Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändringar i gällande stadganden om prestoch pastor al-examen, samt om andra vilkor för presterlig befordran. Lagutskottet har, efter remiss från Andra Kammaren, till pröfning förehaft Herr S. Bibbings och Herr P. Peterssons motioner

1867-03-07 · 8 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:73, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändringar i gällande stadganden om prestoch pastor al-examen, samt om andra vilkor för presterlig befordran. Lagutskottet har, efter remiss från Andra Kammaren, till pröfning förehaft Herr S. Bibbings och Herr P. Peterssons motioner

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlutande N;o 73.

i

ltf:o 73.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Maj 1867, kl. 7 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om

ändringar i gällande stadganden om prest- och pastor

al-examen, samt om andra vilkor för presterlig

befordran.

Lagutskottet har, efter remiss från Andra Kammaren, till pröfning förehaft

Herr S. Bibbings och Herr P. Peterssons motioner (N:ris 7 och 37) angående

ofvanberörda ämnen. Den förra innefattar förslag:

“att Riksdagen i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte göra hem

ställan om stadgande af, att theologico-filosofisk examen vid universitetet för

alla dem, som vilja egna sig åt prestembetet, må blifva obligatorisk; att sådan

aflagd examen ma medföra rätt till beräkning af två presterliga tjensteår;

att den, som vid universitetet aflagt meranämnda och derjemte dimissionsexamen,

må varda befriad från skyldigheten att för ordination till prest och befordran

på den presterliga banan undergå vidare examensprof än en på en

gång inför biskop och domkapitlet inom det stift, der han såsom prest skall

tjenstgöra, före hans vigning till det heliga embetet med honom i rent praktiskt

syfte anställd, allmän och med ett betyg vitsordad pröfning af hans ståndpunkt,

bildning och förmåga i och för utöfvandet af prestkallet; samt att vid

ansökning till pastorat hans lärdomsmeriter må beräknas och uppmätas efter

hans vid universitetet aflagda examina på samma sätt, som nu sker efter pastoralexamen

och med betraktande och bedömande dervid af de i förstnämnda

examina erhållna vitsord för lärdom och kunskaper såsom ecjvivalenta med dem

som gifvas i den sistnämnda."

Bxh. till Riksd. Prof. 1807. 7 Samt. 16 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 73.

Herr Peterssons motion åter innehåller framställning, det måtte “sättet

för presterligt antagande och befordran sålunda blifva ändradt, att, i likhet med

iifrige embets- och tjensteman, endast en examen tages såsom kunskapsprof,

och att, till vinnande af befordran, inga andra förtjenster än godkända lärdomsbctyg,

tjenstår inom kyrkan, skicklighet, ordning och visadt kristligt lefverne

och nit för Christi kyrkas sak må såsom befordringsgrunder ega ram

De hufvudsakliga spörsmålen i förevarande ärende äro: huruvida nuvarande

fordringar på den bildning, en prest bör ega, äro för obetydliga och alltså

måste höjas; samt huruvida lämpligt är, att den, som, efter aflagda prof och

erhållna tillförlitliga intyg deröfver, blifvit ordinerad till prest och inträdt i

tjenstgöring såsom sådan, bör undergå ytterligare examen såsom vilkor för befordran

till kyrkoherde embetpt.

Ehuru Utskottet i hufvudsaken instämmer med Herr Ribbing beträffande

det önskvärda deri, att fordringarne på prestens bildning måtte kunna höjas

utöfver de nuvarande; anser Utskottet sig likväl böra erinra derom, att ifrågavarande

angelägenhet helt nyligen, efter det sakkunniga myndigheter fått tillfälle

att i ämnet sig uttala, varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning.

