Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse, angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1866.

1869-04-12 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:60, Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse, angående granskning af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1866.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:n 60.

1

IV:o 60.

Ank. till Riksd. Kansli d. 12 April 1869, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers

berättelse, angående granskning af Statsverkets samt

andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1866. (I. A.)

Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvannäinnda revisionsberättelse,

jemte de af vederbörande embetsverk och myndigheter i anledning

deraf till Kongl. xMaj:t ingifna underdåniga utlåtanden och förklaringar,

blifvit remitterad, får, efter tagen kännedom af dessa handlingar samt

inhemtandc af de för ärendenas utredning i öfrigt erforderliga upplysningar,

härmedelst underställa Riksdagens pröfning de utaf Revisorerne

gjorda framställningar, hvilka Utskottet ansett från dess sida påkalla

yttranden; följande Utskottet vid uppställningen häraf samma ordning,

som uti revisionsberättelsen blifvit iakttagen.

Kongl. Fångvårds-styrelsen,

§ 1.

(Rev.-ber. pag. 13.)

Jemte det Revisorerne hänvisat till hvad 1867 års r e v i s i o n s b e r ä t- fffm

telse (sid. 15—17) innehåller, angående utbetalning till Ingeniör-korpsens*»™»'' «/»»«•

pensionsfond af åtskilliga ersättningsbelopp för minskad inkomst af vallBih.

till Riksd. Prat. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 32 Hd fl. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

hö, hafva Revisorerne, med afseende å den ursprungliga tillkomsten af

berörda förmån, dervid Kronans rätt blifvit förbehållen till det hö, som

för dess behof erfordrades, funnit det tvifvelaktigt, huruvida ersättning

borde, på sätt hittills egt rum, fortfarande utgå till pensionsfonden för

mistad höinkomst af den mark inom fästningsverkens område, som Kronan

för ett eller annat ändamål behöfde använda; hvarjemte Revisorerne

ansågo sig böra omförmäla; att, enligt Revisorerne meddelad upplysning,

den i 1867 års revisionsberättelse omnämnda fråga, rörande Kongl.

Kammarrättens behörighet att granska pensionsfondens räkenskaper, vid

tiden för revisionsförrättningen ännu icke blifvit af Kongl. Maj:t afgjord.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har sistberörda fråga under den

13 November 1868 blifvit på det sätt afgjord, att Kongl. Maj:t, till iakttagande

för samma år och framgent tillsvidare, i nåder förordnat, att

för hvarje år, inom sex månader efter dess slut, skall till granskning hos

Kongl. Kammarrätten insändas, ej -allenast redogörelse för uppbörden

af alla de medel, som till Ingeniörkorpsens besparingskassa inflyta af de

s. k. vallhöinkomsterna från rikets fästningar och af de för förlust af

dylika inkomster bestämda ersättningar, utan ock redovisning för användandet

af dessa medel, dervid dock hvad af samma medel inginge

till korpsens enskilda pensionsfond, hvilken ej utgjorde föremål för Kongl.

Kammarrättens revision, endast behöfde till beloppet i räkenskapen

intagas.

I särskild fråga, angående den Ingeniörkorpsens besparingskassa

för år 1867 tillkommande ersättning för vallhöinkomst, som gått förlorad

genom jordbyte år 1855 emellan Kronan och Christianstad, har, i

anledning af de skiljaktiga meningar, som angående denna rätt emellan

Fortiflkations-chefen och Arméförvaltningens Artilleri-departement uppstått,

Kongl. Maj:t, enligt hvad Utskottet jemväl inhemtat, genom nådigt

Bref den 11 December 1868 förklarat, att, så länge någon af de den 16

Mars 1855 vid Ingeniörkorpsen anställda officerare vid nämnda korps

eller numera Fortifikationen qvarstode, borde till kassan årligen utbetalas

den på henne belöpande andel af berörda ersättning, såvida icke under

tiden Kongl. Maj:t i sammanhang med förnyad aflönings- och pensionsreglering

för de vid Fortifikationen anställda embets- och tjensteman,

eller eljest i följd af inträffande förhållanden, kunde finna skäligt att

annorlunda förordna; och får Utskottet, jemte meddelande till Riksdagens

kännedom af dessa nådiga beslut, i anledning deraf och enär Kongl.

