Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1929 av den 7 augusti 2026 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av viss tråd av kiselmanganstål med ursprung i Folkrepubliken Kina
7 augusti 2026
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 75b49b08-9454-11f1-9262-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1. Inledande
- (1) Den 11 december 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen)
- (2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål
- (3) Klagomålet ingavs av unionsindustrin för svetstråd av kiselmanganstål
- 1.2. Registrering
- (4) Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål
- 1.3. Berörda parter
- (5) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att
- (6) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på
- 1.4. Stickprovsförfarande
- (7) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den
- (8) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den
- (9) Det föreslagna urvalet svarade för 29 % av
- (10) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var
- (11) Tre icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och
- (12) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var
- (13) Tretton exporterande producenter lämnade den begärda informationen och
- (14) Enligt artikel 17.1 i grundförordningen valde kommissionen ut
- 1.5. Frågeformulärssvar och kontrollbesök
- (15) Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna
- (16) Klaganden lämnade dessutom i sitt klagomål tillräcklig bevisning
- (17) Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre
- (18) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den
- 1.6. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
- (19) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från
- 2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
- 2.1. Undersökt produkt
- (20) Produkten som är föremål för undersökning är tråd
- (21) Svetstråd av kiselmanganstål fungerar som tillsatsmaterial som smälter
- 2.2. Berörd produkt
- (22) Den berörda produkten är den undersökta produkten med
- 2.3. Likadan produkt
- (23) Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande
- (24) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter
- 3. DUMPNING
- 3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
- (25) Mot bakgrund av att det vid inledandet av
- (26) För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga
- (27) För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg
- (28) I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att
- (29) Den 1 april 2026 underrättade kommissionen genom en
- (30) Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter
- 3.2. Normalvärde
- (31) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis
- (32) I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock
- (33) Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna
- 3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar
- (34) I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina
- (35) I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer
- (36) På samma sätt som i föregående undersökningar avseende
- (37) Med hänvisning till rapporten hävdades i klagomålet att
- (38) I klagomålet lämnades exempel på omständigheter som visade
- (39) Klagomålet erinrade om följande omständigheter som ger upphov
- (40) För det första försörjs den kinesiska trådsektorn, inbegripet
- (41) De kinesiska myndigheterna och Kinas kommunistiska parti har
- (42) Klagomålet gjorde dessutom gällande att Kinas kommunistiska partis
- (43) För det andra hävdades i klagomålet att de
- (44) Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad
- (45) För det tredje gör den statliga närvaron i
- (46) För det fjärde har producenter av svetstråd av
- (47) Klaganden hävdade att det kinesiska finanssystemet kännetecknas av
- (48) Dessutom har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att
- (49) För det femte är ståltrådsindustrin, liksom alla andra
- (50) Eftersom den kinesiska stålsektorn (däribland ståltrådssektorn) är en
- (51) På grund av dessa snedvridningar som orsakats av
- (52) I kommissionens undersökning bekräftades att de kinesiska myndigheterna
- (53) Kommissionen identifierade inte mer specifika uppgifter om statligt
- (54) De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn
- (55) Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt
- (56) I 2023 års arbetsplan från ministeriet för industri
- (57) På senare tid har arbetsplanen för 2025–2026 från
- (58) Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att
- (59) När det gäller svetstråd av kiselmanganstål och de
- (60) På samma sätt kräver Henans genomförandeplan för omställning
- (61) Vidare föreskrivs att ”specialiserade produktionsbaser för stål ska
- (62) Liknande industripolitiska mål finns också i andra provinsers
- (63) Ett annat exempel i detta avseende på de
- (64) När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att
- (65) Till exempel föreskrivs i artikel 11 i bolagsordningen
- (66) På motsvarande sätt uppger Tianjin Golden Bridge Welding
- (67) Styrelseordföranden i Tianjin Golden Bridge Welding Materials Group
- (68) Med tanke på att ståltrådssektorn, däribland sektorn för
- (69) Styrelseordföranden och verkställande direktören i Baosteel är exempelvis
- (70) Styrelseordföranden och verkställande direktören i Ansteel Group är
- (71) Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras
- (72) CISA anger i artikel 3 i sina stadgar
- (73) Ansteel Group och Baosteel är medlemmar i CISA
- (74) Inom den kinesiska stålsektorn tillämpas en politik som
- (75) De kinesiska myndigheterna beaktar konsekvent stålindustrin som en
- (76) I ovannämnda arbetsplan om stabil tillväxt inom stålindustrin
- (77) På lokal nivå föreskrivs exempelvis i Shandongs 14:e
- (78) I Liaoningprovinsen, där Ansteel Group är beläget, har
- (79) Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för
- (80) Den föreliggande undersökningen har inte visat att tillverkare
- (81) Ståltrådssektorn, inklusive sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, påverkas
- (82) Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna
- (83) Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett
- (84) Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna
- (85) För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att
- 3.2.2. De berörda parternas argument
- (86) De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller
- (87) Kommissionen tog emot synpunkter från berörda parter gällande
- (88) Juli-koncernen uppgav i sitt svar på frågeformuläret att
- (89) Den 10 april 2026 framförde Yunhe, inom ramen
- (90) För det andra hävdade Yunhe att de betydande
- (91) Kommissionen ansåg för det första att bestämmelserna i
- (92) För det andra noterar kommissionen, när det gäller
- (93) När det gäller rapportens bevisvärde erinrade kommissionen om
- (94) Dessutom påminde kommissionen om att det faktum att
- (95) Mot bakgrund av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet uteslutande
- 3.2.3. Representativt land
- 3.2.3.1. Allmänna anmärkningar
- (96) Valet av representativt land baserades på följande kriterier
- (97) Såsom förklaras i skäl 29 utfärdade kommissionen noteringen
- 3.2.3.2. En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas
- (98) I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien, Mexiko,
- 3.2.3.3. Förekomsten av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet
- (99) För de berörda länderna, och som nämns ovan,
- (100) Kommissionens analys visade att endast Malaysia hade uppgifter
- (101) När det gäller producenterna i Malaysia och tillgången
- (102) De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på
- 3.2.3.4. Nivå av social trygghet och miljöskydd
- (103) Som förklaras ovan övervägde kommissionen inledningsvis fem potentiella
- (104) Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det
- 3.2.3.5. Slutsats
- (105) Ovanstående analys visade att endast Malaysia uppfyllde de
- 3.2.4. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
- (106) I noteringen om produktionsfaktorer förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer
- (107) Kommissionen meddelade att den, för att konstruera normalvärdet
- (108) Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda uppgifter
- 3.2.4.1. Produktionsfaktorer
- (109) Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av
- (110) För att fastställa det icke snedvridna priset på
- (111) Ett importpris i det representativa landet fastställdes som
- (112) Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till
- (113) Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för
- (114) För förbrukningsvaror (se skäl 106) beräknade kommissionen dessutom
- (115) När det gäller arbetskraftskostnaderna använde kommissionen de uppgifter
- (116) När det gäller referensvärdet för elkostnader använde kommissionen
- (117) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det
- (118) De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en
- (119) För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt
- 3.2.4.2. Parternas argument
- (120) I sina synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer hävdade
- (121) För det första finns uppgifter om importpriser på
- (122) Yunhe hävdade dessutom att de uppgifter om valstråd
- (123) När det gäller användningen av inhemska priser på
- (124) Yunhe föreslog vidare att kommissionen skulle använda exportpriserna
- (125) I sina tidigare antidumpningsundersökningar har kommissionen konsekvent använt
- (126) Slutligen uppmanade Yunhe kommissionen att använda marknadspriser som
- (127) Kommissionen konstaterade att de specifika prisuppgifter från den
- (128) När det gäller arbetskraftskostnader gjorde Yunhe gällande att
- (129) Slutligen gjorde Yunhe gällande att det, mot bakgrund
- (130) Kommissionen konstaterade i samband med denna undersökning att
- 3.3. Beräkning av normalvärde
- (131) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt
- (132) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen
- (133) På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i
- (134) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik
- 3.4. Exportpris
- (135) De exporterande producenter som ingick i urvalet exporterade
- 3.5. Jämförelse
- (136) Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra
- (137) Normalvärdet och exportpriset för de exporterande producenterna i
- 3.5.1. Justeringar av normalvärdet
- (138) Såsom förklaras i skäl 131 fastställdes normalvärdet i
- (139) Enligt kommissionen fanns det ingen anledning att göra
- 3.5.2. Justeringar av exportpriset
- (140) För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik
- (141) Utöver den direkta försäljningen sålde en av producenterna
- (142) För dessa transaktioner justerades exportpriset i enlighet med
- (143) Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna
- 3.6. Dumpningsmarginaler
- (144) För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde
- (145) För de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick
- (146) För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde
- (147) Graden av samarbetsvilja är hög i detta fall,
- (148) De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset
- 4. SKADA
- 4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
- (149) Enligt de tillgängliga uppgifterna tillverkades den likadana produkten
- (150) Den totala unionsproduktionen under undersökningsperioden fastställdes till omkring
- (151) Som anges i skäl 9 svarade de tre
- 4.2. Förbrukning i unionen
- (152) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av
- (153) I enlighet med klagandens förslag (84) minskades Eurostats
- (154) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell
- (155) Förbrukningen i unionen minskade med 9 % under
- 4.3. Import från Kina
- 4.3.1. Kvantitet och marknadsandel för importen från Kina
- (156) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från
- (157) Importen till unionen från Kina utvecklades på följande
- (158) Importen från Kina ökade i volym under skadeundersökningsperioden,
- 4.4. Importpriser från Kina och prisunderskridande
- (159) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från
- (160) Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen
- (161) Under skadeundersökningsperioden sjönk importpriserna från Kina kraftigt och
- (162) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
- (163) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för
- (164) Kommissionen fastställde dessutom att prisökningar som annars skulle
- (165) Priset på den dumpade importen fortsatte dessutom att
- (166) Som framgår av tabell 8 nedan var unionsindustrins
- 4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
- 4.5.1. Allmänna anmärkningar
- (167) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade
- (168) Såsom anges i skäl 9 tillämpades ett stickprovsförfarande
- (169) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska
- (170) Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av
- (171) Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för
- (172) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande,
- (173) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet,
- 4.5.2. Makroekonomiska indikatorer
- 4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
- (174) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på
- (175) Unionsproduktionen minskade med 11 procentenheter under skadeundersökningsperioden, i
- (176) Till följd av produktionsminskningen och kapacitetsökningen sjönk även
- 4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
- (177) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt
- (178) Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade tydligt under skadeundersökningsperioden,
- 4.5.2.3. Tillväxt
- (179) Som förklarats ovan minskade förbrukningen i unionen måttligt
- (180) Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden,
- (181) Även om unionsindustrins produktionskapacitet ökade något under 2023
- (182) Som framgår av tabell 11 nedan minskade även
- (183) Samtidigt lyckades unionsindustrin, trots de växande förlusterna (se
- (184) Mot bakgrund av samtliga dessa omständigheter, och särskilt
- 4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet
- (185) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under
- (186) Unionsindustrin lyckades hålla sysselsättningen stabil under skadeundersökningsperioden, med
- 4.5.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
- (187) Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Dumpningsmarginalernas storlek
- (188) Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda
- 4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
- 4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
- (189) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna
- (190) Uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet
- (191) De unionsproducenter som ingick i urvalet sänkte också
- (192) Till följd av detta kunde unionsproducenterna inte täcka
- 4.5.3.2. Arbetskraftskostnader
- (193) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades
- (194) De unionsproducenter som ingick i urvalet hade stabila
- 4.5.3.3. Lagerhållning
- (195) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande
- (196) De unionsproducenter som ingick i urvalet ökade sina
- (197) Utgående lager var inte onormalt stora för denna
- 4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
- (198) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i
- (199) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick
- (200) De unionsproducenter som ingick i urvalet var svagt
- (201) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att
- (202) De unionsproducenter som ingick i urvalet kunde investera
- (203) Mot bakgrund av sambandet mellan investeringsnivån och de
- (204) De unionsproducenter som ingick i urvalet fick betydligt
- 4.6. Slutsats om skada
- (205) I avsnitten 4.2–4.5 redovisar kommissionen de uppgifter som
- (206) Uppgifterna samlades in för att kommissionen skulle kunna
- (207) För det första framgår det av tabellerna 3
- (208) Vissa uppgifter visar en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden.