Sedan nemligen i anledning deraf att, i sammanhang med utfärdandet af

Kongl. Stadgan om afgångsexameu vid Rikets högre elementarläroverk, blifvit

förordaadt, att efter början af år 1864 inträde vid Rikets universiteter ej finge

beviljas andra än dem, som företedde vederbörligt mogenhetsbetyg från högre

elementarläroverk eller ock styrkte sig redan hafva blifvit vid annat universitet

inskrift^, samt i följd deraf den förut brukliga studentexamen blifvit upphäfd,

Consistorium Academicum majus i Upsala hos kanslern för Upsala och Lunds

universiteter gjort framställning rörande de åtgärder, hvilka ansetts erforderliga

för vinnande af, bland andra, det ändamål, som varit afsedt med de i Kongl.

p, ref vet den 12 Mars 1831 meddelade föreskrifter angående vissa betyg i studentexamen

uti särskilda kunskapsgrenar för dem, som söka inträde i theologiska fakulteten;

och konsistorium i sådant hänseende föreslagit, att för dem, som framdeles

ville inskrifvas i nämnda fakultet och icke vore filosofie kandidater, matte införas en

föregående pröfning i de filosofiska kunskapsarter, som vore förberedande för

theologiska studier, dervid, efter aflagdt latinskt stilprof, examinanderne skulle

undergå förhör i latin, grekiska, hebreiska, theoretisk filosofi och historia, eller

samma kunskapsämnen, uti hvilka approbation i studentexamen förut erfordrats,

samt, efter den måttstock, som vore gällande i juridico- och medico-filosofisk

examen i afseende på de i dem förekommande kunskapsämnen, vitsordas minst

med betyget godkänd; hvarvid konsistorium, som, med afseende derå, att

föreställningen om ökade fordringar för prestexamen möjligen kunde bidraga

till ökande af den i de flesta stift redan kännbara prästbristen, icke ansett

sig Böra tillstyrka, det ifrågavarande examen genast skulle stadgas såsom ound
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 73.

gängligt vilkor för inträde i theologiska fakulteten, hemställt, att under tiden,

intilldess sådant kunde ske, inskrifning i nämnda fakultet matte medgifvas äfven

dem, som från högre elementarläroverk erhållit vitsordet godkänd i alla

de kunskapsämnen, som ingingé i den theologico-filosofiska examen, samt att

för dem, som i ett eller flera af samma ämnen från elementarläroverket

medförde underhaltigt betyg, äfvensom för de äldre studenter, hvilka saknade

fullständigt betyg i samma kunskapsämnen, måtte beredas tillfälle att, efter

anmälan hos filosofiska fakultetens dekanus, blifva i behöfliga ämnen förhörde

af genom fakulteten utsedde examinatorer och vitsordade efter en måttstock, som

i den äldre studentexamen för approbation erfordrades; samt uti infordradt

utlåtande, Consistorium Academicum majus vid Lunds universitet, med erkännande

af vigten och behofvet af eu förberedande examen utaf omförmälda beskaffenhet,

dervid tillika hemställt, dels att till de ofvan uppgifna ämnena för

densamma borde läggas äfven praktisk filosofi, dels ock att berörda examen

borde blifva obligatorisk för en hvar, som, utan att vara filosofie kandidat,

sökte inträde i theologiska fakulteten, men, i händelse denna hemställan ej

kunde vinna afseende, förklarat sig biträda hvad af Upsala konsistorium blifvit

i omförmälda hänseenden föreslaget; så och efter det kanslern underställt ärendet

Kongl. Maj:ts pröfning och dervid för egen del i underdånighet anfört, att

kanslern visserligen funne förslaget om en preliminär theologico-filosofisk examen,

betraktad såsom en garanti derför att blifvande theologise studiosi matte innehafva

de för ett grundligare theologiskt studium nödiga förberedande insigter,

icke sakna goda skäl, såvidt dessa insigter icke i annan ordning kunde anses

vara ådagalagda; men att, då val vitsordade, vid afgångsexamen från elementarläroverk

