Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 76

1867-05-03 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1867:76, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 76

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 76.

ster-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens län i eu till Kong!. Maj:t år

1856 ingifven petition sjelfve begärt bland andra stadganden följande:

“4:o. Har sågverksegare timmer på skatteskog sig tillhandlat eller sådant

köpt af annan, som efter särskilda tillståndsresolutioner egt timmer från

Kronans skogar afverka, vare han äfven skyldig att derom hos vederbörande

jägcribetjent anmälan göra och denne att sådant timmer vederbörligen af märka

på sätt och tid ofvan (om timmer från Kronans skogar) sagdt är.“

Om ett sådant stadgande på den tiden, då jägeribetjcningens antal i de

norra länen var högst obetydligt, icke synts sägverksegarne sjelfve opraktiskt

eller hinderlig!, så måste det numera då 42 högre skogstjenstemän enligt statskalendern

finnas anställde eller skola anställas i dessa län, icke vara alldeles

overkställbar!.

Med afseende härå och utan att tilltro mig med full visshet bedöma

lämpligheten af de föreslagna åtgärderna, har jag inom Utskottet varit af den

mening, att hemställan borde göras:

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kong!. Maj:t

täcktes anbefalla vidtagande af erforderliga åtgärder för utöfvande

af kontroll öfver afverkningen från Kongl. Maj:ts och Kronans samt

öfriga under allmän uppsigt och vård stående skogar i de Norrländska

länen, på det att olaga afverkan derå må förebyggas, eller åtminstone

i möjligaste måtto inskränkas.

samt af Herrar Holmberg och Ribbing, hvillca instämde med Herr Grefve

Sparre.

Nio 76.

Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Maj 1867, kl. 2 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Riksdagens Justitie-ombudsmans

framställning rörande åtgärder till domstols-arkivens bevarande.

Då Riksdagens Justitie-ombudsman uti sin till innevarande Riksdag afgifna

embetsberättelse förnyat en af honom i berättelsen till nästföregående

Riksdag gjord framställning, hvars behandling då icke lärer medhunnits, angå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 76".

ende vidtagande af vissa åtgärder till domstolsarkivens bevarande, åligger det

Lag-Utskottet, jemlikt 42 § Riksdags-ordningen, att underställa detta ärende

Riksdagens pröfning och dervid afgifva eget utlåtande i ämnet.

Utskottet har inhemta*, hurusom Justitie-ombudsmannen i sistberörda

berättelse anfört, det han under sina einbetsresor icke sällan iakttagit, att domstolarnes

arkiv, särdeles Häradsrätternas, icke varit på ett tillfredsställande sätt

förvarade och vårdade. Genom framställningar, dels till Domhafvanderne, dels

till Konungens Befallningshafvande, hade det lyckats Justitie-ombudsmannen

att, i följd af häradsboernes beredvillighet, på liera ställen få dylika olägenheter

afhulpna, men någon gång hade svårigheter yppat sig, i anledning af lagstiftningens

ofullständighet i detta ämne. 26 Kap. 4 § Byggninga-balken stadgade

nemligen att, “Tingsbvggning skall hvart härad bygga», att »der skal)

vara stufva så stor som tarfvas och två kamrar,» samt att »vin hvart tingsställe

skall ock ett fängelse vara;» men till förvarande al handlingar, som häradet

anginge. omnämndes ej något rum vidare, än i 2 Kap. 7 § Rättegångs-balken

der det hette, att ä hvar tingsstad »skall Häradskista vara: der gömmes häradets

insegel, Riksdagsbeslut, allmänna stadgar och de handlingar som häradet

angå.» Dylika kistor funnos ännu merändels vid tingsstäderna, men det vore

uppenbart, att nu för tiden eu kista ej kunde rymma allt hvad sålunda uppräknats.

Första och enklaste vägen till ordnande af denna angelägenhet kunde

väl synas vara den att lagstiftningen i ämnet fullkomnades och häraderna förpligtades

att inrätta ändamålsenliga förvaringsrum för sina handlingar; men det

vore ingalunda afgjordt, om det skulle vara lämpligt att hafva hvarje härads arkivvid

häradets tingstad, så länge ännu samma domsaga merändels utgjordes af

liera härader eller tingslag, eller om det icke vore ändamalsenligare att hafva

hela domsagans arkiv vid domarens boställe, eller, der sådant ej funnes vid

något af de förenade häradernas tingställen, företrädesvis vid det, som vore

beläget närmast domarens bostad. Någon gäng hade nemligen Iråga uppstått,

huruvida eu domhafvande, då hos honom begärdes afskrift eller utdrag af en

handling, som förvarades i ett aflägset härads arkiv, vore pligtig att, utan ersättning

för resekostnaden, begifva sig till arkivet för att skaffa den äskade

afskriften; och om äfven denna tvistefråga kunde genom lagstiftningen undanrödjas,

skulle dock qvarstå den olägenhet, att domaren icke vore i tillfälle att

egna nödig eftersyn åt liera på spridda och aflägsna ställen befintliga arkiv.

