Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2133 av den 18 september 2026 om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål

18 september 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 07180dfc-b36d-11f1-81de-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/2133

18.9.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2133

av den 18 september 2026

om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 (1), särskilt artiklarna 5 och 7,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 11 mars 2015 (2), särskilt artiklarna 3 och 4,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (3), särskilt artikel 113.3 andra stycket, och

efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755, och

av följande skäl:

1. BAKGRUND

(1) Den 27 mars 2026 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande av en undersökning avseende skyddsåtgärder beträffande import av 1) vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål och av 2) stållaminat och stålkärnor, även staplade (4).

(2) Undersökningen inleddes på begäran av tre medlemsstater (Tyskland, Frankrike och Polen) som ingavs den 2 mars 2026. Analysen av begäran visade att den stigande importtrenden för kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål (kornorienterad elektroplåt) och laminat och kärnor av stål (stållaminat och stålkärnor) och de förhållanden under vilka importen äger rum orsakar eller hotar att orsaka unionsindustrin allvarlig skada.

(3) För att kommissionen skulle få de uppgifter som var nödvändiga för en ingående bedömning offentliggjorde den frågeformulär för unionsproducenter, importörer och användare av den undersökta produkten den 27 mars 2026 och uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter inom 21 dagar. Samma dag offentliggjorde kommissionen den icke-konfidentiella versionen av begäran, som innehöll viktig importstatistik och tillgängliga skadeindikatorer.

(4) Efter inledandet mottog kommissionen 34 svar på frågeformulären och 65 inlagor i fritt format från unionsproducenter, exportörer, importörer, användare, sammanslutningar och myndigheter i tredjeländer, och hörde 30 berörda parter.

(5) Kommissionen gjorde en grundlig kontroll av de uppgifter som unionsproducenterna hade lämnat för det preliminära fastställandet. I detta syfte kontrollerades svaren på frågeformuläret från de två kända befintliga unionsproducenterna av kornorienterad elektroplåt i Tyskland och Polen på plats. Kontrollerna omfattade uppgifter från dessa producenters dotterbolag i Frankrike och Tjeckien. Den sammanlagda produktionen av kornorienterad elektroplåt från de två producenterna och deras dotterbolag utgör 100 % av unionens sammanlagda produktion av kornorienterad elektroplåt. Svaren på frågeformuläret från de två största unionsproducenterna av stållaminat och stålkärnor, LTC och Lagor, som båda finns i Italien, kontrollerades också på plats. Ett besök på plats gjordes även hos en transformatorproducent i Nederländerna (SGB-Smit).

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADANA ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKTER

(6) Den berörda produkten enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande är 1) vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål och 2) stållaminat och stålkärnor, även staplade, för transformatorer och induktansspolar. Kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål (kornorienterad elektroplåt) klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7225 11 00 och 7226 11 00 . Stållaminat och stålkärnor, även staplade, klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 8504 90 13 .

(7) Kommissionen fastställde preliminärt att kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor som produceras av unionsproducenter (den likadana produkten) är likadana som den berörda produkten eller av direkt konkurrerande slag. Både de inhemska och de importerade produkterna har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De används för samma ändamål och erbjuds genom liknande eller identiska försäljningskanaler till kunder som kan köpa dem från både inhemska och utländska leverantörer. Det finns därför en hög grad av konkurrens mellan den berörda produkten och den produkt som produceras av unionsproducenterna.

(8) Kommissionen konstaterade också i den preliminära analysen att det finns ett viktigt samband och en stark konkurrens mellan kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor. Kornorienterad elektroplåt är den viktigaste insatsvaran för att producera stållaminat och stålkärnor. Kornorienterad elektroplåt skärs till laminat och staplas sedan för att bilda en kärna, som sedan monteras i en transformator. Det konstaterades att transformatortillverkare i EU köper antingen kornorienterad elektroplåt eller stållaminat och stålkärnor och att de har bearbetningsanläggningar där de kan skära kornorienterad elektroplåt till laminat och stapla laminaten i kärnor. När de köper kornorienterad elektroplåt bearbetar de den till laminat och kärnor i sina egna produktionsanläggningar. Denna integrationsnivå visar att transformatortillverkarna har viss flexibilitet på inköpssidan och att de kan övergå från att köpa kornorienterad elektroplåt till att köpa stållaminat och stålkärnor beroende på marknadssituationen.

(9) Uppgifter som lämnats av producenter av kornorienterad elektroplåt bekräftade att de sålde kornorienterad elektroplåt till två kundkategorier, nämligen dels tillverkare av laminat och kärnor, dels transformatortillverkare. Denna slutsats bekräftades genom kontroller på plats av de inlämnade svaren på frågeformuläret. Kommissionen drog därför slutsatsen att kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor är produkter som konkurrerar med varandra.

(10) Kommissionen avvisade därför påståendet från flera parters sida att kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor inte är likadana eller direkt konkurrerande produkter eftersom stållaminat och stålkärnor är helt omvandlade produkter med olika användningsområden och tekniska egenskaper. Med tanke på den höga graden av inbördes samband, konkurrenstrycket och den enkla övergången från en produkttyp till en annan konkurrerar kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor direkt med varandra och bör betraktas som den berörda produkten.

(11) Efter inledandet hävdade ett stort antal berörda parter, däribland unionsproducenterna och ett antal transformatorproducenter, att stållaminat och stålkärnor som är inbyggda i en transformator borde ingå i den berörda produkten och därför bör omfattas av åtgärder om kommissionen skulle införa åtgärder.

(12) Kommissionen instämde i detta. Medan kornorienterad elektroplåt är en produkt i tidigare led, följer stållaminat och stålkärnor direkt i senare led, och transformatorer är nästa produkt i senare led i värdekedjan. De grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaperna, dvs. att föra över elektricitet effektivt, hos kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor ändras inte när de är inbyggda som en kärna i en transformator.

(13) Det finns kornorienterad elektroplåt i olika kvalitetsklasser, som mäts som ”järnförlust” i watt/kg. Ju lägre järnförlust, desto effektivare överföring av elektricitet. De olika kvalitetsklasserna har en betydande inverkan på priset.

(14) För att kunna kategorisera kornorienterad elektroplåt på ett korrekt sätt analyserade kommissionen noggrant användarnas svar på frågeformuläret och inlagor. Kommissionen kategoriserade preliminärt kornorienterad elektroplåt på följande sätt, på grundval av järnförlusten i watt/kg, som är allmänt accepterad som måttenhet: Hög kvalitet < 0,7 W/kg, medelhög kvalitet 0,7 W/kg–0,9 W/kg och konventionell kvalitet > 0,9 W/kg.

3. UNIONSPRODUCENTERNA

(15) Unionsproducenterna utgörs av producenter av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor (unionsindustrin). Producenterna av kornorienterad elektroplåt är ThyssenKrupp Electrical Steel GmbH, Gelsenkirchen, Tyskland, ThyssenKrupp Electrical Steel UGO S.A.S., Isbergues, Frankrike (närstående till ThyssenKrupp Electrical Steel GmbH), Stalprodukt SA, Bochnia, Polen och GO Steel Frydek Mistek a.s., Frýdek-Místek, Tjeckien (närstående till Stalprodukt S.A.).

(16) Alla ovannämnda producenter samarbetade i undersökningen genom att lämna in svar på frågeformuläret. ThyssenKrupp Electrical Steel GmbH och Stalprodukt SA kontrollerades på plats. Kontrollerna omfattade även ofullständiga uppgifter om de närstående dotterbolagen.

(17) Unionsproducenterna av stållaminat och stålkärnor består av ungefär åtta företag, varav de flesta finns i Italien. Fem av dessa producenter besvarade frågeformuläret, varav två kontrollerades på plats. Det visade sig att vissa av dessa producenter delvis hade flyttat produktionen av stållaminat och stålkärnor till länder utanför unionen, däribland Turkiet och Förenade Arabemiraten.

(18) Flera berörda parter hävdade att producenterna av stållaminat och stålkärnor inte ingår i unionsindustrin, eftersom de förädlar såväl importerad kornorienterad elektroplåt som kornorienterad elektroplåt från unionen till stållaminat och stålkärnor. De bör därför snarare behandlas som importörer.

