Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Riksdagens ur -1867 församlade Revisorers Berättelse, . angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865.

1868-03-31 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:53, Utlåtande, i anledning af Riksdagens ur -1867 församlade Revisorers Berättelse, . angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 53.

i

X:o 53.

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens ur -1867 församlade Revisorers

Berättelse, . angående granskning af Statsverkets samt andra utaf

allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1865.

(I. A.)

Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvanuämnda revisionsberättelse, jemte

de af vederbörande embetsverk och myndigheter i anledning deraf till Kongl. Maj:t

ingifna underdåniga utlåtanden och förklaringar, blifvit remitterad, får, efter tagen

kännedom af dessa handlingar samt inhemtande af de för ärendenas utredning i

ifrigt erforderliga upplysningar, härmedelst underställa Riksdagens pröfning de utaf

Revisorerne gjorda framställningar, Indika från Utskottets sida ansetts påkalla yttranden;

följande Utskottet vid uppställningen häraf samma ordning, som uti revisionsberättelsen

blifvit iakttagen.

Kong!. Fångvårds-styrelsen.

§ i.

(Rev. ber. pag. 15—17. Utlåt. pag. 258).

Jemte förmälan, hurusom, på grund af flera Kongl. bref, åtskilliga belopp Angående

från så väl Kongl. Fångvårds-styrelsen som f. d. Krigs-kollegium blifvit under revi- ndovimingen

sionsåret utanordnade till Ingeniör-korpsens besparingskassa, eller, såsom den numera för Ingmiörbenämndes,

pensionsfond, hafva Revisorerne, efter inhemtande deraf, att Kongl. ''''"ToTsfJd"''

Rih. till liiksd. Prof. 1868. 4 Sami 1 Afd. 30 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

V ,

Stats-Vtsicottets Utlåtande N:o 53.

Kammarrätten, uti underdånig skrifvelse den Bl Augusti 1866, hos Kongl. Maj:t

hemställt om meddelande af sådana föreskrifter åt vederbörandé, hvarigenom Öfverrevisions-departementet

sattes i tillfälle utöfva kontroll derå, att ifrågavarande pensionsfonds

tillgångar, för så vidt de bestode af statsmedel, blefve till sitt ändamål

behörigen använda, fästat Riksdagens uppmärksamhet å förhållandet, enär frågan

om den granskningsrätt, Riksdagens Revisorer egde öfver berörda pensionsfond,

dermed hade sammanhang och denna fråga ur principiel synpunkt vore af icke

ringa vigt.

Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl. Kammarrättens ofvanberörda

underdåniga framställning ännu är beroende på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

samt, på sätt Revisorerne förmält, den af dem framställda fråga dermed eger sammanhang,

hemställer Utskottet, förvissadt att blifvande Revisorer åt frågan egna

den vidare uppmärksamhet den må förtjena,

att Revisorernes förevarande framställning icke nu må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Konsuls-fonden.

§ 2.

(Rev.-ber. pag. 22—24.)

Angående be- Jemte meddelande af specifik uppgift å den aflöning, som dels från 3:dje

Sgtftenförkon- Hufvudtiteln, dels från Konsulsfonden utgår till de förenade rikenas konsulater,

sulaien vid och hafva Revisorerne, enär det ojemförligt största beloppet af dessa utgifter utginge

‘Medelhavet ^ ^ör konsulaten vid och i närheten af Medelhafvet, men de förenade rikenas handel

och sjöfart på de flesta af dessa platser numera vore af jemförelsevis ringa vigt,

uttalat den åsigt, att vid flere af de nuvarande konsulernes vid Medelhafvet afgång

eller eljest inträffande förändringar icke obetydliga besparingar uti nu utgående aflöningsbelopp

borde kunna åstadkommas, utan men för de förenade rikenas handel

och sjöfart eller några andra för dessa länder vigtiga förhållanden.

Enligt hvad Utskottet inhemtat har, jemlikt nådigt Bref till Kongl. Kommers-kollegium

af den 15 November 1867, Kongl. Maj:t. funnit godt i nåder besluta

:

att, med afseende å dels de af Kongl. Kommers-kollegium föreslagna framtida

indragningar af konsulaterna i Rostock, Tanger och Algier, dels de af Kongl. Norska

Regeringen likaledes föreslagna indragningar eller förändringar såväl af nyss

anförda konsulater, som äfven i afseende å dem i London, Tunis och Athen, Kongl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande''N;o 53.

3

Maj:t, enär icke blifvit ifrågasatt att härmed vidtaga någon åtgärd under nuvarande

innehafvares tjenstetid, ville vid sig yppande ledighet för hvarje gång taga i nådigt

öfvervägande de skäl, som då kunde förefinnas för indragning af ofvannämnda konsulsplatser

eller nedsättning uti de åt vissa bland dem nu anvisade löneförmåner

samt angående distrikternas omreglering;

att, livad anginge generalkonsulatet i Italien, som af Kongl. Kommers-kollegium

blifvit föreslaget att helt och hållet indragas, men hvarom Kongl. Norska Regeringen

yttrat den åsigt, att detsamma borde förläggas till Neapel med ett från

2,500 till 2,000 Kali- Hamburger Banko nedsatt traktamente, Kongl. Majrts minister i

Florens, enär grunderna för Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den 13 Juni 1862 ännu

egde full tillämplighet, fortfarande och intilldess de politiska förhållandena i Italien

blifvit ordnade på ett sätt, som möjliggjorde en allmännare reglering af konsulsväsendet

i detta land och hvarigenom den centrala uppsigt, som nu af Kongl.

Maj:ts beskickning utöfvades öfver Svenska och Norska konsulaterna derstädes, kunde

blifva öfverflödig, skulle, jemte sin diplomatiska befattning, vara generalkonsul för

Italien och i denna egenskap uppbära de honom hittills å konsulsfonden anvisade förmåner,

2,500 R:dr Hamburger Banko årligen, äfvensom att konsulsbefattningen i Neapel

fortfarande skulle uppdragas åt eu tillförordnad konsul, i enlighet med Kongl. Maj:ts

nyssnämnda nådiga beslut af den 13 Juni 1862;

att, rörande de dels af Kongl. Kommers-kollegium för konsulerne i Liibeck

och Havre, dels af Kongl. Norska Regeringen för konsulerne på samma orter äfvensom

i Bordeaux och alternativt i Barcelona eller Bilbao föreslagna förhöjda eller

nya traktamenten, afgörandet deraf skulle uppskjutas intilldess, i följd af inträffad

ledighet, särskild underdånig anmälan rörande något af dessa konsulat hos Kongl.

Maj:t blifvit gjord; och

att då de skäl, som af Kongl. Kommers-kollegium och Norska Regeringen

sammanstämmande blifvit anförda för eu till besparing ledande förändrad anordning,

beträffande konsulatet på Malta, icke under nuvarande innehafvarens tjenstetid egde

tillämplighet, men såväl Kong]. Kommers-kollegium som Norska Regeringen i underdånighet

tillstyrkt, att, så länge han innehade befattningen, en personlig förhöjning

af 500 Rall- Hamburger Banko måtte honom beviljas, Kong]. Maj:t till sistberörda

underdåniga förslag lemnat nådigt bifall.

