Sök i Ratio Lex

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2311 av den 19 oktober 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

19 oktober 2026


Så kom texten hit

  • Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
  • Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 1cd21b2a-cc1f-11f1-8b4c-01aa75ed71a1).

Dokumentets text

Skäl

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/2311

20.10.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2311

av den 19 oktober 2026

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1) Genom genomförandeförordning (EU) 2020/1524 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningstullar på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2) De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft uppgår till 15,8 %.

1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(3) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (3) mottog kommissionen en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4) Begäran ingavs den 16 juli 2025 av European Thermal Paper Association (ETPA) och dess medlemmar (sökandena) som företrädare för unionsindustrin för visst tungt termopapper i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter och till att skadan för unionsindustrin återkommer.

1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(5) Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen fastställde kommissionen att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 17 oktober 2025 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea (det berörda landet eller Sydkorea) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (tillkännagivandet om inledande).

1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(6) Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 30 juni 2025 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

1.5 Berörda parter

(7) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen särskilt sökandena, de kända producenterna i Sydkorea och myndigheterna i Sydkorea, kända importörer och användare samt intresseorganisationer som såvitt känt berörs om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(8) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.6 Stickprovsförfarande

(9) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(10) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största representativa volymen av produktion och försäljning av den likadana produkten i unionen mellan den 1 juli 2024 och den 30 juni 2025. Urvalet bestod av tre unionsproducenter i två olika medlemsstater. Mot bakgrund av de uppgifter som fanns tillgängliga i inledningsskedet stod unionsproducenterna i urvalet för mer än 50 % av produktionen av den likadana produkten i unionen och för mer än 70 % av unionsproducenternas försäljning av den likadana produkten. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet bekräftades den 30 oktober 2025. Urvalet är representativt för unionsindustrin. Kommissionen uppmanade de unionsproducenter som ingick i urvalet att besvara det frågeformulär som hade gjorts tillgängligt online (5) den dag då undersökningen inleddes.

Stickprovsförfarande avseende importörer

(11) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(12) Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Sydkorea

(13) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Sydkorea att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Sydkoreas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14) Ingen exporterande producent i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Inga producenter i Sydkorea samarbetade med undersökningen.

1.7 Svar på frågeformuläret

(15) Den dag då undersökningen inleddes gjorde kommissionen frågeformulär för exporterande producenter, unionsproducenter, icke-närstående importörer i unionen och användare i unionen tillgängliga på sin webbplats (6). Kommissionen begärde att de unionsproducenter som ingick i urvalet skulle fylla i det frågeformulär som var avsett för dem. Dessutom sände kommissionen ett frågeformulär till ETPA med en begäran om makrodata om unionsindustrin.

(16) Svar på frågeformuläret inkom från de unionsproducenter som ingick i urvalet och från ETPA.

1.8 Kontroll

(17) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter

— Jujo Thermal Oy, Kauttua, Finland.

— Kanzan Spezialpapiere GmbH, Düren, Tyskland.

— Koehler Paper SE, Oberkirch, Tyskland.

(18) Svar på frågeformuläret om makrodata som lämnats in på unionsindustrins vägnar kontrollerades på plats hos dess rättsliga ombud i Bryssel.

1.9 Efterföljande förfarande

(19) Den 30 juni 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(20) Synpunkter mottogs från sökandena. Inga andra berörda parter lämnade synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(21) Kommissionen övervägde synpunkterna från sökandena och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

1.10 Presentation av uppgifter

(22) Vissa av de siffror som presenteras nedan ges i form av intervall eftersom endast ett begränsat antal parter har lämnat konfidentiella uppgifter och man vill undvika att lämna ut dessa.

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(23) Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen visst tungt termopapper, definierat som termopapper som väger mer än 65 g/m2, som säljs på rullar med en bredd av minst 20 cm, med en vikt på minst 50 kg (inbegripet papper) och med en diameter på minst 40 cm (jumborullar), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, beskiktade med ett värmekänsligt ämne (dvs. en blandning av färg och en framkallare som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning) på ena eller båda sidorna och med eller utan ett ytterskikt (den produkt som översynen gäller).

(24) Tungt termopapper är ett specialpapper. Det har termiskt aktiv beläggning som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning av skrivare med termoskrivhuvuden. Tungt termopapper används främst för självhäftande etiketter för förpackningar, men även för biljetter och märken.

2.2 Berörd produkt

(25) Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Sydkorea och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00 , ex 4811 59 00 och ex 4811 90 00 (Taric-nummer 4809 90 00 20, 4811 59 00 20 och 4811 90 00 20).

2.3 Likadan produkt

(26) Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

— Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs på hemmamarknaden i Sydkorea.

— Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs av de exporterande producenterna i övriga världen.

— Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.

(27) Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. DUMPNING

3.1 Inledande anmärkningar

(28) Under översynsperioden fortsatte importen av tungt termopapper från Sydkorea, om än på lägre nivåer än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019). Enligt tabell 2 nedan fluktuerade importen av tungt termopapper från Sydkorea. Importen stod för 2,5 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 10–11 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. I absoluta tal uppgick importen från Sydkorea till 18 500–20 500 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen, medan sådan import uppgick till 2 036 ton under översynsperioden för den aktuella undersökningen. I relativa termer minskade exportvolymen till unionen med över 80 %, motsvarande minst 16 464 ton i absoluta tal.

(29) Som nämns i skäl 14 samarbetade inga exportörer/producenter från Sydkorea i undersökningen. Kommissionen underrättade därför myndigheterna i Sydkorea om att kommissionen, på grund av avsaknaden av samarbete, skulle tillämpa artikel 18 i grundförordningen när det gäller undersökningsresultaten för Sydkorea. Sydkoreas delegation vid Europeiska unionen uppmanades att lämna synpunkter på denna fråga senast den 14 november 2025. Kommissionen mottog inga synpunkter.

