Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2107 av den 22 september 2026 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037
22 september 2026
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 75618830-b6e8-11f1-81de-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
- (1) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 (2) (den ursprungliga
- (2) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/831 (3) införde kommissionen
- (3) Antidumpnings- och antisubventionsåtgärder gäller också för import av
- (4) Åtgärder gäller också för import av produkter av
- 1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång
- (5) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden
- (6) Begäran om översyn ingavs den 21 mars 2025
- (7) Innan översynen vid giltighetstidens utgång inleddes underrättade kommissionen,
- (8) Samråd hölls med de egyptiska myndigheterna den 23
- (9) För det andra ansåg de egyptiska myndigheterna att
- (10) För det tredje hävdade de egyptiska myndigheterna att
- (11) För det fjärde ansåg de egyptiska myndigheterna att
- (12) Slutligen hävdade de egyptiska myndigheterna att de tomter
- (13) Kommissionen behandlade det första påståendet i skälen 67–73
- (14) När det gäller det andra påståendet hänvisade kommissionen
- (15) Dessutom visade den ursprungliga undersökningen att de kinesiska
- (16) Kommissionen behandlar det fjärde påståendet i avsnitten 3.7.4
- (17) För det femte, när det gäller påståendet att
- (18) På grundval av ovanstående argument avvisades de egyptiska
- 1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
- (19) Efter samråd med den kommitté som inrättats genom
- 1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
- (20) Undersökningen av fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden
- 1.5 Berörda parter
- (21) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att
- (22) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på
- 1.6 Stickprovsförfarande
- (23) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den
- 1.6.1 Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
- (24) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den
- 1.6.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
- (25) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var
- (26) Ingen icke-närstående importör besvarade stickprovsfrågeformuläret.
- 1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Egypten
- (27) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt
- (28) Endast en exporterande producent från Egypten besvarade stickprovsformuläret,
- 1.7 Svar på frågeformuläret
- (29) För att få de uppgifter som den ansåg
- (30) Svar på frågeformuläret mottogs från de egyptiska myndigheterna,
- 1.8 Kontroll
- (31) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den
- (32) Ett kontrollbesök genomfördes även hos följande egyptiska statliga
- 1.9 Efterföljande förfarande
- (33) Den 8 juli 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter
- (34) De egyptiska myndigheterna lämnade synpunkter på utlämnandet av
- 2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
- 2.1 Produkt som översynen gäller
- (35) Den produkt som översynen gäller är densamma som
- (36) Den produkt som översynen gäller är en råvara
- 2.2 Berörd produkt
- (37) Den berörda produkten är den produkt som översynen
- 2.3 Likadan produkt
- (38) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftades det
- (39) Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i
- 2.4 Invändningar avseende produktdefinitionen
- (40) Inga invändningar inkom avseende produktdefinitionen.
- 3. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING
- (41) I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och
- (42) På grundval av uppgifterna i begäran om översyn,
- (43) Den ursprungliga undersökningen visade att subventioner i form
- (44) Den ursprungliga undersökningen visade att de egyptiska myndigheterna
- (45) I begäran om översyn hävdades att ovannämnda subventioner
- 3.1 Samarbete från den egyptiska exporterande producentens och de egyptiska myndigheternas sida
- (46) Den exporterande producenten Jushi Egypt och de egyptiska
- (47) Frågeformuläret för de egyptiska myndigheterna innehöll också ett
- (48) Under undersökningen underrättade båda parterna kommissionen om att
- (49) De svar på frågeformuläret som lämnades av den
- (50) Kommissionen ansåg emellertid att den inte ens efter
- (51) Genom en verbalnot av den 18 mars 2026
- (52) De egyptiska myndigheterna invände mot att artikel 28
- (53) De egyptiska myndigheterna betonade vidare att artikel 28
- (54) Slutligen framhöll de egyptiska myndigheterna att kommissionen inte
- (55) I detta avseende klargjorde kommissionen att den, såsom
- (56) Vidare framhöll kommissionen att verbalnoten inte innebar något
- (57) Den exporterande producenten invände också mot tillämpningen av
- (58) Företaget betonade vidare att det inte utövade någon
- (59) I detta avseende noterade kommissionen att den hade
- (60) Dessutom klargjorde kommissionen att denna översyn omfattade alla
- (61) När det gäller den exporterande producenten konstaterades det
- (62) Kommissionen anser att den exporterande producenten och dess
- (63) Kommissionen tillbakavisade därför dessa påståenden. Följaktligen baserade kommissionen
- 3.2 Samarbete mellan Egypten och Kina och analys av hänförandet
- (64) Jushi Egypt är beläget i SETC-zonen. Området omfattar
- (65) Den ursprungliga undersökningen visade att denna särskilda ekonomiska
- (66) Mot denna bakgrund hade kommissionen i den ursprungliga
- (67) Under samråden före inledandet hävdade de egyptiska myndigheterna
- (68) Under undersökningens gång cirkulerades panelens rapport i ärendet
- (69) Kommissionen har dock överklagat slutsatserna från den panel
- (70) Domstolen slog fast att en subvention enligt artiklarna
- (71) Såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen samarbetade de
- (72) Ingen ny bevisning lades fram i samband med
- (73) Kommissionen drog därför, på grundval av tillgänglig bevisning,
- (74) För att fastställa om det förekom fortsatt subventionering
- (75) Efter utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna
- (76) Kommissionen framhöll att den redan i skälen 69–71
- (77) I avsaknad av nya argument som talade för
- 3.3 Direkt överföring av medel i form av tillhandahållande av förmånliga lån
- 3.3.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
- (78) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt erhöll
- (79) Dessutom konstaterade kommissionen att Jushi Egypt hade subventionerats
- (80) Kommissionen drog slutsatsen att denna finansiering utgjorde ett
- 3.3.2 Fortsatt subventionering
- (81) Den bevisning som samlats in under denna undersökning
- (82) Närmare bestämt tillhandahölls en del av den externa
- (83) Dessa koncerninterna lån tillhandahölls Jushi Egypt av Jushi-koncernen
- (84) Undersökningen visade att även Jushi-koncernen var beroende av
- (85) Information om förekomsten och utformningen av subventionssystem samt
- (86) Mot bakgrund av ovanstående fanns det ingen bevisning
- (87) Kommissionen drog därför slutsatsen att subventionssystemet fortfarande fanns
- (88) Kommissionen ansåg vidare att de bakomliggande förmånliga lån
- (89) Kommissionen undersökte inte närmare huruvida utjämningsbara lån från
- 3.3.3 Förmån
- (90) Kommissionen bedömde den förmån som mottagarna erhöll under
- (91) Liksom vid den ursprungliga undersökningen analyserade kommissionen lånen
- (92) Kommissionen jämförde således den genomsnittliga ränta som Jushi
- (93) Företaget uppgav under översynen att det inte hade
- (94) Kommissionen använde därför den tillämpliga räntesats som fastställts
- (95) Samtliga omständigheter rörande den finansiering som beskrivs ovan
- 3.3.4 Selektivitet
- (96) Såsom beskrivs i avsnitten 3.1 och 3.2 ovan
- (97) Inom denna ram var dessa subventioner begränsade till
- 3.3.5 Slutsats
- (98) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och eftersom det
- (99) Samtliga subventioner som konstaterats föreligga fastställdes utifrån företagets
- (100) Den subventionsnivå som konstaterades för den förmånliga finansieringen
- 3.4 Direkt överföring av medel i form av stöd till kapitalinvesteringar
- 3.4.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
- (101) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt även
- (102) Den ursprungliga undersökningen visade att mellan 2012 och
- 3.4.2 Rättslig grund
- (103) Den centrala rättsliga ramen för denna stödordning förblev
- 3.4.3 Fortsatt subventionering
- (104) Översynen visade att Jushi Egypts inbetalda kapital enligt
- (105) Kommissionen konstaterade också att det kapital som CNBM
- 3.4.4 Förmån
- (106) I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen subventionsbeloppet för
- (107) För att fastställa subventionsbeloppet för översynsperioden tillämpade kommissionen
- 3.4.5 Selektivitet
- (108) Subventionen i fråga är selektiv i den mening
- 3.4.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
- (109) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade
- (110) Eftersom inga nya argument eller bevisning lades fram
- 3.4.7 Slutsats
- (111) Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av
- (112) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen därför
- (113) Samtliga subventioner som konstaterats föreligga fastställdes utifrån företagets
- (114) Den subventionsnivå som konstaterats för direkt överföring av
- 3.5 Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut men som inte drivs in eller som efterskänks i form av momsbefrielse och importtullavdrag för användning av importerad utrustning
- 3.5.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
- (115) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt gynnades
- (116) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterades att SC-zonen enligt
- (117) När det gäller behandlingen av mervärdesskatt konstaterades i
- (118) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterades att företag på
- (119) Mot denna bakgrund ansåg kommissionen vid den ursprungliga
- (120) När det gäller behandlingen av mervärdesskatt på maskiner
- (121) Kommissionen undersökte därför om denna rättsliga ram fortfarande
- 3.5.2 Rättslig grund
- (122) Den centrala rättsliga ram som är relevant för
- (123) Kommissionen drog därför slutsatsen att den i sak
- 3.5.3 Fortsatt subventionering
- (124) Reglerna om befrielse från importskatter och importtullar för
- (125) Den bevisning som samlades in under denna översyn
- (126) För att beräkna subventionsbeloppet enligt detta system under
- (127) Eftersom den rättsliga ramen inte hade ändrats sedan
- 3.5.4 Selektivitet
- (128) Såsom fastställdes vid både den ursprungliga och den
- (129) När det gäller den särskilda behandlingen av mervärdesskatt
- (130) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention fortsatte
- 3.5.5 Förmån
- (131) Beloppet för denna utjämningsbara subvention beräknas på grundval
- 3.5.6 Slutsats
- (132) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad
- (133) Såsom anges i skäl 99 var den subventionsnivå
- 3.6 Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut men som inte drivs in eller som efterskänks i form av momsbefrielse och tullbefrielse för import av insatsvaror som används i färdiga varor som exporteras
- 3.6.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
- (134) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att företag
- (135) Enligt artikel 42 i lag nr 83/2002 ska
- (136) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att den
- (137) Kommissionen drog vid den ursprungliga undersökningen slutsatsen att
- (138) Momsbehandlingen av importerade material konstaterades vara densamma som
- (139) I denna undersökning försökte kommissionen därför fastställa om
- 3.6.2 Rättslig grund
- (140) Liksom i fråga om importen av utrustning till
- (141) Kommissionen drog därför slutsatsen att följande lagstiftning var
- 3.6.3 Fortsatt subventionering
- (142) Reglerna om befrielse från importskatter och importtullar för
- (143) Den bevisning som samlats in under denna översyn
- (144) När det gäller uppbörden av skatter och tullar
- (145) I sitt svar på frågeformuläret och efterföljande diskussioner
- (146) Den viktigaste förändringen jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden
- (147) De egyptiska myndigheterna och företaget förklarade också att
- (148) Eftersom SC-zonen är ett separat tullområde i Egypten
- (149) Slutligen hävdade de egyptiska myndigheterna också att efterhandskontroller
- (150) Den rättsliga och förfarandemässiga ramen för ett system
- (151) För det första tillhandahöll de egyptiska myndigheterna sammanställningar
- (152) Kommissionen mottog inga verifierbara handlingar som innehöll beräkningar
- (153) För det andra var det vid kontrollbesöken hos
- (154) För det tredje lades ingen dokumentation fram som
- (155) De egyptiska myndigheterna uppmanades i skrivelsen med begäran
- (156) Kommissionen kunde därför inte bekräfta att det fanns
- (157) I sina synpunkter med invändningar mot tillämpningen av
- (158) De egyptiska myndigheterna gjorde vidare gällande att kommissionen
- (159) Såsom beskrivits ovan fick kommissionen, trots att en
- (160) När det gäller mervärdesskattebehandlingen av importerade material ansåg
- (161) Såsom nämns i skäl 143 visade den bevisning
- 3.6.4 Selektivitet
- (162) Såsom också fastställdes i den ursprungliga undersökningen är
- (163) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention fortsatte
- 3.6.5 Förmån
- (164) Storleken på denna utjämningsbara subvention beräknas på grundval
- (165) När det gäller importtullar anses förmånen för mottagaren
- (166) Liksom i den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen först
- (167) För att fastställa förmånsbeloppet avseende importtullar beräknade kommissionen
- (168) När det gäller uteblivna intäkter i form av
- (169) De egyptiska myndigheterna hävdade också under översynen, såsom
- (170) Kommissionen ansåg dock inte att detta påstående var
- 3.6.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
- (171) För det första upprepade de egyptiska myndigheterna i
- (172) För det andra upprepade de egyptiska myndigheterna, i
- (173) Kommissionen har redan förklarat varför befrielsen från importtullar
- 3.6.7 Slutsats
- (174) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad
- (175) De subventionsnivåer som fastställdes enligt skäl 99 för
- 3.7 Uteblivna statliga intäkter genom program för befrielse från och nedsättning av direkta skatter
- 3.7.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
- (176) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt åtnjöt
- (177) Även om denna lagstiftning i allmänhet var tillämplig
- (178) Kommissionen undersökte därför om den relevanta lagstiftningen fortfarande
- 3.7.2 Rättslig grund
- (179) De egyptiska myndigheterna bekräftade att lagstiftningen om bolagsbeskattning
- (180) Förutom begränsade ändringar har reglerna om bolagsskatt således
- 3.7.3 Fortsatt subventionering
- (181) På grundval av de bestämmelser som avses i
- (182) Kommissionen försökte sedan fastställa om Jushi Egypt fortsatte
- 3.7.4 Selektivitet
- (183) Kommissionen ansåg att denna subvention i praktiken är
- (184) De egyptiska myndigheterna hävdade under översynen att detta
- (185) Kommissionen ifrågasatte inte det faktum att denna regel
- (186) Exportinriktade företag som främst bedriver sin verksamhet i
- (187) Kommissionen avvisade därför påståendet och drog slutsatsen att
- 3.7.5 Förmån
- (188) Liksom i den ursprungliga undersökningen ansåg kommissionen att
- (189) Förmånen för Jushi Egypt fastställdes på grundval av
- 3.7.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
- (190) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade
- 3.7.7 Slutsats
- (191) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen
- (192) Den subventionsnivå som fastställdes enligt skäl 99 för
- 3.8 Tillhandahållande av mark mot för låg ersättning
- 3.8.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
- (193) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt tilldelades
- (194) I och med utfärdandet av lag 83/2002 överfördes
- (195) Enheter som ägde mark i området före dessa
- (196) I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen även slutsatsen
- (197) Dessutom köpte Jushi Egypt en annan tomt från
- (198) Kommissionen drog därför slutsatsen att Jushi Egypt erhöll
- 3.8.2 Rättslig grund
- (199) Denna undersökning bekräftade att den rättsliga ramen förblev
- 3.8.3 Fortsatt subventionering
- (200) Såsom förklaras i skäl 199 har reglerna för
- (201) TEDA Egypt har nyttjanderätt till den mark som
- (202) I den ursprungliga undersökningen beräknades subventionsbeloppet för Jushi
- (203) Med tanke på att referenspriset beräknades på grundval
- (204) Denna undersökning har dessutom visat att det markförvärvsmönster
- (205) Närmare bestämt visade markköpskontrakt och annan bevisning som
- (206) Kommissionen undersökte om de egyptiska myndigheterna hade anförtrott
- (207) Kommissionen begärde att de egyptiska myndigheterna skulle lämna
- (208) Kommissionen ansåg därför att den inte hade erhållit
- (209) På grundval av markköpsavtalen mellan Jushi Egypt och
- (210) Mot bakgrund av att Jushi Egypt kunde köpa
- (211) Med tanke på att den rättsliga ramen för
- 3.8.4 Selektivitet
- (212) Subventionen ansågs vara selektiv i den mening som
- 3.8.5 Förmån
- (213) Storleken på denna utjämningsbara subvention beräknas på grundval
- (214) Varken Jushi Egypt eller de egyptiska myndigheterna kunde
- (215) I enlighet med förklaringen ovan använde kommissionen, i
- 3.8.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
- (216) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade
- (217) De egyptiska myndigheterna lade inte fram några nya
- (218) Kommissionen avvisade därför dessa påståenden som ogrundade.
- 3.8.7 Slutsats
- (219) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad
- (220) Den subventionsnivå som fastställdes enligt skäl 99 för
- 3.9 Övergripande slutsats om fortsatt subventionering
- (221) I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen en sammanlagd
- (222) Kommissionen konstaterade att det fanns bevis för att
- (223) Kommissionen drog därför slutsatsen att de förmåner som
- 3.10 Importens utveckling om åtgärderna upphävs
- (224) Sedan det konstaterats att fortsatt subventionering förekommit under
- (225) I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: produktionskapaciteten
- (226) Undersökningen visade att Jushi Egypt, den enda producenten
- (227) Mot slutet av översynsperioden och under perioden efter
- (228) Unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft för egyptiska producenter påvisades genom
- (229) De kinesiska investeringarna i Egypten gjordes för att
- (230) På grundval av denna analys konstaterade kommissionen att
- 3.10.1 Slutsats om fortsatt subventionering
- (231) Mot bakgrund av sina undersökningsresultat om fortsatt subventionering
- 4. SKADA
- 4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
- (232) Den likadana produkten tillverkades av tio producenter i
- (233) Unionens totala produktion under översynsperioden fastställdes till 529
- 4.2 Förbrukning i unionen
- (234) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av
- (235) En del av unionsindustrin är vertikalt integrerad och
- (236) Skillnaden mellan den koncerninterna marknaden och den öppna
- (237) För att få en så fullständig bild som
- (238) Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer avseende unionsindustrin på
- (239) Andra ekonomiska indikatorer kunde endast undersökas på ett
- (240) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell
- (241) Såsom framgår av tabell 1 var högst 10
- (242) Vid skadeundersökningsperiodens slut hade den totala förbrukningen i
- (243) Förbrukningen på den öppna marknaden minskade också med
- (244) Förbrukningen på den koncerninterna marknaden minskade med 9
- 4.3 Import från det berörda landet
- 4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
- (245) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från
- (246) Importen till unionen från det berörda landet utvecklades
- (247) Importen från det berörda landet ökade både i
- (248) Förbrukningen på unionsmarknaden förblev relativt stabil mellan början
- 4.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
- (249) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från
- (250) Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen
- (251) Det genomsnittliga priset på importen till unionen från
- (252) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra
- (253) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för
- (254) Utöver prisunderskridandet konstaterades det också att prisökningar som
- 4.4 Import från andra tredjeländer än Egypten
- (255) Importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från andra
- (256) Importvolymen till unionen samt marknadsandelen och prisutvecklingen för
- (257) Importen från Malaysia till unionen minskade från 2021
- (258) Mellan 2021 och översynsperioden ökade importen från Kina
- (259) Importvolymerna av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Bahrain
- (260) Importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Förenade
- (261) Importvolymen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Thailand
- (262) Importvolymerna från andra källor ökade med 13 %
- (263) Importen från alla källor utom Egypten nådde sin
- 4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
- 4.5.1 Allmänna anmärkningar
- (264) I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen omfattade
- (265) Såsom anges i skäl 23 tillämpades ett stickprovsförfarande
- (266) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska
- (267) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande,
- (268) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet,
- 4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
- 4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
- (269) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på
- (270) Produktionsvolymen minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Produktionsvolymen
- (271) Produktionskapaciteten minskade stadigt under hela skadeundersökningsperioden och var
- (272) Kapacitetsutnyttjandet minskade med 8 %, från 87 %
- 4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
- (273) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt
- (274) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsproducenternas försäljningsvolym på unionens öppna
- (275) Vad gäller den företagsinterna marknaden utvecklades volymen av
- (276) Den företagsinterna försäljningsvolymen på unionsmarknaden minskade med 9
- (277) Unionsindustrins andel av den företagsinterna marknaden (uttryckt i
- 4.5.2.3 Tillväxt
- (278) Förbrukningen i unionen förblev relativt stabil under 2023
- 4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
- (279) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under
- (280) Under skadeundersökningsperioden minskade antalet anställda inom unionsindustrin med
- (281) Produktiviteten ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden. Den
- 4.5.2.5 Subventioneringens omfattning och återhämtning från tidigare subventionering
- (282) Subventioneringen fortsatte under översynsperioden, såsom förklaras i avsnitt
- (283) Subventionsmarginalen låg betydligt över miniminivån. Den faktiska subventioneringens
- (284) Den fortsatta illojala prissättningen från exportören i Egypten
- 4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer
- 4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
- (285) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna
- (286) Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade med 7
- (287) Produktionskostnaden per enhet ökade med 24 % under
- 4.5.3.2 Arbetskraftskostnader
- (288) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades
- (289) Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade stadigt, med
- 4.5.3.3 Lagerhållning
- (290) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande
- (291) Utgående lager ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden.
