Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af ett låneunderstöd å 500,000 R:dr årligen under tio års tid för befrämjande af vattenskadade markers afdikning samt den odlade jordens fullständiga grunddikning.

1868-03-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:50, Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af ett låneunderstöd å 500,000 R:dr årligen under tio års tid för befrämjande af vattenskadade markers afdikning samt den odlade jordens fullständiga grunddikning.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 50.

3

X:o 50.

Ank. till Kiksd, Kansli d. 27 Mars 1868, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af ett låneunderstöd

å 500,000 R:dr årligen under tio års tid för

befrämjande af vattenskadade markers afdikning samt den

odlade jordens fullständiga grunddikning.

(R. A.)

Uti en inom Första Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 41) har Herr C. E. Caspårsson, efter en utförlig motivering,

fästat uppmärksamheten derpå,

att Svenska jordbruket ej ännu nått den utveckling, att dess produktion

förmår fylla en ständigt växande befolknings behof af dess alster,

hvilket förhållande mindre är beroende af den öppna jordens otillräcklighet,

än af dess kulturtillstånd;

att en planmässig och fullständigt genomförd afdikning är det kraftigaste

medel, vetenskap och erfarenhet gifva vid handen, att höja jordens

produktionsförmåga, på samma gång en sådan i stort utförd afdikning mägtigt

bidrager att för all framtid utjemna de klimatiska missförhållandena;

att ett så omfattande företag, såsom liggande utom den enskildes

förmåga, måste, i likhet med hvad i långt rikare länder varit förhållandet,

af Staten understödjas, hvaremot arbetets utförande och ansvaret för understödets

återbetalande med minsta kostnad och risk för Statsverket kunde

åt de lokala representationerna öfverlemnas, hvarigenom dessas vigt och

betydelse skulle i ej ringa mån förstärkas; samt

att slutligen den tilltagande arbetslösheten med deraf följande ekonomiskt

och moraliskt elände bäst skulle kunna motverkas genom jordbru
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

kets, såsom den största förbrukaren af arbete, försättande i ökad verksamhet,

hvarigenom arbetstillfällena jemnast blefve fördelade öfver hela riket,

på samma gång den deraf framkallade produktionen direkt komme landets

öfriga näringar till godo;

och har motionären på grund häraf föreslagit:

l:o att Riksdagen, för befrämjande dels och i främsta rummet af

vattenskadade markers afdikning och torrläggning, dels af den redan odlade

jordens fullständigare grunddikning, ville, utöfver det redan till de Norrländska

länen lemnade anslag, bevilja ett låneunderstöd af 5,000,000 R:dr

Runt att från och med år 1869 utgå under tio års tid med 500,000 R:dr

Runt årligen;

2:o att detta låneunderstöd, utgående till högst ?:delar af den beräknade

arbetskostnaden, måtte åtnjutas räntefritt under fem års tid med derefter

inträdande''återbetalningsskyldighet af TVdel af kapitalet årligen jemte

löpande 5 procent ränta å det oguldna kapitalet, samt ställas till samtliga

landstingens förfogande, efter dem emellan skedd fördelning och under deras

ansvarighet för såväl arbetsplanernas uppgörande och utförande, som för

kapitalets och räntans återgäldande till Statsverket;

3:o att Riksdagen hos Kongl. Maj:t ville göra underdånig framställning,

att Kongl. Maj:t, på sätt det syntes lämpligast, behagade låta

fördela låneunderstödet mellan de olika landstingen, samt låta uppgöra de

närmare bestämmelser, som för dess utbekommande, användande och återbetalande

kunna anses ändamålsenliga och betryggande.

De förhållanden motionären framställt äro af den vigt, att de icke

kunna undgå ådraga sig Riksdagens synnerliga uppmärksamhet. Det kan

icke nekas att, på sätt motionären erinrat, frågan om jordbrukets ekonomiska

betryck, hvilken fråga under sistförflutna riksdag intog en så framstående

plats, att Riksdagen fann sig böra nedsätta ett särskildt Utskott

för jordbrukets finansiela angelägenheter, ännu måste anses vara långt

ifrån uttömd och att tidsomständigheterna onekligen påkalla ett närmare

aktgifvande på den utredning af jordbrukets ställning, hvartill såväl det

särskilda Utskottets utlåtande, som öfriga tillgängliga statistiska uppgifter

lemna bidrag. Utan att ingå i en närmare undersökning af de utaf motionären

uppställda beräkningar, dels öfver landets behof af spaumål och

dess förmåga att fylla detta behof, dels äfven förhållandet mellan värdet

af exporten och importen af jordbrukets alster, anser sig Utskottet kunna

instämma i motionärens yttrande, att ännu »mycket återstår innan vårt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

5

jordbruk nått den utveckling, som dess areala betydenhet och det deri representerade

kapitalvärdet åt detsamma synes anvisa.» Utskottet vill icke

heller förneka rigtigheten af motionärens åsigt »att befrämjandet af denna

utveckling och höjandet af landets förmåga att i det stora nationel utbytet

intaga en förmånligare och för framtiden mera betryggande ställning,

än hittills,» är en uppgift, som allt mera måste taga uppmärksamheten

i anspråk.