- (209) Unionsindustrin kunde emellertid inte utnyttja denna kapacitetsökning, eftersom
- (210) De övriga skadeindikatorerna visade under alla omständigheter tydligt
- (211) Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede
- 5. ORSAKSSAMBAND
- (212) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte
- 5.1. Verkningar av den dumpade importen
- (213) Som framgår av tabell 2 var förbrukningen i
- (214) Som framgår av tabell 5 minskade unionsproduktionens volym
- (215) Försäljningsvolymen på unionsmarknaden, som framgår av tabell 6,
- (216) Samtidigt ökade importen från Kina kontinuerligt, både i
- (217) Utvecklingen av unionsproducenternas försäljningsvolym och marknadsandelar respektive volymen
- (218) Priserna på denna import sjönk också under hela
- (219) Importen från Kina utsatte därmed unionsproducenterna för en
- (220) Till följd av detta tvingades unionsproducenterna successivt sänka
- (221) Sammanfattningsvis fortsatte den dumpade importen från Kina att
- 5.2. Verkningar av andra faktorer
- 5.2.1. Minskning av förbrukningen i unionen
- (222) Som beskrivs i avsnitt 4.2 ovan minskade förbrukningen
- (223) Unionsindustrins försäljningsvolym minskade under alla omständigheter med betydligt
- (224) Dessutom började unionsindustrins resultat försämras redan 2023, då
- 5.2.2. Import från tredjeländer
- (225) Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt
- (226) Kommissionen fann inga belägg för att import från
- (227) Även när importen från Turkiet läggs samman med
- (228) Även om priserna på denna import också sjönk
- 5.2.3. Unionsindustrins exportresultat
- (229) Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande
- (230) De unionsproducenter som ingick i urvalet minskade sin
- (231) Även om de unionsproducenter som ingick i urvalet
- (232) Samtidigt visade uppgifterna i det verifierade makroekonomiska frågeformuläret
- 5.3. Slutsats om orsakssamband
- (233) Även om efterfrågan på svetstråd av kiselmanganstål i
- (234) Denna import från Kina kom in på unionsmarknaden
- (235) Inga andra faktorer konstaterades vålla unionsindustrin sådan skada.
- (236) På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta
- 6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
- (237) I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det
- 6.1. Skademarginal
- (238) Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett
- (239) I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade
- (240) Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande
- (241) På grundval av detta beräknades det icke-skadevållande priset
- (242) Unionsindustrin visade att EU:s nivåer av investeringar, forskning
- (243) I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde
- (244) På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande
- (245) Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en
- (246) Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga
- 6.2. Granskning av vilken marginal som behövs för att undanröja skadan för unionsindustrin
- (247) Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden
- (248) Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att
- 6.3. Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
- (249) Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar
- 7. UNIONENS INTRESSE
- (250) Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i
- 7.1. Unionsindustrins intresse
- (251) Enligt tillgängliga uppgifter består unionsindustrin av 18 producenter,
- (252) Om provisoriska åtgärder inte införs är det sannolikt
- (253) Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärder
- 7.2. Icke-närstående importörers intresse
- (254) Tre icke-närstående importörer samarbetade i undersökningen och lämnade
- (255) Dessutom kom stora mängder av den svetstråd av
- (256) Kommissionen drog därför slutsatsen att tullarna sannolikt inte
- 7.3. Användarnas intresse
- (257) Ingen användare motsatte sig undersökningen eller ett eventuellt
- (258) Mot denna bakgrund, och med beaktande av att
- 7.4. Intresset hos leverantörer till unionsindustrin
- (259) Åtta leverantörer till unionsindustrin, som levererar råvaror, förbrukningsvaror
- (260) Dessa parter uppgav att importen av orättvist prissatt
- (261) Kommissionen drog därför slutsatsen att tullarna även skulle
- 7.5. Slutsats om unionens intresse
- (262) Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det
- 8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
- (263) På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada,
- (264) Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av svetstråd
- (265) På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser
- (266) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna
- (267) För att minimera risken för kringgående på grund
- (268) Även om denna faktura är nödvändig för att
- (269) Om exporten från något av de företag som
- 9. REGISTRERING
- (270) Såsom anges i skäl 4 beslutade kommissionen att
- (271) Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet
- (272) Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av
- 10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
- (273) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade
- (274) Yunhe lämnade synpunkter. Dessa synpunkter gällde inte beräkningarnas
- 11. SLUTBESTÄMMELSER
- (275) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de
- (276) Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära
Europeiska unionens officiella tidning
SV
L-serien
2026/1929
10.8.2026
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1929
av den 7 augusti 2026
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av viss tråd av kiselmanganstål med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna,
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Inledande
(1) Den 11 december 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av viss tråd av kiselmanganstål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).
(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 29 oktober 2025 av ELBOR S.p.a. Electroda Zagreb d.d., Electro Portugal Lda., Hermann Fliess & Co. GmbH, Italfil Spa, Multimet Sp. z o.o., S.I.A.T. Società Italiana Acciai Trafilati S.p.A. och Westfälische Drahtindustrie GmbH (klagandena).
(3) Klagomålet ingavs av unionsindustrin för svetstråd av kiselmanganstål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.
1.2. Registrering
(4) Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/297 av den 9 februari 2026 (registreringsförordningen) (3) .
1.3. Berörda parter
(5) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade därtill uttryckligen klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.
(6) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.
1.4. Stickprovsförfarande
(7) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.
Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
(8) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av fyra unionsproducenter. I enlighet med artikel 17 i grundförordningen var de kriterier som användes vid urvalet representativa i fråga om produktion och försäljning under perioden 1 oktober 2024 till 30 september 2025.
(9) Det föreslagna urvalet svarade för 29 % av produktionen och 24 % av försäljningen i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. En av de producenter som ingick i urvalet underrättade kommissionen om att den inte kunde samarbeta i undersökningen. Det återstående urvalet med tre producenter bekräftades. Det slutliga urvalet konstaterades vara representativt för unionsindustrin och omfattade 16 % av produktionen och 17 % av försäljningen i unionen.
Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
(10) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.
(11) Tre icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter
(12) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning i EU att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.
(13) Tretton exporterande producenter lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Mot bakgrund av det stora antalet exporterande producenter beslutade kommissionen att använda stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.
(14) Enligt artikel 17.1 i grundförordningen valde kommissionen ut tre exporterande producenter som tillhör två separata företagsgrupper. Detta urval baserades på den största representativa volymen exporter till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet svarade för över 50 % av den uppskattade sammanlagda exportkvantiteten av den berörda produkten från Kina till unionen under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomförde kommissionen samråd om urvalet med alla kända exporterande producenter och myndigheterna i de berörda länderna. Kommissionen mottog inga synpunkter om urvalet.
1.5. Frågeformulärssvar och kontrollbesök
(15) Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.
(16) Klaganden lämnade dessutom i sitt klagomål tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar i Kina med avseende på den berörda produkten. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.
(17) Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet, de två grupper av kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet och tre importörer. Ingen användare besvarade frågeformuläret. Kommissionen mottog inga svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna.
(18) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
Unionsproducenter
— Westfälische Drathindustrie GmbH, Hamm, Tyskland
— ELBOR Italy S.p.A, Avellino, Italien
— ITALFIL S.p.A, Gazzo, Italien
Exporterande producenter i Kina
— Changzhou City Yunhe Welding Material Co., Ltd. (Yunhe), Jiangsu, Kina
— Juli group: Juli New Material Technology (Rizhao) Co., Ltd och Shandong Juli Welding Co., Ltd (Juli), Shandong, Kina
1.6. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(19) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2024 till och med den 30 september 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).
2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Undersökt produkt
(20) Produkten som är föremål för undersökning är tråd av kiselmanganstål med ett tvärsnitt med en diameter av 0,6–4 mm, innehållande högst 0,2 viktprocent kol, minst 0,6 men högst 1,4 viktprocent kisel och minst 0,9 men högst 1,9 viktprocent mangan, men inget annat ämne i en proportion som ger stålet karaktär av annat legerat stål, även överdragen med koppar eller brons eller vax/oljebaserat smörjmedel eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt Kn-nummer, ex 7229 20 00 (Taric-nummer 7229 20 00 10) (svetstråd av kiselmanganstål eller undersökt produkt).
(21) Svetstråd av kiselmanganstål fungerar som tillsatsmaterial som smälter och förenas med basmetallen under svetsningen. Tråden matas in i smältbadet, där den bidrar till att bilda fogen mellan de delar som svetsas. Svetstråd av kiselmanganstål används inom olika industrisektorer, bland annat byggindustrin, fordonsindustrin, skeppsbyggnad och flygindustrin, hållbar energi (t.ex. vindkraft), försvarsindustrin, elproduktion samt elektronik- och eltekniska tillämpningar.
2.2. Berörd produkt
(22) Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.
2.3. Likadan produkt
(23) Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.
— Den undersökta produkt som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Kina.
— Den undersökta produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.
(24) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.
3. DUMPNING
3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
(25) Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som visar att det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från Kina med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.
(26) För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera svetstråd av kiselmanganstål. Av de tretton exporterande producenterna som gav sig till känna genom att fylla i stickprovsformulären lämnade endast sju relevanta uppgifter.
(27) För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.
(28) I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden.
(29) Den 1 april 2026 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen om produktionsfaktorer) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av svetstråd av kiselmanganstål. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även Malaysia som ett lämpligt representativt land. Andra potentiella representativa länder (Argentina, Mexiko, Brasilien och Turkiet) beaktades inte eftersom det inte förekom någon import (Argentina, Mexiko) eller i princip inte förekom någon import (mindre än 10 ton i Brasilien och Turkiet) av valstråd, dvs. den huvudsakliga insatsvaran för produktionen av svetstråd av kiselmanganstål, till ovannämnda länder. Kommissionen underrättade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för KISWEL SDN. BHD. (Kiswel) (4), en producent av svetstråd av kiselmanganstål i Malaysia. Kommissionen mottog synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer, vilka behandlas i avsnitt 3.2.4.2.
(30) Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Malaysia var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.2.3.
3.2. Normalvärde
(31) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.
(32) I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).
(33) Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.
3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar
(34) I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (5) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.
(35) I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (6). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för produktion av den undersökta produkten, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (7), utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (8). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (9). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar i synnerhet när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (10). Kommissionen konstaterade likaså snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (11), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (12).
(36) På samma sätt som i föregående undersökningar avseende järn- och stålsektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller ej att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (13) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare denna bevisning med egna undersökningar av de olika relevanta kriterierna för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, som den även konstaterat i sina tidigare undersökningar i detta avseende.
(37) Med hänvisning till rapporten hävdades i klagomålet att marknadsvillkoren, särskilt kostnader och priser, i den kinesiska stålindustrin inte styrs av marknadskrafterna för tillgång och efterfrågan, utan i stället snedvrids av statligt ingripande i ekonomin.
(38) I klagomålet lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomsten av snedvridningar enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Klagomålet hänvisade också till kommissionens undersökningsresultat i flera nyligen genomförda undersökningar av stålsektorn i Kina, där det bekräftades att det förekommer betydande snedvridningar med avseende på de kinesiska sektorerna för valstråd (14), viss ståltråd och vissa stållinor (15) samt linor och kablar av stål (16).
(39) Klagomålet erinrade om följande omständigheter som ger upphov till betydande snedvridningar på den kinesiska trådmarknaden.
(40) För det första försörjs den kinesiska trådsektorn, inbegripet sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna.
(41) De kinesiska myndigheterna och Kinas kommunistiska parti har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande och kontroll över företag, särskilt statsägda företag. Staten utformar och övervakar inte bara aktivt genomförandet av den allmänna ekonomiska politiken, utan gör också anspråk på rätten att delta i de enskilda företagens operativa beslutsfattande genom rotation av tjänstemän mellan statliga myndigheter och företag, närvaro av partimedlemmar i verkställande organ och genom utformningen av företagsstrukturen. Stål- och ståltrådsindustrin kännetecknas särskilt av en betydande statlig närvaro i statsägda företag, som utgör hälften av stålproducenterna. Baowu Steel Ltd (Baowu) är exempelvis ett stort kinesiskt statsägt företag som tillverkar stål och ingår i den nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group. Baowu är också majoritetsägare i det stora statsägda stålföretaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd (TISCO), som i sin tur till övervägande del ägs av statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (17).
(42) Klagomålet gjorde dessutom gällande att Kinas kommunistiska partis ingripanden i företagens operativa beslutsfattande även har blivit norm i privatägda företag. I artikel 33 i Kinas kommunistiska partis stadgar föreskrivs exempelvis att Kinas kommunistiska parti ska finnas representerat i den icke-offentliga sektorn för att genomföra partiets principer och politik samt vägleda och övervaka företagens efterlevnad av statliga lagar och andra författningar. De kinesiska myndigheterna utövar också inflytande över privatägda företag genom personliga kopplingar inom företagen, vilket gör det möjligt för staten att ingripa i fråga om priser eller kostnader. Klagomålet bygger på kommissionens avgörande att flera viktiga stålföretag har medlemmar av Kinas kommunistiska parti i sin högsta ledning eller i sina styrelser (18). Dessutom utgör Kinas kommunistiska partis celler i både statsägda och privatägda företag ytterligare en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbesluten. Många kinesiska producenter av svetstråd av kiselmanganstål framhåller uttryckligen sitt stöd för de kinesiska myndigheternas och Kinas kommunistiska partis politiska planer, och de kinesiska myndigheterna upprätthåller nära förbindelser med producenterna av svetstråd av kiselmanganstål genom intresseorganisationer, såsom China Iron and Steel Association (CISA) (19). Klaganden tillade att företag som tillverkar ståltråd erhåller subventioner och finansiering från olika statliga myndigheter.