aflagda prof på kunskaper i de ämnen, som skulle utgöra föremål

för pröfning uti merberörda examen, kunde uppfylla samma ändamål, kanslern,

med afseende jemväl å hvad som blifvit yttradt rörande prestbristen, ansåge

meranämnda examen icke böra såsom obligatorisk förklaras; har Kongl. Maj:t,

medelst nådig Skrifvelse till bemälde kansler den 3 Mars 1365, förordnat: att

en förberedande theologico-filosofisk examen skulle vid Rikets universiteter inrättas

för dem, som ville egna sig åt presterliga eller theologiska studier och

icke aflagt filosofie-kandidatexamen; att denna theologico-filosofiska examen

skulle omfatta, jemte latinskt stilprof, muntlig pröfning i latinska, grekiska och

hebreiska språken, theoretisk filosofi samt historia, dervid examinanderne borde

ådagalägga sådana insigter, som, efter de vid bedömandet af kunskapsprofven

i juridico- och medico-filosofiska examen i allmänhet antagna måttstock, kunde

åtminstone med betyget godkänd vitsordas; att de, hvilka denna examen nöjaktigt

genomgått, skulle vara berättigade till den i Kongl. Brefvet den 12 Mars

1831 medgifna förmån att, sedan de inträdt i prestembetet, fa räkna sig till

godo ett tjensteår, såvida de ej, på grund af fullgjorda prof för filosofisk dok
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande K-o 73.

tor,sgrad, äro till ännu vidsträcktare förmån i detta hänseende berättigade; att

likväl tills vidare, och intilldess annorlunda blefve förordnadt, jemväl de, som

uti behörig afsagd afgångsexainen vid högre elementarläroverk erhållit betyget

godkänd i latin, grekiska, hebreiska, historia och filosofisk propedevtik, äfvensom

de studerande, hvilka aflagt studentexamen enligt de före 1864 års ingång

gällande föreskrifter och dervid blifvit i samma ämnen godkände, skulle vara

berättigade till inskrifning i filologisk fakultet: samt att den, som, utan att

hatva undergått filosofie-kandidat- eller theologico-filosofisk examen, sökte ins

aifning i filologisk fakultet och icke kunde förete vitsord derom, att han,

vare sig i student- eller afgångsexainen, ådagalagt godkända kunskaper i samt’

liga nyssnämnda ämnen, skulle, för att i bemälda fakultet vinna inträde, idet

eller dem bland samma ämnen, i hvilka lian erhållit underhaltigt, betyg, hafva

vid förhör inför de till förrättande af deri theologico-filosofiska examen förordnade

examinatorer aflagt prof på sådana insigter som efter den för sistberörda

examen gällande måttstock kunde vitsordas med åtminstone betyget godkänd.

mskottet anser mindre lämpligt att, innan någon erfarenhet vunnits

beträffande den verkan, inrättandet af den omförmälda icke-obligatoriska prelimmarexamen

kan utöfva på prästbildningen, redan tillstyrka, att samma examen

matte förklaras vara obligatorisk, helst som det kunde, åtminstone under

ötveigangstiden, . inträffa, att prestbristen ökades, hvilket i anseende till de

högst eftertänkliga olägenheter densamma mångenstädes redan medfört, torde

hora med all omsorg undvikas. Men deremot synes ändamålet med sannolikhet

kunna uppnås, derest nämnda examen medförde större fördel i afseende på

tjensteårsberäkning, än för närvarande är händelsen; och Utskottet finner sig

desto heldre hora understödja motionärens förslag, det måtte afläggandet af

theologico-filosofisk examen berättiga till beräknande af tvänne tjensteår, som för

Utskottet blifvit vitsordadt, att denna tid åtgår till studier för att nöjaktigt absolvera

samma examen.