(30) I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades därför undersökningsresultaten om sannolikheten för fortsatt dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt på officiella företagswebbplatser, uppgifter i begäran om översyn och uppgifter från sökandena under översynen. I avsaknad av offentliggjorda prislistor och samarbete från andra berörda parter än sökandena under undersökningen kontrollerade kommissionen relevanta uppgifter i klagomålet mot officiell importstatistik och webbplatsen för den främsta kända sydkoreanska exporterande producenten.

3.2 Fortsatt dumpning under översynsperioden

3.2.1 Normalvärde

(31) Som nämns i skälet ovan använde kommissionen, i avsaknad av samarbete från de exporterande producenterna i Sydkorea, tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. I detta syfte grundade kommissionen sina undersökningsresultat på de uppgifter som sökandena lämnade i begäran och därefter uppdaterade. Dessa uppgifter utgjorde ett konstruerat normalvärde för perioden juli 2024–juni 2025, baserat på en uppskattning av kostnaden för de relevanta produktionsfaktorerna för den likadana produkten i Sydkorea (nämligen massa, kemikalier, arbetskraft, energi och fabriksomkostnader), med tillägg av ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Prislistor på den sydkoreanska hemmamarknaden fanns inte tillgängliga på webbplatsen för den främsta kända sydkoreanska exporterande producenten. Det beräknade konstruerade normalvärdet bestod av ett inhemskt pris fritt fabrik på 2 060 euro per ton.

3.2.1.1 Exportpris

(32) I avsaknad av samarbete från exporterande producenter i Sydkorea fastställdes exportpriset på grundval av Eurostats cif-pris enligt tabell 3, justerat för uppskjutna rabatter som är brukliga inom sektorn och därefter korrigerat till nivån fritt fabrik. Relevanta transportkostnader och sjöförsäkringskostnader på grundval av sökandenas uppskattningar drogs av cif-priset.

(33) Det resulterande exportpriset fritt fabrik för översynsperioden uppgick till 1 827,70 euro per ton.

(34) Kommissionen noterade att omkring 30 % av exporten från Sydkorea till unionen i den ursprungliga undersökningen såldes via ett närstående företag i unionen som agerade som importör (7). Kommissionen noterade också att vissa rabatter och avdrag (t.ex. volymrabatter) som uppstår efter importen enligt sökanden är brukliga inom sektorn för termopapper (8). Mot bakgrund av konstaterandet av dumpning i skäl 35 och arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som är inriktad på att fastställa om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller kunde återkomma, snarare än att beräkna en ny exakt dumpningsmarginal, beslutade kommissionen dock att justeringar av exportpriset för en uppskattad försäljningsvolym via närstående parter, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, och för uppskattade volymrabatter, i enlighet med artikel 2.10 c, inte var nödvändiga, eftersom sådana justeringar endast skulle leda till en minskning av exportpriset och följaktligen en högre dumpningsmarginal. De exportpriser som använts är därför resultatet av ett försiktigt tillvägagångssätt.

3.2.1.2 Jämförelse och dumpningsmarginal

(35) Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset enligt vad som fastställts i skälen 31–33 ovan. Skillnaden mellan normalvärdet och exportpriset uttryckt i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, var 11,4 %. Med tanke på att de exportpriser som användes är resultatet av ett försiktigt tillvägagångssätt, såsom förklaras i skäl 34, skulle den faktiska dumpningsmarginalen kunna vara högre. Kommissionen drog under alla omständigheter slutsatsen att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

(36) Efter det att dumpning hade konstaterats under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Sydkorea, och unionsmarknadens attraktionskraft jämfört med andra marknader.

(37) Till följd av de sydkoreanska exporterande producenternas bristande samarbetsvilja grundades denna undersökning på de uppgifter som kommissionen hade tillgång till, dvs. uppgifter som lämnats i begäran om översyn och uppgifter från andra tillgängliga källor (se skäl 30).

4.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Sydkorea

(38) Under den ursprungliga undersökningsperioden och under översynsperioden var Hansol Paper den enda exporterande producenten i det berörda landet. Enligt marknadskunnande var Hansol Paper den överlägset största producenten av den produkt som översynen gäller i Sydkorea. I begäran angavs att det fanns en annan producent i Sydkorea, en producent som varken samarbetade i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång eller i den ursprungliga undersökningen och som hade en produktionskapacitet på 15 000 ton per år.

(39) Beroende på källa och perspektiv varierade den årliga produktionskapaciteten i Sydkorea för den verksamhetsgren som omfattar tungt termopapper. Den varierade mellan 275 000 ton (9) och 355 000 ton (10) per år. År 2021 uppgick produktionen av termopapper i Sydkorea till omkring 240 000 ton (11).

(40) Mot bakgrund av ovanstående kunde kommissionen, trots att den outnyttjade kapaciteten i Sydkorea för den produkt som översynen gäller inte kunde kvantifieras under översynsperioden, fastställa att produktionskapaciteten är betydande och minst fem gånger så stor som den inhemska förbrukningen i Sydkorea. Dessutom hade Hansol Paper i sin redovisning upprepade gånger offentligt tillkännagett sin avsikt att utöka sin termopappersverksamhet. Hansol Paper kan utöka sin produktion och försäljning av termopapper på flera sätt, bland annat genom att flytta produktionskapacitet från en produktgrupp till en annan. Som Hansol Paper självt konstaterade i 2024 Hansol Paper Sustainability Report (12) har företaget onekligen flexibla produktionsanläggningar. Även om det inte finns någon tydlig kvantifiering av flexibiliteten, tyder det faktum att den tas upp i rapporten på att flexibiliteten inte är obetydlig och därför värd att offentliggöras. En eventuell kapacitetsökning i Sydkorea skulle innebära ett tillskott till den sydkoreanska produktionen av termopapper, som redan uppgick till över 200 % av den årliga förbrukningen av tungt termopapper i unionen under översynsperioden (se tabell 1).

