Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers Berättelse, angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1864.

1867-04-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:66, Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers Berättelse, angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1864.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 April 1867, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers

Berättelse, angående granskning af Statsverkets

samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1864.

(1• A.)

Sedan ofvannämnda revisions-berättelse, jemte de underdåniga utlåtanden

och förklaringar, vederbörande embetsverk och myndigheter i anledning deraf

till Kongl. Maj:t afgifvit, blifvit af Riksdagen till Stats-Utskottets behandling

hänvisad, har Utskottet tagit kännedom om dessa handlingar samt inhemtat de

för ärendenas utredning i öfrigt erforderliga upplysningar och får härmedelst underställa

Riksdagens pröfning de utaf Revisorerne gjorda framställningar, hvilka

Utskottet ansett från dess sida påkalla yttranden; följande Utskottet vid uppställningen

häraf samma ordning, som uti revisions-berättelsen blifvit iakttagen.

Konsulsfonden.

§ 1.

(Rev.-ber. pag. 17.)

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, hade någon stat för de med aflöning

försedda konsulerne och deras biträden icke blifvit redogörelsen för denna fond

bilagd, och vore någon sådan ej heller för revisionsåret fastställd, utan skulle

utbetalningarne af berörda aflöning grunda sig å flera särskilda, vid olika tider

af Kongl. Maj:t meddelade nådiga beslut; men då icke heller dessa bilagts reBih

till Rilcsd. Prot, 1867. 4 Sami. t Afd. SO Häft. 1

Angående

stat för

konsulerne.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.

dogorelsen, hade Revisorerne icke varit i tillfälle att tillse, huruvida de gjorda

utbetalningarne dermed öfverensstämde. På det blifvande Revisorer emellertid

måtte kunna med lätthet utöfva den kontroll, som i berörda hänseende dem

ålåge, hemställde Revisorerne, om icke lämpligt vore att, i likhet med hvad

för minister-staten egde rum, aflöningsstat för konsulerne och deras biträden för

hvarje statsreglering fastställdes och redogörelsen bilades.

Ståts-Utskottet, som icke funnit lämpligt att ifrågavarande tjenstemäns aflöning

oftare göres till föremål för reglering, än sådant af omständigheterna påkallas,

får, för öfrigt instämmande i den åsigt, som legat till grund för Revisorernes

framställning i ämnet, föreslå,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att vid afgifvande

redogörelse för Konsulsfonden foga sådana handlingar, hvarigenom

blifvande Revisorer af Statsverket må sättas i tillfälle

att utöfva behörig kontroll i afseende å utbetalningen af

ifrågavarande aflöningar.

Kongl. Krigs-kollegium och Kongl. Statskontoret.

§ 2.

(Rev.-ber. pag. 24 och 111.)

mecf^en<*e Jemte det Revisorerne redogjort för behandlingen af en utaf 1865 års Reordnade

för visorer gjord anmärkning i afseende å redovisningen för medel, som blifvit utett

af Kongl. betalda för ett af Kongl. Maj:t kandi behof, uti hvilken fråga Stats-Utskottet

behof. vid förliden riksdag under N:o 127 § 6 afgaf Utlåtande, hafva Revisorerne, oaktadt

hvad sålunda förekommit, hvartill Utskottet får hänvisa, ansett sig icke

kunna undgå att till Riksdagen anmäla, att äfven under revisionsåret allmänna

medel blifvit för berörda ändamål utanordnade och endast på det af föregående

års Revisorer anmärkta sätt redovisade. Kongl. Maj:t hade nemligen, dels medelst

nådigt Bref den 19 Januari 1864 anbefallt Kongl. Krigs-kollegium att, för

ett af Kongl. Maj:t kändt behof, utaf fjerde Hufvudtitelns anslag för extra utgifter

till Chefen för Kongl. Landtförsvars-departementet utbetala 2,000 R:dr, hvithet

belopp, uppå reqvisitioner, blifvit, emot qvitto af General-intendenten Sandels,

utbetaldt, dels ock, genom nådig Skrifvelse den 19 Augusti samma år, anbefallt

Kong!. Statskontoret att för enahanda behof till Chefens för Kongl. Finans-departementet

disposition af sjunde Hufvudtitelns extra utgiftsmedel utanordna ett

belopp af 840 R:dr; och sedan Kongl. Maj:t funnit godt godkänna den af Departements-chefen

för medlens användande afgifna redogörelse, hade, enligt nådigt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.

