Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2393 av den 29 oktober 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av PET-spunbond med ursprung i Folkrepubliken Kina
29 oktober 2026
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 1e01a336-d403-11f1-9458-01aa75ed71a1).
Dokumentets text
Skäl
- 1. FÖRFARANDE
- 1.1. Inledande
- (1) Den 15 september 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen)
- (2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål
- 1.2. Registrering
- (3) Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till
- 1.3. Provisoriska åtgärder
- (4) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll
- (5) Den 14 maj 2026 införde kommissionen provisoriska antidumpningstullar
- 1.4. Efterföljande förfarande
- (6) Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden
- (7) De parter som begärde att bli hörda gavs
- (8) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter
- (9) Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste
- (10) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade klagandena,
- (11) Eftersom vissa av de synpunkter som mottogs efter
- (12) Som svar på det kompletterande slutliga utlämnande av
- 1.5. Synpunkter på inledandet
- (13) Matco, SITEB och de italienska användarna av PET-spunbond
- (14) Kommissionen noterade att den på grundval av artikel
- (15) Inga ytterligare synpunkter på inledandet inkom efter det
- 1.6. Stickprovsförfarande
- (16) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalet av unionsproducenter,
- 1.7. Frågeformulärssvar och kontrollbesök
- (17) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftades skälen 20–22 i
- 1.8. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
- (18) Det erinras om att undersökningen av dumpning och
- 2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
- 2.1. Undersökt produkt, berörd produkt och likadan produkt
- (19) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftades skälen 24–30 i
- 2.2. Invändningar avseende produktdefinitionen
- (20) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inkom de
- (21) Dessa användare lade dock inte fram någon bevisning
- (22) De italienska användarna av PET-spunbond hävdade även att
- (23) Som förklaras i skäl 32 i förordningen om
- (24) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades skälen 31
- 3. DUMPNING
- 3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
- (25) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förfarandet för fastställande
- 3.2. Normalvärde
- 3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar
- (26) Närmare uppgifter om förekomsten av betydande snedvridningar finns
- 3.2.2. Representativt land
- (27) I skälen 148–194 i förordningen om provisorisk tull
- (28) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter
- (29) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifterna
- (30) I skälen 158 och 159 i förordningen om
- (31) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande valet av
- 3.2.3. Produktionsfaktorer – användning av referensvärden från det representativa landet
- (32) I skälen 198–238 i förordningen om provisorisk tull
- (33) I skälen 200–231 i förordningen om provisorisk tull
- (34) Nedan har kommissionen redogjort för alla synpunkter utifrån
- (35) Kommissionen hänvisar till skäl 218 i förordningen om
- (36) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter
- (37) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter
- (38) Kommissionen erinrar om att den, såsom anges i
- (39) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter
- (40) I skäl 166 i förordningen om provisorisk tull
- (41) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter
- (42) Kommissionen ansåg att detta argument, som bedömdes tillsammans
- (43) I skäl 230 i förordningen om provisorisk tull
- (44) Som svar på dessa synpunkter hävdade klaganden att
- (45) I skäl 230 i förordningen om provisorisk tull
- (46) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter
- (47) Vid bedömningen av påståendet konstaterade kommissionen redan från
- (48) I skälen 224–227 i förordningen om provisorisk tull
- (49) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter
- (50) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter
- (51) Kommissionen använde dock de elförbrukningskategorier som företaget självt
- (52) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande området Produktionsfaktorer
- 3.2.4. Beräkning
- (53) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande beräkningen av normalvärdet
- 3.3. Exportpris
- (54) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av ett
- 3.4. Jämförelse
- (55) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande jämförelsen mellan normalvärdet
- 3.5. Dumpningsmarginaler
- (56) Såsom beskrivs i skälen 35–51 har kommissionen, efter
- (57) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset
- 4. SKADA
- 4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
- (58) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser
- 4.2. Förbrukning i unionen
- (59) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser
- 4.3. Import från det berörda landet
- (60) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade de
- (61) Som förklaras i skälen 20–23 ovan utgör denna
- (62) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade de
- (63) CCCT och TDF-koncernen hävdade att den procentuella ökningen
- (64) De registrerade uppgifterna i tabell 2 och tabell
- (65) I fråga om importpriserna hävdade CCCT att kommissionens
- (66) I fråga om påståendet att kommissionens analys huvudsakligen
- (67) Vad gäller den påstådda bristen på analys av
- (68) CCCT hävdade också att importen från Kina inte
- (69) Som förklaras i skäl 67 fanns det en
- (70) SITEB hävdade att en av klagandena har produktionsverksamhet
- (71) När det gäller frågan om en av klagandenas
- (72) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftas skälen 273–281
- 4.4. Unionsindustrins ekonomiska situation
- 4.4.1. Allmänna anmärkningar
- (73) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser
- 4.4.2. Makroekonomiska indikatorer
- 4.4.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
- (74) CCCT höll inte med om att unionsindustrin lidit
- (75) Kommissionen tillbakavisade påståendet eftersom det inte avspeglades i
- (76) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter vidhöll CCCT
- (77) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 284–286
- 4.4.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
- (78) CCCT hävdade att kommissionens undersökningsresultat rörande unionsindustrins försäljningsvolym
- (79) Som förklaras i skäl 288 i förordningen om
- (80) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 287–289
- 4.4.2.3. Tillväxt
- (81) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser
- 4.4.2.4. Sysselsättning och produktivitet
- (82) CCCT hävdade att sysselsättningsgraden och produktiviteten inte pekade
- (83) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av
- (84) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina
- 4.4.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
- (85) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser
- 4.4.3. Mikroekonomiska indikatorer
- 4.4.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
- (86) De italienska användarna av PET-spunbond hävdade att det
- (87) I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet av
- (88) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina
- 4.4.3.2. Arbetskraftskostnader
- (89) CCCT hävdade att kommissionen inte hade analyserat arbetskraftskostnadernas
- (90) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina
- 4.4.3.3. Lagerhållning
- (91) När det gäller lagerhållning hävdade CCCT att de
- (92) I fråga om detta påstående underströk kommissionen att
- (93) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av
- (94) Kommissionen avvisade därför påståendena och bekräftade sina slutsatser
- 4.4.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
- (95) I sin inlaga hävdade CCCT att kommissionen inte
- (96) Kommissionen tillbakavisade detta argument och konstaterade att unionsindustrins
- (97) I fråga om investeringar underskred importen från Kina
- (98) I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av
- (99) För det andra menar CCCT att det faktum
- (100) Kommissionen stod således fast vid sina slutsatser i
- 4.5. Slutsats om skada
- (101) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina
- 5. ORSAKSSAMBAND
- 5.1. Verkningar av den dumpade importen
- (102) Som anges i skälen 20 och 22 hävdade
- (103) Som förklaras i skälen 21 och 23 utgjorde
- (104) CCCT påpekade också att kommissionen inte har bevisat
- (105) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CCCT
- (106) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina
- 5.2. Verkningar av andra faktorer
- 5.2.1. Import från tredjeländer
- (107) I sin inlaga påpekade CCCT att kommissionen inte
- (108) I fråga om den påstådda inverkan av importen
- (109) Italienska användare av PET-spunbond hävdade att den skadevållande
- (110) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade de
- (111) Påståendet från de italienska användarna av PET-spunbond att
- (112) När det gäller påståendena om bristande innovation kontrollerade
- (113) Kommissionen bekräftade därigenom sina slutsatser i skälen 321–323
- 5.2.2. Unionsindustrins exportresultat
- (114) CCCT hävdade att unionsindustrins försämrade exportresultat, liksom dess
- (115) Som anges i förordningen om provisorisk tull kan
- (116) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 324
- 5.3. Slutsats om orsakssamband
- (117) I samband med undersökningens preliminära skede särskilde och
- (118) Kommissionen bekräftade sin preliminära slutsats i skälen 326–329
- (119) På grundval av ovanstående bekräftade kommissionen sin preliminära
- 6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
- (120) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade vissa
- (121) CCCT hävdade därtill att kommissionen inte lämnade ut
- (122) Kommissionen konstaterade i fråga om detta att perioden
- (123) Kommissionen kunde inte lämna ut specifika uppgifter om
- (124) Påståendena om underlåtenhet att lämna ut uppgifter och
- (125) I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet av
- (126) Kommissionen konstaterar att artikel 7.2c i grundförordningen inte
- (127) Vidare ansåg kommissionen att de italienska användarna av
- (128) Mot bakgrund av ovanstående avvisades dessa påståenden. Eftersom
- 6.1. Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
- (129) Med stöd av ovanstående bedömning, och med tanke
- 7. UNIONENS INTRESSE
- 7.1. Unionsindustrins intresse
- (130) Som anges i skäl 16 i förordningen om
- (131) Kommissionen vidhöll därför sin slutsats i skäl 344
- 7.2. Icke-närstående importörers och handlares, användares eller leverantörers intresse
- (132) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade Matco
- (133) Användarna hävdade att införandet av åtgärderna på lång
- (134) Alla användare hävdade att införande av slutgiltiga tullar
- (135) Som anges i skälen 21–23 ovan styrkte de
- (136) I fråga om försörjningstryggheten och användarnas oro över
- (137) Kommissionen upprepade också sitt argument från förordningen om
- (138) Kommissionen konstaterade att CCCT och de italienska användarna
- (139) Användarna ifrågasatte även kommissionens slutsats att tullarnas inverkan
- (140) Slutligen begärde de italienska användarna av PET-spunbond att
- (141) I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet av
- (142) De italienska användarna av PET-spunbond upprepade sitt argument
- (143) De italienska användarna av PET-spunbond höll inte heller
- (144) De italienska användarna av PET-spunbond hävdade också att
- (145) Slutligen ansåg de italienska användarna av PET-spunbond att
- (146) När det gäller den påstådda obalansen i skadeanalysen
- (147) När det gäller kvaliteten och utbytbarheten hos den
- (148) När det gäller utvecklingen efter undersökningsperioden lade de
- (149) När det gäller aktiv förädling konstaterade kommissionen att
- (150) När det gäller en alltför hög nivå på
- (151) Mot bakgrund av ovanstående bekräftade kommissionen sina slutsatser
- 7.3. Slutsats om unionens intresse
- (152) På grundval av ovanstående bekräftade kommissionen sin slutsats
- 8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
- 8.1. Slutgiltiga åtgärder
- (153) Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i
- (154) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser
- (155) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna
- (156) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser
- (157) För att minimera risken för kringgående på grund
- (158) Även om denna faktura är nödvändig för att
- (159) Om exporten från något av de företag som
- (160) För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör
- (161) Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten
- 8.2. Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
- (162) Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och
- 8.3. Retroaktivt uttag
- (163) Såsom anges i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att
- (164) I undersökningens slutliga skede bedömdes de uppgifter som
- (165) Kommissionens analys visade inte någon ytterligare betydande ökning
- (166) Vid en jämförelse mellan de genomsnittliga månatliga importvolymerna
- (167) På denna grund drog kommissionen slutsatsen att de
- (168) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde klagandena
- 9. SLUTBESTÄMMELSE
- (169) När ett belopp måste återbetalas till följd av
- (170) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är
Europeiska unionens officiella tidning
SV
L-serien
2026/2393
30.10.2026
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2393
av den 29 oktober 2026
om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av PET-spunbond med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Inledande
(1) Den 15 september 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av PET-spunbond med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).
(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 8 augusti 2025 av Freudenberg Performance Materials och Johns Manville (klagandena), de enda kända unionsproducenterna av PET-spunbond. Klagomålet ingavs för unionsindustrins räkning avseende PET-spunbond i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.
1.2. Registrering
(3) Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2409 (3) av den 1 december 2025 (förordningen om registrering).
1.3. Provisoriska åtgärder
(4) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll kommissionen den 16 april 2026 parterna en sammanfattning av de föreslagna tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin (utlämnandet av uppgifter på förhand). Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.
(5) Den 14 maj 2026 införde kommissionen provisoriska antidumpningstullar på import av PET-spunbond med ursprung i Folkrepubliken Kina genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1063 av den 12 maj 2026 (4) (förordningen om provisorisk tull). De synpunkter som inkom efter det utlämnande av uppgifter som nämns i skäl 4 behandlades i skälen 366–369 i förordningen om provisorisk tull.