åter de, som undergått theologico-filosofisk examen, icke'' böra hafva

åliggande att undergå nytt förhör i samma ämnen inför vederbörande domkapitel

synes for Utskottet icke vara någon tvekan underkastadt. Som bekant

ar bestå nu prestkandidatens examensprof deri, att han dels inför theologiska

a eu teten vid univeisitetet undergår förhör i de theologiska ämnen, som varit

föremål för hans studier derstädes, dels derefter inför domkapitlet undergår den

examen som i 19 Kap. 2 § Kyrkolagen föreskrifves, och som omfattar jemväl

de gamla språken samt filosofi och historia. Lika med herr Ribbing anser Utskottet

det vara eu olämplig anordning, att den, som börjat egna sig mera

uteslutande åt vissa specialstudier — i förevarande fall de rent theologiska —

skall nödgas sedermera återgå till studier af allmännare art. De sednare böra

nemligen bilda underlaget eller grunden, på hvilka de förra skola fortgå; och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N.-o 73. 5

onekligen utgör det en tidsförlust att, sedan man aflagt examen i det, som för

ens embete är det väsendtligaste, ånyo bereda sig till undergående af prof i

ämnen, som höra till den allmän humanistiska bildningen, likasom det knappast

blii något tillförlitligt bevis på den upphunna graden i den sednare

att ut minnet upprepa detaljer, för hvilka i en examen vanligen fordras redogörelse.

Men om således de, hvilka aflagt theologico-filosofisk examen, böra

befrias från undergående af ytterligare prof i enahanda ämnen inför domkapitlet,

likasom för närvarande filosofie doktorer äro derifrån befriade, så synes ock

skäl väta för handen att låta den pröfning i de rent theologiska ämnena, som

uti dimissionsexamen inför theologiska fakulteten egt rum, gälla, utan att ytterligaie

sådan pröfning erfordras inför domkapitlet, med undantag möjligen för

sådana helt och hållet praktiska prof, hvilka kunna vara nödvändiga för att

sätta domkapitlet i tillfälle att bedöma förmågan hos den kandidat, som framdeles^

skall i hvarjehanda presterliga befattningar inom stiftet användas. För

en sådan anordning hemtar Utskottet ytterligare stöd deraf, att, jemlik! Kong!

Biefvet den 21 Juli 1825, theologie kandidater blifvit från undergående af prestexamen

helt och hållet befriade.

Hvad åter angår den s. k. pastoralexamen, synes dess uppkomst och

nödvändighet hafva berott af omständigheter, som numera icke äro för handen.

Konsistorierna egde nemligen fordom ^examinera prestämne!!, som kommo direkte

från gymnasierna, således utan att hafva vid universitetet idkat några

studiei, och ändamålet med den förnyade pröfning af deras insigter, som i pastoralexamen

egde rum, framgår af Kongl. Brefvet till samtliga konsistorierna

den 19 December 1748, som innehåller “erinran för dem, som till prester redan vigde.

blifvit, att, efter deras då aflagde ed, dageligen förkofra sig i Guds ord och

uti studierna vidare framsteg söka samt dem ingalunda försumma och nedlägga“.

Enligt Kyrkolagens ursprungliga föreskrift egde i allmänhet icke någon

att blifva ordinerad till prest, innan han “uppfyllt sin ålders 25:te år“, eller

deiest lian “icke allaredo häfver ett visst embete, uti skolor, gymnasier eller

akademier, hvarigenom han sig redeligen nära och föda kan; eller ock, då någon

annan viss lägenhet är ledig, till hvilken han kan befordras“. Emellertid

blef genom Kongl. Brefvet den 13 Augusti 1751 förordnadt, att theologie adjunkterna

yid akademierna voro befriade från såväl prest- som pastoralexamens

undergående, en befrielse, som, enligt Kong]. Maj:ts utslag den 16 April 1801,

blifvit förklarad gälla äfven theologie licentiater; och som i sjelfva verket innebär

ett erkännande, att grundliga studier vid universitetet icke blott äro lika

goda som de upprepade prof pa förkofrad bildning, hvilka efter en framskriden

embetsutöfning afläggas, utan äfven innebära bättre borgen derför att studierna

fortsättas, och i samma man som de för prestkandidaten föreskrifna prof vid

universiteten göras sadana, att de lemna säkerhet för hans duglighet till utöf
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

f> Lag-Utskottets Utlåtande N:o 73.