(43) För det andra hävdades i klagomålet att de kinesiska myndigheterna bedriver en offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.
(44) Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Den kinesiska stålsektorn betraktas av de kinesiska myndigheterna som en nyckelindustri, vilket återspeglas i den 14:e allmänna femårsplanen och den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin. Dessutom är stålindustrin som helhet, inklusive ståltrådsindustrin, en främjad industri inom ramen för initiativet Made in China 2025 och kan därmed erhålla betydande statlig finansiering. Klagomålet hänvisar till liknande exempel på provinsnivå för att belysa de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra utvecklingen inom stålindustrin. Klaganden drog slutsatsen att detta politiska stöd och dessa planer leder till betydande snedvridningar inom den kinesiska ståltrådsindustrin och gynnar inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna (20).
(45) För det tredje gör den statliga närvaron i kinesiska företag som tillverkar svetstråd av kiselmanganstål det också möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priserna på och/eller kostnaderna för samtliga produktionsfaktorer inom industrin för svetstråd av kiselmanganstål.
— Klaganden gör gällande att kostnaderna för råvaror är snedvridna. Klagomålet bygger särskilt på kommissionens avgörande att priset på stålvalstråd, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av svetstråd av kiselmanganstål, påverkas av oriktigheter och betydande snedvridningar, vilket leder till ett artificiellt lågt pris. De kinesiska myndigheterna avskaffade dessutom nyligen återbetalningen av mervärdesskatt vid export av valstråd, vilket utgör en råvarurelaterad snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen (21).
— När det gäller energipriser gjorde klaganden gällande att de kinesiska myndigheterna ingriper kraftigt och systematiskt på marknaden genom att reglera de inhemska priserna på el och gas. Viktiga elanvändare får köpa en viss mängd el till förmånliga priser. Inom stålsektorn har kinesiska producenter konstaterats dra nytta av omfattande subventioner (22).
— Enligt klagomålet är även kostnaderna för den utrustning och de maskiner som används vid produktionen av svetstråd av kiselmanganstål i Kina snedvridna. Flera statliga strategier leder till sänkta kostnader för utrustning och maskiner inom främjade industrier, såsom stålindustrin, däribland ståltrådsindustrin och därmed även industrin för svetstråd av kiselmanganstål (23).
— All mark i Kina ägs av den kinesiska staten, och tilldelningen av mark är fortfarande helt beroende av staten. Vissa köpare får mark kostnadsfritt eller till priser som understiger marknadspriset (24).
— Kommissionen har konsekvent konstaterat att lönekostnaderna inom den kinesiska stålsektorn är snedvridna. Ett system med marknadslöner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat flera av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner. Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en enda aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat. Dessutom begränsas den kinesiska arbetskraftens rörlighet genom systemet för hushållsregistrering, vilket vanligtvis innebär att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare befinner sig i en utsatt anställningssituation och har lägre inkomster än arbetstagare med sådan registrering (25).
(46) För det fjärde har producenter av svetstråd av kiselmanganstål enligt klaganden tillgång till finansiering som beviljas av institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten (26).
(47) Klaganden hävdade att det kinesiska finanssystemet kännetecknas av den starka ställningen för statsägda banker, vilka tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de beviljar tillgång till finansiering. Bankerna har kopplingar till staten inte bara genom ägandeförhållanden utan även genom personliga band, eftersom Kinas kommunistiska parti utser deras högsta chefer. Kinesiska banker genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av staten. Bankerna är enligt lag skyldiga att bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik. Vidare snedvrids ofta obligations- eller kreditbetyg av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten (27).
(48) Dessutom har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Klaganden hävdade också att prissignalerna fortfarande inte styrs av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten (28).
(49) För det femte är ståltrådsindustrin, liksom alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för de snedvridningar som följer av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsregler.
(50) Eftersom den kinesiska stålsektorn (däribland ståltrådssektorn) är en främjad industrisektor riktar sig flera kinesiska policydokument särskilt till företag inom stålsektorn. Klagomålet hänvisar vidare till kommissionens avgörande att den kinesiska konkurslagstiftningen inte tillämpas strikt inom stålsektorn, där ståltrådssektorn ingår, vilket ger upphov till snedvridningar genom att insolventa företag hålls flytande och genom tilldelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. Antalet konkurser är fortfarande anmärkningsvärt lågt i förhållande till storleken på landets ekonomi. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (29).
(51) På grund av dessa snedvridningar som orsakats av ett betydande statligt ingripande ansåg klaganden sammanfattningsvis att kostnaderna och priserna i Kina inte är tillförlitliga för fastställandet av normalvärdet. Normalvärdet borde därför fastställas med hjälp av icke snedvridna produktionskostnader i ett lämpligt representativt land.
(52) I kommissionens undersökning bekräftades att de kinesiska myndigheterna fortfarande står för en betydande del av ägandet i sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, som är en del av stålsektorn i senare led, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Både offentligägda och privatägda företag inom sektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. Till producenterna av svetstråd av kiselmanganstål hör privata företag såsom Shandong Solid Solder Co. Ltd (30) och Tianjin Golden Bridge Welding Materials Group Co., Ltd (31).
(53) Kommissionen identifierade inte mer specifika uppgifter om statligt ägande i ståltrådsindustrin, men denna sektor utgör en delsektor av stålsektorn och undersökningsresultaten om statligt ägande inom stålsektorn är således relevanta även för svetstråd av kiselmanganstål. Statsägda företag som är verksamma inom stålsektorn och producerar valstråd, som är den viktigaste insatsvaran vid produktion av svetstråd av kiselmanganstål är bland andra: Ansteel Group (32) och Baowu Steel Group (även ofta kallad Baosteel) (33) som båda är statsägda företag (34) som kontrolleras av den centrala SASAC-kommissionen, samt Hebei Iron and Steel Group (HBIS) (35), ett statsägt företag som ytterst kontrolleras av SASAC-kommissionen i Hebeiprovinsen (36).
(54) De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar dessutom att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av ett vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålsektorn, där ytterligare konsolidering av den industriella grunden och betydliga förbättringar av moderniseringsnivån i industrikedjan anges som mål (37). I detta vägledande yttrande krävs särskilt att man ska ”främja sammanslagningar och omorganisationer av företag [och] uppmuntra ledande företag i branschen att genomföra sammanslagningar och omorganisationer och skapa ett antal superstora stålföretagsgrupper i världsklass”. Dessutom krävs det uttryckligen att stålföretag ska uppmuntras ”att inrikta sig på uppgradering av industrier i senare led och inriktningen för utvecklingen av strategiska framväxande industrier, fokusera på utvecklingen av små partier och flera olika varianter av viktiga typer av stål såsom specialstål av hög kvalitet, legerat specialstål för avancerad utrustning och stål för grundläggande basdelar av stål” (38).
(55) Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att ingripa i sektorn finns i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin enligt vilken sektorn ska ”följa kombinationen av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”skapa en grupp ledande företag med ekologiskt ledarskap och grundläggande konkurrenskraft” (39).
(56) I 2023 års arbetsplan från ministeriet för industri och informationsteknik för stabil tillväxt inom stålindustrin (40) fastställs dessutom följande mål: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt, industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %, tillväxten av industrins mervärde ska uppgå till omkring 3,5 %, 2024 ska industriutvecklingsmiljön och industristrukturen optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”. Enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta superstora företagskoncerner av världsklass inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten, hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin, uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […], överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”
(57) På senare tid har arbetsplanen för 2025–2026 från ministeriet för industri och informationsteknik för stabil tillväxt inom stålindustrin (41) föreskrivit att den ska ”genomföra en precis kontroll av produktionskapacitet och produktion” samt ”stärka utbudskapaciteten för avancerade produkter” (42). I planen krävs också att ”de viktigaste stålproducerande provinserna [ska] spela en ledande roll och påskynda optimeringen och uppgraderingen av industrin” samt att ”intresseorganisationerna [ska] vidta proaktiva åtgärder för att motverka alltför hård konkurrens […] och strikt genomföra den nationella politiken för kontroll av produktionskapacitet och produktion” (43).
(58) Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra utvecklingen inom stålsektorn syns på provinsnivå, t.ex. i Hebei där provinsregeringen år 2020 släppte den treåriga handlingsplanen för klusterutveckling inom stålindustrikedjan. Enligt denna plan ska man ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta en till två stora grupper i världsklass och tre till fem stora grupper med inhemskt inflytande” (44). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering” och ”oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led” (45).
(59) När det gäller svetstråd av kiselmanganstål och de insatsvaror som används vid produktion av denna produkt föreskrivs närmare bestämt i Hebeiplanen att man ska ”konsolidera marknadsfördelarna för valstråds- och stångprodukter, uppmuntra till forskning, utveckling och produktion hos tillverkare av valstråds- och stångprodukter när det gäller varmvalsat armeringsstål med en hållfasthet på 500 MPa eller högre för att främja produktuppgradering och främja vidareförädling av stålstångs- och valstrådsprodukter, inrätta och förbättra bearbetnings- och distributionscentrum samt tillhandahålla byggföretag bearbetnings- och distributionstjänster för slutprodukter såsom […] svetsade armeringsnät” (46).
(60) På samma sätt kräver Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen att man ska ”fokusera på nationella strategiska behov, vägleda företag för att främja optimering och uppgradering av produktstrukturen, utveckla specialstål av hög kvalitet, högpresterande stål för marinteknik, legerat specialstål för avancerad utrustning, grundläggande basdelar av stål och andra ’särskilda, fina och högvärdiga’ nyckelsorter samt öka stålprodukternas mervärde och konkurrenskraft” (47).
(61) Vidare föreskrivs att ”specialiserade produktionsbaser för stål ska etableras[,] att kvalificerade stålföretag ska uppmuntras att integrera resurser i tidigare och senare led samt utvecklas i kluster, att industrikedjan ska förlängas och att specialiserade stålprodukter ska utvecklas”, liksom stöd ska ges till uppbyggnaden av ”en högkvalitativ produktionsbas och ett regionalt bearbetningscentrum för specialstål i form av stålstänger och valstråd” (48).
(62) Liknande industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsus (49), Shandongs (50), Shanxis (51) och Zhejiangs (52).
(63) Ett annat exempel i detta avseende på de kinesiska myndigheternas effektiva styrning genom planerna är tillkännagivandet från partikommittén för Ansteel Group Co., Ltd. om att andan i partiets 20:e nationalkongress samvetsgrant ska studeras, offentliggöras och genomföras (53). I tillkännagivandet anges att Ansteel Group samvetsgrant kommer att genomföra de vägledande planerna och presentera dem för partimedlemmar, tjänstemän och anställda i hela koncernen på ett bättre sätt.
(64) När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen bekräftade undersökningen att det finns överlappningar mellan chefsbefattningar och medlemskap/partifunktioner i Kinas kommunistiska parti även i sektorn för svetstråd av kiselmanganstål.
(65) Till exempel föreskrivs i artikel 11 i bolagsordningen för Shandong Solid Solder Co. Ltd. att ”företaget ska inrätta en organisation för Kinas kommunistiska parti och bedriva partiverksamhet i enlighet med bestämmelserna i Kinas kommunistiska partis stadgar och bolagsrätten” (54).
(66) På motsvarande sätt uppger Tianjin Golden Bridge Welding Materials Group Co., Ltd. att ”koncernen under många år har arbetat för en integrering av partiets verksamhet och företagsverksamheten och konsekvent använt partibyggande för att stärka ledningen. Den har fullt ut infört ett system där de högsta företrädarna för partiet och regeringen ansvarar för positioner av betydelse, vilket säkerställer att partimedlemmar finns representerade i samtliga nyckelbefattningar” (55).
(67) Styrelseordföranden i Tianjin Golden Bridge Welding Materials Group Co., Ltd. är även sekreterare i partikommittén (56) och ledamot av Tianjins kommunala folkkongress (57).
(68) Med tanke på att ståltrådssektorn, däribland sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, utgör en undersektor av stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om stålproducenter även relevanta för den undersökta produkten.
(69) Styrelseordföranden och verkställande direktören i Baosteel är exempelvis även sekreterare respektive biträdande sekreterare i företagets partikommitté (58).
(70) Styrelseordföranden och verkställande direktören i Ansteel Group är dessutom även företagets partisekreterare. På motsvarande sätt är verkställande chefen och den verkställande direktören i Ansteel Group biträdande partisekreterare (59).
(71) Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda intresseorganisationernas nivå (60), särskilt CISA (61).
(72) CISA anger i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”ansluter sig till Kinas kommunistiska partis övergripande ledarskap och, i enlighet med bestämmelserna i Kinas kommunistiska partis konstitution, inrättar organisationer inom Kinas kommunistiska parti för att bedriva partiverksamhet och tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet. Den enhet som ansvarar för registrering och förvaltning av denna intresseorganisation är Kinas inrikesministerium, och den enhet som ansvarar för industrins förvaltning är ministeriet för industri och informationsteknik (62)”. I artikel 36 i CISA:s stadgar anges vidare att de personer som ansvarar för intresseorganisationen måste ”respektera det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska kvaliteter” (63).