4.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(41) Det uppskattades att världsförbrukningen av tungt termopapper 2026 skulle uppgå till omkring 776 000 ton. Den inhemska marknaden för tungt termopapper i Sydkorea är liten (13) (omkring 23 100 ton 2021). Även om man antar att tungt termopapper kan säljas till höga priser på den inhemska marknaden i Sydkorea, finns det inget som tyder på att denna marknad kommer att växa i någon betydande omfattning eller absorbera någon outnyttjad kapacitet.

(42) Industrin för tungt termopapper i Sydkorea är därför exportinriktad. Exportstatistik från Sydkorea visar att de överlägset viktigaste exportmarknaderna för termopapper (alla typer) är Förenta staterna och Ryssland. I Förenta staterna fastställdes antidumpningstullarna på Hansol Papers termopapper nyligen till 0 % vid en översyn (14). I detta sammanhang fortsätter Hansol Paper att utvidga sitt globala nätverk och stärka sin närvaro som global papperstillverkare (15).

(43) Europa och Nordamerika stod tillsammans för mer än 50 % av den totala förbrukningen av tungt termopapper. Förekomsten av antidumpningsåtgärder i unionen minskade inte unionsmarknadens attraktionskraft under skadeundersökningsperioden. Även om unionsmarknaden också påverkades av den allmänna trenden med minskande förbrukning av (termo)papper var denna den största enskilda marknaden för tungt termopapper. Dessutom finns det i unionen ett brett spektrum av omformare av tungt termopapper, varav vissa är verksamma globalt, samt kunder med åtaganden om företagens sociala ansvar och andra standarder som kan betala högre priser än kunder på andra marknader. Unionsmarknaden värdesätter en dyrare produktmix (nämligen fenolfria kvaliteter) som inte säljs i andra delar av världen. Kvaliteter som innehåller BPA, som är billigare än de som används i unionen, är vanliga i hela världen. Endast EU, Schweiz, vissa delstater i Förenta staterna, Japan och Sydkorea förbjöd inhemsk användning av kvaliteter som innehåller BPA.

(44) Trots antidumpningstullsatsen på 15,8 % översteg de volymer som årligen exporterades från Sydkorea till unionen ofta 4 000 ton, och 2023 uppgick de till 7 740 ton. Detta är mindre än under den ursprungliga undersökningsperioden, men volymerna är fortfarande inte försumbara. Dessutom fortsätter Hansol Paper att ställa ut på relevanta etikettmässor i unionen (16). Hansol Papers fortsatta utveckling av handelsnätverk, kundrelationer och distributionskanaler visade dess förmåga och vilja att snabbt öka försäljningen och marknadspenetrationen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

4.3 Slutsats

(45) Undersökningen visade att de tillämpliga antidumpningsåtgärderna inte har förhindrat ett fortsatt flöde av dumpad import av den berörda produkten till unionen, om än i mindre volymer än under den ursprungliga undersökningsperioden. Kommissionen drog också slutsatsen att den dumpning som observerats under översynen sannolikt skulle fortsätta och öka om åtgärderna skulle upphöra att gälla, med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek och priser, även jämfört med andra potentiella exportdestinationer. Kommissionen drog därför slutsatsen att det fanns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

5. SKADA

5.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(46) Den likadana produkten tillverkades av nio producenter i unionen under skadeundersökningsperioden (17). Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(47) Unionens sammanlagda produktion under översynsperioden fastställdes till omkring 158 241 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, nämligen ETPA:s svar på frågeformuläret, som dubbelkontrollerades mot kontrollerade svar på frågeformulär från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Såsom anges i skäl 10 valdes tre unionsproducenter till urvalet, och de stod för mer än 50 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

5.2 Förbrukning i unionen

(48) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) uppgifter i ETPA:s svar på frågeformuläret om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som dubbelkontrollerades mot den försäljningsvolym som de unionsproducenter som ingick i urvalet rapporterade i sina kontrollerade svar på frågeformuläret och ii) importuppgifter från Eurostat för den produkt som översynen gäller.

(49) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

2022

2023

2024

Översynsperioden

Total förbrukning i unionen

165 045

132 669

143 100

128 075

Index

100

80

87

78

Källa:

Eurostat, kontrollerade svar på frågeformuläret.

(50) Förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att den undersökta produkten fick ett uppsving under covid-19-pandemin, vid en tidpunkt då inköpen på nätet var som störst. Efter att covid-19-restriktionerna lättats minskade detaljhandelsförsäljningen på nätet med logistiketiketter tryckta på tungt termopapper något från och med 2023.

(51) Den totala minskningen av förbrukningen i unionen (–22 %) under skadeundersökningsperioden snedvrids av den ovanligt höga förbrukningen 2022, på grund av en fortsatt relativt hög efterfrågan efter covid-19-pandemin och vissa köpares lageruppbyggnadsstrategier till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vid en jämförelse av förbrukningen i unionen under översynsperioden med 2023 kunde man fastställa att förbrukningen i unionen förblev relativt stabil (–2 %).

5.3 Import från det berörda landet

5.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(52) Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av statistik från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen.

(53) Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

2022

2023

2024

Översynsperioden

Importvolym från det berörda landet (ton)

5 593

7 740

4 402

3 258

Index

100

138

79

58

Marknadsandel (%)

3,4

5,8

3,1

2,5

Index

100

172

91

75

Källa:

Eurostat.

(54) Trots de gällande antidumpningsåtgärderna har importen från Sydkorea fortsatt att ha en icke försumbar närvaro på unionsmarknaden. Den minskade importen kan delvis tillskrivas det faktum att efterfrågan på vissa tidigare kvaliteter av tungt termopapper har övergått till kvaliteter av lätt termopapper (och därmed nu ligger utanför den aktuella undersökningens räckvidd) till följd av ökad effektivitet vid tillverkningen av termopapper.