- 4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
- (292) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i
- (293) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick
- (294) Investeringarna minskade under översynsperioden efter att ha ökat
- (295) Mellan 2021 och översynsperioden varierade kassaflödet till följd
- (296) Räntabiliteten motsvarar vinsten i procent av investeringarnas bokförda
- 4.6 Slutsats om skada
- (297) Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrin lönsam endast 2022 och
- (298) Under 2023 och översynsperioden ökade skillnaden mellan unionsindustrins
- (299) Nästan alla skadeindikatorer utvecklades totalt sett negativt under
- (300) Andra ekonomiska indikatorer, såsom räntabiliteten, var negativa under
- (301) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 5. ORSAKSSAMBAND
- (302) I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen undersökte
- 5.1 Verkningar av den subventionerade importen
- (303) Undersökningen visade att volymen av den subventionerade importen
- (304) Det genomsnittliga enhetspriset för den subventionerade importen från
- (305) Undersökningen visade att importpriserna från Egypten underskred unionsindustrins
- (306) Den kombinerade effekten av det ihållande prisunderskridandet och
- (307) Unionsindustrin gick med förlust 2021, blev lönsam 2022
- (308) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen
- 5.2 Verkningar av andra faktorer
- 5.2.1 Import från tredjeländer
- (309) Volymen, marknadsandelen och det genomsnittliga priset på importen
- (310) Utvecklingen av deras volym och marknadsandel har analyserats
- (311) Det genomsnittliga priset per ton på importen av
- (312) Priserna från Kina, inklusive gällande tullar, låg över
- (313) Det genomsnittliga priset på importen till unionen från
- (314) Det genomsnittliga priset per ton från Förenade kungariket
- (315) De genomsnittliga priserna på import från andra tredjeländer
- (316) Den vägda genomsnittliga prisnivån för all import av
- (317) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
- (318) Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande
- (319) Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins export med 33 %,
- (320) Exportförsäljningen gjorde det möjligt för unionsindustrin att förbättra
- 5.2.3 Energi- och råvarukostnader
- (321) Trenden för energipriserna i unionen under skadeundersökningsperioden uppvisade
- (322) Undersökningen visade att kostnaden för de viktigaste råvarorna
- (323) Kommissionen drog slutsatsen att högre energi- och råvarukostnader
- 5.2.4 Företagsintern användning
- (324) Försäljningen på både den öppna och den företagsinterna
- 5.3 Slutsats om orsakssamband
- (325) Unionsindustrins finansiella ställning försämrades totalt sett under 2023
- (326) Andra faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada
- (327) Dessutom var marknadsandelen för importen från det berörda
- (328) Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända
- (329) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 6. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA
- (330) I skäl 301 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin
- (331) Följande ytterligare faktorer analyserades i skälen 225–229 i
- (332) Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att avsaknaden
- (333) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 7. UNIONENS INTRESSE
- (334) I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersökte
- 7.1 Unionsindustrins intresse
- (335) I undersökningen fastställdes att unionsindustrin har lidit väsentlig
- (336) Om åtgärderna bibehålls skulle unionsindustrin kunna behålla och/eller
- (337) Upphävandet av åtgärderna skulle sannolikt leda till ytterligare
- (338) Kommissionen drog därför slutsatsen att ett bibehållande av
- 7.2 Icke-närstående importörers och handlares intresse
- (339) Icke-närstående importörer och handlare lämnade inga uppgifter om
- (340) Kommissionen konstaterade att eftersom produkter av ändlösa glasfiberfilament
- (341) Kommissionen undersökte om situationen för icke-närstående importörer, såsom
- (342) Kommissionen konstaterade att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på
- 7.3 Användarnas intresse
- (343) Användarna Tolnatext och Rymatex besvarade frågeformuläret för användare.
- (344) Tolnatext hävdade att unionsproducenterna inte har ökat sin
- (345) Undersökningen visade att påståendet att unionsproducenterna inte hade
- (346) Kommissionen höll inte heller med om påståendet att
- (347) På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin
- (348) Kommissionen konstaterade vidare att ett bibehållande av utjämningsåtgärderna
- (349) Kommissionen konstaterade att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på
- 7.4 Slutsats om unionens intresse
- (350) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att
- 8. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER
- (351) På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för
- (352) När ett belopp ska återbetalas till följd av
- (353) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är
Europeiska unionens officiella tidning
SV
L-serien
2026/2107
23.9.2026
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2107
av den 22 september 2026
om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 18, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
(1) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 (2) (den ursprungliga förordningen) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Arabrepubliken Egypten (Egypten eller det berörda landet) efter en antisubventionsundersökning (den ursprungliga undersökningen). De gällande utjämningstullarna uppgår till 13,1 % (de ursprungliga åtgärderna).
(2) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/831 (3) införde kommissionen en antidumpningstull på bland annat import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten. Den gällande antidumpningstullen uppgår till 11 %.
(3) Antidumpnings- och antisubventionsåtgärder gäller också för import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina). Antidumpningsåtgärder på mellan 7,3 % och 13,8 % infördes för första gången 2011 (4). Antisubventionsåtgärder på mellan 4,9 % och 10,3 % infördes 2014. De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierade därmed mellan 4,9 % och 30,2 % (5). Efter flera interimsöversyner och översyner vid giltighetstidens utgång varierar de kombinerade åtgärderna för import från Kina för närvarande mellan 24 % och 33,2 %. Kommissionen genomför för närvarande en översyn vid giltighetstidens utgång av antisubventionsåtgärderna (6).
(4) Åtgärder gäller också för import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Thailand (mellan 15,3 % och 25,4 %) och Bahrain (11,8 %) (7).
1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång
(5) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de antisubventionsåtgärder som gäller import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten snart kommer att löpa ut (8) mottog kommissionen en begäran om översyn enligt artikel 18.2 i grundförordningen.
(6) Begäran om översyn ingavs den 21 mars 2025 av Glass Fibre Europe (sökanden eller GFE) på unionsindustrins vägnar för produkter av ändlösa glasfiberfilament i den mening som avses i artikel 10.6 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering och fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.
(7) Innan översynen vid giltighetstidens utgång inleddes underrättade kommissionen, i enlighet med artikel 10.7 i grundförordningen, de egyptiska myndigheterna om att den hade mottagit en vederbörligen underbyggd begäran om översyn. Kommissionen uppmanade de egyptiska myndigheterna att delta i samråd före inledandet i syfte att klargöra situationen när det gäller innehållet i begäran om översyn och nå en ömsesidigt godtagbar lösning. Kommissionen utgick visserligen från att de egyptiska myndigheterna skulle kunna inhämta de uppgifter som behövdes om de påståenden som framfördes i begäran, men erbjöd sig också att bjuda in de kinesiska myndigheterna till samråden, om de egyptiska myndigheterna ansåg att de kinesiska myndigheternas deltagande skulle vara till nytta för att klargöra situationen.
(8) Samråd hölls med de egyptiska myndigheterna den 23 juni 2025, då de framförde sina synpunkter till kommissionen på inledandet av undersökningen. De egyptiska myndigheterna hävdade för det första att undersökningen av ”subventioner mellan länder” stred mot Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet). Närmare bestämt hävdades det att det inte fanns några bevis för att Egypten hade ”erkänt och antagit” kinesiska subventioner och att ett sådant finansiellt bidrag därför inte kan tillskrivas Egypten.
(9) För det andra ansåg de egyptiska myndigheterna att stödet till den exporterande producentens investeringar i anläggningstillgångar i Egypten inte utgör en subvention enligt grundförordningen, eftersom stödet inte beviljades av exportlandets regering och eftersom kapitalincitament enligt Egyptens investeringslag nr 72/2017 beviljas inom flera sektorer och inte är selektiva vad gäller industrin för ändlösa glasfiberfilament.
(10) För det tredje hävdade de egyptiska myndigheterna att mervärdesskattebefrielse och tullfrihet för utrustning som importeras till Egypten inte gäller specifikt för producenter av ändlösa glasfiberfilament och därför inte utgör en subvention enligt grundförordningen. Dessutom förekom ingen förmån under perioden 1 januari 2024–31 december 2024 (översynsperioden), eftersom den exporterande producenten i Egypten inte hade något tillgodohavande avseende mervärdesskatt under den perioden och statliga intäkter inte går förlorade då de egyptiska myndigheterna behåller rätten att kräva in importtullar under en period på fem år.
(11) För det fjärde ansåg de egyptiska myndigheterna att den befrielse från bolagsskatt som infördes genom 2016 års särskilda skatteregel för hantering av valutakursförluster som skattemässiga underskott inte medför någon förmån. Dessutom är den inte selektiv för producenter av ändlösa glasfiberfilament, eftersom alla enheter som påverkas på liknande sätt kan omfattas av denna behandling.
(12) Slutligen hävdade de egyptiska myndigheterna att de tomter som den exporterande producenten i Egypten hade köpt inte hade tillhandahållits av de egyptiska myndigheterna mot för låg ersättning och inte utgjorde en subvention enligt grundförordningen, eftersom mark i TEDA Suez-zonen tilldelas till offentliggjorda priser och det inte fanns några belägg för att marken hade tillhandahållits till ett pris under marknadsvärdet.
(13) Kommissionen behandlade det första påståendet i skälen 67–73 i denna förordning.
(14) När det gäller det andra påståendet hänvisade kommissionen till den ursprungliga undersökningen, där det fastställdes att de kapitaltillskott som konstaterades vara utjämningsbara stöddes av den kinesiska staten i syfte att inrätta och utvidga produktionsanläggningarna för China National Building Material Co. Ltd. (CNBM) i Egypten. Sådant stöd skulle också omfattas av de punkter som Kina och Egypten enats om i samarbetsavtalet om inrättandet av samarbetszonen för ekonomi och handel i Suez (SETC-zonen). Stödet kunde därför tillskrivas de egyptiska myndigheterna, även om det inte beviljades direkt av Egyptens regering, dvs. exportlandets regering (9).
(15) Dessutom visade den ursprungliga undersökningen att de kinesiska statsägda enheter som har den yttersta kontrollen över den exporterande producentens moderbolag har till uppdrag och mål att genomföra statliga åtgärder och planer, bland annat genom att tillhandahålla finansiellt stöd och finansiering till de främjade sektorerna, däribland sektorn för produkter av ändlösa glasfiberfilament, för att genomföra Kinas strategi för utåtriktning. Därför ansågs denna form av gränsöverskridande kapitalstöd vara selektiv för industrin för ändlösa glasfiberfilament i Egypten. Huruvida kapitalincitament enligt Egyptens investeringslagstiftning beviljas inom flera sektorer i landet saknar därför betydelse för bedömningen av detta stöd (10). För det tredje, när det gäller befrielserna från mervärdesskatt och importtull på importerad utrustning, medger kommissionen att dessa befrielser inte specifikt gäller industrin för ändlösa glasfiberfilament i Egypten. Såsom anges närmare i avsnitt 3.5.4 i denna förordning gäller befrielserna dock endast företag belägna i ekonomiska zoner av särskild karaktär, såsom Suezkanalens ekonomiska zon (SC-zonen), vilket bekräftar att de inte är allmänt tillämpliga i Egypten och att de är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen. Kommissionen noterade vidare att de egyptiska myndigheternas påståenden om att det inte förelåg någon förmån och att staten inte hade avstått från några intäkter behandlades i den ursprungliga förordningen (11).
(16) Kommissionen behandlar det fjärde påståendet i avsnitten 3.7.4 och 3.7.5 i denna förordning.
(17) För det femte, när det gäller påståendet att det i den ursprungliga undersökningen saknades bevis för att mark hade tillhandahållits den exporterande producenten i Egypten mot för låg ersättning, noterade kommissionen att detta påstående strider mot slutsatserna i den ursprungliga förordningen, vilka grundar sig på uppgifterna i ärendet eller, vid bristande samarbete, på tillgängliga uppgifter (12). Kommissionens slutsatser om hur förmånsbeloppet för denna utjämningsbara subvention fastställdes bekräftades senare av Europeiska unionens domstol (13). Kommissionen har vidare bekräftat att dessa subventioner har fortsatt att beviljas och utökats under översynsperioden (se skälen 124–220 i denna förordning). Slutligen, även om kommissionen är medveten om att mark i TEDA Suez-zonen upplåts med nyttjanderätt på grundval av avgifter som fastställs av de egyptiska myndigheterna, saknar detta betydelse för de markområden där den exporterande producenten bedriver sin verksamhet, eftersom företaget har köpt dessa markområden i stället för att erhålla nyttjanderätt till dem.
(18) På grundval av ovanstående argument avvisades de egyptiska myndigheternas påståenden.
1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
(19) Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen (14) fastställde kommissionen att det fanns tillräcklig bevisning för sannolikheten för subventionering och skada för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång. Den 24 juni 2025 inledde kommissionen därför en sådan översyn beträffande import till unionen av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten på grundval av artikel 18.2 i grundförordningen (15). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (16) (tillkännagivandet om inledande).
1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(20) Undersökningen av fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden 1 januari–31 december 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).
1.5 Berörda parter
(21) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen särskilt sökanden, andra kända unionsproducenter, den kända producenten i Egypten, de egyptiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt sammanslutningar som såvitt känt var berörda av inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta. De kinesiska myndigheterna underrättades också och uppmanades att delta, med hänsyn till deras medverkan och mycket nära samarbete med de egyptiska myndigheterna när det gäller den subventionering som beviljats produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten.
(22) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Inga synpunkter på inledandet av översynen eller begäranden om att bli hörda inkom.
1.6 Stickprovsförfarande
(23) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland berörda parter i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.
1.6.1 Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
(24) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av representativitet vad gäller produktions- och försäljningsvolymen för den likadana produkten i unionen under perioden 1 januari–31 december 2024. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. Unionsproducenterna i urvalet stod för 63 % av den uppskattade totala produktionsvolymen och 70 % av den uppskattade försäljningen av den likadana produkten i unionen. I enlighet med artikel 27.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom på det preliminära urvalet. Urvalet var representativt för unionsindustrin.
1.6.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
(25) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i sådant fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.
(26) Ingen icke-närstående importör besvarade stickprovsfrågeformuläret.
1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Egypten
(27) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i sådant fall, göra ett urval bad kommissionen alla kända producenter i Egypten att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Arabrepubliken Egyptens beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.
(28) Endast en exporterande producent från Egypten besvarade stickprovsformuläret, och ett stickprovsförfarande ansågs därför inte nödvändigt. De egyptiska myndigheterna bekräftade att denna exporterande producent fortfarande var den enda producenten av ändlösa glasfiberfilament i Egypten. Kommissionen uppmanade företaget att besvara frågeformuläret för exporterande producenter.
1.7 Svar på frågeformuläret
(29) För att få de uppgifter som den ansåg nödvändiga för sin undersökning offentliggjorde kommissionen på internet (17) frågeformulären för de exporterande producenterna, de icke-närstående importörerna, unionsproducenterna och deras sammanslutning samt användarna och skickade ett frågeformulär till de egyptiska myndigheterna.
(30) Svar på frågeformuläret mottogs från de egyptiska myndigheterna, den exporterande producenten Jushi Egypt for Fiberglass Industry S.A.E (Jushi Egypt), unionsproducenterna 3B Fibreglass Company Sprl (3B Fiberglass), European Owens Corning Fiberglas Sprl (Owens Corning) och Johns Manville Slovakia a.s. (Johns Manville) samt unionsproducenternas sammanslutning Glass Fibre Europe. Användarna Tolnatext Fonalfeldolgozó és Műszakiszövet-gyártó Bt. (Tolnatext) och Rymatex sp. z o. o. (Rymatex) besvarade även användarnas frågeformulär.
1.8 Kontroll
(31) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och skada samt för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 26 i grundförordningen genomfördes hos följande företagsgrupper:
— Unionsproducenter:
— 3B Fibreglass, Battice, Belgien.
— En dubbelkontroll på distans (RCC) genomfördes för Owens Corning och Johns Manville.
— Exporterande producent i Egypten:
— Jushi Egypt, Suez, Egypten.
(32) Ett kontrollbesök genomfördes även hos följande egyptiska statliga myndigheter i Kairo och Ain Sokhna:
— General Authority for Investment (GAFI), Kairo, Egypten.
— General Authority of the Suez Canal Economic Zone (SC-zonens allmänna myndighet), Suez Canal Economic Zone, Egypten.
1.9 Efterföljande förfarande
(33) Den 8 juli 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande utjämningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist för att lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.
(34) De egyptiska myndigheterna lämnade synpunkter på utlämnandet av uppgifter. Dessa synpunkter beaktades av kommissionen och bedömdes i de relevanta avsnitten nedan. Den exporterande producenten i Egypten lämnade inga synpunkter på utlämnandet av uppgifter. Ingen part begärde att bli hörd.
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
(35) Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen huggna glasfiberknippen med en längd av högst 50 mm; roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887) och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00 , ex 7019 12 00 (Taric-nummer 7019 12 00 22, 7019 12 00 25, 7019 12 00 26, 7019 12 00 39), 7019 14 00 och 7019 15 00 . Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare (den produkt som översynen gäller).
(36) Den produkt som översynen gäller är en råvara som oftast används för att förstärka termoplastiska och värmehärdande hartser i kompositindustrin. De kompositmaterial som blir resultatet (material förstärkta med glasfiberfilament) används inom ett stort antal branscher: transport (fordonsindustrin, sjöfartsindustrin, rymdfartsindustrin, militärindustrin), elektriska och elektroniska tillämpningar, vindkraft, byggnation och byggprodukter, tankar/rör, konsumtionsvaror osv.
2.2 Berörd produkt
(37) Den berörda produkten är den produkt som översynen gäller och som har sitt ursprung i Egypten.
2.3 Likadan produkt
(38) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftades det vid denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
— den berörda produkten vid export till unionen,
— den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs på Egyptens hemmamarknad,
— den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs av de exporterande producenterna till resten av världen, och
— den produkt som översynen gäller och som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.
(39) Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.
2.4 Invändningar avseende produktdefinitionen
(40) Inga invändningar inkom avseende produktdefinitionen.
3. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING
(41) I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och såsom anges i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen om den berörda exporterande producenten fortsatte att gynnas av utjämningsbara subventioner under översynsperioden och om de gällande åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande subventionering.
(42) På grundval av uppgifterna i begäran om översyn, promemorian om tillräcklig bevisning, tillkännagivandet om inledande samt de egyptiska myndigheternas och den exporterande producentens svar på kommissionens frågeformulär undersöktes den påstådda subventioneringen genom följande subventioner från de egyptiska myndigheterna:
Direkt överföring av medel
a) Tillhandahållande av förmånliga lån
b) Stöd till kapitalinvesteringar
Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut men som inte drivs in eller som efterskänks
c) Inkomstskatteprivilegier för företag
d) Momsbefrielse och importtullrabatter för importerad utrustning
e) Momsbefrielse och importtullavdrag för importerade material
Tillhandahållande av varor eller tjänster mot för låg ersättning
f) Tillhandahållande av mark
(43) Den ursprungliga undersökningen visade att subventioner i form av outtagna eller uteblivna offentliga intäkter och tillhandahållande av mark mot för låg ersättning (enligt leden c, d, e och f ovan) beviljades Jushi Egypt direkt av de egyptiska myndigheterna (18). Direkta överföringar av medel konstaterades däremot ha tillhandahållits av de kinesiska myndigheterna genom banker som är statsägda eller på annat sätt styrs av staten (19).
(44) Den ursprungliga undersökningen visade att de egyptiska myndigheterna hade erkänt och antagit dessa subventioner, vilka därför tillskrevs de egyptiska myndigheterna som deras egna subventioner. De egyptiska myndigheterna ansågs därför vara den beviljande myndigheten vid tillämpningen av artikel 4.1 i grundförordningen med avseende på dessa subventioner (20).
(45) I begäran om översyn hävdades att ovannämnda subventioner fortsatte att beviljas på samma sätt.
3.1 Samarbete från den egyptiska exporterande producentens och de egyptiska myndigheternas sida
(46) Den exporterande producenten Jushi Egypt och de egyptiska myndigheterna samarbetade delvis i undersökningen och lämnade svar på frågeformuläret.
(47) Frågeformuläret för de egyptiska myndigheterna innehöll också ett särskilt frågeformulär för TEDA Egypt Investment Co. (TEDA Egypt), och de egyptiska myndigheterna ombads att lämna dessa uppgifter även för Tianjin Teda Investment Holding Co. Ltd (TEDA Tianjin). De egyptiska myndigheterna ombads att samla in de svar som lämnats av dessa enheter och skicka dem till kommissionen.
(48) Under undersökningen underrättade båda parterna kommissionen om att de inte skulle samarbeta vid kontroller på plats för att bedöma om de inlämnade uppgifterna var fullständiga och korrekta. Kommissionen underrättade därför, genom verbalnoterna av den 11 november 2026 och den 18 november 2026, de egyptiska myndigheterna om sin avsikt att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser avseende den exporterande producenten och de egyptiska myndigheterna på tillgängliga uppgifter. Båda parterna underrättade dock senare kommissionen om att de skulle återuppta samarbetet och delta i kontroller på plats, vilka genomfördes såsom beskrivs i skäl 31.
(49) De svar på frågeformuläret som lämnades av den exporterande producenten och de egyptiska myndigheterna innehöll inte alla uppgifter som krävdes i frågeformuläret. Kommissionen begärde in de uppgifter som saknades genom kompletteringsförfrågningar eller under kontrollbesöket hos den exporterande producenten och de egyptiska myndigheterna.
(50) Kommissionen ansåg emellertid att den inte ens efter kontrollbesöket hade fått fullständiga förklaringar till vissa frågor som hade tagits upp under undersökningen och att vissa begärda handlingar inte hade lämnats in av den exporterande producenten och de egyptiska myndigheterna. När det särskilt gäller de egyptiska myndigheterna var ett besök hos TEDA Egypt ursprungligen planerat som en del av kontrollbesöket, men TEDA Egypt vägrade slutligen att delta i kontrollbesöket.
(51) Genom en verbalnot av den 18 mars 2026 underrättade kommissionen därför de egyptiska myndigheterna om detta och framhöll att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen med avseende på de frågor som de egyptiska myndigheterna inte hade klargjort fullständigt samt uppmanade dem att lämna synpunkter. Genom en verbalnot av den 30 mars 2026 underrättade kommissionen dessutom de egyptiska myndigheterna om att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och delvis grunda sina slutsatser avseende den exporterande producenten Jushi Egypt på tillgängliga uppgifter.
(52) De egyptiska myndigheterna invände mot att artikel 28 i grundförordningen tillämpades på dem och gjorde gällande att detta borde vara en undantagsåtgärd som förutsätter att det visas att den berörda parten avsiktligt har vägrat att ge tillgång till nödvändiga uppgifter eller väsentligt har hindrat undersökningen. De egyptiska myndigheterna framhöll att de hade samarbetat omsorgsfullt under hela undersökningen och att eventuella svårigheter att lämna samtliga begärda uppgifter berodde på faktisk eller rättslig oförmåga att lämna uppgifterna.
(53) De egyptiska myndigheterna betonade vidare att artikel 28 i grundförordningen inte får användas som ett bestraffningsinstrument riktat mot den berörda parten. Det enda syftet med att grunda sig på tillgängliga uppgifter enligt denna bestämmelse är i stället att göra det möjligt för kommissionen att fortsätta undersökningen trots att vissa uppgifter saknas.
(54) Slutligen framhöll de egyptiska myndigheterna att kommissionen inte hade lämnat en tillräcklig motivering till att de faktiska uppgifter som myndigheterna hade lämnat avvisades i sin helhet, såsom krävs enligt artikel 28.4 i grundförordningen.