1.4. Efterföljande förfarande
(6) Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (det preliminära utlämnandet av uppgifter) lämnade den kinesiska handelskammaren för import och export av textilier (CCCT), Changde Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd och Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd (TDF-koncernen), en italiensk producent av tätskiktsmembran – Matco S.r.l (Matco), Strade Italiane E Bitumi (SITEB), som är en sammanslutning som företräder italienska tillverkare av tätskiktsmembran, och Valli Zabban S.p.A., General Membrane S.p.A., Casali Industria Chimica e Bituminosa S.p.A. och Vetroasfalto S.p.A. (de italienska användarna av PET-spunbond), samt Freudenberg Performance Materials S.A.S, Politex SAS di Freudenberg Politex SRL och Hubei Unibon Nonwovens Co. Ltd (Unibon) in skriftliga inlagor med sina synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull.
(7) De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. TDF-koncernen, CCCT och de italienska användarna av PET-spunbond hördes.
(8) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden. För att komma fram till de slutgiltiga avgörandena beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt.
(9) Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av PET-spunbond med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.
(10) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade klagandena, de två exporterande producenterna TDF-koncernen och Unibon, CCCT samt de italienska användarna av PET-spunbond in synpunkter inom den angivna tidsfristen. De italienska användarna av PET-spunbond begärde att bli hörda och gavs möjlighet till detta. De synpunkter som lämnats av de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande i denna förordning där så var lämpligt. De behandlas nedan.
(11) Eftersom vissa av de synpunkter som mottogs efter det slutliga utlämnandet av uppgifter har lett till en revidering av dumpningsmarginalerna och de därav följande slutgiltiga tullnivåerna, informerade kommissionen alla berörda parter om dessa ändringar genom ett kompletterande slutligt utlämnande av uppgifter, enligt vad som beskrivs i skälen 37–42 och 57. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det kompletterande slutliga utlämnandet av uppgifter.
(12) Som svar på det kompletterande slutliga utlämnande av uppgifter som nämns i föregående skäl mottog kommissionen synpunkter från en av de exporterande producenterna. Eftersom dessa synpunkter inte gällde det kompletterande slutliga utlämnandet av uppgifter beaktades de dock inte. Inga ytterligare synpunkter lämnades på det kompletterande utlämnandet av uppgifter.
1.5. Synpunkter på inledandet
(13) Matco, SITEB och de italienska användarna av PET-spunbond hävdade att kommissionen underlät att anmäla och höra användarnas argument under undersökningen, vilket begränsade deras rätt till försvar. Enligt de berörda parterna borde kommissionen ha utfärdat och distribuerat ett särskilt frågeformulär till italienska användare och andra användare i unionen av PET-spunbond, identifierade genom de relevanta branschorganisationerna, för att erhålla faktauppgifter.
(14) Kommissionen noterade att den på grundval av artikel 21 i grundförordningen ska ta hänsyn till användarnas intressen. För att kunna utöva sina processuella rättigheter och inkomma med relevanta uppgifter som svar på frågeformuläret borde dock användarna ha gett sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen kunde inte utföra en mer djupgående analys av användarmarknaden, inbegripet antalet arbetstillfällen som är hotade, då användarna inte samarbetade i undersökningen genom att inkomma med svar på frågeformuläret. I tillkännagivandet om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning uppmanades alla berörda parter att kontakta kommissionen och tillkännagivandet innehöll en länk till frågeformuläret för användare. Kommissionen informerade specifikt de kända användarna om inledandet. Matco och alla italienska användare av PET-spunbond identifierades som möjliga berörda parter och bjöds in att delta i stickprovsförfarandet för importörer (5) , eftersom deras funktion inte var fullständigt klar i inledningsskedet.
(15) Inga ytterligare synpunkter på inledandet inkom efter det preliminära utlämnandet av uppgifter.
1.6. Stickprovsförfarande
(16) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalet av unionsproducenter, icke-närstående importörer och exporterande producenter bekräftades slutsatserna i skälen 15–19 i förordningen om provisorisk tull.
1.7. Frågeformulärssvar och kontrollbesök
(17) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftades skälen 20–22 i förordningen om provisorisk tull.
1.8. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(18) Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 30 juni 2025 (undersökningsperioden) och att undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Undersökt produkt, berörd produkt och likadan produkt
(19) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftades skälen 24–30 i förordningen om provisorisk tull.
2.2. Invändningar avseende produktdefinitionen
(20) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inkom de italienska användarna av PET-spunbond med synpunkter i vilka det hävdades att kommissionen gjorde fel när den endast beaktade inverkan av importen från Kina på unionsmarknaden för PET-spunbond. De hävdade att importerad PET-spunbond som ingår i färdiga produkter som exporteras utanför unionen inte är föremål för samma konkurrensdynamik som produkter som är avsedda för försäljning och förbrukning på unionsmarknaden, och att kommissionen borde ha gjort åtskillnad mellan PET-spunbond som ingår i produkter i senare led (bituminösa membran) som förbrukas på unionsmarknaden och PET-spunbond för produkter i senare led som exporteras vidare till tredjeländer.
(21) Dessa användare lade dock inte fram någon bevisning till stöd för sitt påstående om skillnader i dessa produkters grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt grundläggande användningsområden, utan uppmanade helt enkelt kommissionen att bedöma åtgärdernas ekonomiska inverkan på marknaden i senare led, med särskilt fokus på PET-spunbond som ingår i exporterade produkter. Det finns dock ingen påvisad skillnad i de grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna som möjliggör en sådan differentiering. Därför är produkterna likadana produkter i den mening som avses i grundförordningen och påståendet avvisades.
(22) De italienska användarna av PET-spunbond hävdade även att den produktkontrollnummerstuktur som används har fastställts på grundval av prislikheter och således inte återspeglar skillnaderna mellan PET-spunbond som används för varor som säljs på den inre marknaden och PET-spunbond som används för produkter i senare led som är avsedda för export.
(23) Som förklaras i skäl 32 i förordningen om provisorisk tull återspeglar produktkontrollnummerstrukturen, som gör åtskillnad mellan PET-spunbond med och utan glasfiberförstärkning, de väsentliga egenskaperna hos produkten som är föremål för undersökning och återspeglar därigenom även de olika användningsområdena för dessa typer. De berörda parterna kunde inte underbygga sina påståenden med bevisning som visade att importen från Kina i fråga om produktkvalitet eller teknisk prestanda skiljer sig väsentligt från unionsindustrins produkter. De lade inte heller fram bevis på några skillnader i de grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna hos PET-spunbond som säljs för förbrukning på unionsmarknaden jämfört med PET-spunbond som exporteras utanför unionen, eller för några egenskaper eller innovationer som unionsindustrin inte kan tillhandahålla. PET-spunbond är, i fråga om grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, samma produkt oavsett om den exporteras eller säljs på EU:s inre marknad. Det finns ingen anledning att särskilja exporterad PET-spunbond i produktkontrollnummerstrukturen. Därför avvisades påståendet. Parternas påstående att analysen av import, marknadsandelar, skadebedömning och orsakssamband borde ändras för att återspegla skillnaderna mellan PET-spunbond som används för exporterade produkter och PET-spunbond för försäljning på den inre marknaden avvisades således också.
(24) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades skälen 31 och 32 i förordningen om provisorisk tull.
3. DUMPNING
3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
(25) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förfarandet för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 33–42 i förordningen om provisorisk tull.
3.2. Normalvärde
3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar
(26) Närmare uppgifter om förekomsten av betydande snedvridningar finns i avsnitt 3.2.1 till 3.2.5 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6 a och b i grundförordningen inom sektorn för PET-spunbond i Kina bekräftade kommissionen sina undersökningsresultat i skälen 46–147 i förordningen om provisorisk tull.
3.2.2. Representativt land
(27) I skälen 148–194 i förordningen om provisorisk tull underrättade kommissionen de berörda parterna om vilka relevanta källor den avsåg att använda för fastställandet av normalvärdet och att den hade valt Thailand som det enda representativa landet. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av lättillgängliga uppgifter för PT Multi Spunindo Jaya Tbk, en producent av PET-spunbond i Indonesien.
(28) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade den exporterande producenten Unibon sitt argument i den andra noteringen om produktionsfaktorerna från den 9 februari 2026 (den andra noteringen) (6). Företaget ansåg att importen av PET-flingor till Thailand sker till icke-representativa priser och att det rör sig om särskilda, nischade kvaliteter (”specialkvalitet”) av PET-flingor, medan kinesiska exporterande producenter använder PET-flingor av standardkvalitet som inte är jämförbara med PET-flingor av specialkvalitet. Unibon hävdade att man i stället skulle använda importen av PET-flingor till Indonesien (med ett pris på 7,3 renminbi yuan/kg), vilket ska jämföras med ett pris på 11,1 renminbi yuan/kg för Thailand.
(29) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifterna upprepade Unibon sina argument för varför Thailand inte bör betraktas som ett lämpligt representativt land.
(30) I skälen 158 och 159 i förordningen om provisorisk tull har kommissionen redan bemött dessa argument. I avsaknad av konkret bevisning på att PET-flingor som importeras till Thailand kemiskt skiljer sig från de PET-flingor som används av de kinesiska exporterande producenterna avvisas argumentet.
(31) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande valet av representativt land bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 148–194 i förordningen om provisorisk tull.
3.2.3. Produktionsfaktorer – användning av referensvärden från det representativa landet
(32) I skälen 198–238 i förordningen om provisorisk tull underrättade kommissionen de berörda parterna om vilka relevanta källor den avsåg att använda för fastställandet av normalvärdet, med Thailand som representativt land. I tabell 1 i förordningen om provisorisk tull förtecknade kommissionen alla produktionsfaktorer, de specifika källorna för var och en av faktorerna och de priser som samlats in från de representativa länderna, vilka kommissionen hade använt för att beräkna dumpningsmarginalerna.
(33) I skälen 200–231 i förordningen om provisorisk tull redogjorde kommissionen i detalj för övervägandena för var och en av de produktionsfaktorer som är förtecknade i tabell 1 och tog med och bemötte synpunkter från parterna gällande den andra noteringen i fråga om produktionsfaktorerna.
(34) Nedan har kommissionen redogjort för alla synpunkter utifrån produktionsfaktor som lämnats som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter (varav vissa synpunkter i stort sett är en upprepning av de synpunkter som lämnades som svar på den andra noteringen) och bemött var och en av dem.
Akrylsyraemulsion
(35) Kommissionen hänvisar till skäl 218 i förordningen om provisorisk tull, där kommissionen godtog TDF-koncernens begäran om att ändra det sexsiffriga HS-numret för akrylesteremulsioner från 3903 90 till 3906 90 . På en mer detaljerad klassificeringsnivå använde kommissionen därefter 3906 90 99 .
(36) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter ansåg TDF-koncernen att den varukod som använts för akrylsyraemulsion, 3906 90 99 (”Andra”), är felaktig och att kommissionen i stället borde använda 3906 90 20 (7). Påståendet underbyggdes bland annat med dokumenterad bevisning om exakt vilka insatsvaror som TDF-koncernen använde. På grundval av detta godtog kommissionen påståendet och fastställde referensvärdet för akrylesteremulsion på grundval av varukod 3906 90 20 i stället för varukod 3906 90 99 .
(37) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Unibon att den akrylsyraemulsion som Unibon använder är identisk med den som används av andra kinesiska producenter, däribland TDF. Företaget hävdade därför att kommissionen även borde använda varukod 3906 90 20 för att fastställa referensvärdet för akrylsyraemulsion för Unibon. Kommissionen granskade den tillgängliga bevisningen från kontrollbesöket, som stödde detta påstående, och godtog användningen av varukod 3906 90 20 för att fastställa referensvärdet för Unibon. Det uppdaterade referensvärdet, tillsammans med det uppdaterade referensvärde som nämns i skäl 42, bidrog till att Unibons dumpningsmarginal minskade från 45,6 % till 39,8 %.
Halvkoks och brunkol
(38) Kommissionen erinrar om att den, såsom anges i skälen 229 och 230 i förordningen om provisorisk tull, använde två olika priser för kol/koks, ett för brunkol och ett för halvkoks. För brunkol använde kommissionen prisstatistik från avdelningen för energipolitik och energiplanering vid Thailands energiministerium. För halvkoks använde kommissionen Global Trade Atlas (GTA).
