Sök i Ratio Lex

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10

1867-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:10, Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

9

och hade Kongl. Maj:t den 17 November 1865 till hvad Styrelsen sålunda hemställt

lemnat nådigt bifall.

Efter det bemälde Styrelse sedermera inkommit med infordradt underdånigt

yttrande i anledning af Riex ofvanberörda ansökning om befrielse från ersättningarnes

utgifvande, har Kongl. Maj:t, enär anledning ej förekomme dertill, att Riex

kunde blifva i tillfälle alt ersättningarne gälda, samt han för den af honom vid

tillfället begångna felaktighet bill vit med motsvarande kriminelt straff belagd, i

nåder föreslagit Riksdagen att så väl nu ifrågavarande, Kronan tillerkända eller af

Kronans medel förskjutna belopp ur räkenskaperna finge afskrifvas, som de enligt

Kongl. Brefvet den 17 November 1865 å trafikmedlen anvisade årliga utgifter

Unge derifrån fortfarande utgå och anspråket på ersättning af Riex för desamma

förfalla.

Stals-Utskottet, till hvilket ofvanberörda nådiga framställning blifvit remitterad,

får, efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar, med afseende dels

å hvad i den Kongl. Proposition blifvit anfördt, dels ock å det Riex af Kongl.

St yreisen för Statens jern vägstrafik meddelade goda vitsord angående hans förut

ådagalagda uppförande i tjensten, hemställa,

att förevarande nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 Februari 1867.

ARVID FR:SON POSSE.

N:o 10.

Anis. till Riksd. Kansli d. 12 Febr. 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning dels af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,

dels af enskild motionärs framställning, ej mindre

om ersättning till Arrendatorn P. 0. Hultén för förlust

genom en logebyggnads kullstörtande, än äfven

om nedsättning af arrendet ä det af honom arrenderade

indragna Chefsbohemmanet Geltnabo N:o 1.

Hos Kongl. Maj:t hade, enligt hvad af ofvanberörda under N:o 33 uti Bihanget

till Riksdagens Protokoll införda nådiga Proposition inhemtas, Arrendatorn

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

af indragna Chefsbohemmanet vid Södra Möre 5:dje Båtsmanskompani Gettnabo

N:o 1, om ett mantal i Thorsås socken och Södra Möre härad af Calmar lan, P.

0. Hultén i underdånighet anhållit, att, då dels under natten emellan den 1 och

2 Augusti 1865 en af honom å hemmanet samma år uppförd större logebvggnad

jemte vagnsskjul blifvit af en orkanlik storm kullstörtad, hvarigenom sökanden, enligt

ett af kronolänsmannen i orten tillika med tvä sakkunniga personer upprättadt

värderingsinstrument, tillskyndats eu förlust af 1,215 R:dr JO öre, dels ock, jemlikt

meddeladt intyg af närboende landtbrukare, hemmanets åkerjord, ehuru åtgärder

vidtagits alt derifrån afleda vatten i enlighet med eu af Stats-agronomen

C. H. Ma gnét uppgjord plan, hvilken dock måst öfvergifvas i anseende till dermed

förenade stora kostnader, fortfarande antingen vore i vatlendränkt tillstånd eller

lede af bottensyra, så att merendels klena skördar och stundom missvext inträffat,

— Kongl. Maj.t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att sökanden

måtte beviljas ej mindre ersättning för den lidna förlusten genom logebyggnadens

kullstörtande med, 1,215 R:dr, än ock nedsättning af arrendet från 57

tunnor 16 kappar åtminstone till 40 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn.

Häröfver hade på nådig befallning Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontoret

afgifvit underdånigt utlåtande och dervid bifogat infordrade yttranden

från såväl Kronofogden i orten som äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet,

af hvilka den förre förordat ansökningen, hvaremot Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

väl funnit ersättning höra sökanden beredas för den honom af naturhändelse

utan eget förvållande tillskyndade förlusten, men såsom skäl emot nedsättandet af

arrendealgiften erinrat, att densamma blifvit frivilligt åtagen; att hemmanet genom

odlingar mycket förbättrats och att icke genom värdering blifvit styrkt, det arrendebeloppet

öfverstege hvad efter stadgade grunder för hemmanet skäligen borde

erläggas; dock ansåge Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enär kändt vore, att sökanden

nedlagt betydliga kostnader för hemmanets förbättrande så väl till häfd

som åbyggnader, att han under åtskilliga år varit hemsökt af missvext, och att

han befunne sig i betryckta ekonomiska omständigheter, sig böra tillstyrka eftergift

af ett års arrendeafgift.

Derjemte hade Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontoret i underdånighet

ölverlemnat ett af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sedan dess ofvanberörda

yttrande afgafs, insändt, af vederbörande kommunalnämnd, på sökandens

begäran, den 9 Oktober 1865 rörande beskaffenheten af hemmanet Gettnabo upprättadt

syneinstrument, deruti besigtningsmännen på anförda skäl tillstyrkt bifall

till sökandens begäran om arrendets nedsättande.

För egen del hade bemälda Kollegier i underdånighet anfört, att ifrågavarande

hemman den 19 Juli 1844 utarrenderats på 50 år, från midfastan 1845,

till Olof Jonsson i Stora Tomtebo emot ett årligt arrende af 57 tunnor 16

kappar, hälften råg och hälften korn; att detta arrende genom resolution den 11

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

September 1856 öfverMtits å sökanden samt att Kongl. Maj:t med afseende på

den nödsf"!!da belägenhet, hvari Hultén sig befunne, dels i följd af inträffad missväxt

vid nämnda hemman år 1862, dels ock i anseende till de kostnader han fått

vidkännas för uppförande af en större ladugårdslänga derstädes är 1863, genom

nådigt Dref den 1 April 1864 medgifvit, att 1863 års arrendeafgift finge af

sökanden erläggas åren 1865 och 1866. med hälften vid uppbördsstämma!! i början

af hvardera året; och hafva Kollegierna, på de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

anförda skäl, äfven ansett sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl.

Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att sökanden ej allenast måtte undfå ersättning

med 1,213 R:dr för den lidna förlusten genom logebyggnadens kullstörtande,

utan äfven beviljas eftergift af ett års arrende, utgörande i nya måttet 362

kubikfot 2,50 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn.

Kongl. Maj:t. som, på grund af hvad dess Befallningshafvande sålunda anfört

och i enlighet med Kollegiernas hemställan, ansåge såväl den sökta ersättningen,

1,213 R:dr, för förlusten genom ofvanberörda logebyggnads kullstörtande, som ock

den af vederbörande föreslagna eftergift af ett års arrende för bostället skäligen

böra Hultén tillgodokomma, har i nåder föreslagit Riksdagen att nämnda ersättning‘och

eftergift bevilja; hvarjemte Kongl. Maj:t, i sammanhang härmed tillkänna—

gifvit, att, då detta ärende den 2 Februari 1866 i underdånighet anmäldes,

Kongl. Maj:t, som, med hänsigt dertill att tiden för Riksdagens sammanvaro då

var långt framskriden, ansåg, att med aflåtande af nådig Proposition i ämnet borde

bero intill denna Riksdag, emellertid beviljat Hultén anstånd med erläggande af

hvad icke tilläfventyrs, redan var af honom guldet å arrendet för tid efter slutet

af år 1863, dock med iakttagande att den för arrendets utgörande ställda säkerhet

under tiden icke förminskades eller tillintetgjordes.

Ståts-Utskottet, till hvilket så väl denna nådiga framställning som en inom

Biksdagens Andra Kammare af Herr J. Jonasson väckt motion, N:o 188, hvaruti

föreslagits att den af Hultén hos Kong!. Maj:t sökta ersättning och eftergift måtte

till alla delar beviljas, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar,

tagit detta ärende i öfvervägande; och hvad först angår den föreslagna ersättningen,

1,213 R:dr, för liden förlust till följd af logbyggnadens kullstörtande; så då

ifrågavarande logbyggnad, enligt handlingarne bilagdt besigtningsinstrument, varit

omsorgsfullt uppförd, så att icke någon försummelse å arrendatorns eller byggmästarens

sida kunnat anses såsom orsak till byggnadens kullstörtande, utan den enda

anledningen dertill varit en ovanlig naturhändelse, mot hvilken arrendatorn icke

kunnat betrygga sig, finner Utskottet väl billigheten kräfva att ifrågavarande förlust

icke ensamt må drabba arrendatorn; dock som ersättning för dylik förlust i

ett alldeles likartad! fall (se Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47 vid förliden riksdag)

icke medgifvits till högre belopp än ungefär f:delar af värdet, finner Utskottet,

i öfverensstämmelse med den åsigt, som legat till grund för Rikets Stän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 10.

ders vid förra riksdagen, i anledning af Stats-Utskottets nyss åberopade Utlåtande,

fattade beslut, lämpligt tillstyrka,

att de gjorda framställningarne om ersättning till Arrendatorn

Hultén för den förlust lian lidit i följd af ofvanberörda logbyggnads

kullstörtande måtte af Riksdagen i så måtto bifallas,

att 1866 års arrende för indragna Chefsbohemmanel N:o 1

Gettnabo, utgörande 57 tunnor 16 kappar eller 362 kubik—

. fot 2,5 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, i värde

motsvarande omkring §:delar af berörda förlust, må, såsom

ersättning derför, honom eftergifvas.

Beträffande åter så väl Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, att, utom ersättning

för den förlust, Arrendatorn Hultén till följd af logbyggnadens kullstörtande lidit,

honom måtte eftergifvas ett års arrende, som den enskilda motionärens framställning

om arrendeafgiftens nedsättande för den återstående arrendetiden från 57

tunnor 16 kappar till 40 tunnor spanmål; så förekommer väl att, enligt meddeladt

intyg, hemmanets åkerjord vore antingen i vattendränkt tillstånd eller lede af

bottensyra samt att missvext år 1862 vid hemmanet inträffat; men då Hultén

vid öfvertagandet af berörda arrende kunnat och bort göra sig underrättad om

åkerjordens beskaffenhet samt han, vid bestämmandet af den arrendeafgift han för

hemmanet ville erlägga, bort taga i betraktande att missvext vid hemman, särdeles

med så beskaffad åkerjord som det ifrågavarande eger, plägar inträffa, finner Utskottet

betänkligt förorda någon eftergift uti eller nedsättning för framtiden af

den frivilligt åtagna arrendeafgiften, helst bifallandet af ett anspråk, sådant som det

förevarande, sannolikt skulle framkalla dylika anspråk från flera andra Kronans

arrendatorer, hvilka i mer eller mindre mån lidit af missvext; hemställande Utskottet

alltså

att så väl Kongl. Maj:ts nådiga Proposition som den enskilde

motionärens framställning i denna del icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 12 Februari 1867.

ARYID FR:SON POSSE.

Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:16 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående dels ersättning till Arrendatorn P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads kullstörta s. 21 i texten