Lika med motionären antager Utskottet ock, att bland häfstängerna

för en sådan utveckling en ändamålsenlig och följdrigtigt tillämpad afdikning

tvifvelsutan intager ett vigtigt rum. Det kan icke heller nekas att,

då grundförbättringsarbeten, på sätt motionären genom anförda exempel

från Frankrike, England och Belgien sökt visa, utgöra ett särdeles vigtigt

moment i dessa länders utveckling, vårt lands framskridande i materiel

kultur och välstånd i ännu högre grad är beroende af dylika arbetens utförande,

då — förutom det för alla länder gemensamma ändamålet att åt

odlingen förvärfva nya områden samt höja den redan odlade jordens afkastning

— grundförbättringarne i Sverige dessutom bidraga att väsendtligt

förbättra klimatet genom afledande af det skadliga och stillastående vatten,

hvars afdunstande förbrukar en ej obetydlig del af våra korta somrars

värme, som annars komme vegetationen till godo, och hvaraf verkningarne

omöjliggöra alla beräkningar och ofta gäcka odlarens omtanka och arbete.

Motionären har ock antagit, att en genom fullständig afdikning möjliggjord

tidigare sådd och grödans deraf föranledda relativt ännu tidigare mognad

skulle för vårt nordliga jordbruk utöfva ett stort inflytande på skördarnes

mängd och beskaffenhet. Men om ock Utskottet skulle dela motionärens

åsigt att »klimatets odling utgör en af dessa stora frågor, hvilkas lösning

blott genom associationens magt kan åvägabringas,» samt att det derföre

vore värdigt Staten, »att taga denna fråga om händer genom ett kraftigt

initiativ, som kunde till ny och stegrad verksamhet väcka nationens krafter

och som, på samma gång den utvidgade odlingens områden, satte odlaren

i mindre beroende af klimatets förstörande inflytelser»; torde dock, beträffande

sättet för detta Statens ingripande, ännu återstå att utreda, huru det

önskade målet skall kunna genom Statens mellankomst vinnas. Motionären

har i sådant hänseende visserligen föreslagit, att Riksdagen måtte göra

underdånig framställning, att Kongl. Maj:t behagade, på sätt det syntes Kongl.

Maj:t lämpligast, låta fördela de af motionären föreslagna låneunderstöd

mellan de olika landstingen samt låta uppgöra de närmare bestämmelser,

som för dess utbekommande, användande och återbetalande kunna anses

ändamålsenliga och betryggande. Då likväl föremålet för ifrågavarande

förslag är af så vidsträckt och omfattande beskaffenhet, att medel till dess

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stals-Utskottets Utlåtande A''.*o 51.

utförande icke torde böra af Riksdagen anvisas, utan att en närmare undersökning

föregått om och i hvad mån det sökta ändamålet må erfordra

Statens mellankomst, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Riksdagen, utan att nu ingå i pröfning, huruvida Staten

för det ofvan uppgifna ändamålet bör anvisa några medel,

måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t,

efter inhemtande af landstingens och hushållnings-sällskapens

yttranden, behagade taga frågan under nådigt öfvervägande

och derefter till Riksdagen afgifva det förslag,

hvartill omständigheterna kunna föranleda.

Stockholm den 27 Mars 1868.

Arv. Fr:son Posse.

51.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Mars 1808, kl. 5 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående

åtgärder till behöfvandes undsättning vid inträffande

missväxt. (R. A.)

Jemte det Kongl. Maj:t uti berörda nådiga Proposition af den 31

sistlidne Januari (intagen under N:o 24 i lista Sami. af Bihanget till Riksdagens

protokoll) erinrat, att, enligt Rikets Ständers vid 1865 —1866 års

riksdag fattade beslut, för omförmälda ändamål under nästlidet år varit

ställda till Kongl. Maj:ts disposition, dels den i Riksgälds-kontoret och på

Kongl. Räntekammarens räkning i Riksbanken innestående behållning af de

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:28 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 28 s. 19 i texten