Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers Berättelse, angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1864.
1867-04-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1867:66, Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers Berättelse, angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1864.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 66.
1
N:o 66.
Ank. till Riksd. Kansli d. 6 April 1867, kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers
Berättelse, angående granskning af Statsverkets
samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1864.
(1• A.)
Sedan ofvannämnda revisions-berättelse, jemte de underdåniga utlåtanden
och förklaringar, vederbörande embetsverk och myndigheter i anledning deraf
till Kongl. Maj:t afgifvit, blifvit af Riksdagen till Stats-Utskottets behandling
hänvisad, har Utskottet tagit kännedom om dessa handlingar samt inhemtat de
för ärendenas utredning i öfrigt erforderliga upplysningar och får härmedelst underställa
Riksdagens pröfning de utaf Revisorerne gjorda framställningar, hvilka
Utskottet ansett från dess sida påkalla yttranden; följande Utskottet vid uppställningen
häraf samma ordning, som uti revisions-berättelsen blifvit iakttagen.
Konsulsfonden.
§ 1.
(Rev.-ber. pag. 17.)
Enligt hvad Revisorerne omförmäla, hade någon stat för de med aflöning
försedda konsulerne och deras biträden icke blifvit redogörelsen för denna fond
bilagd, och vore någon sådan ej heller för revisionsåret fastställd, utan skulle
utbetalningarne af berörda aflöning grunda sig å flera särskilda, vid olika tider
af Kongl. Maj:t meddelade nådiga beslut; men då icke heller dessa bilagts reBih
till Rilcsd. Prot, 1867. 4 Sami. t Afd. SO Häft. 1
Angående
stat för
konsulerne.
2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.
dogorelsen, hade Revisorerne icke varit i tillfälle att tillse, huruvida de gjorda
utbetalningarne dermed öfverensstämde. På det blifvande Revisorer emellertid
måtte kunna med lätthet utöfva den kontroll, som i berörda hänseende dem
ålåge, hemställde Revisorerne, om icke lämpligt vore att, i likhet med hvad
för minister-staten egde rum, aflöningsstat för konsulerne och deras biträden för
hvarje statsreglering fastställdes och redogörelsen bilades.
Ståts-Utskottet, som icke funnit lämpligt att ifrågavarande tjenstemäns aflöning
oftare göres till föremål för reglering, än sådant af omständigheterna påkallas,
får, för öfrigt instämmande i den åsigt, som legat till grund för Revisorernes
framställning i ämnet, föreslå,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att vid afgifvande
redogörelse för Konsulsfonden foga sådana handlingar, hvarigenom
blifvande Revisorer af Statsverket må sättas i tillfälle
att utöfva behörig kontroll i afseende å utbetalningen af
ifrågavarande aflöningar.
Kongl. Krigs-kollegium och Kongl. Statskontoret.
§ 2.
(Rev.-ber. pag. 24 och 111.)
mecf^en<*e Jemte det Revisorerne redogjort för behandlingen af en utaf 1865 års Reordnade
för visorer gjord anmärkning i afseende å redovisningen för medel, som blifvit utett
af Kongl. betalda för ett af Kongl. Maj:t kandi behof, uti hvilken fråga Stats-Utskottet
behof. vid förliden riksdag under N:o 127 § 6 afgaf Utlåtande, hafva Revisorerne, oaktadt
hvad sålunda förekommit, hvartill Utskottet får hänvisa, ansett sig icke
kunna undgå att till Riksdagen anmäla, att äfven under revisionsåret allmänna
medel blifvit för berörda ändamål utanordnade och endast på det af föregående
års Revisorer anmärkta sätt redovisade. Kongl. Maj:t hade nemligen, dels medelst
nådigt Bref den 19 Januari 1864 anbefallt Kongl. Krigs-kollegium att, för
ett af Kongl. Maj:t kändt behof, utaf fjerde Hufvudtitelns anslag för extra utgifter
till Chefen för Kongl. Landtförsvars-departementet utbetala 2,000 R:dr, hvithet
belopp, uppå reqvisitioner, blifvit, emot qvitto af General-intendenten Sandels,
utbetaldt, dels ock, genom nådig Skrifvelse den 19 Augusti samma år, anbefallt
Kong!. Statskontoret att för enahanda behof till Chefens för Kongl. Finans-departementet
disposition af sjunde Hufvudtitelns extra utgiftsmedel utanordna ett
belopp af 840 R:dr; och sedan Kongl. Maj:t funnit godt godkänna den af Departements-chefen
för medlens användande afgifna redogörelse, hade, enligt nådigt
3
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.