(19) Kommissionen avvisade detta påstående. Producenterna av stållaminat och stålkärnor, som de parter som framfört påståendet hänvisar till som servicecenter, framställer den berörda produkten i sina produktionslokaler i unionen genom att bearbeta kornorienterad elektroplåt till stållaminat och stålkärnor, oavsett om den kornorienterad elektroplåten har sitt ursprung i EU eller ett tredjeland. Därför ingår producenterna av stållaminat och stålkärnor i unionsindustrin.

4. ÖKAD IMPORT

(20) Kommissionen gjorde på grundval av uppgifter från Eurostat och uppgifter som lämnats av unionsproducenterna en analys av den ökade importen av den berörda produkten under perioden 2021–2025 (skadeundersökningsperioden).

(21) I sin bedömning av importutvecklingen beaktade kommissionen inte de importvolymer från vissa länder som skulle undantas från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna, särskilt Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Eftaländerna, Kenya och Ukraina. Kommissionen anser att de produkter som är föremål för bedömning med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein bör undantas från tillämpningen av denna förordning på grund av den nära marknadsintegrationen med EES/Efta-medlemmarna, storleken på den totala importen från dessa länder och den låga risken för en omläggning av handeln. Import från Kenya är undantagen på grundval av det bilaterala avtalet (5) , (6) och Ukraina är undantaget på grundval av upphävandet av skyddsförordningen (7) , (8). Ingen import rapporterades från Island, Liechtenstein och Kenya under skadeundersökningsperioden, och importen från Norge och Ukraina utgjorde 0,0009 % respektive 0,0006 % av EU:s totala import av den berörda produkten.

(22) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att sammanräkna unionsindustrins försäljning i unionen och importen till unionen. Uppgifterna om importen härrörde från Eurostat. Produktionsvolymen fastställdes på grundval av unionsproducenternas svar på frågeformuläret.

(23) Den totala importen av den berörda produkten har utvecklats på följande sätt:

Tabell 1

Importvolym, produktion och förbrukning samt import i förhållande till produktion och förbrukning

År

2021

2022

2023

2024

2025

Import av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor i ton

135 140

180 871

181 761

223 580

297 079

Index 2021=100

100

134

134

165

220

Import av kornorienterad elektroplåt i ton

101 617

134 440

132 732

172 006

227 396

Index 2021=100

100

132

131

169

224

Import av stållaminat och stålkärnor i ton

33 523

46 431

49 029

51 574

69 683

Index 2021=100

100

139

146

154

208

Produktion i ton

336 555

363 039

332 378

336 553

306 539

Index 2021=100

100

108

99

100

91

Import/produktion (förhållande)

0,40

0,50

0,55

0,66

0,97

Index 2021=100

100

124

136

165

241

Förbrukning i ton

397 698

450 172

435 769

480 947

525 088

Index 2021=100

100

113

110

121

132

Import/förbrukning (förhållande)

0,34

0,40

0,42

0,46

0,57

Index 2021=100

100

118

123

137

166

Källa:

EUROSTAT och svar på frågeformulär

(24) Analysen av importtrenderna för den berörda produkten visar att importvolymerna ökade med 120 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden, en ökning med 141 % jämförd med produktionen i unionen och en ökning med 66 % jämfört med förbrukningen i unionen.

(25) En första betydande importökning på 34 % skedde mellan 2021 och 2022. Importen låg kvar på en liknande nivå 2023 och ökade ytterligare med 23 % under 2024 och 33 % under 2025. År 2025 stod importen från Kina för 53 % av den totala importen, följt av Japan (20 %), Turkiet (13 %) och Sydkorea och Förenade Arabemiraten (4 %). Andelen för importen från Kina ökade från 20 % till 53 % under skadeundersökningsperioden, medan importandelarna minskade för Japan (från 25 % till 20 %), Turkiet (från 16 % till 13 %) och Sydkorea (från 9 % till 4 %) under samma period.

(26) Importpriserna bör bedömas per produkttyp och det måste göras åtskillnad mellan priset för kornorienterad elektroplåt och laminat och kärnor. Importpriserna för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor ökade sammantaget med 78 % mellan 2021 och 2023, började minska 2024 och fortsatte minska 2025, då de hade ökat med 27 % jämfört med 2021. Dessutom bör kornorienterad elektroplåt särskiljas efter kvalitet. De inhemska försäljningspriserna för kornorienterad elektroplåt är endast tillgängliga på aggregerad nivå och inte för olika kvaliteter, medan importpriserna är tillgängliga per kvalitet.

(27) Importpriserna för laminat och kärnor kan inte särskiljas eftersom de importeras med samma KN-nummer. Av marknadsinformationen är det emellertid möjligt att dra den preliminära slutsatsen att importen från Förenade Arabemiraten nästan helt och hållet utgörs av laminat och att importpriset för kärnor bör utgöra genomsnittet av den återstående importen.

Tabell 2

Importpriser för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor, kornorienterad elektroplåt, kärnor

År

2021

2022

2023

2024

2025

Importpris för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor (euro/ton)

2 169

3 379

3 863

2 826

2 746

Index 2021=100

100

156

178

130

127

Importpris för kornorienterad elektroplåt (euro/ton)

1 904

3 046

3 448

2 432

2 405

Index 2021=100

100

160

181

128

126

Importpris för kärnor (euro/ton)

2 950

4 342

5 024

4 233

3 970

Index 2021=100

100

147

170

144

135

Källa:

EUROSTAT

(28) Kommissionen drog därför slutsatsen att den berörda produkten importeras i ökade mängder. Importen har ökat märkbart, både i absoluta och relativt sett. Denna slutsats bygger på en omfattande analys av uppgifterna under hela undersökningsperioden och stöds av både den övergripande analysen och en analys på disaggregerad nivå, per produktkategori. Dessa siffror bekräftar att importökningen inträffat tillräckligt nyligen och är tillräckligt plötslig, tillräckligt kraftig och tillräckligt betydande för den berörda produkten totalt sett, vilket bekräftas på produktkategorinivå.

5. OFÖRUTSEDD UTVECKLING

(29) Kommissionen drog den preliminära slutsatsen att den betydande ökningen av importen av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor till unionen är en direkt följd av en oförutsedd utveckling som inte bara skapar utan även intensifierar obalanser i den internationella handeln med den berörda produkten.

(30) Den globala stålmarknaden, inbegripet sektorn för kornorienterad elektroplåt, kännetecknas av överkapacitet, och den globala kapaciteten har ökat betydligt under de senaste åren. Redan 2024 hade Kina ensamt en överkapacitet på 600 000 ton kornorienterad elektroplåt (motsvarande 20 % av landets totala inhemska efterfrågan), medan Indien, Sydkorea och Japan tillsammans stod för ytterligare 242 000 ton. Denna lediga kapacitet står i skarp kontrast till förbrukningen i EU, som uppgick till 366 850 ton samma år. Den har i hög grad bidragit till de ökande importvolymer som observerats på unionsmarknaden.

(31) När det råder överkapacitet på global nivå producerar producenterna alltför stora kvantiteter som de försöker avyttra varhelst möjligt och helst på marknader med höga prisnivåer. Unionsmarknaden, där det rådde sådana höga prisnivåer, blev en attraktiv destination för sådan överproduktion.

(32) Den effekt som beskrivs ovan har förvärrats av handelsbegränsande bruk på tredjelandsmarknader. Under de senaste åren har andra stora marknader i allt högre grad stängts, eftersom många länder i allt högre grad har använt handelspolitik och handelspolitiska skyddsinstrument för att skydda inhemska producenter. Sedan Förenta staterna införde åtgärderna enligt Section 232 år 2025 (9) (50 % tull på stålprodukter, inbegripet kornorienterad elektroplåt), har importen av kornorienterad elektroplåt till Förenta staterna minskat, vilket har lett till en omläggning av handeln och ökad import av kornorienterad elektroplåt till unionen. Dessutom är unionsmarknaden fortfarande attraktiv på grund av sin storlek, eftersom den är en av de största marknaderna för kornorienterad elektroplåt globalt. Endast Kina har en större inhemsk marknad än unionen. Marknaden i Kina är emellertid föremål för antidumpningsåtgärder på import från Japan och Sydkorea (10) på mellan 37 % och 46 %, vilket ledde till att Japan och Korea omdirigerade viss export till unionen.