Bref till Kong). Statskontoret af den 13 September 1864, Kong!. Maj:t meddelat

bemälde embetsman decharge för sistberörda medel.

I öfverensstämmelse med den åsigt, som af Stats-Utskottet vid förliden riksdag

uttal afl es och af samtliga Riks-Stånden godkändes, finner äfven nuvarande Statsutskott

det visserligen vara mindre lämpligt, att ett sådant redovisningssätt, som

det iftagavaiande, för allmänna medel eger rum; men då den regeringsåtgärd,

Revisorer!)es anmärkning afser, redan utgjort föremål för vederbörligt Utskotts

granskning, och hvad Rikets Ständer efter en sådan granskning godkänt eller

lemna! oanmärkt, enligt 76 § af förut gällande, Riksdags-ordning, vunnit decharge,

så att ingen ny till ansvarighet bindande granskning derefter må i samma ämne

företagas, får Utskottet hemställa,

att Revisorernes förevarande framställning numera icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

§ 3.

(Rev.-ber. pag. 36 — Utlåt. pag. 262.)

^ id granskning af de säkerhetshandlingar, emot hvilka de under Kong]. Angående

Arméförvaltningen ställda kassor och fond^s medel blifvit utlånade, hade den “Sméföif

olika räntefot af 5, 61i2 och 6 procent, hvarmed de mot inteckningssäkerhet ut valtningens

lunta medlen löpte, ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet. Den mer eller fo£lser och

mindre gynnsamma penningeställning, som vid de olika lånens utgifvande varit rå- aSSM''''

dande, utgjorde visserligen en förklaringsgrund för tillkomsten af detta förhållande,

men innefattade, enligt Revisorernes tanke, icke giltigt skäl för dess fortfarande.

Hinder ^ syntes nemligen icke möta att, enär penningeställningen en

längta, tid varit sådan att högsta lagliga ränta mot bästa slags inteckningar kunnat

utan svårighet erhållas, särdeles då faran af uppsägning från långifvarens

sida vore jemförelsevis ringa, åtgärd kunde vidtagas, ledande dertill, att, på sätt

kassornas fördel i förening med rättvisan kräfde, lika och högsta lagliga ränta

erhölles på lån, för hvilka lika god säkerhet vore lemnad.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kong], Arméförvaltningen

hufvudsakligen anfört, att då åtgärder från det allmännas sida vidtagits i ändamål

att bereda lindring i den tryckta penningeställningen inom landet, hade det

synts Arméförvaltningen mindre lämpligt att ett Statens embetsverk, som icke

hade sig tilldelad egenskapen af en bankinrättning, der lånetransaktioner, till

beredande af högsta möjliga vinst, måste lämpas efter eu mer eller mindre tillfällig

omvexling i penningeställningen, sökt motverka det åsyftade målet att underlätta

lånesökandes behof af penningar mot den räntefot och under öfriga förhållanden,

som varit med kassornas och fondernas säkerhet och skäliga vinst

närmast förenliga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 66,

Angående

En per mille

fondens öfverlemnande

till Riksgälds

kontoret.

De af Kongl. Arméförvaltningen anförda förhållanden synas emellertid Utskottet

icke innefatta vederläggning af den utaf Revisorerne uttalade åsigt.

Det synes nemligen Utskottet som borde för utlåning af ifrågavarande medel

icke tillämpas andra grunder, än som gälla för utlåning i allmänhet, dock så

att säkerheten för medlens återbekommande icke äfventyras för en högre ränta;

hemställande Utskottet, som icke ansett sig kunna på förhand bedöma, huruvida

den af Revisorerne föreslagna högsta lagliga ränta vid utlåningar mot inteck

ningssäkerhet i fast egendom kan erhållas,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, i afseende å utlåningen

af ifrågavarande medel, vidtaga sådana åtgärder att

medlen må blifva på det för det allmänna fördelaktigaste

sätt gjorda fruktbärande.

§ 4.

(Rev.-ber. pag. 37 — Utlåt. pag. 266.)