(55) I detta avseende klargjorde kommissionen att den, såsom angavs i verbalnoten av den 18 mars 2026 och i annan kommunikation med de egyptiska myndigheterna, hade erkänt att myndigheterna hade ansträngt sig och samarbetat omsorgsfullt med kommissionen samt att de hade lämnat merparten av de begärda förklaringarna och handlingarna. Såsom förklarades i verbalnoten hade kommissionen inte för avsikt att helt avvisa alla uppgifter som de egyptiska myndigheterna hade lämnat. Syftet med verbalnoten var i stället att underrätta de egyptiska myndigheterna om att kommissionen avsåg att grunda sig på tillgängliga uppgifter endast i fråga om ett antal frågor som inte hade klargjorts fullständigt, just för att göra det möjligt för kommissionen att fortsätta sin undersökning trots att vissa uppgifter saknades.
(56) Vidare framhöll kommissionen att verbalnoten inte innebar något påstående om att de egyptiska myndigheterna hade försökt undanhålla uppgifter. Under alla omständigheter saknar det betydelse huruvida viss information och/eller vissa handlingar avsiktligt har undanhållits eller inte har kunnat tillhandahållas av tekniska, faktiska eller rättsliga skäl. Den förteckning över saknade uppgifter som lämnades tillsammans med verbalnoten var en redogörelse för de faktiska omständigheterna utan något värdeomdöme. Där angavs vilka handlingar som hade begärts men inte mottagits och vilka förklaringar som kommissionen ansåg vara ofullständiga. Detta motiverade en tillämpning av tillgängliga uppgifter begränsad till dessa punkter. De specifika delar där kommissionen grundade sina slutsatser på tillgängliga uppgifter redovisas i de relevanta avsnitten av analysen nedan.
(57) Den exporterande producenten invände också mot tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen. Den exporterande producenten påpekade att de uppgifter som kommissionen hade begärt men som företaget inte hade lämnat främst gällde påstådd koncernintern finansiering mellan vissa närstående företag i Kina eller närstående företag i tredjeländer och moderföretag i Kina. Den exporterande producenten hävdade att kommissionen hade begärt dessa uppgifter för att undersöka påstådda finansiella bidrag från de kinesiska myndigheterna eller kinesiska statliga enheter och hänföra dessa bidrag till de egyptiska myndigheterna, samt att detta tillvägagångssätt, både i den ursprungliga förordningen och vid översynen vid giltighetstidens utgång, var oförenligt med WTO-panelens rapport i ärendet European Union – Countervailing and Anti-Dumping Duties on Stainless Steel Products from Indonesia (DS616) (21). Företaget ansåg därför att de begärda uppgifterna inte var nödvändiga för att kommissionen skulle kunna komma fram till slutsatser som var förenliga med WTO:s regler.
(58) Företaget betonade vidare att det inte utövade någon kontroll över närstående enheter utanför Jushi-koncernen och kunde därför inte förmå dessa företag att lämna de uppgifter som kommissionen hade begärt. Företaget hävdade därför att kommissionen borde använda de uppgifter som den redan förfogade över avseende dessa närstående enheter, i stället för att avvisa uppgifterna från dem i sin helhet.
(59) I detta avseende noterade kommissionen att den hade överklagat panelrapportens slutsatser om gränsöverskridande subventioner i ärende DS616. Kommissionen ansåg därför inte att dess tillvägagångssätt var oförenligt med WTO:s rättspraxis. Kommissionen hänvisade också till domstolens dom, som beskrivs närmare i skälen 69–70. Kommissionen vidhöll därför att de begärda uppgifterna var nödvändiga och att tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen var motiverad och befogad.
(60) Dessutom klargjorde kommissionen att denna översyn omfattade alla finansiella bidrag från de kinesiska myndigheterna inom ramen för deras nära samarbete med de egyptiska myndigheterna, såsom anges närmare i klagomålet. De finansiella bidrag som Jushi Egypt mottog från de kinesiska myndigheterna och som omfattas av detta förfarande kan ha lämnats av de kinesiska myndigheterna antingen direkt eller indirekt via Jushi Egypts moderbolag, som står under kinesisk statlig kontroll.
(61) När det gäller den exporterande producenten konstaterades det vid översynen att Jushi Egypts huvudsakliga moderbolag är det Kinabaserade Jushi Group Co. Ltd (Jushi-koncernen) och ett annat moderbolag (det andra moderbolaget), som ytterst ägs av en kinesisk statsägd fond. Jushi-koncernen helägs av China Jushi Co. Ltd (Jushi China), som ingår i China National Building Material Group Co. Ltd (CNBM-koncernen) och som ytterst kontrolleras av det kinesiska statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC).
(62) Kommissionen anser att den exporterande producenten och dess moderbolag är närstående i den mening som avses i artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (22). Enligt instruktionerna i frågeformuläret och den efterföljande korrespondensen innebär detta att ett svar på frågeformuläret om subventioner ska lämnas in i egenskap av närstående part, vilket ansågs nödvändigt för undersökningen. Påståendet att företaget inte kunde förmå sina närstående enheter att lämna de begärda uppgifterna kan därför inte godtas. Kommissionen har enligt artikel 28 i grundförordningen rätt att använda tillgängliga uppgifter när parterna inte lämnar eller på annat sätt inte ger tillgång till de nödvändiga uppgifterna, oavsett skälen till detta.
(63) Kommissionen tillbakavisade därför dessa påståenden. Följaktligen baserade kommissionen sin analys på alla tillgängliga uppgifter, särskilt följande:
— Resultaten från den ursprungliga undersökningen.
— Resultaten av de senaste antisubventionsundersökningar och översyner vid giltighetstidens utgång som kommissionen genomfört avseende främjade industrier i Kina, såsom
— kommissionens genomförandeförordning om införande av utjämningstullar på import av nya batterielfordon med ursprung i Kina (23), och
— kommissionens genomförandeförordning om införande av utjämningstullar på import av aluminiumhjul med ursprung i Marocko (24).
— Internationella referensvärden, såsom de inlåningsräntor och den inflationstakt för Egypten som offentliggjorts av Världsbanken.
3.2 Samarbete mellan Egypten och Kina och analys av hänförandet
(64) Jushi Egypt är beläget i SETC-zonen. Området omfattar 7,34 km2 och är indelat i ett startområde på 1,34 km2 och ett expansionsområde på 6 km2.
(65) Den ursprungliga undersökningen visade att denna särskilda ekonomiska zon inrättades gemensamt av Kina och Egypten. Den faktiska och rättsliga bakgrunden till inrättandet av SETC-zonen beskrivs i skälen 35–58 i den ursprungliga undersökningen.
(66) Mot denna bakgrund hade kommissionen i den ursprungliga undersökningen konstaterat att de egyptiska myndigheterna hade godkänt de kinesiska myndigheternas beviljande av förmånligt finansiellt stöd till producenter etablerade i SETC-zonen, i enlighet med de överenskomna åtagandena att utveckla och stödja den ekonomiska verksamheten i zonen.
(67) Under samråden före inledandet hävdade de egyptiska myndigheterna att undersökningen av sådana ”gränsöverskridande” subventioner stred mot WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet) och att det inte fanns några bevis för att Egypten hade ”erkänt och antagit” kinesiska subventioner. De egyptiska myndigheterna och den exporterande producenten upprepade dessa påståenden under hela undersökningen och hävdade att det varken i subventionsavtalet eller i grundförordningen finns någon rättslig grund för att hänföra finansiellt stöd som lämnats av Kina till Jushi Egypt till de egyptiska myndigheterna.
(68) Under undersökningens gång cirkulerades panelens rapport i ärendet European Union – Countervailing Duties on Stainless Steel Cold-Rolled Flat Products from Indonesia (DS616). Panelen konstaterade att det strider mot subventionsavtalet att hänföra finansiella bidrag som lämnats av en regering (kinesiska statliga enheter) till regeringen i ett annat land (Indonesien). De egyptiska myndigheterna och den exporterande producenten hävdade att panelens slutsatser bekräftade deras argument om att det beskrivna hänförandet var rättsstridigt enligt subventionsavtalet och att kommissionen därför borde avsluta denna undersökning.
(69) Kommissionen har dock överklagat slutsatserna från den panel som beskrivs ovan, och något slutligt beslut har ännu inte meddelats av tvistlösningsorganet. Panelens slutsatser i DS616 utgör därför inte något relevant prejudikat i nuläget. Samtidigt slog domstolen fast i de förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P (25), i vilka såväl den ursprungliga förordningen som genomförandeförordning (EU) 2020/870 hade ifrågasatts, att ett finansiellt bidrag från regeringen i ett land (land A) till exporterande enheter etablerade i ett annat land (land B) under vissa förutsättningar faktiskt kan hänföras till land B.
(70) Domstolen slog fast att en subvention enligt artiklarna 2 och 6 i grundförordningen kan ha formen av en utländsk investering som görs av de offentliga myndigheterna i ett visst tredjeland (land A) i ett eller flera företag som är etablerade i ett annat tredjeland (land B), förutsatt att agerandet från de offentliga myndigheterna i det senare landet ger skäl att anse att de har beviljat företagen detta finansiella bidrag, antingen genom ett formellt beslut eller genom att i praktiken låta dem få del av bidraget (26). Detta kan särskilt vara fallet när land B måste anta lagstiftning, fatta ett beslut, bevilja ett tillstånd eller vidta någon annan åtgärd för att dessa företag på land B:s territorium ska kunna erhålla ett finansiellt bidrag från land A, oavsett om detta krav följer av lag eller av att land A i praktiken har gjort rätten till det finansiella bidraget beroende av sådan lagstiftning, ett sådant beslut, ett sådant tillstånd eller en sådan annan åtgärd.
(71) Såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen samarbetade de kinesiska och de egyptiska myndigheterna nära vid inrättandet av SETC-zonen som en zon med särskilda rättsliga och ekonomiska särdrag. Detta gjorde det möjligt för de kinesiska myndigheterna att fullfölja målen om att expandera sina industrier utomlands inom ramen för initiativet ”Belt and Road” och strategin för ”utåtriktning” samt att tillhandahålla de förmåner som är förenade med dessa initiativ. Sådana insatser från de egyptiska myndigheterna för att inrätta SETC-zonen och den omfattande samordningen med de kinesiska myndigheterna i detta avseende utgör uppenbart ett agerande som gör det möjligt att dra slutsatsen att de egyptiska myndigheterna beviljade Jushi Egypt dessa finansiella bidrag genom att i praktiken låta företaget dra nytta av dem inom ramen för det beskrivna samarbetet.
(72) Ingen ny bevisning lades fram i samband med översynen vid giltighetstidens utgång som skulle kunna vederlägga någon av de slutsatser som dragits i detta avseende.
(73) Kommissionen drog därför, på grundval av tillgänglig bevisning, slutsatsen att finansiella bidrag i form av förmånlig finansiering från kinesiska offentliga organ till Jushi Egypt kan tillskrivas de egyptiska myndigheterna i deras egenskap av offentliga myndigheter i ursprungs- eller exportlandet enligt artikel 3.1 a i grundförordningen (27). I detta specifika fall kan det finansiella stöd som de kinesiska myndigheterna eller kinesiska offentliga organ tillhandahåller Jushi Egypt därför tillskrivas de egyptiska myndigheterna.
(74) För att fastställa om det förekom fortsatt subventionering undersökte kommissionen huruvida de subventioner som utjämnades i den ursprungliga undersökningen fortsatte att medföra en förmån för den exporterande producenten av ändlösa glasfiberfilament i Egypten.
(75) Efter utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna sina påståenden om att det strider mot bestämmelserna i subventionsavtalet och grundförordningen att tillskriva de egyptiska myndigheterna finansiellt stöd som lämnats från Kina till Jushi Egypt, vilket bekräftades i DS616, och att kommissionen inte på grundval av faktisk bevisning hade fastställt att de egyptiska myndigheterna hade beviljat, anförtrott, styrt, godkänt eller antagit något finansiellt bidrag som påstods ha lämnats av kinesiska enheter.
(76) Kommissionen framhöll att den redan i skälen 69–71 hade förklarat att panelens slutsatser i DS616 inte utgör något relevant prejudikat, eftersom kommissionen har överklagat dessa slutsatser. Samtidigt bekräftade domstolen, såsom beskrivs i samma skäl, att en sådan tillskrivning är möjlig enligt grundförordningen. Dessutom anser kommissionen att den har lagt fram faktisk bevisning, såsom anges i skälen 71–73 och i den ursprungliga förordningen, för att ekonomiska bidrag i form av förmånlig finansiering från kinesiska offentliga organ till Jushi Egypt kan tillskrivas de egyptiska myndigheterna i egenskap av regering i ursprungs- eller exportlandet.
(77) I avsaknad av nya argument som talade för motsatsen avvisade kommissionen därför de egyptiska myndigheternas påståenden.
3.3 Direkt överföring av medel i form av tillhandahållande av förmånliga lån
3.3.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
(78) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt erhöll subventioner i form av förmånlig utlåning från kinesiska policybanker, vilka agerade som offentliga organ i den mening som avses i artiklarna 2 b och 3 i grundförordningen. Dessa lån tillhandahölls Jushi Egypt direkt av både China Development Bank (CDB) och Export-Import Bank of China (EXIM) (28).
(79) Dessutom konstaterade kommissionen att Jushi Egypt hade subventionerats genom förmånliga lånearrangemang i form av koncerninterna lån från moderbolaget Jushi China (29). I stället för att Jushi Egypt erhöll lånen direkt från de kinesiska bankerna hade Jushi China finansierat dessa koncerninterna lån genom extern finansiering från kinesiska finansinstitut på förmånliga villkor och därefter överfört den förmån som lånen medförde till tillverkningsverksamheten i Egypten (Jushi Egypt).
(80) Kommissionen drog slutsatsen att denna finansiering utgjorde ett finansiellt bidrag, medförde en förmån och var selektiv i den mening som avses i grundförordningen.
3.3.2 Fortsatt subventionering
(81) Den bevisning som samlats in under denna undersökning visar att det finansieringsmönster som konstaterades i den ursprungliga undersökningen fortsatte under översynsperioden. Den exporterande producenten var i hög grad beroende av extern finansiering från de närstående kinesiska enheterna, främst för att finansiera den löpande verksamheten och investeringsprojekt för utbyggnad av produktionskapaciteten.
(82) Närmare bestämt tillhandahölls en del av den externa finansieringen till Jushi Egypt av dess moderbolag i form av långfristiga koncerninterna lån. En annan del av den externa finansieringen bestod av ett antal kortfristiga lån som en privatägd bank med säte i Hongkong tillhandahöll direkt till den exporterande producenten. I absoluta tal uppgick den externa finansieringen i form av banklån till ungefär samma sammanlagda belopp som vid den ursprungliga undersökningen.
(83) Dessa koncerninterna lån tillhandahölls Jushi Egypt av Jushi-koncernen och Jushi Egypts andra moderbolag, vilkas ägarstrukturer beskrivs i skäl 61, bland annat för investeringar i utbyggnaden av Jushi Egypts produktionskapacitet.
(84) Undersökningen visade att även Jushi-koncernen var beroende av extern finansiering från kinesiska finansinstitut som i tidigare antisubventionsundersökningar samtliga hade konstaterats vara statsägda finansinstitut som utgör offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen, jämförd med artikel 3.1 a i i samma förordning, och i enlighet med relevant WTO-rättspraxis (30).
(85) Information om förekomsten och utformningen av subventionssystem samt närmare uppgifter om extern finansiering på nivån för Jushi Egypts andra moderbolag har inte gjorts tillgänglig för kommissionen, såsom anges i skäl 50. Sådan information hade inte heller gjorts tillgänglig när det gäller Jushi Chinas moderbolag CNB och CNMB Group. Uppgifter om den exakta arten av lånen på moderbolagsnivå, deras antal och belopp samt de förmånliga villkoren är inte offentligt tillgängliga, och kommissionen kunde därför inte fastställa dessa exakt.
(86) Mot bakgrund av ovanstående fanns det ingen bevisning som tydde på att subventioneringen inom ramen för detta system hade upphört. Dessutom drog kommissionen, på grundval av tillgängliga uppgifter och mot bakgrund av att flera av Jushi Egypts moderbolag inte samarbetade samt att pengar är fungibla och kan överföras från en närstående enhet till en annan oavsett på vilken marknad försäljningen sker, slutsatsen att Jushi Egypt fortsatte att dra nytta av en koncernintern finansieringsstruktur som liknade den som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen.
(87) Kommissionen drog därför slutsatsen att subventionssystemet fortfarande fanns och att moderbolagen, liksom vid den ursprungliga undersökningen, själva hade finansierat dessa koncerninterna lån genom extern finansiering från kinesiska finansinstitut. Med andra ord erhöll Jushi Egypts moderbolag den förmånliga finansieringen från dessa institut i stället för att företaget erhöll lånen direkt från de kinesiska bankerna, och överförde därefter den förmån som lånen medförde till tillverkningsverksamheten i Egypten (Jushi Egypt).
(88) Kommissionen ansåg vidare att de bakomliggande förmånliga lån som kanaliserades genom Jushi-koncernen och det andra moderbolaget, vilka hade sina respektive moderbolag i Kina, också kan tillskrivas de egyptiska myndigheterna, såsom anges i skäl 73.
(89) Kommissionen undersökte inte närmare huruvida utjämningsbara lån från policybanker direkt till Jushi fortfarande förekom. Vid den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång var det tillräckligt att visa att subventioneringen fortsatte genom förmånlig finansiering via koncerninterna lån, vilken utgjorde en betydande del av Jushi Egypts samlade finansiering under översynsperioden.
3.3.3 Förmån
(90) Kommissionen bedömde den förmån som mottagarna erhöll under översynsperioden. Enligt artikel 6 b i grundförordningen utgörs den förmån som mottagarna erhåller av skillnaden mellan det räntebelopp som företaget betalar för det förmånliga lånet och det belopp som företaget skulle betala för ett jämförbart kommersiellt lån som kan erhållas på marknaden.
(91) Liksom vid den ursprungliga undersökningen analyserade kommissionen lånen som finansiella bidrag från de kinesiska myndigheterna (31). I detta sammanhang konstaterade kommissionen, såsom anges i skäl 84, att alla statsägda kinesiska finansinstitut som tillhandahöll lån till Jushi-koncernen och Jushi Egypt var offentliga organ.
(92) Kommissionen jämförde således den genomsnittliga ränta som Jushi Egypt betalade på det utestående beloppet av det koncerninterna lånet under översynsperioden med den ränta som moderbolaget Jushi-koncernen och det andra moderbolaget skulle ha behövt betala för ett jämförbart kommersiellt lån som kunde erhållas på marknaden.
(93) Företaget uppgav under översynen att det inte hade tilldelats något individuellt kreditbetyg och att Jushi-koncernen under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen hade tilldelats företagskreditbetyget AA+ av ett kinesiskt kreditvärderingsinstitut. Vid den ursprungliga undersökningen ansåg kommissionen dock att Jushi-koncernens övergripande finansiella situation motsvarade ett kreditbetyg på BB, vilket är det högsta kreditbetyg som inte längre anses vara kreditvärdigt, och att det skulle vara lämpligare att använda amerikanska företagsobligationer med kreditbetyget B (i stället för BB) för att fastställa det marknadsbaserade referensvärdet (32). Eftersom det inte fanns någon bevisning vid översynen som motsade denna bedömning, bibehöll kommissionen detta tillvägagångssätt.
(94) Kommissionen använde därför den tillämpliga räntesats som fastställts av Kinas folkbank och som justerats med ett påslag som lämpligt referensvärde för att fastställa den marknadsbaserade räntesatsen för koncerninterna lån denominerade i US-dollar. Som påslag använde kommissionen den relativa spreaden mellan amerikanska företagsobligationer med kreditbetygen AA respektive B. För koncerninterna lån denominerade i euro ansågs företagsobligationer i euro med låg kreditvärdighet vara det lämpliga referensvärdet.
(95) Samtliga omständigheter rörande den finansiering som beskrivs ovan i avsnitt 3.3.2 visar att Jushi-koncernen och det andra moderbolaget överförde samtliga förmåner från den förmånliga finansiering som de erhöll från de kinesiska finansinstituten till Jushi Egypt. Av alla dessa skäl tillskrevs därför den beräknade förmånen Jushi Egypt.
3.3.4 Selektivitet
(96) Såsom beskrivs i avsnitten 3.1 och 3.2 ovan drog kommissionen slutsatsen att de egyptiska myndigheterna utgjorde den beviljande myndigheten i fråga om den förmånliga finansieringen. De egyptiska myndigheterna gjorde det i praktiken möjligt för Jushi Egypt att dra nytta av förmånlig finansiering inom ramen för det beskrivna samarbetet med de kinesiska myndigheterna genom att erkänna och godta de kinesiska myndigheternas utpekande av SETC-zonen som ett utländskt investeringsområde enligt artikel 4 i samarbetsavtalet och genom att godkänna det fullständiga genomförandet av detta, bland annat genom de kinesiska myndigheternas tillhandahållande av förmånlig finansiering.
(97) Inom denna ram var dessa subventioner begränsade till de företag som hade etablerats i SETC-zonen. Kommissionen drog därför slutsatsen att subventionerna utgjorde regionala subventioner i den mening som avses i artikel 4.3 i grundförordningen och omfattades av den beviljande myndighetens behörighet i enlighet med artikel 4.2–4.4 i grundförordningen.
3.3.5 Slutsats
(98) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och eftersom det i denna undersökning inte framkom några uppgifter som motsade de ursprungliga undersökningsresultaten drog kommissionen slutsatsen att Jushi Egypt fortsatte att erhålla utjämningsbara subventioner i form av förmånlig finansiering från kinesiska policybanker, i linje med den politik som anges i särskilda planer och direktiv som rör industrin för ändlösa glasfiberfilament. Dessa lån tillhandahölls som företagsinterna lån av Jushi Egypts moderbolag, dvs. Jushi-koncernen och det andra moderbolaget.
(99) Samtliga subventioner som konstaterats föreligga fastställdes utifrån företagets totala omsättning. Subventionsbeloppet fördelades sedan på omsättningen för den berörda produkten som såldes till unionen under översynsperioden.
(100) Den subventionsnivå som konstaterades för den förmånliga finansieringen genom lån från kinesiska policybanker via moderbolagen uppgick till 1,23 %.