(39) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter avvisade Unibon användningen av inhemsk statistik från det thailändska energiministeriet i stället för användning av Global Trade Atlas i fråga om brunkol. Unibon ansåg att kommissionen inte gav några giltiga skäl till att inte använda offentligt tillgänglig importstatistik från GTA. Företaget invände mot det skäl som angavs för att inte använda GTA (dvs. att importen huvudsakligen kom från Laos) eftersom Laos är WTO-medlem och, enligt Unibon, ”ett land med erkänd marknadsekonomi, vilket säkerställer att importpriserna är fria från marknadssnedvridningar och fullt ut representativa för icke snedvridna internationella marknadspriser”. Företaget konstaterade att klaganden inte hade lagt fram bevis för motsatsen. Därtill framhöll företaget att det i den thailändska inhemska statistiken inte görs någon skillnad mellan olika typer av kol (i motsats till vad som gäller för GTA), att importvolymerna från Laos var betydande och att Laos gränsar till Thailand.
(40) I skäl 166 i förordningen om provisorisk tull erinrade kommissionen om att importpriser för brunkol som hämtats från GTA inte utgjorde den lämpligaste grunden för värderingen av denna produktionsfaktor, eftersom importen nästan uteslutande kommer från ett enda grannland, Laos. Närmare bestämt underströk kommissionen att långväga transporter i allmänhet inte är ekonomiska med hänsyn till brunkolets särskilda fysiska egenskaper, särskilt dess låga värmevärde och höga vattenhalt, vilket medför att importstatistiken sannolikt återspeglar begränsade gränsöverskridande transaktioner som styrs av geografisk närhet på icke-konkurrensutsatta marknader snarare än prisbildning under allmänna marknadsförhållanden. Kommissionen ansåg därför att den höga koncentrationen av leveranser från en enda källa gav upphov till farhågor om huruvida importpriset var det lämpligaste referensvärdet. Unibon lade inte fram någon konkret bevisning som kunde ifrågasätta detta. Kommissionen ansåg vidare att de uppgifter som fanns att tillgå från avdelningen för energipolitik och energiplanering vid Thailands energiministerium utgjorde ett lämpligare referensvärde i det representativa landet. I detta sammanhang kan det faktum att det i den thailändska inhemska statistiken inte görs någon skillnad mellan olika typer av kol (i motsats till vad som gäller för GTA), som Unibon gör gällande, inte diskvalificera användningen av sådan statistik. Statistiken i fråga omfattade i själva verket även brunkol och var därigenom tillräckligt representativ för värdet på denna produktionsfaktor i det representativa landet. Därtill, vilket förklaras i skäl 229 i förordningen om provisorisk tull, angavs i den thailändska inhemska statistiken ett värde som konstaterades överensstämma med de förekommande prisnivåerna för brunkol i Sydostasien. Unibon bemötte inte dessa undersökningsresultat och lade inte fram någon konkret bevisning som kunde vederlägga dem. Kommissionen avvisade påståendet i det slutliga utlämnandet av uppgifter.
(41) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade Unibon in ytterligare uppgifter för att hävda att uppgifterna från GTA borde användas för att fastställa referensvärdet för brunkol. Unibon ifrågasatte särskilt kommissionens resonemang genom att hävda att de begränsningar som rör brunkolens fysiska egenskaper och de därav följande marknadsförhållandena – vilka ledde till att kommissionen avvisade referensvärdet för importen från Laos – i lika hög grad gäller det thailändska inhemska referensvärdet, eftersom brunkol omfattas av samma transportbegränsningar och geografiska begränsningar oavsett om den handlas på den inhemska marknaden eller importeras. Enligt Unibon har med andra ord priserna på brunkol såväl i Laos som i Thailand sannolikt bildats under samma icke-snedvridna marknadsförhållanden.
(42) Kommissionen ansåg att detta argument, som bedömdes tillsammans med det tidigare framförda påståendet att GTA:s uppgifter om importpriser från Laos – till skillnad från den thailändska nationella statistiken – uteslutande avsåg betydande volymer av brunkol, ledde till slutsatsen att de sistnämnda uppgifterna utgjorde det mest lämpliga, icke-snedvridna referensvärdet för den produktionsfaktor i form av brunkol som Unibon förbrukar. På denna grundval godtog kommissionen påståendet och fastställde referensvärdet med hjälp av GTA:s uppgifter om importpriser för brunkol. Det uppdaterade referensvärdet, tillsammans med det uppdaterade referensvärde som nämns i skäl 37, bidrog till att Unibons dumpningsmarginal minskade från 45,6 % till 39,8 %.
(43) I skäl 230 i förordningen om provisorisk tull förklarade kommissionen att den hade använt importpriser för halvkoks från övriga världen till Thailand enligt HS-nummer 2704 som referensvärde. Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter betonade TDF-koncernen att den använder halvkoks snarare än koks i sin verksamhet och att genomsnittspriserna för de båda produkterna är mycket olika, då koks i Kina är ungefär dubbelt så dyrt som halvkoks. Koncernen ansåg att halvkoks är en produkt som är specifik för Kina, bland annat då Kina enligt TDF-koncernen är den största producenten och exportören av halvkoks. Detta hade inte återspeglats i referensvärdet, vilket, eftersom det rör sig om ett fyrsiffrigt nummer, också omfattar produkter som skiljer sig mycket från halvkoks och uteslöt import från Kina. Koncernen hävdade därför att kommissionen borde använda import enligt varukod 2704 00 10 . Dessutom borde dessa priser justeras nedåt för att återspegla den prisskillnad mellan halvkoks och kokskol som gäller på den kinesiska marknaden.
(44) Som svar på dessa synpunkter hävdade klaganden att de kinesiska inhemska priserna på halvkoks inte kan användas som referensvärde eftersom de antas vara snedvridna, att importpriserna från Malaysia och Kina ligger i samma prisintervall och att halvkoks är en produkt som är specifik för Kina och därigenom en tydlig del av snedvridningen av produktionsfaktorn i Kina.
(45) I skäl 230 i förordningen om provisorisk tull och i tabell 1 däri visade kommissionen att den hade använt importpriser för halvkoks enligt HS-nummer 2704 . Kommissionen godtog begäran att använda 2704 00 10 i stället för 2704 , eftersom 2704 00 10 bättre återspeglar det pris på halvkoks som används av de exporterande producenterna. Kommissionen avvisade dock begäran om att göra en justering av sitt GTA-pris på grund av eventuella påstådda prisskillnader mellan halvkoks och kokskol i Kina, eftersom priserna i Kina konstaterades vara snedvridna och därigenom inte ansågs vara en lämplig grund för prisjämförelser.
(46) Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter klargjorde TDF-koncernen att man inte hade för avsikt att föreslå kinesiska priser som referensvärde, utan snarare att lyfta fram skillnaderna i kemisk sammansättning mellan de råvaror som används för att producera koks och halvkoks och de därav följande skillnaderna i deras icke-snedvridna priser. TDF-koncernen begärde att kommissionen skulle justera det icke-snedvridna priset för halvkoks utifrån antingen skillnaden mellan det genomsnittliga importpriset från Thailand enligt HS-nummer 2901 12 90 och det genomsnittliga internationella priset på kokskol, eller skillnaden mellan de genomsnittliga importpriserna från Indonesien enligt HS-numren 2901 12 10 och 2901 12 90.
(47) Vid bedömningen av påståendet konstaterade kommissionen redan från början att de HS-nummer som TDF-koncernen hänvisade till inte motsvarade den berörda råvaran. I vilket fall som helst använde kommissionen, såsom förklaras i skäl 45, KN-nummer 2704 00 10 som underlag för att fastställa referensvärdet för halvkoks. Detta var det nummer som TDF angav i sitt svar på frågeformuläret, och kommissionen ansåg att det var lämpligt för att fastställa det referensvärde för halvkoks som var tillämpligt på TDF. Under kontrollbesöket framförde TDF inga invändningar mot användningen av detta nummer, föreslog inga alternativa nummer och pekade inte heller på några justeringar som skulle ha motiverat en närmare granskning av förbrukningen av halvkoks. TDF tog upp denna fråga först i sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull och lämnade in styrkande handlingar i det skedet, då kommissionen hade begränsade möjligheter att kontrollera de nya uppgifterna mot företagets underliggande räkenskaper och förbrukningsuppgifter. Kommissionen anser därför att dessa uppgifter inte kan utgöra en tillräcklig grund för att revidera referensvärdet. På grundval av detta avslog kommissionen påståendet.
Elektricitet
(48) I skälen 224–227 i förordningen om provisorisk tull förklarade kommissionen metoden för inhämtande av uppgifter om elpriser i Thailand, med topp- och låglastförbrukning och med beaktande av olika fasta avgifter. Alla uppgifter samlades in från Thailands Metropolitan Electricity Authority.
(49) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Unibon kommissionens fördelning på topp- och låglastsatser för el (som de anges i skälen 224–226 i förordningen om provisorisk tull). Dessa synpunkter lämnades i en skrivelse för känsliga uppgifter som innehöll konfidentiell affärsinformation. Kommissionen behandlade och avvisade därför Unibons påstående i ett enskilt utlämnande av uppgifter.
(50) Som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter avvisade TDF-koncernen fördelningen av förbrukning mellan topp- och låglasttid, där 69,19 % av förbrukningen förlades till topplasttid. Koncernen hävdade att topplasttiden borde begränsas till 38,69 % av all tid, vilket användes i en nyligen genomförd antidumpningsundersökning mot bland annat Kina (8).
(51) Kommissionen använde dock de elförbrukningskategorier som företaget självt tillhandahöll i sitt svar på frågeformuläret, där kategorier för platt last, topplast och hög topplast räknades som ”hög topplast”. Kommissionen ansåg att elförbrukningskategorin för platt last låg närmare topplast än låglast; exempelvis anges för Hunanprovinsens elnät att timmarna med platt last är kl. 7–11 och kl. 14–18 (9), vilket i själva verket till största delen faller inom det thailändska referensvärdet för kategorin för topplast, som är kl. 9–22. På grundval av detta avvisade kommissionen påståendet eftersom den ansåg att kategorin för topplast, inklusive kategorin för platt last, borde falla inom motsvarande kategori för topplast i Thailand. Eftersom kommissionen i detta fall hade tillgång till företagsspecifika förbrukningsuppgifter såg den därför ingen anledning att tillämpa den alternativa metod som nämns i den senaste undersökning rörande Kina som TDF-koncernen hänvisar till.
(52) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande området Produktionsfaktorer – användning av referensvärden från det representativa landet, bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 198–231 i förordningen om provisorisk tull.
3.2.4. Beräkning
(53) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande beräkningen av normalvärdet bekräftades slutsatserna i skälen 239–244 i förordningen om provisorisk tull.
3.3. Exportpris
(54) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av ett exportpris bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 245 och 246 i förordningen om provisorisk tull.
3.4. Jämförelse
(55) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset, och eventuella justeringar som gjorts i samband med detta, bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 247–251 i förordningen om provisorisk tull.
3.5. Dumpningsmarginaler
(56) Såsom beskrivs i skälen 35–51 har kommissionen, efter begäranden från berörda parter, reviderat dumpningsmarginalen för TDF-koncernen.
(57) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif (kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, fastställs till följande:
Företag
Slutgiltig dumpningsmarginal (%)
— Hubei Unibon Nonwovens Co. Ltd
39,8
— Changde Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
— Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
48,1
Övriga samarbetsvilliga företag
47,1
All övrig import med ursprung i det berörda landet
48,1
4. SKADA
4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
(58) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 260–262 i förordningen om provisorisk tull.
4.2. Förbrukning i unionen
(59) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 263–272 i förordningen om provisorisk tull.
4.3. Import från det berörda landet
(60) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade de italienska användarna av PET-spunbond att skadeanalysen inte på ett korrekt sätt återspeglade konkurrensförhållandena i unionen, eftersom undersökningen även omfattade import som ska ingå i produkter som är avsedda för export utanför unionen. Kommissionen borde ha gjort en uppdelad bedömning som skilde mellan EU-marknadsorienterade och exportorienterade importörer/användare, inklusive en separat kvantifiering av de föreslagna åtgärdernas ekonomiska inverkan på varje kategori.