Bref till Kong). Statskontoret af den 13 September 1864, Kong!. Maj:t meddelat
bemälde embetsman decharge för sistberörda medel.
I öfverensstämmelse med den åsigt, som af Stats-Utskottet vid förliden riksdag
uttal afl es och af samtliga Riks-Stånden godkändes, finner äfven nuvarande Statsutskott
det visserligen vara mindre lämpligt, att ett sådant redovisningssätt, som
det iftagavaiande, för allmänna medel eger rum; men då den regeringsåtgärd,
Revisorer!)es anmärkning afser, redan utgjort föremål för vederbörligt Utskotts
granskning, och hvad Rikets Ständer efter en sådan granskning godkänt eller
lemna! oanmärkt, enligt 76 § af förut gällande, Riksdags-ordning, vunnit decharge,
så att ingen ny till ansvarighet bindande granskning derefter må i samma ämne
företagas, får Utskottet hemställa,
att Revisorernes förevarande framställning numera icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
§ 3.
(Rev.-ber. pag. 36 — Utlåt. pag. 262.)
^ id granskning af de säkerhetshandlingar, emot hvilka de under Kong]. Angående
Arméförvaltningen ställda kassor och fond^s medel blifvit utlånade, hade den “Sméföif
olika räntefot af 5, 61i2 och 6 procent, hvarmed de mot inteckningssäkerhet ut valtningens
lunta medlen löpte, ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet. Den mer eller fo£lser och
mindre gynnsamma penningeställning, som vid de olika lånens utgifvande varit rå- aSSM''''
dande, utgjorde visserligen en förklaringsgrund för tillkomsten af detta förhållande,
men innefattade, enligt Revisorernes tanke, icke giltigt skäl för dess fortfarande.
Hinder ^ syntes nemligen icke möta att, enär penningeställningen en
längta, tid varit sådan att högsta lagliga ränta mot bästa slags inteckningar kunnat
utan svårighet erhållas, särdeles då faran af uppsägning från långifvarens
sida vore jemförelsevis ringa, åtgärd kunde vidtagas, ledande dertill, att, på sätt
kassornas fördel i förening med rättvisan kräfde, lika och högsta lagliga ränta
erhölles på lån, för hvilka lika god säkerhet vore lemnad.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kong], Arméförvaltningen
hufvudsakligen anfört, att då åtgärder från det allmännas sida vidtagits i ändamål
att bereda lindring i den tryckta penningeställningen inom landet, hade det
synts Arméförvaltningen mindre lämpligt att ett Statens embetsverk, som icke
hade sig tilldelad egenskapen af en bankinrättning, der lånetransaktioner, till
beredande af högsta möjliga vinst, måste lämpas efter eu mer eller mindre tillfällig
omvexling i penningeställningen, sökt motverka det åsyftade målet att underlätta
lånesökandes behof af penningar mot den räntefot och under öfriga förhållanden,
som varit med kassornas och fondernas säkerhet och skäliga vinst
närmast förenliga.
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 66,
Angående
En per mille
fondens öfverlemnande
till Riksgälds
kontoret.
De af Kongl. Arméförvaltningen anförda förhållanden synas emellertid Utskottet
icke innefatta vederläggning af den utaf Revisorerne uttalade åsigt.
Det synes nemligen Utskottet som borde för utlåning af ifrågavarande medel
icke tillämpas andra grunder, än som gälla för utlåning i allmänhet, dock så
att säkerheten för medlens återbekommande icke äfventyras för en högre ränta;
hemställande Utskottet, som icke ansett sig kunna på förhand bedöma, huruvida
den af Revisorerne föreslagna högsta lagliga ränta vid utlåningar mot inteck
ningssäkerhet i fast egendom kan erhållas,
att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, i afseende å utlåningen
af ifrågavarande medel, vidtaga sådana åtgärder att
medlen må blifva på det för det allmänna fördelaktigaste
sätt gjorda fruktbärande.
§ 4.
(Rev.-ber. pag. 37 — Utlåt. pag. 266.)