Maj:t jemväl medgifvit de öfriga ersättningsbeloppens utgående, hemställa,

att Revisorernes förevarande framställning- icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

3

Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena, Lots- och Fyrinrättningen, Sjökartekontoret,

Kongl. Sjöförs pars-departementets Kansli- och Kommando-expeditioner

och sjöförsvarets stationer i Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg.

§ 2.

(Kev.-ber. pag. 40. — Utlåt. pag. 282.)

Uti specialtitlar nes utgående balans påfördes, enligt hvad Revisorerne

omförmäla, den nya dockbyggnaden i Carlskrona en öfverbetalning kronoarbetskarlsaf

1)1,462 R:dr 31 öre. '' Detta belopp, hvilket innefattade kostnaden för

de kronoarbetskarIsdagsverken, som under åren 1842—1851 blifvit för

nämnda byggnadsarbeten använda, skulle, jemlikt Kongl. Brefvet den 16

Maj 1851, i räkenskapen balanseras, intilldess, efter arbetets fulländning,

sig visat i hvad mån denna kostnad kunde Flottans underhållsstat ersättas;

och då en längre tid förflutit, sedan berörda arbete afslutades,

utan att ersättning blifvit beredd, samt någon godtgörelse, enligt Revisorernes

tanke, numera ej vore att emotse, syntes det Revisorerne att

sådana åtgärder borde från Förvaltningens af Sjöärendena sida vidtagas,

att ofvannämnda belopps fortsatta balanserande kunde undvikas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Förvaltningen,

på de af Revisorerne anförda skäl och då Kongl. Förvaltningen

lika litet nu, som under de föregående åren, vore i tillfälle att föreslå

något sätt för den ifrågasatta godtgörelsen, anhållit att, till förekommande

af beloppets ytterligare balanserande, detsamma måtte ur räkenskapen

få afskrifvas; och får, med hänsyn till hvad sålunda förekommit,

Utskottet hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes lata tillse, huruvida icke inom

Femte Hufvudtiteln" tillgång må kunna beredas för

godtgörande af ifrågavarande utgiftspost, så att dess

fortsatta balanserande kunde undvikas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stals- Utskottets Utlåtande N:u 60.

§ 3.

(Rev.-ber. pag. 41. — Utlåt. pag. 283.)

kontrJtZ/n- Jemte meddelande af uppgift å de belopp, hvarmed lösen, enligt

gällande expeditionstaxa, utgår för kontrakt, hafva Revisorerne, enär

leverantör i allmänhet ej underläte att för den kontraherade varan betinga

sig sä stor betalhing, att han derigenom godtgjordes för berörda

utgift, hemställt, att all lösen för kontrakt emellan Kronan och enskilda

måtte försvinna, såsom endast ledande till omgång och besvär, utan att

bereda Staten motsvarande fördel.

Då, på sätt af det i anledning häraf afgifna underdåniga utlåtandet

inhemtas, den af Revisorerne ifrågasatta åtgärd skulle föranleda åtskilliga

ersättningsanspråk för minskad sportelinkomst, och vinsten för

det allmänna af den föreslagna åtgärden, som synes Utskottet vara af

jemförelsevis ringa vigt, torde vara tvifvelaktig, hemställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Statens Jernvägsbyggnader.

§ 4.

(Rev.-ber. pag. 71. — Utlåt. pag. 263.)

TnZZZä9 Af uppgifven anledning hade Revisorerne tagit kännedom af Kongl.

medel. Styrelsens öfver Statens jernvägsbyggnader depositionsräkjiing i Riksbanken

och dervid inhemtat, dels att de af Styrelsen i Riksbanken insatta

medel icke uti Styrelsens räkenskaper till redovisning upptogos

förr, än de å depositionsräkningen utassignerades, och dels att Styrelsen

vid revisionsårets slut hade uti Riksbanken innestående ett belopp

af 188,000 R:dr, förutom hvad Styrelsen under den 31 December 1866

utassignerat och till redovisning upptagit, men först påföljande år lyftat.

Att en så betydande tillgång för jernvägsbyggnaderna funnits uti

s. 5 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o SO.