3.4 Direkt överföring av medel i form av stöd till kapitalinvesteringar
3.4.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
(101) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt även gynnades av utjämningsbara subventioner i form av bidrag som CNBM, en statligt kontrollerad enhet, kanaliserade till företaget genom tillskott av inbetalt kapital och överföringar av medel via andra typer av kapitalkonton. Dessa medel behövdes, utöver de direkta och företagsinterna lån som beskrivs ovan, för att täcka finansieringsbehoven för Jushi Egypts investeringar (33).
(102) Den ursprungliga undersökningen visade att mellan 2012 och den ursprungliga undersökningsperioden ökade Jushi Egypts kapital till 162 miljoner US-dollar (34).
3.4.2 Rättslig grund
(103) Den centrala rättsliga ramen för denna stödordning förblev oförändrad. Kommissionen drog därför slutsatsen att den i sak relevanta lagstiftningen under översynsperioden förblev densamma som vid den ursprungliga undersökningen, dvs. följande:
— Den trettonde femårsplanen för utveckling av utrikeshandeln, utfärdad av MOFCOM den 26 december 2016 och ersatt av den fjortonde femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långsiktiga mål för 2035 (35).
— Statsrådets vägledande yttranden om främjande av samarbete inom internationell produktionskapacitet och tillverkning av utrustning, utfärdade 2015 (vägledande yttranden).
— Utvecklingsplan för byggmaterialindustrin 2016–2020, ministeriet för industri och informationsteknik, GXBG [2016] nr 315.
— Den trettonde femårsplanen för fiber- och kompositmaterialindustrin.
— Made in China 2025, statsrådet, den 7 juli 2015.
3.4.3 Fortsatt subventionering
(104) Översynen visade att Jushi Egypts inbetalda kapital enligt företagets räkenskaper föreföll förbli stabilt mellan den ursprungliga undersökningsperioden och översynsperioden. Den tillgängliga bevisningen visade att inga ytterligare kapitaltillskott till Jushi Egypt gjordes under den berörda perioden.
(105) Kommissionen konstaterade också att det kapital som CNBM i Kina ursprungligen hade betalat in fortfarande redovisades i Jushi Egypts räkenskaper. På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att kapitalet fortfarande stod till företagets förfogande och att subventioneringen inom ramen för denna stödordning fortsatte.
3.4.4 Förmån
(106) I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen subventionsbeloppet för undersökningsperioden genom att skriva av bidraget under en viss period. Kommissionen valde då ett försiktigt tillvägagångssätt och tillämpade en avskrivningsperiod på tolv år, på grundval av antagandet att finansieringen användes för att täcka finansieringsbehovet för företagets investeringsprojekt inom tillverkningsindustrin (36).
(107) För att fastställa subventionsbeloppet för översynsperioden tillämpade kommissionen samma metod och avskrivningsperiod som vid den ursprungliga undersökningen. På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att den förmån som var knuten till stödet till de kapitalinvesteringar som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen och som inte hade skrivits av helt enligt den metod som beskrivs i föregående skäl utgjorde det förmånsbelopp som var tillämpligt under översynsperioden.
3.4.5 Selektivitet
(108) Subventionen i fråga är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 c i grundförordningen, dels eftersom den endast är tillgänglig för vissa företag i Egypten som är etablerade i SC-zonen, dels av de skäl som anges i skälen 14 och 15 i denna förordning.
3.4.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
(109) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna, i linje med de synpunkter som redan beskrivits i skäl 9, påståendet att det inte hade bevisats att finansiella bidrag hade lämnats till de egyptiska exporterande producenterna från egyptiska offentliga organ eller av privata enheter som anförtrotts eller ålagts funktioner av de egyptiska myndigheterna.
(110) Eftersom inga nya argument eller bevisning lades fram som kunde motbevisa någon av slutsatserna i avsnitten 3.3 och 3.4 avvisade kommissionen dessa påståenden.
3.4.7 Slutsats
(111) Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av bevis för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att Jushi Egypt under översynsperioden fortsatte att gynnas av tillskott av inbetalt kapital och överföringar av medel via andra typer av kapitalkonton, precis som vid den ursprungliga undersökningen.
(112) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen därför slutsatsen att Jushi Egypt fortsatte att gynnas av utjämningsbara subventioner i form av stöd till kapitalinvesteringar.
(113) Samtliga subventioner som konstaterats föreligga fastställdes utifrån företagets totala omsättning. Subventionsbeloppet fördelades sedan på omsättningen från försäljningen av den berörda produkten till unionen.
(114) Den subventionsnivå som konstaterats för direkt överföring av medel i form av stöd till kapitalinvesteringar uppgick till 0,44 %.
3.5 Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut men som inte drivs in eller som efterskänks i form av momsbefrielse och importtullavdrag för användning av importerad utrustning
3.5.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
(115) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt gynnades av befrielse från mervärdesskatt och importtullar vid import av utrustning som användes i produktionsprocessen hos företagen i SC-zonen (37).
(116) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterades att SC-zonen enligt artikel 22 i lag 83/2002, i dess lydelse enligt lag nr 27/2015 om ändring av vissa bestämmelser i lagen om särskilda ekonomiska zoner som utfärdats genom lag nr 83/2002 (lag 27/2015), ingår i ett separat tullområde i Egypten. Enligt artikel 42 i lag 83/2002 ska importerad utrustning, importerade verktyg eller importerade apparater befrias från importskatter och importtullar, förutsatt att de används för att producera varor eller tillhandahålla tjänster inom den licensierade verksamheten i SC-zonen.
(117) När det gäller behandlingen av mervärdesskatt konstaterades i den ursprungliga undersökningen att företag utanför SC-zonen betalar mervärdesskatt vid import i förskott och räknar av den mot mervärdesskatten på sin inhemska försäljning eller, i förekommande fall, ansöker om återbetalning när de färdiga varorna exporteras. För företag i SC-zonen skjuts uttaget av mervärdesskatt upp, och skatten tas därför inte ut inledningsvis. Skattemyndigheterna förbehöll sig endast rätten att ta ut mervärdesskatt i efterhand.
(118) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterades att företag på det egyptiska fastlandet (utanför SC-zonen) som köper maskiner för vilka den tillämpliga mervärdesskattesatsen gäller ska använda den mervärdesskatt som de betalar till avräkning mot framtida betalningar. Om kreditsaldot kvarstår under mer än sex på varandra följande beskattningsperioder (månader), vilket är fallet för företag med omfattande exportverksamhet som därför inte kan avräkna ingående mervärdesskatt mot framtida betalningar, ska den registrerade personen dock ansöka om återbetalning av det utestående saldot. Den egyptiska skattemyndigheten ska kontrollera att saldot är korrekt och återbetala det utestående beloppet inom 45 dagar från den dag då ansökan lämnades in.
(119) Mot denna bakgrund ansåg kommissionen vid den ursprungliga undersökningen att det belopp som motsvarade de importskatter och importtullar som företag i SC-zonen befriades från utgjorde ett utjämningsbart finansiellt bidrag. Skälet till detta är att all utrustning som används vid tillverkningen av produkter, däribland den produkt som översynen gäller, med största sannolikhet kommer att användas under hela sin livslängd på egyptiskt territorium utan att återexporteras eller säljas på den inhemska marknaden. Det finns därför ingen saklig grund för att bevilja befrielse från skatter eller tullar vid import av sådan utrustning, annat än för att gynna företagen i SC-zonen. Detta utgör således uteblivna statliga intäkter motsvarande de importskatter och importtullar som inte tas ut vid import av sådan utrustning. För att säkerställa att det utjämningsbara beloppet endast omfattade undersökningsperioden avskrevs den mottagna förmånen över utrustningens livslängd.
(120) När det gäller behandlingen av mervärdesskatt på maskiner som importeras för produktion i SC-zonen ansåg kommissionen vid den ursprungliga undersökningen att det uppskjutna uttaget av mervärdesskatt utgjorde en förmån endast i den mån det hade en positiv inverkan på kassaflödet för ett företag i SC-zonen, jämfört med företag i övriga Egypten som måste betala mervärdesskatten i förskott (38). Likviditetsförmånen i form av innehållen moms ansågs därför motsvara den genomsnittliga räntan för insättningar i Egypten under den ursprungliga undersökningsperioden, tillämpad på de momsbelopp som hade innehållits för varor som köpts sedan 2017.
(121) Kommissionen undersökte därför om denna rättsliga ram fortfarande var i kraft och om Jushi Egypt fortsatte att dra nytta av detta system under översynsperioden.
3.5.2 Rättslig grund
(122) Den centrala rättsliga ram som är relevant för detta system förblev oförändrad, även om regelverket för tullförfaranden har moderniserats. En ny tullag, lag nr 207, antogs 2020 (lag 207/2020) och ersatte den tidigare lagen nr 66 från 1963. Den nya lagen 207/2020, som gäller i hela landet, harmoniserade tullförfarandena, inbegripet för särskilda ekonomiska zoner, och sammanförde de skattebefrielser som tidigare var spridda i olika lagar. De egyptiska myndigheterna framhöll dock att lag 207/2020 inte ändrade det särskilda tullsystem som gäller i SC-zonen.
(123) Kommissionen drog därför slutsatsen att den i sak relevanta lagstiftningen under översynsperioden förblev densamma som vid den ursprungliga undersökningen, dvs. följande:
— Lag 83/2002 om särskilda ekonomiska zoner (lag 83/2002).
— Dekret av Arabrepubliken Egyptens president om lag nr 27/2015 om ändring av vissa bestämmelser i lag nr 83/2002 om särskilda ekonomiska zoner (lag 27/2015).
— Investeringslag nr 72 från 2017 (lag 72/2017).
— Premiärministerns utkast till resolution nr 2310 från 2017 om utfärdande av genomförandebestämmelserna till den investeringslag som utfärdats med stöd av lag nr 72 från 2017.
— Lag nr 67 från 2016 om mervärdesskatt (lag 67/2016).
— Genomförandebestämmelserna till mervärdesskattelagen, finansministeriets dekret nr 66/2017.
3.5.3 Fortsatt subventionering
(124) Reglerna om befrielse från importskatter och importtullar för maskiner som importeras till SC-zonen samt om den särskilda behandlingen av mervärdesskatt där jämfört med i övriga Egypten, såsom beskrivs i skälen 115–120 ovan, förblev således oförändrade sedan den ursprungliga undersökningen.
(125) Den bevisning som samlades in under denna översyn visade att Jushi Egypt fortsatte att importera betydande volymer av ny utrustning under perioden från den ursprungliga undersökningens slut till översynsperiodens slut. Både företaget och de egyptiska myndigheterna bekräftade att företag som är verksamma i SC-zonen, däribland Jushi Egypt, fortsatte att dra nytta av importtullavdrag och momsbefrielser för utrustning som importerades till SC-zonen på samma sätt som under den ursprungliga undersökningen och utan att någon säkerhet behövde ställas.
(126) För att beräkna subventionsbeloppet enligt detta system under den ursprungliga undersökningsperioden skrev kommissionen dessutom av den mottagna förmånen över livslängden för den utrustning som Jushi Egypt importerade. Merparten av den utrustning som låg till grund för dessa beräkningar vid den ursprungliga undersökningen skrevs fortfarande av under översynsperioden. Detta innebar med matematisk nödvändighet att den exporterande producenten fortsatte att erhålla en förmån enligt detta system med avseende på den utrustningen även under översynsperioden.
(127) Eftersom den rättsliga ramen inte hade ändrats sedan den ursprungliga undersökningen drog kommissionen, på grundval av den bevisning som samlades in under den aktuella undersökningen, slutsatsen att företaget gynnades av detta system med avseende på denna utrustning på samma sätt som under den ursprungliga undersökningen.
3.5.4 Selektivitet
(128) Såsom fastställdes vid både den ursprungliga och den aktuella undersökningen föreskrivs uttryckligen i artikel 42 i lag 83/2002 befrielse från importtullar för utrustning, verktyg eller apparater, i den mån de används för produktion av varor eller tillhandahållande av tjänster inom ramen för den licensierade verksamheten i SC-zonen. Denna befrielse gäller inte vid import av utrustning till övriga Egypten.
(129) När det gäller den särskilda behandlingen av mervärdesskatt ansåg kommissionen, såsom förklarades i skälen 120 och 122 ovan och liksom i den ursprungliga undersökningen, att möjligheten att skjuta upp uttaget av mervärdesskatt på utrustning som importerades till SC-zonen hade en positiv inverkan på kassaflödet för ett företag i SC-zonen, till skillnad från företag i övriga Egypten som måste betala mervärdesskatten i förskott. Kommissionen konstaterade därför att det inte fanns någon anledning att ändra sina slutsatser.
(130) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention fortsatte att vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den inte är allmänt tillämplig i Egypten utan endast gäller företag som är belägna i särskilda ekonomiska zoner, såsom SC-zonen.
3.5.5 Förmån
(131) Beloppet för denna utjämningsbara subvention beräknas på grundval av den förmån som mottagaren konstaterades ha erhållit under översynsperioden. Den förmån som mottagaren har erhållit anses vara följande:
a) Beloppet för de tullar som inte togs ut på den importerade utrustning som företaget hade köpt och som var i bruk och ännu inte helt avskriven under översynsperioden. För att säkerställa att det utjämningsbara beloppet endast omfattade översynsperioden avskrevs den mottagna förmånen över utrustningens livslängd i enlighet med företagets normala redovisningsförfaranden, med undantag för en av tillgångskategorierna, där avskrivningstiden anpassades för att bättre återspegla den faktiska livslängden, vilket kontrollerades av kommissionens avdelningar.
b) Kassaflödesfördelen för de exporterande producenterna till följd av momsbefrielsen för importerad utrustning som företaget hade köpt och som var i bruk och ännu inte helt avskriven under översynsperioden. För att säkerställa att det utjämningsbara beloppet för momsbefrielsen endast omfattade översynsperioden avskrevs beloppet på det sätt som beskrivs i föregående led. Därefter ansågs den kassaflödesförmån som mottagaren hade erhållit motsvara den genomsnittliga räntan på insättningar i Egypten under översynsperioden (19,2 %) (39), tillämpad på de innehållna mervärdesskattebelopp som avsåg översynsperioden.
3.5.6 Slutsats
(132) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att producenten av ändlösa glasfiberfilament i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är fråga om ett finansiellt bidrag, en beviljad förmån och selektivitet anses detta subventionsprogram fortfarande vara utjämningsbart.
(133) Såsom anges i skäl 99 var den subventionsnivå som fastställdes för denna typ av subventioner avseende importerad utrustning 0,08 % för momsbefrielse och 0,35 % för importtullavdrag.
3.6 Offentliga intäkter som normalt sett skulle tas ut men som inte drivs in eller som efterskänks i form av momsbefrielse och tullbefrielse för import av insatsvaror som används i färdiga varor som exporteras
3.6.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
(134) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att företag som är verksamma i en särskild ekonomisk zon, såsom SC-zonen där Jushi Egypt är beläget, omfattades av momsbefrielse och befrielse från importtullar för importerade insatsvaror (40).
(135) Enligt artikel 42 i lag nr 83/2002 ska råvaror, insatsvaror, reservdelar och annat material eller andra komponenter som importeras från utlandet vara befriade från skatter och tullar om de går till produktion av varor eller tjänster för den licensierade verksamheten inom SC-zonen. Däremot måste alla skatter och tullar betalas för samtliga produkter som släpps ut på den inhemska marknaden utanför SC-zonen. Eftersom SC-zonen ingår i ett separat tullområde, såsom anges i skäl 116, måste dock alla skatter och tullar betalas för samtliga produkter som släpps ut på den inhemska egyptiska marknaden utanför SC-zonen.
(136) Vid den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att den exporterande producenten, i enlighet med bestämmelserna i lag nr 83/2002, hade beviljats befrielse från importtullar på insatsvaror som användes vid produktionen av den berörda exporterade produkten. En sådan ordning motsvarar ett restitutionssystem av det slag som beskrivs i led i i bilaga I till grundförordningen. Enligt led i i bilaga I kan restitutionssystem som tillåter substitution utgöra en exportsubvention om de leder till alltför stor restitution av de importavgifter som ursprungligen tagits ut på de importerade insatsvaror för vilka restitution begärs.
(137) Kommissionen drog vid den ursprungliga undersökningen slutsatsen att ett övervakningssystem för tullrestitution, som kunde kontrollera att ingen alltför stor restitution av importavgifterna hade ägt rum, inte hade tillämpats effektivt under den ursprungliga undersökningsperioden. Kommissionen ansåg därför att detta restitutionssystem var utjämningsbart.
(138) Momsbehandlingen av importerade material konstaterades vara densamma som för importerade maskiner enligt beskrivningen i avsnitt 3.5 ovan: I SC-zonen sköts uttaget av mervärdesskatt på importerade varor upp i stället för att skatten betalades i förskott, vilket hade en positiv inverkan på kassaflödet för ett företag i SC-zonen jämfört med företag i övriga Egypten. Skattemyndigheterna förbehåller sig endast rätten att kräva momsen i efterhand.
(139) I denna undersökning försökte kommissionen därför fastställa om det under översynsperioden fanns ett tillförlitligt system för kontroll av att det inte förekom någon alltför stor restitution av importavgifterna, om den rättsliga ramen för momsbefrielse för importerade material fortfarande var i kraft och om Jushi Egypt fortsatte att gynnas av detta system under översynsperioden.
3.6.2 Rättslig grund
(140) Liksom i fråga om importen av utrustning till SC-zonen, såsom förklaras i skälen 122 och 123 ovan, förblev den rättsliga ramen för detta system oförändrad. Regelverket för tullförfaranden har dock moderniserats sedan den ursprungliga undersökningen genom införandet av den nya tullagen 207/2020 och tillhörande tillämpningsföreskrifter, vilket medförde förändringar i tullförfarandena.
(141) Kommissionen drog därför slutsatsen att följande lagstiftning var relevant för undersökningen av detta system under översynsperioden:
— Dekret nr 34 från 2020 av tullmyndighetens ordförande (dekret 34/2020) om inrättande av en särskild kommitté för övervakning av varor som förs in i och ut ur SC-zonen (SC-zonens tullkommitté).
— Lag nr 83/2002 om särskilda ekonomiska zoner (lag nr 83/2002).
— Dekret utfärdat av Arabrepubliken Egyptens president om lag nr 27/2015 om ändring av vissa bestämmelser i lag nr 83/2002 om särskilda ekonomiska zoner (lag 27/2015).
— Investeringslag genomförd genom lag nr 72 från 2017.
— Premiärministerns utkast till resolution nr (2310) från 2017 om utfärdande av genomförandebestämmelserna till den investeringslag som utfärdats med stöd av lag nr 72 från 2017.
— Momslag genomförd genom lag nr 67 från 2016.
— Genomförandebestämmelser för momslagen, finansministeriets dekret nr 66/2017.
— Tullag 207/2020 (som avses i skäl 122).
3.6.3 Fortsatt subventionering
(142) Reglerna om befrielse från importskatter och importtullar för material som importeras till SC-zonen samt den särskilda momsbehandlingen i zonen jämfört med i övriga Egypten, vilka beskrivs i skäl 138 ovan och som regleras genom lag 83/2002 och annan relevant lagstiftning som särskilt avser särskilda ekonomiska zoner såsom SC-zonen, hade således inte ändrats sedan den ursprungliga undersökningen.
(143) Den bevisning som samlats in under denna översyn visar att Jushi Egypt under översynsperioden fortsatte att importera nästan alla sina insatsvaror från länder utanför Egypten. Bevisningen visade också att en andel av den produkt som översynen gäller och som producerades av Jushi Egypt såldes på den inhemska marknaden i Egypten under samma period.
(144) När det gäller uppbörden av skatter och tullar på importerade insatsvaror bekräftade både de egyptiska myndigheterna och Jushi Egypt att betalningen av importtullar vid import av dessa material till SC-zonen skjuts upp, eftersom SC-zonen betraktas som ett separat tullområde, och att företag i SC-zonen är befriade från att betala mervärdesskatt på dessa inköp. I stället betalar kunden i Egypten, såsom beskrivs i skäl 135, importtullar och mervärdesskatt på råvarorna endast om slutprodukterna därefter importeras till Egypten, på grundval av de importerade produkternas värde.
(145) I sitt svar på frågeformuläret och efterföljande diskussioner med kommissionen förklarade de egyptiska myndigheterna att den nya tullagen 207/2020 gjorde tullförfarandena enhetliga, även för särskilda ekonomiska zoner.
(146) Den viktigaste förändringen jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden var moderniseringen av förfarandena, särskilt införandet och det obligatoriska genomförandet av systemet för förhandsinformation om gods (ACI) via it-plattformen/gränssnittet ”Nafeza” (41), som digitaliserar processen för skatteuppbörd och taxering. Nafeza-systemet beräknar dessutom automatiskt importtullar och mervärdesskatt på importerade insatsvaror. De egyptiska myndigheterna förklarade att SC-zonens allmänna myndighet har tillgång till särskilda moduler i systemet för att godkänna tillstånd och övervaka företagens lager i SC-zonen, vilket säkerställer att SC-zonens godkännanden samordnas med tullmyndighetens tullklareringar.
(147) De egyptiska myndigheterna och företaget förklarade också att SC-zonens allmänna myndighet och tullmyndigheten övervakar destinationen för färdiga produkter från SC-zonen med hjälp av ”destinationsintyg”. Producenter i SC-zonen måste lämna in sådana intyg både för försäljning av färdiga produkter på den inhemska marknaden i Egypten och för export. Tullmyndigheten beräknar den inhemska försäljningens andel av den sammanlagda försäljning som registrerats för en viss producent och fastställer på den grunden skattebördan på importerade insatsvaror. De egyptiska myndigheterna förklarade att tullmyndigheterna har företagsspecifika filer för dessa beräkningar.
(148) Eftersom SC-zonen är ett separat tullområde i Egypten inrättades dessutom genom dekret 34/2020 en särskild tullkommitté för SC-zonen för att övervaka insatsvaror som importeras till zonen och produkter som exporteras från den. De egyptiska myndigheterna hävdade att den allmänna myndigheten med hjälp av den nya it-infrastrukturen kan övervaka lagren hos företag i SC-zonen i realtid. De uppgifter om de färdiga produkternas sammansättning som producenterna lämnar används som grund för att fastställa beloppet för de importtullar som ska betalas vid import av insatsvaror när produkten i ett senare led säljs på den egyptiska marknaden.