(33) Vissa parter hävdade att den globala överkapaciteten och de amerikanska section 232-tullarna, till vilka kommissionen hänvisar, inte borde betraktas som en ”oförutsedd utveckling”. De tillade att global överkapacitet redan hade nämnts i den översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna som slutfördes 2022, och att denna faktor därför inte borde ha varit oväntad.

(34) Kommissionen avvisade detta påstående. Marknadsaktörerna kan rimligen förvänta sig att deras konkurrenter bygger upp kapacitet i enlighet med marknadstrenderna, såsom den ökande förbrukningen. Såsom anges i denna förordning konstaterades faktiskt en sådan ökning av förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Ytterligare tillväxt förväntas inom en snar framtid, mot bakgrund av exempelvis energiomställningar och det ökande behovet av datacenter. Bevisningen i ärendehandlingarna visar dock att Kina redan har byggt upp kapacitet som klart överstiger vad marknaden har kunnat absorbera. Det faktum att viss överkapacitet redan konstaterades vid den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna (11) innebär inte att den överkapacitet som byggts upp därefter kunde förväntas.

(35) Dessutom omfattas kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor av en mervärdesskattesats på 13 % i Kina. Kina har emellertid infört ett momsavdrag på 13 % för export av stållaminat och stålkärnor och transformatorer, i vilka stållaminat och stålkärnor är inbyggda, inom ramen för Kinas nuvarande skattepolitik. En sådan rabatt har dock inte införts när det gäller export av kornorienterad elektroplåt. Detta innebär att de kinesiska exporterande producenterna har ett incitament att exportera stållaminat och stålkärnor och transformatorer. De kinesiska myndigheterna inför då och då sådana momsavdrag på ett selektivt sätt för att främja exporten av vissa produkter. Dessa åtgärder är därför oväntade för marknadsaktörer utanför Kina.

(36) Mot bakgrund av dessa omständigheter drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den oförutsedda utvecklingen, i synnerhet global överkapacitet, handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer och allmänna tullhöjningar (särskilt i Förenta staterna) samt kinesiska momsavdrag, inte bara har lett till utan även kommer att fortsätta driva på en betydande ökning av importen av kornorienterad elektroplåt till unionen.

6. SKYLDIGHETER SOM LETT TILL EN ÖKNING AV IMPORTEN

(37) Den berörda produkten omfattar flera tullpositioner och för samtliga dessa tullpositioner har Europeiska unionen, till följd av tullmedgivanden som gjorts under tidigare rundor av de multilaterala handelsförhandlingarna, tullåtaganden (12) enligt följande:

Tabell 3

Tullsatser

Tullposition

Tullsats (tullåtagande)

7225 11 00

Fri

7226 11 00

Fri

8504 90 13

Fri

(38) Dessa medgivanden infördes vid tidpunkten för fastställandet av provisoriska skyddsåtgärder i del I, avsnitt II i Europeiska unionens lista över medgivanden och åtaganden, certifierad som lista EU CLXXIII – Europeiska unionen, den 1 december 2016 (13), i dess ändrade lydelse.

(39) Till följd av dessa medgivanden i Europeiska unionens lista över medgivanden och åtaganden, som fogats till Gatt och införlivats i enlighet med artikel II.7 i Gatt 1994, och till följd av andra delar av Gatt 1994, har Europeiska unionen ådragit sig skyldigheter enligt Gatt 1994, särskilt enligt följande: Artikel XI.1, som förbjuder icke-tariffära restriktioner för import av ovannämnda produkter, och framför allt, artikel II.1 a och artikel II.1 b första och andra meningarna i Gatt 1994. Enligt artikel II.1 b första meningen får EU inte, om det inte föreligger ett tillämpligt undantag, införa ordinarie tullar på den berörda produkten utöver de som fastställs och föreskrivs i den relevanta delen av EU:s lista över medgivanden och åtaganden, dvs. den tullsats som anges ovan för var och en av de tullpositioner som omfattas. Dessutom låg den tullsats som EU tillämpade på den berörda produkten, även kallad tullsats för mest gynnad nation, vid tidpunkten för undersökningen på de högsta tillåtna nivåerna enligt de tullåtaganden som anges ovan.

(40) Den berörda produkten importerades i ökade mängder till följd av ovannämnda skyldigheter enligt Gatt 1994 (artikel XI.1, artikel II 1 a och artikel II b första och andra meningarna i Gatt 1994) eftersom dessa skyldigheter, tillsammans med de tullmedgivanden som Europeiska unionen hade gjort i de på varandra följande rundorna av multilaterala handelsförhandlingar, förbättrade och säkerställde villkoren för marknadstillträde för import av den berörda produkten till unionsmarknaden. Europeiska unionens ovannämnda tullåtaganden ledde således till ökad import och gav inte unionen något utrymme att höja de ordinarie tullarna i stället för att införa skyddsåtgärder. Detta förklarar samtidigt hur skyldigheterna i fråga ledde till en ökning av import som vållar allvarlig skada.

(41) De nämnda skyldigheterna enligt Gatt hindrade samtidigt EU från att höja de importtullar som tillämpades på den berörda produkten. Det var således frågan om Europeiska unionens ”skyldigheter enligt GATT 1994 som begränsade dess förmåga att förhindra eller avhjälpa skador till följd av ökad import”. Samtidigt upphävde Europeiska unionen dessa skyldigheter som ett resultat av sina skyddsåtgärder.

7. ALLVARLIG SKADA

7.1. Unionsproducenternas situation

(42) För att kommissionen preliminärt ska kunna fastställa huruvida det finns bevisning för att unionsproducenterna av den berörda produkten vållats allvarlig skada har den i enlighet med artikel 9 i förordning 2015/478 och artikel 6 i förordning 2015/755 undersökt utvecklingen av förbrukning, produktion, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandelar, pris, lönsamhet, lager, avkastning på sysselsatt kapital, kassaflöde och antal anställda för den berörda produkten under skadeundersökningsperioden.

(43) Skadeindikatorerna visade i allmänhet negativa tendenser under skadeundersökningsperioden. Efter en ganska lovande återhämtning efter covid-19-pandemin 2022 och 2023 inträffade en betydande nedgång 2024, med en liten men otillräcklig förbättring 2025.

(44) Under skadeundersökningsperioden minskade produktionsvolymen med 9 %, försäljningen med 4 % och unionsindustrins marknadsandel minskade till 43 % (jämfört med 66 % år 2021). Lönsamheten på den inhemska försäljningen till icke-närstående kunder minskade från 8,4 % till 3,6 % under skadeundersökningsperioden.

(45) Detta ansågs vara ohållbart inom en kapitalintensiv sektor. Dessutom fann kommissionen att ett vinstmål på omkring 15 % krävdes för att möjliggöra de investeringar som var nödvändiga för att uppnå och upprätthålla högsta kvalitet. Detta vinstmål baserades på de vinstnivåer som unionsproducenterna uppnådde 2022 och 2023, före den kraftiga ökningen av importen.

(46) Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på 32 % ökade unionsproducenterna av kornorienterad elektroplåt kapaciteten med 9 %. På grund av importtrycket minskade emellertid kapacitetsutnyttjandet från 85 % till 71 % under skadeundersökningsperioden, och unionsproducenterna av kornorienterad elektroplåt förlorade 35 % av sin marknadsandel.

(47) Sammantaget visade den ekonomiska situationen för unionsproducenterna av kornorienterad elektroplåt (TK och Stalprodukt) en konsekvent nedåtgående trend när det gäller de flesta skadeindikatorer, medan situationen för unionsproducenterna av stållaminat och stålkärnor uppvisade en mer blandad bild beroende på deras affärsmodell, särskilt huruvida de huvudsakligen köpte in kornorienterad elektroplåt från unionsproducenter eller från tredjeländer. Vissa gick med förlust medan andra gick med vinst. Sammantaget fann kommissionen att de unionsproducenter av stållaminat och stålkärnor som förlitade sig på leveranser av kornorienterad elektroplåt från unionsproducenter led större skada än de producenter som åtminstone delvis förlitade sig på import till låga priser, särskilt från Kina.