Då den angelägenhet Revisorernes förevarande framställning afser, sålunda

i väsendtliga delar nyligen varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga bedömande och

då, enligt hvad ofvanberörda nådiga bref gifver vid handen, samma angelägenhet

framdeles, vid inträffande ledighet af vissa konsulsbeställningar, kommer att vidare

utgöra föremål för Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, samt syftemålet med Revisorernes

framställning på sådant sätt torde komma att vinnas, hemställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

Kolig!. Krigs-kollcgium.

§ 3.

(Rev.-ber. p:ig. 29. Utlät. pag. 260).

Uti den för revisionsåret gällande Riks-stat äro, enligt hvad uti revisionsdragning

''af berättelsen omförmäles, till Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm anvisade

vissa kommen- 6,015 R:dr, deruti likväl icke inbegripet Öfverkommendantens arfvode 1,080 R:dr?

a ning ar. '' bvilket utgått från 4:de Hufvudtitelns anslag till extra utgifter. Till kommendantsstaten

är uti nämnda Riks-stat anslaget ett belopp af 15,006 R:dr 50 öre, hvilket

genom en af Kongl. Maj:t i nåder fastställd specialstat blifvit fördeladt sålunda:

Carlsborg .

Carlshamn .

Carlsten

Christianstad

Drottningskär

Gefle med Fredriksskans

Grisslehamn

Göteborg

Haparanda .

Helsingborg

Kungsholmen

Landskrona

Malmö .

Ny-Elfsborg

Waxholm

'' Ystad

hvarjemte af kommendants-statens anslag

skulle tillsvidare utgå arfvoden

till f. d. kapellanen samt till vaktmästaren

vid Dalarö skans med .

Arfvode till

1 Kommen

dant eller

gränsbefäl- hafvare.

1 Place- 1 major och

j adjutant.

Skrif-

materi-

alier.

Summa.

1,500

__

400

—

50

—

1,950

375

1 9

1,800

—

400

—

50

—

2,250

675

—

___

—

30

—

705!—

375

—

12

—

387

—

300

—

—

—

12

—

312

—

525

—

—

—

22

50

547

50

900

—

375

—

68

1,343

—

525

—

—

_

30

_

555

—

525

—

_

30

_

555

—

1,000

—-

—

—

20

1,020

—

675

—

—

—

22

50

697

50

__

—

375

—

22

50

397

50

750

—

—

—

22

50

772

50

1,800

—

400

—

50

—

2,250

—

525

1

30

555

—

1

322 50

Summa|

löjOoejöo

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

5

Efter uppgörande af nämnda stater både visserligen, jemlikt Kongl. Blefven

den 10 November 1863 och den 12 Januari 1864, kominendantsbeställningarne i

Gefle och Carlshainn blifvit indragna, men då Revisorerne voro tveksamme, huruvida

ständiga befattningar af ifrågavarande beskaffenhet kunde på alla öfriga ofvan

upptagna ställen erfordras, eller om icke än vidare indragning af sådana skäligen

kunde ega rum, både de af sådan anledning ansett sig böra förhållandet omförmäla.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kong]. Arméförvaltningens

Fortifikations-departement förklarat, att då ifrågavarande kommendantsbeställningar

omedelbarligen af Kongl. Maj:t i kommandoväg tillsattes och lydde under Kongl.

Arméförvaltningens inseende allenast i hvad anginge utöfningeii af vissa dem åliggande

ekonomiska förvaltningsbestyr, hvilka vore af jemförelsevis underordnad vigt

i förhållande till samma befattningars egentliga eller rent militäriska ändamål, Departementet

ansåge sig sakna befogenhet att afgifva yttrande i fråga om lämpligheten

af en eller flera kommendantsbeställningars upphörande.

Instämmande i den åsigt, som legat till grund för Revisorernes ofvanberörda

framställning, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t, vid inträffande ledighet af ofvanomförmälda kommendantsbeställningar,

täcktes taga under nådigt öfvervägande, om och

i hvad mån indragning af samma beställningar lämpligen må

kunna ega rum.

, § 4.

(Rrv.-ber. pag. 42. Utlåt. pag. 264.)

Vid anställd inventering af samtliga, förut under Kongl. Krigs-kollegii, numera Angående inunder

Kongl. Arméförvaltningens styrelse ställda kassors och fonders säkerhetshand- med''e

lingar hade, enligt hvad Revisorerne omförmäla, dessa visserligen befunnits i behö- förut under

rig ordning, men deremot syntes det Revisorerne att, vid såväl utlåning af medel Kngs~

som inköp åt obligationer, hvilka sednare numera uppginge till ganska betydliga ra Arméförbelopp,

kassornas fördel icke alltid blifvit behörigen tillgodosedd. Så utlemnades valtnin9e™

■ 0 -.i styrelse ställda

under ar 1865 exempelvis blott ett enda lan å 4,500 R:dr mot 6 procent ränta, kassör och foumen

inköptes Skånska hypotheksföreningens och Stora Kopparbergs bergslags fem- der samt inköp

procent-obligationer efter nominela värdet, medan å samma tid å fondbörsauktio- förderas

nerna i Stockholm de bästa fem-procent-obligationer kunde till lägre pris erhållas, räkning.

såsom Stockholms stads till 94 å 96 procent och Sveriges Allmänna Hypotheksbanks

till 93 å 93-2 procent af nominela värdet, äfvensom, enligt hvad allmänna

tidningarne utvisade, 51 procent-obligationer från flera håll till salu uthjödos. Med

stöd af Kongl. Brefvet den 11 November 1864 utanordnades från Allmänna Beväringsfonden

till Boställsdirektionen vid Norra Skånska Infanteri-regementet ett amor
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

teringslån å 5,150 R:clr med 6 procent årlig inbetalning, deraf dock endast 4 procent

skulle utgöra ränta; hvarjemte, på grund af särskilda nådiga Bref, flera städer

och kommuner från dessa kassor erhållit högst betydliga amorteringslån, utan

att Kongl. Krigs-kollegium lemnats tillfälle att'' granska den säkerhet, som för sådana

lån kan hafva varit erbjuden och deröfver meddela utlåtande. Äfvenledes

hade Revisorerne funnit anmärkningsvärdt, dels att, under det de från Wadstena

Krigsmanshuskassa och Invalidhusfonden meddelade lån under år 1865 uppsades till

betalning, hvarigenom högre ränta kassorna bereddes, en sådan åtgärd likväl då icke

vidtogs i fråga om de lån, som blifvit från öfriga kassor utlemnade, dels att ännu

funnes qvar uppsägbara femprocent-obligationer och lån mot fem procent ränta,

ehuru penningemarknaden länge varit sådan, att medel kunnat på fördelaktigare

vilkor placeras.