Den så väl vid 1858 års Statsrevision som under flera ruksdagar behandlade
frågan, angående samtliga ifrågavarande kassors och fonders öfverflyttning
från det embetsverk, som hade förvaltningen deraf sig anförtrodd, hade, enligt
hvad Revisorerne omförmäla, jemväl utgjort föremål för deras uppmärksamhet;
och ehuru Revisorerne för sin del hufvudsakligen biträdde den åsigt, som i afseende
härå gjorde sig gällande hos Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer,
hade dock Revisorerne, med afseende å hvad i denna fråga vid förliden
riksdag förekommit, ansett sig icke nu böra ifrågasätta någon mera omfattande
förändring i afseende härå, än att, då den så kallade “En per mille fonden“
hvilken, till följd af Kongl. Förordningen den 22 Maj 1794 och Kongl. Brefvet
den 18 September samma år, uppkommit genom den staden Göteborg då medgifna
nederlagsfrihet för utländskt gods och den i sammanhang dermed gifna
föreskrift, att, vid inkommande till och utgående från staden af dylikt gods, en
per mille af varornas värde skulle erläggas till bildande af en fond för allmänna
byggnader i Göteborg, hörande till militära behof och stadens försvar, icke torde
till användning för det afsedda behofvet ifrågakomma, Revisorerne hemställde,
om icke denna fond, som, sedan berörda afgift till följd af den förnyade nederlagsförordningen
af den 5 Maj 1813 upphört, icke hade annan inkomst än räntan
å utlånade medel, kunde, oberoende af frågan om de öfriga kassornas förvaltning,
till Statsverket indragas.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Arméförvaltningen,
jemte upplysning, dels att nämnda fonds tillgångar vid 1865 års slut uppgingo
till 56,458 R:dr 64 öre, dels ock att den enda utgift, som för närvarande funnes
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.
5
å fonden anvisad, utgjordes af ett till siffran icke uppgifvet hyresbelopp, hvilket,
jemlikt Kongl. Brefvet den 29 December 1865, skall af fondens räntemedel be
stridas för den så kallade aktie-manegens i Göteborg begagnande till ridhus för
derstädes förlagda detachement af Husarregementet Konung Carl XV, på anförda
skäl, hufvudsakligen det att de med fondens bildande åsyftade militära behof
oförminskade qvarstodo och att medlens användande dertill när som helst kunde
ifrågakomma, afstyrkt Revisorernes ofvanberörda förslag.
Då emellertid ifrågavarande behof, derest de äro af beskaffenhet att böra
med allmänna medel afhjelpas, lämpligast torde böra medelst direkta statsanslag
tillgodoses, samt den utgift, som för närvarande finnes å fonden anvisad, synes
böra från Statsverket utgå, torde hinder icke möta att denna fond, i likhet med
hvad i afseende å Salpeterfonden egt rum, må kunna till Riksgälds-kontoret öfverlemnas;
dock, som en närmare utredning af förhållandet är nödig, innan beslut
härom fattas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kong], Maj:t täcktes, efter en sådan utredning, till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig Proposition, angående ifrågavarande
fonds öfverlemnande till Riksgälds-kontoret och
sättet för bestridande af den å fonden anvisade utgift.
Kong!. Krigs-akademicn.
§ 5.
(Rev.-ber. pag. 40 — Utlåt. pag. 272.)
Under förmälan, hurusom för ny byggnad med dertill hörande arbeten vid
kadetternas badanstalt blifvit, på grund af ett den 7 Mars 1863 upprättadt kontrakt,
under revisionsåret utbetaldt ett belopp af 4,500 R:dr, hafva Revisorerne,
enär berörda kontrakt endast vore försedt med anteckning att detsamma af Guvernören
antagits, men, så vidt räkenskaperna utvisade, hvarken entreprenadauktion
blifvit hållen eller anbud å arbetets verkställande infordrade, å förhållandet
fästat Riksdagens uppmärksamhet.
Åt'' det utaf Guvernörs-embetet häröfver afgifna underdåniga utlåtande, hvartill
Utskottet allenast får hänvisa, bekräftas det af Revisorerne uppgillra förhållande,
att hvarken entreprenadauktion för byggnadens uppförande blifvit hållen
eller anbud å arbetets verkställande infordrade; och då det icke kan vara lämpligt
att ett arbete af den betydenhet som det ifrågavarande, utan tillfälle för
täflan, åt enskild person öfverlåtes, får Utskottet, som icke är i tillfälle att bedöma,
om i följd af det anmärkta förfarandet någon förlust tillskyndats det all
-
Angående
en badanstalt
vid
Carlberg.