(48) En helhetsanalys av situationen visar att förbrukningen i unionen, unionsproducenternas försäljning och motsvarande marknadsandel har utvecklats på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser, inhemska försäljningspriser till icke-närstående kunder och prisunderskridande

År

2021

2022

2023

2024

2025

Importpris för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor (euro/ton)

2 169

3 379

3 863

2 826

2 746

Index 2021=100

100

156

178

130

127

EU:s inhemska försäljningspris för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor (euro/ton)

2 270

3 529

3 529

2 826

2 896

Index 2021=100

100

155

155

124

128

Prisunderskridande för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor

4,5 %

4,3 %

-9,5 %

0,0 %

5,2 %

Index 2021=100

100

96

– 212

0

116

Källa:

EUROSTAT och svar på frågeformulär

År

2021

2022

2023

2024

2025

Importpris för kornorienterad elektroplåt (euro/ton)

1 904

3 046

3 448

2 432

2 405

Index 2021=100

100

160

181

128

126

EU:s inhemska försäljningspris för kornorienterad elektroplåt (euro/ton)

2 062

3 441

3 325

2 579

2 803

Index 2021=100

100

167

161

125

136

Prisunderskridande för kornorienterad elektroplåt

7,7 %

11,5 %

-3,7 %

5,7 %

14,2 %

Index 2021=100

100

150

–48

74

185

Källa:

EUROSTAT och svar på frågeformulär

År

2021

2022

2023

2024

2025

Importpris för kärnor (euro/ton)

2 879

4 270

4 934

4 038

3 796

Index 2021=100

100

148

171

140

132

EU:s inhemska försäljningspris för stålkärnor (euro/ton)

3 568

4 684

4 980

4 235

4 186

Index 2021=100

100

131

140

119

117

Prisunderskridande för stålkärnor

19,3 %

8,8 %

0,9 %

4,6 %

9,3 %

Index 2021=100

100

46

5

24

48

Källa:

EUROSTAT och svar på frågeformulär

(49) Unionsproducenterna säljer främst kornorienterad elektroplåt av lägre kvalitet, medan importen i stor utsträckning utgörs av högre kvaliteter. Med tanke på den varierande produktmixen av kornorienterad elektroplåt som säljs på hemmamarknaden och importerad kornorienterad elektroplåt är alla beräkningar av prisunderskridandet som grundar sig på genomsnitt försiktiga och till och med underskattade. En separat analys av prisunderskridandet gjordes för kärnor, där man på grundval av svaren på frågeformuläret kunde identifiera EU-priserna för kärnor och med större exakthet extrapolera deras importpriser. De tillgängliga uppgifterna medgav inte någon meningsfull beräkning av prisunderskridandet för laminat.

(50) För kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor förekom prisunderskridande under 2021 och 2022. Under 2023 var de globala marknadspriserna som allra högst och importpriserna var i genomsnitt högre än de inhemska försäljningspriserna. Under 2024 sjönk importpriserna och det förekom återigen prisunderskridande. År 2025 låg prisunderskridandet på 5,2 % för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor på aggregerad nivå, 14,2 % för kornorienterad elektroplåt och 9,3 % för kärnor.

Tabell 5

Förbrukning, inhemsk försäljning till icke-närstående kunder och inhemsk marknadsandel

År

2021

2022

2023

2024

2025

Förbrukning i ton

397 698

450 172

435 769

480 947

525 088

Index 2021=100

100

113

110

121

132

Inhemsk försäljning till icke-närstående kunder i ton

262 558

269 301

254 008

257 368

228 009

Index 2021=100

100

103

97

98

87

Marknadsandel på hemmamarknaden

66 %

60 %

58 %

54 %

43 %

Källa:

EUROSTAT och svar på frågeformulär

(51) Förbrukningen ökade stadigt under skadeundersökningsperioden, med endast en liten minskning från 2022 till 2023. Totalt sett ökade den med 32 % under skadeundersökningsperioden. Den inhemska försäljningen till icke-närstående kunder låg inledningsvis nära 2021 års värde, men 2025 minskade den med 13 % jämfört med 2021. Den ökade förbrukningen och minskningen av den inhemska försäljningen ledde till en betydande minskning av den inhemska marknadsandelen från 66 % till 43 %.

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

År

2021

2022

2023

2024

2025

Produktion i ton

336 555

363 039

332 378

336 553

306 539

Index 2021=100

100

108

99

100

91

Produktionskapacitet i ton

393 825

408 735

411 135

427 107

430 107

Index 2021=100

100

104

104

108

109

Kapacitetsutnyttjande

85 %

89 %

81 %

79 %

71 %

Källa:

Svar på frågeformuläret

(52) Produktionen ökade inledningsvis med 8 % under skadeundersökningsperioden, återgick sedan till 2021 års nivåer och minskade slutligen med 9 % under 2025 jämfört med 2021. Produktionskapaciteten ökade successivt med tiden för att nå en ökning på 9 % under 2025 jämfört med 2021. Kapacitetsutnyttjandet minskade med 14 % under 2025 jämfört med 2021, eftersom de båda indikatorerna utvecklades i motsatt riktning.

Tabell 7

Inhemsk försäljning och export till icke-närstående kunder samt deras lönsamhet

År

2021

2022

2023

2024

2025

Försäljning till inhemska icke-närstående kunder i ton

262 558

269 301

254 008

257 368

228 009

Index 2019=100

100

103

97

98

87

Export till icke-närstående kunder i ton

80 538

94 515

85 858

81 573

100 973

Index 2019=100

100

117

107

101

125

Lönsamhet för inhemsk försäljning (i % av omsättningen)

8,4 %

14,5 %

14,1 %

-2,3 %

3,6 %

Lönsamhet för export (i% av omsättningen)

8,3 %

16,4 %

14,2 %

-1,9 %

4,4 %

Källa:

EUROSTAT och svar på frågeformulär

(53) Lönsamheten ökade med 6,1 procentenheter för inhemsk försäljning och 8,1 procentenheter för export från 2021 till 2022 men minskade dramatiskt 2024. Den förbättrades något 2025 men låg fortfarande kvar på låga och ohållbara nivåer.

Tabell 8

Kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, lager och sysselsättning

År

2021

2022

2023

2024

2025

Kassaflöde i tusen euro

51 240

166 298

157 549

91 611

108 224

Index 2021=100

100

325

307

179

211

Avkastning på sysselsatt kapital (%)

12,2 %

34,5 %

23,7 %

-2,4 %

5,3 %

Lager (i ton)

19 413

24 802

23 530

26 244

16 553

Index 2021=100

100

128

121

135

85

Sysselsättning

2 798

2 895

2 973

3 043

3 057

Index 2021=100

100

103

106

109

109

Källa:

Svar på frågeformuläret

(54) Kassaflödet ökade med 111 % under skadeundersökningsperioden. Avkastningen på sysselsatt kapital blev negativ under 2024 och minskade sammantaget med 6,9 procentenheter mellan 2021 och 2025. Lagren minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Sysselsättningen ökade symmetriskt med den ökade produktionskapaciteten med 9 % under 2025 jämfört med 2021.

7.2. Slutsats

(55) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsproducenterna lider allvarlig skada, vilket särskilt framgår av den minskade produktionen, försäljningen, en betydande förlust av marknadsandelar, ett betydande pristryck och kraftigt minskad lönsamhet.

8. ORSAKSSAMBAND

(56) Kommissionen undersökte om den ökade importen vållade unionsproducenterna allvarlig skada. För att ifrågasätta förekomsten av ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den ökade importen undersökte kommissionen dessutom om andra kända faktorer samtidigt kunde ha skadat unionsproducenterna.

8.1. Ökad import

(57) Kommissionen fastställde preliminärt att det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen av den berörda produkten och den allvarliga skada som unionsproducenterna lidit.

(58) Medan importen av den berörda produkten ökade med 120 % mellan 2021 och 2025, drabbades unionsproducenterna, särskilt unionsproducenter av kornorienterad elektroplåt, under samma period av minskad produktion och försäljning samt förlust av betydande marknadsandelar, trots att förbrukningen ökade, vilket ledde till minskande och ohållbara vinstnivåer.

(59) Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skada som unionsproducenterna lidit.

8.2. Andra kända faktorer

(60) För att försäkra sig om att den allvarliga skadan inte kan tillskrivas andra faktorer än ökad import har kommissionen genomfört en preliminär analys för att fastställa om andra faktorer kan ha bidragit till den allvarliga skada som unionsproducenterna lidit, för att i så fall avgränsa verkningarna av dessa faktorer från verkningarna av den ökade importen, i syfte att preliminärt fastställa förekomsten av ett verkligt och betydande orsakssamband.