Efter tagen kännedom af den häröfver afgifna förklaring, hvartill Utskottet,

för undvikande af vidlyftighet, allenast får hänvisa, anser Utskottet, som funnit

denna förklaring icke vara tillfredsställande, sig böra, jemväl i betraktande deraf,

att utaf denna förklaring synes framgå, att rättelse i det anmärkta förhållandet icke

sjelfmant kommer att vidtagas, hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, vid utlåning

af ifrågavarande kassors och fonders medel samt vid inköp derför

af obligationer, bättre än hittills tillgodose kassornas och

fondernas fördel.

§ 5.

(Rev -ber. pag 42. Utlåt. png. 265.)

Angående bokföring

af inköpta

obligationer.

Enligt hvad uti berättelsen vidare omförmäles, hade Revisorerne ansett önskvärdt,

att samtliga ofvanberörda kassor tillhöriga obligationer blefve i räkenskaperna

upptagna till inköpsvärdet, så att först vid en realisering deraf uppfördes den

vinst eller förlust, som dervid uppstode.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Arméförvaltningens

Civila Departement hufvudsakligen anfört, att ett sådant bokföringssätt, som Revisorerne

ifrågaställt, väl vore Renligt, om det förutsattes, att obligationer skulle för

kassornas och fondernas räkning säljas och köpas, i den mån obligationsvärdet stege

eller folie efter dagens kursförhållanden, men att en dylik handel, enligt Departementets

åsigt, vore mindre lämplig; samt att genom den vidtagna åtgärden att låta

tillgodoföra vederbörande kassa eller fond den på obligationerna vid inköpet belöpande

kapitalvinst, enkelhet i räkenskapernas förande bereddes, hvilken fördel, så,

önskvärd synnerligen vid en lånerörelse af det omfång, som den ifrågavarande,

skulle, i fall obligationerna bokfördes till inköpsvärdet, i väsendtlig mån förfelas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

7

Utskottet hyser åter den åsigt, att enkelheten uti räkenskapen för ifrågavarande

kassor och fonder icke i ringaste måtto skulle förfelas derigenom att, vid

inköp med kapitalrabatt af obligationer, dessa bokfördes till inköpsvärdet, med ut- ♦

sättande inom linien af obligationernas nominela värde, äfvensom att vid obligationernas

balanserande enahanda förfaringssätt iakttoges. Så tillgår äfven exempelvis

med de obligationer, som inköpas för medel tillhörande de fonder, som af

Kongl. Statskontoret förvaltas, och någon olägenhet af ett sådant förfaringssätt har,

såvidt Utskottet har sig bekant, icke försports. Derigenom skulle ock undvikas

den oegentligheten att för inköpsåret tillgodofördes fonden en vinst, som kanske

först om 30 å 40 år derefter utfaller, och fondens räkenskaper skulle ej visa en

skenbar tillgång, hvilket nu åter i afseende å ifrågavarande fonder och kassor är fallet,

särdeles då obligationer med låg räntefot och hög kapitalrabatt inköpas.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, vid inköp af obligationer

och deras balanserande uti räkenskaperna för ifrågavarande

kassor, iakttaga det förfarande, att obligationerna, med

utsättande inom linien af deras nominela värde, bokföras till

inköpspris, så att först vid obligationernas utlottning eller försäljning

den vinst eller förlust uppföres, som dervid kan uppstå.

Stockholms stads kronoräkeiiskaper och länens landsböcker.

§ 6.

(Rev.-ber. pag. 58.)

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, afföres uti räkenskaperna för Upsala, Angående särStockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Hallands, Skaraborgs, Örebro, fbY klrWermlands,

Westmanlands, Gefleborgs och Wester-Norrlands län ett belopp af 4 duspapper,

R:dr 50 öre för hvartdera länet och för Blekinge län 5 R:dr, utgörande ersättning

för karduspapper, lack och segelgarn m. m., som åtgått vid försändning af stäm- sändning af

pelpapper från förråden i landtränterierna till försäljningsmännen i orterna. Till frfaP%Tåden

stöd för denna utgifts behörighet hade i allmänhet blifvit uti anordningarne åbe- i UndtrUnieropadt

Kongl. Kammar-kollegii cirkulärbref af den 10 Juni 1808. Af detta cirku- tillförlärbref

inhemtades väl, att Kongl. Maj:t i nåder tillåtit landskontoren att med 3 i orterna.

R:dr Banko för hvarje kontor uti räkenskaperna afskrifva den kostnad, som åtginge

till karduspapper, lack och segelgarn vid sammanslående af de karta-sigillata-paketer,

som från ränteriförråden till försäljningsorterna afginge; men då, enligt gällande

stämpelpappersförordning, någon sådan godtgörelse som den ifrågavarande icke blif
-

i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 53.

vit medgifven utöfver den provision af två procent utaf influten stämpelpappersafgift,

som landskontoren och landträntmästarne hvardera egde undfå, hafva Revi*

sorerne ifrågasatt, huruvida den år 1808 under andra förhållanden gifna tillåtelse i

berörda hänseende kunde anses fortfarande gälla, oaktadt den numera utgående

provisionen, enligt Revisorernes tanke, innefattade mer än tillräcklig godtgörelse

äfven för dylika kostnader.

Lika med Revisorerne anser Utskottet omförmälda provision innefatta godtgörelse

jemväl för ifrågavarande kostnader; men då, oaktadt någon dylik godtgörelse

utöfver provisionen icke blifvit medgifven, och föreskriften i berörda cirkulär

synes hafva bort upphöra att gälla på samma gång ersättning för kostnaderna på

annat sätt bereddes, tvekan härom vid tillämpningen af gällande föreskrifter likväl

uppstått, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes meddela vederbörande, att den landskontoren

genom Kongl. Kammar-kollegii cirkulärbref af den 10 Juni 1808

gifna tillåtelse att med 3 R:dr Banko eller 4 R:dr 50 öre Riksmynt

för hvarje kontor uti räkenskaperna afskrifva den kostnad,

som åtginge till karduspapper, lack och segelgarn vid sammanslående

af stämpelpapperspaketer, hvilka afsändas från ränteriförråden

till försäljningsorterna, upphört att gälla i följd

deraf, att sådan godtgörelse innefattas i den provision, som,

enligt gällande stämpelpappersförordning, bör till landskontoren

och landträntmästarne i länen utgå.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

§ 7.

(Rev.-ber. pag. 64. Utlåt. pag. 302.)

Angående bo- Då behållningarne å anslagen till “anläggning af ny bro öfver Almare
lansering

af stäksundet“ och till “reparation å hamnen vid Tjufkil", utgörande den förra 10

''''““belopp"i,e D:dr öre och den sednare 22 R:dr 67 öre, icke under revisionsåret undergått

någon förändring, synes det Utskottet, likasom Revisorerne, att dessa obetydliga belopp

icke böra fortfarande särskildt balanseras, utan, på sätt Styrelsen uti sitt i

ämnet afgifna underdåniga utlåtande alternativt hemställt, tilläggas de på Styrelsens

räkning i Riksbanken innestående medel, som utgöra återstod på f. d. kommunikationsfonden;

hvadan Utskottet föreslår,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen att vidtaga berörda åtgärd.