(73) Ansteel Group och Baosteel är medlemmar i CISA (64).
(74) Inom den kinesiska stålsektorn tillämpas en politik som gynnar inhemska producenter eller på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen, och denna politik är allmänt tillämplig på den undersökta produkten eftersom ståltrådsindustrin utgör en delsektor av stålsektorn.
(75) De kinesiska myndigheterna beaktar konsekvent stålindustrin som en nyckelindustri (65). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning och uppgradering samt optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (66). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, till exempel teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (67).
(76) I ovannämnda arbetsplan om stabil tillväxt inom stålindustrin (se skälen 55–56) sätter dessutom de kinesiska myndigheterna fokus på sektorn i ett större sammanhang när det gäller de kinesiska myndigheternas styrning av den kinesiska ekonomin: ”stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, samverka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål, inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra verksamhet för att koppla samman produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga användningsområdena för stål” (68).
(77) På lokal nivå föreskrivs exempelvis i Shandongs 14:e femårsplan för utvecklingen av stålindustrin, i den provins där Shandong Solid Solder Co. Ltd. är beläget, att fokus ska ligga på ”utveckling av […] specialsvetsstål, fjäderstål och stål för entreprenadmaskiner, liksom andra specialstål” (69).
(78) I Liaoningprovinsen, där Ansteel Group är beläget, har det dessutom införts åtgärder för att säkerställa förmånsbehandling i syfte att ”främja omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier” (70). Liaoning ”främjar aktivt utvecklingen av nya produktivkrafter av hög kvalitet utifrån de lokala förhållandena” (71), och Ansteel Group är ett av de företag som omfattas av detta.
(79) Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de viktigaste råvaror som används för att tillverka svetstråd av kiselmanganstål. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.
(80) Den föreliggande undersökningen har inte visat att tillverkare av den undersökta produkten skulle påverkas av en diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom stålsektorn.
(81) Ståltrådssektorn, inklusive sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 35. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).
(82) Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den undersökta produkten i den aktuella undersökningen inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 35. I den ovannämnda (se skälen 55–56) arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt ingripande: ”uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.
(83) Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera svetstråd av kiselmanganstål. När producenter av svetstråd av kiselmanganstål köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.
(84) Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.
(85) För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna i ståltrådssektorn och därmed även sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.
3.2.2. De berörda parternas argument
(86) De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lagts fram av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.
(87) Kommissionen tog emot synpunkter från berörda parter gällande förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.
(88) Juli-koncernen uppgav i sitt svar på frågeformuläret att dess inhemska inköp av råvaror och energi inte påverkades av snedvridningar. Den underbyggde inte sitt påstående ytterligare. I detta avseende påminde kommissionen om att när det väl har slagits fast att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det berörda landet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i landet, i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, konstrueras normalvärdet på grundval av icke-snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande producent enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Enligt artikel 2.6a a är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det faktiskt har slagits fast att de inte är snedvridna. Det kunde dock inte fastställas att inga produktions- eller försäljningskostnader för den undersökta produkten inte var snedvridna mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen om enskilda exporterande producenters produktionsfaktorer. Detta påstående avvisades därför.
(89) Den 10 april 2026 framförde Yunhe, inom ramen för sina synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer, argument rörande förekomsten av betydande snedvridningar. För det första gjorde Yunhe gällande att artikel 2.6a i grundförordningen inte är tillämplig i den aktuella undersökningen, eftersom bestämmelsen är oförenlig med EU:s åtaganden enligt WTO-avtalen och avgörandet från WTO:s tvistlösningsorgan i ärendet EU – antidumpningsåtgärder beträffande biodiesel från Argentina.
(90) För det andra hävdade Yunhe att de betydande snedvridningarna inte styrks av tillräcklig bevisning och att de, även om de skulle förekomma, inte påverkar alla delar av produktionskostnaderna för svetstråd av kiselmanganstål. Bolaget gjorde gällande att klagandena inte hade lagt fram den sakliga bevisning som krävs för att visa att marknaden för svetstråd av kiselmanganstål i Kina är föremål för betydande snedvridningar som påverkar produktionen och försäljningen hos de exporterande producenter som omfattas av undersökningen i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen.
(91) Kommissionen ansåg för det första att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som det hänvisas till ovan. Inledningsvis noterar kommissionen att WTO:s rapport om ärendet EU – Biodiesel inte gällde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, utan en specifik bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. I vilket fall som helst medger WTO-lagstiftningen, så som den tolkas av WTO-panelen och WTO:s överprövningsorgan i ärendet EU – Biodiesel, användning av uppgifter från ett tredjeland, efter justering i de fall sådan justering är nödvändig och underbyggd. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för att konstruera normalvärdet. Under dessa omständigheter är det enligt artikel 2.6a möjligt att konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land med en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. Yunhes påståenden om att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med EU:s åtaganden enligt WTO-avtalen avvisades därför.
(92) För det andra noterar kommissionen, när det gäller den bevisning som ligger till grund för dess avgörande att det förekommer betydande snedvridningar som påverkar den kinesiska sektorn för svetstråd av kiselmanganstål, att Yunhe inte lade fram någon bevisning för att det inte föreligger några betydande snedvridningar på den kinesiska marknaden för svetstråd av kiselmanganstål. Kommissionen erinrade också om att punkt 3 i tillkännagivandet om inledande hänvisade till ett antal prima facie-omständigheter som underbygger att den kinesiska ståltrådssektorn påverkas av snedvridningar i hela värdekedjan för ståltråd i Kina. Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den efterföljande användningen av metoden i artikel 2.6a a sker först vid tidpunkten för det preliminära och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter, anges i artikel 2.6a e en skyldighet att inhämta de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. I detta fall ansåg kommissionen att den prima facie-bevisning som klaganden hade lagt fram om betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund. Detta angavs tydligt i punkt 3 i tillkännagivandet om inledande, i enlighet med den skyldighet som anges i artikel 2.6a e i grundförordningen. Kommissionen vidtog därför de åtgärder som var nödvändiga för att kunna tillämpa metoden i artikel 2.6a i grundförordningen om förekomsten av betydande snedvridningar skulle bekräftas under undersökningen.
(93) När det gäller rapportens bevisvärde erinrade kommissionen om att den är ett övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, däribland lagstiftning, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar av forskare, och andra tillförlitliga oberoende källor. Rapporten offentliggjordes ursprungligen i december 2017 och uppdaterades ingående i april 2024. Alla parter hade gott om tid på sig att motbevisa, komplettera eller yttra sig om rapporten i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, men kommissionen tog inte emot några sådana synpunkter eller bevis som hade kunnat ogiltigförklara rapporten.
(94) Dessutom påminde kommissionen om att det faktum att det föreligger betydande snedvridningar som föranleder tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inte har samband med förekomsten i rapporten av ett särskilt sektorskapitel eller särskild information som omfattar den undersökta produkten, eller specifika företag. I rapporten beskrivs olika typer av övergripande snedvridningar i Kina som förekommer i hela den kinesiska ekonomin (72) och påverkar priserna och/eller råvarorna samt produktionskostnaderna för den undersökta produkten (73). Rapporten innehåller dessutom ett kapitel om stålsektorn, vilket är relevant för kommissionens bedömning av ståltrådssektorn, som är en delsektor av stålsektorn. Rapporten är inte heller den enda beviskälla som kommissionen har använt för sina slutsatser, eftersom det finns ytterligare bevisning som kan användas för detta ändamål. Såsom förklaras i avsnitt 3.2.1 ovan är industrin för svetstråd av kiselmanganstål föremål för ett betydande myndighetsinflytande (såsom statlig närvaro i och statlig tillsyn av viktiga branschaktörer, att industrin ingår i femårsplanerna och andra dokument samt inflytandet i finanssektorn), vilket även påverkar produktionskostnaderna för svetstråd av kiselmanganstål, vilket inbegriper råvaror, energi, mark, kapital och arbetskraft. Detta argument avvisades därför.
(95) Mot bakgrund av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.
3.2.3. Representativt land
3.2.3.1. Allmänna anmärkningar
(96) Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:
— En ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas. I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (74).
— Produktion av den undersökta produkten i det landet.
— Förekomsten av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet.
— Om det fanns fler än ett möjligt representativt land gavs företräde, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.
(97) Såsom förklaras i skäl 29 utfärdade kommissionen noteringen om produktionsfaktorer den 1 april 2026. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och kommissionen informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Malaysia som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen skulle bekräftas.
3.2.3.2. En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas
(98) I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien, Mexiko, Malaysia, Argentina och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten produceras.
3.2.3.3. Förekomsten av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet
(99) För de berörda länderna, och som nämns ovan, kontrollerade kommissionen dessutom att det finns lättillgängliga uppgifter, inklusive uppgifter om import av produktionsfaktorer samt finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten i dessa potentiella representativa länder.
(100) Kommissionens analys visade att endast Malaysia hade uppgifter om representativa icke snedvridna volymer av den viktigaste råvaran (kiselmanganvalstråd), till skillnad från Brasilien, Mexiko, Argentina och Turkiet, där ingen eller endast försumbar import (mindre än 10 ton) av valstråd kunde konstateras. Dessutom påverkades Malaysias import av valstråd inte i någon väsentlig utsträckning av import från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (75), och det finns inte heller några kända särskilda handelssnedvridningar avseende valstråd i landet. Dessutom fanns det för Malaysia företagsuppgifter som var representativa och visade ett skäligt belopp för vinst samt för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader under en del av undersökningsperioden. Det noterades dessutom att ingen berörd part motsatte sig användningen av Malaysia som representativt land.
(101) När det gäller producenterna i Malaysia och tillgången till deras data kunde kommissionen identifiera en producent av svetstråd av kiselmanganstål – Kiswel (se skäl 29) – för vilken det fanns finansiella resultat som visar en rimlig vinst och rimliga försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader under 2024, en period som delvis överlappar undersökningsperioden.
(102) De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Malaysia som representativt land och på kommissionens samlade bedömning enligt noteringen om produktionsfaktorer. De berörda parternas synpunkter redovisas i avsnitt 3.2.4.2.
3.2.3.4. Nivå av social trygghet och miljöskydd
(103) Som förklaras ovan övervägde kommissionen inledningsvis fem potentiella representativa länder: Malaysia, Argentina, Mexiko, Brasilien och Turkiet. Såsom förklaras i skäl 29 konstaterades det att andra länder än Malaysia inte var lämpliga representativa länder i detta fall, eftersom det i princip inte förekom någon import av de viktigaste insatsvarorna till dessa länder. Av detta följer att Malaysia var det enda lämpliga representativa landet.
(104) Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det enda lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.
3.2.3.5. Slutsats
(105) Ovanstående analys visade att endast Malaysia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.
3.2.4. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
(106) I noteringen om produktionsfaktorer förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer som de exporterande producenterna använder vid produktionen av svetstråd av kiselmanganstål, nämligen kiselmanganvalstråd (valstråd), el och arbetskraft. I noteringen om produktionsfaktorer underrättade kommissionen även de berörda parterna om att vissa av råvarorna hade försumbar betydelse (cirka 1 %) för den totala produktionskostnaden och att dessa försumbara råvaror därför skulle samlas under ”förbrukningsvaror”.
(107) Kommissionen meddelade att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda uppgifter om Malaysias import från Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för valstråd.
(108) Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda uppgifter från den malaysiska statistikbyrån (76) respektive Tenaga Nasional Berhad (Malaysias största elbolag) (77) för att fastställa icke snedvridna arbetskrafts- respektive elkostnader.
3.2.4.1. Produktionsfaktorer
(109) Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:
Tabell 1
Produktionsfaktorer för svetstråd av kiselmanganstål
Produktionsfaktor
Varukod
Icke snedvridet värde
Måttenhet
Stång av kiselmanganstål
722720
6,91 CNY
kg
Arbetskraft
Ej tillämpligt
38,55 CNY
timmar
Elektricitet
Ej tillämpligt
0,82–0,98 CNY
kWh
Råvaror
(110) För att fastställa det icke snedvridna priset på valstråd som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader.
(111) Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (78).
(112) Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 85 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.
(113) Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.
(114) För förbrukningsvaror (se skäl 106) beräknade kommissionen dessutom förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror med användning av de fastställda, icke snedvridna priserna.
Arbetskraft
(115) När det gäller arbetskraftskostnaderna använde kommissionen de uppgifter om löner inom tillverkningsindustrin som offentliggjorts av Malaysias statistikbyrå i Monthly Manufacturing Statistics December 2025, som gavs ut den 9 februari 2026 (79). I rapporten från Malaysias statistikbyrå redovisas månadslöner inom tillverkningsindustrin, för vilken underkategori 25: Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater förefaller lämpligast i detta fall. Det genomsnittliga månadsvärdet under undersökningsperioden justerades på vederbörligt sätt för andra avgifter i enlighet med vad som anges i noteringen om produktionsfaktorer.
