Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Memorial Ko ti

1870-02-02 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1870:1, Konstitutions-Utskottets Memorial Ko ti

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial Ko ti

i

N:o 1.

Ank. till Rikad. Kansli d. 2 Febr. 1870, kl 12 midd.

1

Konstitutions- Utskottets Memorial,, med uppgift å lindande förslag till

ändringar i Grundlagarne.

Med hänvisning till det af Konstitutions-Utskottet denna dag afgifna särskilda

Betänkande N:o 2 angående det från sistlidne riksdag hvilande förslag till

ny Föreningsakt mellan Sverige och Norge, får Utskottet härmed till grundlagsenlig

behandling af Riksdagen anmäla de i § 2 af Riksdagsbeslutet den 16 Maj 1867

och § 2 af Riksdagsbeslutet den 15 Maj 1869 omförmälda

till ändringar i Grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig

behandling vid nu pågående riksdag:

A. Från Riksdagen år 1867.

l:o.

Om utsträckning af den i 28 § Regeringsformen bekännare af annan lära

än den rena evangeliska medgifna rätt att innehafva befattning i Statens tjenst.

Regeringsformen.

§ 28.

(Nuvarande lydelse, hvari med kursiv (Föreslagen lydelse, hvari ändringarne

stil äro utmärkta de delar, som blifvit eller tilläggen äro med kursiv stil utföreslagna

att ändras eller utgå.) märkta.)

l:o. Konungen eger att i Stats-Rådet l:o. Konungen eger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödda Svenske utnämna och befordra infödde Svenske

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 3 Sand. 1 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottels Memorial N:o f.

män till alla de embeten och tjenster inom

riket, högre och lägre, hvilka äro af den

egenskap, att Konungen fullmakter derå

utfärdar, dock böra vederbörande förut

med förslag hafva inkommit, der sådana

hittills egt rum. Konungen vare likväl

obetaget, att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till

lärarebefattningar vid universiteterna, de

theologiska läraretjensterna likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom

till läkarebefattningar, kalla och befordra

äfven utländske män af utmärkt

förtjenst, de der den rena evangeliska

läran bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära embeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke

till Kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar, afseende

endast å de sökandes förtjenst

och skicklighet, men icke på deras börd.

Till civila tjenster inom riket och till domareämbeten

må sådane män endast nämnas,

som äro af den rena evangeliska läran

; härifrån dock undantagna lärarebeställningar

och ofriga tjenster vid inrättningar

för slöjd och skön konst, äfvensom

läkarebefattningar, titt hvilka jemväl

andre än bekännare af den rena evangeliska

läran kunna utnämnas. Hvarje

Departementschef skall föredraga och expediera

alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjenstledighet och afsked,

till och ifrån embeten och tjenster

vid de verk och stater, som under Departementet

höra.

män till alla de embeten och tjenster

inom riket, högre och lägre, hvilka äro

af den egenskap, att Konungen fullmakter

derå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hafva inkommit, der

sådana hittills egt rum. Konungen vare

likväl obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras framställning,

till lärarebefattningar vid universiteterna,

de theologiska läraretjensterna likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom

till läkarebefattningar, kalla och befordra

äfven utländske män af utmärkt

förtjenst, de der den rena evangeliska

läran bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära embeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke

till kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar, afseende

endast å de sökandes förtjenst

och skicklighet, men icke på deras börd.

Till presterligt embete eller till annan

tjenst, hvarmed är förenadt åliggande att

meddela undervisning i kristendom eller

theologisk vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla ofriga embeten eller

tjenster, med det undantag i afseende ä

Statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas,

må bekännare af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna nämnas;

dock må icke någon, som ej tillhör

den rena evangeliska läran, såsom domare

eller innehafvare af annan tjenst deltaga

i handläggning eller afgörande af fråga,

som angår religionsvård, religionsundervisning

etter befordringar inom den Svenska

kyrkan. Hvarje Departementschef

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutwns-Ulskottels Memorial N:o 1.