Statens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

9

Statens Jernvägstrafik.

§ 8.

(Rev. ber. pog. 87 Utlåt. pag. 303).

Bland det icke obetydliga antal byggnads- och anläggningsarbeten, som ge- Angående upp
-

helt och hållet främmande utgift är vorden af dessa medel bestridd, både Revisorerne

icke kunnat af räkenskaperna inhemta.

Uti sitt häröfver afgifna underdåniga utlåtande har Kongl. Styrelsen lör

Statens jern vägstrafik anfört, att, emedan behofvet år 1864 påkallade uppförande

vid Sparreholm af dels en bostad för banmästaren å den närmast stationen varande

banmästareafdelningen, dels logement för den vid nämnda station öfverliggande

tågpersonalen, men lämplig plats för en sådan byggnad saknades inom det af egaren

till Sparreholms säteri kostnadsfritt upplåtna området för stationen, öfverenskommelse

blifvit den 13 September 1864 upprättad med bemälde jordegare, rörande

en sådan jemkning af stationsområdet, att detsamma dels ökades med 1,44

qvadratstänger, dels så anordnades, att passande plats bereddes för erforderliga byggnader

emot bland andra följande vilkor, som äfven af Daga härads fullmägtige blifvit

antagna, nemligen:

att Statens Jernvägstrafik medgåfve Daga härad rätt att inom stationsområdet

erhålla plats för stall och öfriga uthusbyggnader till eu beslutad gästgifveri-inrättning

vid Sparreholm;

att Statens Jernvägstrafik uti det hus, som för jernvägens räkning uppfördes

till banmästareboställe och logement för öfverliggande tågpersonal, uppläte två

rum och kök på Hedra botten till den blifvande gästgifvarens disposition utan afgift,

men mot skyldighet för honom att vårda och underhålla lokalen, och

att denna upplåtelse skulle gälla så länge gästgifveri-inrättningen förblef

vid Sparreholm.

Styrelsen ansåge sig hafva haft så mycket större skäl att antaga dessa och

öfriga vilkor för erhållande af lämplig plats för en nödvändig boställsbyggnad, som

ifrågavarande gästgifveri-inrättning, enligt Styrelsens åsigt, var af åtminstone lika

stort intresse för jernvägen som för häradet och egaren af Sparreholms säteri,

enär derförutan resande, för hvilka denna station vore en lämplig på- och afstigningsplats,

icke kunde begagna sig af densamma i brist af medel till vidare fort
-

låtande aj rum

för gästyifveriet

vid tiparrel.

olms station.

nom Trafikstyrelsens försorg blifvit under revisionsåret utförda, omförmäles af Re''

visorerue, hurusom eu gästgifveribyggnad vid Sparx-eholms station blifvit uppförd

men anledningen hvarför denna, såsom det syntes Revisorerne, för jernvägsmedlen ,olms slaUon

Bil/, till Riksd. Prof. 1863. 4 Sand. 1 Afd. 30 Saft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

skaffning på sidan om banan, eftersom stationen icke både någon skjutsinrättning

på närmare håll än £ mil.

Ehuru det synts Utskottet mindre lämpligt, att Styrelsen för Statens jernvägstrafik

tagit någon befattning med gästgifveri-hållningen vid nämnda station,

hvilken, likasom vid öfriga stationer, der gästgifverier på häradets bekostnad lära

blifvit inrättade, måste anses vara en kommunen enligt lag åliggande skyldighet,

och ehuru de i berörda hänseende vidtagna anordningarne, om ock för närvarande

icke särdeles betungande för jernvägen, synas innebära hinder att framdeles, i mån

af behof, kunna verkställa nödiga utvidgningar af de anstalter, hvilka för en ökad

trafik å jernvägarne kunna erfordras, finner Utskottet, då en dylik anordning vid

öfriga jernvägsstationerna, såvidt Utskottet har sig bekant, icke egt rum, och under

förutsättning att någon sådan icke heller framdeles kali ifrågakomma, sig likväl

böra hemställa,

att vid den afgifna förklaringen må få bero.

Kong!. Konvojkommissariatet.

§ 9-

(Rev. ber. pag. 109. Utlåt,, sid. 355.)

för anlttin Enligt hvad Konvoj-kommissariatets räkenskaper utvisade, egde detta verk

ufnyloTom-hos Elektriska Telegrafverket vid revisionsårets början en fordran af 2,810,267 R:dr

dfe^telei^ 69 öre’ unfler året ökades med 449,400 R:dr, utgörande ytterligare förskott

^ linUr’.1 för telegrafanläggningar m. in., så att denna fordran vid revisionsårets slut uppgick

till 3,259,667 R:dr 69 öre. Denna Telegrafverkets betydliga skuld funnes emellertid

icke uti dess räkenskaper upptagen.

I anledning häraf har Kongl. Telegrafstyrelsen uti afgifvet underdånigt utlåtande

anfört, att Kongl. Maj:t, när medel för anläggning af nya eller ombyggnad

af äldre telegraflinier tid efter annan blifvit anvisade till utbetalning af Konvojkommissariatet

från handels- och sjöfartsfonden, dervid allenast ''fästat det vilkor

att, i händelse Telegrafverkets inkomster lemnade öfverskott utöfver de årliga utgifterna,

ifrågavarande anslagsmedel borde, i den mån sådant kunde ske, återgäldas,

samt att, enär nämnda medel icke utgått såsom lån med bestämd återbetalningsskyldighet,

Styrelsen funnit sig icke höra meddela någon förskrift om samma

medels fortlöpande uppdebitering såsom en Telegrafverkets skuld till handels- och

sjöfartsfonden.

För vinnande af öfverensstämmelse emellan de olika verkens räkenskaper

och då ifrågavarande förskott onekligen utgör en Telegrafverkets skuld, som i mån

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

11

af tillgång bör återgäldas, synes densamma äfven böra i Telegrafverkets räkenskaper

uppdebiteras j och får, till vinnande af eu sådan åtgärd, Utskottet hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att uti Telegrafverkets räkenskaper

såsom skuld uppföra de oguldna förskott, som från

handels- och sjöfartsfonden blifvit i nåder anvisade för anläggning

af nya och ombyggnad af äldre telegraflinier.

Kongl. Statskontoret.

§ 10.

(Rev. ber. pag. 118.)