(61) Som förklaras i skälen 20–23 ovan utgör denna import en del av förbrukningen i unionen och därigenom bidrar dess inverkan på unionsindustrins minskade försäljning och marknadsandel till skadan för unionsindustrin. Detta påstående avvisades därför. Dessutom är PET-spunbond en och samma produkt med samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, oavsett om den säljs direkt på EU-marknaden eller om den används för att producera bituminösa membran som senare exporteras. Som förklaras i skäl 27 i förordningen om provisorisk tull används PET-spunbond huvudsakligen som bärare för vattentätande material (dvs. takbeklädnad) inom byggindustrin. I detta avseende är PET-spunbond som används för förbrukning på hemmamarknaden och PET-spunbond som ingår i bituminösa membran för export utbytbara som produkt. Till följd av detta är segmentering av användarna av PET-spunbond i senare led och separat skadeanalys för dessa inte motiverat.
(62) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade de italienska användarna av PET-spunbond sitt påstående att kommissionen borde ha genomfört en separat bedömning av skada i senare led. Användarna hävdade att kommissionen underlåtit att beakta den ekonomiska skillnaden och konkurrenspåverkan av PET-spunbond som ingår i produkter som användarna exporterar till tredjeländer utanför EU. I båda fallen har PET-spunbond samma egenskaper, men användarna hävdade att konkurrenspåverkan och den ekonomiska påverkan är olika. De italienska användarna av PET-spunbond uppgav att de inte bestred att PET-spunbond utgör samma fysiska produkt, utan begärde snarare att det skulle erkännas att samma produkt kan användas under ekonomiskt skilda omständigheter, vilket ger upphov till olika konkurrenseffekter. Såsom anges i skäl 61 finns det dock inget krav på att dela upp skadeanalysen beroende på om importörerna/användarna är inriktade på EU-marknaden eller på export. Det saknas bevisning för att det finns en separat, icke-överlappande marknad för PET-spunbond som används av exportinriktade tillverkare i senare led. Därför var varken en segmentering eller en separat skadeanalys för användare av PET-spunbond i senare led motiverad.
(63) CCCT och TDF-koncernen hävdade att den procentuella ökningen av importvolymerna under skadeundersökningsperioden borde tillskrivas den extremt låga basnivån i början av skadeundersökningsperioden. De konstaterade att utvecklingen av importvolymerna från Kina nära följde och till stor del förklarades av förändringar i den totala förbrukningen i unionen. De hävdade att även om marknadsandelen för importen från Kina ökade under skadeundersökningsperioden kunde denna ökning inte betraktas som betydande, och importen från Kina fortsatte att utgöra en liten andel jämfört med unionsindustrins dominerande ställning.
(64) De registrerade uppgifterna i tabell 2 och tabell 3 i förordningen om provisorisk tull motsäger direkt dessa påståenden. Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med [8 700–10 600 ton], vilket motsvarar en ökning med 15 %, medan importen från Kina ökade med [14 200–17 300 ton], vilket motsvarar en ökning med 417 %. Denna kraftiga expansion av importen, som vida översteg ökningen av förbrukningen, orsakade den drastiska ökningen av den kinesiska marknadsandelen med 352 % under skadeundersökningsperioden. Iakttagelsen att ökningen av importen från Kina överträffade ökningen av förbrukningen gällde även för perioden 2023–2024, då förbrukningen i unionen ökade med 40 % medan importen från Kina ökade med 191 %. Påståendet att unionsindustrins dominerande ställning inte har urholkats, eftersom en ökning av marknadsandelen från 6 % till 26 % inte var betydande, stred slutligen tydligt mot de uppgifter som finns tillgängliga. De verifierade skadeuppgifterna visade att unionsindustrin till följd av förekomsten av dumpad import från Kina inte kunde sätta ett lönsamt pris och sålde under sin produktionskostnad, vilket ledde till minskad lönsamhet. Detta påstående avvisades därför.
(65) I fråga om importpriserna hävdade CCCT att kommissionens bedömning av utvecklingen av importen från Kina i förordningen om provisorisk tull inte uppfyllde de normer för faktisk bevisning och objektiv granskning som krävs enligt lagstiftningen. För det första då kommissionens analys av prisunderskridandet är begränsad till undersökningsperioden och inte undersöker hur priserna utvecklades under hela skadeundersökningsperioden. För det andra hävdade CCCT att kommissionens analys av den påstådda prisnedgången är ofullständig och inte stöds av bevisningen i ärendet, samt att kommissionen underlåtit att beakta i vilken utsträckning de kinesiska priserna kunde förklara unionsindustrins påstådda oförmåga att höja sina priser under skadeundersökningsperioden. CCCT hävdade vidare att en jämförelse mellan utvecklingen av priserna för importen från Kina och unionsindustrins lönsamhet motsäger kommissionens påståenden om prisnedgång.
(66) I fråga om påståendet att kommissionens analys huvudsakligen bygger på förändringarna under undersökningsperioden erinrade kommissionen om att priserna minskade med mer än 20 % under skadeundersökningsperioden. Tillsammans med den betydande volymökningen för importen från Kina (+400 % under skadeundersökningsperioden) visar detta tydligt på en betydande förändring av konkurrensförhållandena på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden, snarare än på en rent efterfrågestyrd ökning. I fråga om marknadsandelen var andelen import från Kina liten jämfört med unionsindustrins marknad under 2022, men marknadsandelen för producenterna från Kina har ökat betydligt under de senaste åren, från 6 % 2022 till 26 % 2024. Dessa sifferuppgifter stöder inte, utan snarare motsäger, påståendet att importen från Kina har förblivit endast en liten andel av unionsmarknaden. Även om CCCT hävdade att den stora ökningen av importvolymen berodde på den låga basnivån för importen i början av skadeundersökningsperioden (10), tog kommissionen även hänsyn till andra skadeindikatorer som bekräftade skadan för unionsindustrin, till exempel sjunkande försäljningspriser, försämrad lönsamhet och minskande marknadsandelar för unionsproducenterna.
(67) Vad gäller den påstådda bristen på analys av frågan om prisunderskridande visade jämförelsen av den bevisning som redovisas i tabellerna 4 och 8 i förordningen om provisorisk tull att det fanns en varaktig och betydande prisskillnad mellan importen från Kina och unionsindustrins produktionskostnader, vilket förklarade varför unionsindustrin inte kunde höja sina priser. Vidare hänvisade kommissionen i skäl 281 i förordningen om provisorisk tull till försäljningspriserna i tabell 8 i den förordningen och jämförde dessa med importpriserna under hela skadeundersökningsperioden när den angav att på grund av ”det betydande pristryck som den dumpade lågprisimporten från de kinesiska exporterande producenterna orsakade minskade unionsindustrin sitt genomsnittliga försäljningspris per enhet i unionen med 21 % under skadeundersökningsperioden”.
(68) CCCT hävdade också att importen från Kina inte var en avgörande faktor för den minskade lönsamheten och att kommissionens analys av prisnedgången därför var ofullständig. CCCT hävdade att unionsindustrins lönsamhet minskade kontinuerligt under hela skadeundersökningsperioden. Priserna för importen från Kina sjönk under 2023 men ökade sedan både under 2024 och under undersökningsperioden, vilket faktiskt inte återspeglades i unionsindustrins lönsamhet.
(69) Som förklaras i skäl 67 fanns det en betydande och varaktig prisskillnad mellan importen från Kina och produkterna från unionen under hela skadeundersökningsperioden, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina priser i betydligt högre grad än minskningen av produktionskostnaderna, vilket i sin tur ledde till en minskad lönsamhet. Denna verkan var särskilt märkbar under perioden från 2024 till undersökningsperioden. Under 2024 var produktionskostnaderna ungefär 4 % lägre än unionspriserna, vilket resulterade i en blygsam lönsamhet, vilket framgår av tabell 11 i förordningen om provisorisk tull. Under undersökningsperioden borde unionsindustrin, för att bibehålla lönsamheten, ha höjt sina priser med 2 % i förhållande till 2024, i linje med kostnadsökningen (tabell 8 i förordningen om provisorisk tull). Eftersom importen från Kina – trots den måttliga ökningen av importpriserna – fortsatte att underskrida unionens priser med mer än 26 % (skäl 280 i förordningen om provisorisk tull) tvingades unionsindustrin i stället att behålla samma priser som under 2024, vilket ledde till förluster. Unionsindustrins minskade lönsamhet, trots den tillfälliga ökningen av priserna på importen från Kina, orsakades således fortfarande av förekomsten av dumpad import från Kina. Påståendet avvisades därför.
(70) SITEB hävdade att en av klagandena har produktionsverksamhet i Kina, vilket innebär att den kinesiska ekonomiska miljö som vållar skada även kan gynna klaganden.
(71) När det gäller frågan om en av klagandenas närvaro i Kina konstaterade kommissionen att detta kontrollerades under undersökningen. Unionsproducentens kinesiska produktionsverksamhet var inte kopplad till den undersökta produkten. Därtill gäller att även om produkten producerades i Kina och sedan exporterades till unionen skulle den fortfarande omfattas av tullar.
(72) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftas skälen 273–281 i förordningen om provisorisk tull.
4.4. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.4.1. Allmänna anmärkningar
(73) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 282 och 283 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2. Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(74) CCCT höll inte med om att unionsindustrin lidit väsentlig skada och hävdade att indikatorerna måste ses i ett större marknadssammanhang. CCCT hävdade att produktionsminskningen återspeglade en lägre förbrukning i unionen mellan 2022 och 2023, att den minskade kapaciteten var ett svar på en svagare efterfrågan och att ett stabilt eller förbättrat kapacitetsutnyttjande inte stödde en slutsats om skada.
(75) Kommissionen tillbakavisade påståendet eftersom det inte avspeglades i skadeindikatorerna. För det första korrelerar den minskade produktionen och den minskade produktionskapaciteten med den ökade importen från Kina, och således stöds inte CCCT:s påstående att den minskade produktionen huvudsakligen berodde på en minskad förbrukning i unionen, då denna i själva verket ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet ökade något, med undantag för 2023 då det minskade på grund av förändringar i unionsindustrins produktionsorganisation.
(76) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter vidhöll CCCT sin ståndpunkt att ökningen av kapacitetsutnyttjandet från 78 % år 2022 till 81 % under undersökningsperioden visar att unionsindustrin inte lidit skada av den ökade importen från Kina. Såsom anges i skäl 286 i förordningen om provisorisk tull berodde denna uppenbara ökning av kapacitetsutnyttjandet på att ett förädlingsavtal avslutades mellan 2022 och 2023, vilket upphörde på grund av den ogynnsamma marknadssituationen och den ökande förekomsten av lågprisimport. Avslutandet av nämnda förädlingsavtal ledde till en minskning av kapaciteten och därmed till ett högre kapacitetsutnyttjande. Kommissionen ansåg att förädlingsavtalet avslutades mot bakgrund av ogynnsamma marknadsförhållanden och därför hade ett indirekt samband med förekomsten av import från Kina på unionsmarknaden. Även om denna förändring endast indirekt orsakades av importen från Kina medförde den därav följande kapacitetsminskningen en ökning av utnyttjandegraden under skadeundersökningsperioden, och påverkade inte den viktigaste faktorn som visar på skada, nämligen produktionsminskningen under samma period.
(77) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 284–286 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
(78) CCCT hävdade att kommissionens undersökningsresultat rörande unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel bortsåg från utvecklingen under hela skadeundersökningsperioden och verkan av förändringar i efterfrågan inom unionen. CCCT hävdade att den sålda importen från Kina till stor del följde förbrukningen i unionen och att minskningen av marknadsandelen från 86 % 2022 till 63 % 2024, med en partiell återhämtning till 67 % under undersökningsperioden, inte i sig visade på skada som vållats av importen från Kina.
(79) Som förklaras i skäl 288 i förordningen om provisorisk tull expanderade marknaden med 15 % under skadeundersökningsperioden, men unionsindustrins försäljning minskade med 10 %. Som även förklaras i skäl 64 berodde detta på den ökade förekomsten av lågprisimport från Kina på unionsmarknaden. Volymmässigt ökade förbrukningen i unionen med cirka 10 000 ton. Under skadeundersökningsperioden ökade importen från Kina från [3 400–4 200] ton till [17 600–21 500] ton, samtidigt som unionsindustrins försäljning minskade från [50 000–60 000] ton till [45 000–54 000] ton. Detta innebar att den ökade förbrukningen i unionen till stor del absorberades av den växande kinesiska exporten, som även tog en betydande del av unionsindustrins andel av unionsmarknaden. Den minskade försäljningen urholkade givetvis unionsindustrins lönsamhet och konkurrenskraft, eftersom de fasta kostnaderna för produktionen fördelades över en mindre försäljningsvolym. Förlusten av försäljning, och följaktligen av marknadsandelar, signalerar därför direkt den skada som unionsindustrin har lidit på grund av importen från Kina.