Elektricitet
(116) När det gäller referensvärdet för elkostnader använde kommissionen de priser för industriella användare i Malaysia som gällde under undersökningsperioden och som offentliggjorts av Tenaga Nasional Berhad (80), Malaysias största elbolag och redovisats i noteringen om produktionsfaktorer. Det exakta referensvärdet för varje exporterande producent som ingick i urvalet baseras på den producentens faktiska elanvändning och, i förekommande fall, fördelningen mellan användning under högbelastningstid, normalbelastningstid och lågbelastningstid.
Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst
(117) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.
(118) De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.
(119) För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst stödde sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2024 för Kiswel från databasen Orbis (81) och offentliggjorda som en bilaga i noteringen om produktionsfaktorer.
3.2.4.2. Parternas argument
(120) I sina synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer hävdade Yunhe angående referensvärdet för valstråd att kommissionen borde ha använt priser för just den kvalitet av valstråd som Yunhe använder, i stället för de allmänna priserna på Malaysias import av valstråd. Juli hävdade vidare i sina synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer att referensvärdet för valstråd inte är rimligt, eftersom den malaysiska importstatistiken för HS-nummer 722720 även omfattar andra kategorier av valstråd som inte används vid tillverkningen av svetstråd av kiselmanganstål. Juli gjorde närmare bestämt gällande att HS-nummer 722720, utöver den valstråd av kolstål som Juli använder, även omfattar dyrare valstråd av låglegerat stål med ytterligare legeringselement (t.ex. Ni, Cr, Mo, Ti och V).
(121) För det första finns uppgifter om importpriser på valstråd i Malaysia lätt tillgängliga i GTA med en tillräckligt hög detaljnivå för att kommissionen skulle kunna särskilja statistik över kiselmanganstål som används av de kinesiska exporterande producenterna vid tillverkningen av svetstråd av kiselmanganstål från statistik över andra typer av råvaror. Liksom EU:s kombinerade nomenklatur är det malaysiska tullnumret 722720 särskilt avsett för kiselmanganstål. Valstråd som innehåller andra legeringselement, såsom krom, klassificeras med ett annat tullnummer, nämligen HS 722790. För det andra är importvolymerna av valstråd till Malaysia, beräknade utifrån icke snedvridna uppgifter, stora. Därför minskar det slutliga genomsnittet automatiskt effekten av eventuella avvikande priser för kvaliteter i den övre eller nedre delen av prisskalan. Dessutom överensstämmer de malaysiska importpriserna på valstråd med de priser som unionsproducenterna av svetstråd av kiselmanganstål betalar vid inköp av valstråd. Yunhe och Juli kunde under alla omständigheter inte visa att den malaysiska importstatistiken för HS-nummer 722720 omfattade andra kvaliteter av valstråd än dem som användes av de exporterande producenterna eller andra typer av valstråd än kiselmanganvalstråd, eller i vilken omfattning så var fallet. Såsom klaganden hävdade lade Yunhe och Juli inte heller fram några andra lämpliga källor till prisuppgifter där kiselmanganvalstråd särskiljs efter kvalitet.
(122) Yunhe hävdade dessutom att de uppgifter om valstråd som kommissionen använt återspeglar enhetspriser som beräknats utifrån Malaysias importuppgifter, och inte enhetspriserna för produkter som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Malaysia.
(123) När det gäller användningen av inhemska priser på valstråd i Malaysia påpekade kommissionen att det i artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs användning av motsvarande uppgifter i ett lämpligt representativt land ”under förutsättning att relevanta kostnadsuppgifter finns lätt tillgängliga”. I detta fall hade kommissionen inte tillgång till uppgifter om inhemska råvarupriser i Malaysia, och sådana uppgifter är inte lätt tillgängliga. Däremot finns det lätt tillgängliga uppgifter om importpriser i Malaysia och kommissionen använde GTA som källa för sådana uppgifter.
(124) Yunhe föreslog vidare att kommissionen skulle använda exportpriserna från de länder som exporterar valstråd till Malaysia (t.ex. Sydkorea, som är den största exportören av valstråd till Malaysia), justerade till nivån fritt fabrik, som referensvärde i stället för importpriserna till Malaysia.
(125) I sina tidigare antidumpningsundersökningar har kommissionen konsekvent använt GTA:s importstatistik på cif-nivå, justerad för importskatter för att fastställa ett inköpspris för de insatsvaror som finns tillgängliga på det representativa landets hemmamarknad. Dessa vederbörligen justerade cif-importpriser återspeglar situationen på den inhemska marknaden eftersom de står i direkt konkurrens med de inhemska priserna i det representativa landet. Yunhe lämnade ingen rimlig förklaring till varför kommissionen skulle avvika från sin konsekventa praxis att använda importpriser från det representativa landet. Yunhe förklarade inte heller varför endast Sydkoreas exportpriser skulle beaktas. Om kommissionen endast beaktade de sydkoreanska priserna på valstråd skulle den dessutom bortse från övrig import till Malaysia, särskilt från Brasilien, och därmed tillämpa en selektiv metod utan objektiv motivering. Yunhes argument avvisades därför.
(126) Slutligen uppmanade Yunhe kommissionen att använda marknadspriser som den malaysiska klaganden hade lagt fram i ett antidumpningsärende rörande import av valstråd från Kina som de malaysiska myndigheterna genomförde under 2024 (82).
(127) Kommissionen konstaterade att de specifika prisuppgifter från den malaysiska antidumpningsundersökning som Yunhe hänvisade till inte är allmänt tillgängliga. Dessutom avsåg den aktuella undersökningen en annan period än undersökningsperioden och, vilket klaganden också påpekade, import av valstråd som omfattas av andra tullnummer (83) än de som gäller den valstråd som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av svetstråd av kiselmanganstål. Yunhes argument avvisades därför.
(128) När det gäller arbetskraftskostnader gjorde Yunhe gällande att det referensvärde för Malaysia som kommissionen föreslagit borde justeras för att beakta kapacitetsutnyttjandet hos de exporterande företagen. Kommissionen fastställde de totala arbetskraftskostnaderna för de kinesiska producenter som ingick i urvalet på grundval av arbetskraftskostnaderna per timme i Malaysia, multiplicerade med det antal mantimmar som kunde hänföras till produktionen av svetstråd av kiselmanganstål och dess olika produkttyper, såsom dessa hade rapporterats och verifierats för varje exporterande producent som ingick i urvalet. Kommissionen beaktade därför vederbörligen det faktiska antalet drifttimmar och därmed kapacitetsutnyttjandet hos varje enskild exporterande producent. Det finns därför ingen grund för att ytterligare justera referensvärdet för arbetskraftskostnader på grund av låg driftnivå.
(129) Slutligen gjorde Yunhe gällande att det, mot bakgrund av de olika strukturerna för elproduktion i Malaysia och Kina, där Malaysia är mer beroende av naturgas (vars pris stiger) för elproduktion än Kina, är motiverat att justera referensvärdet för elkostnader nedåt.
(130) Kommissionen konstaterade i samband med denna undersökning att betydande snedvridningar påverkade industrin för svetstråd av kiselmanganstål i Kina, däribland energisektorn, i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen (se avsnitt 3.2.1). Kommissionen ansåg därför att det inte var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina (inbegripet eventuella justeringar av referensvärdespriserna för att dessa faktiskt skulle återspegla de inhemska priserna), och elkostnaden konstruerades därför med hänvisning till priset i Malaysia, som i detta fall var det representativa landet.
3.3. Beräkning av normalvärde
(131) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.
(132) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.4.1. När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna såsom anges i skäl 118.
(133) På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för Kiswel enligt vad som förklaras i skäl 119. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, uttryckta som procentandel av kostnaden för sålda varor, lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 12,6 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 5,6 %.
(134) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.
3.4. Exportpris
(135) De exporterande producenter som ingick i urvalet exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset för båda exporterande koncernerna fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.
3.5. Jämförelse
(136) Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och hänsyn ska tas till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet.
(137) Normalvärdet och exportpriset för de exporterande producenterna i urvalet jämfördes i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) ta hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.
3.5.1. Justeringar av normalvärdet
(138) Såsom förklaras i skäl 131 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med det belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.
(139) Enligt kommissionen fanns det ingen anledning att göra justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet begärde heller sådana justeringar.
3.5.2. Justeringar av exportpriset
(140) För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt andra allmänna kostnader.
(141) Utöver den direkta försäljningen sålde en av producenterna inom Juli-koncernen även den berörda produkten genom den andra närstående producenten i koncernen. Kommissionen konstaterade att det berörda närstående företaget utförde funktioner som liknade dem för en agent som arbetar på provisionsbasis. Detta företag verkade parallellt med den exporterande producentens försäljningsavdelning och fick ett pålägg för sina tjänster. Den exporterande producenten bedrev samtidigt även direktförsäljning av produkten till unionen genom sin egen exportavdelning.
(142) För dessa transaktioner justerades exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen genom avdrag för den berörda säljenhetens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt ett skäligt vinstbelopp. Vinsten fastställdes till 3 % på grundval av de uppgifter som lämnats av samarbetsvilliga icke-närstående importörer.
(143) Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet: kreditkostnad, bankavgifter och förpackningskostnader.
3.6. Dumpningsmarginaler
(144) För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.
(145) För de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån, samt marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen.
(146) För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden som fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.
(147) Graden av samarbetsvilja är hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde över 90 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.
(148) De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
Företag
Preliminär dumpningsmarginal (%)
Changzhou City Yunhe Welding Material Co., Ltd.
75,3
Juli group:
— Juli New Material Technology (Rizhao) Co., Ltd
— Shandong Juli Welding Co., Ltd
102,4
Övriga samarbetsvilliga företag
93,1
All övrig import med ursprung i det berörda landet
102,4
4. SKADA
4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
(149) Enligt de tillgängliga uppgifterna tillverkades den likadana produkten av 18 producenter i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.
(150) Den totala unionsproduktionen under undersökningsperioden fastställdes till omkring 260 995 ton på grundval av svaren på det makroekonomiska frågeformulär som skickades till unionsindustrin.
(151) Som anges i skäl 9 svarade de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 16 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.
4.2. Förbrukning i unionen
(152) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av det verifierade svaret på det makroekonomiska frågeformuläret som lämnats av klaganden och uppgifter från Eurostat.
(153) I enlighet med klagandens förslag (84) minskades Eurostats uppgifter om importvolymer och importvärden med 5 % för att ta hänsyn till kiselmangantråd som kan importeras enligt KN-nummer 7229 2000 men som inte är den undersökta produkten.
(154) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:
Tabell 2
Förbrukning i unionen (ton)
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Total förbrukning i unionen
334 163
332 556
310 326
303 028
Index
100
100
93
91
Källa:
Svar på det makroekonomiska frågeformuläret från unionsindustrin och uppgifter från Eurostat.
(155) Förbrukningen i unionen minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden, eftersom efterfrågan minskade något under den senare delen av perioden till följd av att produktionsindustrin inom många sektorer i unionen drog ned sin verksamhet i ett ekonomiskt utmanande läge.
4.3. Import från Kina
4.3.1. Kvantitet och marknadsandel för importen från Kina
(156) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat, justerat med 5 % såsom förklaras i skäl 153 ovan. Importens marknadsandel fastställdes på grundval av den procentandel av förbrukningen som anges i tabell 2.
(157) Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:
Tabell 3
Importvolym (ton) och marknadsandel
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Importvolym från Kina
52 845
74 948
79 992
81 515
Index
100
142
151
154
Marknadsandel
16 %
23 %
26 %
27 %
Källa:
Eurostat.
(158) Importen från Kina ökade i volym under skadeundersökningsperioden, trots att förbrukningen i unionen minskade. Marknadsandelen för importen från Kina ökade därmed från 16 % till 27 % under skadeundersökningsperioden.
4.4. Importpriser från Kina och prisunderskridande
(159) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av det verifierade svaret på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet och prisuppgifter från de unionsproducenter som ingick i urvalet.
(160) Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:
Tabell 4
Importpriser (i euro/ton)
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Pris från Kina
1 382
930
940
845
Index
100
67
68
61
Källa:
Eurostat.
(161) Under skadeundersökningsperioden sjönk importpriserna från Kina kraftigt och minskade med en tredjedel mellan 2022 och 2023. Priserna låg kvar på en relativt stabil nivå 2024, men sjönk med ytterligare 7 % under undersökningsperioden.
(162) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
(1)
de vägda genomsnittliga försäljningspriser per produkttyp som de unionsproducenter som ingår i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och
(2)
motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de samarbetsvilliga kinesiska producenter som ingick i urvalet till den första oberoende kunden på unionens marknad, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.
(163) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 43,2 % och 52,0 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Det konstaterades att 100 % av importvolymen av den undersökta produkten underskred unionsindustrins priser.
(164) Kommissionen fastställde dessutom att prisökningar som annars skulle ha ägt rum hade förhindrats under hela skadeundersökningsperioden och att prisnedgångar ägt rum under alla år under skadeundersökningsperioden. Den dumpade importen såldes till unionen till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader och försäljningspriser under alla år i skadeundersökningsperioden.