Jemte förmälan hurusom vid flera föregående statsrevisioner anmärkning Ang. redovisförekommit

derom, att medel blifvit anvisade för ett af Kongl. Maj:t kändt behof, ^nvisad^iUl

samt att någon annan redovisning derför icke blifvit lemnad, än att Kongl. Maj:t, «/ Kongl.

efter godkännande af den utaf vederbörande departementschef för användandet af ^behof ^

medlen afgifna redogörelse, meddelat bemälde embetsman decharge för samma medel,

hafva Revisorerne anmält, det äfven, under revisionsåret allmänna medel blifvit

för ofvannämnda ändamål utanordnade och endast på det ofvananmärkta sättet

redovisade. Kongl. Maj:t hade nemligen genom nådigt Bref af den 4 Januari 1865

anbefallt Kongl. Statskontoret att, för ett af Kongl. Maj:t kändt behof, till Chefens

för Kongl. Ecclesiastik-departementet disposition af Åttonde Hufvudtitelns anslag

till extra utgifter utanordna ett belopp af 1,800 R:dr, och efter det redogörelse

härför blifvit till Kongl. Maj:t afgifven, jemlikt nådigt Bref till Kongl. Stats
kontoret

af den 24 derpåföljde Februari funnit godt nämnda redogörelse godkänna

samt meddela bemälde Departementschef ansvarsfrihet för användande af berörda

belopp.

I öfverensstämmelse med den åsigt, som af Stats-Utskottet vid tvänne nästförutgångne

riksdagar blifvit uttalad och af Representationen godkänd, finner visserligen

äfven nuvarande Stats-Utskott det mindre lämpligt, att ett sådant redovisningssätt,

som det ifrågavarande, för allmänna medel eger rum; men då, på sätt

vid dylika frågors föregående behandling blifvit yttradt, den regeringsåtgärd, Revisorernes

anmärkning afser, redan utgjort föremål för vederbörligt Utskotts granskning,

och hvad Rikets Ständer efter en sådan granskning godkänt eller lemnat

oanmärkt, enligt 76 § af förut gällande Riksdags-Ordning, vunnit decharge, så att

ingen ny, till ansvarighet bindande granskning derefter får i samma ämne företagas,

föranlåtes Utskottet hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 53.

att Revisorernes ofvanberörda framställning numera icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

§ U.

(Rev. ber paj;. 119) ''

Ang. rese-och På grund af Kongl. Blefven den 17 Februari och den 22 Juni 1865 hade,

k™tna<he?sM- enligt hvad Revisorerna omförmäla, utaf det till rese- och traktamentspenningar å

ning till igen- Riksstatens Sjette Hufvudtitel uppförda anslag, under revisionsåret utanordnats ett

mktbetjcnte sammanlagd t belopp af 2,133 R:dr 81 öre, utgörande rese- och traktan! entskostnadsinom

Kongl. ersättning dels till två personer, som vid olika tillfällen i egenskap af kabinettsUirteméntet’.

ar sekreterare tjenstgjort, dels ock till en kabinettsvaktmästare, hvilka, uppå nådig

befallning, åtföljt Hans Maj:t Konungen på resor inom riket och jemväl till Konungariket

Norge; och då Revisorerne ansett anmärkningsvärdt, att utgifter af

ifrågavarande beskaffenhet blifvit bestridda utaf anslag å nämnda Hufvudtitel, för

hvilka de syntes vara främmande, hade Revisorerne af sådan anledning förhållandet

hos Riksdagen anmält.

Till alla delar instämmande uti den af Revisorerne uttalade åsigt, får, för

rättelses vinnande i det anmärkta förhållandet, Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, att då dylika utgifter framdeles

kunna ifrågakomma, de erforderliga medlen icke må å ofvannämnda

Sjette Hufvudtitels anslag anvisas.

§ 12.

(K v. ber. pag. 120. Utlåt pag. 324).

i

Angående Ibland Statsverkets oi linarie inkomster förekommer i Riks-staten under sär
Uinkomsttiteln

skild titel “intressemedel" et belopp af 5,000 R:dr. Denna inkomst, som, enligt

»Intresseme- hvad Revisoi’erne omförmäla, under revisionsåret uppgick till 5,360 R:dr 26 öre,

e *’ utgjordes till hufvudsakligaste delen af räntan å den till Riksgälds-kontoret öfverlemnade

behållning af Lappmarks ecklesiastikfond, hvarå, jemlikt föreskrift uti gällande

reglemente, Riksgälds-kontoret borde vid hvarje års slut till Kongl. Statskontoret

utbetala berörda, efter 5 procent beräknade ränta med 5,038 R:dr 86 öre. Då nu

det belopp, hvarmed enligt Riksstaten inkomsterna öfverskjuta utgifterna, blifvit såsom

bidrag för bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter anslaget

att från Kongl. Statskontoret successive utbetalas, i den mån detta sednare verks

tillgångar det medgåfve, syntes det Revisorerne, att berörda ränteinbetalning från

Riksgälds-kontoret lämpligen kunde upphöra, såsom innefattande blott en öfverflödig

i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

13

åtgärd i afseende å medlens fram- och återremitterande emellan de olika embetsverken.

Härigenom skulle äfven kunna vinnas den fördel, att en åt de många inkomsttitlarne,

som i Riksstaten och räkenskaperna förekomma, kunde upphöra, enär

den återstående delen af intressemedlen syntes vara alltför obetydlig att såsom särskild

inkomsttitel bibehållas, utan borde, enligt Revisorernes åsigt, upptagas under

“extra medel och uppbörder11; och har, uti afgifvet underdånigt utlåtande, Kongl.

Statskontoret instämt uti Revisorernes nyssberörda framställning.

Då emellertid Stats-Utskottets vid innevarande riksmöte afgifna förslag till

beräkning af Statsverkets inkomster för nästa statsreglering, innefattande år 1869,

redan blifvit bifallet, och enligt detta förslag inkomsttiteln “intressemedel11 blifvit

bibehållen, får Utskottet, som jemväl instämmer uti den åsigt, som legat till grund

för Revisorernes ofvanberörda framställning, men funnit frågan icke vara af den

vigt, att rubbning i den redan verkställda inkomstberäkningen deraf bör föranledas,

hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t, vid afgifvande till nästa Riksdag af nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof, täcktes föreslå

åtgärder, ledande dertill att syftemålet med Revisorernes ofvanberörda

framställning må vinnas.

Kongl ■ Postverket.

§ 13.

(Rev. ber. pag. 141. Utlåt. pag. 325).

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, hade Postverkets utgifter för sjöpostfarten

till Preussen, för hvilken, på grund af gällande postfördrag, numera begagnades

linien Ystad—Stralsund, under revisionsåret med omkring 69,000 R:dr öfverstigit

de Postverket deraf tillfallna inkomster, oberäknadt ränta och amortering å inköpssumman

för Svenska postångfartygen “Oscar11 och “Sofia11, utgörande 457,500 R:dr.

Hänvisande till hvad Kongl. General-poststyrelsens i anledning häraf afgifna

underdåniga utlåtande innehåller, får Utskottet, enär ifrågasättas kan, om icke postföringen

å nämnda linie kunde, i likhet med hvad ä andra kommunikationslinier

sjöledes lärer ega rum, med betydligt mindre uppoffringar å Statens sida uppehållas,

derest öfverenskommelse med enskilda bolag eller personer träffades rörande

postföringens behöriga uppehållande, och då hvarken bestämmelserna i den af General-poststyrelsen

åberopade 1815 års Wiener-traktat eller öfriga fördrag i ämnet

Angående

postens fortskaffande

sjöledes

å linien

Ystad—

Stralsund.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

Angående

Postverkets

bokföring.

synas utgöra hinder för berörda angelägenhets ordnande på ett för Svenska Postverket

mindre betungande sätt än hittills, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t, efter ytterligare utredning af frågan, täcktes taga under

nådigt öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande postbefordring

lämpligen kunde på något för Postverket mindre betungande

sätt än hittills verkställas samt i sådan händelse meddela General-poststyrelsen

nådig befallning om vidtagande af de derför

erforderliga åtgärder.