(149) Slutligen hävdade de egyptiska myndigheterna också att efterhandskontroller genomförs för att verifiera att det som deklarerades vid tidpunkten för tullklarering eller export motsvarar det som faktiskt registreras i företagens räkenskaper och bokföring. Sådana efterhandskontroller genomfördes emellertid inte hos Jushi Egypt under översynsperioden.
(150) Den rättsliga och förfarandemässiga ramen för ett system för övervakning av tullrestitution föreföll således finnas på plats. Kommissionen kunde emellertid inte verifiera om systemet faktiskt fungerade i praktiken.
(151) För det första tillhandahöll de egyptiska myndigheterna sammanställningar över Jushi Egypts inkommande och utgående transaktioner för räkenskapsåren 2023–2024 och 2024–2025. Dessa uppgifter var emellertid begränsade till den sammanlagda vikten på och det sammanlagda värdet av samtliga importerade insatsvaror och exporterade produkter under perioden. Dessa handlingar visade att viss försäljning av slutprodukter hade skett på den egyptiska hemmamarknaden. Dessa handlingar innehöll dock inga beräkningar av hur stora importtullar som skulle behöva betalas för de insatsvaror som användes vid produktionen av dessa produkter, såsom beskrivs i skäl 147 ovan.
(152) Kommissionen mottog inga verifierbara handlingar som innehöll beräkningar av den mervärdesskatt och de importtullar som hade tagits ut på insatsvaror som Jushi Egypt hade importerat och därefter använt i företagets produktion av varor avsedda för försäljning på den egyptiska hemmamarknaden.
(153) För det andra var det vid kontrollbesöken hos de egyptiska myndigheterna och Jushi Egypt inte möjligt för kommissionen att ta del av Nafeza-systemets funktion och gränssnitt såsom de beskrivits ovan. Kommissionen kunde därför inte verifiera hur systemet faktiskt fungerade och huruvida tullrestitutioner kunde övervakas eller faktiskt övervakades på ett effektivt sätt genom systemet.
(154) För det tredje lades ingen dokumentation fram som visade att de egyptiska myndigheterna hade genomfört några kontroller på plats eller någon revision av Jushi Egypts lager av insatsvaror under översynsperioden.
(155) De egyptiska myndigheterna uppmanades i skrivelsen med begäran om komplettering att tillhandahålla de företagsspecifika handlingar för Jushi Egypt som nämns i skälen 146 och 147 ovan och som visar beräkningen av den mervärdesskatt och de importtullar som skulle betalas för importerade råvaror som använts vid produktionen av varor som sålts på hemmamarknaden. De egyptiska myndigheterna lämnade emellertid först efter kontrollbesöket in en elektronisk fil med en förteckning över samtliga transaktioner avseende importerade material och de belopp för tullar och mervärdesskatt som normalt skulle ha betalats för denna import om materialen inte hade importerats till SC-zonen. Även om handlingen vid en första anblick föreföll bekräfta att det fanns ett system för beräkning av de tullar och den mervärdesskatt som normalt ska betalas för insatsvaror som importeras till SC-zonen, kunde kommissionen inte längre verifiera handlingen.
(156) Kommissionen kunde därför inte bekräfta att det fanns ett tillförlitligt kontrollsystem för att övervaka och förhindra att för stora tullrestitutioner beviljas, eller att ett sådant system faktiskt tillämpades. Detta meddelades de egyptiska myndigheterna genom en verbalnot, (42) där kommissionen framhöll att den avsåg att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i denna fråga.
(157) I sina synpunkter med invändningar mot tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen, som lämnades in efter tidsfristen (se skäl 51 ovan), gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att de handlingar med företagsspecifika beräkningar av mervärdesskatt och tull som nämns i skäl 152 ovan utgör företagsinterna handlingar och inte innehades av SC-zonens allmänna myndighet. Kommissionen ansåg dock att detta saknade relevans och inte var förenligt med tidigare förklaringar: De egyptiska myndigheterna hade i sitt svar på frågeformuläret uppgett att tullmyndigheten förvarar dessa handlingar. De kunde därför ha tillhandahållits under undersökningens gång.
(158) De egyptiska myndigheterna gjorde vidare gällande att kommissionen under kontrollbesöket gavs tillgång till tullförvaltningens personal i den allmänna myndighetens lokaler och fick se Nafeza-gränssnittet. Kommissionen bestred inte att handläggarteamet hade fått tillgång till personalen för att diskutera och granska systemets gränssnitt och övergripande uppgifter om Jushi Egypt. Tullförvaltningens personal förklarade dock att de funktioner i Nafeza-systemet som visar hur de egyptiska myndigheterna beräknar och övervakar uppbörden av mervärdesskatt och importtullar inte kunde nås från den aktuella arbetsstationen. Kommissionen kunde därför inte kontrollera systemets funktion i realtid under kontrollbesöket.
(159) Såsom beskrivits ovan fick kommissionen, trots att en ny rättslig ram för övervakning av tullrestitutionssystemet fanns på plats, ingen bevisning som visade att den nya ramen tillämpades effektivt i praktiken. Kommissionen drog därför slutsatsen att systemet med tullbefrielse inte hade alla de egenskaper som kännetecknar ett tillåtet restitutionssystem i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen och att systemet inte heller överensstämde med reglerna i led i i bilaga I och bilaga II (definition av och regler om restitutionssystem) till grundförordningen. Det har inte visats att det fanns ett effektivt system eller förfarande för att fastställa vilka insatsvaror som förbrukades vid produktionen av de produkter som såldes på hemmamarknaden och i vilka mängder. Dessutom genomförde de egyptiska myndigheterna ingen undersökning eller revision av de faktiska insatsvarorna i fråga.
(160) När det gäller mervärdesskattebehandlingen av importerade material ansåg kommissionen, även om ett sådant system skulle finnas på plats, precis som i den ursprungliga undersökningen, att det faktum att mervärdesskatten på råvaror som importerades till SC-zonen hölls inne hade en positiv inverkan på kassaflödet för företag i SC-zonen. Företag som bedriver verksamhet utanför SC-zonen måste betala mervärdesskatten i förskott och kan därför inte dra nytta av räntan på den mervärdesskatt som hålls inne. Kommissionen fann ingen anledning att ändra sina slutsatser i detta avseende.
(161) Såsom nämns i skäl 143 visade den bevisning som inhämtades vid undersökningen att Jushi Egypt importerade råvaror till SC-zonen under den berörda perioden och sålde på den inhemska egyptiska marknaden. Eftersom den rättsliga ramen för befrielse från mervärdesskatt och importtull inte har ändrats sedan den ursprungliga undersökningen och det inte visades att det fanns något tillförlitligt kontrollsystem för att övervaka och förhindra alltför stor tullrestitution för import av råvaror, drog kommissionen slutsatsen att företaget drog nytta av detta system på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen.
3.6.4 Selektivitet
(162) Såsom också fastställdes i den ursprungliga undersökningen är alltför stora eftergifter selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom de inte är allmänt tillämpliga i Egypten utan endast är tillämpliga på företag som är belägna i SC-zonen. På samma sätt är kassaflödesförmånen från momsbefrielsen selektiv, eftersom lagstiftningen begränsar momsbefrielsen till företag som är belägna inom SC-zonen.
(163) Kommissionen drog därför slutsatsen att denna subvention fortsatte att vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den inte är allmänt tillämplig i Egypten utan endast gäller företag som är belägna i särskilda ekonomiska zoner, såsom SC-zonen.
3.6.5 Förmån
(164) Storleken på denna utjämningsbara subvention beräknas på grundval av den förmån som mottagaren konstaterats få under översynsperioden.
(165) När det gäller importtullar anses förmånen för mottagaren vara skillnaden mellan det importtullbelopp som skulle ha betalats under översynsperioden och det faktiska importtullbelopp som betalades under samma period.
(166) Liksom i den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen först den mängd material som importerades under översynsperioden för att sedan kunna fastställa det importtullbelopp som skulle ha betalats. För det andra beräknade kommissionen förhållandet mellan den inhemska försäljningen och Jushi Egypts totala produktion. För det tredje tillämpade kommissionen detta förhållande på den totala mängden importerat material och fastställde den mängd importerat material för vilken importtullar skulle ha betalats.
(167) För att fastställa förmånsbeloppet avseende importtullar beräknade kommissionen slutligen det importtullbelopp som skulle ha betalats för de mängder material som användes för produktionen av varor som såldes på den inhemska marknaden.
(168) När det gäller uteblivna intäkter i form av en faktisk momsbefrielse ansågs, liksom i den ursprungliga undersökningen, den kassaflödesförmån som avses i skäl 160 motsvara den genomsnittliga räntan på inlåning i Egypten under översynsperioden (19,2 %) (43), tillämpad på de mervärdesskattebelopp som hållits inne för material som köpts sedan 2017. För de mervärdesskattebelopp som hölls inne under översynsperioden beräknades detta belopp proportionellt till antalet dagar under översynsperioden.
(169) De egyptiska myndigheterna hävdade också under översynen, såsom bekräftats av WTO:s överprövningsorgan i ärendet EU – PET (Pakistan) (DS486), att det ekonomiska bidraget från subventionen inom ramen för tullrestitutionssystem är begränsat till alltför stora eftergifter eller restitution av importavgifter på insatsvaror och inte omfattar hela eftergiften eller restitutionen av importavgifter.
(170) Kommissionen ansåg dock inte att detta påstående var relevant, eftersom kommissionen vid översyner vid giltighetstidens utgång inte kan ändra nivån på subventionsmarginalerna i förhållande till de marginaler som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen undersöker endast om samma system fortfarande är i kraft, dvs. om det är sannolikt att subventioneringen kommer att fortsätta eller återkomma. Om dessa undersökningsresultat är positiva kommer den tullnivå som beräknades i den ursprungliga undersökningen att tillämpas oförändrad. I sina beräkningar i den ursprungliga undersökningen utjämnade kommissionen slutligen endast den alltför stora restitutionen av importavgifterna, dvs. de avgifter som borde ha tagits ut på insatsvaror som bearbetats till produkter av ändlösa glasfiberfilament och som sedan såldes på den inhemska marknaden i Egypten (44). Kommissionen avvisade därför detta påstående som ogrundat.
3.6.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
(171) För det första upprepade de egyptiska myndigheterna i sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter påståendet att det mervärdesskattesystem som är tillämpligt i Suezkanalens ekonomiska zon ingår i Egyptens allmänna skattesystem och inte innebär att statliga intäkter som annars skulle ha tagits ut uteblir. De egyptiska myndigheterna lade dock inte fram några ytterligare argument eller någon ytterligare bevisning som kunde vederlägga någon av de slutsatser som kommissionen drog i avsnitten 3.5 och 3.6 ovan när det gäller mervärdesskattebehandlingen av material och maskiner som importerats till SC-zonen. Detta påstående avvisades därför.
(172) För det andra upprepade de egyptiska myndigheterna, i likhet med påståendet ovan, sitt påstående att tullsystemet fungerar inom ramen för en omfattande övervaknings- och kontrollmekanism och att kommissionen inte kunde visa att det förekom någon alltför stor eftergift av tull, utan att lägga fram några ytterligare argument eller någon ytterligare bevisning för att bestrida kommissionens slutsatser i avsnitten 3.5 och 3.6 ovan.
(173) Kommissionen har redan förklarat varför befrielsen från importtullar och skatter för maskiner som importeras till SC-zonen utgör uteblivna intäkter (45) och varför den inte ansåg att det fanns något tillförlitligt kontrollsystem för att övervaka och förhindra alltför stor restitution av importavgifter på importerat material eller att ett sådant system tillämpades effektivt (46). Kommissionen avvisade därför dessa påståenden som ogrundade.
3.6.7 Slutsats
(174) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att producenten av ändlösa glasfiberfilament i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är fråga om ett finansiellt bidrag, en beviljad förmån och selektivitet anses detta subventionsprogram fortfarande vara utjämningsbart.
(175) De subventionsnivåer som fastställdes enligt skäl 99 för denna typ av subventioner avseende importerat insatsmaterial var 1,57 % för momsbefrielse och 0,11 % för importtullavdrag.
3.7 Uteblivna statliga intäkter genom program för befrielse från och nedsättning av direkta skatter
3.7.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
(176) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt åtnjöt inkomstskatteprivilegier för företag (47), på grundval av en särskild redovisningsstandard och en särskild skattebestämmelse för behandling av växelkursdifferenser, som infördes av de egyptiska myndigheterna. Såsom anges i skäl 289 i den ursprungliga förordningen infördes denna lagstiftning för att hantera plötsliga valutakursfluktuationer till följd av införandet av en rörlig växelkurs för EGP 2016. Till följd av dessa bestämmelser fick företag i större utsträckning dra av växelkursdifferenser till följd av devalveringen av EGP från sin beskattningsbara inkomst.
(177) Även om denna lagstiftning i allmänhet var tillämplig på alla företag i Egypten och var avsedd att uppväga de negativa effekterna av devalveringen av den egyptiska valutan, skapade den i själva verket en betydande fördel för de företag som är exportinriktade och som bedriver sin verksamhet nästan helt i utländsk valuta som US-dollar eller euro, vilket konstaterades vara fallet för Jushi Egypt. Denna kategori av företag drabbades inte av några betydande faktiska förluster på grund av devalveringen av EGP, men kunde dra nytta av den särskilda redovisningsstandard som utfärdats av de egyptiska myndigheterna för skatteändamål. Däremot hade egyptiska företag som bedrev sin verksamhet i EGP drabbats av faktiska förluster som hade en verklig inverkan på deras verksamhet, vilket hanterades genom den särskilda skattebestämmelse som utfärdats av de egyptiska myndigheterna.
(178) Kommissionen undersökte därför om den relevanta lagstiftningen fortfarande var tillämplig och om Jushi Egypt fortsatte att dra nytta av detta system under översynsperioden.
3.7.2 Rättslig grund
(179) De egyptiska myndigheterna bekräftade att lagstiftningen om bolagsbeskattning fortfarande är densamma som i den ursprungliga undersökningen. De egyptiska myndigheterna bekräftade också att den särskilda redovisningen fortsatt gällde under den berörda översynsperioden, genom dekret från 2022, 2023 och 2024 genom vilka denna redovisningsstandard återinfördes/förlängdes. Följande rättsliga grunder var därför tillämpliga under skadeundersökningsperioden:
— Lagen om inkomstskatt, i dess lydelse enligt lag 91 från 2005.
— Premiärministerns dekret nr 4706 från 2022 och senare ändringar av detta (primärministerns dekret 1847 från 2023 och premiärministerns dekret 1711 från 2024).
(180) Förutom begränsade ändringar har reglerna om bolagsskatt således inte ändrats väsentligt från den ursprungliga undersökningen. När det gäller själva redovisningsstandarden förklarade de egyptiska myndigheterna att devalveringen av valutan under den berörda översynsperioden ledde till onormala valutafluktuationer. De egyptiska myndigheterna återinförde därför bilagan ”The Effects of Changes in Currencies Exchange Rates” till Egyptens redovisningsstandard (EAS) nr 13.
3.7.3 Fortsatt subventionering
(181) På grundval av de bestämmelser som avses i föregående avsnitt drog kommissionen slutsatsen att de regler som gjorde det möjligt för företag att dra av växelkursdifferenser till följd av devalveringen av EGP från sin skattepliktiga inkomst, såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen, hade samma verkan under översynsperioden.
(182) Kommissionen försökte sedan fastställa om Jushi Egypt fortsatte att bedriva sin verksamhet nästan helt i utländska valutor. På grundval av den bevisning som samlats in under översynen fastställde kommissionen att den externa finansiering som kinesiska enheter tillhandahöll under översynsperioden, och som avses i skäl 81 ovan, tillhandahölls företaget uteslutande i utländsk valuta. Samma slutsats gällde för företagets import av utrustning och insatsvaror som avses i avsnitt 3.5.3 och 3.6.3, och som också köptes uteslutande i utländsk valuta. Slutligen visade företagets bokföring att en övervägande del av dess produktion är avsedd för export och att en stor del av dess försäljning följaktligen också skedde i utländsk valuta. Mot bakgrund av detta drog kommissionen slutsatsen att Jushi Egypt fortsatte att bedriva sin verksamhet nästan helt i utländska valutor.
3.7.4 Selektivitet
(183) Kommissionen ansåg att denna subvention i praktiken är selektiv för den exporterande producenten Jushi Egypt, eftersom subventionen medför en betydande förmån för en begränsad grupp företag som bedriver sin verksamhet nästan helt i utländska valutor.
(184) De egyptiska myndigheterna hävdade under översynen att detta system inte kunde betraktas som en subvention, eftersom det rör sig om en allmän redovisningsregel som är tillämplig på alla företag i Egypten och som infördes som en regleringsåtgärd mot hyperinflationstryck.
(185) Kommissionen ifrågasatte inte det faktum att denna regel är allmänt tillämplig på alla företag i Egypten. Kommissionen vidhöll dock, liksom i den ursprungliga undersökningen, att företag som huvudsakligen är exportinriktade och bedriver sin verksamhet nästan helt i utländska valutor såsom US-dollar eller euro gynnades oproportionerligt av denna lagstiftning, medan egyptiska företag som endast bedriver sin verksamhet i EGP inte kunde dra nytta av lagstiftningen.
(186) Exportinriktade företag som främst bedriver sin verksamhet i utländsk valuta skulle nämligen inte ådra sig några betydande faktiska förluster till följd av devalveringen av EGP, eftersom växelkursförlusterna för deras inköp/skulder i US-dollar kunde uppvägas av växelkursvinster på deras försäljning i US-dollar. I stället för att uppväga en förlust skapade denna lagstiftning i själva verket en skatteförmån som just denna typ av företag kunde dra nytta av.
(187) Kommissionen avvisade därför påståendet och drog slutsatsen att denna subvention i praktiken fortfarande var selektiv för den exporterande producenten Jushi Egypt, i enlighet med artikel 4.2 c i grundförordningen.
3.7.5 Förmån
(188) Liksom i den ursprungliga undersökningen ansåg kommissionen att den förmån som mottagaren beviljas motsvarar den skatteförmån som detta system medför.
(189) Förmånen för Jushi Egypt fastställdes på grundval av uppgifterna i företagets inkomstskattedeklaration för räkenskapsåret 2024. För det första fastställdes det belopp som dragits av från den skattepliktiga inkomsten enligt den redovisningsstandard som avses i skäl 180. För det andra tillämpades den allmänt tillämpliga bolagsskattesatsen på 22,5 % på detta avdragsbelopp.
3.7.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
(190) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna påståendet att den skattemässiga behandlingen av valutakursförluster, som beskrivs i avsnitt 3.7 ovan, infördes som ett allmänt svar på exceptionella makroekonomiska omständigheter och att den därför varken medför någon särskild förmån eller utgör en utjämningsbar subvention. De egyptiska myndigheterna lade dock inte fram några nya argument eller bevisning till stöd för detta påstående. Detta påstående avvisades därför.
3.7.7 Slutsats
(191) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att producenten av ändlösa glasfiberfilament i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till att det är fråga om ett finansiellt bidrag, en beviljad förmån och selektivitet anses detta subventionsprogram fortfarande vara utjämningsbart.
(192) Den subventionsnivå som fastställdes enligt skäl 99 för denna typ av subventioner avseende avdrag vid bolagsbeskattningen var 7,35 %.
3.8 Tillhandahållande av mark mot för låg ersättning
3.8.1 Resultat av den ursprungliga undersökningen
(193) Den ursprungliga undersökningen visade att Jushi Egypt tilldelades mark mot för låg ersättning. I synnerhet köpte Jushi Egypt mark från Egypt China Joint Venture Company (ECJV) och dess efterträdare TEDA Egypt till priser som fastställts på ett icke-transparent sätt av offentliga organ eller privata organ som anförtrotts eller ålagts funktioner av staten.
(194) I och med utfärdandet av lag 83/2002 överfördes äganderätten till all statlig mark i SC-zonen till den allmänna myndigheten. Sedan lag 27/2015 antogs är det inte längre möjligt att förvärva full äganderätt till mark från den allmänna myndigheten. Den allmänna myndigheten ger endast nyttjanderätten till marken till Main Development Company (MDC), som är en egyptisk byggherre. MDC låter sedan underordnade byggherrar såsom TEDA Egypt lämna anbud på nyttjanderätten till marken. Dessa underordnade byggherrar hyr därefter ut marken till företagen i zonen.
(195) Enheter som ägde mark i området före dessa lagändringar behöll dock äganderätten till marken och kunde överföra den. Jushi Egypt kunde således köpa en tomt från TEDA Egypt 2011, när företaget började bygga sin anläggning. TEDA Egypt förvärvade denna tomt från sin föregångare, ECJV, som 1998 förvärvade den från Suez-provinsen till ett lågt pris (mindre än 1 US-dollar/m2) och utan något anbudsförfarande. Efter det första köpet 1998 investerade TEDA Egypt i grundläggande infrastruktur för att göra den oexploaterade ökenmarken lämplig för industriprojekt.
(196) I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen även slutsatsen att ECJV och TEDA Egypt var offentliga organ i den mening som avses i artiklarna 3 och 2 b i grundförordningen. Även om de inte hade varit offentliga organ skulle de åtminstone ha ansetts ha anförtrotts eller ålagts av de kinesiska myndigheterna och de egyptiska myndigheterna att utföra funktioner som normalt ligger inom myndigheternas kompetens, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. Deras beteende kan därför i vilket fall som helst tillskrivas de egyptiska myndigheterna (48).
(197) Dessutom köpte Jushi Egypt en annan tomt från en annan egyptisk byggherre – Wadi Degla – 2016. Kommissionen ansåg att staten även hade anförtrott denna byggherre eller ålagt denne att, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv första strecksatsen i grundförordningen, genomföra statlig politik och tillhandahålla Jushi Egypt mark till ett förmånligt pris (49).
(198) Kommissionen drog därför slutsatsen att Jushi Egypt erhöll en förmån från de egyptiska myndigheterna under den ursprungliga undersökningsperioden, i form av tillhandahållande av mark mot för låg ersättning, vilket bör betraktas som en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a iii och 3.2 i grundförordningen. Programmet konstaterades vara selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 a eftersom det endast hade riktats till vissa företag i ett visst geografiskt område (50).