Justitie-ombudsmannen erinrade derföre om det länge eftersträfvade önskningsmålet,

att domstolarne på landet måtte blifva permanenta, och hvarje domare

bekomme allenast e:1 tingstad. Dä detta emellertid ej kunde ske med mindre

än att flera härader förenades till ett. tingslag, skulle det vara ändamålsvidrigt

att nu pålägga hvarje härad skyldighet att förskaffa sig lämplig arkivlokal,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 76.

9

lokal om sådan icke redan funnes, helst som, efter det nämnda omorganisation

försiggått, gemensam tingsbyggning och gemensamt arkiv borde inrättas på den

gemensamma tingstaden. Dessa omständigheter skulle, efter Justitie ombudsmannens

förmenande, för närvarande afhålla lagstiftaren frän att lemna sådana

föreskrifter, som kunde åstadkomma någon väsendtlig förbättring i sättet för

arkivens förvaring och vardande.

Emellertid vore det obestridligt, att genom bristande värd och eftersyn

en icke ringa del af dessa arkivs innehåll årligen ginge förlorad. Denna förlust

vore lika stor som oersättlig. Mänga af arkiven innehölle nemligen domböcker

och handlingar af betydlig ålder, dyrbara skatter af upplysningar rörande

förfädrens rättsförhållanden, seder och bruk, sådana de i längesedan

förflutna tider framställt sig i rättegångsförhandlingar och inför domstolarne,

och angående dessa domstolars sammansättning och arbetsordning, samt deras

uppfattning och tillämpning af då gällande lagar. Bland de gamla har.dlingarne

funnes sådana, som lemnade vigtiga och afgörande upplysningar i eganderätts-,

rågångs- och arfs-frågor, samt således utgjorde grunden för enskilda

personers äfvensom större och mindre samhäiligheters rättsförhållanden.

Enär nu, på sätt ofvan vore förinäldt, åtminstone den äldsta och dyrbaraste

delen af de flesta arkivens innehåll hotades med förstöring, syntes det

Jus*itie-ombudsmannen att något borde göras för att rädda hvad som ännu

vore i behåll, hvarföre Justitie-ombudsmannen hos Rikets Ständer hemställde:

ratt hvad af domböcker, tänkeböcker och andra dylika rättsskipningen rörande

handlingar, som finnes uti arkiven i landsorten, tillhörande tiden före 1736,

då vår nu gällande lag trädde i verksamhet, sammanfördes och för framtiden

förvarades i hufvudstaden, under vård och tillsyn af Kongl. Riksarkivets embete-

och tjensteman; dock att någon bortflyttning af dessa äldre handlingar endast

borde ifrågakomma, der vederbörande städer, härader och tingslag antingen lemnade

bifall eller underläte att sjelfva taga vederbörlig vård om handlingarne.

De skäl, som för handlingarnes noggrannare vård och de äldre liandlingarnes

flyttning af Justitie-ombudsmannen blifvit anförda, synas Utskottet

fullt giltiga”; men, enär på sätt Justitie-ombudsmannen äfven anmärkt, frågan

om de lagförändringar, som för det åsyftade ändamålets vinnande kunna vara

erforderliga, i väsendtlig män beror af möjligheten att kunna åstadkomma eu

för hvarje domsaga gemensam tingstad med ett likaledes för domsagan gemensamt

arkiv, och, efter hvad Utskottet inhemtat, Rikets Ständer vid sistlidna

riksdag i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande att

Rikets Ständer för sin del ansåge en förändring i Häradsrätternas arbetssätt vara

af behofvet synnerligen påkallad, hemställt att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga

åtgärder för’att förbereda och, så fort ske kunde, för Riksdagen framlägga förstå,

till Rikad. Prot. 1667. ö Sand. 17 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Uts kotte ta Utlåtande N:o 76.

slaf till lagens ändrande, i syfte bland annat att Häradsrätterna så vidt möjliod

förvandlades till permanenta domstolar och såsom vilkor för verkställighet

häraf hvarje domsaga bildade endast en jurisdiktion och hade en för alla häraderna

gemensam tingstad t sa har Utskottet i anseende till det samband,

som sistberörda ärende erhåller med det nu förevarande funnit sig, i anledning

af Justitie-ombudsmannens omförinälda framställning, icke böra tillstyrka

Riksdagen annan åtgärd, än att o

i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla att Kongl.

Maj:t täcktes, i sammanhang med pröfningen af Rikets Ständers

vid nästlidna riksdag aflåtna underdåniga begäran om

förslag till förändrade lagstadganden beträffande Häradsrätternas

jurisdiktion och arbetssätt, tillika taga i nådigt öfvervägande

hvilka åtgärder, till bevarande af underdomstol

larnes arkiver, må finnas lämpliga.

Stockholm den 3 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

STOCKHOLM, tryckt hoa A L Norman 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:87 Skrifvelse, rörande åtgärder till domstolsarkivens bevarande. s. 38 i texten