vande af det embete, åt hvithet lian sig egnar, synes lika litet för honom, som

för andra Statens embetsman böra ifrågakomma någon förnyad pröfning af hans

insigter vid eu mera framskriden ålder. Rigtigheten häraf synes så mycket

påtagligare, som i tillämpningen af nu gällande föreskrifter om vilkoren för befordran

och för rättighet att utöfva prestembetet företer sig det förhållande, att

alldeles samma tjenst får förrättas af komministrar och obefordrade adjunkter,

hvilka icke aflagt pastoralexamen, som af kyrkoherdar, och med enahanda ansvar;

hvadan det icke för embetet och församlingens skull erkännes oundgängligt,

att själasörjaren undergått pastoralexamen; och i sådant fall lärer detta

vilkor för att kunna ernå de med embetet följaktiga verldsliga förmåner qvarstå

alldeles opåkallad!. Härtill kommer nu äfven det särdeles tänkvärda förhållande,

att, till följd af omständigheternas tvång, mången prestman icke blir

i tillfälle att åt ifrågavarande angelägenhet egna tid förrän vid eu mera framskriden

ålder, då icke allenast studier, idkade på det sätt, som för en examen

är nödigt, af naturliga orsaker försvåras, utan äfven känslan af det förödmjukande

i ett förhör inför yngre examinatorer inställt sig och onekligen har ett

visst berättigande. Det har visserligen blifvit anfördt, att pastoralexamen, hvilken

enligt nu gällande författning, Kongl. Cirkuläret till domkapitlen den 26

Januari 1856, aflägges i följande endast theologiska ämnen, nemligen exegetik, dogmatik

och moraltheologi, pastoralteologi och Svensk kyrkolagfarenhet samt

kyrkohistoria, och föregås af ett disputationsprof med theser, hemtade från de filosofiska

eller theologiska läroämnen, som tillhöra prest-eller pastoralexamen, alltså

icke skulle innefatta prof i andra stycken, än dem eu prest bör och behöfver

känna, samt att följaktligen pröfningen af det sätt, hvarpå presteus kunskaper under

embetets utöfning blifvit odlade och omsatta till mognad, icke bör anses för

honom innebära någon olägenhet. Men ett faktum är dock, att de, som vilja

bereda sig till undergående af pastoralexamen, för sådant ändamål städse nödgas

uppehålla sig i stiftsstaden någon längre tid, hvilket medför kostnader, till

hvilkas bestridande de svårligen under det de tjenstgöra såsom adjunkter kunna

samla medel; och då uti pastoralexamen, vid pröfningen af examinandens

exegetiska förmåga, ingår tolkning af „nya testamentet på grundspråket", hvilket

förutsätter ganska allvarliga ^studier i grekiska språket, samt profven i

kyrkohistoria, äfvensom kyrkolagfarenhet, betinga verklig minnesläsning, måste

ifrågavarande examen, åtminstone i denjgtheoretiska delen, med allt fog hållas

för desto olämpligare, jut äldre examinanden är.

På dessa och i öfrigt af motionärerna anförda skäl anser Utskottet den

s. k. pastoralexamen icke vidare böra för präster vara obligatorisk, såvida de

innan inträdet i prestembetet fullgjort de t prof på inhemtade kunskaper och

upphunnen mognad, hvilka man kan anse nödigt föreskrifva, men beträffande

hvilka Utskottet icke tilltror sig att kunna föreslå erforderliga bestämmelser,

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 73.

