Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående reglering Sjette Hufvudtitel. af utgifterna under Riks-statens

1870-03-09 · 39 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:26, Utlåtande, angående reglering Sjette Hufvudtitel. af utgifterna under Riks-statens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd, Kansli d. 10 Mars 1870, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående reglering

Sjette Hufvudtitel.

af utgifterna under Riks-statens

(2:dra U. A.)

Under Sjette Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civil-departementet,

uppfördes vid sednaste riksdag:

Penningar ................. 7,486,760: 97.

Indelta räntor, beräknade till.......... 197,450: 86.

Indelt spanrnål............... 12 407: 64.

Och oindelt spanrnål............. 19,780: 53.

eller tillhopa Knut R:dr 7,716,400: —

De förändringar, som i afseende å ifrågavarande hufvudtitel ifrågakomma,

omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen äro i

Riks-staten uppförda.

Departementets expedition.

bo. Kongl. Maj:t har beträffande denna expedition föreslagit, att Angående avfall

arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och ex- vode åt bi~

pedierande måtte k extra stat anvisas 1,800 R:dr. Då af Statsråds-pro- VommvLu

tokollet öfver civilärenden den 7 nästlidne Januari (Bil. N:o 5 a sid. 1 ärendenas

och 2) inhemtas, att antalet af kommunala ärenden icke minskats, och bertda,ng''•

att total-antalet af de till Civil-departementets handläggning hörande

mål ökats, torde det begärda anslaget, som vid de fyra nästföregående

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4. Samt. 1 Afd. 13 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stais-UtsJcottets Utlåtande N:o 26.

riksdagarne blifvit beviljadt att utgå med enahanda belopp, fortfarande

vara behöfligt, hvadan Stats-Utskottet tillstyrker,

att för ofvanberörda ändamål må anvisas ett extra

anslag af 1,800 R:dr.

Statistiska tabellkommissioncn.

ingående af- 2:o. Sedan Chefen för Statistiska Centralbyrån uti underdånig skrif
höfningS^åt"en

velse af den 3 November sistlidet år bos Kongl. Maj:t gjort framställvaktbetjent

eid njng derom, att byråns vaktbetjentes aflöning 700 R:dr, som enligt gälVentraibgrån.

lande stat utginge med 500 R:dr till en vaktmästare, hvilken åtnjöte fri

bostad, och med 200 R:dr till en biträdande vaktbetjent, måtte ökas till

1,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, som funnit den föreslagna anslagstillökningen

vara af behof påkallad, nu föreslagit, att aflöningsmedien för

Statistiska Centralbyrån måtte med 300 R:dr förhöjas.

Under åberopande af de skäl, som i Statsråds-protokollet (Bil- N:o

5 a $id. 2) blifvit anförda till stöd för den ifrågasatta anslagstillökningen,

tillstyrker Utskottet,

att aflöningsmedien för Statistiska Centralbyrån måtte

höjas med 300 R:dr eller till 15,750 R:dr, så att anslaget

till Statistiska Tabellkommissionen kommer att

uppgå till 30,000 R:dr.

Komm ers-kollegium.

Angående in- 3:0> Herr E. Ehrenborg har uti en inom Andra Kammaren väckt,

^reglering*1 *f till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 252) föreslagit, att bergmäberg,

matare» staretjensterna i femte och sjette distrikten måtte till en tjenst sammantjenetema,

gj^g^ pe]s^ nu genast, men eljest vid nuvarande bergmästarens i femte

. distriktet afgång.

Då vid behandlingen af nämnda motion Utskottet trott sig finna,

att flere af de göromål, som vid sed naste reglering af bergslagsstaten

blifvit åt bergmästarne uppdragna, numera dels upphört, t. ex. uppgörande

af längder för uppbörden af bergsbrukens riksdagsfullmäktiges

arfvoden, dels blifvit till följd af sedermera utvidgad frihet för bergshandteringen

betydligen inskränkta, i hvilket afseende bör nämnas Kongl.

Förordningen af den 20 September 1859, dels slutligen utan olägenhet

kunna till andra tjensteman öfverlåtas, såsom förvaltningen af grufve
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:0 26.

3

och malmöreskassorna, utfärdandet af mutsedlar m. in., har Utskottet,

som i saknad af erforderlig utredning icke kunnat ingå i någon speciel

pröfning af motionärens förslag, deremot ansett det kunna med skäl

ifrågasättas, huruvida icke i allmänhet den nuvarande kontrollen öfver

nämnda handtering kunde på ett billigare sätt anordnas och besparingarne

till grufvedriftens och bergsbrukets fromma nyttigare användas. Vid

sådant förhållande får Utskottet med anledning af ofvannämnda motion

hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida

icke bergmästaretjensterna må kunna indragas ''

eller genom förändrad distriktindelning dessa tjenstemäns

antal förminskas

Landtmäteristaten.

4:o. Sedan, med anledning af en hos Riksdagen gjord framställ- -^gående ilning

derom, att andre landtmätaretjensterna, såsom numera obehöfliga, andrTiandtmåtte

indragas, Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 mätaretjenbland

annat anhållit, att K. Maj: t täcktes taga i nådigt öfvervägande, *e,na

huruvida en förändrad organisation af landtmäterikorpsen i riket måtte

kunna genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blefve större än

hvad behofvet kräfde, hade, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o

5 a sid. 3 och 4) inhemtas, Landtmäteri-styrelsen uti deröfver infordradt

underdånigt utlåtande, på anförda skäl, hemställt om vidtagande af åtgärder

i sådan riktning, att den till hvarje andre landtmätaretjenst, som

kunde komma att indragas, hörande lön, 900 R:dr, måtte under högst

10 år fördelas i två lika expektansarfvoden och tilldelas äldre kommissionslandtmätare

att af dem innehafvas, intill dess de blifvit lagligen

berättigade till pension å allmänna indragningsstaten, hvarjemte Styrelsen

förklarat sig icke kunna afgifva något förslag till omorganisation

af landtmäterikorpsen, hvarigenom landtmätarnes antal kunde, utan afbidan

på de nu anställdes successiva afgång, minskas till hvad behofvet

kräfde, enär alla landtmätare voro genom landtmäteri-instruktionen samt

fullmakter och konstitutorial tryggade vid sina befattningars innehafvande

intill dess de derifrån erhöllo afsked och vid rättigheten att under

tiden få sysselsätta sig med tjenstgöromål i den mån sådana erbjödos.

I detta ämne hafva jemväl andra underdåniga framställningar blifvit

gjorda. Landtmätarne i Christianstads län hafva nemligen anhållit, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Uhhottets Utlåtande jVio 26.

nämnda län mätte i landtmäteridistrikt indelas; och sedan en bland

landtmätarne i riket bildad förening åt utsedde komiterade uppdragit

att utarbeta förslag till en förändrad organisation af landtmåterikorpsen,

hafva bemälde komiterade till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett sådant,

utaf största delen af rikets landtmätare godkändt förslag, åsyftande,

bland annat, hela rikets indelning i omkring 200 landtmäteri-distrikt,

med en i hvarje distrikt anställd, på stat atlönad landtmätare,

på hvilka skulle öfverflyttas ekonomiska karteverkets arbeten samt insamlandet

och beredandet af uppgifter för jordbruks-statistiken in. m.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har Landtmäteri-styrelsen komiterades

förslag i hufvudsakliga delar förordat och får, till undvikande af vidlyftighet,

Utskottet hänvisa till den redogörelse för så väl komiterades förslag,

som nämnda utlåtande, hvilken finnes i Statsråds-protokollet (Bil.

N:o 5 a sid. 5 och 6) meddelad.

Jemte det Kongl. Maj:t, som funnit tiden ännu icke vara inne för

framläggande af något allmänt regleringsförslag i den af komiterade angifna

riktning, beslutat, att Landtmäteri-styrelsens omförmälda utlåtande,

i hvad det afsåge landtmäteri-distrikt-indelningen, skulle i ett större

antal exemplar till trycket befordras, för att på förhand tillhandahållas

dem, hvilka på något sätt kunna komma att i frågans behandling deltaga

eller deröfver sig yttra, har Kongl. Maj:t nu endast föreslagit Riksdagen

att, derest, andre landtmätaretjensterna blefvo af Kongl. Maj:t indragna,

vid innevarande års slut de, som då vore lediga eller endast på

förordnande innehades, samt de öfriga i mån af innehafvarnes afgång,

lönerna, allt efter som de blefvo tillgängliga, måtte af Kongl. Maj:t få

användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket.

Vid den nådiga framställningen i hvad den afser indragning af

andre landtmätaretjensterna, hvilkas bibehållande hvarken Landtmäteristyrelsen

eller Landtmäteri-föreningens komiterade förordat, har Utskottet

icke haft något att erinra, likasom Utskottet äfven med afseende

å den nuvarande landtmäterikorpsens brist på sysselsättning i tjensten

och deraf föranledda tryckta ekonomiska ställning, funnit särdeles önskligt,

om företrädesvis landtmätare vunne sysselsättning vid det ekonomiska

karteverket. Hvad åter angår anvisande af andre landtmätarelönerna,

allt efter som de blefvo tillgängliga, till fortskyndande af nämnda karteverk,

har Utskottet icke ansett sig kunna förorda en sådan anordning.

Att anslå successiva lönebesparingar å ordinarie anslag till ändamål,

hvarför extra anslag finnas anvisade, öfverensstämmer icke med det sträfvande

efter enkelhet och reda i förvaltningen, som i sednare tider allt

mera gjort sig gällande, hvarförutan frågan, huruvida det ekonomiska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 26.

5

karteverket krafvel’ ett större eller mindre anslagsbelopp, än det nu utgående,

endast torde böra betraktas från synpunkten af karteverkets

nytta för landet och landets förmåga att understödja detsamma och ej

med afseende å de fördelar, som arbetenas bedrifvande i en större skala

möjligen kan medföra för dem, som komma att dervid anställas.

Derest andre landtmätaretjensterna indragas borde derföre, enligt Utskottets

åsigt, de till dem anslagna löner ingå till statsverket; och då,

enligt en från Landtmäteri-styrelsen meddelad uppgift, för närvarande 7

dylika tjänster äro lediga eller på förordnande innehafvas, synes anslaget

till landtmäteristaten, i nuvarande Riks-stat upptaget till 95,500 R:dr, kunna

minskas med det belopp, hvartill lönerna för dessa 7 tjenster saminanlagdt

uppgå, eller med 6,300 R:dr. På grund af hvad sålunda blifvit

anfördt, hemställer Utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag, att andre landtmätarnes

löner, allt efter som de blifva tillgängliga,

må användas till landtmätares sysselsättande vid det

ekonomiska karteverket, icke må af Riksdagen bifallas;
b)

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att andre

landtmätare-tjensterna indragas och de till dem anslagna

löner statsverket besparas; och

c) att anslaget till Landtmäteri-staten måtte med 6,300

R:dr nedsättas till 89,200 R:dr.

Rikets ekonomiska karteverk.