(61) Flera berörda parter har hävdat att unionsproducenterna snarare lider skada av de höga energipriserna inom unionen än av den ökade importen. Energipriserna är mycket riktigt i allmänhet högre i unionen än i vissa andra regioner i världen. Under normala marknadsförhållanden kan dock tillverkare låta återspegla kostnadsökningar i sina försäljningspriser och därigenom upprätthålla en skälig vinstmarginal. Den ökade importnivån har hindrat unionsproducenterna från att höja sina försäljningspriser tillräckligt för att täcka de ökade energikostnaderna. Det är således inte kostnadsökningen som sådan som har vållat skada, utan den ökade importen som har gjort det omöjligt för unionsproducenterna att korrekt låta återspegla dessa kostnadsökningar i sina försäljningspriser.

(62) Flera parter hävdade att unionsproducenterna inte kunde leverera kornorienterad elektroplåt i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet. Undersökningen visade att unionsproducenterna för närvarande teoretiskt sett kan tillgodose omkring 80 % av efterfrågan på kornorienterad elektroplåt av de kvaliteter som för närvarande produceras i unionen.

(63) Kommissionen fann emellertid, och instämde i detta påstående till denna del, att unionsproducenterna inte kunde producera den högsta kvalitet som behövdes för de mest energieffektiva transformatorerna för att möta den ökade efterfrågan (dvs. de som hade de lägsta tekniskt möjliga järnförlusterna). Unionsproducenterna instämde också i detta påstående. Denna faktor försvagade emellertid inte orsakssambandet mellan ökade importvolymer och den allvarliga skada som unionsproducenterna lidit, eftersom dessa kvalitetsproblem inte hindrade unionsindustrin från att nå stabila vinstnivåer 2022 och 2023 (se tabell 6).

(64) Flera parter hävdade att ökningen av importen återspeglar den ökande efterfrågan och normaliseringen av marknaden efter pandemin. Kommissionen noterade att unionsindustrin borde ha gynnats av dessa förmånliga marknadsförhållanden, men så var inte fallet på grund av den ökande importen, vilken översteg den ökade förbrukningen.

(65) Kommissionen bedömde också unionsproducenternas exportresultat på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret. Kommissionen fann att unionsproducenterna av kornorienterad elektroplåt ökade exportvolymerna något under skadeundersökningsperioden. Kommissionen avvisade därför preliminärt påståendet att exportresultatet bidrog till den skada som unionsindustrin lidit.

(66) Vissa parter påpekade även att skadan orsakades av stora investeringar från unionsproducenterna och utfasning av fossila bränslen. Investeringarna var emellertid nödvändiga för att fortsätta att tillhandahålla en konsekvent god kvalitet på den berörda produkten och förbättra den ytterligare. Genom ökningen av importen och den snabba försämringen av dess ekonomiska situation hindrades unionsindustrin från att göra mer nödvändiga investeringar för att uppnå ytterligare kvalitetsförbättringar.

(67) Kommissionen har således inte kunnat identifiera några andra faktorer som skulle kunna försvaga orsakssambandet mellan ökningen av importen och den allvarliga skadan för unionsproducenterna.

8.3. Slutsats

(68) Av ovanstående skäl drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det fanns ett orsakssamband mellan den betydande ökningen av importen och den allvarliga skada som unionsindustrin lidit. Andra faktorer, särskilt de höga energipriserna, kan ha bidragit till den allvarliga skada som unionsproducenterna lidit, men dessa faktorer försvagade inte orsakssambandet.

9. UNIONENS INTRESSE

(69) Kommissionen undersökte om det skulle ligga i unionens intresse att anta provisoriska åtgärder. Analysen av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsproducenternas, importörernas och användarnas intressen.

(70) Unionsindustrin består av omkring tolv producenter i olika medlemsstater i unionen och sysselsatte direkt fler än 3 000 anställda under 2025 i produktionen av den berörda produkten. Det skulle få betydande negativa konsekvenser för både de anställda och de regioner där produktionsanläggningarna är belägna om den skulle försvinna.

(71) Det har fastställts att unionsindustrin lider allvarlig skada som vållats av ökad import. Införandet av åtgärder för att skydda unionsindustrin mot denna kraftiga importökning ligger därför helt klart i unionsindustrins intresse.

(72) Kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor är en oumbärlig insatsvara i transformatorer, som är en kritisk nätkomponent vars tillgänglighet och överkomlighet är avgörande för Europas energiomställning och försörjningstrygghet. Utan tillverkning i Europa av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor skulle unionens transformatorindustri vara helt beroende av import av dessa material från tredjeländer. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor med 23 procentenheter till 43 %, medan importörernas marknadsandel fortsatte att öka, särskilt Kinas marknadsandel som ökade till över 50 % av den totala importen.

(73) Störningarna i de globala leveranskedjorna har belyst sårbarheter, och en livskraftig industri för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor säkerställer att unionen kan upprätthålla sin industriella produktion och strategiska autonomi även i tider av global osäkerhet.

(74) Dessutom hjälper unionsindustrin för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor unionen att uppnå sina klimatmål. Unionsindustrin följer unionens miljöbestämmelser, medan import av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor skulle kunna leda till koldioxidläckage.

(75) Användare och importörer söker i allmänhet lägsta möjliga pris. Det ligger dock i deras intressen att det finns en konkurrenskraftig och bärkraftig industri i unionen som en livskraftig försörjningskälla.

(76) Flera berörda parter hävdade att unionsproducenterna inte tillgodosåg unionsanvändarnas efterfrågan vare sig i fråga om kvantitet eller kvalitet. Dessutom skulle den totala kapaciteten hos unionens industri för kornorienterad elektroplåt inte motsvara unionens förbrukning av kornorienterad elektroplåt. Vidare skulle den kornorienterad elektroplåt som unionsindustrin producerade inte uppfylla de krav på järnförlust och ljudnivå som föreskrivs enligt kommissionens förordning (EU) nr 548/2014 (14). Som en följd av detta skulle unionens transformatorindustri inte kunna producera transformatorer som uppfyller dessa krav. Dessutom hävdade parterna att en åtgärd kraftigt skulle öka priserna på kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor för unionens transformatorindustri i senare led. Detta skulle sammantaget skada unionsindustrins konkurrenskraft och leda till ökad import av transformatorer och beroende av Kina. Kommissionen beaktade oron gällande försörjningen av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor genom att införa särskilda tullar baserade på minimiimportpriser i kombination med tullkvoter som, utöver att skydda unionsindustrin, har till syfte att hålla unionsmarknaden öppen för import. Genom åtgärdernas form säkerställs även att eventuella merkostnader begränsas till ett absolut minimum för transformatorproducenterna, särskilt för de producenter som redan köper kornorienterad elektroplåt av hög kvalitet till priser som ligger nära priströskeln. Kostnaden för kornorienterad elektroplåt i en transformator motsvarar dessutom i genomsnitt mellan 10 % och 30 % och kostnadsökningen kommer i de flesta fall endast att utgöra en liten procentandel av denna. Å andra sidan kommer införandet av åtgärder att göra det möjligt för unionsindustrin att investera i syfte att öka produktionen av kornorienterad elektroplåt av hög kvalitet.

(77) Vidare hävdades det att införandet av en åtgärd på kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor skulle leda till kringgående. Producenter i exporterande länder skulle kunna vidarebearbeta kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor till kärnor som är inbyggda i transformatorer för att undvika tullar.

(78) Kommissionen har beaktat detta påstående och funnit att det är motiverat att åtgärderna även tillämpas på kärnor som är inbyggda i transformatorer. Således kommer kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor, inbegripet stållaminat och stålkärnor som vidarebearbetas till transformatorer, att omfattas av de provisoriska åtgärder som införs genom denna förordning. Detta inkluderande krävs för att säkerställa att åtgärden är effektiv. Dessutom är det möjligt att identifiera en kärna i en transformator och den har samma fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som en kärna som ännu inte har monterats i en transformator.

(79) Flera parter hävdade dessutom att högre priser på kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor till följd av åtgärden skulle påverka transformatorsektorn negativt, vilket skulle försena nätutbyggnaden och leda till högre elpriser.

(80) Kommissionen avvisade dessa påståenden. Priserna på transformatorer utgör endast en liten del av de totala driftskostnaderna för elnätet. Det konstaterades att en ökning av transformatorpriserna får en försumbar effekt på nätdriftskostnaderna och därefter på elpriserna.