§ 14.

(Rev. ber. pag. 141. Utlåt pag. 328).

Då för åtskilliga räkenskaper nya, i öfverensstämmelse med rikshufvudboken

inrättade formulär nu blifvit uppgjorda, men sådant i afseende å Postverkets

räkenskaper icke egt ruin, hade Revisorerne fästat uppmärksamheten derå, att det

redovisningssätt, som i dessa räkenskaper begagnades, hvarken syntes fullt ändamålsenligt

och tillfredsställande eller vore med rikshufvudbokeu öfverensstämmande;

och har, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, Kongl. General-Poststyrelsen

anfört, att en dylik öfverensstämmelse'' emellan Rikshufvudboken och Postverkets räkenskap

kunde anses mindre af omständigheterna påkallas, sedan, i sammanhang

med medelportots införande, Rikets Ständer medgifvit att från och med år 1855

Postverkets''1 årliga öfverskottsmedel finge oafkortade användas till postförbindelsernas

utvidgande, till följd hvaraf efter denna tid någon leverering af Postmedel till

Statsverket icke egt rum, men att emellertid någon svårighet icke mötte för vidtagande

i afseende å Postverkets räkenskaper af enahanda åtgärd, som genom Kongl.

Maj:ts nådiga Bref den 29 December 1865 blifvit för Tullverkets medelsredovisning

föreskrifven.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, blef genom nyssberörda. nådiga Bref nytt

formulär faststäldt för General-tullstyrelsens hufvudbok så inrättadt, att dess räkenskaper

blefve uppgjorda i största möjliga likstämmighet med den nya planen för

riksbokslutet, på det desammas resultat måtte med lätthet och utan vidare omslut

kunna i rikshufvudboken intagas; och då detta äfven synts Utskottet vara önskvärdt

i afseende å Kongl. Postverkets räkenskaper, hvilkas resultat jemväl i rikshufvudboken

ingå, får Utskottet hemställa,

det Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta anbefalla de derför erforderliga åtgärder.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

15

Kong!. Tullverket.

§ 15.

(Rev. ber. png. 144. Utlåt. pag\ 342).

Enligt hvad Revisorerne vidare omförmäla, hade, jemlikt Kong!. Generaltullstyrelsens

resolution den 29 Mars 1865 af tullmedlen utanordnats ett belopp af

910 R:dr 15 öre, utgörande kostnaden för levererade medikamenter under år 1864;

men då dylika utgifter för de öfriga embetsverken icke förekommit, och Revisorerne

ej varit i tillfälle att inhemta, huruvida Kongl. Maj:t må hafva lemnat nådigt

medgifvande till berörda undantagsförhållande, hade Revisorerne af sådan anledning

förhållandet anmärkt.

Af Kongl. General-tullstyrelsens i ämnet afgifna underdåniga utlåtande inhemtas

bland annat, att berörda medikamenter varit afsedda att begagnas af sjuke

uppsyningsman, vaktmästare och roddare vid den i hufvudstaden varande hamnbevakningsinspektionen;

att dylika medikamentskostnader under mera än 100 års tid

blifvit af Tullverkets medel bestridda; att under tiden från och med år 1778 till

och med år 1824 hade dels en viss anslagssumma för bekostande af medikamenter

åt underbetjeningen varit i Tullverkets stat uppförd, dels ock sådan kostnad förklarats

inbegripen uti den i staten upptagna läkareaflöning; att uti 1825 års aflöningsstat

något bestämdt belopp icke blifvit upptaget, utan allenast föreskrifvet, att

medikamenter till den lägre vaktbetjeningen i Stockholm skulle särskildt ersättas

efter verificerade räkningar; att enahanda bestämmelse förekomme i Tullverkets stater

för de påföljande åren till och med 1856, med undantag af staten blott för år

1855, men att uti sistnämnda äfvensom i, de för tiden efter år 1856 gällande stater

icke funnes intagen någon föreskrift rörande inedikamenters bekostande af

tullmedel.

Då, enligt Utskottets åsigt, deraf måste följa, att af Tullverkets medel medikamenter

icke vidare böra bekostas åt den lägre betjeningen vid hamnbevakningsinspektionen

i Stockholm, hvilken genom en förbättrad aflöning blifvit satt i tillfälle

att, i likhet med tjensteman och betjening i allmänhet och särskildt hvad

angår betjeningen vid öfriga hamnbevakningsinspektioner och lotsverket m. in., sjelf

bekosta erforderliga medikamenter, samt behofvet af ett undantagsförhållande till

förmån för den s. k. underbetjeningen vid hamnbevakningsinspektionen i Stockholm,

genom hvad Kongl. General-tullstyrelsen i detta hänseende anfört, synts icke vara

ådagalagdt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes förständiga vederbörande, att dylika utgifter hädanefter

icke må af Tullverkets medel bestridas.

Angående bekostande

af

medikamenter

åt den lägre

betjeningen vid

hamnbevakningsinspektionen

i Stockholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 33.

Angående

emeritikassornas

användande.

Stiftens emeritikassor.

§ 16-

(Rev. ber. pal;. 201. Utlåt. pa«. 358—377).

På sätt en uti revisionsberättelsen intagen tabell utvisar, både dessa kassors

inkomster, oberäknadt räntemedel, utgjorts af ecklesiastika lönebesparingar, hvilka

under olika titlar kommit kassorna till godo. Hvad åter anginge utgifterna, både

dessa uti fyra stift endast utgjort förvaltningskostnader. I tre stift hade utgifter

egt rum till lönefyllnad, nemligen i Linköpings, Wexiö och Göteborgs, hvarjemte

emeritilöner utgått äfvenledes endast i tre stift Linköpings, Stregnäs och Calmar,

uppgående dessa utgifter till jemförelsevis obetydliga belopp. Med anledning häraf

samt med fäst afseende på dels att Staten numera öfvertagit aflöningen af lärare

vid elementarläroverken, dels att desse lärare, till följd af Rikets Ständers vid

1856—1858 årens riksdag fattade beslut, kommit i åtnjutande af enahanda rättighet

till pension å Allmänna indragningsstaten, som enligt gällande författningar tilllagts

civile embets- och tjensteman i allmänhet, hade Revisorerne ansett sig icke

sakna anledning att till Riksdagens bepröfvande hemställa, huruvida nämnda kassor,

hvilkas sammanlagda belopp vid revisionsårets slut uppgick till 668,046 R.dr

22 öre, numera behöfde för sitt ursprungliga ändamål bibehållas.