3

skall föredraga och expediera alla ärenden

rörande befordringar, förordnanden,

tjenstledighet och afsked, till och ifrån

embeten och tjenster vid de verk och stater,

som under Departementet höra.

2:o. Konungen eger----- 2:o. Konungen eger-----

---utnämnas. ---utnämnas.

Hänvisning:

Konst.-Utsk. Uti, N:o 11 och Mera.

N:o 15.

Första Kammarens Prof. den 17 April

och den 10 Maj 1867.

Andra Kammarens Prot. den 27 April

och den 9 Maj 1867.

. 2:o.

Om sådan ändring i 26 § Riksdags-ordningen, att bekännare af annan

lära, än kristen-protestantisk, må vara valbar till riksdagsman.

Riksdag s-or dn i ngen.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast Riksdagsmannabefattning kan endast

utbfvas af Svenska medborgare, som be- af Svensk medborgare utaf vas.

känna sig till kristen-protestantisk lära.

Ej må såsom riksdagsman godkännas Ej må såsom riksdagsman godkännas

Hänvisning:

Konst.-Utsk. Uti. N:o 12.

Första Kammarens Prot. den 17 April

1867.

Andra Kammarens Prot. den 27 April

1867.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o t.

3:o.

Om ändring i 1 § 5 mom. och 5 § 6, 8 och 12 mom. Tryckfrihets-förordningen

angående utsträckt frihet att anlägga boktryckerier.

Tryck/ rikets-för ordningen.

§ I
-

5:o. Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och en

fritt att, utan hinder af någon särskild

författning, äldre privilegier eller något

boktryckerireglemente, samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet

eller vidd honom tjenligt synes, uti stad

eller inom ett afstånd derifrån af högst

m half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom stad

aidägges, skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under stadens

rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar —

5:o. Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och eu

fritt att, utan hinder af någon särskild

författning, äldre privilegier eller något

boktryckerireglemente, samt utan att vara

underkastad någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet

eller vidd honom tjenligt synes.

Då ett boktryckeri utom stad anlägges,

skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under närmaste

stadsrätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar —

§

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän Underrätt i den stad,

der boktryckeriet, ifrån hvilket den åklagade

skriften utkommit, anlagdt är, eller

på sätt 1 § innehåller, vid anläggandet an
-

Anm. Derest det här nedan under

4:o upptagna, från Riksdagen år 1869

hvilande förslag till ändring i sista punkten

af detta moment blir af Riksdagen

antaget, kommer detta att vid slutliga

bestämmandet af momentets lydelse iakttagas.

5.

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän Underrätt i den stad,

der boktryckeriet, ifrån hvilket den åklagade

skriften utkommit, anlagdt är, eller

på sätt 1 § innehåller, vid anläggandet an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Konstitulions-Utskottets

mäldt blifvit. I Stockholm sker detta

upptagande vid första allmänna Underrätt;

i öfriga städer, der första och andra

Underrätt finnas, vid den sistnämnda;

Akademiernas jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstid

vare i allt fall, ehvad tryckeriet

inom eller, på sätt nyssnämnda § utstakar,

utom staden är beläget, enahanda,

och förhålles dermed, som om stämningstid

i staden lag säger. Uppstår fråga

om boktryckares eller författares af en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

böra han eller de vid sådan rätt personligen

till svars stånda, men åtnjute i

öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar, uti

allt hvad genom detta förordnande icke

uttryckligen annorlunda stadgadt är.