(81) Vissa parter hävdade att införandet av skyddsåtgärder inte ligger i unionens intresse eftersom dessa åtgärder, i kombination med mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen, som snart kommer att införas enligt unionslagstiftningen, kommer att leda till ännu högre importpriser, vilket sannolikt kommer att ha en negativ inverkan på transformatorproducenternas konkurrenskraft.

(82) Kommissionen avfärdade detta argument. Unionsproducenterna anpassar kontinuerligt produktionsprocesserna för att följa unionslagstiftning som är avsedd att minska koldioxidutsläppen. Syftet med åtgärderna enligt mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen är att unionsindustrin fortsatt ska vara konkurrenskraftig i förhållande till producenter i exportländer, som inte behöver följa liknande regler om minskade koldioxidutsläpp enligt sin nationella lagstiftning. Unionens ansträngningar att minska koldioxidutsläppen skulle undergrävas om detta argument godtogs, något som uppenbart strider mot unionens intresse.

(83) På grundval av ovanstående påståenden och överväganden fastställde kommissionen att rätt balans mellan producenternas och användarnas intressen kommer att uppnås genom skyddsåtgärder i de former som beskrivs i avsnitt 12.2. Dessa kommer dels att hantera den allvarliga skada som orsakats av ökad import, dels att ta hänsyn till transformatorproducenternas intressen genom att göra den del av stållaminat och stålkärnor som är inbyggda i importerade transformatorer till föremål för åtgärder.

(84) Åtgärden kommer sannolikt även att fungera som en katalysator för unionsindustrins investeringar i tillverkning av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor och för efterföljande ökningar av kapacitetsutnyttjandet. Genom införandet av åtgärder kommer unionsproducenterna att kunna återuppta och öka produktionen och återfå sin konkurrenskraft. Detta kommer att leda till en mer hållbar och konkurrenskraftig unionsindustri på lång sikt.

(85) På grundval av ovanstående överväganden och en noggrann granskning av de olika intressena drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det ligger i unionens intresse att anta skyddsåtgärder i form av särskilda tullar som baseras på skillnaden mellan en fastställd priströskel och det faktiska importpriset per produktkvalitetsklass. De positiva effekterna för unionsindustrin uppväger de negativa effekter som transformatorindustrin riskerar att drabbas av. Denna balanserade åtgärd skulle möjliggöra import till unionen, särskilt av högre kvaliteter, för att säkerställa att det utländska utbudet fortsätter att tillgodose efterfrågan från industrin i senare led, samtidigt som hållbara prisnivåer säkerställs för unionsindustrin.

(86) Unionsproducenterna av den berörda produkten har strategisk betydelse för unionens ekonomiska säkerhet och motståndskraft på lång sikt, och unionen har inte råd att förlora denna industri. Kommissionen anser därför att skyddsåtgärden ligger i unionens intresse.

10. KRITISKA OMSTÄNDIGHETER

(87) I enlighet med artikel 7.1 a i förordning (EU) 2015/478 undersökte kommissionen om det förelåg kritiska omständigheter då dröjsmål skulle kunna orsaka skada som vore svår att avhjälpa. Framför allt undersöktes unionsproducenternas nuvarande situation och huruvida importen sannolikt kommer att öka ytterligare inom den närmaste framtiden.

(88) Unionsproducenterna befann sig redan i en svår situation, vilket förklaras i avsnitt 7 i denna förordning. I synnerhet förlorade unionsproducenterna betydande marknadsandelar på en annars växande marknad. En unionsproducent upphörde dessutom tillfälligt med produktionen vid en av sina anläggningar på grund av den ohållbara ekonomiska situationen.

(89) Såsom förklaras i avsnitt 5 uppskattades dessutom den befintliga globala överkapaciteten (exklusive planerad ytterligare kapacitet) till mer än 842 000 ton, vilket motsvarar mer än dubbla förbrukningen i unionen under samma period. Med hänsyn till den mycket stora överkapaciteten, som överstiger all potentiell efterfrågan, inbegripet den förväntade ökningen av efterfrågan i exportländerna, kommer producenterna att försöka hitta avsättningsmöjligheter för överskottsproduktionen i de importerande länderna, inklusive mycket sannolikt unionen, som, i motsats till många andra marknader, fortfarande är en öppen marknad.

(90) På grund av handelspolitiska skyddsåtgärder i många tredjeländer (se skäl (32)) och de tullar som Förenta staterna har infört (se skäl (32)) kommer unionsmarknaden att förbli en attraktiv exportdestination, vilket klargörs i avsnitt 5. På grund av unionsproducenternas redan svåra situation skulle en ytterligare ökning av importen vara ohållbar.

(91) Kommissionen ansåg därför att det föreligger kritiska omständigheter på grund av den allvarliga skada som unionsproducenterna lider och risken för en ytterligare ökning av importen. Varje dröjsmål med antagandet av provisoriska skyddsåtgärder skulle orsaka skador som vore svåra att avhjälpa. Kommissionen drar därför slutsatsen att provisoriska skyddsåtgärder bör införas utan dröjsmål.

11. UNDANTAGANDE AV VISSA LÄNDER FRÅN DE PROVISORISKA ÅTGÄRDERNA TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(92) Efter inledandet hävdade Colombia, Gulfstaternas samarbetsråd, Island, Mexiko, Ukraina, Schweiz, Taiwan och Thailand att de borde undantas från åtgärdernas tillämpningsområde, antingen med hänsyn till deras status som utvecklingsland eller med hänsyn till deras försumbara exportvolymer av den berörda produkten till unionen, eller med hänsyn till ett gällande bilateralt handelsavtal mellan dem och unionen.

(93) Flera parter begärde att Japan och Sydkorea skulle undantas från åtgärderna, eftersom dessa länder exporterar produkttyper av hög kvalitet som inte produceras i unionen och som därför inte konkurrerar med produkttyper som tillverkas av unionsproducenterna.

(94) I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och unionens internationella förpliktelser ska de provisoriska åtgärderna inte tillämpas mot en produkt med ursprung i ett utvecklingsland som är WTO-medlem eller i Algeriet (15) om det landets andel av importen till unionen av produkten i fråga inte överstiger 3 %, förutsatt att de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och har en importandel på mindre än 3 % tillsammans svarar för högst 9 % av unionens totala import av den berörda produkten.

(95) I bilaga III.1 förtecknas alla utvecklingsländer som är medlemmar i WTO och därför är berättigade till undantag från skyddsåtgärden.

(96) Kommissionens preliminära fastställande visar att importen av den berörda produkten med ursprung i utvecklingsländer som är WTO-medlemmar inte uppfyller kraven för att omfattas av ovannämnda undantag, om importen från dessa länder betraktas som en helhet för den berörda produkten. Om importen från dessa länder däremot betraktas per produkttyp, i så fall med undantag för en produkttyp, gynnar undantaget många utvecklingsländer som är WTO-medlemmar. Kommissionen anser därför, i överensstämmelse med tidigare praxis, att det i detta skede är lämpligt att beräkna importvolymen från utvecklingsländer på grundval av varje produkttyp. Vidare fastställs även tullhöjningen per produkttyp, med hänsyn till de betydande variationerna i prisnivåer. I bilaga III.2 (Förteckning över produkttyper med ursprung i utvecklingsländer som omfattas av de provisoriska åtgärderna) anges de utvecklingsländer som omfattas av provisoriska skyddsåtgärder.

(97) Dessutom är det, såsom också förklaras i avsnitt 4, på grundval av befintlig unionslagstiftning ett krav att undanta import från Ukraina från tillämpningen av skyddsåtgärder. Kommissionen antog förordning (EU) 2025/1153 (16) om tillfälligt upphävande av vissa bestämmelser i förordning (EU) 2015/478 vad gäller import från Ukraina. I enlighet med nämnda förordning, och i linje med kravet på parallellitet, har import från Ukraina undantagits från tillämpningsområdet för denna skyddsåtgärdsundersökning (17).

12. SLUTSATSER OCH INFÖRANDE AV EN PROVISORISK ÅTGÄRD

12.1. Införande av en provisorisk åtgärd

(98) Kommissionen drog preliminärt slutsatsen att unionsproducenterna lider allvarlig skada. Med tanke på de kritiska omständigheterna anser kommissionen att det bör införas en provisorisk skyddsåtgärd för att förhindra ytterligare skada för unionsindustrin som vore svår att avhjälpa innan denna undersökning avslutats.