5

Riksbanken innestående, utan att Styrelsens räkenskaper derom leuinade

någon upplysning, hade Revisorerne funnit anmärkningsvärdt och derföre

efterforskat anledningen till berörda förhållande; och hade Revisorerne

erfarit, att Ivongl. Statskontorets å Räntekammaren utfärdade, till

disposition af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader ställda anordningar

af bemälda Styrelse qvitterades, samt att Styrelsen sedermera till

sin kassör öfverlemnade, stundom hela, men stundom blott någon del

af beloppet, hvaremot återstoden insattes i Riksbanken, samt att kassören

till redovisning endast upptoge de belopp, som till honom kontant

aflemnades eller å depositionsräkningen till honom utassignerades.

Då det anmärkta redovisningssättet synts Utskottet icke vara med

god ordning öfverensstämmande, och de omständigheter, Styrelsen till

stöd för berörda förfarande uti sitt i frågan afgifna underdåniga utlåtande

anfört, enligt Utskottets tanke, icke äro af beskaffenhet att böra

föranleda ett undantagsförhållande från det redovisningssätt, som af

andra penningeförvaltande myndigheter är allmänneligen vedertaget,

hemställer Utskottet att, till rättelses vinnande för framtiden,

Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes förständiga Styrelsen öfver

Statens jernvägsbyggnader att, då medel för nämnda

byggnader i Kongl. Räntekammaren eller annorstädes

lyftas eller anvisning derå emottages, låta hela beloppet

uti Styrelsens räkenskaper till redovisning genast

uppdebiteras, och att Styrelsens räkning med Riksbanken

må uti räkenskaperna intagas.

Ultima Landtbruks-institut. •

§ 5.

(Eev.-ber. pag. 81. — Utlåt. pag. 272.)

På sätt af en utaf Revisorerne upprättad tabell inhemtades, både

Institutets skulder, efter afdrag af fordringarne, sedan år 1860 alltjemt,

med undantag af ett enda år, blifvit ökade; och ehuru räkenskaperna

utvisade att, i jemnbredd med den stigande skuldsättningen, värdet af

uj. ökad skuldsättning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

Ang. bokföringssiittet.

de å egendomen nedlagda förbättringar jemväl förökats, ansågo Revisorerne

likväl detta förhållande icke vara af beskaffenhet att medföra berättigande

för Styrelsen att öfverskrida de till Institutet anvisade och

till visst belopp bestämda anslag. En upplåning på enskilda händer af

medel för åvägabringande af förbättringar å egendomen syntes Revisorerne

dessutom vara betänklig i betraktande deraf, att dessa förbättringar,

i händelse skulden uppsades och måste inbetalas, i allmänhet icke

kunde i penningar realiseras.

Utskottet delar visserligen de af Revisorerne uttalade betänkligheter

mot Institutets stigande skuldsättning, hvartill Representationen icke

lemnat sitt medgifvande; men då Institutets skuld under revisionsåret

icke blifvit ökad, får Utskottet, under förutsättning att vidare skuldsättning

för Institutet undvikes, och i betraktande af de förhållanden Styrelsen

uti sitt underdåniga utlåtande i ämnet anfört, hemställa,

att Riksdagen må vid Styrelsens afgifna förklaring i ämnet

för närvarande låta bero.

Stuteri-öfverstyrelsen och Stuterierna.

§.6.

(Rev.-ber. pag. 89. — Utlåt. sid. 275.)

Revisorerne hafva framställt åtskilliga anmärkningar i afseende å

det vid stuterierna begagnade bokföringssätt; men då den af Kongl.

Maj:t i nåder förordnäde komité för stuteriernas angelägenheter tvifvelsutan

tager frågan om bokföringssättets ändamålsenliga ordnande i öfvervägande,

och Kongl. Maj:t derefter lärer komma att anbefalla de åtgärder,

som må befinnas lämpliga, hemställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 60.

7

Kongl. Statskontoret,

§ 7.

(Rev.-ber. pag. 105.)