8:o. Finner Justitie-statsmicistern eller

dess ombud sig befogad, att, på de

grunder för qvarstad å tryckt skrift, här

ofvan stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad, att i

Stockholm, genom biträde af Öfverståfhållare-embetet

och i öfriga städer samt orterna,

medelst skyndsam handräckning,

som ej får vägras af den magistrat,

hvarunder boktryckeriet enligt § 1 lyder,

sådan qvarstad erhålla, börande öfver

förloppet af qvarstadsförrättningen och orsakerna

dertill, samt i afseende på den

åklagade skriften, om och huru många

exemplar då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning trefaldt författas, hvaraf

den ena tillställes Justitie-statsministern

eller hans ombud, den andra magistraten

och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig, att, vid ansvar

Memorial N:o 1.

mäldt blifvit. Stämningstid vare åtta dagar,

ehvad tryckeriet är beläget inom eller

utom staden. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares åt eu tryckt skrift

tilltalande eller hörande, böra han eller

de vid Rätten personligen till svars stånda,

men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och särskilda

författningar, uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

\

8:o. Finner Justitie-statSministern eller

dess ombud sig befogad, att, på de

grunder för qvarstad å tryckt skrift, här

ofvan stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas må,

vare han eller det berättigad, att sådan qvarstad

erhålla, medelst skyndsam handräckning,

som ej får vägras, af vederbörande

Konungens Befallningshafvande, magistrat

eller kronobetjent; börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och orsakerna

dertill, samt i afseende på den

åklagade skriften, om och huru många

exemplar då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning trefaldt författas,

hvaraf den ena tillställes Justitie-statsministern

eller hans ombud, den andra magistraten

i den stad, hvarunder boktryckeriet,

enligt § 1, lyder, och den tredje

boktryckaren. Magistraten vare pligtig,

att, vid ansvar såsom för embetsförsum
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o /.

såsom för embetsförsummelse, med näst

afgående post, en afskrift af denna anteckning

till Justitiekansleren insända. I

Stockholm varde samma anteckning, genast

eller sist inom nästföljande dags utgång,

till Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm

inom åtta dagar, och i landsorterna

aldra sist inom trenne veckor efter det

qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist målet

till vederbörlig domstol och aktor förordnat,

då domstolen, sist inom åtta dagar,

må pröfva, om qvarstaden skall ega

bestånd. Sker det ej, och är icke qvarstad

inom en månad häfven, ege boktryckare

rätt, i enahanda ordning som handräckning

af magistraten till qvarstadens

beläggande meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må, vid ansvar

af embetets förlust. Justi tie-statsministern

— — •—

12:o. I frågor om qvarstad höra, i

sådant fall, Konungens Befallningshafvande

och vederbörande magistrater ovägerligen

och vid ansvar biträda; dock må — —

melse, med näst afgående post, en afskrift

af denna anteckning till Justitiekansleren

insända. I Stockholm varde samma anteckning

genast eller sist inom nästföljande

dags utgång till Justitiekansleren aflemnad.

Justitiekansleren må sedermera,

i Stockholm inom åtta dagar, och i landsorterna

aldra sist inom trenne veckor

efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva

hänvist målet till vederbörlig domstol och

aktor förordnat, då domstolen sist inom

åtta dagar må pröfva, om qvarstaden skall

ega bestånd. Sker det ej, och är icke

qvarstad inom eu månad häfven, ege boktryckare

rätt, i enahanda ordning som

handräckning till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess brytande,

hvilket icke vägras må, vid ansvar af erabetets

förlust. Justitie-statsministern —

12:o. I frågor om qvarstad böra, i

sådant fall, vederbörande Konungens Befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent

ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må — — —

Hänvisning:

Konst.-Utsk. Uti. N:o 6 och Mera.

N:o 13.

Första Kammarens Projt, den 12 April

och den 4 Maj 1867.

Andra Kammarens Prot. den 11 April

och den 4 Maj 1867.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitulions-Utskottets Memorial N:o i.

7

B. Från Biksdagen år 1869.

4:o.

Om ändring i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen beträffande den tid, inom

hvilken anmälan bör ske, när boktryckeri anlägges eller ombyter egare, m. m.

Tryckf rikets-för ordning en.