12.2. Den provisoriska åtgärdens form, nivå och varaktighet

(99) När kommissionen fattade beslut om vilken form av åtgärd som är lämpligast beaktade den flera faktorer. För det första beaktade kommissionen vad som är lämpligt för att avhjälpa den skada som unionsproducenterna lidit. I detta avseende konstruerade kommissionen ett icke-skadevållande pris, som utgörs av kostnader för sålda varor till vilka ett vinstmål på 15 % lades till. Ett sådant vinstmål ansågs nödvändig för att möjliggöra de investeringar som krävs för att kunna producera produkter av högsta kvalitet, vilket i allt högre grad krävs av marknaden.

(100) För det andra beaktade kommissionen de gällande antidumpningsåtgärderna, som kommer att fortsätta att tillämpas, på import av kornorienterad elektroplåt från fem länder (18), där en särskild tull knuten till skillnaden mellan en fastställd priströskel och det faktiska importpriset konstaterades vara mest lämplig, främst med tanke på användarnas, dvs. transformatorindustrins, behov av att kunna fortsätta att importera högkvalitativa produkter till priser som inte leder till en otillbörlig kostnadsökning för transformatorproducenterna. Sedan åtgärderna infördes 2015 har import särskilt från Japan och Sydkorea, främst av hög kvalitet, faktiskt gjorts till priser som översteg minimiimportpriserna, vilket innebar att inga tullar alls betalades. Samtidigt tillhandahöll de gällande åtgärderna ett grundläggande skydd för unionsindustrin mot import till låga skadevållande priser. Eftersom de särskilda tullarna baserade på minimiimportpriser fastställdes för mer än tio år sedan är dessa numera föråldrade, då nivåerna är för låga och därför inte längre erbjuder något effektivt skydd för unionsindustrin.

(101) För det tredje vägleddes kommissionen av tidigare praxis vid undersökningar avseende skyddsåtgärder och av internationella åtaganden som anger att traditionella handelsflöden bör respekteras i den mån de inte förvärrar den allvarliga skada som konstaterats. I detta avseende ansåg kommissionen också att en oproportionerligt stor importökning, som fastställdes för importen från Kina, bör begränsas till den genomsnittliga ökningstakten mellan åren 2021 och 2023 (43 %) och tillämpas på importökningen mellan åren 2023 och 2025, för att beräkna tullkvotsvolymen för importen från andra handelspartner under samma representativa period.

(102) För det fjärde hävdade vissa parter att åtgärden för att vara effektiv även behöver omfatta den berörda produkten när den är inbyggd i transformatorer. Kommissionen instämde i detta påstående och ansåg att de provisoriska skyddsåtgärderna faktiskt borde tillämpas på den berörda produkten när den är inbyggd i produkter i senare led i förädlingskedjan, dvs. i transformatorer. Detta inkluderande syftar till att undvika en minskning av importen av den berörda produkten efter införandet av provisoriska skyddsåtgärder, vilket skulle medföra ökad import av produkter i senare led i förädlingskedjan, dvs. av transformatorer, vilket avsevärt skulle minska skyddsåtgärdens effektivitet. Stålkärnan är inbyggd i transformatorn men absorberas inte, vilket innebär att den kan identifieras i en transformator.

(103) Mot bakgrund av ovanstående överväganden fann kommissionen preliminärt att en särskild tull som återspeglar skillnaden mellan en fastställd priströskel och det faktiska importpriset i kombination med en tullkvot per produkttyp skulle vara den lämpligaste formen för skyddsåtgärden. Nivån på den fastställda priströskeln kommer att vara olika inom och utanför kvoten. Denna åtgärd kommer att skydda unionsindustrin mot en ökad import till låga skadevållande priser och samtidigt säkerställa att transformatorproducenterna kan fortsätta att importera den berörda produkten, särskilt högkvalitativa produkter från Japan och Sydkorea. För närvarande sker denna import redan till priser som ligger nära de tröskelpriser som fastställts preliminärt, och ibland till och med till högre priser. Denna form av åtgärd kommer följaktligen att medföra minsta möjliga störningar för handeln och säkerställa att de eventuella effekterna på transformatorproducenternas kostnader begränsas till det strikta minimum som krävs.

(104) När det gäller kärnor som är inbyggda i transformatorer fann kommissionen att en särskild tull uttryckt i euro/ton, motsvarande skillnaden mellan en fastställd priströskel för kärnor och det genomsnittliga importpriset baserat på uppgifter från Eurostat för åren 2023 och 2025, skulle vara det mest lämpliga och genomförbara sättet att uppnå det avsedda målet.

(105) Kommissionen fann att en separat kvot borde införas för kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor. Kvotnivåerna borde baseras på de senaste tre årens genomsnittliga importnivå. Vidare hävdade vissa berörda parter att hänsyn borde tas till import inom ramen för immateriella rättigheter, att Japan borde tilldelas en hög kvot, att kvoterna borde gälla kvartalsvis och att ett överföringssystem för kvoter borde införas.

(106) På grundval av överväganden rörande unionens intresse och för att säkerställa bästa möjliga användning av tullkvotsvolymerna ansåg kommissionen att kvoterna dels bör vara landsspecifika och tilldelas länder som har ett betydande intresse av att leverera den specifika produkttypen i fråga, dels tilldelas alla övriga ursprung.

(107) Vid tillämpningen av denna förordning anses länder med en andel på mer än 5 % av importen under de tre senaste åren i den berörda produktkategorin ha ett betydande leveransintresse. En återstående tullkvot (den återstående kvoten), som grundar sig på genomsnittet av den återstående importen under de tre senaste åren, bör tilldelas alla övriga leverantörsländer. Den återstående kvoten bör fyllas utifrån datumen för godtagande av tulldeklarationer för övergång till fri omsättning, i kronologisk ordning, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447. Denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(108) Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Gällande kriterier i unionen för fastställande av icke-förmånsberättigande ursprung bör därför tillämpas.

(109) De Taric-nummer som anges i BILAGA II till denna förordning bör skapas.

(110) De provisoriska åtgärderna bör gälla i 155 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft (dvs. till och med den 26 februari 2027).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

1. Om inte annat följer av artikel 4 öppnas härmed särskilda tullkvoter för import till unionen av kornorienterad elektroplåt och stållaminat och stålkärnor som klassificeras enligt KN-nummer (7225 11 00 , 7226 11 00 and 8504 90 13 ) under en period av 155 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

2. Härmed införs en provisorisk skyddstull på import till unionen av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7225 11 00 och 7226 11 00 , under en period av 155 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

3. Härmed införs en provisorisk skyddstull på import till unionen av stållaminat och stålkärnor, även staplade, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8504 90 13 , även inbyggda i transformatorer, enligt KN-nummer 8504 21 00 , 8504 22 10 , 8504 22 90 , 8504 23 00 , 8504 31 21 , 8504 31 29 , 8504 31 80 , 8504 32 00 , 8504 33 00 och 8504 34 00 , under en period av 155 kalenderdagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

4. Alla tullkvoter som fördelas enligt denna förordning ska förvaltas enligt principen ”först till kvarn” i enlighet med artiklarna 49–54 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447. Den provisoriska skyddstullen för de produkter som anges i artikel 1.2 ska vara skillnaden mellan den fastställda priströskeln i bilaga I och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare är lägre än den förra. Nivån på den fastställda priströskeln kommer att vara olika inom och utanför kvoten. Ingen tull ska tas ut om nettopriset fritt unionens gräns är lika med eller högre än den fastställda priströskeln i bilaga I.

5. Den provisoriska skyddstullen för de produkter som anges i artikel 1.3, när de inte är inbyggda i transformatorer enligt definitionen i artikel 1.3, ska vara skillnaden mellan den fastställda priströskeln i bilaga I och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare är lägre än den förra. Nivån på den fastställda priströskeln kommer att vara olika inom och utanför kvoten. Ingen tull ska tas ut om nettopriset fritt unionens gräns är lika med eller högre än den fastställda priströskeln i bilaga I.