På sätt redogörelsen öfver Statsverkets grundfond utvisade, hade

denna fond, som alltsedan år 1855 utgjort 5,014,809 R:dr 45 öre, under

revisionsåret nedgått till 4,985,638 R:dr 27 öre och således minskats

med 29,171 R:dr 18 öre. Anledningen härtill vore, att ehuru Löjtnanten

vid Kongl. Flottan Lars Mauritz Törngren, på grund af bevekande

omständigheter, blifvit befriad från skyldigheten att ersätta den skada

och förlust, som uppkommit i följd deraf, att ångkorvetten Orädd sammanstött

med Ryska handelsbriggen Fanny, anslag likväl icke blifvit beviljadt

till godtgörande af de utaf Kongl. Statskontoret förskjutna kostnader

för reparation af nämnda brigg m. in., utgörande tillhopa samma

belopp, hvarmed grundfonden blifvit minskad, eller 29,171 R:dr 18 öre,

utan hade detta belopp, till följd af Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut

att detsamma skulle i Statsverkets räkenskaper afskrifvas, i brist

af annan tillgång blifvit å grundfonden affördt. Då det emellertid syntes

Revisorerne icke vara lämpligt, att Statsverkets grundfond af dylika

anledningar minskades, hade Revisorerne å förhållandet fästat Riksdagens

uppmärksamhet.

Ehuru Utskottet, lika med Revisorerne, funnit mindre lämpligt, att

Statsverkets grundfond af ofvannämnda anledning blifvit minskad, helst

densammas belopp stundom visat sig icke vara fullt tillräckligt; likväl

och då nästlidna års Riksdag medgifvit, att, derest Kongl. Statskontorets

inkomster under löpande året skulle visa sig'' vara otillräckliga för

bestridande af dess utgifter, Riksgälds-kontoret må, sedan Kongl. Maj:t,

uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess

fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner godt bestämma, samt någon olägenhet utaf ifrågavarande,

jemförelsevis mindre betydliga minskning af grundfonden följaktligen ej

kan vara att befara, hemställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Ang. förminskning

af Statsverkets

grundfond.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utslottets Utlåtande N:o 60.

§ 8.

(Rev.-ber. pag. 105.)

Ang. indragning Vid 1865 års statsrevision anmärktes, hurusom af besparingarne å

""""‘''Riks-statens Andra Hufvudtitel arfvoden utgått till tjensteman och vaktbetjente

i Kanslirätten, oaktadt denna domstol, enligt Revisorerne meddelad

upplysning, under en längre följd af år ej haft något sammanträde.

Lika med Revisorerne funno Rikets åren 1865—1866 församlade Ständer

det vara önskvärdt, att ifrågavarande domstolsinrättning, som blott

hade att handlägga mål, angående svårare förseelser i tjensten af embets-

och tjensteman inom Kongl. Maj:ts Kansli samt frågor om ansvar

för Guvernören å St. Barthelemy, i det som anginge hans ministeriela

göromål, måtte, till besparande af förenämnda, af beliofvet ej påkallade

utgift, indragas, och anhöllo derföre, i underdånig skrifvelse den 19 Juni

1866, att Kongl. Maj:t behagade låta utreda, huruvida nämnda domstolsinrättning

kunde indragas samt i sådan händelse till Riksdagen derom

aflåta nådig Proposition. Denna skrifvelse hade emellertid, enligt hvad

nästlidna års Revisorer omförmäla, icke föranledt till någon åtgärd.

Äfven under revisionsåret hade, enligt hvad Revisorerne meddela,

dylika utgifter egt rum. På grund af flera Kongl. Bref hade nemligen

under året blifvit utanordnadt arfvode till Kanslirättens sekreterare med

225 R:dr och till dess aktor med 150 R:dr samt ljuspenningar till Rättens

tjensteman med 60 R:dr. Hvarken för det år, dessa medel utgått,

eller för något annat af de sista 20 åren, hade emellertid, så vidt Revisorerne

kunnat inhemta, Kanslirätten haft något sammanträde. Denna

omständighet i förening dermed, att behandlingen af ifrågavarande slags

mål icke kräfde andra insigter, än dem ledamöterne i öfverrätterna,

hvilka handlade likartade mål i allmänhet, borde besitta, syntes Revisorerne

utgöra talande skäl för afskaffande af ifrågavarande domstolsinrättning,

hvars bibehållande dessutom numera icke hade något stöd i

det allmänna rättsmedvetandet. Skulle dock hinder fortfarande möta

för afskaffande af nämnda domstolsinrättning, så syntes det Revisorerne,

att arfvodet till de dervid anställda tjenstemännen, hvilket årligen bestämdes,

borde lämpas efter mängden och beskaffenheten af de göromål,

som af dem under året handlades.