(165) Priset på den dumpade importen fortsatte dessutom att sjunka under hela perioden. Mot bakgrund av att den dumpade importen blev allt billigare och allt vanligare på marknaden och att marknadsandelarna kontinuerligt förlorades till denna import, kunde unionsproducenterna inte fastställa eller höja sina priser över sina produktionskostnader under något år av skadeundersökningsperioden. Tvärtom tvingades unionsproducenterna att fortsätta sänka sina priser för att åtminstone behålla en viss marknadsandel.
(166) Som framgår av tabell 8 nedan var unionsindustrins prisminskning från ett år till nästa betydligt större än den måttliga minskningen av produktionskostnaden. Under perioden från 2023 till undersökningsperioden tvingades unionsproducenterna att sänka sina priser till under produktionskostnaden, vilket ledde till en situation där unionsproducenterna gick med förlust.
4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1. Allmänna anmärkningar
(167) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.
(168) Såsom anges i skäl 9 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.
(169) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter.
(170) Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret.
(171) Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.
(172) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.
(173) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.
4.5.2. Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(174) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 5
Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Produktionsvolym (ton)
292 219
278 429
256 691
260 995
Index
100
95
88
89
Produktionskapacitet (ton)
379 470
403 187
403 187
403 187
Index
100
106
106
106
Kapacitetsutnyttjande (%)
77
69
64
65
Källa:
Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.
(175) Unionsproduktionen minskade med 11 procentenheter under skadeundersökningsperioden, i linje med nedgången i förbrukningen. Unionsindustrin ökade sin produktionskapacitet mellan 2022 och 2023 till följd av att en ny produktionsanläggning togs i drift i Portugal. Samma år lades emellertid en produktionsanläggning i Italien ned.
(176) Till följd av produktionsminskningen och kapacitetsökningen sjönk även unionsindustrins kapacitetsutnyttjande.
4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
(177) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 6
Försäljningsvolym och marknadsandel
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)
246 182
230 409
206 084
197 970
Index
100
94
84
80
Marknadsandel (%)
74
69
66
65
Källa:
Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.
(178) Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade tydligt under skadeundersökningsperioden, med den största nedgången mellan 2022 och 2023. Minskningen av unionsindustrins försäljning (–20 %) var betydligt större än minskningen av förbrukningen (–9 %) under skadeundersökningsperioden och berodde på att importen från Kina ökade sin penetration på unionsmarknaden (se tabell 3 ovan). Av samma skäl förlorade unionsindustrin även 9 procentenheter i marknadsandel, vilka övertogs av importen från Kina.
4.5.2.3. Tillväxt
(179) Som förklarats ovan minskade förbrukningen i unionen måttligt och sjönk med 9 % under skadeundersökningsperioden. Försämringen av unionsindustrins situation var däremot betydligt mer uttalad.
(180) Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden, vilket innebar en minskning av marknadsandelen med 9 procentenheter. Importvolymen av dumpad import från Kina ökade däremot med 54 % under skadeundersökningsperioden, vilket ökade dess marknadsandel från 16 % till 27 % (en ökning med 70 %).
(181) Även om unionsindustrins produktionskapacitet ökade något under 2023 berodde detta på att endast en ny produktionsanläggning togs i drift, ett projekt som redan hade inletts innan marknaden började snedvridas av dumpad import.
(182) Som framgår av tabell 11 nedan minskade även unionsindustrins investeringar kraftigt under 2024 och undersökningsperioden, i takt med att den blev alltmer förlustbringande.
(183) Samtidigt lyckades unionsindustrin, trots de växande förlusterna (se tabell 11 nedan), tills vidare behålla en stabil arbetsstyrka (se tabell 7 nedan). Om de ogynnsamma marknadsförhållandena består förväntas dock även arbetsstyrkan minska.
(184) Mot bakgrund av samtliga dessa omständigheter, och särskilt den betydligt större minskningen av försäljningsvolym och marknadsandelar än den konstaterade nedgången på marknaden, drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin krympte och därmed led skada.
4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet
(185) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 7
Sysselsättning och produktivitet
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Antal anställda
1 749
1 787
1 796
1 768
Index
100
102
103
101
Produktivitet (ton/anställd)
167
156
143
148
Index
100
93
86
88
Källa:
Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.
(186) Unionsindustrin lyckades hålla sysselsättningen stabil under skadeundersökningsperioden, med en måttlig ökning jämfört med 2022. Ökningen berodde främst på att en ny produktionsanläggning togs i drift, såsom anges i skäl 175 ovan. Mot bakgrund av produktionsminskningen ledde detta emellertid till lägre produktivitet.
4.5.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(187) Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Dumpningsmarginalernas storlek hade en betydande inverkan på unionsindustrin, med hänsyn till importvolymen och priserna på importen från Kina.
(188) Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.
4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
(189) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 8
Försäljningspriser i unionen
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen (euro/ton)
1 868
1 758
1 548
1 512
Index
100
94
83
81
Produktionskostnad per enhet (euro/ton)
1 817
1 779
1 771
1 719
Index
100
98
97
95
Källa:
Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.
(190) Uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet visade att produktionskostnaden minskade måttligt, främst till följd av lägre energi- och råvarukostnader.
(191) De unionsproducenter som ingick i urvalet sänkte också sina försäljningspriser på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Prisminskningen på 19 % var emellertid betydligt större än minskningen av produktionskostnaden på 5 % och drevs i själva verket av den ökande förekomsten av allt billigare import från Kina.
(192) Till följd av detta kunde unionsproducenterna inte täcka sina produktionskostnader genom sin försäljning på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.
4.5.3.2. Arbetskraftskostnader
(193) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 9
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)
43 472
43 358
44 200
46 520
Index
100
100
102
107
Källa:
Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.
(194) De unionsproducenter som ingick i urvalet hade stabila arbetskraftskostnader under skadeundersökningsperioden, vilka ökade med 5 procentenheter mellan 2024 och undersökningsperioden till följd av löneökningar hos en av de unionsproducenter som ingick i urvalet.
4.5.3.3. Lagerhållning
(195) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 10
Lager
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Utgående lager (ton)
1 902
2 314
3 274
2 390
Index
100
122
172
126
Utgående lager som andel av produktionen (%)
4
5
8
5
Källa:
Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.
(196) De unionsproducenter som ingick i urvalet ökade sina lager mellan 2022 och 2024, varefter lagren minskade under undersökningsperioden.
(197) Utgående lager var inte onormalt stora för denna industri under skadeundersökningsperioden utan varierade mellan 4 % och 8 % av produktionsvolymen.
4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(198) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 11
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Lönsamhet (förlust) för försäljning inom unionen till icke-närstående kunder (%)
4,6
0,6
-8,0
-7,8
Kassaflöde (euro)
8 480 505
3 910 736
-2 367 760
-1 244 649
Index
100
46
-28
-15
Investeringar (euro)
3 447 980
7 537 330
2 190 777
1 556 736
Index
100
219
64
45
Räntabilitet (%)
18
1
-17
-16
Index
100
7
-93
-87
Källa:
Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.
(199) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen.
(200) De unionsproducenter som ingick i urvalet var svagt lönsamma i början av skadeundersökningsperioden men uppnådde ett nollresultat 2023 och redovisade förluster under 2024 och undersökningsperioden. Mellan 2023 och 2024 försämrades deras situation avsevärt och vid slutet av skadeundersökningsperioden uppgick förlusten till 7,8 %, eftersom de inte kunde täcka sina produktionskostnader med sina försäljningspriser, vilka pressades ned ytterligare för varje år under skadeundersökningsperioden (se tabell 8 ovan).
(201) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden visade en minskning med mer än 50 % mellan 2022 och 2023, varefter kassaflödet blev negativt under 2024 och undersökningsperioden till följd av minskade intäkter. Mellan 2024 och slutet av undersökningsperioden förbättrades kassaflödet något men förblev negativt.
(202) De unionsproducenter som ingick i urvalet kunde investera i sin verksamhet under hela skadeundersökningsperioden, även om investeringsbeloppen minskade i takt med att intäkterna sjönk och kassaflödet blev negativt, vilket också begränsade deras kapitalanskaffningsförmåga. De totala investeringarna under undersökningsperioden uppgick till 45 % av nivån 2022.
(203) Mot bakgrund av sambandet mellan investeringsnivån och de förluster som uppstod under perioden försämrades räntabiliteten till följd av de ökande förlusterna och de minskade investeringarna.
(204) De unionsproducenter som ingick i urvalet fick betydligt sämre möjligheter att anskaffa kapital till följd av den minskande lönsamheten och de negativa kassaflödena.
4.6. Slutsats om skada
(205) I avsnitten 4.2–4.5 redovisar kommissionen de uppgifter som lämnats av de unionsproducenter som ingick i urvalet och av unionsindustrin som helhet och som kommissionen verifierade under undersökningen.
(206) Uppgifterna samlades in för att kommissionen skulle kunna avgöra om unionsindustrin kunde anses ha lidit skada under skadeundersökningsperioden. Om unionsindustrin har lidit skada kommer kommissionen därefter att bedöma orsaken till skadan.
(207) För det första framgår det av tabellerna 3 och 4 att importen från Kina ökade med 54 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som importpriserna sjönk med 39 %.
(208) Vissa uppgifter visar en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Av tabell 5 framgår att unionsindustrin som helhet kunde öka sin produktionskapacitet, även om detta enbart berodde på att en ny produktionsanläggning togs i drift, ett projekt som redan hade inletts innan marknaden började snedvridas av dumpad import från Kina.
(209) Unionsindustrin kunde emellertid inte utnyttja denna kapacitetsökning, eftersom produktionsvolymen fortsatte att minska och sjönk med 20 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som förmågan att behålla arbetsstyrkan inte återspeglades i produktionsvolymen eller i någon produktivitetsökning.
(210) De övriga skadeindikatorerna visade under alla omständigheter tydligt en negativ utveckling, särskilt produktions- och försäljningsvolym, marknadsandel, försäljningspriser och lönsamhet. Trots den måttliga kostnadsminskningen redovisade industrin betydande förluster vid slutet av skadeundersökningsperioden, eftersom den tvingades sälja till priser som understeg produktionskostnaden för att behålla åtminstone en del av marknadsandelen.
(211) Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.
5. ORSAKSSAMBAND
(212) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Det rörde sig om följande faktorer: import från övriga tredjeländer och unionsindustrins export.
5.1. Verkningar av den dumpade importen
(213) Som framgår av tabell 2 var förbrukningen i unionen stabil 2022 och 2023, innan den minskade med 7 % under 2024 och med ytterligare 2 procentenheter under undersökningsperioden, vilket tyder på en måttlig nedgång.
(214) Som framgår av tabell 5 minskade unionsproduktionens volym med 5 procentenheter under 2023 och med ytterligare 7 procentenheter under 2023, innan den ökade med blygsamma en procentenhet under undersökningsperioden till följd av en lika blygsam förbättring av exportresultatet på makronivå (85). Som helhet minskade unionsindustrins produktionsvolym med 11 % under skadeundersökningsperioden.
(215) Försäljningsvolymen på unionsmarknaden, som framgår av tabell 6, minskade ännu mer och sjönk varje år under skadeundersökningsperioden, vilket innebar en total minskning med 20 % mellan 2022 och undersökningsperioden, dvs. mer än dubbelt så mycket som minskningen av förbrukningen i unionen under samma period. Unionsindustrins marknadsandel minskade också från 74 % till 65 % under skadeundersökningsperioden.
(216) Samtidigt ökade importen från Kina kontinuerligt, både i volym och marknadsandel, under skadeundersökningsperioden. Importvolymen från Kina ökade med 54 % i absoluta tal och marknadsandelen steg från 16 % till 27 % (en ökning med nästan 70 %) mellan 2022 och undersökningsperioden.
(217) Utvecklingen av unionsproducenternas försäljningsvolym och marknadsandelar respektive volymen för importen från Kina och marknadsandelar var således i praktiken helt omvända, vilket ledde till att unionsindustrin förlorade 9 procentenheter i marknadsandel till importen från Kina.
(218) Priserna på denna import sjönk också under hela skadeundersökningsperioden och låg genomgående under både unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och dess genomsnittliga produktionskostnad per enhet. Detta gap ökade dessutom. Trots de sjunkande produktionskostnaderna i unionen låg priserna på importen från Kina 25 % under unionsindustrins produktionskostnad och under undersökningsperioden hela 52 % under produktionskostnaden.
(219) Importen från Kina utsatte därmed unionsproducenterna för en mycket kraftig prispress. Som konstateras i skäl 163 ovan underskred priserna på importen från Kina unionsindustrins priser med en betydande marginal under undersökningsperioden. Priserna på importen från Kina låg också klart under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och sjönk för varje år under skadeundersökningsperioden.
(220) Till följd av detta tvingades unionsproducenterna successivt sänka sina priser till nivåer som låg allt längre under produktionskostnaden, vilket ledde till ökande förluster under skadeundersökningsperioden. Den dumpade importen från Kina gav därmed upphov till förhindrande av prishöjningar samt prisnedgångar för unionsindustrin.