6
Angående
tryckningskostnaden
för debetsedlar,
utslag,
resolutioner,
m. ro,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.
manna, men, oberoende af denna fråga, anser nödigt förebygga att ett dylikt
förfarande vidare må ega rum, i sådant syftemål hemställa,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kong], Maj:t täcktes förständiga vederbörande att, då dylika
eller andra byggnadsarbeten i framtiden behöfva utföras,
tillse det tillfälle för täflan emellan dem, som kunna vara
villige åtaga sig sådana arbeten, icke må saknas.
Stockholms stads kronoriikcnskaper och länens landsböcker.
§ 6.
(Rev.-ber. pag. 51 — Utlåt. pag. 279—281.)
Af sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser hade. enligt
hvad Revisorerne omförmäla, Kongl. Maj:t Befallningshafvande i Christianstads
län under den 22 September 1864 å landtränteriet anordnat ett belopp af 348
R:dr, utgörande, enligt anordningen bilagd räkning, kostnaden för tryckning af
54,000 stycken debetsedels-blanketter jemte dertill användt papper. Jemlikt Kongl.
Brefvet den 13 November 1863 borde visserligen af nämnda anslag utgå kostnaden
för tryckning af sådana längder, räkenskapsblanketter och andra formulär,
som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, till vinnande af tidsbesparing och enhet
i uppställning, ej mindre hos länsstyrelsen än hos landsstatstjenstemännen inom
länet, kunde finna med förut gällande föreskrifter öfverensstämmande eller eljest
tjenliga, att till begagnande anbefalla eller medgifva; men då stadgandet i detta
nådiga bref, enligt Revisorernes åsigt, ej kunde afse sådana handlingar, för hvilka.
såsom förhållandet vore i afseende å debetsedlarne, vederbörande egde att uppbära
lösen, hvilken innefattade godtgörelse ej allenast för trycknings- eller slcrifningskostnaden,
utan jemväl för det till handlingen använda papper, hade Revisorerne
ansett sig ej böra lemna detta förhållande oanmärkt, likasom Revisorerne
omförmält, hurusom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län af samma
anslag utanordna! åtskilliga belopp för tryckningskostnad jemte papper till passblanketter,
resolutioner, utslag och fullmagter; och då nyssberörda handlingar
syntes vara sådana, för hvilka i allmänhet lösen erhölles, hade det förefallit Revisorerne
desto anmärkningsvärdare att belasta Statsverket med dylika utgifter,
som den genom Kongl. Förordningen af den 30 November 1855 vederbörande
tjensteman tillagda, betydligt förhöjda expeditionslösen syntes Revisorerne innefatta
fullt tillräcklig godtgörelse för alla med expeditionens uppsättande och utgifvande
förenade kostnader.
Efter granskning af de skäl. Kong], Maj:ts Befallningshafvande i nämnda
tvänne län uti sina underdåniga utlåtanden anfört till stöd för det af Revisorerne
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66. 7
anmärkta förfarande, har Utskottet ansett sig böra instämma uti den af Revisorerne
uttalade åsigt; och, på det rättelse för framtiden i berörda förfarande må
kunna vinnas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj.t täcktes anbefalla länsstyrelserna i ofvannämnda
län att icke vidare utanordna statsmedel för utgifter af ifrågavarande
beskaffenhet.
Kongl, Statskontoret,
§ 7.
(Rev.-ber. pag. 120 — Utlåt. pag. 296.)
Då omkostnaderna för stämpeipappersuppbörden, bestående dels uti tillverknings-
och transportkostnader för papperet, dels ock förnämligast i den provision
som vore vederbörande medgifven ej mindre för försäljning af papperet utgörande
denna provision i Stockholm fyra och i landsorten fem procent, än äfven derförutom
till landskontoren och landträntmästarne i länen för deras befattning
med stämpeipappersuppbörden, två procent till dem hvardera af den stämpelpappetillgift,
som 1 länet inflöte, syntes Revisorerne allt för höga, såsom uppgående,
till 10,i8 procent al hela bruttouppbörden, hafva Revisorerne hemställt att
åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom ifrågavarande omkostnader i ett eller annat
hänseende kunde nedbringas.