(80) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 287–289 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.3. Tillväxt
(81) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 290 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.4. Sysselsättning och produktivitet
(82) CCCT hävdade att sysselsättningsgraden och produktiviteten inte pekade på någon skada. Kommissionen angav dock redan i förordningen om provisorisk tull att sysselsättningen i unionsindustrin minskade marginellt med 2 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins beslut var att behålla sina anställda även under 2023, när produktionen minskade kraftigt på grund av en minskad förbrukning, eftersom uppsägningar sågs som en sista utväg. Kommissionen konstaterade även att, som det anges i artikel 3.3 och 3.5 i grundförordningen, ”[v]arken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande”, vilket innebar att skadan fastställdes på grundval av alla undersökta faktorer, utan att det krävdes att alla faktorer nödvändigtvis visade på skada för att skada skulle kunna bevisas.
(83) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CCCT samma påstående utan att lägga fram några ytterligare argument eller bevis.
(84) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 291–293 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(85) Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 294 och 295 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3. Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
(86) De italienska användarna av PET-spunbond hävdade att det faktum att unionsindustrin bestod av två företag snedvred priserna. De lade dock inte fram någon bevisning till stöd för sitt påstående och därför avvisades påståendet.
(87) I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CCCT att nedgången på 21 % i unionsindustrins försäljningspriser inte visade på skada som vållats av import från Kina. CCCT medgav visserligen att priserna sjönk, men hävdade att den största nedgången inträffade mellan 2023 och 2024, då priserna för importen från Kina steg. Även om priserna för importen från Kina ökade något mellan 2023 och 2024 (+6 %) var de fortfarande cirka 40 % lägre än unionsindustrins priser, och importvolymen mer än fördubblades, vilket satte ännu större press på unionsindustrin. Det är också värt att nämna att importpriserna, vilket framgår av skälen 277 och 296 i förordningen om provisorisk tull, var betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnad per enhet. CCCT framförde även att prisnedgången inom unionen mellan 2022 och 2023 kan ha samband med en lägre förbrukning i unionen. I detta avseende noterade kommissionen dock att förbrukningen under hela skadeundersökningsperioden ökade med 15 %. Det var därför priskonkurrensen, snarare än en minskad förbrukning, som var orsaken till prisnedgången. Dessa påståenden avvisades följaktligen.
(88) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 296–298 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3.2. Arbetskraftskostnader
(89) CCCT hävdade att kommissionen inte hade analyserat arbetskraftskostnadernas utveckling och deras inverkan på unionsindustrin. CCCT konstaterade att arbetskraftskostnaderna i stort sett förblev stabila mellan 2022 och 2023 och sedan steg under 2024 och under undersökningsperioden, vilket enligt CCCT berodde på inflation och ökande tjänstgöringstid. Kommissionen analyserade utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i skälen 299 och 300 i förordningen om provisorisk tull. I fråga om deras inverkan är arbetskraftskostnaderna en del av de totala produktionskostnaderna, vilka kommissionen analyserade i skäl 298 i förordningen om provisorisk tull. Därför avvisades påståendet.
(90) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 299 och 300 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3.3. Lagerhållning
(91) När det gäller lagerhållning hävdade CCCT att de låga nivåerna har förblivit blygsamma i relativa termer och inte kan betraktas som bevis på en ”betydande obalans” eller väsentlig skada. CCCT hävdade även att orsaken till den ökade lagerhållningen är den minskade förbrukningen och exporten.
(92) I fråga om detta påstående underströk kommissionen att minskningen av exporten uppgick till omkring 1 200 ton under skadeundersökningsperioden, medan minskningen av försäljningen inom unionen var nästan fem gånger högre. Det är därför troligare att den ökade lagerhållningen berodde på den större nedgången på unionsmarknaden. För det andra ledde den betydande minskningen av förbrukningen mellan 2022 och 2023 (–11 %) inte till någon ökning av lagerhållningen. Det ska samtidigt framhållas att förbrukningen minskade med 8 % mellan 2024 och undersökningsperioden, samtidigt som lagerhållningen ökade med 43 %, vilket tydligt visar att en annan faktor än förbrukningen, dvs. den dumpade importen, orsakade den ökade lagerhållningen. En annan sak att notera var att den övergripande trenden tyder på en ökning av förbrukningen under skadeundersökningsperioden, snarare än en minskning. Mot bakgrund av allt det ovanstående fann kommissionen inte något samband mellan den ökade lagerhållningen och utvecklingen av förbrukningen i unionen.
(93) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CCCT sitt påstående att den relativt blygsamma ökningen av lagerhållningen inte utgör bevisning om skada. CCCT hävdade att lagernivåer på cirka 10 % av den årliga produktionen inte är ovanliga inom en bransch som betjänar projektbaserade kunder i senare led i kedjan, såsom takläggning och vattentätning, där ordermönstren är säsongsbundna och kopplade till byggcykler. För det första lämnade CCCT inga bevis för att lagernivåer på 10 % av den årliga produktionen är normala och vanliga. För det andra framstår en lagernivå på 10 % under undersökningsperioden som relativt hög mot bakgrund av de uppgifter som samlats in för 2022, 2023 och 2024, vilka visade nivåer på 5,7 %, 5,8 % respektive 6,7 % (11) .. Den växande lagerhållningen, när den bedöms tillsammans med alla övriga parametrar enligt artikel 3.5 i grundförordningen, bekräftade tydligt förekomsten av skada.
(94) Kommissionen avvisade därför påståendena och bekräftade sina slutsatser i skälen 301–303 i förordningen om provisorisk tull.
4.4.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(95) I sin inlaga hävdade CCCT att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning förklarat hur importen från Kina orsakat försämringen av lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten. CCCT hävdade också att unionsindustrins ekonomiska resultat försämrades mest mellan 2024 och undersökningsperioden, då volymerna för importen från Kina minskade och priserna steg, och att den lilla totala nedgången i investeringarna främst berodde på unionsindustrins egna strategiska val snarare än på importen från Kina.
(96) Kommissionen tillbakavisade detta argument och konstaterade att unionsindustrins skada inte började först 2024. Lönsamheten sjönk från omkring 15–16,5 % under 2022 till mellan –0,5 % och –1,5 % under undersökningsperioden, samtidigt som räntabiliteten minskade från 81 % till –6 % under samma period, i överensstämmelse med ökningen av importen från Kina. Det stämmer att det skedde en måttlig minskning av importen och ökning av priserna från Kina mellan 2024 och undersökningsperioden. Dessa omständigheter var dock kopplade till geopolitiska störningar, däribland krisen i Röda havet och störningar av de internationella sjötransportvägarna, snarare än till förbättrade marknadsförhållanden. De minskade importvolymerna från Kina hade inte någon positiv inverkan på lönsamheten för unionens industri, som minskade ytterligare under undersökningsperioden till följd av den fortsatta förekomsten av lågprisimport från Kina, såsom förklaras i skäl 68 ovan.
(97) I fråga om investeringar underskred importen från Kina unionsindustrins priser, samtidigt som den minskade dess försäljning och pressade vinstmarginalerna, vilket ledde till sjunkande lönsamhet och minskad kassagenerering. Kommissionen fastställde att importen i en sådan situation begränsade industrins förmåga eller vilja att investera och att endast absolut nödvändiga investeringar genomfördes, som underhåll och utbyte av uttjänt utrustning. Uppgifterna om lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet kompletterade därigenom bilden av skadan för unionsindustrin.
(98) I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CCCT sina påståenden om att den relativt stabila investeringsnivån tydde på att den skada som unionsindustrin lidit är begränsad. Mer specifikt framförde CCCT två argument. För det första fokuserade CCCT enbart på 2023, då investeringarna ökade med 18 % jämfört med 2022. CCCT bortsåg dock från den efterföljande utvecklingen, eftersom investeringarna 2024 minskade med 45 % jämfört med 2022, och genomsnittet för de tre åren (2023, 2024, undersökningsperioden) fortfarande låg 11 % under 2022 års nivåer.
(99) För det andra menar CCCT att det faktum att unionsindustrin fortsatte att investera på jämförbara nivåer under hela perioden – med en ökning 2023 trots det påstådda importtrycket – tyder på att dess ekonomiska svårigheter inte var av den omfattning som påståtts. CCCT påpekade vidare att kommissionens klassificering av investeringsutgifterna som ”nödvändiga” bygger på att dessa investeringar var stabila och icke-elastiska. Kommissionen konstaterade att förekomsten av investeringar inte innebär att unionsindustrin inte lidit skada. De investeringar som unionsindustrin gjorde var i själva verket oundvikliga, eftersom de delvis berodde på lagstadgade krav rörande produktionsprocessens miljöpåverkan och delvis på behovet av att underhålla befintliga maskiner. Mer specifikt gällde dessa investeringar, såsom anges i skäl 307 i förordningen om provisorisk tull och vilket kommissionen har kontrollerat, främst underhåll och efterlevnad av rättsliga skyldigheter, vilket förklarar den relativa stabiliteten och icke-elasticiteten trots att den finansiella situationen försämrades, något som tydligt framgick av den negativa räntabiliteten. Slutligen har CCCT inte på något sätt styrkt att investeringarna var onödiga.
(100) Kommissionen stod således fast vid sina slutsatser i skälen 304–308 i förordningen om provisorisk tull.
4.5. Slutsats om skada
(101) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 309–314 i förordningen om provisorisk tull.
5. ORSAKSSAMBAND
5.1. Verkningar av den dumpade importen
(102) Som anges i skälen 20 och 22 hävdade fyra italienska användare av PET-spunbond att skadeinverkan från importen från Kina var överdriven och borde omprövas, eftersom den beaktande import av PET-spunbond som ingick i exporterade produkter i senare led.
(103) Som förklaras i skälen 21 och 23 utgjorde denna import en del av unionsmarknaden och dess inverkan på förlusten av försäljning och marknadsandelar bidrog till skadan för unionsindustrin. Eftersom PET-spunbond som ingår i bituminösa membran avsedda för försäljning på hemmamarknaden och PET-spunbond som ingår i bituminösa membran avsedda för export utgör samma utbytbara produkt fanns det dessutom ingen grund för att dela upp marknaden eller genomföra en separat skadeanalys för användare av PET-spunbond i senare led. Detta påstående avvisades därför.
(104) CCCT påpekade också att kommissionen inte har bevisat att ökningen av importen från Kina till lägre priser har orsakat unionsindustrins tillbakagång. Sambandet mellan import och skada behandlades i avsnitt 4.3 ovan, särskilt i skäl 64.
(105) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CCCT och de italienska användarna av PET-spunbond sina påståenden om att kommissionen inte på ett tillfredsställande sätt hade visat orsakssambandet mellan importen från Kina och skadan för unionsindustrin, med fokus på skillnaderna mellan 2024 och undersökningsperioden, då importen från Kina och marknadsandelen minskade något men skadan för unionsindustrin förvärrades. Såsom förklaras i avsnitt 4.3, och särskilt i skäl 60, tvingade förekomsten av import från Kina som väsentligt underskred EU-produktionens priser under hela skadeundersökningsperioden, och fortfarande under undersökningsperioden, unionsindustrin att sälja till priser som motsvarade dess produktionskostnader, vilket i sin tur ledde till en markant försämring av dess lönsamhet. Oavsett fluktuationer var således förekomsten av dumpad import från Kina den främsta orsaken till skadan för unionsindustrin.
(106) Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 316–320 i förordningen om provisorisk tull.
5.2. Verkningar av andra faktorer
5.2.1. Import från tredjeländer
(107) I sin inlaga påpekade CCCT att kommissionen inte i tillräckligt hög grad undersökte andra faktorer än den dumpade importen. Enligt CCCT påverkade andra faktorer den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, närmare bestämt import från Turkiet.
(108) I fråga om den påstådda inverkan av importen från Turkiet undersökte kommissionen dess inverkan. De insamlade uppgifterna visade att importpriserna från Turkiet var betydligt högre än priserna för importen från Kina och att det rådde stabilitet i de turkiska exportörernas handelsvolym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Detta tyder på att denna import inte hade någon större inverkan på den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.