(55) Marknadsandelen för den sydkoreanska importen fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Den nådde 5,8 % 2023, ett år då importen ökade kraftigt. Den sydkoreanska marknadsandelen uppgick till 2,5 % under översynsperioden.

5.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(56) Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

2022

2023

2024

Översynsperioden

Sydkorea

1 931

2 203

2 089

2 036

Index

100

114

108

105

Källa:

Eurostat.

(57) De genomsnittliga importpriserna ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Importpriserna nådde sin högsta nivå 2023, i linje med den relevanta utvecklingen på marknaden för tungt termopapper, som i prishänseende är närmast en spotmarknad. På unionsmarknaden var priserna på tungt termopapper onormalt höga 2023 på grund av höga massapriser och effekterna av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina, vilket ledde till ökade priser på energi och vissa kemikalier som behövs för tillverkningen av termopapper. Under den andra delen av skadeundersökningsperioden normaliserades priserna på de relevanta insatsvarorna.

(58) En jämförelse mellan tabellerna 3 och 8 visar att de sydkoreanska importpriserna varje år låg under det genomsnittliga försäljningspriset för unionsproducenterna i unionen. Kommissionen noterade att tabell 3 inte beaktar de uppskjutna rabatterna och andra rabatter som förekommer efter importen och som enligt uppgifterna i begäran är brukliga inom sektorn.

(59) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

a) det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet enligt uppgifter från Eurostat, inbegripet antidumpningstullen, med lämpliga justeringar för sedvanliga uppskjutna rabatter och avdrag (dvs. minus 70,75 euro enligt sökandenas uppskattningar), tullar och kostnader efter import, och

b) de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för motsvarande produkttyper som unionsproducenterna i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik. Eftersom de sydkoreanska exporterande producenterna inte samarbetade användes förteckningen över den sydkoreanska exporterande producentens enskilda transaktioner i den ursprungliga undersökningen som grund för att identifiera de sydkoreanska produkttyper som fördes in på unionsmarknaden.

(60) Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under översynsperioden. På denna grund underskred importen från Sydkorea unionsindustrins priser med 4 %.

(61) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter uppgav sökandena att ovanstående analys av prisunderskridandet endast delvis skulle fånga upp effekten av importpriserna och hänvisade till prisnedgång och förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum. Analysen ingår i avsnitt 6.1 i denna förordning.

5.4 Import från andra tredjeländer än Sydkorea

(62) Den aggregerade importvolymen till unionen samt marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av tungt termopapper från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från tredjeländer

Land

2022

2023

2024

Översynsperioden

Serbien

Volym (ton)

1 262

1 755

1 674

1 589

Index

100

139

133

126

Marknadsandel (%)

0,8

1,3

1,2

1,2

Genomsnittspris (euro/ton)

2 393

3 562

3 521

3 534

Index

100

149

147

148

Övriga tredjeländer

Volym (ton)

1 534

3 522

2 060

2 497

Index

230

134

163

230

Marknadsandel %

0,9

2,7

1,4

2

Genomsnittspris (euro/ton)

4 887

2 265

2 850

2 853

Index

100

46

58

58

Sammanlagt för alla tredjeländer utom det berörda landet

Volym (ton)

2 795

5 278

3 734

4 086

Index

100

189

134

146

Marknadsandel (%)

1,7

4

2,6

3,2

Genomsnittspris (euro/ton)

3 761

2 696

3 151

3 118

Index

100

72

84

83

Källa:

Eurostat.

(63) Volymerna för import från andra tredjeländer än det berörda landet fluktuerade. Deras marknadsandel varierade mellan 1,7 % och 4 % under skadeundersökningsperioden och låg på 3,2 % under översynsperioden.

(64) De genomsnittliga importpriserna för import från andra tredjeländer än det berörda landet minskade under skadeundersökningsperioden men var från år till år betydligt högre än de genomsnittliga importpriserna för import från det berörda landet och högre än unionsproducenternas försäljningspriser på unionsmarknaden.

5.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

5.5.1 Allmänna anmärkningar

(65) Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en utvärdering av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(66) Som nämns i skäl 10 användes ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(67) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i ETPA:s svar på frågeformuläret. Dessa uppgifter gällde alla unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Dessa uppgifter gällde således de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(68) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(69) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

5.5.2 Makroekonomiska indikatorer

5.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2022

2023

2024

Översynsperioden

Produktionsvolym (ton)

224 496

157 029

180 402

155 879

Index

100

70

80

69

Produktionskapacitet (ton)

248 718

249 857

258 645

251 405

Index

100

100

104

101

Kapacitetsutnyttjande (%)

90

63

70

62

Index

100

70

77

69

Källa:

Kontrollerat makrodatafrågeformulär som lämnats in av ETPA.

(71) Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 31 %, och den kraftigaste minskningen skedde mellan 2022 och 2023. Minskningen förefaller särskilt stor på grund av unionsindustrins mycket höga produktionsnivå 2022, som var ett svar på den topp i förbrukningen i unionen som inträffade det året och som avses i avsnitt 5.2 ovan. Det noteras också att unionsproducenten Mitsubishi HiTec Paper Europe GmbH 2023 sålde ett av sina pappersbruk. Det sålda pappersbruket hade minskat produktionen av tungt termopapper men upphörde till slut helt med produktionen i slutet av 2024.

(72) Produktionskapaciteten ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden till följd av utveckling som inte hade något samband med förbrukningens utveckling. Utöver den särskilda frågan om pappersbruket som nämns i skälet ovan påverkades produktionskapacitetens utveckling av förändringar i kapacitetsfördelningen och investeringar i kostnadsbesparande åtgärder och ökad effektivitet, vilket sammantaget ledde till en mindre ökning av kapaciteten.

(73) Minskningen av kapacitetsutnyttjandegraden med 31 % under hela perioden återspeglar minskningen av produktionsvolymen och beror på minskat antal försäljningsmöjligheter/ordrar. Kapacitetsutnyttjandegraden på 62 % under översynsperioden är för låg för en kapitalintensiv verksamhet med höga fasta kostnader.