5:o. Utaf Statsråds-protokollet (Bil N:o 5 a sid. 9 och 10) inhemtas,

hurusom Landshöfdingen S. P. Bergman, som har öfverinseende öfver

ekonomiska karteverkets arbeten i Norrbottens län, uppgifvit behofvet

af medel för nämnda arbeten under år 1871 till enahanda belopp,

som förut årligen utgått, eller 20,000 R:dr, samt att Öfveringeniören

Liunggren, hvilken till innevarande års början varit tillförordnad styresman

för ekonomiska karteverkets arbeten i öfriga delar af riket, för

samma år beräknat utgifterna för sistnämnda arbeten till 60,000 R:dr,

till betäckande hvaraf påräknats, utom det ordinarie anslaget 6,000 R:dr

och för kartor och egomätningar inflytande medel, förslagsvis upptagna

till 4,000 R:dr, jemväl ett från nuvarande beloppet 40,000 R:dr till

50,000 R:dr förhöjdt extra anslag. Såsom skäl för den ifrågasatta anslagsförhöjningen

både af Liunggren anförts, att de årsanslag, som hit
-

Angående anslag

för ekonomiska

karteverket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

tills utgått, icke varit tillräckliga; att den i anledning deraf uppkommande

skuld, hvilken sedan 1863 existerat och för närvarande uppginge

till 7,656 R:dr 82 öre, syntes böra betalas utan reduktion af personal

eller arbete’; att fem af kartograferna gjort sig förtjente af arfvodestillökning

och^att två extra kartografer utöfver de redan anställda borde

antagas.

Sedan Kongl. Maj:t den 14 sistlidne December ställt karteverket,

utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-styrelsen, hvarigenom

större delen af det arfvode, som förut utgått till styresmannen, från

innevarande års början blifvit disponibel till andra utgifter, hade Kongl.

Maj:t den 31 i sagda månad vid fastställandet af karteverkets stat inskränkt

utgiftsbeloppen så, att redan med innevarande års anslag karteverkets

skuld kunde gäldas. I följd häraf och med antagande, att hvad

Kongl. Maj:t uti nästföregående punkt i afseende å andre landtmätarnes

löner föreslagit blefve bifallet, har Kongl. Maj:t för det ekonomiska

karteverket äskat, utöfver det å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000

R:dr, extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och

40,000 R:dr till öfriga arbetena eller tillsammans 60,000 R:dr.

Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t vid ekonomiska

karteverkets ställande under Landtmäteri-styrelsen tillika anbefallt styrelsen

att efter någon tids förlopp på grund af derunder vunnen erfarenhet

till Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning angående

de nya eller förändrade föreskrifter, som i ett eller annat hänseende

kunde af omständigheterna påkallas, torde på grund häraf och med anledning

af de anmärkningar, som under den vid de sednare riksdagarne

i ämnet förekomna diskussion blifvit uttalade mot detta karteverks stora

kostnader i förhållande till dess långsamma fortskridande, visserligen

kunna förväntas, att en ny arbetsplan innan kort må blifva framlagd.

I denna syftning har Utskottet jemväl, vid afgifvande af utlåtande angående

regleringen af utgifterna under Riks-statens 4:de Hufvudtitel, tillstyrkt

aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse i fråga om

åvägabringande af ett närmare samband emellan arbetena för de topografiska,

ekonomiska och geologiska karteverken. Emellertid har Utskottet

ansett omständigheterna påkalla, att redan nu från ekonomiska

karteverket skiljas de kostsamma och för det egentliga karteverket hinderliga

arbetena med utgifning af kartorna. De obetydliga belopp, hvartill

försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen uppgår, motsvara

icke de stora uppoffringar, staten fått vidkännas för deras utgifning.

Enligt en Utskottet af Öfver-ingeniören Liunggren meddelad uppgift

hade vid 1868 års slut kostnaden för ekonomiska karteverkets gravyr
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 26.

7

afdelning och alla med karteutgifningen förenade utgifter, uppgått under

de föregående 8 åren till en summa af 30,685 R:dr 56 öre, hvaremot

försäljningen af gravyrafdelningens karteprodukter vid samma tid inbringat

endast 6,604 R:dr 28 öre. Vidare har Utskottet utaf den för karteverket nu

gällande stat inhemtat, att aflöningen för 8 gravörer, 3 lithografer samt

kartetryckningskostnader för närvarande uppgå till öfver 8,000 R:dr.

Den ringa inkomsten af karteförsäljningen torde hafva sin förklaring

deruti, att intresset för de utgifna kartorna hufvudsakligen förefinnes

endast hos innevånarne i de orter, kartorna omfatta. Billigt synes derföre

vara, att de landsting, hushållningssällskap eller kommuner, som

önska komma i åtnjutande af en dylik karta, äfven drabbas af de med

utgifningen förenade utgifter, helst staten i allt fall förut bekostat det

dyrbaraste och väsendtligaste, nemligen den ritade kartan. Beloppet af

de poster, som i ekonomiska karteverkets utgiftsstat kunna hänföras till

utgifningskostnader, öfverstiger, på sätt ofvan är nämndt, 8,000 R:dr,

och om endast denna summa från det äskade anslaget afdrages, blifva

således tillgångarne för det väsendtligaste arbetet: stomkartors upprättande,

derigenom något ökade. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,

får Utskottet, som, beträffande det begärda anslaget för kartearbetena

i Norrbottens län, icke haft något att erinra, hemställa,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning

på det sätt bifalla, att till ekonomiska karteverket,

utöfver det på ordinarie stat derför uppförda

anslag, 6,000 R:dr, å extra stat anvisas 20,000 R:dr

till arbetena i Norrbottens län och 32,000 R:dr till

öfriga arbeten, eller tillsammans 52,000 R:dr; samt att

i sammanhang dermed Riksdagen i underdånighet anhåller,

att utgifningen på statens bekostnad af de ekonomiska

kartorna, utom den öfver Norrbottens län,

må tills vidare inställas.

Landsstaterne i länen.

6:o. På sätt Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets underdåniga

framställning om uppförande i Riks-staten af ersättning till vederbörande

tjensteman för åtskilliga genom särskilda nådiga beslut till statsverket

indragna landsstatsboställen (Statsråds-protokollet Bil. N:o 5 sid.

10 och 11) föreslagit, får Utskottet tillstyrka,

att penningeanslaget under anslagstiteln »landsstaterne

i länen» ökas med 3,437 R:dr, men att deremot de in
-

Angående ersättning

för

indragna

landsstatsboställen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:a 26.

delta räntorna under samma anslag minskas med

223 R:dr.

Angående er- 7:o. Sedan ett stycke mark blifvit till Uddevalla—Wenersborg—

exproprierad Herrljunga-j ernvägen exproprierad från länsmansb o stället Wara stommen

mark. för 271 R:dr 50 öre och Kongl. Maj:t den 31 December 1868 förordnat

om sagda belopps öfverlemnande till Riksgälds-kontoret samt anbefallt

Statskontoret att till boställsinnehafvare!! årligen utbetala 13 R:dr, utgörande

omkring 5 procent af expropriationssumman, intill dess ersättningsbeloppet

kunde blifva å Riks-staten uppfördt, har Kongl. Maj:t nu

hos Riksdagen giort framställning om anvisande af nämnda ersättningsbelopp;

och får Utskottet tillstyrka,

att den innehafvaren af bostället Wara stommen tillerkända

årliga ersättning för afkomst af exproprierad

jord måtte å anslaget till landsstaterne i länen uppföras

med 13 R:dr.

Statens jermägstraflk.

jernvigstrajik- . 8:0, Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik uti afgifvet förslag

staten. till omkostnadsstat för innevarande år upptagit utgifterna sålunda:

för drift och underhåll

a) för byråafdelningen, dit milkontoret blifvit från

maskinafdelningen flyttadt........ 180,300: —

b) för banafdelningen........... 1,195,400: —

c) för maskinafdelningen.......... 1,581,000: —■

d) för trafikafdelningen......... . 1,118,300: —

för nya byggnader och anläggningar....... 161,825: —

för nya inventariers och förlags ökande ...... 79,656: —

Summa R:dr 4,316,481: —

samt i sammanhang dermed anmärkt, att det belopp, 16,481 R:dr, hvarmed

nyssnämnda summa öfversteg förut approximativt beräknade kostnader,

för hvilka i Riks-staten för år 1870 är uppfördt ett förslagsanslag

å 4,300,000 R:dr, motsvarades af besparingar på 1869 års anslag,

uppkomna derigenom, att utförandet af åtskilliga för sistnämnda år beräknade

arbeten måst uppskjutas till innevarande år, så hade, enligt

hvad af Statsråds-protokollet inhemtas, utgifterna för jernvägstrafiken

under

opaginerad Kontrollera mot PDF

*

Stats-Utskottets Utlåtande'' N:o 26.

under år 1871 af Styrelsen uti två i samma protokoll intagna kalkyler

beräknats uppgå till

1 :o) för drift och underhåll:

a) för byråafdelningen......... 186,000: —

b) för banafdelningen . ''........ 1,220,000: —

c) för maskinafdelningen........ 1,654,000: —

d) för trafikafdelningen......... 1,130,000: —

2:o) för nya byggnader och inventarier .... 110,000: —

Summa R:dr 4,300,000: —

I den skrifvelse af 31 sistlidne December, hvarmed Styrelsen aflemnat

nämnda kalkyler, anfördes hufvudsakligen att, med afseende å

det sannolika utbytet af sliper och räler samt de utgifter, en mera

försliten rörlig materiel förutsatte, styrelsen ansett nödigt beräkna utgifterna

för banafdelningen 25,000 R:dr och för maskinafdelningen omkring

73,000 Rdr högre än för innevarande år; att förhöjningar funnits

erforderliga jemväl för byråafdelningen med omkring 6,000 R:dr och å

trafikafdelningen med omkring 11,000 R:dr; att deremot minskning i utgifterna

under år 1871 vore att emotse i afseende å nya byggnader och

inventarier; samt att, ehuru Styrelsen ej vågade framlägga något bestämdt

förslag härom, Styrelsen dock, med fästadt afseende å nu kända

förhållanden, ansett sig kunna antaga, att utgifterna för nya byggnader

och inventarier icke skulle komma att öfverstiga 110,000 R:dr, äfven

om deruti inbegrepes större arbeten vid Malm$ bangård samt anläggning

af en mindre station mellan Malmö och Akarp, hvarom Styrelsen

ärnade afgifva särskilt underdånigt memorial. Slutligen hade Styrelsen

tillagt, att då ännu ej kändt vore, huruvida Nordvestra stambanan emellan

Carlstad och Arvika i sin helhet eller till någon del komme att under

1871 trafikeras och än mindre huru lång tid af året en sådan trafik

kunde ifrågakomma, utgiftsberäkningarne blifvit gjorda utan afseende

på nämnda trafik, och att, om berörda del af Nordvestra stambanan

komme att under 1871 för trafik öppnas och om än inkomsterna å den

nya bandelen skulle betacka utgifterna för densammas trafikerande, så

erfordrades likväl nödvändigt en icke obetydlig tillökning af materialförlaget

i allmänhet och särskildt af lokomotiv och vagnar, hvartill det

på Nordvestra stambanan beräknade, af byggnadsämnen utgående anslaget

icke vore tillräckligt, men hvarom Styrelsen hade för afsigt att

med särskildt memorial i underdånighet inkomma.

Med stöd af hvad Styrelsen för Statens jernvägstrafik sålunda anfört,

har Kongl. Maj:t, som, då i beräkningarne icke inginge kostnaderna

Bill. till Biksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

för blifvande trafik å Nordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika

eller å Saminanbindningsbanan genom Stockholm, ansett clen upptagna

summan höra ungefärligen motsvara behofvet, föreslagit Riksdagen, att

uppföra förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik till samma belopp, som

för innevarande år, eller 4,300,000 R:dr.

