Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen Åttonde Hufvudtitel. af utgifterna under Eiks-statens

1870-03-11 · 59 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:28, Utlåtande, angående regleringen Åttonde Hufvudtitel. af utgifterna under Eiks-statens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

1

$:o 28.

Ank. till Kiksd. Kansli d. 11 Mars 1870, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen

Åttonde Hufvudtitel.

af utgifterna under Eiks-statens

(2:dra U. A.)

Uti Riks-staten för innevarande år finnas under Åttonde Hufvudtiteln, som

innefattar anslagen till Ecklesiastik-departementet, uppförda:

penningar

indelta räntor .

indelt spanmål .

oindelt spanmål

3,335,653: 19.

258,761: 29.

1,091,369: 37.

55,716: 15.

Tillhopa R:dr 4,741,500: —

För de förändringar, som vid denna hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet,

med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas i Riks-staten

upptagna, här nedan meddelade utlåtande.

Kleresistaten.

1;o. L anledning af derom gjorda, utaf vederbörande myndigheter förordade

underdåniga ansökningar har Kongl. Maj:t föreslagit, dels att ersättning åt

kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde af torpen Gårdsjötorp

och Södra Asen måtte beviljas med 3 kubikfot 9 kannor oindelt spanmål,

två tredjedelar råg och en tredjedel korn, motsvarande efter värde af

2 R:dr 10 öre kubikfoten 8 R:dr 19 öre, dels ock att åt kontraktsprosten i

Mora kontrakt måtte anvisas prostetunna från Wåmhus församling med 6

kubikfot 3 kannor oindelt spanmal, hälften korn och hälften hafre, motsvarande

efter samma värde 13 R:dr 23 öre.

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 15 Raft.

Angående

ersättning för

mistad kronotionde

m. m.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Afgående

anslag till den

fysiologiska

institutionen

vid universitetet

i Upsala.

Angående

upprättande

af en ad,junk - tur i nordiska

språk vid unive''

s''tetet i

TJpsala.

Vid denna nådiga framställning har någon annan anmärkning hos Utskottet

icke förekommit, än att, då lösen för kronotiondespanmål numera,

jemlikt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869, icke till statsverket ingår

efter markegångspris utan efter det särskilda omsättningspris, som i nämnda

förordning är stadgadt,'' det synts Utskottet icke vara lämpligt, att anslag af

förevarande beskaffenhet bestämmas i spanmål, för hvilken vederbörande allt

framgent skulle vara berättigade att undfå lösen efter medelmarkegångspris,

utan torde anslagen böra bestämmas till de belopp i penningar, som efter

nyssnämnda omsättningspris motsvara de ifrågavarande spanmålsqvantiteterna;

hemställande i öfverensstämmelse härmed Utskottet,

a) att under anslaget till Kleresistaten må uppföras ett belopp

af 8 R:dr 42 öre, såsom ersättning åt kyrkoherden

i Skagershuks pastorat för mistad kronotionde af torpen

Grårdsjötorp och Södra Åsen; och

b) att under samma anslag må anvisas ett belopp aflOR:dr

84 öre såsom ersättning åt krontraktsprosten i Mora

kontrakt för prostetunna för Wåmhus församling.

Universiteten.

2:o. Sedan kanslersembetet för universitetet i Upsala hos Kongl. Maj:t

i underdånighet anmält och förordat en af Consistorium Academicum Majus

derstädes gjord framställning om behofvet af ett årligt belopp af Femhundra

R:dr till fyllnad eller tillökning i årsanslaget till materiel för den fysiologiska

institutionen vid universitetet, har Kongl. Maj:t, som funnit framställningen

befogad, föreslagit Riksdagen att till 1,500 R:dr förhöja det nu till 1,000

R:dr bestämda årsanslaget för materielen vid nämnda institution.

På grund af hvad rörande detta ämne finnes i Statsråds-protokollet

(Bil. N:o 7 sid. 5 och 6) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att anslaget till materiel för den fysiologiska institutionen

vid universitetet i Upsala måtte ökas med 500 R:dr,

eller från 1,000 R:dr till 1,500 R:dr.

3:o. Herr J. O. Leffler har uti en inom Andra Kammaren väckt, till

Stats-Utskottet remitterad motion (hho 115) föreslagit, att Riksdagen måtte

anslå ett belopp af 2,500 R:dr, att årligen från och med nästa statsregleringsperiod

utgå för upprättande och underhållande af en akademisk adjunktur i

nordiska språken vid universitetet i Upsala.