5.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(74) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Importvolym och marknadsandel

2022

2023

2024

Översynsperioden

Försäljningsvolym på unionsmarknaden

156 657

119 652

134 964

120 730

Index

100

76

86

77

Marknadsandel (%)

94,9

90,2

94,3

94,3

Index

100

95

99

99

Källa:

Kontrollerat makrodatafrågeformulär som lämnats in av ETPA och uppgifter från Eurostat.

(75) Unionsindustrins försäljningsvolym minskade under skadeundersökningsperioden i linje med minskningen av förbrukningen i unionen. Försäljningsvolymen minskade dock med 4 procentenheter mer än förbrukningen i unionen 2023, det år då importen från Sydkorea till låga priser var som störst.

(76) Under skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrins marknadsandel i unionen stabil på omkring 94 %, med undantag för 2023, då den sydkoreanska importen (till priser som var mer än 10 % lägre än unionsindustrins produktionskostnad) var som störst. Under 2023 var unionsindustrins produktionskostnad onormalt hög och den förlorade betydande marknadsandelar till billig sydkoreansk import.

5.5.2.3 Tillväxt

(77) Unionsindustrins produktionsvolym minskade under skadeundersökningsperioden mer än förbrukningen i unionen. Detta beror delvis på hård konkurrens på alla globala marknader.

(78) Unionsindustrins försäljningsvolym i unionen minskade under skadeundersökningsperioden i ungefär samma utsträckning som förbrukningen i unionen. Under den sista delen av skadeundersökningsperioden lyckades unionsproducenterna återta den marknadsandel som de förlorade 2023 genom att sälja till priser under sin produktionskostnad.

5.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(79) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

2022

2023

2024

Översynsperioden

Antal anställda

1 047

1 055

937

900

Index

100

101

89

86

Produktivitet (ton/anställd)

214

149

193

173

Index

100

69

90

81

Källa:

Kontrollerat makrodatafrågeformulär som lämnats in av ETPA.

(80) Unionsindustrin minskade sin personalstyrka med 14 % under skadeundersökningsperioden till följd av minskade försäljningsvolymer och minskad produktion samt av att höjningar av försäljningspriserna som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Stängningen av det pappersbruk som avses i skäl 71 och de omstruktureringar som genomförts hos vissa unionsproducenter ledde till direkta förluster av arbetstillfällen. I tabell 7 redovisas inte indirekta förluster av arbetstillfällen.

(81) Produktivitetsminskningen under skadeundersökningsperioden följer minskningen av unionens produktion, även om nedgången i produktiviteten är mindre kraftig eftersom unionsproducenterna värdesätter sina anställda och strävade efter att begränsa permitteringarna.

5.5.2.5 Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(82) Den dumpningsmarginal som fastställdes under översynsperioden låg betydligt över miniminivån. Samtidigt var importnivån under översynsperioden inte försumbar och motsvarade 2,5 % av förbrukningen i unionen. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade därför en betydande inverkan på unionsindustrin.

(83) Fortsatt import till oskäliga priser från det berörda landet hindrade unionsindustrin från att återhämta sig från tidigare dumpning.

5.5.3 Mikroekonomiska indikatorer

5.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(84) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

2022

2023

2024

Översynsperioden

Genomsnittligt försäljningspris per enhet fritt fabrik i unionen

2 069

2 295

2 126

2 099

Index

100

111

103

101

Produktionskostnad per enhet

1 950

2 521

2 138

2 281

Index

100

129

110

117

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från unionsproducenterna i urvalet.

(85) Försäljningspriserna steg kraftigt 2023, men prisökningen uppvägde inte den betydligt större ökningen av produktionskostnaden per enhet. Försäljningspriserna föll 2024, i linje med normaliseringen av kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna. Under översynsperioden låg försäljningspriserna nästan på samma nivå som 2022 och knappt över det genomsnittliga försäljningspriset per enhet fritt fabrik under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (som varierade mellan 2 060 och 2 070 euro/ton).

(86) Under skadeundersökningsperioden ökade produktionskostnaden per enhet med 17 %. Produktionen av tungt termopapper medför höga fasta kostnader, och en sådan ökning beror därför delvis på det minskade kapacitetsutnyttjandet. Dessutom steg kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna (energi, massa och vissa kemikalier) totalt sett, särskilt 2023. Produktionskostnaden per enhet under översynsperioden var 2 281 euro/ton och därmed betydligt högre än produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (som varierade mellan 1 880 och 1 890 euro/ton).

5.5.3.2 Arbetskraftskostnader

(87) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

2022

2023

2024

Översynsperioden

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

79 430

80 024

78 766

79 081

Index

100

101

99

100

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från unionsproducenterna i urvalet.

(88) Unionsproducenterna strävade efter att hålla arbetskraftskostnaderna under kontroll och fullt ut uppfylla sina åtaganden som arbetsgivare. De stabila genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd under hela skadeundersökningsperioden är resultatet av en kombination av faktorer, varav vissa driver arbetskraftskostnaderna uppåt och andra nedåt. Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd i linje med de årliga ökningarna av arbetskraftskostnaderna i Tyskland och Finland (18). De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna minskade dock för vissa unionsproducenter till följd av tillfälliga driftstopp och kortare arbetstid (vilket medförde lägre arbetskraftskostnader för unionsproducenten).

5.5.3.3 Lagerhållning

(89) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

2022

2023

2024

Översynsperioden

Utgående lager (ton)

15 432

11 637

13 514

12 992

Index

100

75

88

84

Utgående lager som andel av produktionen (%)

11,9

13,1

12,6

13,7

Index

100

111

107

115

Källa:

kontrollerade svar på frågeformulär från unionsproducenterna i urvalet.