Den så väl vid 1858 års Statsrevision som under flera ruksdagar behandlade

frågan, angående samtliga ifrågavarande kassors och fonders öfverflyttning

från det embetsverk, som hade förvaltningen deraf sig anförtrodd, hade, enligt

hvad Revisorerne omförmäla, jemväl utgjort föremål för deras uppmärksamhet;

och ehuru Revisorerne för sin del hufvudsakligen biträdde den åsigt, som i afseende

härå gjorde sig gällande hos Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer,

hade dock Revisorerne, med afseende å hvad i denna fråga vid förliden

riksdag förekommit, ansett sig icke nu böra ifrågasätta någon mera omfattande

förändring i afseende härå, än att, då den så kallade “En per mille fonden“

hvilken, till följd af Kongl. Förordningen den 22 Maj 1794 och Kongl. Brefvet

den 18 September samma år, uppkommit genom den staden Göteborg då medgifna

nederlagsfrihet för utländskt gods och den i sammanhang dermed gifna

föreskrift, att, vid inkommande till och utgående från staden af dylikt gods, en

per mille af varornas värde skulle erläggas till bildande af en fond för allmänna

byggnader i Göteborg, hörande till militära behof och stadens försvar, icke torde

till användning för det afsedda behofvet ifrågakomma, Revisorerne hemställde,

om icke denna fond, som, sedan berörda afgift till följd af den förnyade nederlagsförordningen

af den 5 Maj 1813 upphört, icke hade annan inkomst än räntan

å utlånade medel, kunde, oberoende af frågan om de öfriga kassornas förvaltning,

till Statsverket indragas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Arméförvaltningen,

jemte upplysning, dels att nämnda fonds tillgångar vid 1865 års slut uppgingo

till 56,458 R:dr 64 öre, dels ock att den enda utgift, som för närvarande funnes

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.

5

å fonden anvisad, utgjordes af ett till siffran icke uppgifvet hyresbelopp, hvilket,

jemlikt Kongl. Brefvet den 29 December 1865, skall af fondens räntemedel be

stridas för den så kallade aktie-manegens i Göteborg begagnande till ridhus för

derstädes förlagda detachement af Husarregementet Konung Carl XV, på anförda

skäl, hufvudsakligen det att de med fondens bildande åsyftade militära behof

oförminskade qvarstodo och att medlens användande dertill när som helst kunde

ifrågakomma, afstyrkt Revisorernes ofvanberörda förslag.

Då emellertid ifrågavarande behof, derest de äro af beskaffenhet att böra

med allmänna medel afhjelpas, lämpligast torde böra medelst direkta statsanslag

tillgodoses, samt den utgift, som för närvarande finnes å fonden anvisad, synes

böra från Statsverket utgå, torde hinder icke möta att denna fond, i likhet med

hvad i afseende å Salpeterfonden egt rum, må kunna till Riksgälds-kontoret öfverlemnas;

dock, som en närmare utredning af förhållandet är nödig, innan beslut

härom fattas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong], Maj:t täcktes, efter en sådan utredning, till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig Proposition, angående ifrågavarande

fonds öfverlemnande till Riksgälds-kontoret och

sättet för bestridande af den å fonden anvisade utgift.

Kong!. Krigs-akademicn.

§ 5.

(Rev.-ber. pag. 40 — Utlåt. pag. 272.)

Under förmälan, hurusom för ny byggnad med dertill hörande arbeten vid

kadetternas badanstalt blifvit, på grund af ett den 7 Mars 1863 upprättadt kontrakt,

under revisionsåret utbetaldt ett belopp af 4,500 R:dr, hafva Revisorerne,

enär berörda kontrakt endast vore försedt med anteckning att detsamma af Guvernören

antagits, men, så vidt räkenskaperna utvisade, hvarken entreprenadauktion

blifvit hållen eller anbud å arbetets verkställande infordrade, å förhållandet

fästat Riksdagens uppmärksamhet.