De hufvudsakliga skäl, som af åtskilliga konsistorier, uti deras häröfver afgifna

underdåniga utlåtanden, blifvit anförda till stöd för ifrågavarande kassors bibehållande

för sitt nuvarande ändamål, äro, dels att vid elementarläroverken ännu

funnos lärare, hvilka icke ingått på den nya staten och följaktligen icke kunde

beröfvas sin rätt att komma i åtnjutande af förmånen att erhålla pension från

ifrågavarande kassor, dels att lärarne vid elementarläroverken ofta. blefvo otjenstbara

före den ålder, vid hvars uppnående de enligt författningarne voro berättigade

till pension å Allmänna indragningsstaten. Då emellertid, i sammanhang med förslaget

om ett allmänt reglerande af pensionsväsendet, fråga uppstått om ^nedsättande

af pensionsåldern för lärare vid elementarläroverken från 65 till 60 år, och

Representationen städse visat benägenhet att, då lärare före pensionsåldern af sjukdom

blifvit urståndsatte att sin tjenst vidare uppehålla, gå till mötes de särskilda

framställningar, som i fråga om sådana lärares pensionerande blifvit gjorda, synes

det Utskottet icke vara erforderligt att emeritikassorna för berörda ändamål bibehållas,

helst de lärare, som icke ingått på den nya staten, torde vara ytterst få,

så att kassornas bibehållande för deras pensionerande, som lämpligen kan af Staten

öfvertagas, icke bör ifrågakomma. Det synes äfven vara billigt, att Staten, som

redan får vidkännas betydliga uppoffringar för det ändamål, nemligen lärarnes vid

elementarläroverken

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 53.

17

elementarläroverken pensionerande, hvarför ifrågavarande kassor tillkommit, må i

någon män erhålla bidrag från dessa kassor för uppfyllande af det dermed afsedda

ändamålet. Då likväl uppkomsten af nämnda kassor och grunden för utgörande af

bidrag till desamma synas i särskilda stift vara olika, och eu närmare utredning

af förhållandet torde vara erforderlig, innan beslut i hufvudsaken fattas, hvilket

dessutom synes lämpligast böra ega rum i sammanhang med frågan om reglering

af pensionsväsendet i allmänhet, får Utskottet hemställa,

det Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kong!.

Maj:t, efter närmare utredning af förhållandet med ifrågavarande

kassor, täcktes taga under nådig ompröfning, i hvad

mån och på hvad sätt dessa kassor må användas till befrämjande

af det med desamma afsedda pensionsväsendet samt, i

sammanhang med fragan om reglering af pensioneringen i allmänhet,

till Riksdagen i ämnet aflåta nådig Proposition.

§ 17.

(Rev.-ber. pag. 202. Utlåt. pag. 377—387.)

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, uppgingo kontanta behållningarne å de

under konsistoriernas inseende och vård ställda medel samt å de vid elementarläroverken

befintliga kassor och fonder vid 1865 års slut till ett sammanlagdt belopp

af 127,885 R:dr 82 öre. Flera af dessa hos redogörarne innestående behållningar

hade, enligt Revisorernes tanke, varit större, än hvad behofvet påkallat, och

en icke obetydlig ränteförlust hade för de olika kassorna i följd deraf uppkommit.

I synnerhet hade detta varit förhållandet vid konsistorierna i Lund, Carlstad, Hernösand,

Westerås och Skara, hvarest de kontanta behållningarne vid revisionsårets

slut icke någonstädes understego 5,000 R:dr, men väl vid ett, nemligen Hernösands,

uppgått till mer än 15,000 R:dr. Ett likartadt förhållande i detta afseende hade

ock en längre följd af år egt rum; men då något hinder icke borde möta för dylika

behållningars fruktbargörande, hade Revisorerne ansett föreskrift i sådant syfte

vara önskvärd, till förekommande deraf att medel läge räntelösa hos enskilde

redogörare.

Konsistoriernas häröfver afgifna underdåniga förklaringar, hvartill Utskottet

allenast får hänvisa, synas Utskottet visserligen icke fullt tillfredsställande, hvad

angår konsistoriernas i Carlstad, Westerås och Skara samt i synnerhet i Hernösand;

men^ då, hvad de trenne förstnämnda konsistorierna beträffar, rättelse i det anmärkta

förhållandet föi framtiden synes vara att förvänta, sedan vederbörandes uppmärksamhet

nu blifvit å förhållandet fästad, har Utskottet, under antagande häraf, ansett

att i detta hänseende torde böra vid de afgifna förklaringarne få bero. BeBih.

till Biksd. Prat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 30 Raft. 3

Angående

inneliggande

kontanta behållningar

å

konsistoriernas

och elementarläroverkens

kassor.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

Angående

expensmedels

användande

för bekostande

af ett porträtt.

träffande åter konsistorium i Hernösand; så enär den af detta konsistorium afgifna

förklaring, hvilken icke i något hänseende kan vara tillfredsställande, synes antyda,

att någon rättelse i det med fog anmärkta förhållandet icke torde vara att emotse,

och den lätta utvägen att genom insättning i bankinrättning göra medlen åtminstone

i någon mån fruktbärande synes hafva undfallit vederbörandes uppmärksamhet,

får Utskottet hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla konsistorium i Hernösand att genom insättning

i bankinrättning eller annorledes göra de medelsbehållningar

fruktbärande, hvilka hittills räntelösa hos vederbörande

kassaförvaltare innestått.

Expens- och aflöiiingsmedcls-räkningarne.

§ 18.

(Rev.-ber. pa». 248.)

På sätt Kongl. Kommerskollegii expensmedelsräkning för revisionsåret utvisade,

hade af de till detta embetsverk anordnade expensmedel blifvit under året

utbetaladt ett belopp af 450 R:dr för ett porträtt till komplettering af Kongl. Kollega

samling af derstädes från verkets inrättande anställde presidenters afbildningar.

Vid granskning i Kongl. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartement af berörda expensmedels

redogörelse, hade, enligt hvad Revisorerne inhemta!, ifrågavarande belopp

blifvit till förklarande eller betalning anmärkt, enär dylika utgifter icke vore

af beskaffenhet att böra af expensmedlen bestridas. Uti det af Kongl. Kommerskollegium

i anledning häraf infordrade utlåtande anfördes hufvudsakligen: att den

anmärkta utbetalningen grundade sig på Kongl. Kollegii beslut; att den vidtagna

åtgärden varit föranledd af Kongl. Kollegii önskan att fullständiga sin samling af

de i embetsverket från dess inrättande anställde presidenters afbildningar; och att

Kongl. Kollegium i förevarande fall så mycket mindre kunnat hafva någon betänklighet

vid att låta det ifrågavarande beloppet anvisas till utgående af expensmedlen,

som, såvidt Kongl. Kollegium varit i tillfälle att inhemta, kostnaden för förut utförda

delar af porträttsamlingen alltid blifvit af allmänna medel bestridd. Härvid

erinrades visserligen af Öfverrevisionsdepartementet, att det icke kunde antagas,

att ifrågavarande porträtt varit erforderligt för Kongl. Kollegii verksamhet och ärendenas

behöriga gång inom Kollegium, hvarföre Öfverrevisionsdepartementet hemställde,

att handlingarne i målet måtte öfverlemnas till Justitiekanslersembetet för

den åtgärd, som på bemälda embete kunde ankomma, men Kongl. Kammarrätten

s. 19 Kontrollera mot PDF

Slats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

19

fann skäligt att låta vid hvad förklaradt och anfordt blifvit bero. Oaktadt hvad

sålunda förekommit, ansågo Revisorerne det likväl vara så anmärkningsvärd!, att

allmänna medel togos i anspråk för dylika utgifter, att Revisorerne trodde sig icke

böra underlåta att till Riksdagens kännedom och för den åtgärd, som i anledning

deraf kunde påkallas, förhållandet anmäla.