6. Den provisoriska skyddstullen för de produkter som anges i artikel 1.3, när de är inbyggda i transformatorer enligt definitionen i artikel 1.3, ska vara 1 140 euro per ton av den produkt som anges i artikel 1.3, som är inbyggd i transformatorn, och som uppvisas för övergång till fri omsättning i unionen. De ekonomiska aktörerna ska deklarera vikten i ton av en kärna i en transformator. De produkter som anges i artikel 1.3 omfattas inte av kvoter när de ingår i transformatorer enligt definitionen i artikel 1.3.

7. De fastställda priströsklarna per produkttyp förtecknas i bilaga I.

8. Vissa Taric-nummer som fastställs i förordning (EU) 2015/1953 ska ersättas med de Taric-nummer som införs genom den här förordningen.

Artikel 2 artikelns sida

1. Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.

2. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3 artikelns sida

Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.

Artikel 4 artikelns sida

För den berörda produkten förtecknas i bilaga III de ursprungsländer som är utvecklingsländer och som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 5 artikelns sida

Import av den berörda produkten med ursprung i Island, Liechtenstein, Norge, Kenya och Ukraina ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 6 artikelns sida

För import som omfattas av dessa provisoriska skyddstullar och som också omfattas av de antidumpningstullar som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/58 kommer antidumpningstullarna inte att tas ut under denna förordnings tillämpningsperiod, eftersom dessa tullar är lägre än de provisoriska skyddstullarna.

Artikel 7 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft den 25 september 2026.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 september 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler, EUT L 83, 27.3.2015, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/478/oj.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer, EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/2017-05-19.

(3) Avtal om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Slutakt – Gemensamma förklaringar – Förklaringar från regeringarna i medlemsstaterna och EFTA-staterna – Avtal – Godkänt protokoll – Förklaringar från en eller flera av parterna som anslutit sig till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EGT L 1, 3.1.1994, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1994/1/oj.

(4) Tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning beträffande import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat stål för elektriskt ändamål (EUT C, C/2026/1848, 27.3.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1848/oj.

(5) Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1994/1/oj.

(6) Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kenya, ELI: http://data.europa.eu/eli/ agree_internation/2024/1648/oj.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/1153 av den 5 juni 2025 om tillfälligt upphävande av vissa bestämmelser i förordning (EU) 2015/478 vad gäller import av ukrainska produkter till unionen, (EUT L, 2025/1153, 5.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1153/oj).

(8) https://www.federalregister.gov/documents/2025/06/09/2025-10524/adjusting-imports-of-aluminum-and-steel-into-the-united-states.

(9) https://www.federalregister.gov/documents/2025/06/09/2025-10524/adjusting-imports-of-aluminum-and-steel-into-the-united-states.

(10) https://www.reuters.com/markets/commodities/china-extend-anti-dumping-duties-steel-product-japan-south-korea-eu-2022-07-22/#:~:text=Reuters%20Plus-,China%20to%20extend%20anti%2Ddumping%20duties%20on%20steel%20product%20from,during%20the%20year%2Dlong%20investigation.

(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/58 av den 14 januari 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Amerikas förenta stater, Japan, Folkrepubliken Kina, Ryska federationen och Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT L 10, 17.1.2022, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/58/oj.

(12) http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2522/oj.

(13) WTO doc. WT/Let/1220.

(14) Kommissionens förordning (EU) nr 548/2014 av den 21 maj 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller små, medelstora och stora krafttransformatorer, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/548/2019-11-14.

(15) 2005/690/EG: Rådets beslut av den 18 juli 2005 om ingående av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Demokratiska folkrepubliken Algeriet, å andra sidan, EUT L 265, 10.10.2005, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2005/690/oj.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/1153 av den 5 juni 2025 om tillfälligt upphävande av vissa bestämmelser i förordning (EU) 2015/478 vad gäller import av ukrainska produkter till unionen, EUT L, 2025/1153, 5.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1153/oj.

(17) Denna åtgärd ger även länder som inte är WTO-medlemmar den behandling som WTO-medlemmar ges.

(18) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1953 av den 29 oktober 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Amerikas förenta stater, Japan, Folkrepubliken Kina, Ryska federationen och Republiken Korea, EUT L 284, 30.10.2015, s. 109, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2015/1953/oj.

BILAGA I

I.1 Priströskel för tullhöjningen

Produkttyp

Taric-nummer

Priströskel (EUR/ton)

Inom kvoten

Utanför kvoten

Kornorienterad elektroplåt

7225 11 00 11

3 400

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7225 11 00 12

3 100

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7225 11 00 15

2 800

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7225 11 00 19

2 800

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7225 11 00 90

3 400

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 12

3 400

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 13

3 100

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 14

2 800

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 16

2 800

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 19

3 400

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 92

3 400

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 93

3 100

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 94

2 800

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 96

2 800

3 500

Kornorienterad elektroplåt

7226 11 00 99

3 400

3 500

Laminat

8504 90 13 10

4 000

4 550

Kärnor

8504 90 13 90

5 000

5 600

I.2 Tullkvoternas volym

Produkttyp

HS- och KN-nummer

Fördelning per land (om tillämpligt)

Tullkvotens volym (netto i ton) gäller t.o.m. den 26.2.2027

Tilläggstull

Löpnummer

Kornorienterad elektroplåt

7225 11 7226 11

Kina

30 693,68

se bilaga I.1

09.0535

Japan

23 103,61

se bilaga I.1

09.0536

Republiken Korea (Sydkorea)

4 789,93

se bilaga I.1

09.0537

Övriga länder

5 360,39

se bilaga I.1

09.0538

Laminat och kärnor

8504 90 13

Turkiet

14 161,55

se bilaga I.1

09.0539

Kina

4 241,07

se bilaga I.1

09.0540

Förenade Arabemiraten

2 704,99

se bilaga I.1

09.0541

Övriga länder

2 694,36

se bilaga I.1

09.0542

BILAGA II

Taric-nummer

Beskrivning

7225 11 00 11

Med en maximal järnförlust på högst 0,7 W/kg

7225 11 00 12

Med en maximal järnförlust på mer än 0,7 W/kg men högst 0,9 W/kg

7226 11 00 12

Med en maximal järnförlust på högst 0,7 W/kg

7226 11 00 13

Med en maximal järnförlust på mer än 0,7 W/kg men högst 0,9 W/kg

7226 11 00 92

Med en maximal järnförlust på högst 0,7 W/kg

7226 11 00 93

Med en maximal järnförlust på mer än 0,7 W/kg men högst 0,9 W/kg

8504 90 13 10

Laminat av stål till transformatorer och induktansspolar

8504 90 13 90

Kärnor av stål, till transformatorer och induktansspolar

BILAGA III

III.1 – Förteckning över utvecklingsländer, WTO-medlemmar och Algeriet

Afghanistan, Albanien, Algeriet, Angola, Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, Bahrain, Bangladesh, Barbados, Belize, Benin, Bolivia, Botswana, Brasilien, Brunei Darussalam, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Costa Rica, Demokratiska republiken Kongo, Djibouti, Dominica, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Elfenbenskusten, El Salvador, Eswatini, Fiji, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Gabon, Gambia, Georgien, Ghana, Grenada, Guatemala, Guinea, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, Hong Kong, Indien, Indonesien, Jamaica, Jemen, Jordanien, Kambodja, Kamerun, Kap Verde, Kazakstan, Kenya, Kina, Kirgizistan, Kongo, Kuba, Kuwait, Demokratiska folkrepubliken Laos, Lesotho, Liberia, Macao, Madagaskar, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Mali, Marocko, Mauretanien, Mauritius, Mexiko, Moçambique, Moldavien, Mongoliet, Montenegro, Myanmar, Namibia, Nepal, Nicaragua, Niger, Nigeria, Nordmakedonien, Oman, Pakistan, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Peru, Qatar, Rwanda, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Salomonöarna, Samoa, Saudiarabien, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Sri Lanka, Surinam, Sydafrika, Tadzjikistan, Tanzania, Tchad, Thailand, Togo, Tonga, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ukraina, Uruguay, Vanuatu, Venezuela, Vietnam, Zambia, Zimbabwe.

III.2 – Förteckning över produkttyper med ursprung i utvecklingsländer som omfattas av de provisoriska åtgärderna

Land/produkttyp

Kornorienterad elektroplåt

Laminat och kärnor

Kina

X

X

Brasilien

X

Turkiet

X

Förenade Arabemiraten

X

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2133/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)