Åt'' det utaf Guvernörs-embetet häröfver afgifna underdåniga utlåtande, hvartill

Utskottet allenast får hänvisa, bekräftas det af Revisorerne uppgillra förhållande,

att hvarken entreprenadauktion för byggnadens uppförande blifvit hållen

eller anbud å arbetets verkställande infordrade; och då det icke kan vara lämpligt

att ett arbete af den betydenhet som det ifrågavarande, utan tillfälle för

täflan, åt enskild person öfverlåtes, får Utskottet, som icke är i tillfälle att bedöma,

om i följd af det anmärkta förfarandet någon förlust tillskyndats det all
-

Angående

en badanstalt

vid

Carlberg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Angående

tryckningskostnaden

för debetsedlar,

utslag,

resolutioner,

m. ro,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.

manna, men, oberoende af denna fråga, anser nödigt förebygga att ett dylikt

förfarande vidare må ega rum, i sådant syftemål hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong], Maj:t täcktes förständiga vederbörande att, då dylika

eller andra byggnadsarbeten i framtiden behöfva utföras,

tillse det tillfälle för täflan emellan dem, som kunna vara

villige åtaga sig sådana arbeten, icke må saknas.

Stockholms stads kronoriikcnskaper och länens landsböcker.

§ 6.

(Rev.-ber. pag. 51 — Utlåt. pag. 279—281.)

Af sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser hade. enligt

hvad Revisorerne omförmäla, Kongl. Maj:t Befallningshafvande i Christianstads

län under den 22 September 1864 å landtränteriet anordnat ett belopp af 348

R:dr, utgörande, enligt anordningen bilagd räkning, kostnaden för tryckning af

54,000 stycken debetsedels-blanketter jemte dertill användt papper. Jemlikt Kongl.

Brefvet den 13 November 1863 borde visserligen af nämnda anslag utgå kostnaden

för tryckning af sådana längder, räkenskapsblanketter och andra formulär,

som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, till vinnande af tidsbesparing och enhet

i uppställning, ej mindre hos länsstyrelsen än hos landsstatstjenstemännen inom

länet, kunde finna med förut gällande föreskrifter öfverensstämmande eller eljest

tjenliga, att till begagnande anbefalla eller medgifva; men då stadgandet i detta

nådiga bref, enligt Revisorernes åsigt, ej kunde afse sådana handlingar, för hvilka.

såsom förhållandet vore i afseende å debetsedlarne, vederbörande egde att uppbära

lösen, hvilken innefattade godtgörelse ej allenast för trycknings- eller slcrifningskostnaden,

utan jemväl för det till handlingen använda papper, hade Revisorerne

ansett sig ej böra lemna detta förhållande oanmärkt, likasom Revisorerne

omförmält, hurusom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län af samma

anslag utanordna! åtskilliga belopp för tryckningskostnad jemte papper till passblanketter,

resolutioner, utslag och fullmagter; och då nyssberörda handlingar

syntes vara sådana, för hvilka i allmänhet lösen erhölles, hade det förefallit Revisorerne

desto anmärkningsvärdare att belasta Statsverket med dylika utgifter,

som den genom Kongl. Förordningen af den 30 November 1855 vederbörande

tjensteman tillagda, betydligt förhöjda expeditionslösen syntes Revisorerne innefatta

fullt tillräcklig godtgörelse för alla med expeditionens uppsättande och utgifvande

förenade kostnader.

Efter granskning af de skäl. Kong], Maj:ts Befallningshafvande i nämnda

tvänne län uti sina underdåniga utlåtanden anfört till stöd för det af Revisorerne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66. 7

anmärkta förfarande, har Utskottet ansett sig böra instämma uti den af Revisorerne

uttalade åsigt; och, på det rättelse för framtiden i berörda förfarande må

kunna vinnas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj.t täcktes anbefalla länsstyrelserna i ofvannämnda

län att icke vidare utanordna statsmedel för utgifter af ifrågavarande

beskaffenhet.

Kongl, Statskontoret,

§ 7.

(Rev.-ber. pag. 120 — Utlåt. pag. 296.)

Då omkostnaderna för stämpeipappersuppbörden, bestående dels uti tillverknings-

och transportkostnader för papperet, dels ock förnämligast i den provision

som vore vederbörande medgifven ej mindre för försäljning af papperet utgörande

denna provision i Stockholm fyra och i landsorten fem procent, än äfven derförutom

till landskontoren och landträntmästarne i länen för deras befattning

med stämpeipappersuppbörden, två procent till dem hvardera af den stämpelpappetillgift,

som 1 länet inflöte, syntes Revisorerne allt för höga, såsom uppgående,

till 10,i8 procent al hela bruttouppbörden, hafva Revisorerne hemställt att

åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom ifrågavarande omkostnader i ett eller annat

hänseende kunde nedbringas.