(90) Trots unionsproducenternas ansträngningar att minska rörelsekapitalet ökade de utgående lagernivåerna som andel av unionsindustrins produktion med 15 % under skadeundersökningsperioden. De utgående lagren som andel av produktionen var 13,7 % under översynsperioden, vilket är något högre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Vid den tidpunkten låg de utgående lagren som andel av produktionen på 12–13 %.

5.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(91) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

2022

2023

2024

Översynsperioden

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)

6,9

-4,9

1,7

-3,6

Index

100

–70

24

–53

Kassaflöde (euro)

14 904 866

2 181 396

6 556 833

5 918 599

Index

100

15

44

40

Investeringar (19) (i euro)

10 000 000 – 12 000 000

14 500 000 – 15 500 000

7 000 000 – 9 000 000

3 000 000 – 4 000 000

Index

100

134

74

30

Räntabilitet (%)

30

–18

3

–13

Index

100

–60

9

–44

Källa:

kontrollerade svar på frågeformulär från unionsproducenterna i urvalet.

(19) Anges som intervall, eftersom merparten av beloppen under vissa år avser en unionsproducent.

(92) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Vinsterna 2022 vändes till förluster 2023 mot bakgrund av en betydligt högre produktionskostnad, som inte kunde föras över på kunderna, samtidigt som det förekom betydande lågprisimport från Sydkorea. Förlusterna kunde hållas under kontroll 2024 men återkom under översynsperioden, eftersom unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad per enhet då ökade, medan unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris inte gjorde det.

(93) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet låg nära lönsamhetsutvecklingen, och de kraftigaste minskningarna av kassaflödet inträffade 2023 och under översynsperioden.

(94) Investeringarna minskade under skadeundersökningsperioden. Endast en unionsproducent gjorde stora investeringar under perioden 2022–2024 för att minska kostnaderna och öka effektiviteten. I övrigt syftade merparten av investeringarna till att bibehålla den befintliga kapaciteten och ersätta nödvändiga produktionstillgångar. Produktionen av tungt termopapper är tillgångsintensiv, och förbättringar och andra investeringar skjuts upp på grund av den låga lönsamheten.

(95) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I likhet med lönsamheten var räntabiliteten negativ under översynsperioden.

(96) Kapitalanskaffningsförmågan varierade mellan unionsproducenterna. Den var kraftigt begränsad för en tillverkare som genomgick en omstrukturering.

5.6 Slutsats om skada

(97) Under skadeundersökningsperioden led unionsindustrin väsentlig och uppenbar skada, vilket framgår av prisrelaterade skadeindikatorer som lönsamhet eller kassaflöde. Den återhämtning som noterades 2022 avbröts av en kraftig ökning av produktionskostnaden 2023, som inte kunde föras över på kunderna i form av prisökningar. Eftersom inte alla kostnader kunde täckas 2023 minskades produktionsvolymerna det året, varefter försäljningen tillfälligt ökade 2024 för att sedan åter minska under översynsperioden.

(98) De låga vinstnivåerna, som övergick i förluster, innebar att unionsindustrins investeringsnivå totalt sett var skadevållande låg. Detta riskerar att leda till föråldrade tillgångar, problem med produktionen och svårigheter att uppfylla miljömålen.

(99) Produktionen av tungt termopapper är tillgångsintensiv, men unionsindustrins kapacitetsutnyttjande förblev lågt på grund av de begränsade möjligheterna till försäljning till hållbara prisnivåer. Försäljningen i unionen minskade, vilket sammantaget återspeglade den minskade förbrukningen i unionen.

(100) Nedgången ledde till förlorade arbetstillfällen hos vissa unionsproducenter, varav några hade begränsad kapitalanskaffningsförmåga.

(101) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

6. ORSAKSSAMBAND

(102) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada.

6.1 Verkningar av den dumpade importen

(103) Såsom förklaras i avsnitt 5.3 ovan har importen från Sydkorea, trots antidumpningsåtgärderna, bibehållit sin närvaro på unionsmarknaden med en marknadsandel på 2,5 % under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden var dessutom de sydkoreanska importpriserna lägre än unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspris i unionen och undersökningen visade ett prisunderskridande på 4 %.

(104) En jämförelse mellan unionsindustrins priser och dess produktionskostnader visade att kostnaderna ökade betydligt snabbare än priserna. Som anges i avsnitt 5.5.3.1 ovan ställdes unionsproducenterna 2023 inför stigande kostnader för viktiga insatsvaror såsom energi och pappersmassa. Det året hade, såsom förklaras i avsnitt 5.5.2.1, en fabrik i unionen minskat sin verksamhet innan den såldes. Under 2023 drog sydkoreanskt tungt termopapper, som inte var föremål för samma kraftigt stigande energi- och massakostnader som unionsproducenterna, fördel av det utrymme som den sålda unionsfabriken lämnade efter sig och ökade snabbt sin närvaro på unionsmarknaden (se tabell 2), till priser som var 318 euro/ton lägre än unionsindustrins produktionskostnad per enhet (se tabell 8). Till följd av detta gick unionsindustrin med förlust (se tabell 11). Den snabba ökningen av den sydkoreanska importen 2023 skapade ett pristryck på unionsmarknaden, även om den totala volymen av denna import fortfarande låg långt under de sydkoreanska importvolymer som observerades under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen.

(105) Det faktum att importen till dumpade priser från Sydkorea behöll sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden utsatte unionsindustrin för ett ökande pristryck. Det därav följande förhindrandet av prishöjningar är en direkt orsak till den skada som unionsindustrin led under översynsperioden. Unionsindustrins oförmåga att höja priserna tillräckligt för att täcka produktionskostnaderna berodde på lågprisimport från Sydkorea som annars skulle ta allt större marknadsandelar. I detta avseende erinras det om att industrin för termopapper är en kapitalintensiv industri som kännetecknas av höga fasta kostnader. Att behålla marknadsandelar är därför av yttersta vikt för unionsproducenterna.