Vid behandling af förevarande nådiga framställning har Utskottet

äfven tagit kännedom om de vid remissen af Kongl. Maj:ts Proposition

om Statsverkets tillstånd och behof inom Andra Kammaren afgifna,. till

Utskottet öfverlemnade yttranden i detta ämne. Ett af dessa, nemligen

Grefve E. Sparres framställning, åsyftar en nedsättning i anslaget till

Jernvägstrafik-styrelsen, hvilkens nuvarande organisation, enligt talarens

åsigt, borde förenklas och en mängd derunder lydande tjenstebefattningar

indragas. På hvad sätt den omnämnda omorganisationen skulle företagas

eller hvilka tjenstebefattningar, som kunde undvaras, är dock icke

angifvet. Emellertid har Utskottet vid granskning af förslaget till 1871

års utgiftsstater för jernvägstrafiken äfven trott sig finna, att åtskilliga

till besparing ledande förenklingar i administrationen af jernvägarne

borde kunna åvägabringas, utan men för trafikens jemna och säkra gång.

Hvad först angår sjelfva Styrelsen, har Utskottet ansett de göromål, som

för närvarande åligga byråchefen och sekreteraren, vara af beskaffenhet

att kunna af samma person bestridas och sålunda en af dessa befattningar

indragas. De tvänne hufvudkassörs- och uppbördskassörstjensterna

inom kassörskontoret torde vidare utan olägenhet kunna sammanslås och

skötas af en tjensteman i likhet med livad vid flera andra förvaltande

verk af större omfattning eger rum. Det arfvode, som för sådan händelse

borde till denna tjensteman utgå, synes skäligen kunna bestämmas

till 3,000 R:dr jemte högst 1,000 R:dr i missräkningspenningar.

Mot föreståndarens för statistiska kontoret aflöning, som nu utgår

med 4,000 R:dr, har anmärkts, att densamma borde kunna nedsättas till

3000 R:dr, då i betraktande tages att chefen för Statistiska Centralbyrån,

som har ledningen af hela den officiela statistiken sig anförtrodd, i lön

endast''uppbär 5,000 R:dr. Slutligen hafva en del af de vid distrikten

anställde 11 baningeniörerna ansetts kunna umbäras, helst hvarje distrikt

med afseende å banas och byggnaders underhåll och bevakning dessutom

förestås af en särskild bandirektör.

De indragningar och besparingar i administrationskostnaderna för Statens

jernvägar, hvilka Utskottet sålunda trott kunna vidtagas, har Utskottet,

då nu ej är fråga att fastställa eu normalstat för. detta embetsverk,

ansett böra af Riksdagen i underdånighet anmälas hos Kongl. Maj:t,

som bäst är i tillfälle bedöma, på hvad sätt ändamålsenliga förändrin
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

11

gar i organisationen af detta embetsverk kunna vidtagas samt besparingar

i de dryga trafikkostnaderna ega rum. Då Utskottet i öfrigt vid

de gjorda utgiftsberäkningarne icke haft något att erinra, hemställer

Utskottet:

a) att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik för

1871 uppföres till samma belopp, som för innevarande

år, eller 4,300,000 R:dr; samt

b) att Riksdagen vid anmälan af detta beslut må i

underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta

tillse, huruvida icke en förenklad organisation af Styrelsen

för Statens jernvägstrafik må vara af behof påkallad,

och, i sammanhang dermed, huruvida icke en

jemkning af der anställde tjenstemäns arfvoden må

vara befogad.

9:o. Med anledning af en utaf ledamoten af Riksdagens Andra Angående <mKammare

Jöns Pehrsson i Kråkeryd och Ola Pehrsson i Starsholma hos f ''!n

Styrelser! för Statens jernvägstrafik gjord framställning, hvilken blifvit mellan Ousby

med förord af nämnde Styrelse till Kongl. Maj:t öfverlemnad samt äf- °fidE^lJ

ven af Länsstyrelserna i Christianstads och Kronobergs län i afgifna ut- *tanianan.

låtanden understödd, har Kongl. Maj:t uti särskild till Riksdagen afbiten

nådig Proposition (N:o 9) föreslagit, att eu ny mindre jernvagsstation,

med benämning Killeberg, enligt en af Intendenten N. F. Frykholm upprättad

plan, måtte för en kostnad af högst 30,000 R:dr under loppet af

år 1870 anläggas mellan stationerna Ousby och Elmhult vid södra

stambanan.

Af den nådiga Propositionen, hvilken blifvit till Stats-Utskottets

behandling remitterad, inhemtas, att flere för den ifrågasatta stationsanläggningen

intresserade personer förbundit sig att utan ersättning afträda

den derför erforderliga jord och att med tillsammans 4,489 R:dr

kontanta medel bidraga till kostnaderna för stationsplatsens planering,

samt att Trafikstyrelsen, som ansett stationsanläggningen i en framtid

blifva nödvändig såsom mötesplats för de på den två mil långa sträckan

mellan stationerna Ousby och Elmhult gående bantågen och såsom lastplats

för en del af det gods, som nu sändes till nyssnämnda stationer,

vid hvilka utrymmet för upplag vore ganska inskränkt och snart nog

blefve otillräckligt, den föreslagna stationsanläggningen förordat y och

då således denna anläggning både är af ortens innevånare med lifligt

intresse omfattad och af Trafikstyrelsen ansetts blifva för rörelsen behöflig,

synes giltigt skäl förefinnas att bevilja det anslag, som kan för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Angående anläggning

af en

jemn ägs station

vid Arlöf

ändamålet vara erforderligt; men då vid granskning af det uppgjorda

kostnadsförslaget anmärkts, att detsamma borde kunna icke obetydligt

nedsättas genom inskränkning i kostnaderna för stationsbyggnaden, användning

af gamla räler i stället för nya och af furusliper i stället för

dylika af ek m. m., har Utskottet ansett, att den ifrågasatta stationen

skulle kunna åvägabringas för en summa af 20,000 R:dr och hemställer

i öfverensstämmelse härmed,

att en mindre jernvägsstation må å Södra stambanan

anläggas vid Killeberg mellan Ousby och Elmhult och

derför ett belopp af högst 20,000 R:dr utgå af förslagsanslaget

till Statens jernvägstrafik.

10:o. Sedan Malmö sockerbruksaktiebolag, med tillkännagifvande,

det bolaget ämnade vid Arlöfs by, nära Södra stambanan mellan Malmö

och Akarp, anlägga en fabrik för sockerberedning af livitbetor, hos Styrelsen

för Statens jernvägstrafik hemställt, att å lämplig plats vid nämnda

by måtte på Statens jernvägstrafiks bekostnad inrättas en jernvägsstation,

hvarvid bolaget, med afseende å den ringa vattentillgången å Malmö

station för lokomotivens derstädes behof, erbjudit sig att för Statens

jernvägars räkning vid förberörda fabrik tillhandahålla erforderliga qvantiteter

färskt vatten, Samt Styrelsen med anledning häraf uti ett den

20 nästlidna Januari afgifvet underdånigt memorial, bland annat, anfört,

— att det vatten, som vid Malmö jernvägsstation funnes att tillgå, vore

af så dålig beskaffenhet, att ej mindre lokomotivens pannor deraf betydligt

skadades, än jemväl deras dragkraft tidtals minskades, — att

cjugligt vatten i allmänhet icke kunde erhållas på närmare håll än

Akarps station, 0,8 mil från Malmö samt, å vissa tider af året, först

vid Örtofta, 2,4 mil från samma stad; — äfvensom att, med antagande

att en vattenledning framdroges till Malmö, densamma skulle erfordra

en längd af A å y, mil, hvilket åter komme att medföra särdeles dryga

kostnader; på grund hvaraf allt och enär ifrågasatta stationsanläggning,

hvarför sammanlagda utgifterna beräknats uppgå till 25,800 R:dr, hvaraf

16,800 R:dr för anordnandet af stationen och 9,000 R:dr för nödiga vattenledningar

derstädes, enligt Styrelsens förmenande, komme att bereda

en afsevärd tillväxt i trafiken, Styrelsen ansåge sig böra i underdånighet

föreslå att, på vilkor ett för sådant ändamål med bolaget upprättadt,

det underdåniga memorialet följaktigt förslagskontrakt innehölle,

en jernvägsstation Unge på trafikens bekostnad anläggas å ifrågavarande

plats, har Kongl. Maj:t, uti en till Riksdagen den 11 sistlidne Februari

aflåten nådig Proposition (N:o 21), till Riksdagens pröfning och god.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsloottets Utlåtande N:o 26.

13

kännande öfverlemnat frågan om behofvet af en mindre stations anläggning

vid Arlöf.

Hvad här ofvan blifvit i afseende å behöfligheten af den ifrågavarande

stationen anfördt, synes Utskottet innebära fullt giltigt skäl för

bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag om dess anläggande, men i likhet

med hvad angående den i nästföregående punkt omförmälda station

är yttradt, torde jemväl för den nu förevarande anläggningen kostnaderna

kunna i någon mån inskränkas och Utskottet tillstyrker derföre,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga Proposition må

på det sätt bifallas, att Riksdagen jnedgifver anläggning

vid Arlöf mellan Malmö och Akarp af eu mindre

station med en kostnad af högst 20,000 R:dr, att af

förslagsanslaget till Statens jern vägstrafik utgå.

Skiften och afyittringar.

11 JO. Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 21

och 24) inhemtas, hade Landtmäteri-styrelsen, jemte anmälan, att afvittringen

i Wester-Norrlands län numera vore fullbordad, uti underdånig

skrifvelse af den 30 sistlidne November, under förutsättning att

storskiftes- och afvittringsarbetena i Kopparbergs, Jemtlands, Westerbottens

och Norrbottens län under nästkommande år skulle bedrifvas i

samma omfattning som hittills, beräknat utgifterna för år 1871 till

169,850 R:dr; och har Kongl. Maj:t, med ledning af denna beräkning,

dervid icke något varit att anmärka, föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande

arbetens fortsättande under år 1871 bevilja ett extra anslag

till det belopp, som utöfver det ordinarie anslaget, 63,000 R:dr, erfordrades

till det beräknade behofvets fyllande, eller, i jemnt. tusental,

107,000 R:dr.

Då det onekligen är af vigt att storskiftes- och afvittringsarbetena

under den närmaste framtiden må kunna bedrifvas i lika omfattning

som hittills, och Utskottet vid granskning af det framlagda stat-förslaget

funnit der upptagna utgiftsposter icke beräknade högre än som synts

vara oundgängligen erforderligt, tillstyrker Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för storskiftes- och

afvittringsarbetenas fortsättande måtte beviljas, utöfver

det ordinarie, till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett

extra anslag af 107,000 R:dr.

jt

Angående anslag

till

skiften och

afvittringar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 26.

Angående det

ekonomiska

karteverkets

läggande till

grund för

af oittringen i

Norrbottens

och Wester - bottens lappmarker.

12:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt motion (N:o 26) har

Herr A. E. Ros anfört att, om de ekonomiska kartearbetena, på sätt de

utfördes i Norrbottens län, äfven användes och lades till grund vid de

förestående afvittringsförrättningarne i Norrbottens och Westerbottens

lappmarker i och för utbrytning af hemman, nybyggen och kronoparker

samt stockfångstområden åt sågverken för deras privilegier, hvarigenom

afvittringsgöromålen kunde inskränkas till endast ommätning i större

skala af åker, äng samt fjell- och myrslåtter-mark, med dessa lägenheters

taxering och skattläggning samt bestämmande af området för hvarje

lägenhet, så vunnes genom det ifrågavarande karteverket också de fördelar,

att afvittringen och skattläggningen i denna vidsträckta landsdel, som innehölle

omkring 1,100 qvadratmil, med säkerhet kunde antagas medhinnas

liera decennier tidigare och med mångfaldigt mindre kostnader,

än om afvittringen skulle utföras utan att föregås af ekonomiska kartearbeten;

och har af dessa och i öfrigt anförda skäl motionären föreslagit,

att Riksdagen, — med uttryckande af den önskan, att Ivongl. Maj:t

täcktes låta tillse, huruvida icke, för åstadkommande af ett skyndsammare

och mindre kostsamt utförande af afvittringen och skattläggningen

i Norrbottens och Westerbottens lappmarker, det ekonomiska karteverket

kunde läggas till grund för nämnda förrättningar, — måtte till Kongl.

Maj:ts disposition ställa ett förslagsanslag af 5,000 R:dr, att utgå redan

under innevarande år för anställande i Westerbottens län af de trigonometriska

mätningar, som för erhållande af säkra ortbestämmelser borde

föregå det ekonomiska kartearbetet; — detta dock för så vidt Kongl.

Maj:t ansåge det ekonomiska kartearbetet för nämnda ändamål kunna,

med besparing af tid och kostnader och utan förnärmande af någons

rätt, användas vid de förestående afvittringarne i Lappmarkerna.

Till stöd för denna motion hafva till Utskottet blifvit öfverlemnade

åtskilliga handlingar, hvaraf inhemtas, bland annat, att skogsmätning

för afvittring af områden åt några sågverk i Westerbotten till ersättning

för privilegier kostat, enligt en af styresmannen för afvittringen

i detta län meddelad uppgift, ända till 9,441 R:dr pr qvadratmil,

och att afvittring smätning ar ne i Norrbottens kustland, jemlikt afvittringsstyresmannens

derstädes intyg, kostat 2,545 R:dr 71 öre, under det att

utgifterna för de ekonomiska mätningarne i Norrbotten, på sätt chefen

för dessa mätningar intygat, utgjort i skogslandet och de bebygda trakterna

från och med 388 R:dr till och med 505 R:dr 55 öre samt i fjelllandet

endast 110 R:dr, allt för qvadratmil.

Den af motionären föreslagna anordning beträffande afvittringarne

i Lappmarkerna afser besparing af tid och kostnader för dessa arbeten,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 26,

15

och detta syftemål synes Utskottet visserligen väl förtjent af uppmärksamhet,

men då särskild afvittringsstadga för Lappmarkerna torde vara att

* förvänta, enär ett af Kammar-kollegium uppgjordt förslag till dylik författning,

enligt en från nämnda embetsverk meddelad uppgift, inom

kort kommer att till Kongl. Maj It ingifvas, synas några medel för ofvanberörda

arbeten, för så vidt de ej kunna utföras med det till skiften

och afvittringar beviljade anslag, icke böra ifrågakomma förr än nämnda

stadga blifvit utfärdad. Då vidare de af motionären till stöd för framställningen

anförda skäl och omständigheter äfven finnas uttalade i ett

af Skogsstyrelsen den 18 Augusti 1869 afgifvet yttrande öfver nyssnämnda

förslag och sålunda vid frågans afgörande utan tvifvel kommer att beaktas,

hemställer Utskottet,

att Herr Ros’ ofvanberörda motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

13:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet re- Angående nmitterad

motion (N:o 127) har Herr P. Jonsson, med hvilken Herr A. ne-underst°d

Bäckström och Herr Pehr Tjernlund sig förenat, föreslagit, »att Riksda- ten i fVestergen

måtte för skiftenas bedrifvande i Westerbottens och Norrbottens

län å Riksgälds-kontoret såsom lån anvisa en summa af 50,000 R:dr, för

att5 tillhandahållas de olika länens landsting mot dess ansvarighet för

återbetalningen, samt att lånet måtte få återbetalas genom erläggande af

4 procent ränta och 2 procent amortering.»

Äfven vid de två nästföregående riksdagarne hafva motioner blifvit

väckta, åsyftande låneunderstöd för laga skiften i de norra provinserna;

men dessa motioner hafva,“i enlighet med dåvarande Stats-Utskotts

i ämnet afgifna utlåtanden, blifvit af Riksdagen lemnade utan afseende

på den grund, att, ehuru verkställandet af laga skifte onekligen för

jordegaren medförde dryga kostnader och uppoffringar, gagnet och''fördelarne

af jordens skiftande numera voro så allmänt kända och insedda,

att laga skiftesförrättningarne äfven inom Norrland, utan den medverkan

från Statens sida, som motionärerna afsett, antagligen skulle komma att

fortsättas med all den skyndsamhet, som af omständigheterna, påkallades.

Då i ofvannärnnda motion icke något blifvit anfördt, som kunnat

verkat ändring i den af Riksdagen sålunda tillförene godkända åsigt,

föranlåtes Utskottet äfven nu hemställa,

att Herr P. Jonssons förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,16

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Angåendeprisbelönin

jar vid

landtbruksmöten

m, m.

Angående

(inslag till de

geologiska

un dersökningarne.

> Befrämjande i allmänhet af Jordbruk- och Landtmanna
näringar.

14:o. Med bifall till Landtbruks-akademiens derom gjorda underdåniga

framställning har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid sista

och flera föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för

år 1871 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna Landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.

.............■ • • • 6,000:

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det

kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa

utställningar................. 3,000:

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård

m. ..................... 2,000:

och d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda

vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts, . . . . . 4,500: -

Summa R:dr 15,500: —

Då dessa anslag fortfarande torde vara af vigt för främjande af

jordbrukets, boskapsskötselns, mejerihushållningens och trädgårdsodlingens

utveckling, tillstyrker Utskottet,

att ofvan uppräknade af Kongl. Maj:t äskade extra

anslag, tillhopa 15,500 R:dr, må för år 1871 af Riksdagen

anvisas.

15:o. För fortsättande af de geologiska under bökning ar ne har Kongl.

Maj:t begärt ett extra anslag för J 871 till belopp af 55,000 R:dr.

Hänvisande till hvad Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 b sid. 26—28)

innehåller beträffande detta anslag, som vid de fyra närmast föregående

riksdagarne anvisats att utgå med 60,000 R:dr årligen, får Utskottet, som

redan i sitt utlåtande angående regleringen af utgifterna under Fjerde

Hufvudtiteln tillstyrkt aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse

med anhållan om undersökning i afseende å möjligheten af en närmare

samverkan mellan de Topografiska, Ekonomiska och Geologiska

kartearbetena, nu endast hemställa,

att Riksdagen till fortsättande af de geologiska undersökningarne

måtte för år 1871 anvisa ett extra anslag

af 55,000 R:dr.

16:0.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

17

16:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet re- Angående

mitterad motion (N:o 246) har Herr J. Borg af anförda skäl föreslagit, "Znndltuatt

Riksdagen ville besluta anslå behöfliga medel dels till aflöning af en ning i »Finska

} »Finska torkriors» uppförande och användande sakkunnig person, som

i hvarje län borde anställas under högst två år, och dels till mindre belöningar

åt dem, som låta uppföra dylika rior.

Då frågor af förevarande beskaffenhet synas helt och hållet ligga

inom området för hushållningssällskapens och landstingens verksamhet,

hemställer Utskottet,

att Herr Borgs ofvanberörda motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

17:o. Uti underdånig skrifvelse af den 3 sistlidne December hade, Angående

enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 28-—30) inhemtas, anslag till

Styrelsen för Teknologiska Institutet bland.annat anfört, att, enär sistlidna ^fZuutet

års Riksdag, med anledning deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst

meddelades vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för

sådan undervisning vid Artilleri-läroverket å Marieberg, samt denna undervisning

i följd deraf numera vid sistnämnda läroverk upphört, och

Teknologiska Institutet alltså hädanefter komme att blifva landets högsta

läroanstalt för civil-ingeniörer, Styrelsen funnit sig böra fästa Kongl. Maj:ts

nådiga uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst,

som hittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde

anses motsvara nutidens fordringar å ett läroverk, som hade till uppgift

att för det allmännas tjenst bilda dylika ingeniörer, och att en utsträckning

af lärokursen för civil-ingeniörer derstädes derföre syntes vara

af behofvet påkallad. Att den treåriga lärokurs, som vid Institutet för

närvarande meddelas, icke kunde vara annat än ofullständig, i jemförelse

med lärokurserna för civil-ingeniörer vid de förnämsta utländska tekniska

läroverk, hade Styrelsen funnit ådagalagdt genom de upplysningar

rörande dessa, som Institutets föreståndare, i en till Institutets lärarekollegii

protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad

promemoria lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning väl

ordnades hade Styrelsen ansett aldraminst höra underskattas i Sverige,

hvarest så stora jernvägsbyggnader för närvarande voro under arbete

och så många väl behölliga förbättringar inom kommunikationsväsendet

ännu återstode att utföra. Styrelsen hade derföre hemställt, att läro
Bih.

till TtiTcsd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afä. 13 Raft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ib

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

kursen för civil-ingeniörer vid Institutet måtte från ock med höstterminen

1871 få utsträckas från 3 till 4 år, för hvilken utvidgning följande

förhöjning af Institutets årsanslag erfordrades:

Tillökning i aflöningen åt läraren i väg- och vattenbyggnadskonst 2,250: —

Dito åt läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst 550: —

Aflöning till en ny lärare i topografi och geodosi . ... 750: —

Dito till en assistent i väg- och vattenbyggnadskonst . . . 500: —

Summa R:dr 4,050: —

Jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hade

fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka

kursen för civil-ingeniörers undervisning. Sistnämnda Styrelse hade nemligen

uti underdånig skrifvelse den 3 December nästlidet år bland annat

yttrat: »Till arfvoden för ingeniörs-elevers undervisning vid Krigshögskolan

har under föregående år fått utgå 3,000 R:dr, hvilken summa af

nästlidne Riksdag indrogs för år 1870, enär den åsigt gjorde sig vid riksdagen

gällande, att ifrågavarande undervisning borde öfverflyttas till

Teknologiska Institutet. Härvid blef emellertid ej observeradt, att, när

ingeniörer skola för allmänna arbeten bildas vid nämnda Institut, erfordras

derför till en del en särskild kurs, och följaktligen tillökning i

lärarepersonalens förutvarande åligganden. Styrelsen får derföre nu underdånigst

hemställa, att det anslag, som förut till ingeniörs-elevers undervisning

utgått till Krigshögskolan, måtte i nåder föreslås att för år

1871 ånyo uppföras, för att utgå till Teknologiska Institutets behof, med

3,000 R:dr».

Kongl. Maj:t, som lika med Styrelserna för Teknologiska Institutet

och allmänna väg- och vattenbyggnader ansett en utsträckning af lärokursen

för civil-ingeniörs-elever från tre till fyra år vara af behofvet påkallad,

har nu föreslagit Riksdagen att bevilja den härför erforderliga

anslagstillökningen af 4,050 R:dr, samt, då fjerde årets kurs skulle börja

den 1 November 1871, deraf för samma år anvisa ett belopp af 825 R:dr.