hvadan Utskottet också i afseende på den del af Herr Ribbings motion, som

handlar om det vid prestera befordran ifrågakommande mätandet af hans vid

universitetet aflagda lärdomsprof, icke funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att

fatta annat beslut, än att hos Kongl. Maj:t anhålla, det måtte under nådigt

öfvervägande komma, i hvad mån fordringarne i den preliminära examen och i

dimissionsexamen böra skärpas, för att dessa examina må kunna motsvara profven

i nuvarande prest- och pastoralexamina. Af hvad ofvan blifvit anfördt

följer emellertid, att Utskottet anser de giltiga anspråken på den presterliga

bildningen i allmänhet icke vara fullt tillfredsställda, med mindre prestkandidatcn

undergått både den förut omförmäldä theologico-filosofiska och den vanliga

s. k. dimissionsexamen, och att följaktligen icke under andra vilkor befrielse

från pastoralexamen bör ega ruin. Men med samma åsigt instämmer äfven,

att för dem, hvilka under sin embetstid få tillfälle till förkofran af sina kunskaper,

beredes en utväg att ådagalägga sina framsteg samt att medelst aftåg

da lämpliga prof och deröfver erhållet betyg förbättra sina utsigter till befordran,

helst som den sednare på den presterliga banan är till hufvudsaklig del

beroende af lärdom smeriter. Derjemte är det till en början nödigt att bibehålla

pastoralexamen för deras skull, hvilka redan vunnit inträde i prestembetet

utan att hafva aflagt sådana prof, att samma examen skäligen bör dem

eftergifvas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit andraget hemställer Utskottet,

a) att Herr Ribbings förslag, det theologico-filosofiska

examen måtte för prestkandidater blifva obligatorisk, icke

för närvarande af Riksdagen må bifallas;

men deremot

b) att Riksdagen, med anledning af de begge ofvan

omfönnälda motionerna, dels för sin del beslutar den ändring

af 19 Kap. 2 § Kyrkolagen och af hvad i öfrigt finnes stadgadt,

rörande den i samma lagrum omförmäldä prestexamen,

att den, som vid universitetet aflagt, jemte godkänd

dimissionsexamen, antingen filosofie kandidatexamen eller

theologico-filosofisk examen, må, i likhet med hvad för theo

logie kandidater och licentiater finnes stadgadt, vara befriad

från all vidare examen inför biskop och domkapitel, än en

på eu gång före vigningen till det heliga embetet i uteslutande

praktiskt syfte anställd och med ett enda betyg vits

ordad pröfning af hans ståndpunkt, bildning och förmåga

i och för utöfvande af prestkallet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 73.

dels ock i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställer:

att Kongl. Maj:t täcktes meddela nådig föreskrift, att

deri, som undeigatt den i Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse

till kanslern för Upsala och Lunds universiteter den 3 Mars

18(3;) omförmälda theologico filosofiska examen, må, sedan

han inträdt i prestembetet, räkna sig till godo tvänne tjensteår,

såvida han icke, på grund af fullgjorda prof för filosofisk

doktorsgrad, är till ännu vidsträcktare förmån i detta

hänseende berättigad;

att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att såväl theologie

kandidater, som de, hvilka, jemte theologico-filosofisk eller

filosofie kandidatexamen, aflagt dimissionsexamen, må, i likhet

med hvad för theologie adjunkter är stadgadt, vara be

friade från skyldighet att undergå pastoralexamen; men att

det må stå den, som kommer i åtnjutande af sådan förmån,

fritt att för vinnande åt ytterligare lärdomsmeriter

antingen inför domkapitlet aflägga ett disputationsprof i

theologiskt ämne, eller ock insända en af honom författad

theologisk afhandling, samt att domkapitlet må vara förpligtadt

att öfver dessa specimina lemna vederbörligt vitsord;

samt att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida

med afseende å den befrielse från prest- och pastoialexamina

sålunda skulle inträda för dem, som vid univer

sitetet aflagt ofvanberörda theologiska examina, skärpta fordringar

i de sistnämnda må vara af nöden, för att de uti

dem erhållna vitsord för kunskaper och lärdom må vid befordran

till prestembete räknas den sökande till godo och

mätas på enahanda sätt och efter den norm för jemförelse,

som i afseende på betyg, erhållna i pastoralexamen, för

närvarande eger rum.

Stockholm den 7 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:91 Skrifvelse, angående ändringar i gällande stadganden om prestoch pastoralexamen, samt om andra vilkor för presterlig befordran. s. 45 i texten