6.2 Verkningar av andra faktorer

6.2.1 Import från tredjeländer

(106) Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades såsom framgår av tabell 4 under skadeundersökningsperioden. Importen av tungt termopapper från andra tredjeländer än Sydkorea kom främst från Serbien, ett land utan känd integrerad tillverkare av tungt termopapper.

(107) Såsom anges i avsnitt 5.4 ovan var marknadsandelen för importvolymer från andra tredjeländer än det berörda landet aldrig högre än 4 % under skadeundersökningsperioden och var 3,2 % under översynsperioden.

(108) De genomsnittliga importpriserna för import från andra tredjeländer än det berörda landet minskade under skadeundersökningsperioden, men var varje år betydligt högre än de genomsnittliga importpriserna för import från det berörda landet och högre än unionsproducenternas försäljningspriser på unionsmarknaden.

6.2.2 Minskning av förbrukningen i unionen

(109) Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 22 %. Som anges i skäl 51 förblev dock förbrukningen i unionen relativt stabil mellan 2023 och översynsperioden. Undersökningen visade dock att den minskade förbrukningen i unionen vållade unionsindustrin skada. Det noteras att förbrukningen i unionen var högre i den ursprungliga undersökningen än i den aktuella undersökningen (20). Situationen skiljer sig dock åt beroende på användningsområdet för den produkt som översynen gäller (användningen för etiketter utan bärpapper och streckkoder/etiketter för e-handel ökar fortfarande, till skillnad från exempelvis bankutdrag).

(110) Nedgången i efterfrågan ledde till lägre produktivitet och lönsamhet i unionsindustrin. Nedgången ledde till förlorade arbetstillfällen hos flera unionsproducenter, varav vissa hade svårt att anskaffa kapital.

6.2.3 Ökade produktionskostnader

(111) Produktionen av tungt termopapper är en tillgångsintensiv industri, men produktionen fick stå tillbaka på grund av de begränsade möjligheterna till försäljning till hållbara prisnivåer. Såsom framgår av tabell 8 stod unionsindustrin inför en mycket kraftig ökning av produktionskostnaden per enhet, kopplad till kraftigt stigande kostnader för energi och de viktigaste insatsvarorna. Den förlust som unionsindustrin ådrog sig under översynsperioden berodde på att det inte var möjligt att höja försäljningspriserna när kostnaderna ökade. Förlusten inträffade i en situation med betydande konkurrens på unionsmarknaden (där unionsproducenterna är bland de viktigaste aktörerna) och förvärrades av global överkapacitet.

6.3 Slutsats om orsakssamband

(112) Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att den dumpade importen från Sydkorea visserligen vållade unionsindustrin viss skada, men att minskningen av förbrukningen i unionen och de ökande produktionskostnaderna under skadeundersökningsperioden också vållade unionsindustrin väsentlig skada. Kommissionen drog dock slutsatsen att dessa faktorer, var för sig eller sammantagna, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade sydkoreanska importen och den skada som unionsindustrin led under översynsperioden.

(113) Under alla omständigheter beslutade kommissionen att, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, ytterligare bedöma om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Sydkorea skulle återkomma om åtgärderna mot sådan import tilläts upphöra att gälla.

7. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMST AV SKADA

(114) Eftersom ingen part i Sydkorea samarbetade förlitade sig kommissionen på tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna. Den undersökte produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet, unionsmarknadens attraktionskraft och den potentiella importvolymens och importprisernas inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

7.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Sydkorea

(115) Såsom beskrivs i skälen 39–40 har Hansol Paper möjlighet att öka den produktionskapacitet som avsätts för produktion av tungt termopapper. I Hansol Papers hållbarhetsrapport noterades möjligheten att ställa om produktionskapaciteten för att tillverka olika papperstyper beroende på marknadssituationen. Dessutom är produktionskapaciteten i Sydkorea betydande och minst dubbelt så stor som förbrukningen i unionen och flera gånger större än den inhemska förbrukningen i det berörda landet.

7.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(116) Såsom beskrivs i skäl 43 är unionsmarknaden den största marknaden för tungt termopapper i världen och attraktiv i fråga om pris, även om sydkoreansk exportstatistik visade att Förenta staterna under översynsperioden var den huvudsakliga exportdestinationen för sydkoreansk import, en marknad som blev mer tillgänglig för sydkoreanska parter efter den senaste översynen av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(117) Såsom framgår av tabellerna 2 och 3 var dessutom importvolymerna från det berörda landet till unionen inte försumbara under skadeundersökningsperioden, medan importpriserna har minskat sedan 2023. Dessa importpriser är lägre än unionsindustrins priser. Kommissionens analys av prisunderskridandet i skälen 59–60 visade en prisunderskridandemarginal på 17,1 % under översynsperioden när antidumpningstullarna inte räknades med. Detta visar att den sydkoreanska importen, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, skulle orsaka prispress på unionsindustrin, som då skulle förlora försäljningsvolymer och/eller tvingas sänka sina försäljningspriser, med därav följande negativa konsekvenser för lönsamheten.

7.3 Slutsats

(118) På grundval av detta drogs slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Sydkorea till skadevållande priser och att den väsentliga skada som vållats av den dumpade importen från Sydkorea sannolikt skulle återkomma.

8. UNIONENS INTRESSE

(119) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse grundades på en bedömning av alla berörda intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

8.1 Unionsindustrins intresse

(120) ETPA-medlemmarna, som stod för mer än 75 % av unionens sammanlagda produktion av den produkt som översynen gäller, stödde klagomålet och samarbetade i undersökningen. Övriga unionsproducenter förblev tysta.

(121) Om de gällande åtgärderna bibehålls skulle sysselsättningen kunna tryggas, större investeringar främjas och unionsindustrins lönsamhet förbättras till nivåer som anses vara normala för denna kapitalintensiva industri.