^ Statskontorets i ämnet afgifna underdåniga utlåtande, hvartill

utskottet får hänvisa, framgår visserligen att någon nedsättning i tillverkningsoch

transportkostnaderna för stämpelpapperet är att emotse; men då denna nedsättning

torde komma att inskränka sig till ett jemförelsevis obetydligt belopp

och önskligt vore att någon betydligare besparing i denna onekligen dryga kostnad

kunde åvägabringas, i hvilket hänseende en närmare utredning svnes vara

erforderlig, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj.t täcktes lata utreda om och i hvilka hänseenden

ytterligare nedsättning uti omkostnaderna för stämpelpappersuppbörden

skäligen må kunna ega rum samt i sådan

händelse till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Angående

omkostnaderna

för

stämpelpap

persuppbör

den.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66

Kongl. Tullverket.

§ 8.

(Rev.-ber. pag. 136 — Utlåt. pag. 301.)

Angående Utaf de under revisionsåret influtna fyr- och båkmedel, 568,416 R:dr 38 öre,

uppbörds- hade Tullverket, enligt hvad dess räkenskaper utvisade, tillgodoräknat sig i profy°Vochbåkr

vision 17,052 R:dr 49 öre, eller tre procent af upphörden, till stöd för hvilken åtmedel.

gärd p,lifvit åberopadt Kongl. Brefvet den 3 December 1842. Genom Kongl.

Maj:ts nådiga Förordning och Reglemente angående lots- och båkinrättningen i

Riket den 16 Maj 1827 tillerkändes äfvenledes tullbetjeningen rätt till tre procent

af den bestridda fyr- och båkmedelsuppbörden. Men då uti Kongl. Maj:ts förnyade

nådiga Förordning angående lots- och fyrinrättningen af den 9 Juli 1862

någon uppbördsprovision icke funnes tullbetjeningen medgifven och samma Förordning

uttryckligen upphäfde så väl nyssnämnda af år 1827 som öfriga rörande

lots- och fyrinrättniugen utfärdade författningar, hade Revisorerne icke velat lemna

omförmälda åtgärd oanmärkt.

Med afseende å hvad Kongl. General-tullstyrelsen uti sitt häröfver afgifna

underdåniga utlåtande anfört och då i sammanhang med det förslag till aflöuingsstat

för Tullverket, som, enligt hvad Kongl. Maj:t behagat tillkännagifva,

kommer att till Riksdagens pröfning framdeles öfverlemnas, frågan om och på

hvad sätt berörda provision fortfarande bör utgå lämpligast kan behandlas, hem

ställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning nu ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

konsistorium i Wisby.

§ 9.

(Rev.-ber. pag. 194 — Utlåt. pag. 308.)

Angående För Wisby elementarläroverks byggnadsfond hade, enligt hvad Revisorerne

redovisning omfövmäia, särskild redovisning väl blifvit afgifven, men denna fond funnes ej,

nadsfonien. på sätt ske bort, upptagen i läroverkets hufvudredogörelse och uti Konsistorii

räkenskaper vore den ej ens omnämnd.

Då uti elementarläroverkets hufvudredogörelse redovisning icke bör saknas

för ifrågavarande byggnadsfond, finner, utan afseende å hvad rektorn vid nämnda

läroverk uti sin underdåniga förklaring anfört, Utskottet sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att uti nämnda

elementar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66 91

elementarläroverks hufvudredogörelse framdeles intaga redo

visning för ifrågavarande byggnadsfond.

Upsaia Kong). Universitet,

§ lo.

(Rev.-ber. pag. 197.)

Uti så val in som utgående balansen i universitetets räkenskaper för revi- Angående

sionsåret upptoges, på sätt Revisorerne omförmäla, ett oförändradt. belopp af för balans^

23,905 R:dr 21 öre, utgörande “på afskrifning beroende fordringar": och då redo- radefordringörelse

helt och hållet saknades för de åtgärder, som möjligen blifvit för dessa

medels indrifning vidtagna, och anledningen, hvarför de fortfarande under nämnda

titel balanserades, ej heller funnes omförmäld, hade Revisorerne ansett sig böra

å förhållandet fästa uppmärksamhet.