Då bibehållandet af ifrågavarande domstolsinrättning, så vidt Utskottet

kan bedöma, icke är af ringaste behof påkalladt, och densammas
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-VtskoUets Utlåtande N:o 60. Ö

mas indragning skulle, förutom besparing af de icke särdeles betydliga

kostnaderna, i sin mån bidraga till en önskvärd förenkling af rättsväsendet

och administrationen i allmänhet, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes ånyo taga under nådigt

öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande domstolsinrättning

må kunna helt och hållet upphöra och dess

göromål å Hofrätt öfverflyttas samt i sådan händelse

till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Kongl. Skogsstyrelsen.

§ 9.

(Rev.-ber. pag. 141.)

Jemte förmälan, hurusom skogsplanteringskassans utgifter för revisionsåret

med icke mindre ån 79,393 R:dr 23 öre öfverstigit dess in- planteringfikaskomster,

hafva Revisorerne föreslagit åtgärder till betryggande emot”"''" u”f"h"1"''- nämnda kassas fortgående förminskning; men då, i enlighet med Kongl.

Maj:ts nådiga Proposition, beslut numera blifvit fattadt angående omförmälda

kassas öfverlemnande till Riksdagens disposition och derifrån

utgående utgifters uppförande å Riks-staten, hemställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning icke må

till någon vidare åtgärd af Riksdagen föranleda.

Elektriska Telegrafverket.

§ 10.

(Rev.-ber. pag. 148. — Utlåt. pag. 293.)

Efter meddelande af uppgift å Elektriska Telegrafverkets inkom-^^-^^"''"";

ster och utgifter för revisionsåret samt af redogörelse för de hufvudBill.

till Bifall. Prat. 1869. 4 Samt. 1 Afd. 32 Haft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

sakliga omständigheter, som föranledt en betydlig tillökning i dessa sednare,

hafva Revisorerne uttalat tvekan huruvida en del af utgifterna varit

oundgängligen nödvändiga, samt fästat uppmärksamhet derå, att icke

alltid den sparsamhet, som i fråga om Statens medel vore önskvärd,

syntes hafva blifvit af Styrelsen för nämnda inrättning iakttagen, hvarpå

Revisorerne anfört åtskilliga exempel.

Ehuru Utskottet funnit den af Styrelsen för ofvannåmnda inrättning

afgifna förklaring, såsom utgående från den oriktiga förutsättning

att vid Telegrafverket, som ej skulle hafva blifvit inrättadt för att utgöra

en direkt inkomstkälla för Staten, icke erfordrades samma sparsamhet

i afseende å medels användande som vid andra allmänna inrättningar,

livilka närmare afsåge att bereda Staten inkomst, i flera hänseenden

icke vara fullt tillfredsställande, får Utskottet likväl, med hänsyn

till hvad Styrelsen i öfrigt anfört angående behofvet af utgifternas förökande,

och enär de särskilda omständigheter Revisorerne exempelvis

anfört såsom bevis för en mindre god hushållning vid Telegrafverket

utgöra föremål för Kongl. Kammarrättens pröfning i anledning af de

anmärkningar, som vid granskning i öfver-revisions-departementet af

Telegrafverkets räkenskaper blifvit framställda, hemställa,

att vid den afgifna förklaringen i ämnet må från Riksdagens

sida få bero.

Kolonien S:t Barthelemy.

§ U.

(Rev.-ber. pag. 152.)

Ang s,utet au j anledning af de förhållanden, hvilka framginge af en utaf Revi
mellan

to^MiSorerne framställd öfversigt ar koloniens inkomster och utgifter, hade

inkomster Revisorerne funnit önskvärdt, att jemnvigt emellan dessa kunde åstadkommas

genom minskning i antalet utaf de för koloniens styrelse och bevakning

anställda personer, så vida ej en behöflig tillökning i koloniens

egna inkomster kunde åvägabringas.

