer

Jiangsu Jiuding New Material Co., Ltd

C536

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1928/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)