Utom andra till detta ärende hörande handlingar har Utskottet

äfven tagit kännedom om ofvanberörda, till Teknologiska Institutets lärare-kollegii

protokoll afgifna promemoria. De hufvudsakliga skäl, som

der anförts till stöd för den ifrågasatta utsträckningen af lärokurserna

för civil-ingeniörs-elever äro hemtade från jemförelsen mellan Teknologiska

Institutet och åtskilliga uppgifna utländska polytekniska skolor,

hvarest, med ungefärligen enahanda kunskapsfordringar för inträde, kurserna

upptaga 41 till 5 år. Utan att underskatta vigten deraf, att ifrågavarande

elever beredas tillfälle erhålla eu tillräckligt omfattande under
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N-.o 26.

19

visning,. har Utskottet likväl uti det åberopade förhållandet icke funnit

tillräcklig anledning biträda den föreslagna förlängningen af dessa elevers

vistande vid Teknologiska Institutet. Utskottet föreställer sig dessutom

att någon tids erfarenhet fordrades för att afgöra, huruvida icke genom

lämpliga anordningar civil-ingeniörs-elever vid Teknologiska Institutet,

likasom tillförene vid Marieberg, på tre år kunna hinna inhemta det för

deras yrke erforderliga kunskapsmått. I sammanhang härmed har Utskottet

likväl velat erinra derom, att öfverflyttningen af ifrågavarande undervisning

till Teknologiska Institutet medfört behofvet af ej endast en ny lärare

derstädes i topografi och geodosi, för hvilken aflöningen upptagits till

750 R:dr, utan äfven af någon tillökning i aflöningen för läraren i vägoch

vattenbyggnadskonst. Sistnämnda tillökning är af Kongl. Maj:t,

under förutsättning af en fyraårig lärokurs, föreslagen till 2,250 R:dr,

men torde, med bibehållande af den treåriga kursen, lämpligen kunna

inskränkas till 1,750 R:dr; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen — jemte förklarande, det Riksdagen för

närvarande icke funnit skäl bifalla den föreslagna utsträckningen

af lärokursen för civil-ingeniörs-elever

från tre till fyra år — måtte bevilja till aflöning åt en

ny lärare vid Institutet i topografi och geodosi 750 R:dr

och till förhöjning i aflöningen för läraren i väg- och

vattenbyggnadskonst 1,750 R:dr eller tillhopa 2,500

R:dr, att å ordinarie stat uppföras.

18:o. Sedan Kongl. Maj:t i den nådiga Propositionen om Statsverkets

tillstånd och behof äskat förhöjning med 10,100 R:dr i det anslag

af 46,500 R:dr, som utöfver det ordinarie anslaget, 15,000 R:dr, är

för Stockholms slöjdskola provisoriskt å Riks-staten uppfördt, har Kongl.

Maj:t under den 18 nästlidne Februari till Riksdagen aflåtit särskild

framställning angående anslag till slöjdskolan i Stockholm. Afsisfnämnda

till Stats-Utskottet remitterade nådiga Proposition (Nio 24) inhemtas,

bland annat, att, sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 8

Maj 1867 anhållit att, efter det undervisningsplanen för slöjdskolan blifvit

ordnad i öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, Kongl

Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag framlägga ett derefter

lämpadt förslag till utgiftsstat, hade Kommers-kollegium, som erhållit

nådig befallning att, efter inhemtande af styrelsens för slöjdskolan yttrande

och förslag, huru i den af Riksdagen antydda syftning undervisningen

kunde ordnas, till Kongl. Maj:t inkomma med detta yttrande

jemte eget utlåtande, uti skrifvelse den 15 December nästlidet år i un
-

Angående

anslag till

Stockholms

slöjdskola.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 26.

derdånighet öfverlemnat af skolstyrelsen uppgjorda förslag till undervisningsplan

samt inkomst- och utgiftsstat för slöjdskolan från och med

1871, hvilka förslag finnas ! den Kongl. Propositionen (sid. 6—16) intagna

och derföre här endast åberopas.

Hvad undervisningsplanen beträffade hade Kommers-kollegium funnit

åtskilliga förändringar deruti vara af omständigheterna föraxdedda

(se sid. 17 och 18), hvarjemte Kollegium på anförda skäl föreslagit vissa

nedsättningar i de af skolstyrelsen i statsförslaget upptagna utgiftsposter,

uppgående dessa nedsättningar till 1,500 R:dr, hvarigenom summan å

utgiftsstaten nedbragts från 81,900 R:dr till 80,400 R:dr, för hvilkas

betäckande, med beräkning af skolans fasta inkomster till 23,800 R:dr,

ett ytterligare statsbidrag af 56,600 R:dr skulle vara erforderligt. Då

en något längre erfarenhet om skolans verksamhet under nya förhållanden,

än som ännu kunnat vinnas, vore af nöden för ett jemförelsevis

tillförlitligt bedömande af skolans verkliga behof samt jemväl vissa föreslagna,

besparing åsyftande förändringar i vilkoren för tillträde till undervisningen

ännu icke blifvit tillämpade, hade Kollegium ansett ofvannämnda,

utöfver det ordinarie anslaget erforderliga belopp fortfarande

böra i Riks-staten provisoriskt uppföras; och har Kongl. Maj:t, som ansett

hvad Kommers-kollegium, rörande undervisningsplanen och i öfrigt, för

såvidt utgiftsstaten deraf vore beroende, yttrat och hemställt, vara af

beskaffenhet att böra af Kongl. Maj:t godkännas, föreslagit Riksdagen

att för år 1871, utöfver det anslag af statsmedel, slöjdskolan har sig

på ordinarie stat tillagdt, åt nämnda skola anvisa 56,600 R:dr.

De skäl, som af 1867 års Riksdag anfördes till stöd för ofvannämnda

underdåniga anhållan, voro hufvudsakligen, att undervisning i

slöjdskolan meddelades i åtskilliga ämnen, som tillhörde dels folkskolan,

dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter, och att

det icke borde åt styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma

kunskapsämnena utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra

sidan denna sednare icke syntes böraQpå Statens bekostnad utsträckas

till inlärande af speciela handtverk. Åtskilliga förändringar i den ursprungliga

undervisningsplanen äro i det af Riksdagen sålunda angifna

syfte äfven vidtagna uti det nu föreliggande förslaget. Men då, på

sätt ofvan är af Kommers-kollegium erinradt, en något längre erfarenhet

om skolans verksamhet under de nya förhållandena, än som ännu kunnat

vinnas, är af nöden för ett tillförlitligt bedömande af skolans omfattning

och deraf följande anslagsbehof, har Utskottet, lika med Kongl. Maj:t,

ansett det nu behöfliga statsanslaget endast böra provisoriskt beviljas,

vid hvilket förhållande Utskottet ansett sig icke böra ingå i någon mera

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-UtskMets Utlåtande N;o 26.

21

detaljerad pröfning af styrelsens förslag såväl till undervisningsplan som

till utgiftsstat. Utskottet, som vid den nådiga framställningen i öfrig!

icke haft något att erinra, hemställer alltså,

att Riksdagen, utöfver'' det å ordinarie stat till slöjdskolan

i Stockholm uppförda anslag, 15,000 R:dr, måtte

för år 1871 åt nämnda skola anvisa 56,600 R:dr.

19:o. Såsom bidrag till underhållande af väfsskolnn i Borås har

Kongl. Maj:t för år 1871 äskat ett extra anslag af 3,000 R:dr, eller enahanda

belopp, som vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne

beviljats, med vilkor att från länets landsting eller eljest inom orten

tillskötes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget. Då,

enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 32) inhemtas, det

begärda anslaget fortfarande är behöfligt och Elfsborgs läns landsting

till skolan utfäst ett årligt bidrag af 1,500 R:dr, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen jemväl för år 1871 måtte såsom bidrag

till underhållande af väfskolan i Borås anvisa ett extra

anslag af 3,000 R:dr.

20:o. Herr M. Ahlgren har uti en inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 171) föreslagit, att till inrättande

och underhållande i Sundsvall af en teknisk undervisningsanstalt,

organiserad på sätt i motionen blifvit antydt, Riksdagen måtte på

anslaget till undervisningsanstalter för,!slöjderna bevilja ett årligt belopp

af 5,000 R:dr, under vilkor att staden Sundsvall åtoge sig att för samma

undervisningsanstalt bekostajnödig lokal jemte inredning och uppvärmning;

att ifrågavarande tekniska" undervisningsanstalt med af Kongl. Maj:t

för dess verksamhet utfärdadt nådigt reglemente blefve ställd under

inseende af en utaf stadsfullmäktige i nämnde stad vald styrelse, hvars

ledamöter inom sig utsåge ordförande''; samt att till anskaffande af erforderliga

läroapparater för omförmälda undervisningsanstalt ett anslag

af 3,000 R:dr måtte för en gång beviljas.

Då de af motionären påpekade förhållanden icke lemna tillräcklig

ledning för afgörande!, huruvida staden Sundsvall företrädesvis må vara

i behof af en undervisningsanstalt i den af motionären angifna riktning,

samt, enligt Utskottets åsigt,^frågor af förevarande beskaffenhet i allmänhet

icke böra göras till föremål för Riksdagens bedömande innan

de varit underkastade vederbörande myndigheters granskning och Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning, har ^Utskottet ansett sig för närvarande icke kunna

motionärens förslag understödja, utan hemställer,

att Herr Ahlgrens förevarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Angående anslag

till väfskolan

i Borås.

Angående inrättande

af en

teknisk skola i

Sundsvall.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Angående förhöjning

af anslaget

till resestipendier

åt

fabriksarbetare.

Angående anordnande

af

en utsäljningslokal

i Paris

för Svenska in1

dusirialster.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

21:o. Inom Andra Kammaren har Herr J. G. Granlund (uti motion

N:o 81) föreslagit, att det under Kommers-kollegii förvaltning ställda

statsanslag af 6,000 R:dr att årligen utdelas såsom resestipendier åt fabriksoch

handtverks-arbetare i de olika yrkena, hvilka önska att i utlandet

inhemta praktisk undervisning och erfarenhet i sitt yrke, måtte tills vidare

höjas till 12,000 R:dr att, på sätt hittills skett, genom nämnda

Kollegium utdelas.

Vid 1862—1863 årens riksdag uppfördes på ordinarie stat ett

vid nästföregående riksmöte beviljadt extra statsanslag af 3,000 R:dr

årligen till reseunderstöd åt sådane arbetare i de särskilda näringsyrkena,

hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och

konstfärdighet. Detta anslag har, oaktadt det vid derpå följande riksdag

höjdes till 6,000 R:dr, visat sig otillräckligt i så måtto att, på sätt

motionären påpekat, af ett stort antal kompetente sökande endast få

kunnat hugnas med dylikt understöd. Enligt Utskottet från Kommerskollegium

meddelad uppgift utgjorde antalet sökande år 1867 sextioåtta,

år 1868 femtiosju och år 1869 sjutio, under det att antalet af dem

som under nämnda år åtnjutit understöd endast uppgått till fjorton år

1867, femton år 1868 och sexton år 1869. Med anledning häraf och då det

för den inhemska industrien onekligen är särdeles gagneligt att med utmärktare

anlag utrustade arbetare i de särskilda yrkena beredas tillfälle

att i främmande länder med mera utvecklad industri förskaffa sig ökade

insigter, smak och yrkesskicklighet, har Utskottet icke tvekat förorda

att nämnda anslag måtte något ökas. Beloppet af anslagsförhöjningen

har Utskottet dock ansett skäligen kunna bestämmas till 2,000 R:dr och

hemställer derföre,

att ifrågavarande anslag måtte förhöjas med 2,000 R:dr,

eller från 6,000 R:dr till 8,000 R:dr.