^ Statskontorets i ämnet afgifna underdåniga utlåtande, hvartill
utskottet får hänvisa, framgår visserligen att någon nedsättning i tillverkningsoch
transportkostnaderna för stämpelpapperet är att emotse; men då denna nedsättning
torde komma att inskränka sig till ett jemförelsevis obetydligt belopp
och önskligt vore att någon betydligare besparing i denna onekligen dryga kostnad
kunde åvägabringas, i hvilket hänseende en närmare utredning svnes vara
erforderlig, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj.t täcktes lata utreda om och i hvilka hänseenden
ytterligare nedsättning uti omkostnaderna för stämpelpappersuppbörden
skäligen må kunna ega rum samt i sådan
händelse till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.
Angående
omkostnaderna
för
stämpelpap
persuppbör
den.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66
Kongl. Tullverket.
§ 8.
(Rev.-ber. pag. 136 — Utlåt. pag. 301.)
Angående Utaf de under revisionsåret influtna fyr- och båkmedel, 568,416 R:dr 38 öre,
uppbörds- hade Tullverket, enligt hvad dess räkenskaper utvisade, tillgodoräknat sig i profy°Vochbåkr
vision 17,052 R:dr 49 öre, eller tre procent af upphörden, till stöd för hvilken åtmedel.
gärd p,lifvit åberopadt Kongl. Brefvet den 3 December 1842. Genom Kongl.
Maj:ts nådiga Förordning och Reglemente angående lots- och båkinrättningen i
Riket den 16 Maj 1827 tillerkändes äfvenledes tullbetjeningen rätt till tre procent
af den bestridda fyr- och båkmedelsuppbörden. Men då uti Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga Förordning angående lots- och fyrinrättningen af den 9 Juli 1862
någon uppbördsprovision icke funnes tullbetjeningen medgifven och samma Förordning
uttryckligen upphäfde så väl nyssnämnda af år 1827 som öfriga rörande
lots- och fyrinrättniugen utfärdade författningar, hade Revisorerne icke velat lemna
omförmälda åtgärd oanmärkt.
Med afseende å hvad Kongl. General-tullstyrelsen uti sitt häröfver afgifna
underdåniga utlåtande anfört och då i sammanhang med det förslag till aflöuingsstat
för Tullverket, som, enligt hvad Kongl. Maj:t behagat tillkännagifva,
kommer att till Riksdagens pröfning framdeles öfverlemnas, frågan om och på
hvad sätt berörda provision fortfarande bör utgå lämpligast kan behandlas, hem
ställer Utskottet,
att Revisorernes förevarande framställning nu ej må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
konsistorium i Wisby.
§ 9.
(Rev.-ber. pag. 194 — Utlåt. pag. 308.)
Angående För Wisby elementarläroverks byggnadsfond hade, enligt hvad Revisorerne
redovisning omfövmäia, särskild redovisning väl blifvit afgifven, men denna fond funnes ej,
nadsfonien. på sätt ske bort, upptagen i läroverkets hufvudredogörelse och uti Konsistorii
räkenskaper vore den ej ens omnämnd.
Då uti elementarläroverkets hufvudredogörelse redovisning icke bör saknas
för ifrågavarande byggnadsfond, finner, utan afseende å hvad rektorn vid nämnda
läroverk uti sin underdåniga förklaring anfört, Utskottet sig böra hemställa,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att uti nämnda
elementar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66 91
elementarläroverks hufvudredogörelse framdeles intaga redo
visning för ifrågavarande byggnadsfond.
Upsaia Kong). Universitet,
§ lo.
(Rev.-ber. pag. 197.)
Uti så val in som utgående balansen i universitetets räkenskaper för revi- Angående
sionsåret upptoges, på sätt Revisorerne omförmäla, ett oförändradt. belopp af för balans^
23,905 R:dr 21 öre, utgörande “på afskrifning beroende fordringar": och då redo- radefordringörelse
helt och hållet saknades för de åtgärder, som möjligen blifvit för dessa
medels indrifning vidtagna, och anledningen, hvarför de fortfarande under nämnda
titel balanserades, ej heller funnes omförmäld, hade Revisorerne ansett sig böra
å förhållandet fästa uppmärksamhet.