Enär erforderlig upplysning i det af Revisorerne anmärkta hänseende icke

blifvit meddelad, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes förständiga vederbörande att vid räkenskaperna

för universitetet framdeles bifoga sådan redogörelse,

som Revisorerne ifrågaställt.

Evpeiis- och aflöMn^Niiiedels-räluiiiiganie.

8 11.

(Rev.-ber. pag. 240 — Utlåt. pag. 315.)

Af ett expensmedelsredogörelsen för Kongl. (jota Hofrätt, bilagdt. protokoll Angående

för den 2 April 1864 hade Revisorerne inhemta!, ätt, sedan i behörig ordning UPaf ved.lUR

blifvit kungjordt att upphandling samma dag skulle ega rum af, bland annat,

den ved, som för Kongl. Hofrätteu under ett år erfordrades, auktion nämnda

dag blifvit förrättad, dervid eu i Kong]. Hofrätten anställd vaktmästare, å egna

och öfriga derstädes anställde vaktbetjentes vägnar, gjort anbud att tillhandahålla

torr ved och bestrida eldningen i Kong], Hofrättens sessionsrum, förmak

och kontor för 1,000 R:dr, hvilket anbud Kong], Hofrätten funnit godt antaga;

och hade till följd häraf nämnda belopp blifvit till vaktbetjeningen i bemälda

Hofrätt utbetaldt. Härvid hafva Revisorerne anmärkt det, enligt deras tanke,

olämpliga deri, att till ett utrop sammanslå de väsendtligen olika åtagandena

att leverera veden och att bestrida eldningen, i anseende hvartill någon täflan

svårligen kunnat ifrågakomma, enär personer, som hade att aflåta ved, vanligen

vore boende på landet och således icke i tillfälle att ombesörja det dagliga eldningsbestyret

i Kongl. Hofrätten, hvilket Revisorerne dessutom ansågo hafva till

hört vaktbetj eningen att utan särskild ersättning verkställa, i likhet med h vad

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 A/d. 30 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stekts- Utskottets Utlåtande N:o 66.

vid öfriga embetsverk sy»tes hafva egt rum. Genom det anmärkta förfarandet

hade kostnaden för eldning i Kongl. Göta Hofrätts lokal för revisionsåret uppgått

till högre belopp än för de öfriga Hofrätterna, oaktadt, enligt hvad Revisorer^

hade sig bekant, priset å ved vant vida lägre i Jönköping, än uti Stockholm

och Christianstad.

Utskottet, som, oaktadt hvacj Kongl. Hofrätten uti sitt häröfver afgifna

underdåniga utlåtande anfört, funnit Revisorernes förevarande framställning välgrundad,

får i anledning deraf föreslå,

det Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes förständiga vederbörande att vid upphandling

af ved för Kongl. Göta Hofrätts behof icke vidare

förfara på sätt i förevarande hänseende egt rum, utan tillse

att hinder för fri täflan dervid ej må förefinnas.

§ 12.

(Rev.-ber. pag. 241 — Utlåt. pag. 316.)

redovisning * anledning af Revisorernes anmärkning, att den för Kongl. Göta Hofrätt

för adjunk afgifna räkenskap blott innefattade redovisning för expensmedlen, men ej för des

tionsmedel, öfriga belopp, såsom adjunktions- och gratifikationsmedel m. m., hvilka blifvit till

Kongl. Hofrättens disposition under revisionsåret utanordnade, får, efter tagen kän - nedom af det häröfver afgifna underdåniga utlåtande, Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, dtvt

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att framdeles

afgifva behörig redovisning för de adjunktions-, gratifikation» - och öfriga dylika medel, som till Kongl. Hofrättens disposition

kunna anordnas.

§ 13.

Angående Hvad i öfrigt, blifvit af Revisorerne anmäldt och erinradt har Utskottet fun
Wawi

SflpPl''.

neg Öfrig» nit del?. vara genom vederbörandes afgifna underdåniga utlåtanden nöjakti gt föramn&rkmn-

klaradt, dels hafva medfört åsyftad rättelse och dels icke hafva varit af beskafga1''

fenhet att från Utskottets sida påkalla något yttrande.

Stockholm den 5 April 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Pmon Posse.

STOCKHOLM, E. WrnreU, iso?.

Lilla Nygatan N:o 19.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:42 Skrifvelse, i anledning af år 1866 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1864. s. 31 i texten