(122) Att bibehålla åtgärderna skulle bidra till att återställa lika villkor i unionen och sända en signal om att frihandel måste ske under konkurrensmässiga och rättvisa villkor.

(123) I avsaknad av åtgärder skulle unionsindustrin vara helt oskyddad mot dumpad import från Sydkorea, dess finansiella situation skulle försämras och dess livskraft och framtidsutsikter skulle kunna äventyras.

(124) Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla antidumpningstullarna.

8.2 Icke-närstående importörers intresse

(125) Ingen importör gav sig till känna eller samarbetade i undersökningen.

(126) I den ursprungliga undersökningen samarbetade en importör som inte uttryckte sin ståndpunkt i fråga om åtgärderna. I den ursprungliga undersökningen drogs slutsatsen att tullarna inte skulle skada importören i fråga.

(127) Mot bakgrund av ovanstående anses det att en förlängning av tullarna inte kommer att ha en negativ inverkan på importörerna i sådan utsträckning att denna väger tyngre än åtgärdernas positiva verkningar för unionsindustrin.

8.3 Användarnas intresse

(128) Ingen användare gav sig till känna eller samarbetade i undersökningen.

(129) I den ursprungliga undersökningen gav sig fem användare till känna, varav en lämnade ett svar på frågeformuläret. På grundval av tillgängliga uppgifter drogs slutsatsen att de eventuella negativa verkningarna för användarna till följd av införandet av tullarna inte skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva verkningar för unionsindustrin.

(130) Mot bakgrund av ovanstående anses det att en förlängning av tullarna inte kommer att ha en negativ inverkan på användarna i sådan utsträckning att denna väger tyngre än åtgärdernas positiva verkningar för unionsindustrin.

8.4 Slutsats om unionens intresse

(131) På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av tungt termopapper med ursprung i Sydkorea.

9. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(132) På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning, sannolikheten för återkomst av skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna avseende visst tungt termopapper från Sydkorea bibehållas.

(133) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (21) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(134) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 artikelns sida

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av visst tungt termopapper, definierat som termopapper som väger mer än 65 g/m2 som säljs på rullar med en bredd av minst 20 cm, med en vikt på minst 50 kg (inbegripet papper) och med en diameter på minst 40 cm (jumborullar), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, beskiktade med ett värmekänsligt ämne (dvs. en blandning av färg och en framkallare som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning) på ena eller båda sidorna och med eller utan ett ytterskikt, med ursprung i Republiken Korea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00 , ex 4811 59 00 och ex 4811 90 00 (Taric-nummer 4809 90 00 20, 4811 59 00 20 och 4811 90 00 20).

2. Den slutgiltiga antidumpningstullsats som ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 ska vara 15,8 %.

3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2 artikelns sida

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 oktober 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1524 av den 19 oktober 2020 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea, EUT L 346, 20.10.2020, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1524/oj.

(3) EUT C, C/2025/680, 3.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/680/oj.

(4) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea, EUT C, C/2025/5537, 17.10.2025, http://data.europa.eu/eli/C/2025/5537/oj.

(5) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2816.

(6) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2816.

(7) Skäl 50 i genomförandeförordning (EU) 2020/1524.

(8) Punkt 95 i begäran.

(9) Laves Chemie Consulting, Thermal Paper 2021–2026 World Market Study, bilaga 10 till begäran, s. 4. Kapaciteten avser hela Sydkorea.

(10) Hansol Papers dimensionerade kapacitet för termisk beläggning enligt skäl 57 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1330 av den 29 juni 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, ( EUT L 166, 30.6.2023, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1330/oj).

(11) Laves Chemie Consulting: Thermal Paper 2021–2026 World Market Study, bilaga 10 till begäran, tabellen ”Balance of Supply and Demand in Metric Tonnes”, s. 21.

(12) 2024 Hansol Paper Sustainability Report finns på https://www.hansolpaper.co.kr/m/eng/management/data. På sidan 11 i rapporten står det: “[…] investeringen i anläggningen Shintanjin Mill 2018 skapade ett flexibelt anläggningssystem som kunde tillverka tryckpapper och termopapper [...]”.

(13) Laves Chemie Consulting, I Thermal Paper 2021–2026 World Market Study, bilaga 10 till begäran, tabellen ”Balance of Supply and Demand in Metric Tonnes”, s. 22, vari det fastställs att den totala förbrukningen av termopapper i Sydkorea uppgick till 55 000 ton 2021. Kommissionen utgick från 42 % av den totala förbrukningen, eftersom det i tabellen ”Consumption by Grade and Geographic Area 2021” i branschrapporten från Laves Chemie Consulting, Thermal Paper 2021–2026 World Market Study, (bilaga 10 till begäran) fastställs att kvaliteterna 75/80 g/m2 och 120 g/m2 utgjorde 42 % av den totala förbrukningen av termopapper i ”övriga världen”, där Sydkorea ingår.

(14) https://www.federalregister.gov/documents/2026/05/08/2026-09132/thermal-paper-from-the-republic-of-korea-final-results-and-rescission-in-part-of-antidumping-duty.

(15) S. 13 i 2025 Hansol Paper Sustainability Report, som finns på https://www.hansol.com/eng/resources/document/2025_HansolGroup_SR_En.pdf.

(16) Utställare, förteckning över företag vid Labelexpo Europe, Barcelona, Spanien (september 2025).

(17) Av dessa nio är vissa icke-integrerade producenter, och en upphörde med sin verksamhet 2024 på grund av insolvensförfaranden.

(18) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/SEPDF/cache/3784.pdf.

(20) Under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen uppgick förbrukningen i unionen till 180 000–186 000 ton, vilket framgår av tabell 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/705 av den 26 maj 2020 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av visst tungt termopapper med ursprung i Republiken Korea (EUT L 164, 27.5.2020, s. 28, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/705/oj).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2311/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)