22:o. Till Stats-Utskottet har vidare blifvit remitterad en af Grefve

E. Sparre inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 190), innefattande

förslag, att Riksdagen ville till befordrande af en utsägningslokal i Paris

för Svenska industrialster anvisa ett förslagsanslag af 30,000 R:dr, att

under loppet af 3 år med högst 10,000 R:dr årligen af Kongl. Maj:t för

ändamålet användas.

Angående sättet för åstadkommande af en sådan utsäljningslokal

anför motionären, att genom öfverenskommelse med ett Fransyskt handelshus,

som kunde bereda en för ändamålet lämplig lokal och i öfrigt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.

23

erbjöde tillräckliga garantier, målet säkrast skulle uppnås. Om företaget

kornrne till stånd, borde det påtagligen sjelf bära sina omkostnader,

enär näringsidkarne måste betala en viss provision för varornas

utställning och försäljning, men i början och intilldess erfarenhet vunnits,

om eller till hvad utsträckning Svenska näringsidkare kornme att

af anordningen sig begagna, kunde man icke begära, att ett handelshus

underkastade sig äfventyret att anskaffa erforderlig lokal och i öfrigt

vidkännas de kostnader, som blefve oundgängligen nödvändiga. Varande

af motionären tillika upplyst, att det handelshus, med hvilket

underhandlingar blifvit inledda, förklarat sig villigt att anskaffa lokal

samt ombesörja affären emot åtnjutande under loppet af tre år af ett

belopp af 10,000 R:dr årligen, jemte ett belopp för en gång af 5,000

R:dr för åtskilliga förberedande anordningar.

Statens åtgärder i afseende å befordrandet af näringar och handel

torde få antagas i allmänhet böra åsyfta å ena sidan att genom

läroanstalters upprättande m. m. d. bereda dem, som egna sig åt de

industriel yrkena, tillfälle att inhemta eu efter tidens fordringar lämpad

undervisning och å den andra att genom handelstraktater, kommuni - kationsleders upprättande och förbättrande samt andra till samfärdselns

underlättande ledande åtgärder befordra varuutbytet. Den af motionären

föreslagna anordningen åter, äfven om den vid utförandet skulle visa

sig praktiskt gagnelig, synes Utskottet böra utgöra föremål för de en
skilda

industriidkarnes egen omtanke, då ju dessa bäst äro i tillfälle

bedöma, hvar eller till hvem de förmånligast kunna afyttra sina varor;

och Utskottet har af sådan anledning icke kunnat biträda det väckta

förslaget, utan hemställer,

att Grefve Sparres ofvanberörda motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

23:o. Med anledning af en utaf Direktionen för navigationsskolan Angående mi

Calmar gjord och af Kommers-kollegium förordad underdånig fram- sl^rB{s%„ T

ställning har Kongl. Maj:t föreslagit att, på det undervisning vid nämnda ångmaskiners

skola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna ochblhandv

anordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart '' vid navigamåtte

förhöjas med 500 R:dr. tionsskoian

Hänvisande till den utredning, som rörande denna anslagsfråga

finnes intagen i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a sid. 32 och 33), får

Utskottet uppå der anförda skäl tillstyrka,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 26.

Angående nedsättning

af

anslaget till

karantänsinrättningen

på

Känsö.

Angående nedsättning

af anslaget

till kontrollen

å bränvin

sförfattningarnes

tillämpning.

att, på det undervisning i läran om ångmaskiners konstruktion

och behandling må kunna vid navigationsskolan

i Calmar anordnas, anslaget till undervisningsanstalter

för handel och sjöfart må med 500 R:dr

förhöjas.

Karantänsinrättningen på Känsö.

24:o. Sedan Kongl. Maj:t den 19 Februari sistlidet år beslutit en

förändrad organisation af karantänsinrättningeii på Känsö, hvarigenom

utgifterna för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen

kunde genomföras, komme att minskas, samt denna omorganisation redan

ledt till sådan minskning, att den för innevarande år för inrättningen

fastställda utgiftsstat upptoge omkostnaderna till endast 15,850 R:dr,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att det för nämnda karantänsinrättning uppförda

förslagsanslag, 18,500 R:dr, måtte med 2,650 R:dr nedsättas, så att

det för år 1871 komme att i Riks-staten utföras med det i omförmälda

utgiftsstat upptagna belopp; hemställande Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, förslagsanslaget till

Känsö karantänsinrättning minskas med 2,650 R:dr

eller från 18,500 R:dr till 15,850 R:dr.

\

Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution

af tillverkningsafgift för utfördt bränvin.

25:o. Med anledning deraf att anslaget till kontrollen å bränvinsförfältning

ar nes tillämpning och till restitution af tillverkning saf gift för

utfördt bränvin, i innevarande års Riks-stat upptaget till 440,000 R:dr,

lemnat betydligt öfverskott icke allenast för 1868 utan äfven för år 1867,

har Kongl. Maj:t, som, jemlikt en i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a

sid. 34) intagen kalkyl, ansett utgifterna å detta anslag böra beräknas

till 400,000 R:dr, föreslagit, att ifrågavarande förslagsanslag måtte med

40,000 R:dr nedsättas.

Utskottet, som vid nämnda beräkning icke haft något att erinra,

tillstyrker,

att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning och till restitution af tillverkningsafgift

för utfördt bränvin må minskas med 40,000

R:dr, eller från 440,000 R:dr till 400,000 R:dr.

Rese
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.

25

Rese- och trafctamentspeimingar in. in.

26:o. Enär anslagen till rese- och traJctarnentspenningar samt till Angående fsrskrifmaterialier,

expenser m. m, så väl 1868 som flera föregående år

varit otillräckliga, har Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag måtte och traktaförhöjas,

det förra med 8,000 R:dr och det sednare med 9,998 R:dr. mmupenmnDå

för reda i förvaltningen det onekligen är af vigt, att förslagsanslagen

i allmänhet uppföras i Riks-staten med belopp, så nära som

möjligt motsvarande dem hvarmed utgifterna i verkligheten utgå, tillstyrker

Utskottet,

a) att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

måtte förhöjas med 8,000 R:dr eller från

15,000 R:dr till 23,000 R:dr, samt

b) att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. likaledes måtte förhöjas med ett

för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma lämpadt belopp

af 10,023 R:dr, eller från 50,046 R:dr 8 öre till

60,069 R:dr 8 öre.

27:o. Beträffande öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp,

som i nu gällande Riks-stat äro upptagna;

kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit,

Hufvudtiteln att minskas med 12,300 R:dr, och dess slutsumma att uppgå

till 7,704,100 R:dr, på sätt närlagda tabell Lutt. A närmare utvisar.

Angående

öfriga ordinarie

atislag.

28:o. Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjort Angående anunderdånig

framställning om löneförhöjningar med 500 R:dr till den da09ch^atfn-''

tjensteman, som är kamererare och kansli-ledamot, och med 100 R:dr byggnad!-]

till vaktmästaren hos Styrelsen, har i följd häraf Kongl. Maj:t till aflö- ,i>relsmning

åt nämnda Styrelse samt dess tjenstebiträden, hvartill under flera

år anvisats 32,800 R:dr årligen, nu äskat ett extra anslag till förhöj dt

belopp af 33,400 R:dr.

På grund af hvad rörande behofvet af den begärda anslagsförhöjningen

finnes i Statsråds-protokollet (Bil. 5 a sid. 34 och 35) anfördt,

tillstyrker Utskottet,

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden må pa extra

stat anvisas 33,400 R:dr.

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Åfä. 13 Eäft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Angående anslag

till undersökning

för

allmänna arbeten.

Angående

utrikes resestipendier

för

medlemmar

af Väg- och

vattenbyggnads-korpsen.

Angående anslag

för kanalanläggningar

m. m.

29:o. Enär behållning vanligen uppkommit å det extra anslag af

30,000 R:dr årligen, som hittills beviljats till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten, har Kongl. Maj:t, i enlighet med derom af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader gjordt förslag, ansett

samma anslag kunna nedsättas med 5,000 R:dr och derföre för år 1871

härtill endast äskat 25,000 R:dr. Utskottet tillstyrker,

att för år 1871 må till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten på extra stat anvisas ett belopp

af 25,000 R:dr.

30:o. Till stipendier för medlemmar af Väg- och V attenbyggnadskorpsen

för utrikes resor, i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten, har Kongl. Maj:t, med bifall till hvad Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader derom hemställt, äskat ett extra anslag till

samma belopp, som vid föregående riksdagar beviljats, eller 2,000 R:dr;

och ''Utskottet tillstyrker,

att det af Kongl. Maj:t sålunda äskade belopp 2,000

R:dr må af Riksdagen beviljas.

31:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:t nådiga Proposition om

statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af

medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbyggnader, för anläggning

af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar, för befrämjande af utclikningar och vattenaftappningar

med flera allmänna arbeten, kommer Utskottet att särskildt utlåtande

afgifva;

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

Stockholm den 9 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARV. FR:SON POSSE.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.

27

Reservationer.

vid öde ''punkten (angående Ekonomiska karteverket):

af Friherre F. von Essen, som yttrade: »Under förutsättning att

Riksdagen antager det förslag till skrifvelse Stats-Utskottet under Fjerde

Hufvudtiteln framställt, nemligen: satt Kongl. Maj:t täcktes taga under

ompröfning, i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken

kunna med hvarandra ställas i närmare samverkan, efter hvilken

platt i afseende på skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent

må böra fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför må kunna

inskränkas» — och då dessutom Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse af den

14 December 1869 bland annat befallt General-landtmäteri-styrelsen att

efter någon tid, på grund af vunnen erfarenhet, inkomma med underdånig

framställning angående de nya eller förändrade föreskrifter, som i ett

eller annat hänseende kunna af omständigheterna påkallas, — anser jag

att den förändring i ekonomiska karteverkets plan Utskottet föreslår ej

nu borde antagas, utan får vördsamt föreslå att Riksdagen i afseende

på detsamma måtte bifalla Kongl. Maj:ts Proposition, att Jäv 1871

utöfver det på ordinarie stat uppförda anslaget 6,000

R:dr anvisa ett extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena

i Norrbottens län och 40,000 R:dr till öfriga

arbetena eller tillsammans 60,000 R:dr.»

vid 8:de punkten mom. a (angående anslag för Statens järnvägstrafik):

af Herr E. Key, hvilken yrkade nedsättning i det af Kongl. Maj:t

för ändamålet föreslagna anslagsbelopp.

vid 8:de punkten mom. b (innefattande förslag till underdånig skrifvelse

angående organisationen af Statens jernvägstrafik):

af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrade: »Sedan frågan om or
ganisationen

af Statens jernvägstrafiks förvaltning varit före och med

mycken skärpa behandlats vid tvänne riksdagar, har Kongl. Maj:t, efter

öfvervägande af och med fästadt afseende å hvad dessa begge Riksdagars

skrifvelser i ämnet innehålla och sedan Trafik-styrelsen ytterligare sig i

frågan yttrat, slutligen den 17 September sistlidet år utfärdat nådig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 26,

instruktion för bemälda styrelse, hvarvid Kongl. Maj:t dels lemna! öppna

vissa frågor, hvilka, enligt hvad den af Kongl. Propositionen angående jernvägstrafikens

utgiftsstat för år 1871 framgår, Kongl. Maj:t velat pröfva, innan

han derom definitivt beslut fattar, dels gjort vissa ändringar i det ursprungliga

förslaget, hvaribland här må nämnas milkontorets öfverflyttning

till byråafdelningen.