Enär erforderlig upplysning i det af Revisorerne anmärkta hänseende icke
blifvit meddelad, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes förständiga vederbörande att vid räkenskaperna
för universitetet framdeles bifoga sådan redogörelse,
som Revisorerne ifrågaställt.
Evpeiis- och aflöMn^Niiiedels-räluiiiiganie.
8 11.
(Rev.-ber. pag. 240 — Utlåt. pag. 315.)
Af ett expensmedelsredogörelsen för Kongl. (jota Hofrätt, bilagdt. protokoll Angående
för den 2 April 1864 hade Revisorerne inhemta!, ätt, sedan i behörig ordning UPaf ved.lUR
blifvit kungjordt att upphandling samma dag skulle ega rum af, bland annat,
den ved, som för Kongl. Hofrätteu under ett år erfordrades, auktion nämnda
dag blifvit förrättad, dervid eu i Kong]. Hofrätten anställd vaktmästare, å egna
och öfriga derstädes anställde vaktbetjentes vägnar, gjort anbud att tillhandahålla
torr ved och bestrida eldningen i Kong], Hofrättens sessionsrum, förmak
och kontor för 1,000 R:dr, hvilket anbud Kong], Hofrätten funnit godt antaga;
och hade till följd häraf nämnda belopp blifvit till vaktbetjeningen i bemälda
Hofrätt utbetaldt. Härvid hafva Revisorerne anmärkt det, enligt deras tanke,
olämpliga deri, att till ett utrop sammanslå de väsendtligen olika åtagandena
att leverera veden och att bestrida eldningen, i anseende hvartill någon täflan
svårligen kunnat ifrågakomma, enär personer, som hade att aflåta ved, vanligen
vore boende på landet och således icke i tillfälle att ombesörja det dagliga eldningsbestyret
i Kongl. Hofrätten, hvilket Revisorerne dessutom ansågo hafva till
hört vaktbetj eningen att utan särskild ersättning verkställa, i likhet med h vad
Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 A/d. 30 Häft. 2
10
Stekts- Utskottets Utlåtande N:o 66.
vid öfriga embetsverk sy»tes hafva egt rum. Genom det anmärkta förfarandet
hade kostnaden för eldning i Kongl. Göta Hofrätts lokal för revisionsåret uppgått
till högre belopp än för de öfriga Hofrätterna, oaktadt, enligt hvad Revisorer^
hade sig bekant, priset å ved vant vida lägre i Jönköping, än uti Stockholm
och Christianstad.
Utskottet, som, oaktadt hvacj Kongl. Hofrätten uti sitt häröfver afgifna
underdåniga utlåtande anfört, funnit Revisorernes förevarande framställning välgrundad,
får i anledning deraf föreslå,
det Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes förständiga vederbörande att vid upphandling
af ved för Kongl. Göta Hofrätts behof icke vidare
förfara på sätt i förevarande hänseende egt rum, utan tillse
att hinder för fri täflan dervid ej må förefinnas.
§ 12.
(Rev.-ber. pag. 241 — Utlåt. pag. 316.)
redovisning * anledning af Revisorernes anmärkning, att den för Kongl. Göta Hofrätt
för adjunk afgifna räkenskap blott innefattade redovisning för expensmedlen, men ej för des
tionsmedel, öfriga belopp, såsom adjunktions- och gratifikationsmedel m. m., hvilka blifvit till
Kongl. Hofrättens disposition under revisionsåret utanordnade, får, efter tagen kän - nedom af det häröfver afgifna underdåniga utlåtande, Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, dtvt
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att framdeles
afgifva behörig redovisning för de adjunktions-, gratifikation» - och öfriga dylika medel, som till Kongl. Hofrättens disposition
kunna anordnas.
§ 13.
Angående Hvad i öfrigt, blifvit af Revisorerne anmäldt och erinradt har Utskottet fun
Wawi
SflpPl''.
neg Öfrig» nit del?. vara genom vederbörandes afgifna underdåniga utlåtanden nöjakti gt föramn&rkmn-
klaradt, dels hafva medfört åsyftad rättelse och dels icke hafva varit af beskafga1''
fenhet att från Utskottets sida påkalla något yttrande.
Stockholm den 5 April 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Pmon Posse.
STOCKHOLM, E. WrnreU, iso?.
Lilla Nygatan N:o 19.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1867:42 Skrifvelse, i anledning af år 1866 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1864. s. 31 i texten