(221) Sammanfattningsvis fortsatte den dumpade importen från Kina att öka i volym under både perioden med stabil efterfrågan 2022 och 2023 och perioden med måttligt minskad efterfrågan under den senare delen av skadeundersökningsperioden, samtidigt som den såldes på unionsmarknaden till sjunkande priser som låg långt under unionsindustrins produktionskostnad. Unionsindustrin förlorade samtidigt försäljningsvolymer och marknadsandelar och tvingades sänka sina priser ytterligare för att åtminstone behålla en del av marknadsandelarna, vilket ledde till ständigt ökande förluster.
5.2. Verkningar av andra faktorer
5.2.1. Minskning av förbrukningen i unionen
(222) Som beskrivs i avsnitt 4.2 ovan minskade förbrukningen i unionen under den senare delen av skadeundersökningsperioden. Kommissionen fann emellertid att denna efterfrågeminskning på 9 % var måttlig och inte försvagade orsakssambandet.
(223) Unionsindustrins försäljningsvolym minskade under alla omständigheter med betydligt mer, nämligen 20 %, under skadeundersökningsperioden, medan volymen av dumpad import från Kina ökade med 57 %, trots att marknaden krympte, och tog över 11 procentenheter av marknadsandelen (se tabell 3 ovan).
(224) Dessutom började unionsindustrins resultat försämras redan 2023, då efterfrågan fortfarande var stabil. Unionsindustrin gick från att vara lönsam 2022 till att nätt och jämnt uppnå nollresultat 2023.
5.2.2. Import från tredjeländer
(225) Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 12
Import från tredjeländer (ton)
Land
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Turkiet
Volym
15 014
11 729
9 414
6 097
Index
100
78
63
41
Marknadsandel (%)
4
4
3
2
Genomsnittligt pris
1 573
1 556
1 357
1 317
Index
100
99
86
84
Övriga tredjeländer
Volym
20 122
15 470
14 835
17 447
Index
100
77
74
84
Marknadsandel (%)
6
5
5
6
Genomsnittligt pris
1 696
1 573
1 500
1 522
Index
100
93
88
90
Sammanlagt för alla tredjeländer utom Kina
Volym
35 135
27 199
24 249
23 544
Index
100
77
69
67
Marknadsandel (%)
11
8
8
8
Genomsnittligt pris
1 643
1 566
1 445
1 469
Index
100
95
88
89
Källa:
Eurostat.
(226) Kommissionen fann inga belägg för att import från andra länder skulle ha orsakat skada för unionsindustrin. Importen från Turkiet var den största, både i fråga om volym och marknadsandel, bland importen från övriga tredjeländer till unionen (dvs. med undantag för Kina). Den minskade emellertid under varje år i skadeundersökningsperioden i båda mätningarna.
(227) Även när importen från Turkiet läggs samman med importen från samtliga övriga tredjeländer (med undantag för Kina) var den sammanlagda importen betydligt mindre än importen från Kina, både i fråga om volym och marknadsandel. Importvolymen från dessa länder minskade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, medan marknadsandelen sjönk under 2023 och därefter låg kvar på en oförändrad nivå. Importen från Kina övertog dessutom 3 procentenheter av marknadsandelen från importen från övriga tredjeländer.
(228) Även om priserna på denna import också sjönk under skadeundersökningsperioden låg de fortfarande betydligt högre än importpriserna från Kina, vilket framgår av tabell 4. Mot bakgrund av detta och den ovan beskrivna utvecklingen av importvolymerna och marknadsandelarna för importen från övriga tredjeländer kunde denna import inte försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.
5.2.3. Unionsindustrins exportresultat
(229) Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 13
Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet
2022
2023
2024
Undersökningsperiod
Export (i ton)
6 531
5 863
4 297
3 670
Index
100
90
66
56
Genomsnittspris (euro/ton)
1 991
1 849
1 427
1 649
Index
100
92
71
82
Källa:
Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.
(230) De unionsproducenter som ingick i urvalet minskade sin exportförsäljning varje år under skadeundersökningsperioden, vilket innebar en sammanlagd minskning med 44 % mellan 2022 och undersökningsperioden.
(231) Även om de unionsproducenter som ingick i urvalet förlorade en del av sin exportförsäljning konstaterades detta inte ha bidragit i någon väsentlig utsträckning till den skada som unionsindustrin lidit. Exportförsäljningen stod för omkring 13 % av unionsindustrins totala försäljning 2022 och för 10 % under undersökningsperioden.
(232) Samtidigt visade uppgifterna i det verifierade makroekonomiska frågeformuläret att unionsindustrins samlade exportutveckling var stabil under skadeundersökningsperioden. Dessutom lyckades unionsproducenterna under samtliga år under skadeundersökningsperioden, utom 2024, uppnå högre priser på exportmarknaderna än på unionsmarknaden.
5.3. Slutsats om orsakssamband
(233) Även om efterfrågan på svetstråd av kiselmanganstål i unionen minskade något under den senare delen av skadeundersökningsperioden fortsatte importen från Kina att öka i volym och ta marknadsandelar under hela perioden, på bekostnad av unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel, som minskade i motsvarande grad. Unionsindustrin förlorade 9 procentenheter av sin marknadsandel, vilka helt övertogs av importen från Kina.
(234) Denna import från Kina kom in på unionsmarknaden till priser som underskred unionsindustrins priser och låg långt under dess produktionskostnader, vilket gav upphov till förhindrande av prishöjningar och prissänkningar. Den dumpade importen från Kina minskade lönsamheten för unionsindustrin, som nätt och jämt uppnådde nollresultat i början av skadeundersökningsperioden.
(235) Inga andra faktorer konstaterades vålla unionsindustrin sådan skada. Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Inverkan av minskad förbrukning, import från övriga tredjeländer och unionsindustrins exportresultat på unionsindustrins negativa utveckling i form av minskade försäljningsvolymer och priser och sjunkande lönsamhet var minimal, om ens befintlig.
(236) På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan bestod främst av förlust av marknadsandelar, förhindrande av prishöjningar som annars skulle ha ägt rum, prisnedgång och sjunkande lönsamhet.
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
(237) I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenterna i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 247–248 nedan).
6.1. Skademarginal
(238) Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artiklarna 7.2c och 7.2d i grundförordningen.
(239) I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.
(240) Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. De unionsproducenter som ingick i urvalet visade att de under normala konkurrensförhållanden kunde uppnå en vinst på 7,5 %. De unionsproducenter som ingick i urvalet lade närmare bestämt fram tillförlitliga uppgifter som visade att de uppnådde en lönsamhet vid försäljning av svetstråd av kiselmanganstål till fristående kunder i unionen innan importen från det berörda landet började öka, dvs. 2021.
(241) På grundval av detta beräknades det icke-skadevållande priset genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 7,5 % tillämpades på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet.
(242) Unionsindustrin visade att EU:s nivåer av investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen verifierade dessa uppgifter genom att kontrollera handlingar avseende bland annat företagens investeringsplaner, inköpspriser och avskrivningsplaner för specifika tillgångar samt avtal med energileverantörer. Unionsindustrins påståenden ansågs vara underbyggda. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden [0–2 %]. Denna procentandel lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skälet 241 ovan.
(243) I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den bevisning som lagts fram av de unionsproducenter som ingick i urvalet fastställde kommissionen en extra kostnad för en unionsproducent som visade att den skulle ådra sig sådana kostnader, från vilken den drog av den faktiska kostnaden för efterlevnaden av sådana konventioner under undersökningsperioden för respektive producent, vilket ledde till ett resultat på [0–10] euro/ton.
(244) På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på 1 708–4 348 euro per ton för den likadana produkten från unionsindustrin genom att tillämpa den ovannämnda målvinstmarginalen på produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden per produkttyp och sedan lägga till justeringarna i enlighet med artikel 7.2d.
(245) Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.
(246) Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import.
Företag
Dumpningsmarginal (%)
Skademarginal (%)
Changzhou City Yunhe Welding Material Co., Ltd.
75,3
115,4
Juli group:
— Juli New Material Technology (Rizhao) Co., Ltd
— Shandong Juli Welding Co., Ltd
102,4
156,7
Övriga samarbetsvilliga företag
93,1
141,4
All övrig import med ursprung i det berörda landet
102,4
156,7
6.2. Granskning av vilken marginal som behövs för att undanröja skadan för unionsindustrin
(247) Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.
(248) Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att ta ställning till denna begäran.
6.3. Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
(249) Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
Företag
Provisorisk antidumpningstull (%)
Changzhou City Yunhe Welding Material Co., Ltd.
75,3
Juli group:
— Juli New Material Technology (Rizhao) Co., Ltd
— Shandong Juli Welding Co., Ltd
102,4
Övriga samarbetsvilliga företag
93,1
All övrig import med ursprung i det berörda landet
102,4
7. UNIONENS INTRESSE
(250) Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionsintresset grundades på en bedömning av samtliga berörda intressen, däribland unionsindustrins, dess leverantörers samt intressen hos importörer och användare av svetstråd av kiselmanganstål.
7.1. Unionsindustrins intresse
(251) Enligt tillgängliga uppgifter består unionsindustrin av 18 producenter, vars försäljning och marknadsandel försämrades under hela skadeundersökningsperioden, med negativa följder för lönsamheten, investeringarna, kapitalanskaffningsförmågan och sysselsättningen. Kommissionen drog i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada till följd av den dumpade importen från det berörda landet.
(252) Om provisoriska åtgärder inte införs är det sannolikt att unionsindustrin, till följd av prispressen från den dumpade importen, förlusten av marknadsandelar och de ackumulerade förlusterna, kommer att tvingas lägga ned produktionsanläggningar och säga upp personal. Efter införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder förväntas dock unionsindustrins försäljningsvolymer och priser på unionsmarknaden öka, vilket kommer att förbättra lönsamheten och andra finansiella indikatorer för industrin och förhindra nedläggning av produktionsanläggningar.
(253) Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.
7.2. Icke-närstående importörers intresse
(254) Tre icke-närstående importörer samarbetade i undersökningen och lämnade svar på frågeformuläret, vilka ännu inte hade verifierats i detta skede. Även dessa icke verifierade uppgifter visade emellertid att importen av svetstråd svarade för högst en femtedel av deras totala omsättning. Samtliga dessa importörer var dessutom lönsamma under undersökningsperioden.
(255) Dessutom kom stora mängder av den svetstråd av kiselmanganstål som dessa företag sålde vidare också från unionsindustrin. Utöver detta finns det tillräckliga alternativa leveranskällor för svetstråd i övriga tredjeländer, och sådan svetstråd kan också importeras till unionsmarknaden. Även i det mycket osannolika fallet att importen från Kina helt skulle försvinna från marknaden skulle dessa importörer därför fortfarande kunna bedriva en lönsam verksamhet.
(256) Kommissionen drog därför slutsatsen att tullarna sannolikt inte skulle få några betydande negativa effekter för importörer och handlare i unionen.
7.3. Användarnas intresse
(257) Ingen användare motsatte sig undersökningen eller ett eventuellt införande av åtgärder. Enligt de uppgifter som lämnats av unionsproducenterna utgörs deras kunder huvudsakligen av stora byggföretag samt producenter av maskiner och fordon, dvs. stora företag inom branscher med högt förädlingsvärde, där svetstråd utgör en obetydlig del av kostnaderna.
(258) Mot denna bakgrund, och med beaktande av att inga användare anmälde sig för att delta i undersökningen, tyder detta på att de inte hyser farhågor om eventuella tullar på kinesisk svetstråd av kiselmanganstål. Kommissionen drog därför slutsatsen att användarna inte skulle påverkas negativt av åtgärderna.
7.4. Intresset hos leverantörer till unionsindustrin
(259) Åtta leverantörer till unionsindustrin, som levererar råvaror, förbrukningsvaror eller maskiner till unionsproducenterna, uttalade däremot sitt stöd för ärendet och för införandet av korrigerande åtgärder om dumpning konstateras. En sammanslutning av tyska producenter av förbrukningsvaror för industrin för svetstråd av kiselmanganstål uttalade också sitt stöd för ärendet.
(260) Dessa parter uppgav att importen av orättvist prissatt svetstråd av kiselmanganstål från Kina även påverkar deras verksamhet negativt, eftersom unionsindustrins svåra situation leder till färre beställningar av deras produkter.
(261) Kommissionen drog därför slutsatsen att tullarna även skulle ligga i intresset för leverantörerna till unionens industri för svetstråd av kiselmanganstål.
7.5. Slutsats om unionens intresse
(262) Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av svetstråd av kiselmanganstål med ursprung i Kina.
8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(263) På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.
(264) Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av svetstråd av kiselmanganstål med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna med dumpningsmarginalerna och fastställde tullarna till den lägsta av dumpningsmarginalerna och skademarginalerna.
(265) På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:
Företag
Provisorisk antidumpningstull (%)
Changzhou City Yunhe Welding Material Co., Ltd.