Att nu, några månader efter sedan en sålunda tillkommen instruktion

blifvit satt i verket, Riksdagen, på sätt Utskottet föreslagit, skulle

till Kong]. Magt ånyo inkomma med erinringar i denna organisationsfråga,

dertill synes mig tiden icke vara lämpligt vald, äfven om jag skulle

kunna instämma i de detaljeringar, Utskottet framhållit.

Ehuru jag, i öfverensstämmelse med nyss anförda skal, icke heller

anser lämpligt att för egen del ingå i detalj, kan jag dock ej underlåta

att i största korthet bemöta nyssbemälda detaljeringar. Sålunda vill

jag endast framhålla, att man af Utskottets yttrande rörande byråchefsoch

sekreterare-befattningarne kunde draga den slutsats, att dessa båda

befattningar innefattade samma slags åligganden inom en och samma

afdelning. Detta är likväl ej förhållandet, tv den sednare, ehuru i instruktionen

upptagen inom byråafdelningen, tillhör i sjelfva verket, liksom

kansliet i öfrigt, samtliga afdelningarne, ungefärligen i lika mått

för hvarje, hvadan således på byråafdelningen endast kommer en fjerdedel,

Och huruvida denna fjerdedel borde kunna skötas af byråchefen

i förening med dennes öfriga åligganden är, enligt mitt förmenande, af

alltför obetydlig vigt att tjena som motiv för en hemställan till Kongl. Maj:t.

Beträffande byråchefens åligganden såsom ledamot i styrelsen, har jag,

på derom framställd begäran, erhållit besked angående antalet af sådana

ärenden, som under 1869 varit föremål för behandling inom Trafik-styrelsen

och ledt till egentliga styrelsebeslut, hvaraf framgår, att

af dessa ärenden hafva föredragits: af byråchefen 923, revisions- och

kassa-ärenden deri inräknade, af föredraganden för trafikafdelningen

800 och af föredraganden för ban- och maskinafdelningarne 186.

Då härtill kommer årsberättelsens författande samt att, under general-direktörens

eller föredragandenas för de öfriga afdelningarne vistande

å linien, byråchefen äfven deltager i handläggningen af sistnämnda

afdelningars ärenden, hvilka ej här ofvan inräknats bland

dem af honom föredragna och att af den inom styrelsen arbetande personal

största antalet tillhör byråafdelningen, så torde icke heller i dessa

förhållanden något motiv vara att söka till en underdånig skrifvelse angående

den nya organisationen i den syftning Utskottet föreslagit. Angående

baningeniörerna vill jag nämna, att deras antal, som 1868 ut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

29

gjorde 16, numera icke utgör mer än tio, eller en på tio mil, således

med mer än en tredjedel förminskats.

Betraktar jag slutligen utgiftsfrågan i sin helhet, och lägger jag

märke till den omständighet, att utgifter för drift och underhåll under

1869 med några''hundratusen Riksdaler understigit det begärda och af 1868

års Riksdag anvisade förslagsanslag, och tager jag hänsyn till de jemförelsevis

tillfredsställande ekonomiska resultaten för sistlidne år, hvaribland

jag särskildt tillåter mig framhålla dels utgiftsprocentens nedgående

till 56, dels det betydliga öfverskott af mer än 187,000 R:dr, som

utöfver beräknad inkomst till statsverket influtit, så måste jag, för min

del, ovilkorligen komma till den slutsats, att, då fråga nu är om att

ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett förslagsanslag af mer än 4,300,000

R:dr, inga sådana förhållanden äro för handen, som bjuda Riksdagen att

ånyo göra erinringar vid en alldeles ny organisation, hvars utförande

och tillämpning, enligt hvad ofvan är antydt, innefatta ett tillmötesgående

af Riksdagens redan uttalade önskningar, och hvars rubbning väl

icke borde af Riksdagen ifrågasättas förr, än densamma åtminstone någon

tid varit underkastad praktisk pröfning.

Äfven jag anser att betydliga besparingar i trafik-kostnaderna och

tillväxt af nettobehållningen ännu skola komma att vinnas, fastän icke på

de vägar Utskottet föreställt sig eller genom tillfälliga ingrepp af Riksdagen.

Det är genom fortsatta noggranna beräkningar och försök angående

taxor och utgifter, sträng tillsyn ända ned till de minsta detaljer, samt

motstånd emot byråkratiska tendenser hos tjenstemännen och emot allmänhetens

växande fordringar på hastighet, beqvämlighet och lågt pris,

som jag anser bättre resultat af jernvägsförvaltningen vara att söka.

Det kraftigaste medel för vinnande af detta ändamål, som jag känner,

är att förordna skarpsinniga och kraftiga verkställande direktörer för

särskilda distrikt, aflönade endast med en viss del af nettobehållningen.

På grund af hvad jag ofvan anfört, yrkar jag afslag på momentet

b af Utskottets förslag.»

af Herr E. Key, hvilken ansåg större förenklingar och besparingar

i trafikstaten, än de af Utkottet föreslagna, kunna ega rum.

vid 9:de punkten (angående anläggning af en station vid Killeberg):

af Herr L. M. Nordenfelt, som utlät sig: »Oaktadt jag medgifver,

att den af Kongl. Muj:t föreslagna jernvägsstationen framdeles blifver

behöflig, anser jag dock, att dess anläggande tillsvidare bör anstå, på

följande skäl:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 26.

l:o. Enligt officiel beräkningar skulle tillväxten uti Statens trafikinkomster

till följd af den nya stationsanläggningen obetydligt öfverstiga

de påräkneliga utgifterna, oberäknad! ränta på anläggningskostnaden,

hvilket dessutom bestyrkes af det förhållandet, att aldra största

delen af den trafik, som skulle tillkomma den nya stationen, redan nu

upptages af de två närmast belägna stationerna.

2:o. Trafik-styrelsen har i ett förut afgifvit betänkande förklarat

den ifrågavarande stationen icke vara af den vigt, att den borde år

1870 anläggas, och jag kan icke finna någon väsendtlig förändring ännu

hafva egt rum, vare sig i ortens trafikförhållanden eller i statsverkets

ekonomiska ställning.

3:o. Medeltalet af den väglängd, som landsvägsfrakten skulle förkortas

för de å den nya stationen trafikerande, går knappt till ‘|, mil

och största förkortningen för någon af dem till eu mil.

4:o. Jag finner ingalunda afgörande, att lokala embetsman tillstyrkt

fördelar för de områden, som stå under deras förvaltning, och

känner flera fall då stationer på grund af sådana förord blifvit anlagda,

hvilka icke varit för jernvägens ekonomi fördelaktiga.

5:o. Jag befarar icke, att de bidrag, som nu erbjudas, skola vägras

vid den tidpunkt då statsverkets ställning medgifver, att, utan uppskjutande

af för samhället vigtigare ändamål, bevilja medel för den

ifrågavarande stationen.

6:o. Sedan man utfört en mindre ctationsanläggning, dröjer det

ej länge förr än de vid denna station trafikerande påyrka samma beqvämligheter,

som finnas vid andra stationer, hvaraf inom kort följer

stationens betydliga utvidgande och ökande af utgifterna för densamma,

utan att utgifterna för de bredvid liggande stationerna kunna väsendtligen

inskränkas. /

7:o. Jag är slutligen fullt förvissad om att utrymmet vid de båda

närmast liggande stationerna skall befinnas tillräckligt för flera år och

att icke heller ännu någon mötesplats erfordras emellan Ousby och

Elmhult.»

af Herrar C. R. von Stockenström, Carl Ifvarsson och C. A. V.

Kallstenius;

vid 10:de punkten (angående anläggning af en station vid Arlöf):

af Herrar Carl Ifvarsson och M. A/Ugren.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Riks-stateiis ©jette

Tpt

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta räntor,

enligt

markegång,

på förslag.

R:dr

36,0001—

17,000 —

45,600''—

86,950 —

29,700

95,500

6,000 —

77,267 —

1,075,108 82

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2!

R:dr 10 örej

kubikfoten.

Summa

Mätt.

j Värde förslagsvis

å 2

;R:dr 10 öre

ikubikfoten.

R:dr ö.

153,196

09

Kub.-f. k. R:dr

5,886 6

1,469,125,82,153,196,09] 5,886

12,361

86

Kub.-f. i k. R:dr ! ö.

7,157

6: 12,361,86

15,031

Riksmynt.

R:dr

o.

36.000

17.000

45,600

86,950

29,700

95,5001-

38

6,000-

77,267 •

Civil-dcpar
-

Statsråden utan departement

Departements-chefen ............

Departementets expedition.

Kommers-kollegium...............

Statistiska Tabell-kommissio
Nuvarande

beloppet .........

Tillkommer iaflöningsansla
byrån.

..............................

Lan dtmäteristaten:

Nuvarande beloppet .........

Af går: Lönerna för sju anR:dr

hvardera eller tillFör

Rikets ekonomiska karte
Ofverståthållare-embetet.

......

1,255,698 15 Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet .........

Tillkommer: Ersättning til

tjensteman för af de

boställen...........................

Ersättning för expropriera

mark från länsmansbo

stället Wara Stommen

Skaraborgs län ..............

7,157 j 8] 15,03138,1,649,715,15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o titt.

H/ufvi id titel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

mentet.

3 å 12,000

en:

............................................29,7CX)

et för Statistiska Central - ......................................... 300

...........................................95,500

re landtmätare å ...... 900

ammans.............................. 6,300

erk, Reservationsanslag...............

andsstatsånträdda

.437: —

13:

1,075,108: 82.

3,450: — 1,078,558: 82.

Penningar.

Indelt ränta

och ersätt

Förslagsanslag.

Oindelt spanmål.

Indelt tionde

och ersätt
-

ning för ''ning för inindragna

Jdragna tionräntor.

| deanslag.

Matt.

Värde förslagsvis

å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr 1 ö. R:dr

36.000 —

17.000 —

45,600''—•

86,950 —

30,0001-

R:dr

ö.

Kub.-f. |k. I R:dr

i ö.

89,200

6,000

77,267

Transport 1,078,558: 82. 388,017j—j — |—j — |_

Bih, till Riksd. Prof. 1870, 4 Samt 1 Afä. 13 Raft.

Summa

Riksmynt, j

R:dr ] ö.j

36,000 —

17,000:—;

45,600—|

86,950 —

30.000 —

89,200—1

6,000 —

77,267;—

388,017

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stata- Tf t skottets Utlåtande K-o 26.

Tpt

1870 års

Riks-stat anslår:

-

Spanmål.

Indelta rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

Penningar.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

''

Mått,

*

I Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

j kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr

Ö.

R:dr

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

ö.

R:dr

ö.

1,469,125

82

153,196

09

5,886

6

12,361

86

7,157

8

15,031

38

1,649,715

15

5,000

—

—

—

—

—

--

—

—

__

—

—

5,000

—

A,300,000

_

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

4,300,000

—

: 1,039

13

17,423

71

4

1

8

61

38

1

BO

Öl

18,551

46

|

125,000

125,000

•

50

1

184

69

17

7

37

17

•

,271

86

5,900,21495 170,80449

5,908

4

12,407

64

7,195

9

15,111

396,098,538

47

15,900,21495170,804 49

! 5,908| 4

12,407 64

7,195

9

15.111

39j6,098,53847

Bibehållna indelningar och

Ränta:

Nuvarande beloppet ...