(109) Italienska användare av PET-spunbond hävdade att den skadevållande situationen för unionsindustrin kunde ha snedvridits av konflikten mellan Ryssland och Ukraina och att försämringen av unionsindustrins ekonomiska resultat under skadeperioden därför borde ha bedömts inom detta större makroekonomiska sammanhang. Konfliktens huvudsakliga inverkan har varit kopplad till energipriserna och följaktligen till produktionskostnaderna. Som anges i skäl 319 i förordningen om provisorisk tull minskade kostnaderna med 10 % under skadeundersökningsperioden i förhållande till de höga kostnader som orsakades av energikrisen 2022. Trots denna mycket betydande minskning fördjupades skadan för unionsindustrin i takt med att importen från Kina ökade. Energikostnaderna försvagade därför inte det verkliga och betydande orsakssambandet mellan importen från Kina och unionsindustrins försämrade försäljning, lönsamhet och marknadsandel. Därför avvisades detta påstående.
(110) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade de italienska användarna av PET-spunbond vidare att den dumpade importen inte var den främsta orsaken till skadan. De hävdade att de negativa effekterna av den geopolitiska situationen inte kan reduceras enbart till högre energipriser. Enligt deras uppfattning påverkade krisen i Röda havet, de ökade transportkostnaderna samt inflationen och de högre finansieringskostnaderna inköpsvillkoren och leveranskedjorna och kunde därför ha bidragit till skadan. För det andra hävdade de italienska användarna av PET-spunbond att bristen på innovation i unionsindustrin ledde till att industrin i senare led vände sig till Kina för sina inköp. På en starkt koncentrerad marknad som domineras av två kapitalgrupper är incitamentet att investera minimalt, och de italienska användarna av PET-spunbond hävdade därför att bristen på innovation också bör undersökas som en ytterligare faktor som bidragit till skadan.
(111) Påståendet från de italienska användarna av PET-spunbond att geopolitiska störningar orsakade den skada som unionsindustrin lidit, genom andra faktorer än de ökade energikostnaderna som granskats och behandlats i skäl 109, är ogrundat. De italienska användarna av PET-spunbond lämnade inte in någon bevisning som styrkte att faktorer som krisen i Röda havet, transportkostnader, inflation eller stigande finansieringskostnader bidrog till skadan för unionsindustrin. Vidare anser kommissionen att den påstådda inverkan av geopolitiska störningar, särskilt krisen i Röda havet från slutet av 2023 och framåt, motsägs av analysen av produktionskostnaderna per enhet. Såsom anges i skäl 298 i förordningen om provisorisk tull sjönk unionsproducenternas produktionskostnader per enhet med 10 % mellan 2022 och undersökningsperioden, och minskade faktiskt med 6 % mellan 2023 och undersökningsperioden, vilket omfattar perioden för krisen i Röda havet. Samtidigt förvärrades skadan för unionsindustrin, trots kostnadsminskningen, på grund av att importen från Kina orsakade en kombination av förlust av marknadsandelar, produktionsminskning och prisnedgång, såsom anges i skäl 319 i förordningen om provisorisk tull. Följaktligen försvagade inte effekterna av krisen i Röda havet det verkliga och väsentliga orsakssambandet mellan importen från Kina och skadan för unionsindustrin, och påståendet avvisades därför.
(112) När det gäller påståendena om bristande innovation kontrollerade kommissionen kostnaderna för investeringar, forskning och utveckling samt innovation vid fastställandet av vinstmålet. Såsom anges i skäl 334 i förordningen om provisorisk tull granskade kommissionen företagens interna räkenskaper avseende investeringsplaner, förvaltningsbeslut och årsredovisningar och bekräftade de utgifter som avsatts för innovation. Undersökningen visade att investeringarna, FoU och innovationen under skadeundersökningsperioden skulle ha varit mer omfattande om producenterna inte hade drabbats av de skadevållande effekterna av dumpningen. Därför avvisades påståendet att bristande innovation var den främsta orsaken till skadan.
(113) Kommissionen bekräftade därigenom sina slutsatser i skälen 321–323 i förordningen om provisorisk tull.
5.2.2. Unionsindustrins exportresultat
(114) CCCT hävdade att unionsindustrins försämrade exportresultat, liksom dess svaga exportresultat till följd av dess beroende av hemmamarknaden, inte borde lämnas ur räkningen som en faktor som påverkar unionsindustrins skadesituation.
(115) Som anges i förordningen om provisorisk tull kan unionsindustrins försämrade exportresultat ha bidragit till skadan, men försvagade inte det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och unionsindustrins skada, med tanke på dess begränsade inverkan då exportvolymen och exportvärdet utgjorde mindre än 10 % av unionsindustrins totala omsättning. För det andra betonade kommissionen att endast försäljning på unionsmarknaden togs i beaktande vid beräkningen av lönsamhetsuppgifter, så dessa uppgifter påverkades inte av exportresultatet.
(116) Kommissionen bekräftade således sina slutsatser i skälen 324 och 325 i förordningen om provisorisk tull.
5.3. Slutsats om orsakssamband
(117) I samband med undersökningens preliminära skede särskilde och avgränsade kommissionen verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.
(118) Kommissionen bekräftade sin preliminära slutsats i skälen 326–329 i förordningen om provisorisk tull, nämligen att importen från tredjeländer (andra än Kina) och unionsindustrins exportresultat inte försvagade det verkliga och betydande orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.
(119) På grundval av ovanstående bekräftade kommissionen sin preliminära slutsats att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte minskade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan för unionsindustrin.
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
(120) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade vissa berörda parter (CCCT och General Membrane S.p.A., Casali Industria Chimica e Bituminosa S.p.A., Vetroasfalto S.p.A. och Valli Zabban S.p.A.) att kommissionens beräkning av det icke-skadevållande priset inte hade förklarats i tillräckligt hög grad och inte uppfyllde WTO:s normer för faktisk bevisning och ”objektiv granskning” som kräver att den undersökande myndigheten bedömer alla relevanta uppgifter utan förutfattade meningar. De hävdade vidare att kommissionen underlåtit att motivera den sjuåriga referensperioden för lönsamhet, att lämna ut de viktiga lönsamhetsuppgifter i förhållande till projektrelaterade kostnadsuppgifter som användes som referens för investeringar, FoU och innovation, att förklara justeringen för framtida kostnader på 0–27 euro per ton eller att klargöra de justeringar utifrån typ som gjorts.
(121) CCCT hävdade därtill att kommissionen inte lämnade ut uppgifter om projekt rörande investeringar, FoU och innovation, faktiska belopp och den information som behövdes för att beräkna marginalen på 2,26 %.
(122) Kommissionen konstaterade i fråga om detta att perioden 2015–2021 användes som referensperiod för att återspegla unionsindustrins normala lönsamhet innan den drabbades av skadevållande verkan till följd av förekomsten av dumpad import på unionsmarknaden. Kommissionen kunde inte lämna ut specifika sifferuppgifter om unionsindustrins lönsamhet eftersom dessa uppgifter är konfidentiella, men lämnade ändå ut nedanstående betydelsefulla icke-konfidentiella intervall som visar unionsindustrins vägda genomsnittliga lönsamhet per år.
Räkenskapsår 2015
Räkenskapsår 2016
Räkenskapsår 2017
Räkenskapsår 2018
Räkenskapsår 2019
Räkenskapsår 2020
Räkenskapsår 2021
[7 –9 %]
[9 –11 %]
[10 –12 %]
[6 –8 %]
[2 –4 %]
[4 –6 %]
[13 –15 %]
(123) Kommissionen kunde inte lämna ut specifika uppgifter om projektkostnader, investeringsplaner, förvaltningsbeslut och redovisningshandlingar utan att lämna ut unionsindustrins affärshemligheter. De framtida kostnader som ingår i ”målpriset” avseende utgifter för investeringar, FoU och innovation och justeringen för framtida kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och ILO-konventioner härrör från de kontrollerade uppgifterna i unionsproducenternas svar på frågeformuläret. Mer specifikt beräknades värdet för investeringar, FoU och innovation på 2,26 % som skillnaden mellan den faktiska nivån för investeringar, FoU och innovation under undersökningsperioden och den nivå som kunde ha uppnåtts under normala konkurrensförhållanden (under skadeundersökningsperioden). Detta värde uttrycktes som en procentandel av omsättningen och lades till den grundläggande vinsten. Efterlevnadskostnaderna till följd av multilaterala miljöavtal och ILO-konventioner baserades på den tillgängliga bevisningen i unionsproducenternas kontrollerade svar på frågeformuläret och omfattar bland annat inköp av utsläppsrätter för föroreningar och avskrivningar i samband med miljöinvesteringar och sociala investeringar.
(124) Påståendena om underlåtenhet att lämna ut uppgifter och åsidosättande av principen om faktisk bevisning när det gäller fastställandet av det icke-skadevållande priset avvisades därför.
(125) I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde CCCT och de italienska användarna av PET-spunbond att kommissionen skulle förklara skälen till valet av en sjuårsperiod för att fastställa ett vinstmål och förklara varför 2021 uppvisade en exceptionell vinstnivå, samt – om särskilda exceptionella förhållanden förelåg – utesluta detta år från beräkningen av lönsamheten. De italienska användarna av PET-spunbond hävdade också att vinstmålet var uppblåst på grund av den duopolistiska situationen bland unionsproducenterna, vilket innebar att det inte uppnåddes under normala konkurrensförhållanden enligt artikel 7.2c i grundförordningen.
(126) Kommissionen konstaterar att artikel 7.2c i grundförordningen inte föreskriver någon viss tidsperiod för fastställandet av vinstmarginalen. Kommissionen har därför ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa vilken tidsperiod som ska beaktas. Enligt den nämnda bestämmelsen ska vinstmålet fastställas med beaktande av faktorer såsom lönsamhetsnivån före ökningen av importer från landet som är föremål för undersökning, den lönsamhet som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt FoU och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att perioden före den omfattande importen från Kina till unionsmarknaden (12), såsom framgår av tabellen i skäl 122, kännetecknades av betydande fluktuationer i lönsamheten. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att förlänga referensperioden för fastställandet av vinstmålet till sju år. Kommissionen noterade att lönsamhetstabellen i skäl 122 således omfattar både perioder med hög lönsamhet (t.ex. 2016, 2017 och 2021) och perioder med låg lönsamhet (t.ex. 2019). Med andra ord var syftet med genomsnittet för den valda perioden att undvika ytterligheter och på ett mycket försiktigt sätt återspegla både den övre och den nedre delen av lönsamhetsintervallet. Följaktligen omfattar referensperioden för lönsamheten både covid-19-krisen och den efterföljande återhämtningen. När det gäller 2021 ligger den lönsamhet som observerats under det året i linje med de värden som observerades under 2016 och 2017. Mot bakgrund av ovanstående överväganden bekräftade kommissionen den grundläggande vinst på 9,16 % som redovisas i skälen 333 och 334 i förordningen om provisorisk tull och som använts vid beräkningarna av vinstmålen. Denna grundläggande vinst återspeglar på ett försiktigt sätt den vägda genomsnittliga historiska lönsamheten för unionsindustrin från 2015 till 2021 och möjliggör kostnadstäckning.
(127) Vidare ansåg kommissionen att de italienska användarna av PET-spunbond inte lade fram någon konkret bevisning för konkurrensbegränsande beteende från de två unionsproducenternas sida till stöd för sitt påstående om en duopolistisk situation bland unionsproducenterna. Kommissionen valde i alla händelser perioden 2015–2021, med tanke på att konkurrensvillkoren ansågs vara normala eftersom de inte påverkades av den dumpade importen under den perioden.
(128) Mot bakgrund av ovanstående avvisades dessa påståenden. Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 330–339 i förordningen om provisorisk tull. Den slutliga målprisunderskridandemarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenterna och för all övrig import med ursprung i Kina är därför enligt följande:
Företag
Målprisunderskridandemarginal (%)
— Hubei Unibon Nonwovens Co. Ltd
57,5
— Changde Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
— Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
50,0
Övriga samarbetsvilliga företag
51,0
All övrig import med ursprung i Kina
57,5
6.1. Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
(129) Med stöd av ovanstående bedömning, och med tanke på att dumpningsnivån inte överstiger skadenivån, bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas till en nivå som motsvarar dumpningsmarginalerna enligt skäl 154 nedan, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
7. UNIONENS INTRESSE
7.1. Unionsindustrins intresse
(130) Som anges i skäl 16 i förordningen om provisorisk tull utgörs unionsindustrin av de tre klagandena, vilka samarbetade fullt ut i undersökningen och uttryckte sitt intresse för införandet av åtgärder.