75,3
Juli group:
— Juli New Material Technology (Rizhao) Co., Ltd
— Shandong Juli Welding Co., Ltd
102,4
Övriga samarbetsvilliga företag
93,1
All övrig import med ursprung i det berörda landet
102,4
(266) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.
(267) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.
(268) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.
Artiklar som skälet nämner
- art. 1.3 · i texten
(269) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.
9. REGISTRERING
(270) Såsom anges i skäl 4 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.
(271) Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av importen upphöra.
(272) Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.
10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
(273) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.
(274) Yunhe lämnade synpunkter. Dessa synpunkter gällde inte beräkningarnas aritmetiska korrekthet, utan ett påstått fel i de försäljningsuppgifter som företaget lämnat, den metod som kommissionen tillämpat och identifieringen av de referensvärden som använts för att fastställa ersättningsvärden. En annan exporterande producent som inte ingick i urvalet lämnade synpunkter som inte var kopplade till beräkningarna och deras korrekthet. Båda uppsättningarna synpunkter kommer att behandlas i det slutgiltiga skedet.
11. SLUTBESTÄMMELSER
(275) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.
(276) Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
Skäl som nämner artikeln
- Skäl 268 · i texten
1. En provisorisk antidumpningstull införs på import av kiselmanganstål med ett tvärsnitt med en diameter av 0,6–4 mm, innehållande högst 0,2 viktprocent kol, minst 0,6 men högst 1,4 viktprocent kisel och minst 0,9 men högst 1,9 viktprocent mangan, men inget annat ämne i en proportion som ger stålet karaktär av annat legerat stål, även överdragen med koppar eller brons eller vax/oljebaserat smörjmedel, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7229 20 00 (Taric-nummer 7229 20 00 10), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
Företag
Provisorisk antidumpningstull (%)
Taric-tilläggsnummer
Changzhou City Yunhe Welding Material Co., Ltd.
75,3
88FZ
Juli group:
— Juli New Material Technology (Rizhao) Co., Ltd
— Shandong Juli Welding Co., Ltd
102,4
88GA
Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan
93,1
Se bilagan
All övrig import med ursprung i det berörda landet
102,4
8999
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de [kvantitet] ton svetstråd som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i det berörda landet tillämpas.
4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.
5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2 artikelns sida
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3 artikelns sida
1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/297 av den 9 februari 2026.
2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.
Artikel 4 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 augusti 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, , ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av viss tråd av kiselmanganstål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/6555, 11.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6555/oj).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/297 av den 9 februari 2026 om att göra import av viss tråd av kiselmanganstål (svetstråd) med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering i syfte att tillåta uttag av antidumpningstullar på den import som är föremål för registrering (EUT L, 2026/297, 10.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/297/oj).
(4) https://en.kiswel.com/company/network.asp.
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780 av den 16 april 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av bandplattor av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, https://eur-lex.europa.eu/eli/reg_impl/2025/780/oj/eng, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666 av den 6 juni 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko och Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1666/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444 av den 11 juli 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vulstplattjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Turkiet, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100 av den 11 januari 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av påfyllningsbara tunnor av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1444/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068 av den 26 oktober 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/2068/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191 av den 16 februari 2022 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/191/oj.
(6) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skäl 83 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 76, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 66, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100 skäl 58, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 80, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 208.
(7) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skäl 50 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 60, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 45, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 38, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 64, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 192.
(8) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skälen 62–71, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skälen 66–68, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 58, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 40, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 66, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skälen 193–194. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen, som kan anses motsvara en äganderätt och Kinas kommunistiska partis celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i Kinas kommunistiska parti enligt partiets stadgar), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har Kinas kommunistiska parti emellertid stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut som fattas av statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökade på att partiorganisationerna skulle ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag. Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.
(9) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skälen 72–77, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666 skälen 61–65, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 59, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 43, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 68, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skälen 195–201.
(10) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skäl 78 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444 skäl 62, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100 skäl 52, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068 skäl 74, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 202.
(11) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skäl 79 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 72, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 45, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 33, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 75, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 203.
(12) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780, skäl 80 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 73, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 64, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 54, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 76, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 204.
(13) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD(2024) 91, 10.4.2024, som finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2024)91&lang=sv.
(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1805 av den 12 oktober 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av valstråd med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT 2021, L 364/14.
(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1432 av den 1 september 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT 2021 L 309/8.
(16) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666 av den 6 juni 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko och Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT 2024 L2024/1666.
(17) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 29–32.
(18) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 34.
(19) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 33–39.
(20) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 40–53.
(21) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 55.
(22) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 56.
(23) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 57.
(24) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 58.
(25) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 59.
(26) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 61.
(27) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 61–65.
(28) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 66–69.
(29) Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 70–72.
(30) Se halvårsrapporten från Shandong Solid Solder CO. Ltd., s. 14, som finns på: https://pdf.dfcfw.com/pdf/H2_AN202508121726159580_1.pdf?1755016440000.pdf (hämtad den 29 april 2026).
(31) Se: https://en.tjgoldenbridge.com/class/8 (hämtad den 29 april 2026).
(32) Se: https://www.ansteel.cn/ (hämtad den 30 april 2026).
(33) Se: https://www.baowugroup.com/en/home (hämtad den 30 april 2026).
(34) Se: http://wap.sasac.gov.cn/n2588045/n27271785/n27271792/c14159097/content.html (hämtad den 30 april 2026).
(35) Se: https://www.hbisco.com/ (hämtad den 30 april 2026).
(36) Se den sammanfattande årsredovisningen från HBIS för 2024, s. 4, som finns på: https://file.finance.qq.com/finance/hs/pdf/2025/04/25/1223280450.PDF (hämtad den 30 april 2026).
(37) Se: https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-02/08/content_5672513.htm (hämtad den 30 april 2026).
(38) Ibid.
(39) Se: http://www.cnsmq.com/uploadfile/2023/0726/20230726110450488.pdf, avsnitt IV underavsnitt 3 (hämtad den 4 maj 2026).
(40) Se: https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2023/art_2a4233d696984ab59610e7498e333920.html (hämtad den 4 maj 2026).
(41) Se: https://picpolicy.mofcom.gov.cn/file/20250930/95341759198867369.pdf (hämtad den 4 maj 2026).
(42) Ibid., avsnitt III.1.1 och III.2.3.
(43) Ibid., avsnitt IV.1.
(44) Se: https://huanbao.bjx.com.cn/news/20200717/1089773.shtml, kapitel II.3.8 (hämtad den 4 maj 2026).
(45) Ibid., kapitel I, avsnitt 2.
(46) Ibid., kapitel II.4.14.
(47) Se: https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211210/1192881.shtml, kapitel II.7 (hämtad den 4 maj 2026).
(48) Ibid., kapitel II.3.
(49) Jiangsu-provinsens arbetsplan för omställning och uppgradering samt utformningsoptimering av stålindustrin 2019–2025, finns på: http://www.jiangsu.gov.cn/art/2019/5/5/art_46144_8322422.html (hämtad den 4 maj 2026).
(50) Shandong-provinsens 14:e femårsplan om utveckling av stålindustrin, finns på: https://m.mysteel.com/21/1119/11/DFD9D26D73D90F7D_abc.html (hämtad den 4 maj 2026).
(51) Shanxi-provinsens handlingsplan 2020 för omställning och uppgradering av stålindustrin, finns på: https://m.mysteel.com/20/0715/11/7BF7729C99CEB3EA_abc.html (hämtad den 4 maj 2026).
(52) Zhejiangprovinsens handlingsplan för att främja en högkvalitativ utveckling av stålindustrin: ”Främja företagssammanslagningar och omorganiseringar, påskynda koncentrationsprocessen, minska antalet stålsmältningsföretag till cirka tio företag”, finns på: https://www.jiaxing.gov.cn/art/2022/4/20/art_1228922756_59529426.html (hämtad den 6 februari 2025).
(53) Se: http://www.ansteel.cn/dangdejianshe/dangjiandongtai/2023-03-17/12429.html (hämtad den 6 februari 2025).
(54) Se: https://qxb-pdf-osscache.qixin.com/AnBaseinfo/d964f46cb636fadef6a5c70d105e93bc.pdf (hämtad den 4 maj 2026).
(55) Se: https://www.tjgoldenbridge.com/class/2?page=3, (hämtad den 4 maj 2026).
(56) Se: https://www.tjgoldenbridge.com/article/391 (hämtad den 4 maj 2026).
(57) Se: https://www.tjgoldenbridge.com/article/182 (hämtad den 4 maj 2026).
(58) Se årsredovisningen för 2025 för Baoshan Iron and Steel Ltd., s. 38, som finns på: http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2026/2026-4/2026-04-30/12277876.PDF (hämtad den 4 maj 2026).
(59) Se Ansteel Groups årsrapport 2025, som finns på: http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2026/2026-3/2026-03-31/12047371.PDF (hämtad den 4 maj 2026).
(60) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 24–27.
(61) Se: https://www.chinaisa.org.cn/gxportal/xfgl/portal/index.html (hämtad den 4 maj 2026).
(62) Se: : https://www.chinaisa.org.cn/gxportal/xfgl/portal/content.html?articleId=5fd873219bb8b13ffedb8c5f6b9c9761bbcab5c25754679099671bfacd56283e&columnId=0227750914a0f2a722c5b71b220e0aa19ceb0ee2cd7a7e325a35f6591cdbf66a (hämtad den 4 maj 2026).
(63) Ibid.
(64) Se: https://www.chinaisa.org.cn/gxportal/xfgl/portal/contentpdf.html?articleId=782bc7b139df560f4e0600bc7c11f745499500c01a195d9f013445a1c7a6cbb6&columnId=b4e3620ae0d50dc84f60d8ba3c75a2f0d7473f7aa7ef0b480472fc221624f180 (hämtad den 6 maj 2026).
(65) Rapporten, del III, kapitel 14, s. 346 ff.
(66) Se: Folkrepubliken Kinas 14:e femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling samt långsiktiga mål inför 2035, del III artikel VIII, som finns på: https://cset.georgetown.edu/publication/china-14th-five-year-plan/ (hämtad den 5 maj 2026).
(67) Se: http://www.cnsmq.com/uploadfile/2023/0726/20230726110450488.pdf, avsnitten I och II (hämtad den 5 maj 2026).
(68) Se: https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2023/art_2a4233d696984ab59610e7498e333920.html (hämtad den 5 maj 2026).
(69) Se: : http://gxt.shandong.gov.cn/module/download/downfile.jsp?classid=0&filename=1f79d908601e479f83707e67b133e347.pdf, avsnitt IV.1.1 (hämtad den 5 maj 2026).
(70) Se: https://www.ln.gov.cn/web/qmzx/yhyshjzt/dt/2026012216261228813/index.shtml (hämtad den 5 maj 2026).
(71) Ibid.
(72) Del I i rapporten.
(73) Del II i rapporten.
(74) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(75) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).
(76) https://www.dosm.gov.my/uploads/release-content/file_20260219132223.pdf.
(77) https://www.mytnb.com.my/tariff/index.html?v=1.1.48.
(78) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(79) dosm.gov.my/uploads/release-content/file_20260219132223.pdf.
(80) https://www.mytnb.com.my/tariff/index.html?v=1.1.48.
(81) https://login.bvdinfo.com/R1/Orbis.
(82) Se https://www.miti.gov.my/miti/resources/Media%20Release/CLEAR_INITIATION_Media_Release_SWR_(English).pdf, senast hämtad den 10 juli 2026.
(83) Se https://lom.agc.gov.my/act-view.php?language=BI&type=pub&no=P.U.%20(B)%20145/2025.
(84) Punkt 10 i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet, Tron-nummer: t25.011982.
(85) Se det verifierade svaret på det makroekonomiska frågeformuläret, som finns tillgängligt i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, med nummer t26.000532.
BILAGA
Samarbetsvilliga exporterande producenter i Folkrepubliken Kina som inte ingick i urvalet
Land
Namn
Taric-tilläggsnummer
Folkrepubliken Kina
HIT WELDING INDUSTRY CO., LTD
88FP
Folkrepubliken Kina
Changzhou Changjiang Welding Materials Co. Ltd
88FQ
Folkrepubliken Kina
JIANGSU ZHONGJIANG WELDING WIRE CO., Ltd
88FR
Folkrepubliken Kina
Changzhou Zhengyang Welding Material Co.,Ltd
88FS
Folkrepubliken Kina
Tianjin Bridge Welding Wire Co.,Ltd.
88FT
Folkrepubliken Kina
DEZHOU LIZUN WELDING WIRE CO., LTD
88FU
Folkrepubliken Kina
CHANGSHU LONGTENG WELDING MATERIALS TECHNOLOGY CO., LTD.
88FV
Folkrepubliken Kina
HEBEI YICHEN WELDING INDUSTRY COMPANY LIMITED
88FW
Folkrepubliken Kina
Shandong Solid Solder Co.,Ltd
88FX
Folkrepubliken Kina
Jinan Woerde Solder Co., Ltd
88FY
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1929/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)