3.8.2 Rättslig grund
(199) Denna undersökning bekräftade att den rättsliga ramen förblev densamma som i den ursprungliga undersökningen:
— Lag nr 83/2002 om särskilda ekonomiska zoner (lag nr 83/2002).
— Arabrepubliken Egyptens presidentdekret om lag nr 27/2015 om ändring av vissa bestämmelser i lagen om särskilda ekonomiska zoner utfärdad genom lag nr 83/2002 (lag nr 27/2015).
— Lag nr 8 från 1997 om investeringsgarantier och incitament (lag nr 8/1997).
— Investeringslagen antagen genom lag nr 72 från 2017.
— Premiärministerns utkast till resolution nr (2310) från 2017 om utfärdande av genomförandebestämmelser för investeringslagen, utfärdad med stöd av lag nr 72 från 2017.
3.8.3 Fortsatt subventionering
(200) Såsom förklaras i skäl 199 har reglerna för markanvändning i SC-zonen inte ändrats sedan den ursprungliga undersökningen, vilket bekräftades av de egyptiska myndigheterna. SC-zonens allmänna myndighet kan inte sälja den mark som den äger i SC-zonen, utan upplåter den med nyttjanderätt eller koncessioner till byggherreföretagen, som sedan marknadsför och utvecklar marken och beviljar produktionsföretagen nyttjanderätt till den till ett pris som de anser lämpligt.
(201) TEDA Egypt har nyttjanderätt till den mark som företaget utvecklar, vilket redan fastställdes i den ursprungliga undersökningen. En expertkommitté värderar regelbundet marken, som ligger till grund för den allmänna myndighetens fastställande av priset i nyttjandeavtal.
(202) I den ursprungliga undersökningen beräknades subventionsbeloppet för Jushi Egypt genom att de priser som Jushi Egypt betalade per kvadratmeter mark 2011 och 2016 jämfördes med ett referensvärde. Detta referensvärde beräknades på grundval av nyttjanderättsavtalet för expansionszonen på 6 km2 som undertecknades mellan TEDA Egypt och SC-zonen samt en fastighetsvärdering från 2016 av expertkommittén, som fastställde en priskarta för nyttjanderätten till mark i SC-zonen. Från denna priskarta beräknades det genomsnittliga årliga värdet av nyttjanderätten till marken i SC-zonen. Detta genomsnittliga årspris för nyttjanderätten multiplicerades sedan med nyttjanderättens varaktighet (50 år), och lämpliga belopp för kostnaderna för infrastrukturarbeten och byggherrens vinst lades till för att beräkna referenspriset (51).
(203) Med tanke på att referenspriset beräknades på grundval av en nyttjanderätt med en varaktighet på 50 år fortsätter förmånen för Jushi Egypts köp av mark att gälla under den tidsperioden. Jushi Egypt fortsatte således att dra nytta av detta system under översynsperioden.
(204) Denna undersökning har dessutom visat att det markförvärvsmönster som konstaterades i den ursprungliga undersökningen fortsatte under översynsperioden.
(205) Närmare bestämt visade markköpskontrakt och annan bevisning som samlades in under denna undersökning att Jushi Egypt köpte ytterligare fem tomter efter den ursprungliga undersökningen, vilket nästan fördubblade den markareal som företaget ägde. Företaget köpte 4 tomter på omkring 254 000 kvadratmeter från den underordnade byggherren Red Sea Copper under perioden 2019–2023. Såsom förklaras i skäl 207 nedan förefaller denna egyptiska underordnade byggherre i sin tur ha köpt dessa tomter från ECJV. Tomterna ingick i den större tomt som överfördes från Suez-provinsen till ECJV 1998 och som det hänvisas till i den ursprungliga undersökningen (52). Dessutom köpte Jushi Egypt ytterligare en tomt på omkring 9 000 kvadratmeter direkt från ECJV 2020.
(206) Kommissionen undersökte om de egyptiska myndigheterna hade anförtrott den egyptiska byggherren eller ålagt denne att tillhandahålla Jushi Egypt mark på förmånliga villkor i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.
(207) Kommissionen begärde att de egyptiska myndigheterna skulle lämna in marktilldelningsavtalen och avtalen om försäljning av mark mellan Suez-provinsen och senare parter, såsom ECJV och den underordnade byggherren Red Sea Copper, avseende de tomter som Jushi Egypt köpte från och med 2019, men inga sådana avtal lämnades in under undersökningen eller under kompletteringsförfarandet. Först efter kontrollbesöket lämnades ett dokument in som föreföll vara ett avtal om försäljning av mark mellan ECJV och den underordnade byggherren Red Sea Copper. Det var dock inte möjligt för kommissionen att dra några slutsatser av betydelse för undersökningen på grundval av detta dokument, eftersom det dels lämnades in i kraftigt maskerad form och saknade uppgifter som skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att fastställa huruvida den tomt som avtalet avsåg omfattade de tomter som Jushi Egypt köpte efter 2019, dels lämnades in först efter kontrollbesöket, vilket gjorde det omöjligt för kommissionen att kontrollera dess innehåll. Det var inte heller möjligt att undersöka situationen närmare på grund av TEDA Egypts och TEDA Tianjins bristande samarbetsvilja, såsom anges i skälen 47 och 50.
(208) Kommissionen ansåg därför att den inte hade erhållit den begärda dokumentationen och nödvändiga uppgifter avseende Jushi Egypts nya markförvärv. Kommissionen underrättade de egyptiska myndigheterna i denna fråga genom en verbalnot av den 18 mars 2026 (53) och uppgav att den kan komma att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i detta avseende.
(209) På grundval av markköpsavtalen mellan Jushi Egypt och den underordnade byggherren Red Sea Copper noterade kommissionen att myndigheterna i SC-zonen hade en tydlig roll i försäljningen av den mark som Jushi Egypt köpte från och med 2019. I likhet med den ursprungliga undersökningen innehöll vissa av dessa avtal uttryckliga hänvisningar till Suez Canal General Authoritys medverkan i försäljningsprocessen och behovet av att inhämta myndighetens godkännande vad gäller avtalsvillkoren.
(210) Mot bakgrund av att Jushi Egypt kunde köpa mark genom kanaler som i hög grad liknade dem som användes vid den ursprungliga undersökningen, att de egyptiska myndigheterna endast samarbetade delvis och att det fanns tydliga tecken på att myndigheterna i SC-zonen var involverade i försäljningen av mark i SC-zonen, drog kommissionen slutsatsen att de egyptiska myndigheterna hade anförtrott den egyptiska underordnade byggherren Red Sea Copper eller ålagt denne att tillhandahålla Jushi Egypt mark på förmånliga villkor i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.
(211) Med tanke på att den rättsliga ramen för köp av mark i SC-zonen förblev densamma som i den ursprungliga undersökningen och att det under denna undersökning inte framkom några uppgifter som motsade slutsatserna i den ursprungliga undersökningen, ansåg kommissionen dessutom att ECJV och TEDA Egypt var offentliga organ i den mening som avses i artiklarna 3 och 2 b i grundförordningen. Såsom anges i skäl 196 ovan skulle de, även om de inte hade varit offentliga organ, åtminstone ha ansetts ha anförtrotts eller ålagts av de kinesiska myndigheterna och de egyptiska myndigheterna att utföra funktioner som normalt ligger inom myndigheternas kompetens, i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. Deras beteende kan därför i vilket fall som helst tillskrivas de egyptiska myndigheterna.
3.8.4 Selektivitet
(212) Subventionen ansågs vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom tillhandahållandet av mark till företag i SETC-zonen mot för låg ersättning är förbehållet vissa företag i ett visst geografiskt område.
3.8.5 Förmån
(213) Storleken på denna utjämningsbara subvention beräknas på grundval av den förmån som mottagarna konstaterats få under översynsperioden. Förmånen för mottagarna beräknas genom att beakta skillnaden mellan det belopp som den exporterande producenten faktiskt betalade för marken och det belopp som normalt skulle ha betalats på grundval av ett marknadsbaserat referensvärde. Förmånen i samband med Jushi Egypts markinköp beräknades enligt nedan.
(214) Varken Jushi Egypt eller de egyptiska myndigheterna kunde tillhandahålla referenspriser för inköp av mark i SC-zonen. Som referensvärde för att fastställa det marknadsbaserade priset på markinköp fortsatte kommissionen därför att använda priserna och löptiden för markarrenden (nyttjanderättsavtal) i SC-zonen och SETC-zonen. När det gäller referenspriserna fortsatte kommissionen att utgå från den fastighetsvärdering som avses i skäl 202, eftersom detta var den senaste information som de egyptiska myndigheterna hade tillhandahållit under översynsperioden, och inflationsjusterade detta pris.
(215) I enlighet med förklaringen ovan använde kommissionen, i avsaknad av ett uppdaterat referenspris, referensvärdet för markpriser från 2016 som grund. Detta referenspris justerades för att beakta inflationen i markpriset samt kostnaderna för de underordnade byggherrar som anlägger grundläggande infrastruktur innan markområdena säljs till nästa underordnade byggherre eller slutkund. För att göra detta tillämpade kommissionen den årliga inflationstakt som offentliggjorts av Världsbanksgruppen (54) på referensvärdet.
3.8.6 Synpunkter på utlämnandet av uppgifter
(216) I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter upprepade de egyptiska myndigheterna sin ståndpunkt att kommissionen inte hade kunnat fastställa att mark hade sålts eller upplåtits genom arrendeavtal inom Suezkanalens ekonomiska zon mot för låg ersättning, samtidigt som de hävdade att de referenspriser som kommissionen förlitade sig på i den ursprungliga undersökningen inte återspeglade de rådande marknadsvillkoren.
(217) De egyptiska myndigheterna lade inte fram några nya argument eller bevis för att vederlägga kommissionens slutsatser i detta avsnitt eller för att visa att referenspriset inte återspeglade de rådande marknadsvillkoren. Samtidigt har kommissionen i detalj beskrivit varför den ansåg att det beräknade referenspriset var lämpligt för en iordningställd tomt i det området (55).
(218) Kommissionen avvisade därför dessa påståenden som ogrundade.
3.8.7 Slutsats
(219) Mot bakgrund av ovanstående överväganden och i avsaknad av argument för motsatsen drog kommissionen slutsatsen att producenten av ändlösa glasfiberfilament i Egypten fortsatte att dra nytta av detta system. Med hänsyn till förekomsten av ett finansiellt bidrag, en beviljad förmån och selektivitet är detta subventionsprogram fortsatt utjämningsbart.
(220) Den subventionsnivå som fastställdes enligt skäl 99 för denna typ av subventioner avseende tillhandahållande av mark mot för låg ersättning var 2,29 %.
3.9 Övergripande slutsats om fortsatt subventionering
(221) I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen en sammanlagd utjämningsbar subventionsnivå på 13,1 % av värdet för den enda kända exporterande producenten. Samma subventionsnivå tillämpades för alla övriga exporterande producenter i Egypten.
(222) Kommissionen konstaterade att det fanns bevis för att subventioneringen av Egyptens industri för ändlösa glasfiberfilament fortsatte genom de olika subventionssystem som undersöktes under översynsperioden på en nivå som översteg tröskelvärdet. Detta kommer sannolikt att fortsätta i framtiden, med tanke på dels att den rättsliga ramen för de undersökta subventionssystemen inte har förändrats i grunden, dels att den exporterande producenten under översynsperioden förvärvade ytterligare markområden mot för låg ersättning för att fördubbla sin produktionskapacitet och fortsatte att importera merparten av sin utrustning och sina insatsvaror från länder utanför Egypten.
(223) Kommissionen drog därför slutsatsen att de förmåner som de egyptiska exporterande producenterna av ändlösa glasfiberfilament erhåller genom dessa system sannolikt kommer att bestå i framtiden.
3.10 Importens utveckling om åtgärderna upphävs
(224) Sedan det konstaterats att fortsatt subventionering förekommit under översynsperioden, undersökte kommissionen sannolikheten för att subventionerad import från det berörda landet skulle fortsätta också om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades i skälen 225–229 i denna förordning: produktionskapaciteten, exportökningarna, unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft och metoder för kringgående.
(225) I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: produktionskapaciteten i Egypten, utvecklingen av importvolymer och priser under perioden efter översynsperioden, unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft och kringgåendets roll.
(226) Undersökningen visade att Jushi Egypt, den enda producenten i Egypten, ökade sin produktionskapacitet med 200 000 ton under skadeundersökningsperioden och 2025 tillkännagav planer på att ytterligare utöka produktionskapaciteten.
(227) Mot slutet av översynsperioden och under perioden efter översynsperioden (tredje kvartalet 2024–andra kvartalet 2025) ökade importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Egypten med nästan 7 procentenheter. Under samma period minskade genomsnittspriset på importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Egypten med 25 % och sjönk till så låga nivåer som 709 euro/ton (56).
(228) Unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft för egyptiska producenter påvisades genom de ökande importvolymerna under skadeundersökningsperioden och perioden efter översynsperioden.
(229) De kinesiska investeringarna i Egypten gjordes för att kringgå de antidumpnings- och utjämningsåtgärder som införts på importen från Kina till unionen av produkter av ändlösa glasfiberfilament (57), vilket visar att unionen är en långsiktig och avgörande exportmarknad för Egypten som landet skulle rikta in sin export ännu mer på om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.
(230) På grundval av denna analys konstaterade kommissionen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna sannolikt skulle leda till en ökning av exporten av subventionerade produkter av ändlösa glasfiberfilament från Egypten till unionsmarknaden.
3.10.1 Slutsats om fortsatt subventionering
(231) Mot bakgrund av sina undersökningsresultat om fortsatt subventionering under översynsperioden och om den sannolika utvecklingen mot ökad export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att utjämningsåtgärdernas upphörande skulle leda till fortsatt subventionering.
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
(232) Den likadana produkten tillverkades av tio producenter i unionen i början av skadeundersökningsperioden, varav två upphörde med sin produktion under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.
(233) Unionens totala produktion under översynsperioden fastställdes till 529 828 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av de uppgifter som GFE lämnat. Såsom anges i skäl 24 stod de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 63 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten i unionen.
4.2 Förbrukning i unionen
(234) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden, enligt uppgifter från GFE, och ii) import från tredjeländer på grundval av uppgifter från Eurostat.
(235) En del av unionsindustrin är vertikalt integrerad och produkter av ändlösa glasfiberfilament används som mellanmaterial för produktion av olika produkter i senare led. Till följd av detta analyserades förbrukningen på den koncerninterna marknaden och den öppna marknaden separat.
(236) Skillnaden mellan den koncerninterna marknaden och den öppna marknaden var relevant för bedömningen av skada eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsattes för direkt konkurrens från import, eftersom de såldes inom samma företag eller företagsgrupp på grundval av internpriser som fastställts enligt interna prissättningsprinciper och därför inte var direkt kopplade till priserna på den öppna marknaden. Produktion avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerade däremot direkt med importen av den berörda produkten.
(237) För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin begärde kommissionen uppgifter om all verksamhet som rör produkter av ändlösa glasfiberfilament, inbegripet både företagsintern användning och den öppna marknaden. Dessa uppgifter kontrollerades.
(238) Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer avseende unionsindustrin på grundval av uppgifter som endast rörde den öppna marknaden. Dessa indikatorer var följande: Försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden. Marknadsandel. Exportvolym och exportpriser. Lönsamhet. Räntabilitet. Kassaflöde. När så var möjligt och lämpligt jämfördes undersökningsresultaten med uppgifter för den företagsinterna marknaden för att ge en fullständig bild av unionsindustrins situation.
(239) Andra ekonomiska indikatorer kunde endast undersökas på ett meningsfullt sätt med beaktande av all verksamhet som rör produkter av ändlösa glasfiberfilament, inbegripet unionsindustrins företagsinterna användning, eftersom industrin var beroende av hela produktionsverksamheten, oavsett om produkterna behölls för företagsintern användning eller såldes på den öppna marknaden. Dessa indikatorer var följande: Produktion. Kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Investeringar. Lager. Sysselsättning. Produktivitet. Löner och kapitalanskaffningsförmåga.
(240) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:
Tabell 1
Förbrukning i unionen (ton)
2021
2022
2023
Översynsperioden
Total förbrukning i unionen
959 623
1 056 590
927 463
936 119
Index
100
110
97
98
Företagsintern marknad
104 510
103 486
94 143
94 765
Index
100
99
90
91
Förbrukning på den öppna marknaden
855 113
953 104
833 320
841 354
Index
100
111
97
98
Källa:
GFE, Eurostat.
(241) Såsom framgår av tabell 1 var högst 10 % av förbrukningen i unionen av produkter av ändlösa glasfiberfilament under skadeundersökningsperioden avsedd för den företagsinterna marknaden. Resten av produkterna av ändlösa glasfiberfilament såldes på den öppna marknaden.
(242) Vid skadeundersökningsperiodens slut hade den totala förbrukningen i unionen minskat med 2 %. Först ökade den med 10 % från 2021 till 2022, varefter den minskade med 12 % 2023 och därefter ökade under översynsperioden till en nivå som nästan motsvarade nivån i början av skadeundersökningsperioden.
(243) Förbrukningen på den öppna marknaden minskade också med 2 % under skadeundersökningsperioden och följde samma trend som den totala förbrukningen i unionen: först en ökning med 11 % från 2021 till 2022, därefter en minskning med 13 % och sedan en ökning till nästan samma nivå som i början av skadeundersökningsperioden. Den ökning av förbrukningen på den öppna marknaden i unionen som noterades 2022 berodde främst på den ekonomiska återhämtningen efter upphävandet av covid-19-åtgärderna, då användarna åter började beställa för att fylla på lagren och återupptog produktionen. Under 2023 minskade emellertid efterfrågan på produkter av ändlösa glasfiberfilament i unionen, vilket ledde till minskad förbrukning. Detta visade att den förväntade återhämtningen det året lät vänta på sig. Under översynsperioden återhämtade sig dock förbrukningen i unionen till slut till nästan samma nivå som 2021.
(244) Förbrukningen på den koncerninterna marknaden minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom förbrukningen på den koncerninterna marknaden i absoluta tal endast utgjorde omkring 10 % av den totala förbrukningen, hade denna minskning ingen större inverkan på den totala förbrukningen i unionen.
4.3 Import från det berörda landet
4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
(245) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen.
(246) Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:
Tabell 2
Importvolym och marknadsandel
2021
2022
2023
Översynsperioden
Importvolym från Egypten (ton)
102 756
108 876
106 324
151 285
Index
100
106
103
147
Marknadsandel (%)
12
11
13
18
Index
100
95
106
150
Källa:
Eurostat.
(247) Importen från det berörda landet ökade både i relativa och absoluta tal med 47 % under skadeundersökningsperioden, med en mindre minskning 2023. Ökningen var störst från 2023 till översynsperioden.
(248) Förbrukningen på unionsmarknaden förblev relativt stabil mellan början och slutet av skadeundersökningsperioden, med en tillfällig ökning på 10 % 2022. Egyptens marknadsandel ökade från 12 % 2021 till 18 % under översynsperioden, vilket utgjorde en 50-procentig ökning. När förbrukningen ökade 2022 minskade dock den egyptiska marknadsandelen med en procentenhet, och återhämtade sig något 2023 till en nivå bara en procentenhet över 2021 års nivå.
4.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
(249) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.
(250) Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:
Tabell 3
Importpriser (i euro/ton)
2021
2022
2023
Översynsperioden
Egypten
792
1 178
931
712
Index
100
149
118
90
Källa:
Eurostat.
(251) Det genomsnittliga priset på importen till unionen från Egypten minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden och låg konsekvent under unionsindustrins försäljningspriser (se skäl 285). Den inledande uppgången i importpriserna från Egypten 2022 berodde på den efterfrågan som uppstod genom försöken att fylla på lagren efter covidnedgången, såsom nämns i skäl 243.
(252) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra
1.
de vägda genomsnittliga försäljningspriser per produkttyp som de unionsproducenter som ingår i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och
2.
de motsvarande vägda genomsnittliga priserna per produkttyp för importen från den samarbetsvilliga exporterande producenten i det berörda landet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda på cif-nivå, med lämpliga justeringar för tullar, inklusive utjämningstullar (se skäl 1), och kostnader efter import.
(253) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under översynsperioden. Jämförelsen visade att importen av den undersökta produkten med ursprung i de berörda länderna underskred unionsindustrins priser med 24,2 % under översynsperioden.
(254) Utöver prisunderskridandet konstaterades det också att prisökningar som annars skulle ha ägt rum i betydande utsträckning förhindrades och att en betydande prisnedgång ägde rum. På grund av det kraftiga pristryck som orsakades av den subventionerade lågprisimporten från Egypten tvingades unionsindustrin sänka sina priser för att kunna konkurrera med importen. Unionsproducenterna kunde inte höja priserna under översynsperioden i takt med ökningen av produktionskostnaderna och uppnådde därför inte en rimlig vinstnivå, såsom framgår av tabell 12 nedan. Att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades i betydande utsträckning och att en betydande prisnedgång ägde rum bekräftades av uppgifterna i tabell 3. Till följd av detta tvingades unionsindustrin att sälja till priser som inte räckte för att täcka sina kostnader, vilket ledde till att dess ekonomiska situation försämrades.
4.4 Import från andra tredjeländer än Egypten
(255) Importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från andra tredjeländer än Egypten kom huvudsakligen från Malaysia, Kina, Bahrain, Förenade kungariket och Thailand (i fallande ordning efter marknadsandel).