(131) Kommissionen vidhöll därför sin slutsats i skäl 344 i förordningen om provisorisk tull att åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse.
7.2. Icke-närstående importörers och handlares, användares eller leverantörers intresse
(132) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade Matco (användare av PET-spunbond), SITEB, de italienska användarna av PET-spunbond och CCCT synpunkter som belyste de negativa verkningarna av införandet av åtgärderna för industrier i senare led. Det är viktigt att notera att användarnas hållning inte var helt enhetlig och att synpunkterna från de italienska användarna av PET-spunbond återspeglade den specifika situationen för exportinriktade användare. Det erinras om att den polska branschorganisationen för producenter av tak och vattentäta lösningar i det preliminära skedet uttryckte sitt stöd för åtgärderna.
(133) Användarna hävdade att införandet av åtgärderna på lång sikt skulle begränsa valmöjligheterna för marknaden i senare led, minska försörjningstryggheten och öka marknadsandelen för unionsindustrin, som redan har en dominerande ställning på unionsmarknaden. De hävdade även att åtgärderna skulle försämra möjligheterna för unionens industri i senare led att exportera bearbetade produkter för vilka den huvudsakliga komponenten är kinesisk PET-spunbond av hög kvalitet.
(134) Alla användare hävdade att införande av slutgiltiga tullar på de provisoriska nivåerna i praktiken skulle utesluta import av PET-spunbond från Kina till unionsmarknaden, vilket skulle begränsa valmöjligheterna för användare och importörer i senare led. De italienska användarna av PET-spunbond och SITEB hävdade att importen från Kina kännetecknas av tekniska skillnader i fråga om dimensionsstabilitet, enhetlighet i vikt och draghållfasthet. De italienska användarna av PET-spunbond hävdade att beslutet att göra inköp från Kina inte berodde på priset utan snarare på behovet av att bedriva produktionen med mycket högre kvalitetsstandarder än unionsindustrin kan uppfylla.
(135) Som anges i skälen 21–23 ovan styrkte de berörda parterna inte sina påståenden med bevisning på att importen från Kina skiljer sig väsentligt från unionsindustrins produkter i fråga om produktkvalitet eller teknisk prestanda. De lade inte heller fram någon bevisning för skillnader i fysiska och tekniska egenskaper hos PET-spunbond för inhemsk förbrukning på unionsmarknaden och PET-spunbond för export utanför unionen, eller vad gäller egenskaper eller innovationer som unionsindustrin inte kan tillhandahålla. Införandet av åtgärder kommer inte heller att begränsa tillgången till import från Kina, utan endast justera priset till en rättvis nivå. Påståendet att införandet av åtgärder skulle begränsa användarnas valmöjligheter avvisades därför. Eftersom det inte lades fram någon bevisning för att importen från Kina hade särskilda kvaliteter eller andra egenskaper avvisades även en begäran om undantag för slutanvändning för exportorienterade industrier som ogrundad.
(136) I fråga om försörjningstryggheten och användarnas oro över huruvida de turkiska producenterna har tillräcklig kapacitet för att tillgodose efterfrågan om importen från Kina skulle minska upprepade kommissionen sitt argument att unionsindustrin kan leverera tillräckliga kvantiteter PET-spunbond för förbrukningen i unionen. Även om unionsindustrins produktionsvolymer minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden på grund av den dumpade importen från Kina konstaterade kommissionen att unionsindustrin underutnyttjade sin produktionskapacitet. En stor del av importen från Kina skulle därför kunna absorberas av unionsindustrin. Som framgår av tabellerna 2 och 5 i förordningen om provisorisk tull kunde unionsindustrin i praktiken tillgodose hela efterfrågan inom unionen med befintlig kapacitet.
(137) Kommissionen upprepade också sitt argument från förordningen om provisorisk tull (skäl 351) att PET-spunbond importeras från övriga tredjeländer. Denna import från tredjeländer skulle kunna utgöra en pålitlig källa till PET-spunbond, vilket inte överensstämmer med argumenten om begränsade försörjningskällor för den undersökta produkten. Tredjeländer, exempelvis Turkiet, hade en begränsad närvaro på unionsmarknaden jämfört med Kina under undersökningsperioden. Kommissionen konstaterade att importen från Turkiet prissattes i den nedre änden av unionsindustrins priser och betydligt högre än vad som var fallet för importen från Kina. Detta tydde på att andra icke-europeiska producenter av PET-spunbond inte heller kunde konkurrera med de priser som erbjöds av exporterande producenter från Kina, men skulle kunna återta marknadsandelar så snart rättvis handel har säkerställts. Efter införandet av de provisoriska åtgärderna har faktiskt en måttlig ökning av importen från tredjeländer till unionen redan observerats enligt de senaste tillgängliga uppgifterna. Slutligen erinrade kommissionen också om att syftet med antidumpningsåtgärder inte är att stoppa importen av den berörda produkten, utan att återställa en rättvis konkurrens. Fortsatt import från Kina och andra tredjeländer skulle förhindra att unionsindustrin höjer priserna i alltför hög grad, vilket motsäger CCCT:s påstående i dess inlaga.
(138) Kommissionen konstaterade att CCCT och de italienska användarna av PET-spunbond inte hade lagt fram någon faktisk bevisning till stöd för sina påståenden om konkurrensbegränsande beteende eller hänvisat till några förfaranden för undersökning av sådant beteende från unionsindustrins sida. I motsats till de berörda parternas påstående att man genom att bevara importen från Kina skulle undvika en koncentration av importen och trygga försörjningen visar den senaste tidens geopolitiska kriser att unionsindustrins försvinnande gör att användare i senare led och unionen som helhet exponeras för alla slags störningar i varuleveranserna (till exempel blockeringen av Suezkanalen). I fråga om PET-spunbond ökade importen från Kina mycket snabbt från en marknadsandel på 6 % till en marknadsandel på 26 % bara under de fyra år som skadeundersökningsperioden varade. Om inga åtgärder skulle införas, och med tanke på den prisfördel som importen från Kina gynnas av, skulle marknaden i allt högre grad bli beroende av import från Kina, vilket skulle utsätta användare och industrier i senare led för försörjningsrisker. Om unionsindustrin skulle upphöra med sin verksamhet, vilket är en sannolik händelse mot bakgrund av unionsindustrins svåra situation, skulle användarna bli nästan helt beroende av importen från Kina och sårbara för störningar i leveranskedjan.
(139) Användarna ifrågasatte även kommissionens slutsats att tullarnas inverkan på användarna skulle bli minimal med tanke på hur liten del av slutproduktens kostnad som PET-spunbond står för. . Tvärtom hävdade användarna att åtgärderna skulle få en betydande negativ inverkan på användarnas konkurrenskraft på exportmarknaderna. Enligt de italienska användarna av PET-spunbond var undersökningen osymmetrisk, då den endast beaktade unionsindustrin och inte den skada som skulle orsakas de italienska användarna av PET-spunbond genom inverkan på deras exports konkurrenskraft. De hävdade att åtgärderna syftar till att skydda arbetstillfällen hos unionsproducenterna samtidigt som de äventyrar fler arbetstillfällen i senare led i den italienska exportsektorn. . De ifrågasatte dock inte kommissionens slutsatser att åtgärderna skulle ha en minimal inverkan på den inre marknaden och försökte i stället bestrida slutsatserna om inverkan på exporten. Därtill lämnade användarna varken konkret bevisning i fråga om sin kostnadsstruktur eller några någon konkret bevisning till stöd för påståendet att åtgärderna skulle ha en betydande inverkan på deras exportförsäljning, och inte heller någon uppskattning av åtgärdernas inverkan på deras lönsamhet. De tillstod inte heller att åtgärdernas inverkan på exporten skulle kunna mildras genom användning av särskilda tullförfaranden, till exempel aktiv förädling, vilket är en fråga som har prövats av tribunalen (13). Därför avvisades påståendena om att åtgärderna skulle skada användarna genom bristande valmöjligheter, försörjningsproblem, unionsindustrins dominerande ställning och prissättning, samt inverkan på vinsterna för användare i senare led.
(140) Slutligen begärde de italienska användarna av PET-spunbond att kommissionen skulle fastställa åtgärdernas varaktighet till tre år och att den skulle genomföra en interimsöversyn ett år efter införandet. I fråga om inledandet av en interimsöversyn konstaterade kommissionen att det på grundval av undersökningsresultaten var lämpligt att införa åtgärder för en period på fem år och att användare av PET-spunbond kan lämna in en begäran om interimsöversyn när ett år har gått, under förutsättning att kommissionen fått tillräckliga bevisning på att omständigheterna har förändrats.
(141) I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet av uppgifter utvecklade de italienska användarna av PET-spunbond sina argument från det preliminära skedet ytterligare och hävdade att bedömningen av marknaden i senare led i skadebedömningen var obalanserad, att PET-spunbond från Kina är oersättligt på grund av sin kvalitet, att det skett relevant utveckling efter undersökningsperioden, att åtgärdernas nivå i form av tullar är alltför hög samt att tidpunkten för åtgärderna är olämplig.
(142) De italienska användarna av PET-spunbond upprepade sitt argument att bedömningen av unionens intresse inte uppfyller den avvägning som krävs enligt artikel 21.1 i grundförordningen, eftersom den enligt dem inte tar hänsyn till situationen på marknaden i senare led. De stödde sitt påstående genom att hävda att användare som använder PET-spunbond i tätskiktsmembran avsedda för export till tredjeländer skulle drabbas av antidumpningstullar på nästan 50 % på en viktig insatsvara för produktionen och därför skulle tvingas konkurrera på samma exportmarknader med tillverkare vars motsvarande insatsvaror inte omfattas av unionens antidumpningstullar. De italienska användarna av PET-spunbond hävdade också att kommissionen bedömde effekterna på sysselsättningen för unionsproducenterna utan att bedöma dessa effekter för användarna i senare led. Om åtgärder infördes på den föreslagna nivån skulle detta dessutom innebära en förlust av 600 arbetstillfällen. Användarna hävdade att kommissionen inte får avstå från att undersöka dessa faktorer enbart på grund av att de inte lämnades in via svaren på frågeformuläret.
(143) De italienska användarna av PET-spunbond höll inte heller med kommissionen om att EU-industrin har möjlighet att ersätta leveranserna av produkten med ursprung i Kina. Inköp från andra länder, såsom Turkiet, skulle inte heller vara ett alternativ på grund av kvalitetsproblem. Den kinesiska produkten påstås vara av högre kvalitet jämfört med den produkt som produceras i EU och Turkiet. De italienska användarna av PET-spunbond hävdade, utan att lägga fram någon bevisning, att just de kvaliteter av PET-spunbond som tillverkas av de kinesiska exportörerna, i de kvantiteter som krävs och med de tekniska egenskaperna (dimensionsstabilitet, enhetlighet i vikt, draghållfasthet) och tillförlitligheten, är omöjliga att ersätta. Användarna av PET-spunbond hävdade vidare att de marknadsförhållanden som uppstod efter undersökningsperioden bör beaktas i skadeanalysen, på samma sätt som man gjorde vid bedömningen av skadan för unionsindustrin. Dessa faktorer som påverkar användarna i senare led negativt är fraktkostnader, geopolitiska störningar, konkurrens på exportmarknaderna och förändringar i inköpsvillkoren.
(144) De italienska användarna av PET-spunbond hävdade också att kommissionen åberopade möjligheten att använda aktiv förädling utan att på ett adekvat sätt ha undersökt om detta tullförfarande utgör en effektiv, kommersiellt genomförbar och praktiskt tillgänglig lösning under användarnas specifika omständigheter.
(145) Slutligen ansåg de italienska användarna av PET-spunbond att den standardmässiga giltighetstiden på fem år för åtgärderna inte på ett adekvat sätt återspeglar de exceptionella omständigheterna i det aktuella fallet. En giltighetstid på fem år är inte lämplig i detta fall eftersom marknadssituationen beskrivs som exceptionell, snabbt föränderlig och svår att förutsäga över en så lång period. De italienska användarna av PET-spunbond betonade att dessa åtgärder skulle påverka en starkt koncentrerad marknad i tidigare led och sannolikt även ha konsekvenser för en exportinriktad industri i senare led.