Utskottet är emellertid icke i tillfälle att kunna föreslå någon indragning

af den föga talrika personal, som ombesörjer styrelsen och bevakningen

af nämnda koloni, hvadan och då betänkligheter, särdeles

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

11

under närvarande förhållanden, jemväl möta emot inkomsternas stegring

genom ökad beskattning för koloniens innebyggare, Utskottet hemställer,

att Revisorernes förevarande framställning icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Konsistorierna.

§ 12.

Vid granskning af räkenskaperna för åtskilliga under konsistori-/«**&«- ernas förvaltning ställda kassor hade Revisorerne flerstädes anmärkt, hu nelhjgande kunrusom

uti kassorna funnits större kontanta behållningar inneliggande tanta w,«u.

räntelösa, än som behofvet för de närmast förestående utgifterna kräfde;

men ehuru några konsistorier, enligt hvad deras afgifna underdåniga

utlåtanden utmärka, ännu icke vunnit full insigt om obehöfligheten att

för en längre tids utgifter hafva kontanta medel inneliggande helt och

hållet räntelösa, der dessa genom insättning i bankinrättning eller annorledes

bort åtminstone i någon mån kunna göras fruktbärande, får,

enär rättelse i flera fall dels blifvit redan vidtagen, dels synes vara att

emotse samt, der förhållandet icke är sådant, blifvande Revisorer icke

lära underlåta att genom fortsatta anmärkningar bringa saken till nödig

rättelse, Utskottet likväl hemställa,

att vid de afgifna förklaringarne i ämnet må för närvarande

få bero.

Danviks Hospital.

§ 13.

(Rev.-ber. pag. 225. — Utlåt. pag. 331.)

, j - , Vi’5| ii m: flV

Uti räkningen öfver Danviks Hospitals hemmansräntor och arren- Ang. suniuga

den affördes, enligt hvad Revisorerne omförmäla, under titel »afkortningar»

tillsammans 98 kubikfot 2,23 kannor råg, 98 kubikfot 2,23 kannor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

korn samt 76 R:dr 74 öre i penningar. Dessa afkortningar, hvaribland

förekomme räntor, påförda obefintliga lägenheter, skulle,’enligt en i räkenskapen

gjord anteckning, hafva egt rum på grund af Serafimer-ordensgillets

den 17 Januari 1806 fattade beslut, hvilket likväl icke kunnat

återfinnas uti Gillets för nämnda år förda protokoll, af hvilka Revisorerne

hade tagit kännedom. Räkenskaperna lemnade emellertid icke någon

upplysning, hvarföre dessa afkortningar fortfarande under särskildt

konto derstädes upptogos, i stället för att, efter vederbörlig anteckning

i jordeböckerna, utur debiteringslängderna utföras. Derjemte hade Revisorernc,

under anförande af Hospitalets ekonomiska ställning under de

sednare åren, uttalat den åsigt, att densamma betydligt försämrats.

Med afseende k hvad Revisorerne anfört och då det af Direktionen

öfver nämnda Hospital i anledning deraf afgifna underdåniga utlåtande,

hvartill Utskottet allenast får hänvisa, synts Utskottet icke vara fullt

tillfredsställande, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta närmare utreda ej allenast

förhållandet i afseende å ifråvarande afkortningar,

utan ock anledningen till den försämrade ekonomiska

ställningen vid Hospitalet, samt derefter anbefalla

de åtgärder, hvartill berörda undersökning må

föranleda.

§ 14.

Mg. fiivurMav Vid behandlingen af de i revisionsberättelsen upptagna frågor har

/Julförkia- Utskottets uppmärksamhet blifvit fästad på olämpligheten dels deraf,

rinffar öfver att revisionen omfattar räkenskaperna och förvaltningen för en så afmärkningar

lägsen. tid, som nu är förhållandet, dels deraf att revisionsberättelsen

böra afgifva, med tillhörande förklaringar icke blifvit så tidigt till trycket befordrad,

att den, på sätt i 7 § o mom. af gällande instruktion föreskrifves, kunnat

vid Riksdagens början till densamma öfverlemnas.