(256) Importvolymen till unionen samt marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt:
Tabell 4
Import från övriga tredjeländer
Land
2021
2022
2023
Översynsperioden
Malaysia
Volym (ton)
136 086
114 653
76 909
86 033
Index
100
84
57
63
Marknadsandel (%)
16
12
9
10
Index
100
75
56
63
Genomsnittspris (EUR/ton)
1 049
1 389
1 146
967
Index
100
132
109
92
Kina
Volym (ton)
44 137
94 916
78 515
78 586
Index
100
215
178
178
Marknadsandel (%)
5
10
9
9
Index
100
200
180
180
Genomsnittspris (EUR/ton)
1 228
1 584
1 002
918
Index
100
129
82
75
Bahrain
Volym (ton)
20 894
21 057
21 973
31 387
Index
100
100
105
150
Marknadsandel (%)
2
2
3
4
Index
100
100
150
200
Genomsnittspris (EUR/ton)
892
1 359
953
823
Index
100
152
107
92
Förenade kungariket
Volym (ton)
32 186
41 385
32 883
26 640
Index
100
129
102
83
Marknadsandel (%)
4
4
4
3
Index
100
100
100
75
Genomsnittspris (EUR/ton)
1 024
1 327
1 426
1 244
Index
100
130
139
122
Thailand
Volym (ton)
28
4 942
16 226
17 664
Index
100
17 415
57 316
62 244
Marknadsandel (%)
0
1
2
2
Index
0
100
200
200
Genomsnittspris (EUR/ton)
1 693
2 065
859
830
Index
100
123
51
49
Övriga tredjeländer
Volym (ton)
113 784
128 451
121 643
111 861
Index
100
113
107
98
Marknadsandel (%)
13
13
15
13
Index
100
100
115
100
Genomsnittspris (EUR/ton)
1 093
1 608
1 421
1 286
Index
100
147
130
118
Sammanlagt för alla tredjeländer utom det berörda landet
Volym (ton)
347 115
405 404
348 149
352 171
Index
100
114
101
112
Marknadsandel (%)
41
43
42
42
Index
100
105
102
102
Genomsnittspris (EUR/ton)
1 010
1 435
1 145
954
Index
100
142
113
94
Källa:
Eurostat.
(257) Importen från Malaysia till unionen minskade från 2021 till översynsperioden både i volym och marknadsandel, samtidigt som priserna fluktuerade. Importvolymerna minskade kraftigt från 136 086 ton 2021 till 76 909 ton 2023, innan de återhämtade sig något till 86 303 ton under översynsperioden. På motsvarande sätt minskade marknadsandelen för importen från Malaysia från 16 % till 10 % under skadeundersökningsperioden. Även om det genomsnittliga priset per ton steg med 32 % under 2022 skedde en betydande prisnedgång under 2023 och översynsperioden.
(258) Mellan 2021 och översynsperioden ökade importen från Kina till unionen med 78 %, och dess marknadsandel ökade från 5 % till 9 %. Importvolymerna mer än fördubblades 2022 men sjönk tillbaka till en nivå som låg 78 % över 2021 års nivå både 2023 och under översynsperioden. Priserna från Kina, inklusive gällande tullar, låg över unionsindustrins prisnivå 2021 och 2022, men 2023 och under översynsperioden låg de under unionsindustrins prisnivå.
(259) Importvolymerna av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Bahrain förblev relativt stabila under perioden 2021–2023 och ökade med 100 % under översynsperioden. De absoluta volymerna förblev låga och stod endast för 4 % av marknadsandelen under översynsperioden. Priserna följde samma trend som priserna från andra importkällor: de steg betydligt 2022, sjönk något 2023 och sjönk betydligt under översynsperioden.
(260) Importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Förenade kungariket till unionen minskade i volym mellan 2021 och översynsperioden och hade en relativt stabil marknadsandel. Importvolymerna från Förenade kungariket ökade från 2021 till 2022, för att sedan minska med omkring 27 % 2023 och med ytterligare 19 % under översynsperioden. Marknadsandelen minskade från 4 % till 3 % under skadeundersökningsperioden. Importpriserna från Förenade kungariket steg först med 39 % från 2021 till 2023, innan de sjönk till 1 244 euro under översynsperioden, vilket var nästan dubbelt så högt som importpriset från Egypten.
(261) Importvolymen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Thailand var obetydlig i början av skadeundersökningsperioden, men ökade kraftigt 2022. Under 2023 nästan fyrdubblades importen och uppgick därmed till 16 226 ton i absoluta tal. Denna mängd ökade endast marginellt under översynsperioden. Trots den betydande ökningen av importvolymen under skadeundersökningsperioden förblev Thailands marknadsandel låg och uppgick till 2 % av den totala förbrukningen 2023 och 2024. Priserna nådde sin kulmen 2022 och sjönk betydligt under 2023 och översynsperioden.
(262) Importvolymerna från andra källor ökade med 13 % 2022, minskade något 2023 och sjönk under översynsperioden till en nivå som var 2 % lägre än 2021 års nivå. Deras marknadsandel uppgick till 15 % 2022 men låg i övrigt stabilt på 13 % av unionsmarknaden. Priserna följde den allmänna utvecklingen och ökade 2022, minskade 2023 och sjönk ytterligare under översynsperioden.
(263) Importen från alla källor utom Egypten nådde sin högsta nivå 2022, minskade året därpå men ökade åter under översynsperioden till nära denna högsta nivå. På grund av en minskning av förbrukningen i unionen (se skäl 240) nådde importens marknadsandel, trots att importvolymen i absoluta tal var lägre än 2022, en topp på 42 % av marknaden under översynsperioden. Importpriserna fluktuerade i linje med den allmänna utvecklingen. Importpriserna var fortfarande betydligt högre än priserna på import från Egypten, och under översynsperioden var det genomsnittliga importpriset från övriga tredjeländer 34 % högre än priset på produkter av ändlösa glasfiberfilament som importerades från Egypten.
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
(264) I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen omfattade granskningen av den subventionerade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.
(265) Såsom anges i skäl 23 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.
(266) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna för alla unionsproducenter på grundval av uppgifter från GFE. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionsproducenter som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret.
(267) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning och produktivitet.
(268) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.
4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(269) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 5
Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
2021
2022
2023
Översynsperioden
Produktionsvolym (ton)
616 388
620 455
528 204
529 828
Index
100
101
86
86
Produktionskapacitet (ton)
711 692
696 059
683 048
665 311
Index
100
98
96
93
Kapacitetsutnyttjande (%)
87
89
77
80
Index
100
103
89
92
Källa:
GFE.
(270) Produktionsvolymen minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Produktionsvolymen ökade något 2022 jämfört med 2021 till följd av lättnader i covid-19-åtgärderna, vilket bidrog till en stabilare produktion. Under 2022 ökade dessutom flera unionsproducenter som ingick i urvalet sin produktion för att bygga upp lager av färdiga produkter inför planerade ugnsrenoveringar. Under 2023 och översynsperioden minskade emellertid produktionsvolymen betydligt i samband med nedläggningen av vissa produktionsanläggningar (se skäl 271), samtidigt som unionsproducenterna sålde av uppbyggda lager och den subventionerade importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Egypten ökade.
(271) Produktionskapaciteten minskade stadigt under hela skadeundersökningsperioden och var 7 % lägre vid utgången av översynsperioden. Minskningen av produktionskapaciteten från 2021 till slutet av översynsperioden berodde delvis på att vissa unionsproducenter upphörde med produktionen: Krosglass S.A. stoppade produktionen av produkter av ändlösa glasfiberfilament i Polen och Electric Glass Fiber NL, B.V. ansökte om konkurs.
(272) Kapacitetsutnyttjandet minskade med 8 %, från 87 % till 80 %, under skadeundersökningsperioden, eftersom produktionsvolymen minskade mer än produktionskapaciteten.
4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
(273) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 6
Försäljningsvolym på den öppna marknaden och marknadsandel
2021
2022
2023
Översynsperioden
Unionsindustrins försäljningsvolym på den öppna unionsmarknaden (ton)
405 241
373 138
341 558
344 948
Index
100
92
84
85
Marknadsandel av förbrukningen på unionens öppna marknad (%)
47
39
41
40
Index
100
83
87
85
Källa:
GFE.
(274) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsproducenternas försäljningsvolym på unionens öppna marknad med 15 %. Förbrukningen på den öppna marknaden minskade med 2 % (se skäl 240), vilket ledde till att deras marknadsandel minskade med 15 %, från 47 % 2021 till 40 % under översynsperioden.
(275) Vad gäller den företagsinterna marknaden utvecklades volymen av företagsintern försäljning och marknadsandelen för denna på unionens marknad på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 7
Volym av företagsintern försäljning och marknadsandel
2021
2022
2023
Översynsperioden
Volym av företagsintern försäljning (ton)
104 510
103 486
94 143
94 765
Index
100
99
90
91
Unionsindustrins totala produktion (ton)
616 388
620 455
528 204
529 828
Index
100
101
86
86
Den företagsinterna marknadens andel av unionens sammanlagda produktion (%)
17
17
18
18
Index
100
98
105
105
Källa:
GFE.
(276) Den företagsinterna försäljningsvolymen på unionsmarknaden minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningen på både den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden minskade från 2021 till slutet av översynsperioden, men minskningen av försäljningen på den företagsinterna marknaden var 6 procentenheter mindre än på den öppna marknaden.
(277) Unionsindustrins andel av den företagsinterna marknaden (uttryckt i procent av unionens sammanlagda produktion) var oförändrad på 17 % under 2021 och 2022, varefter den ökade något och förblev stabil på 18 % under resten av perioden.
4.5.2.3 Tillväxt
(278) Förbrukningen i unionen förblev relativt stabil under 2023 och översynsperioden, efter en ökning 2022. Unionsindustrins produktions- och försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 14 % respektive 15 % under skadeundersökningsperioden. Till följd av detta minskade unionsindustrins marknadsandel, medan marknadsandelen för importen från det berörda landet ökade under skadeundersökningsperioden.
4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
(279) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 8
Sysselsättning och produktivitet
2021
2022
2023
Översynsperioden
Antal anställda (i heltidsekvivalenter)
3 240
3 293
3 178
2 681
Index
100
102
98
83
Produktivitet (ton/heltidsekvivalent)
190
188
166
198
Index
100
99
87
104
Källa:
GFE.
(280) Under skadeundersökningsperioden minskade antalet anställda inom unionsindustrin med 17 %, efter att först ha ökat något och därefter minskat betydligt. Den inledande ökningen på 2 % under 2022 motsvarade den ökade produktionen och försäljningen till följd av lättnaderna i covid-19-restriktionerna. Därefter var unionsindustrin tvungen att minska antalet anställda för att anpassa sig till de svåra marknadsförhållandena och upprätthålla driftseffektiviteten, vilket ledde till en sammanlagd minskning med 17 % under skadeundersökningsperioden. Nedläggningar av anläggningar var en av orsakerna till den minskade sysselsättningen.
(281) Produktiviteten ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade mellan 2021 och 2023 från 190 ton/heltidsekvivalent till 166 ton/heltidsekvivalent för att sedan öka till 198 ton/heltidsekvivalent under översynsperioden. Det senare beror på en betydande minskning av sysselsättningen. Effektivitetsvinsterna berodde på de investeringar i ugnar som gjordes av flera unionsproducenter av produkter av ändlösa glasfiberfilament, såsom beskrivs närmare i skäl 270.
4.5.2.5 Subventioneringens omfattning och återhämtning från tidigare subventionering
(282) Subventioneringen fortsatte under översynsperioden, såsom förklaras i avsnitt 3 ovan.
(283) Subventionsmarginalen låg betydligt över miniminivån. Den faktiska subventioneringens omfattning hade en betydande inverkan på unionsindustrin, med tanke på importvolymen och importpriserna från Egypten.
(284) Den fortsatta illojala prissättningen från exportören i Egypten gjorde det också omöjligt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare subventionering.
4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
(285) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 9
Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen
2021
2022
2023
Översynsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen på den sammanlagda marknaden (euro/ton)
1 100
1 540
1 343
1 182
Index
100
140
122
107
Produktionskostnad per enhet (euro/ton)
1 161
1 437
1 458
1 435
Index
100
124
126
124
Källa:
Unionsproducenter som ingick i urvalet.
(286) Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Det ökade kraftigt med 40 % under 2022 jämfört med 2021, eftersom de unionsproducenter som ingick i urvalet kunde föra över de inflationsdrivna kostnadsökningarna på kunderna till följd av den ökade efterfrågan. Under 2023 och översynsperioden minskade dock de genomsnittliga försäljningspriserna på grund av minskad efterfrågan på unionsmarknaden, en endast partiell återhämtning efter covid-19-nedgången och ett ökat pristryck från importen. Priserna under översynsperioden var endast 7 % högre än 2021, trots den betydande ökningen av produktionskostnaden i unionen med 24 % (se skäl 287).
(287) Produktionskostnaden per enhet ökade med 24 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 26 % från 2021 till 2023 på grund av ökade arbetskrafts- och råvarukostnader. Dessutom har energikostnaderna varit instabila, vilket i hög grad har påverkat branscher som är starkt beroende av energi. Produktionskostnaden per enhet minskade något under översynsperioden jämfört med 2023, men låg fortfarande långt över 2021 års nivå till följd av sjunkande energipriser, förbättrad energieffektivitet och framgångsrika strategier för kostnadshantering. Produktionskostnaden per enhet ökade med 24 % under skadeundersökningsperioden. På grund av prispressen från den subventionerade importen kunde unionsindustrin inte höja sina försäljningspriser i takt med den ökade produktionskostnaden.
4.5.3.2 Arbetskraftskostnader
(288) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 10
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
2021
2022
2023
Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)
59 946
64 857
66 777
68 186
Index
100
108
111
114
Källa:
Unionsproducenter som ingick i urvalet.
(289) Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade stadigt, med en sammanlagd ökning på 14 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen berodde främst på trycket på arbetsmarknaden, eftersom företagen höjde lönerna för att behålla och locka till sig anställda på en stram arbetsmarknad efter covid-19-pandemin som präglades av hög inflation.
4.5.3.3 Lagerhållning
(290) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 11
Lager
2021
2022
2023
Översynsperioden
Utgående lager (ton)
41 544
68 278
51 620
56 678
Index
100
164
124
136
Källa:
Unionsproducenter som ingick i urvalet.
(291) Utgående lager ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen under 2022 berodde inledningsvis på en strategisk lageruppbyggnad inför planerade ugnsrenoveringar (se skäl 294). Detta låg i linje med en tidigare period under återhämtningen efter covid-19, då en kraftig ökning av efterfrågan orsakade problem i leveranskedjan, vilket fick unionsproducenterna att beställa för mycket råvaror för att uppfylla produktionskraven. Efter att ugnsrenoveringarna hade slutförts minskade lagren eftersom de unionsproducenter som ingick i urvalet lyckades sälja av befintliga lager under 2023. Under översynsperioden konstaterades dock, jämfört med 2023, en ökning av lagren med 9,8 %, eftersom förbrukningen ökade mer än unionsindustrins försäljning samtidigt som importen ökade sin marknadsandel. Eftersom produktionen översteg försäljningstillväxten ackumulerades lagren.
4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(292) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 12
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
2021
2022
2023
Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)
–5,4
8,0
–7,3
–10,6
Index
– 100
148
– 136
– 178
Kassaflöde (euro)
10 165 478
26 151 455
20 865 951
10 401 264
Index
100
257
205
102
Investeringar (euro)
29 103 848
35 118 981
72 272 923
28 398 153
Index
100
121
248
87
Räntabilitet (%)
–6
13
–6
–8
Index
– 100
228
– 109
– 145
Källa:
Unionsproducenter som ingick i urvalet.
(293) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Unionsindustrin drabbades av förluster under 2021, men lönsamheten ökade tillfälligt 2022, eftersom de unionsproducenter som ingick i urvalet kunde överföra ökningen av produktionskostnaderna per enhet på kunderna tack vare gynnsamma marknadsvillkor kopplade till hög efterfrågan. Under 2023 och översynsperioden sjönk dock lönsamheten på grund av ökade kostnader som inte längre kunde kompenseras genom höjda försäljningspriser, vilket berodde på ökade volymer av subventionerad import som underskred unionsindustrins priser och förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum.
(294) Investeringarna minskade under översynsperioden efter att ha ökat med 21 % 2022 och med 148 % 2023 jämfört med 2021. Under översynsperioden minskade dock investeringarna med 13 % jämfört med 2021 och 60 % jämfört med 2023. Den inledande ökningen av investeringarna bestod främst av kostnaderna för ugnsrenoveringarna hos de unionsproducenter som ingick i urvalet. Dessa ugnsrenoveringar måste av tekniska skäl genomföras efter en viss tid. Dessa nödvändiga investeringar, som planerades enligt en tidsplan baserad på ugnarnas livscykel, gjordes mot bakgrund av de ogynnsamma marknadsförhållanden som rådde 2023 och under översynsperioden.
(295) Mellan 2021 och översynsperioden varierade kassaflödet till följd av instabila marknadsförhållanden. Under skadeundersökningsperioden var 2022 det enda år då samtliga unionsproducenter som ingick i urvalet uppnådde betydande vinster, vilket ledde till ett positivt kassaflöde. Det positiva kassaflödet minskade därefter till följd av lageruppbyggnaden inför de planerade ugnsrenoveringarna. Under 2023 och översynsperioden förblev kassaflödet positivt trots stora förluster. Denna till synes motsägelsefulla situation kan till stor del tillskrivas den betydande positiva effekten på kassaflödet av att de lager som hade byggts upp 2022 minskade, dvs. de lager som byggts upp under perioden omedelbart efter återhämtningen såldes av, vilket genererade kassaflöde för industrin.
(296) Räntabiliteten motsvarar vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Räntabiliteten utvecklades i linje med lönsamheten: den ökade först 2022, försämrades 2023 och sjönk ytterligare under översynsperioden, vilket gjorde det svårare för unionsindustrin att anskaffa kapital och växa.
4.6 Slutsats om skada
(297) Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrin lönsam endast 2022 och gick med förlust 2021, 2023 och under översynsperioden, samtidigt som importen från Egypten ökade till priser som låg under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och produktionskostnader. Priserna, både för unionsindustrin och importen, var ovanligt höga 2022 till följd av de höga förväntningarna på ökad förbrukning under återhämtningen efter covid-19 och de ökade energikostnaderna till följd av anfallskriget i Ukraina. Under denna period gjorde den kraftiga prisökningen att unionsindustrin kunde vara lönsam.
(298) Under 2023 och översynsperioden ökade skillnaden mellan unionsindustrins försäljningspriser och importpriserna från Egypten. Unionspriserna ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, medan importpriserna från Egypten minskade med 10 %. Förekomsten av lågprisimport från Egypten i ökande volymer på unionsmarknaden tvingade unionsindustrin att sänka sina priser under produktionskostnaden och sälja med förlust. Dess marknadsandel minskade från 47 % till 40 % i slutet av översynsperioden.
(299) Nästan alla skadeindikatorer utvecklades totalt sett negativt under skadeundersökningsperioden. Produktionen, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, lönsamheten och räntabiliteten försämrades i linje med de minskade försäljningsvolymerna och marknadsandelarna. Under 2022 kunde unionen återhämta sig i viss utsträckning eftersom efterfrågan på produkter av ändlösa glasfiberfilament ökade till följd av att covid-19-åtgärderna upphävdes. Under 2023 och översynsperioden försämrades dock unionsindustrins situation ytterligare på grund av den ökade volymen subventionerad import från Egypten till sjunkande priser, vilket framgår av unionsindustrins ökade förluster.
(300) Andra ekonomiska indikatorer, såsom räntabiliteten, var negativa under skadeundersökningsperioden, med undantag för 2022. Detta påverkade unionsindustrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet och anskaffa kapital, vilket hindrade dess tillväxt och hotade själva dess överlevnad på medellång till lång sikt.
(301) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.5 i grundförordningen under översynsperioden.
5. ORSAKSSAMBAND
(302) I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den subventionerade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 8.6 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha skadat unionsindustrin. Kommissionen säkerställde att eventuell skada som vållats av andra faktorer än den subventionerade importen från det berörda landet inte tillskrevs den subventionerade importen. Det rörde sig om följande faktorer: import från andra tredjeländer än Egypten, unionsindustrins exportresultat, ökningen av unionsindustrins kostnader för råvaror och energi samt utvecklingen på den företagsinterna marknaden.
5.1 Verkningar av den subventionerade importen
(303) Undersökningen visade att volymen av den subventionerade importen från Egypten, som underskred unionsindustrins priser (se skäl 253), ökade både i absoluta och relativa tal, dvs. som andel av den totala förbrukningen, under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen ökade från 12 % under 2021 till 18 % under översynsperioden. Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel med 7 %.
(304) Det genomsnittliga enhetspriset för den subventionerade importen från Egypten minskade med 10 % från 2021 till översynsperioden efter en betydande uppgång 2022. Under var och en av de undersökta perioderna var de egyptiska priserna lägre än de priser som unionsindustrin tog ut under samma period.
(305) Undersökningen visade att importpriserna från Egypten underskred unionsindustrins försäljningspriser under översynsperioden. Samtidigt konstaterades att importpriserna var betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnader, medan unionsindustrins genomsnittliga enhetskostnader ökade med 24 % under skadeundersökningsperioden, främst på grund av högre energi- och råvarukostnader, men försäljningspriserna kunde inte höjas i motsvarande grad på grund av prispressen från den subventionerade importen från Egypten. Till följd av detta låg unionsindustrins försäljningspriser över produktionskostnaden endast under uppgången 2022. Under 2021 och de efterföljande åren låg de kvar under kostnadsnivåerna, vilket hindrade unionsindustrin från att täcka sina kostnader och uppnå en skälig vinstmarginal.
(306) Den kombinerade effekten av det ihållande prisunderskridandet och unionsindustrins oförmåga att höja sina priser i takt med de ökande produktionskostnaderna ledde till en betydande prisnedgång och till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades i betydande utsträckning.
(307) Unionsindustrin gick med förlust 2021, blev lönsam 2022 och gick åter med förlust från och med 2023. Även om lönsamheten förbättrades avsevärt 2022 försämrades den därefter kraftigt och uppgick till –7,3 % 2023 och –10,6 % under översynsperioden. Denna försämring sammanföll med en markant minskning av importpriserna från det berörda landet efter 2022. Även om importpriserna ökade 2022 jämfört med 2021 sjönk de avsevärt 2023 och minskade ytterligare under översynsperioden. Importvolymerna från Egypten ökade 2022, minskade något 2023 men låg fortfarande över 2021 års nivåer och nådde sin högsta nivå under översynsperioden, då de låg 47 % över 2021 års nivå. Kombinationen av sjunkande unionspriser, import till allt lägre priser och förnyad tillväxt i importvolymerna utövade ett nedåtgående tryck på unionsindustrins ekonomiska situation och bidrog till att dess lönsamhet försämrades från och med 2023.