§ 1.

5:o. Privilegier å boktryckeri — —

— — en half mil.

Då ett boktryckeri — — — rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar, åligger,

att sist trettio dagar, innan någon skrift

derifrån utgifves, så väl hos magistraten

i den stad, hvaruti boktryckeriet anlägges,

eller under hvars domsrätt han, såsom

boktryckare, skall lyda, som ock hos den

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under

hvars styrelse eller embetes tillsyn staden

hörer, skriftligen tillkännagifva, att

och hvarest han boktryckeri anlagt. Uraktlåter

någon det, plikte han etthundra

riksdaler och varde hans förbrytelse i allmänna

tidningarna kungjord. Utgifves

från ett på nu föreskrifna sätt icke behörigen

anmäldt tryckeri någon brottslig

skrift, vai-e den olaglige boktryckaren jemte

författaren underkastad lika straff och ansvar

för skriftens innehåll och skrifart,

och kåfve sitt boktryckeri till åklagaren

förverkat. Lag samma vare, der boktryckeri

ombyter egare. I båda fallen åligger

det Konungens Befallningshafvande,

sedan behörig anmälan hos honom blifva

gjord, att genast eller med först omgående

post derom underrätta Justitiestatsministern.

5:o. Privilegier å boktryckeri--

— — en half mil.

Då ett boktryckeri — — — rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar, åligger

att sist fjorton dagar, innan någon skrift

derifrån utgifves, såväl hos magistraten

i den stad, hvaruti boktryckeriet anlägges,

eller under hvars domsrätt han såsom

boktryckare skall lyda, som ock hos den

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under

hvars styrelse eller embetes tillsyn staden

hörer, skriftligen tillkännagifva, att

och hvarest han boktryckeri anlagt. Der

boktryckeri ombyter egare, åligge den nye

egaren att, innan någon skrift utgifves,

göra så beskaffad anmälan som nu sagd

är. I båda fallen åligger det Konungens

Befallningshafvande, sedan behörig anmälan

hos honom blifvit gjord, att genast eller

med först omgående post derom underrätta

Justitie-statsministern. Anlägges eller öfvertages

boktryckeri utan föreskrifven anmälan,

plikte boktryckaren etthundra riksdaler.

Utgifves från ett icke behörigen

anmäldt tryckeri någon brottslig skrift,

vare boktryckaren jemte författaren underkastad

lika straff och ansvar för skriftens

innehåll och skrifart.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Ut skottets Memorial N:o i

Anm. Derest det här ofvan under 3:o

upptagna, från Riksdagen år 1867 hvilande

förslag till ändring i första och andra

punkterna af detta moment blir af Riksdagen

antaget kommer detta att vid slutliga

bestämmandet af momentets lydelse iakttagas.

Hänvisning:

Konst.-Utsk. Uti. N:o 14, 2:o.

Första Kammarens Prut. den 10 Maj

1869.

Andra Kammarens Prat. den 11 Maj

1869.

5:o.

Om ändring i 1 § 12 mom. och 4 § 11 mom. Tryckfrihets-förordningen i

fråga om anmälan hos Justitie-statsministern af bokhandels idkande.

Tryckfrihets-förordningen.

12:o. Intet hinder vare för bokhandels

idkande, icke heller för utgifning till

föryttrande af någon skrift, vare sig inländsk

eller utländsk. Hvarje författare

eller förläggare stånde fritt att en honom,

i följd af sådan egenskap, tillhörig

skrift antingen sjelf eller genom andra

föryttra; dock vare hvar och en som antingen

i öppen bod eller eljest, med rättighet

att derom i allmänna tidningarna

få kungörelse införa, bokhandel idka eller

böcker försälja vill, förbunden att, på sätt

om boktryckeriers anläggning stadgadt är,

och vid samma ansvar anmälan derom

hos Justitie-statsministern göra. För fortfarande

föryttrande af en skrift vare inga

1.