Af går: Räntor af till

indragna boställen......

Tionde ...........................

Oindelt spanmål, såsom i

Särskildt förslagsanslag för

Landshöfdingens i WesterTill

bestridande af lösen

persedlar.....................

Statens jernvägstrafik, forlön

utgå.............................

Gästgifvares friheter:

Penningar, såsom i 187

Bibehållna indelningar och

dana:

Ränta.............................

Tionde ...........................

Oindelt spanmål, såsom i

Till lättnad för skjutsningsbestrides

och är särdeles

Färjor och färjekarlar:

Penningar, såsom i 1870

Bibehållna indelningar och

dana:

Ränta.............................

Tionde .........................

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26,

35

Transport 1,078,558: 82

ersättning för indragna sådana:

.................. 153,196: 09.

Statsverket

Penningar.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för

indragna

räntor.

Indelttionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

It: dr

388,017

223:

152,973: 09.

.................................... 12,361: 86.

1870 års Riks-stat ...... 15,031: 38.

landsstaterna i länen:

Norrlands län lön:

för åtskilliga i lönen ingående ränteslagsvis

beräknadt att af trafikmed
-

1,078,558

5,000

4,300,000

års Riks-stat..................... 1,039: 13.

ersättning för indragna så
-

17,423: 71.

8: 61.

80: Öl.

1870 års Riks-stat

tungan, der den genom entreprenad

tryckande, Reservationsanslag.........

1,039

125,000

års Riks-stat ........................ 50:

ersättning för indragna så
-

184: 69.

37: 17.1

50

13

R:dr

152,973

09

17,423

184

ö. R:dr

71

69

12,361

o.

86

61

37

17

Mått.

Kub.-f.

Värde förslagsvis

ä 2

R:dr 10 öre

| kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

7,157

38

Sgr 5,897,664 95 170,5811491 12,407 64 7,195

Transport^,897,664:95) 170,581)49) 12,407 64) 7,195

k.l R:dr

15,031

38

80

o.

Öl

R:dr

388,017

1,258,925

5,000

4,300,000

15''

18,551

125,000

271

o.

46

86

15,11139)6,095,765)47

15,111

39 6,095,76547

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1870 års Riks-stat anslår:

Spanmål.

(Indelta rån-:

Penningar, >or enligt !

i markegång

; på förslag.

Indelt på förslag, \

Värde å 2!

Alått. ;R:dr 10 öre1

! kubikfoten, j

Mått.

Oindelt.

i Värde förslagsvis

z 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Summa

Riksmynt,

S:

Tpt

R:dr

Tptjö,900,214

63.000

12.000

164,600

43,450

40,900

49,545

221,650

i 25,500

R:dr |ö.

,!

170,804:49

Kub.-f. jk.'' l

5,908 4^

R:dr

lö.l Kub.-f.

48,350

oo _l _ I

8—30 4o| 23,70010J

16,100}—! — i—j

716,29540 23,70o|lo|

12,407 64

7,195

k.| R:dr

15,111

330 7 i

5 4

336 1

694

o.

39

R:dr

6,098,538

47

11

34

o.

471

Jordbruket handeln

Reserv;!-

Skiften och afvittringar.........

Vägar och kommunikationer

Undervisningsanstalter för

Landtbruksingeniörer och deBefrämjande

i allmänhet åt

63.000

12.000

164,600

43,450—

40,900—

50,239 47 jHästafvelns förbättrande

221,650-

[Undervisningsanstalter fö

Nuvarande beloppet ........

Tillkommer: Förhöjning

giska institutet ............

Dito för slöjdskolan

25,500— [Befrämjande i allmänhet a

Nuvarande beloppet .........

Tillkommer: Förhöjning

åt sådane arbetare i d

hvilka önska att i fram

sig ökade insigter oc

48,350______Undervisningsanstalter fö

Nuvarande beloppet ........

Tillkommer: Förhöjning

gationsskola för under

om ångmaskiners kon

22,500|—[Befrämjande i allmänhet a

32,41184|Befrämjande i allmänhet a

Penningar, såsom i 187

1 j Bibehållna indelningar oc

! i dana ..............................

Oindelt spanmål, såsom

16,100]— Fiskerinäringens understö

70581

6,616,510 35 194,504|59! 5.908 4I 12.407 64

740,701 31

7,532j
-

15,817 20|6,839,23978;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 26,

37

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

.--------- _

Förslagsanslag.

Summa

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för in- dragna tion- deanslag.

Oindelt spannmål.

| Värde för-

Mått islagsvis ä 2

matt> R:dr 10 öre

jkubikfoten.

K:dr ö.

R:dr , ö.

R:dr ö.

Kuh.-f k.! R:dr 1 ö.

R:dr 1 ö.

Transport *>,897.664 95 170.581 49 12,407

och näringame.

tionsanslag.

......................................................... | 63,000

........................................................... i 12,000

jordbruk och landtmannanäringar.....! 164,600

ras biträden........................................I 43,450

jordbruk och landtmannanäringar......i 40,900

''........................................................... i 49,545

bergsbruk och slöjder:

221,650: —

04 7,195! 9 15,111

anslaget för Teknolo.

...................... 2,500: -

Stockholm .

slöjderna:

10,100:

12,600:

25,500:

234,250-

27,500]-

anslaget till reseunderstöd

särskilda näringsyrkena,

mande länder förvärfva

konstfärdighet .................. 2,000:

handel och sjöfart:

.....................................''..... 48,350: -

anslaget till Calmar navivisningsmeddelandeiläran

struktion och behandling 500: —t 48,850

handel och sjöfart ............................j 22,500

bergsbruket:

års Riks-stat..................... 8,700: 40.

ersättning för indragna så
1870

års Riks-stat............

23,700: 10. |

11: 34.

8,700;40i 23,70010

16,100;—| — |—|

S:gr 731,39540

23,700

10 —

—

336 1

70581

755,801

31

Transport 6,629,060 3ö! 194,28159! 12,407

64

7,532!—

15,817 2Ö[6,851,566 78

39

6.095,76547

63.000 —

12.000 —

164,600 —

330! 7

69447!

43,450

40,900

50,239

47

234,250;—!

51 1

11

34!

27,500!-

48,850!-

22,500;-

32,41184

16,100 —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 26.

Tpt

1870 års Riks-stat anslår:

Spanmål.

Penningar.

Indelta rän-j indelt på förslag. !

tor, enligt j---------—:--------j

! markegång i Värde å 2j

på förslag. 1 Mått. jR:dr 10 öre

ikubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Värde förslagsvis

ä 2

R:dr 10 öre

ikubikfoten.

R:dr.

6,616,510

110,000

4

4,500

2,700

18,500

188.000

26,500

440,000

R:dr.

194,504

2,946

27

Kub.-f.

5,908

R:dr.

12,407

o.

64

15,000 —|

|

50,046 08;

15,000-

Kub.-f.

7,532

1,264

870,25062 2,94627]

S-gr ______________________

S;a ‘7,486,76097 197,45086]

T

623

k.

R:dr. | ö.

i

15,817j20

2,65440

1,308 93

R:dr.

6,839,239

Summa

Riksmynt.

o.

78!

Diverse

110.000— jUtfiyttningshjelp efter skif2,

658 58 Ersättning till Sala bergsförvandling

eller afskrif
4,

500—Sodlingshjelp för kronony6,

955 56]Jordförluster genom kanalPenningar,

såsom i 1870

Bibehållna indelningar och

sådana..............................

Oindelt spanmål, såsom i

18,500 —■ Karantäns-inrättningen på

högst 15,850 R:dr.

Nuvarande beloppet .........

Afgå......................;;............

188.000— [Till aflösning af Öresund26,

500—jTill aflösning af Schelde
440,

000 — Kontrollen å bränvinsfortution

af tillverkningsafanslag:
Nuvarande

beloppet .........

; 1 Afgå.....................................

15,000]—IRese- och traktamentspen
I

| Nuvarande beloppet .........

| | Tillkommer, förhöjning......

50,046 08 Skrifmaterialier och ex
Nuvarande

beloppet ........

j j Tillkommer, förhöjning.......

15,000;—Extra utgifter, Beservations
-

1,887 3j 3,963:33 877,16022;

5,908; 4 12.407 64 9,419] 3! 19,78053 7,716,400!—;

'' Anm. Minskningen i Hufvudtiteln

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36, 39

i

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för in- dragna tion- deanslag.

Oindelt spanmål.

Summa

i

Jrennmgar.

Mått. ..

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt, j

R:dr

Ö.

R:d.r

Ö.

R:dr

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

ö.!

Transport

anslag.

ten, Förslagsanslag ........................

6,629,060

110.000

35

194,281

59

12,407

64

7,532

—

15,817

20

6,851,566

110,000

78

lag för förlust genom vissa räntors

ning.....................................................

4

18

1,264

2,654

40

2.658

58

byggare, Förslagsanslag.....................

4,500

_

_

__

_

_

4,500

j

och väganläggningar, Förslagsanslag:

års Riks-stat..................... 2,700: 36.

ersättning för indragna

.......................................... 2,946: 27.

1870 års Riks-stat............ 1,308: 93.

Känsö, Förslagsanslag.

2,700

36

2,946

27

—■ ,

—

623

3

1,308

93

6,955

56

|

....................................../... 18,500: —

....................................... 2.650: —

15,850

188,000

26,500

15,850

188,000

26,500

ska tullen, Förslagsanslag..................

_

tullen, Förslagsanslag .......................

_

fattningarnes tillämpning och resti- gift för utfördt bränvin, Förslags-

........................................ 440,000: —

......................................... 40,000: -

400,000

23,000

60,069

400,000

ningar, Förslagsanslag:

..........:.......................:....... 15,000: —

......................................... 8,000: —

23,000

j

pensel'', ved in. m., Förslagsanslag:

.................................... 50,046: 08.

............................. 10,023: —

08

60,069

i

081

anslag...................................................

15,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,000

—

“sJ

845,62362

2,946''27

— —

1,887

3

3,96333| 852,533122

Summa

7,474,68397

197,227 86

12,407

64 9,419

3

19,780537,704.100

utgör således 12,300 R:dr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats- Utskottets Utlåtande 2f:o 26.

Tab. Litt. B.

Extra Statsregleringsanslag under Sjette Hufviidtltelii.

Civil-departementets expedition.

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande...............

För Rikets ekonomiska karte verk ...................................

Skiften ock afvittringar.........................................................

Stats-Utskottet

föreslår.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,

maskiner m. m.................................................... 6,000: —

„ prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött.......................................................... 3 000:___!

„ understöd åt personer af mankönet, som genomgå ’

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel

och vård m. m............................................................ 2 000:___I

» understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola 4,500: —!

» fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor ........................ 55,000: -

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås.......................

Diverse anslag.

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tj ens tebiträden..!....................... 33,400:

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25,000:

» stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

’ andra länders allmänna arbeten ................................ 2 000:

R:dr j

l,800j
52,

CXX)j
107,

000-

70,500

3,000

Summa

60,400,

294.700

Stockholm, 1870.

Aséociationa-Boktryckeriet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:39 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel. s. 16 i texten