(146) När det gäller den påstådda obalansen i skadeanalysen konstaterade kommissionen att den ingående analysen av svaren på frågeformuläret bekräftade att de makroekonomiska indikatorerna pekar på en skadevållande situation för unionsindustrin, där faktorer som produktionsvolym, marknadsandel och försäljningsvolymer alla minskar. De italienska användarna av PET-spunbond lämnade inte in någon konkret bevisning avseende makroekonomiska indikatorer för marknaden i senare led (såsom åtgärdernas inverkan på deras produktionskostnader och sysselsättning) som skulle kunna ifrågasätta slutsatsen att åtgärderna ligger i unionens intresse. På samma sätt lade de italienska användarna av PET-spunbond inte fram någon konkret bevisning avseende sambandet mellan antagandet av åtgärderna och risken för att småföretag skulle tvingas lägga ned sin verksamhet. Dessutom lade de italienska användarna av PET-spunbond fram uppgifter som var inbördes motstridiga när det gäller antalet arbetstillfällen i industrin i senare led som kommer att gå förlorade till följd av införandet av åtgärderna. I avsaknad av en detaljerad och konsekvent analys av lönsamheten och råvarukostnaderna hos användarna i senare led är påståendet att åtgärderna kommer att skada industrin i senare led mer än vad dumpningen skadar unionsproducenterna – vilka lämnade detaljerade och kontrollerade uppgifter genom sina svar på frågeformuläret – inte underbyggt och kan inte kontrolleras. Kommissionen noterade också att den vid prövningen av unionens intresse var tvungen att väga motstridiga intressen mot varandra: å ena sidan var användarna oroade över högre priser på sina insatsvaror, å andra sidan fanns det unionsproducenterna som ville återställa en rättvis konkurrens. Enligt artikel 21.1 i grundförordningen ska särskild hänsyn tas till behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och till behovet av att återställa en effektiv konkurrens. I detta sammanhang innebär det faktum att antidumpningsåtgärder kommer att höja priset på den berörda produkten för användarna inte – i avsaknad av konkret bevisning för motsatsen som på korrekt sätt lagts fram av berörda parter – att sådana åtgärder klart strider mot unionens intresse. De låga priserna på PET-spunbond, som stödde marknaden i senare led, var delvis ett resultat av dumpning, vilket åtgärderna är avsedda att avhjälpa.
(147) När det gäller kvaliteten och utbytbarheten hos den undersökta produkten noterar kommissionen att de italienska användarna av PET-spunbond i sin egen inlaga bekräftade utbytbarheten, liknande tekniska egenskaper och samma slutliga användningsegenskaper hos PET-spunbond från Kina och från EU-producenter. Både europeisk och kinesisk spunbond används för tätskiktsmembran inom byggbranschen. De skillnader som de italienska användarna av PET-spunbond räknade upp, såsom dimensionsstabilitet, enhetlighet i vikt och draghållfasthet, skulle kunna åtgärdas genom justeringar av den utrustning som används i unionsproducenternas tillverkningsprocesser. Dessutom lade de italienska användarna av PET-spunbond inte fram någon bevisning avseende den påstådda tekniska överlägsenheten hos den PET-spunbond som importeras från Kina.
(148) När det gäller utvecklingen efter undersökningsperioden lade de italienska användarna av PET-spunbond inte heller fram någon konkret bevisning – varken genom svar på frågeformulär eller andra inlagor – till stöd för sitt påstående att utvecklingen efter undersökningsperioden visade att införandet av åtgärder uppenbarligen inte låg i unionens intresse. Följaktligen kan utvecklingen efter undersökningsperioden inte jämföras med, och ogiltigförklarar inte, den bevisning som samlats in och kontrollerats under undersökningsperioden, vilket skulle göra antidumpningsåtgärderna uppenbart olämpliga.
(149) När det gäller aktiv förädling konstaterade kommissionen att det är användarna, och inte kommissionen, som ska undersöka alla rättsliga möjligheter att förbättra sin situation. Aktiv förädling är ett av de rättsliga verktyg som kan användas för att mildra åtgärdernas negativa effekter på industrin i senare led (se även skäl 139).
(150) När det gäller en alltför hög nivå på åtgärderna förklarade kommissionen motiveringen bakom valet av referensperiod för att fastställa vinstmålet i skäl 125. I fråga om åtgärdernas varaktighet föreligger inga väsentliga och påvisade omständigheter som skulle göra det möjligt att förkorta åtgärdernas giltighetstid till 18 månader i unionens intresse, såsom användarna begärt. Kommissionen påminde vidare i detta sammanhang om möjligheten enligt artikel 11.3 i grundförordningen för användarna att begära en interimsöversyn ett år efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna, förutsatt att de lägger fram den bevisning som anges i den bestämmelsen. Vidare är, såsom fastställs i skäl 351 i förordningen om provisorisk tull, användarnas försörjningstrygghet inte äventyrad, eftersom syftet med åtgärderna inte är att förbjuda import från Kina, utan att återställa de lika konkurrensvillkor som snedvridits av dumpningen. Därutöver kan efterfrågan på PET-spunbond även täckas av unionsproducenternas outnyttjade kapacitet eller genom import från andra tredjeländer, såsom Turkiet.
(151) Mot bakgrund av ovanstående bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 345–355 i förordningen om provisorisk tull.
7.3. Slutsats om unionens intresse
(152) På grundval av ovanstående bekräftade kommissionen sin slutsats att det saknas tvingande skäl som talar för att det uppenbart inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder rörande import av PET-spunbond med ursprung i Kina. Den påstådda negativa inverkan på användare i senare led vägde inte tyngre än behovet av att återställa rättvis konkurrens.
8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
8.1. Slutgiltiga åtgärder
(153) Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.
(154) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:
Företag
Slutgiltig antidumpningstull (%)
— Hubei Unibon Nonwovens Co. Ltd
39,8
— Changde Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
— Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
48,1
Övriga samarbetsvilliga företag
47,1
All övrig import med ursprung i Kina
48,1
(155) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därigenom den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är därmed endast tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de namngivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten vid produktion av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående till de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser och bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.
(156) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare byter namn. Denna begäran måste ställas till kommissionen (14). Begäran måste innehålla all relevant information som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en förordning om namnbytet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
(157) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.
(158) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.
Artiklar som skälet nämner
- art. 1.3 · i texten
(159) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren för detta är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan det bland annat undersökas om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.
(160) För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen för ”all övrig import med ursprung i Kina” inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.
(161) Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden bör kunna be kommissionen (15) om att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) att företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden, ii) att företaget inte är närstående någon exporterande producent som gjorde detta, och iii) att företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.
8.2. Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
(162) Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning.
8.3. Retroaktivt uttag
(163) Såsom anges i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att importen av den undersökta produkten skulle registreras.
(164) I undersökningens slutliga skede bedömdes de uppgifter som samlats in genom registreringen. Kommissionen analyserade huruvida kriterierna för retroaktivt uttag av slutgiltiga tullar enligt artikel 10.4 i grundförordningen var uppfyllda.
(165) Kommissionens analys visade inte någon ytterligare betydande ökning av importen utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden enligt artikel 10.4 d i grundförordningen. För denna analys jämförde kommissionen den genomsnittliga månatliga importvolymen av den berörda produkten under undersökningsperioden, som uppgick till [1 467–1 792] ton, med den genomsnittliga månatliga importvolymen under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den sista hela månaden före införandet av provisoriska åtgärder (oktober 2025–april 2026), som baserat på importen under tullkoderna i fråga uppgick till under 1 000 ton.
(166) Vid en jämförelse mellan de genomsnittliga månatliga importvolymerna av den berörda produkten under undersökningsperioden och de genomsnittliga månatliga importvolymerna under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes (oktober 2025–maj 2026) kunde dessutom ingen ytterligare betydande ökning konstateras.
(167) På denna grund drog kommissionen slutsatsen att de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen för retroaktiv tillämpning av den slutgiltiga antidumpningstullen inte var uppfyllda.
(168) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde klagandena att kommissionen skulle tillämpa tullar retroaktivt och hävdade att de relevanta villkoren, dvs. ökade volymer och sjunkande priser, var uppfyllda. Klagandena grundade sitt påstående på en analys av importen enligt KN-nummer 5603 13 90 , 5603 14 20 och 5603 14 80 . Enligt artikel 10.4a i grundförordningen avser dock retroaktivt uttag av tullar import av den berörda produkten som har registrerats i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. Registreringsförordningen gällde endast import enligt KN-nummer 5603 14 20 och Taric-nummer 5603 13 90 70 och 5603 14 80 70. Klagandenas begäran avslogs därför.
9. SLUTBESTÄMMELSE
(169) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (16) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.
(170) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet av den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
Skäl som nämner artikeln
- Skäl 158 · i texten
1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av viss bondad duk av polyesterfilament, med eller utan förstärkning av glasfiber, med en vikt över 70 g/m2, med en tjocklek av mer än 0,5 mm men högst 1,8 mm, impregnerad med ett eller flera bindemedel, innehållande mindre än 30 viktprocent glasfiber, inte överdragen eller belagd, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 5603 13 90 , 5603 14 20 och ex 5603 14 80 (Taric-nummer 5603 13 90 70 och 5603 14 80 70), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
Företag
Slutgiltig antidumpningstull (%)
Taric-tilläggsnummer
— Hubei Unibon Nonwovens Co. Ltd
39,8
88CB
— Changde Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
— Tiandingfeng Nonwovens Co Ltd
48,1
88CC
Övriga samarbetsvilliga företag
47,1
Se bilagan
All övrig import med ursprung i Kina
48,1
8999
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton) av (berörd produkt) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i Kina tillämpas.
4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2 artikelns sida
De belopp för vilka säkerhet ställts genom den provisoriska antidumpningstull som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1063 ska tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen ska frisläppas.
Artikel 3 artikelns sida
Artikel 1.2 får ändras för att lägga till nya exporterande producenter från Folkrepubliken Kina och göra dem till föremål för en lämplig vägd genomsnittlig antidumpningstullsats för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att företaget
a) inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 under undersökningsperioden (1 juli 2024–30 juni 2025),
b) inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som skulle ha kunnat samarbeta i den ursprungliga undersökningen, och
c) antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut.
Artikel 4 artikelns sida
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 oktober 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) EUT C, C/2025/5010, 15.9.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5010/oj.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2409 av den 1 december 2025 om att göra import av PET-spunbond med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering (EUT L, 2025/2409, 2.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2409/oj).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1063 av den 12 maj 2026 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av PET-spunbond med ursprung i Folkrepubliken Kina, EUT L, 2026/734, 13.5.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1063/oj.
(5) Se skrivelsen av den 15 september 2025 som riktades till importörer och användare inom EU med titeln ”AD738 – Anti-dumping investigation concerning imports of PET Spunbond originating in the People’s Republic of China”.
(6) Se skäl 39 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1063.
(7) .Sampolymer av 2-diisopropylaminoetylmetakrylat och dekylmetakrylat, lösta i N,N-dimetylacetamid, med en sampolymerhalt av minst 55 viktprocent.
(8) Skälen 57–62 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1505 av den 25 juli 2025, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1505/oj.
(9) https://www.hunan.gov.cn/zqt/zcsd/202111/t20211110_21028353.html.
(10) Importen från Kina uppgick till [3 400–4 200] ton, med en marknadsandel på 6 %.
(11) Tabell 10 i skäl 301 i förordningen om provisorisk tull.
(12) Betydande mängder import från Kina till unionsmarknaden började 2022 och ökade kraftigt mellan 2023 och 2024.
(13) Tribunalens dom av den 2 juli 2025, Arkema France/kommissionen, T-165/23, ECLI:EU:T:2025:661, punkterna 41–42 (EUR-Lex – 62023TJ0165 – SV – EUR-Lex).
(14) E-post: TRADE-TDI-REQUESTS@ec.europa.eu, Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, BELGIEN. Ange numret på denna förordning och ärendenumret (AD735) i begäran.
(15) E-post: TRADE-TDI-REQUESTS@ec.europa.eu, Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, BELGIEN. Ange numret på denna förordning och ärendenumret (AD735) i begäran.
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
BILAGA
Samarbetsvilliga exporterande producenter i Folkrepubliken Kina som inte ingick i urvalet
Namn
Taric-tilläggsnummer
Hebei Jinliu Chemical Fiber Co., Ltd
88CD
Hebei Saikefu Nonwovens Co., Ltd
88CE
Hubei Bushi Nonwovens Co., Ltd.
88CF
Shouguang Fada Cloth Co., Ltd.
88CG
Jiangyin Huasicheng Nonwoven Co., Ltd.
88CH
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2393/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)