12:o. Intet hinder vare för bokhandels

idkande, icke heller för utgifning

till föryttrande af någon skrift, vare sig

inländsk eller utländsk. Hvarje författare

eller förläggare stånde fritt att en

honom, i följd af sådan egenskap, tillhörig

skrift antingen sjelf eller genom

andra föryttra; och vare för en skrifts

föryttrande inga andra hinder än de, som

i 4 § af denna lag föreskrifvas. Föryttrar

någon — — —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kon.stitution.s-ölskottets Memorial S:o 1.

9

andra hinder än de, som i 4 § af denna

lag föreskrifvas. Föryttrar någon — —

§

* 11 ro. Finner — — — förblifva.

Till den ändan åligge hvar och en, som

genom gjord anmälan hos Justitie-statsministern

är berättigad att bokhandel idka,

att till Justitie-statsministern eller hans

ombud inlemna förteckning på inkomna

utländska skrifter. Skulle å någon--

4.

ll:o. Finner —■■ — — förblifva.

Till den ändan åligge hvar och en, som

bokhandel idkar, att till Justitie-statsmistern

eller hans ombud inlemna förteckning

på inkomna utländska skrifter. Skulle

å någon — —

Hänvisning:

Konst.-Utsk. Uti. N:o 14, 3:o.

Första Kammarens Prof. den 10 Maj

1869.

Andra Kammarens Prot. den 11 Maj

1869.

6:o.

Om ändring i 5 § 3 mom. Tryckfrihets-förordningen angående lydelsen af

den för Nämnden i tryckfrihetsmål föreskrifna ed.

Tryckfrihets-förordningen.

§

3:o. Sedan Nämndens antal sålunda

blifvit nedsatt till nio ledamöter, skola

de af Domstolen, så snart sig göra låter,

till utsättande dag sammankallas, då de

inför Domstolen skola aflägga en så lydande

ed:

“Allsvåldige Gud! Du skådar mitt

hjerta, för Ditt allseende öga är intet

uppsåt fördoldt. Vare Din godhet och

Bill. till JRiksd. Prot. 3 Sami. 1

5.

3:o. Sedan Nämndens antal sålunda

blifvit nedsatt till nio ledamöter, skola

de af Domstolen, så snart sig göra låter,

till utsättande dag sammankallas, då de

inför Domstolen skola afgifva en edlig

försäkran att efter sitt bästa förstånd

och samvete utlåtande i saken afgifva,

och att i obrottslig tystnad hålla, så väl

det som under öfverläggning en yttras, som

Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konsliluhons-Utskollets Memorial V:o 2.

förbarmande nåd mig evigt tillsluten, om hvilka af de särskilda ledamöterna med

jag döljer min öfvertygelse i detta mål. ja eller nej röstat.

Jag N. N. svär derföre vid Gud och

Hans Heliga Evangelium, att efter mitt

bästa förstånd och samvete utlåtande i

denna sak afgifva, och att det, som under

öfverläggningen yttras, skall af mig

i obrottslig tystnad hållas.

Hänvisning:

Konst.-Utsk. Uti. N:o 14, 5:o.

Första Kammarens Prot. den 10 Maj

1869.

Andra Kammarens Prot. den 11 Maj

1869.

Stockholm den 2 Februari 1870.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld,

Ordförande.

N:o 2.

Anb til) Riked. Kansli d. 2 Febr. 1870, kl. 12 midd.

Konstitutions- Utskottets Memorial, med förslag att titt nästkommande riksdag

uppskjuta behandlingen af det från sistlidne riksdag hvilande

Förslag till ny Föreningsakt mellan Sverige och Norge.

Sedan Riksdagen genom Kamrarnes beslut den 28 April 1869 antagit det

genom Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af den 5 Januari samma år för Riksdagen

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:3 Skrifvelse, angående beslutade förändringar i rikets grundlagar. s. 3 i texten