Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag rörande de uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta. och oindelta spanmälsanslagen.

1870-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:20, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag rörande de uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta. och oindelta spanmälsanslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20. ,

Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Mars 1870, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag rörande de

uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta.

och oindelta spanmälsanslagen.

(lista U. A.)

Innan Stats-Utskottet till Riksdagen aflemna^ sina särskilda utlåtanden

angående regleringen af utgifterna under Riks-statens hufvudtitlar, har

Utskottet att meddela yttrande i anledning af Kongl. Makts i den nådiga

Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof gjorda, af bestämmelserna

i Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 föranledda förslag, rörande

de i Riks-staten uppförda indelta ränteanslagen samt indelta och oindelta

spanmälsanslagen, hvilka förslag, då de afse samtliga hufvudtitlarne,

med undantag af den första och den tredje, böra i ett sammanhang komma

under pröfning.

Berörda nådiga förordning, hvarigenom indelta och anordnade räntor

och tiondeanslag, med undantag af boställens räntor och sådana, som

äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres,

förklarats skola till Statsverket indragas, stadgar tillika, att för sålunda

indragna räntor och tionde skall lemnas ersättning medelst statsanslag

i penningar, att dessa anslag, intilldess annorlunda varder förordnadt

eller innehafvare af rånte- eller tiondeanslag förklarar sig nöjd med godtgörelse

efter det nya omsättningspriset, komma att utgå till belopp, motsvarande

de indelta och anordnade rånte- och tiondeanslagens värden efter

årligt medelmarkegångspris, samt att embets- och tjenstemän, som enligt

fullmakter och konstitutorial tillträdt indelt lön utan skyldighet att ingå

på den genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 vidtagna förändring

i sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande samt icke sedermera

Bill. till Rilesd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

densamma sig underkastat, skola, om icke de sjelfva derom hörda annat

medgifva, af Statsverket tillhandahållas deras indelta löner på lika sätt och

vilkor, som de nu ega att desamma af rånte- och tiondegifvare bekomma.

Till följd häraf borde nu, på sätt i Statsråds-protokollet (Bil. N:o

6 b, pag. 15) är erinradt, bland utgifterna å Riks-staten, de rånte- och tiondeanslag,

som fortfarande komma att bibehållas såsom indelta eller anordnade,

upptagas i sina vederbörande kolumner med det värde, hvartill de

enligt ofvannämnda nådiga förordning blifvit omsatta eller med samma

värde, hvartill de bland inkomsterna beräknats, och derjemte uppföras erforderliga

penningeanslag till godtgörande af de indelningar, som skola till

Statsverket indragas.

Då emellertid, för närvarande och innan erforderliga upplysningar

från vederbörande myndigheter hunnit inhemtas, de förstnämnda ränteoch

tiondeanslagen icke kunde skiljas från de öfriga, hade Statskontoret

för den nu förestående statsregleringen föreslagit, att de rånte- och tiondeanslag,

hvilka fortfarande skulle såsom indelta eller anoi’dnade bibehållas,

måtte sammanföras med ersättningsanslagen för de till indragning afsedda

indelningarne på det sätt, att för de stater och korpser, verk och inrättningar,

i hvilkas anslag enligt sednast upprättade Riks-stat ränta och tiondespanmål

inginge, uppfördes tvänne särskilda förslagsanslag, det ena för indelt

ränta och ersättning för de till Statsverket indragna räntor och det

andra för indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.

I sammanhang härmed hade Statskontoret vidare, i fråga om de uti

Riks-staten uppförda så kallade oindelta spanmålsanslagen, anfört, hurusom,

i anseende dertill att dessa anslag i allmänhet voro anvisade till utgående

af Kronans behållna räntespanmål, skilnaden emellan spanmålens värde

efter statspriset och medelmarkegångspriset, efter hvilket sednare pris vederbörande

indelningshafvare, såvidt de icke tillhörde elementarläroverken,

för hvilka ett annat förhållande gällde, erhållit godtgörelse, blifvit tillgodoförd

eller påförd räntan, som derigenom ökats eller minskats med motsvarande

belopp. Ehuru genom detta bokföringssätt enahanda slutliga resultat

vid uppgörande af liqviden med Riksgälds-kontoret för öfverskott, besparingar

och brister erhölles, som om räntan upptoges till det belopp, hvartill

den i verkligheten uppgått, och bemälda Kontor särskildt debiterades i

liqviden för berörda prisskilnad, ansåge dock Statskontoret nämnda bokföringsmethod

numera efter räntans omsättande till en bestämd penningeskatt

vara mindre lämplig och föranleda till en felaktig beräkning af inkomsterna.

Förut hade detta icke varit förhållandet, ty i samma mån,

som medelmarkegångspriset öfversteg statspriset och ersättningen för prisskilnaden

å den oindelta spanmålen blef större, bereddes ock tillgång till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

prisskilnadens betäckande genom öfverskott å räntan, hvilken höjdes i samma

förhållande i följd deraf att deri ingående persedlar löstes efter medelmarkegångspris.

Efter räntans omsättning i en oföränderlig penningeskatt

kunde deremot något öfverskott till betäckande af berörda prisskilnad icke

uppstå och Statskontoret hade derföre hemställt om vidtagande af den förändring

i afseende å ifrågavarande anslag, att dessa i den blifvande Riksstaten

uppfördes såsom förslagsanslag i den mening, att förenämnda prisskilnad

finge i de årliga liqviderna emellan Statsverket och Riksgälds-kontoret

särskildt upptagas. Härifrån ansågs dock undantag höra ega rum

för den under åttonde Hufvudtitelns anslag till elementarläroverken uppförda

oindelta spanmål, för hvilken lösen utginge enligt gällande statspris,

i följd hvaraf ock någon prisskilnad, föranledande till förhöjd eller minskad

aflöning för innehafvarne af denna spanmål, icke kunde ifrågakomma.

I öfverensstämmelse härmed och då Kongl. Maj:t af anförda skäl (se

Statsråds-protokollet N:o 6 b, sid. 17) ansett de nya anslagen böra bibehållas

vid samma belopp i penningar, som i nu gällande Riks-stat finnas för de

motsvarande indelta rånte- och tiondeanslagen upptagna, har Kongl. Maj:t

föreslagit:

att i stället för hvart och ett särskildt i Riks-staten nu förekommande

indelt rånte- eller tiondeanslag må under samma titel uppföras ett anslag,

innefattande såväl den del af det i anslaget ingående belopp, hvilken fortfarande

skall bibehållas såsom indelt, som ock den ersättning, hvilken bör

till vederbörande indelningshafvare utgå för den del af det indelta beloppet,

som skall till Statsverket indragas;

att å hvarje sådant anslag må, såvidt ej för något fall annat blifvit

särskildt äskadt, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande

Riks-stat finnes för det motsvarande indelta rånte-eller tiondeanslaget upptaget;

samt att såväl de nu omförmälda anslagen, som de i Riks-staten förekommande

så kallade oindelta spanmålsanslagen, med undantag af de för

elementarläroverken uppförda anslagen af sistnämnda beskaffenhet, om hvilka

under åttonde Hufvudtiteln särskild framställning komme att göras, må

tilläggas natur af förslagsanslag.

Under åberopande af de skäl, som härofvan finnas till stöd för den

nu föreslagna regleringen anförda, tillstyrker Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseenden föreslagit må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:33 Skrifvelse, angående -de uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta och oindelta spanmålsanslagen. s. 21 i texten