Lika med Revisorerne anser Utskottet det visserligen särdeles anmärkningsvärd!,

att allmänna medel tagas i anspråk för så beskaffade utgifter som den

ifrågavarande, men då, i anseende till väckt fråga om Kongl. Kommerskoliegii indragning,

det lediga presidentsembetet derstädes ej lärer komma att återbesättas,

och någon dylik utgift för framtiden alltså icke torde kunna ifrågakomma, får Utskottet,

fastän Kongl. Kollega afgifna förklaring icke i ringaste måtto synts tillfredsställande,

likväl hemställa,

att Revisorernes förevarande framställning icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Amiralitets-lirigsmanskassais.

§ 19.

(Rev.-ber. pag. 253. Utlät. pag. 428).

Utaf direktionen för ofvannämnda kassa hade afgifvits och till Revisorerne Angående inöfverlemnats

tvänne utdrag af kassans räkenskaper, utvisande det ena pensions- syndande °f

* * Amiralitets
fondens

och det andra gratial fondens inkomster och utgifter för år 1865; men då krigsmamhusberörda

utdrag af Amiralitets-krigsmanskassans räkenskaper, hvilka icke, på sätt /cass“”s

likväl i afseende å räkenskaperna för såväl Arméens pensionskassa som C vilstatens *apc

pensionsinrättning egde rum, blifvit till Revisorernes granskning öfverlemnade, befunnits

i så måtto ofullständiga, att de icke innefattade den ringaste upplysning

angående beloppet af kassans, såsom det syntes, icke ringa tillgångar, hvarom kännedom

kunnat vinnas, om, på sätt ske bort, in- och utgående balanserna för revisionsåret

blifvit upptagna, hade Revisorerne, som ansett önskvärdt att för framtiden

upplysning i berörda hänseende icke måtte saknas, af sådan anledning å förhållandet

fästat Riksdagens uppmärksamhet.

För vinnande af den utaf Revisorerne åsyftade upplysning angående ifrågavarande

kassas tillgångar, samt på det blifvande Revisorer må komma i tillfälle att

behörigen fullgöra den granskningsskyldighet dem, enligt gällande instruktion, åligger

i afseende å berörda kassa, som åtnjuter icke ringa statsbidrag, anser Utskottet

lämpligt, att räkenskaperna för nämnda kassa, i likhet med hvad för såväl Arméens

pensionskassa som Civilstatens pensionsinrättning eger rum, varda till Kongl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 53.

Kammarrättens Öfverrevisionsdepartement insända, för att, jemte undergående af

granskning derstädes, Riksdagens Revisorer tillhandahållas; hemställande Utskottet

alltså,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att till Kongl. Kammarrättens

Öfverrevisionsdepartement hädanefter insända räkenskaperna

för ifrågavarande kassa, för att derstädes i vanlig

ordning granskas och Riksdagens Revisorer tillhandahållas.

§ 20.

(Rev.-ber. pag. 254.)

Angående Uti 72 och 73 §§ Riksdagsordningen föreskrifves, att å hvarje lagtima riks
Revisoremes

dag förordnas Revisorer till ett antal af 12 för hvart år,. hvilka till halfva antalet

kompletterande ^ Gardera Kammaren utses att granska Statsverkets, Riksbankens och Riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning, äfvensom att för hvarje års Revisorer

6 suppleanter på lika sätt väljas, att, vid inträffande förfall för Revisorerne, träda

i deras ställe. Enligt hvad Revisorerne anmärka, saknades deremot föreskrift, bland

annat, derom, huruvida den valde egde att, utan giltiga skäl, undandraga sig ifrågavarande

uppdrag, eller hvilka skäl kunde berättiga till afsägelse deraf och inom

hvilken tid en sådan afsägelse borde ega rum; hvarjemte, för den händelse att

Revisorerne, i följd af dylika afsägelser, icke blefvö fulltalige, all föreskrift saknades,

huru då borde förfaras; och som sistnämnda händelse syntes lätteligen kunna

inträffa och, enligt hvad Revisorernes protokoll närmare omförmälde, redan vid 1867

års revision varit att befara, hade Revisorerne, hvilka föreställde sig, att Riksdagsordningens

stadgande!! i afseende å Riksdagsmäns skyldigheter och rättigheter jemväl

i åtskilliga afseenden å Revisorerne egde tillämplighet och, till gagn för revisionernas

obehindrade gång, borde uti de för dessa utfärdade instruktioner inflyta,

å förhållandet fästat Riksdagens uppmärksamhet.

Då de för Revisorerne utfärdade instruktioner så nyligen som vid nästlidna

års riksmöte blifvit efter granskning af förut gällande stadganden i ämnet af Riksdagen

antagna, och någon tids vidare erfarenhet erfordras, innan beslut fattas angående

möjligen behöfliga ändringar och tillägg uti dessa instruktioner, samt någon

sådan olägenhet vid tillämpning af de i ämnet gällande stadganden för öfrigt icke

ännu uppstå^ att den af Revisorerne ifrågasatta åtgärd deraf visats vara nödvändig,

hemställer Utskottet,

att Revisorernes framställning för närvarande icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

§ 21.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

21

§ 21.

Beträffande Revisorernes framställning i fråga såväl om förening af Postoch

Telegrafverken under en gemensam styrelse, som rörande vissa provisioner till

tjensteman vid'' Post- och Tullverken, så har Utskottet funnit lämpligt att i sammanhang

med behandlingen af dessa verks stater deröfver framdeles afgifva yttrande.

§ 22.

Hvad i öfrigt blifvit af Revisorerne anmäldt och erinradt har Utskottet

funnit dels vara genom vederbörandes afgifna underdåniga utlåtanden nöjaktigt förklarad!,

dels hafva medfört åsyftad rättelse och dels icke hafva varit af beskaffenhet

att från Utskottets sida påkalla något yttrande.

Stockholm den 31 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frison Posse.

ili. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 30 Håft.

4

Angående förening

af Postoch

Telegrafverken

under

gemensam styrelse

m. m.

Angående Revisorernes

öfrig

a anmärkningar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:68 Skrifvelse, i anledning af år 1867 verkställd revision af Statsverkets med flera allmänna fonders förvaltning under år 1865. s. 20 i texten