Hvad först angår den sentidiga revisionen af räkenskaperna, så

kan det visserligen icke förnekas, att revisionen skulle medföra både

större gagn och intresse, derest den kunde komma att omfatta räkenskaperna

för en tid, som mera närmade sig revisionsförrättningen,

än hvad nu är förhållandet, då Riksdagen icke förr än efter

tvänne år från räkenskapsårets utgång erhåller kännedom om förvaltnin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 60. 1;*

,rons resultater, såvida de af räkenskaperna cell Revisorernes berättelse

framgå. Vid bedömande af flera under Riksdagens pröfning kommande

frågor skulle det otvifvelaktigt vara af särdeles gagn att känna

förhållandet för en närmare förfluten tid, och exemplet från andra länder.

der Statens ställning för Representationen framlägges inom jemförelsevis

kort tid efter finansårets utgång, synes berättiga till det. anta<raiule,

att en förändring i det anmärkta förhållandet hos oss icke skulle

vara overkställbar. Innan frågan om grundräntornas förvandling i penningar

och indelningarnes indragning till Statsverket blifvit afgjord samt

föreskrift i sammanhang dermed meddelad derom, att äfven dessa inkomster

skola upptagas i räkenskaperna för det år de verkligen inflyta

och icke, såsom nu är förhållandet, för ett ar tidigare än uppbörden

eger rum, har Utskottet likväl funnit sådana hinder möta emot vidtagande

af en önskvärd förändring i det syfte, att revisionen skulle omfatta

räkenskaperna för ett år tidigare än hittills varit fallet, att Utskottet

ansett sig för närvarande icke kunna framlägga något förslag i

sådant afseende; men beträffande tiden för revisionsberättelsens öfverlemnande

till Riksdagen, så enär det synes vara af synnerlig vigt att

sådant eger rum vid Riksdagens början och ej, på sätt hittills skett, sedan

de flesta frågor angående statsregleringen redan blifvit handlagda,

samt den åsyftade rättelsen i detta hänseende lätt torde kunna vinnas

genom den enkla åtgärden, att tiden, inom hvilken vederbörande embetsverks

förklaringar skola aflemnas, för att kunna, jemte berättelsen

till trycket befordras, nedsättes från trenne till tvänne månader, hvilken

tid, med afseende å nu lättade kommunikationer, lärer i allmänhet vara

fullt tillräcklig, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte besluta, det 3 mom. af 7 § i

gällande Instruktion för Riksdagens Revisorer i hvad

som rörer deras befattning med Statsverket af den 17

Maj 1867 må erhålla följande förändrade lydelse:

»3:o) Af denna berättelse med tillhörande tabeller låte

Revisorerne utskrifva tvänne originalexemplar, af hvilka

det ena till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifves och

det andra aflåtes till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,

hvilka skola samma berättelse, äfvensom vederbörande

embetsverks i anledning deraf afgifvande förklaringar,

så framt dessa inom två månader efter revisionsförrättningens

slut varda till Riksgälds-kontoret aflemnade,

till trycket befordra och derefter, så fort ske kan,

med allmänna tidningarne utdela låta; åliggande der
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

■State-Ute kottete Utlåtande N:o 60.

Ang. o/riga i

revisionsberättelsen

förekommande

frågor.

jemte bernälde Fullmägtige att samma berättelse och

förklaringar såväl vid näst derpå följande riksdags

början till Riksdagen, som ock till Riksdagens näst

sammanträdande Revisorer öfverlemna»;

lärande, derest denna hemställan varder bifallen, Riksdagen böra uti

underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes den i berörda hänseende ändrade

delen af Instruktionen till allmän efterrättelse

låta kungöra.

§ 15.

Hvad i öfrigt blifvit af Revisorerne anmäldt och erinradt har Utskottet

funnit dels vara genom vederbörandes afgifna underdåniga utlåtanden

nöjaktigt förklaradt, dels hafva medfört åsyftad rättelse och dels

hafva varit af beskaffenhet att från Utskottets sida icke böra till något

särskildt yttrande föranleda.

U. . . Ltih-: M » f - '' ■ I i ’ M • i; f f >: ■ '' JL ^ r. ^ j •

Stockholm den 12 April 1869.

På Utskottets vägnar:

ARV. FRrSON POSSE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:53 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53 a1 i texten