(308) Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att ökningen av den subventionerade importen från det berörda landet under skadeundersökningsperioden ledde till en betydande ökning av dess marknadsandel på unionsindustrins bekostnad. Denna import utövade ett betydande tryck på unionsindustrin, eftersom den också underskred unionsindustrins priser och förhindrade att de höjdes, vilket ledde till en betydande försämring av unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden.
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
(309) Volymen, marknadsandelen och det genomsnittliga priset på importen från övriga tredjeländer utvecklades under skadeundersökningsperioden såsom framgår av skäl 256.
(310) Utvecklingen av deras volym och marknadsandel har analyserats i skälen 257–263. En analys av prisutvecklingen och slutsatsen för varje tredjeland (i storleksordning efter marknadsandel) när det gäller orsakssamband finns nedan i skälen 311–315.
(311) Det genomsnittliga priset per ton på importen av produkter av ändlösa glasfiberfilament från Malaysia steg först med 32 % 2022, följt av en betydande minskning 2023 och under översynsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Malaysia i viss utsträckning kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, särskilt eftersom importpriset låg under unionsproducenternas produktionskostnad per enhet. Mot bakgrund av den sammantagna minskningen av importvolymen och marknadsandelen under skadeundersökningsperioden försvagade denna import emellertid inte det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den subventionerade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats.
(312) Priserna från Kina, inklusive gällande tullar, låg över unionsindustrins prisnivå 2021 och 2022, men 2023 och under översynsperioden låg de under unionsindustrins prisnivå, vilket också kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Även om kommissionen konstaterade att importen från Kina bidrog till den skada som identifierades under undersökningsperioden drog den slutsatsen att denna faktor, även om den var viktig, inte kunde försvaga det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den subventionerade importen från Egypten och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, eftersom ökningen av importvolymerna och det ihållande pristrycket från Egypten direkt sammanföll med försämringen av unionsindustrins försäljning, marknadsandel och lönsamhet och därmed utgjorde en tydlig källa till skada.
(313) Det genomsnittliga priset på importen till unionen från Bahrain ökade först med 57 % och sjönk därefter gradvis under 2023 och översynsperioden till en nivå som låg 8 % under 2021 års nivå. Deras pris låg kvar långt under unionsindustrins försäljningspris, med undantag för prisnivån 2022. Det genomsnittliga priset på importen till unionen från Thailand minskade med 50 % under skadeundersökningsperioden, främst på grund av att priserna var orimligt höga 2021 och 2022, då importvolymerna var obetydliga. Efter denna period låg det genomsnittliga priset på importen till unionen från Thailand långt under unionsindustrins försäljningspris. Kommissionen konstaterade att importen från Bahrain och Thailand orsakade skada under undersökningsperioden, men drog slutsatsen att denna faktor, även om den var viktig, inte kunde försvaga det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den subventionerade importen från Egypten och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, eftersom de ökade volymerna och det ihållande pristrycket från Egypten sammanföll direkt med försämringen av unionsindustrins försäljning, marknadsandel och lönsamhet och därmed utgjorde en tydlig skadekälla.
(314) Det genomsnittliga priset per ton från Förenade kungariket låg på ungefär samma nivå som eller över unionsindustrins genomsnittliga pris och var betydligt högre än priset på importen från Egypten. Det steg med 39 % från 2021 till 2023, innan det sjönk till 1 244 euro under översynsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Förenade kungariket, med tanke på dess minskande volym, begränsade marknadsandel och högre prisnivåer än alla andra importkällor, inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och inte försvagade orsakssambandet med den subventionerade importen från det berörda landet.
(315) De genomsnittliga priserna på import från andra tredjeländer än Malaysia, Kina, Bahrain, Förenade kungariket och Thailand var högre än priserna på importen från Egypten. Kommissionen drog slutsatsen att importen från övriga tredjeländer i viss utsträckning kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, i den mån deras importpriser låg under unionsproducenternas produktionskostnad per enhet. På grund av högre prisnivåer jämfört med den subventionerade importen från Egypten försvagade denna import emellertid inte det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den subventionerade importen från det berörda landet och den konstaterade väsentliga skadan.
(316) Den vägda genomsnittliga prisnivån för all import av produkter av ändlösa glasfiberfilament, med undantag för importen från Egypten, följde den allmänna trenden med en ökning 2022 följd av en gradvis minskning 2023 och under översynsperioden. Importpriserna från dessa källor var betydligt högre än priset på produkter av ändlösa glasfiberfilament som importerades från Egypten, men låg fortfarande under unionsindustrins produktionskostnad. Med tanke på deras betydande marknadsandel och det sjunkande priset, som låg under unionsindustrins produktionskostnad, drog kommissionen slutsatsen att importen från alla övriga tredjeländer kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. På grund av betydligt högre prisnivåer jämfört med den subventionerade importen från Egypten försvagade denna import emellertid inte det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den subventionerade importen från det berörda landet och den konstaterade väsentliga skadan.
(317) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen från övriga tredjeländer inte försvagade det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den subventionerade importen från det berörda landet.
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
(318) Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:
Tabell 13
Exportresultat för de unionsproducenter som ingår i urvalet
2021
2022
2023
Översynsperioden
Exportvolym (ton)
83 052
85 859
88 712
110 802
Index
100
103
107
133
Genomsnittligt pris (euro/ton)
1 204
1 807
1 715
1 599
Index
100
150
142
133
Källa:
GFE, unionsproducenterna som ingår i urvalet.
(319) Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins export med 33 %, men var fortfarande liten i förhållande till den totala försäljningen. Denna export bestod till stor del av produkter med högre tekniska specifikationer, vilket skyddade dem från direkt priskonkurrens. Följaktligen skulle unionen kunna uppnå högre priser på dessa produkter av ändlösa glasfiberfilament på internationella marknader jämfört med unionsmarknaden. Detta återspeglade ett strategiskt fokus på nischmarknader utomlands.
(320) Exportförsäljningen gjorde det möjligt för unionsindustrin att förbättra sin allmänna ekonomiska situation tack vare den ökade försäljningsvolymen och de uppnådda prisnivåerna, som var högre än på unionsmarknaden.
5.2.3 Energi- och råvarukostnader
Tabell 14
Energi- och råvarupriser i unionen (euro)
2021
2022
2023
Översynsperioden
Genomsnittlig energikostnad per ton i unionen
210
412
233
204
Index
100
197
111
97
Genomsnittlig råvarukostnad per ton i unionen
182
240
261
231
Index
100
132
144
127
Källa:
Unionsproducenter som ingick i urvalet.
(321) Trenden för energipriserna i unionen under skadeundersökningsperioden uppvisade betydande volatilitet och stabiliserades så småningom. Den kraftiga ökningen under 2022, jämfört med 2021, förvärrades av konsekvenserna av de geopolitiska spänningar som påverkade energiförsörjningen, främst på grund av Rysslands omotiverade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina. Den kraftiga ökningen av energipriserna påverkade i hög grad produktionskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet. År 2023 sjönk dock energipriset.
(322) Undersökningen visade att kostnaden för de viktigaste råvarorna ökade avsevärt under 2022, vilket bidrog till en betydande ökning av försäljningspriset per enhet, eftersom unionsindustrin kunde föra över dessa kostnader på kunderna. Däremot fortsatte råvarukostnaderna att öka under 2023, medan försäljningspriset per enhet sjönk eftersom unionsindustrin inte kunde föra över dessa ytterligare kostnader på kunderna. Under översynsperioden minskade råvarukostnaderna jämfört med kostnaderna 2023 och 2022, men priserna på unionsmarknaden sjönk ännu mer eftersom unionsindustrin inte kunde bibehålla eller höja sina priser på grund av pristrycket från den subventionerade importen.
(323) Kommissionen drog slutsatsen att högre energi- och råvarukostnader kan ha bidragit till ökningen av unionsproducenternas produktionskostnader, men att de inte försvagade det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den subventionerade importen och den skada som unionsindustrin lidit.
5.2.4 Företagsintern användning
(324) Försäljningen på både den öppna och den företagsinterna marknaden följde en liknande trend under skadeundersökningsperioden, men den företagsinterna försäljningen, som endast utgjorde 10 % av den totala förbrukningen, minskade långsammare. Den företagsinterna försäljningen kunde därför inte ses som en faktor som undergrävde orsakssambandet mellan den subventionerade importen från det berörda landet och dess inverkan på unionsindustrin.
5.3 Slutsats om orsakssamband
(325) Unionsindustrins finansiella ställning försämrades totalt sett under 2023 och under översynsperioden. Dessa negativa omständigheter sammanföll tidsmässigt med en ökad marknadsandel för subventionerad import av produkter av ändlösa glasfiberfilament från det berörda landet, som underskred unionsindustrins priser och förhindrade prishöjningar i takt med dess kostnader.
(326) Andra faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada har också analyserats. I detta avseende konstaterade kommissionen att importen från alla övriga tredjeländer sammantaget och ökningen av energipriserna kan ha bidragit till den väsentliga skada som konstaterats för unionsindustrin, men inte försvagade det verkliga och betydande orsakssambandet till den skada som unionsindustrin lidit.
(327) Dessutom var marknadsandelen för importen från det berörda landet under översynsperioden betydande och över miniminivån. Subventionering konstaterades också. Importen från Egypten underskred unionsindustrins priser, och det konstaterades en prisnedgång samt att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Dessa faktorer visar att den subventionerade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada även i avsaknad av annan import, oavsett om den var subventionerad eller inte.
(328) Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer på unionsindustrins situation från den subventionerade importens skadevållande verkningar.
(329) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den subventionerade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan den subventionerade importen och den väsentliga skadan.
6. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA
(330) I skäl 301 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 18.3 i grundförordningen, huruvida det var sannolikt att den skada som vållats av den subventionerade importen från Egypten skulle fortsätta om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.
(331) Följande ytterligare faktorer analyserades i skälen 225–229 i denna förordning: produktionskapaciteten, exportökningarna, unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft och metoder för kringgående.
(332) Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den subventionerade importen från Egypten på skadevållande nivåer och att den skada som vållats av den subventionerade importen skulle fortsätta.
(333) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den subventionerade importen från det berörda landet på skadevållande prisnivåer och därmed ytterligare förvärra den skada som unionsindustrin lidit. Som en följd skulle unionsindustrins livskraft vara allvarligt hotad.
7. UNIONENS INTRESSE
(334) I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande utjämningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intressen.
7.1 Unionsindustrins intresse
(335) I undersökningen fastställdes att unionsindustrin har lidit väsentlig skada som vållats av den subventionerade importen från det berörda landet under översynsperioden. Såsom förklaras i skäl 271 upphörde två unionsproducenter under översynsperioden helt med sin produktion av produkter av ändlösa glasfiberfilament på grund av ogynnsamma marknadsförhållanden.
(336) Om åtgärderna bibehålls skulle unionsindustrin kunna behålla och/eller återta sin marknadsandel, öka produktionen och kapacitetsutnyttjandet, höja priserna för att täcka produktionskostnaderna och uppnå en lönsamhetsnivå som skulle kunna förväntas under normala konkurrensförhållanden, även med tanke på att antidumpningsåtgärder infördes på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten i april 2026 (se skäl 2). På grundval av detta skulle unionsindustrin behöva återgå till en hållbar situation som gör det möjligt för den att göra framtida investeringar.
(337) Upphävandet av åtgärderna skulle sannolikt leda till ytterligare förlust av marknadsandelar och en försämring av lönsamheten, som blev negativ 2023 och under översynsperioden. Detta skulle eventuellt leda till ytterligare nedläggningar av produktionsanläggningar och uppsägningar, och därmed äventyra unionsindustrins livskraft.
(338) Kommissionen drog därför slutsatsen att ett bibehållande av utjämningsåtgärderna på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten skulle ligga i unionsindustrins intresse.
7.2 Icke-närstående importörers och handlares intresse
(339) Icke-närstående importörer och handlare lämnade inga uppgifter om sina intressen som berördes av denna undersökning.
(340) Kommissionen konstaterade att eftersom produkter av ändlösa glasfiberfilament i stor utsträckning är standardiserade kan importörer och handlare av sådana produkter i unionen enkelt och effektivt byta försörjningskällor (58).
(341) Kommissionen undersökte om situationen för icke-närstående importörer, såsom den undersöktes i den ursprungliga förordningen (59), hade förändrats och konstaterade att inga betydande förändringar hade skett. De fortsatte att importera trots åtgärderna, såsom förutsetts.
(342) Kommissionen konstaterade att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på icke-närstående importörer och handlare förväntas bli begränsad och inte klart uppväga åtgärdernas positiva inverkan på unionsproducenterna.
7.3 Användarnas intresse
(343) Användarna Tolnatext och Rymatex besvarade frågeformuläret för användare. Tolnatext inkom med samma skrivelse som företaget hade lämnat in i antidumpningsundersökningen mot Bahrain, Egypten och Thailand (60) och motsatte sig införandet av antidumpningsåtgärder mot dessa tre länder. Kommissionen tog upp nedan angivna argument som föreföll relevanta för detta förfarande.
(344) Tolnatext hävdade att unionsproducenterna inte har ökat sin kapacitet att försörja unionsmarknaden med produkter av ändlösa glasfiberfilament, särskilt direkt roving, i tillräcklig utsträckning för att tillgodose användarnas efterfrågan, trots att de skyddades av gällande antidumpnings- och utjämningsåtgärder. De påpekade även att vissa typer av roving, såsom low-tex-roving, inte marknadsfördes och såldes aktivt av unionsproducenterna och att de tekniska specifikationer som användarna krävde i vissa fall inte uppfylldes av unionsproducenterna. Detta gör användarna ytterst beroende av tillgången till specificerade produkter från alternativa källor. Dessutom påverkades användarna negativt av den ökande koncentrationen till ett oligopol bestående av ett fåtal unionsproducenter, vilket medförde ytterligare risk för minskad tillgång till low-tex-roving.
(345) Undersökningen visade att påståendet att unionsproducenterna inte hade ökat sin kapacitet att försörja unionsmarknaden med produkter av ändlösa glasfiberfilament var ogrundat. Unionsindustrin har gjort betydande investeringar trots utmanande marknadsförhållanden och har outnyttjad kapacitet. Ytterligare kapacitetsutbyggnad kräver långsiktiga kapitalåtaganden, som är beroende av att lika villkor upprätthålls där konkurrenskraftiga producenter kan förutse en rimlig räntabilitet. Unionsindustrin stod också inför illojal konkurrens och svåra marknadsförhållanden.
(346) Kommissionen höll inte heller med om påståendet att unionsproducenterna inte producerar vissa specifika typer av produkter av ändlösa glasfiberfilament, att de saknar tillräcklig kapacitet för att tillhandahålla dem eller att de inte uppfyller vissa tekniska krav. Närmare bestämt har flera unionsproducenter den teknik och kapacitet som krävs för att tillverka direkt low-tex-roving, och unionsindustrin har outnyttjad kapacitet som skulle kunna användas för ytterligare produktion.
(347) På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin har den tekniska förmåga och kapacitet som krävs för att tillhandahålla de berörda produkttyperna och avvisade argumentet.
(348) Kommissionen konstaterade vidare att ett bibehållande av utjämningsåtgärderna inte skulle hindra Jushi Egypt från att förse unionsmarknaden med produkter av ändlösa glasfiberfilament till rimliga priser, vilket framgår av den fortsatta förekomsten av egyptiska produkter av ändlösa glasfiberfilament på unionsmarknaden.
(349) Kommissionen konstaterade att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på användarna förväntas bli begränsad och kommer inte tydligt att uppväga åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.
7.4 Slutsats om unionens intresse
(350) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten.
8. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER
(351) På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för både fortsatt subventionering och fortsatt skada på grund av subventionerad import från Egypten samt om unionens intresse bör utjämningsåtgärderna beträffande produkter av ändlösa glasfiberfilament från Egypten bibehållas.
(352) När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska, mot bakgrund av artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (61), den ränta som ska betalas motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning den första kalenderdagen i varje månad.
(353) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 25.1 i förordning (EU) 2016/1037.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
1. En slutgiltig utjämningstull införs härmed på import av huggen glasfiber i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887) och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00 , ex 7019 12 00 (Taric-nummer 7019 12 00 22, 7019 12 00 25, 7019 12 00 26, 7019 12 00 39), 7019 14 00 och 7019 15 00 , med ursprung i Egypten.
2. Följande slutgiltiga utjämningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
Företag
Utjämningstull (i %)
Taric-tilläggsnummer
Jushi Egypt for Fiberglass Industry S.A.E.
13,1
C540
All övrig import med ursprung i Egypten
13,1
C999
3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 september 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1037/oj.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 av den 24 juni 2020 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstull som införts på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten och om uttag av den slutgiltiga utjämningstullen på registrerad import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten (EUT L 201, 25.6.2020, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/870/oj).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/831 av den 14 april 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Bahrain, Egypten och Thailand (EUT L, 2026/831, 15.4.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/831/oj).
(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 av den 9 mars 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 67, 15.3.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2011/248/oj).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014 av den 16 december 2014 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 367, 23.12.2014, s. 22, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2014/1379/oj).
(6) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antisubventionsåtgärder som tillämpas på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2026/1139, 24.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1139/oj).
(7) Se fotnot 3.
(8) Tillkännagivande om att vissa antisubventionsåtgärder snart kommer att upphöra att gälla (EUT C, C/2024/5917, 3.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5917/oj).
(9) Se skälen 215 och 240 i den ursprungliga förordningen.
(10) Se skäl 217 i den ursprungliga förordningen.
(11) Se skälen 302 och 313 i den ursprungliga förordningen.
(12) Se skälen 242–286 i den ursprungliga förordningen.
(13) Tribunalens dom (första avdelningen) av den 1 mars 2023 i mål T-480/20, https://infocuria.curia.europa.eu/tabs/document/T/2020/T-0480-20-00000000RD-01-P-01/ARRET/270781-EN-1-html och domstolens dom (andra avdelningen) av den 28 november 2024 i de förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P, https://infocuria.curia.europa.eu/tabs/document/C/2023/C-0269-23-00000000PV-01-P-01/ARRET/292740-EN-1-html.
(14) Se fotnot 1.
(15) Se ovan.
(16) Tillkännagivande om inledande av ett antisubventionsförfarande beträffande import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten (EUT C 192, 7.6.2019, s. 30, ELI: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2019.192.01.0030.01.SWE).
(17) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2802.
(18) Se skälen 244–321 i den ursprungliga förordningen.
(19) Se skälen 111–241 i den ursprungliga förordningen.
(20) Se skälen 35–110 i den ursprungliga förordningen.
(21) Se skäl 69 i avsnitt 3.2 i denna förordning.
(22) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2015/2447/oj).
(23) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1866 av den 3 juli 2024 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av nya batterielfordon konstruerade för personbefordran med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1866, 4.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1866/oj).
(24) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/500 av den 13 mars 2025 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa aluminiumhjul med ursprung i Marocko (EUT L, 2025/500, 14.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/500/oj).
(25) Domstolens dom av den 28 november 2024, Hengshi Egypt Fiberglass Fabrics SAE och Jushi Egypt for Fiberglass Industry SAE, förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P, ECLI:EU:C:2024:984.
(26) Förenade målen C-269/23 P och C-272/23 P, punkterna 69–101.
(27) Se särskilt skälen 59–87 i den ursprungliga förordningen.
(28) Se skälen 111–172 i den ursprungliga förordningen.
(29) Se skälen 173–184 i den ursprungliga förordningen.
(30) Se särskilt skälen 142 och 144 i den ursprungliga förordningen samt genomförandeförordning (EU) 2024/1866, skälen 463–465).
(31) Se skälen 174 och 175 i den ursprungliga förordningen.
(32) Se särskilt skälen 167 och 177 i den ursprungliga förordningen.
(33) Se skälen 195–241 i den ursprungliga förordningen.
(34) Se skäl 196 i den ursprungliga förordningen.
(35) Se: https://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm En engelsk översättning finns på följande adress: https://cset.georgetown.edu/wp-content/uploads/t0284_14th_Five_Year_Plan_EN.pdf.
(36) Se skäl 227 i den ursprungliga förordningen.
(37) Se skälen 290–306 i den ursprungliga förordningen.
(38) Se särskilt skälen 303, 305 och 307 i den ursprungliga förordningen.
(39) Inlåningsränta (%) för Arabrepubliken Egypten för år 2024, rapporterad av Världsbanksgruppen. Hämtad den 15 maj 2026, tillgänglig på https://data.worldbank.org/indicator/FR.INR.DPST?locations=EG.
(40) Se skälen 309–321 i den ursprungliga förordningen.
(41) Akronym för ”National Single Window for Foreign Trade Facilitation”.
(42) Se skälen 51–56 ovan.
(43) Inlåningsränta (%) för Arabrepubliken Egypten för år 2024, rapporterad av Världsbanksgruppen. Hämtad den 15 maj 2026, tillgänglig på https://data.worldbank.org/indicator/FR.INR.DPST?locations=EG.
(44) Se skälen 309–321 i den ursprungliga förordningen.
(45) Se särskilt skäl 119.
(46) Se särskilt skälen 150–159.
(47) Se skälen 287–289 i den ursprungliga förordningen.
(48) Se skälen 259–260 i den ursprungliga förordningen.
(49) Se skälen 263–265 i den ursprungliga förordningen.
(50) Se skälen 270–272 i den ursprungliga förordningen.
(51) Se skälen 273–286 i den ursprungliga förordningen.
(52) Se skälen 37 och 253 i den ursprungliga förordningen.
(53) Se skäl 51.
(54) Utlåningsränta (%) för Arabrepubliken Egypten, publicerad av Världsbanksgruppen, hämtad den 1 maj 2026, tillgänglig på https://data.worldbank.org/indicator/FR.INR.LEND?locations=EG.
(55) Se skälen 202–203 ovan.
(56) Uppgiftsinlämning från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Sherlock-nummer t26.000075. Under översynsperioden var genomsnittspriset 712 euro/ton.
(57) Detta påstående behandlas i skälen 10 och 11 i genomförandeförordning (EU) 2026/831.
(58) Klagomål, skäl 200.
(59) Se fotnot 2.
(60) Se införandet av åtgärder genom den förordning som anges i fotnot 3.
(61) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2107/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)