Då det af ofvanbemälde motionär framställda förslag är af den vigt

och beskaffenhet, att det icke lämpligen bör, utan föregången närmare ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skits-Utskottets Utlåtande N:o 28.

B

redning af vederbörande myndigheter, till behandling af Riksdagen företagas,

får Utskottet, i saknad af sådan utredning, hemställa,

att Herr Lefflers ifrågavarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

4:o. Likaledes är från Andra Kammaren till Utskottet remitterad en

af Herr S. Ribbing väckt motion (N:o 217), innefattande det förslag, att

Riksdagen behagade bevilja ett årligt anslag af 2,500 R:dr till lön åt en

adjunkt med skyldighet att tjenstgöra såsom laborator vid den medicinsktkemiska

institutionen vid Upsala universitet.

Enligt hvad motionären uppgifvit, lärer universitetets kansler hos Kongl.

Magt anmält en af medicinska fakulteten i Upsala gjord och af Consistorium

Academicum förordad framställning i enahanda syfte med berörda förslag;

och då frågan således torde hafva varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, men Kongl. Maj:t icke funnit skäl att derom till Riksdagen göra

framställning, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr Ribbings förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

5:o. Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 6—8) inhemtas,

hade kanslersembetet för Lunds universitet uti underdånigt memorial

den 30 sistlidne November hos Kongl. Maj:t anmält behofvet af åtskilliga

dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som ansetts erforderliga för ett

tidsenligt upprätthållande af undervisningen och vården af universitetets inrättningar;

och har, med afseende å hvad kanslersembetet i nämnda memorial

upplyst och anfört, Kongl. Maj:t, som bland de gjorda framställningarne

funnit dem, hvilka rörde anslag för universitetets byggnadsfond och för den

nybildade geologiska institutionen böra företrädesvis vinna afseende, föreslagit

Riksdagen att förhöja årsanslaget till byggnadsfonden vid Lunds universitet

med ett årligt belopp af 2,000 R:dr samt bevilja ett årligt anslag af 1,000

R:dr för den geologiska institutionen derstädes.

Under åberopande af den utredning, som i afseende å dessa anslags

behof är i Statsråds-protokollet meddelad, tillstyrker Utskottet,

a) att anslaget till Lunds universitets byggnadsfond

måtte förhöjas med 2,000 R:dr; samt

b) att ett belopp af 1,000 R:dr måtte anvisas till den

geologiska institutionen vid nämnda universitet.

6:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att såsom ersättning

till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst, densamma

genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och Lackalänga församlingars

pastorat, hvilket såsom prebende tillhört den utaf aflidne Professoren

C. G. Brunius i lifstiden innehafda professorslön, finge vidkännas, anvisa ett

Angående inrättande

af en

adjunktur vid

den medicinsktkemiska

institutionen

i

Upsala.

Angående förhöj

dt anslag

till byggnadsfonden

vid

Lunds universitet

samt anslag

till den

geologiska institutionen

derstädes.

Angående ersättning

till

Lunds universitets

löningsfond

för <tt

indraget preb

end ep as tor åt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Utlåtande N;o 28.

anslag af 4,200 R:dr årligen att å universitetets stat uppföras samt utgå när

berörda pastorat blifvit universitetet frånskildt, i hvithet afseende meddelats,

att, det Professoren Brunii enka tillkommande nådår tilländaginge den 30

April 1871, hvadan för sistnämnda år erfordrades utbetalning af det ifrågavarande

anslaget endast till så stor del, som belöpte på åtta månader, eller

2,800 R:dr.

Sedan Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 18 Oktober 1854

anhållit, att Kong! Maj:t täcktes låta utreda, ej mindre om och hvilka prebendepastorater

lämpligen kunde utan men för kyrkan och det kyrkliga undervisningsväsendet

från deras egenskap af prebende fritagas, utan äfven det

ersättningsbelopp, som för åvägabringande deraf erfordrades, samt derefter

för Rikets Ständer framlägga den nådiga Proposition i ämnet, som kunde

finnas för ändamålet lämplig, har Kongl. Maj:t bland annat uti den under

den 4 Oktober 1861 fastställda utgiftsstaten för Lunds universitet föreskrifvit,

att de till filosofiska fakulteten derstädes anslagna Hardeberga och Sandby

samt Stäfvie och Lackalänga prebendepastorater skulle efter dåvarande innehafvarnes

afgång från universitetet skiljas, och att universitetets kansler ålåge

att,. när någon af dessa prebendens innehafvare afgått, derom göra underdånig

anmälan och föreslå den ändring, som då i utgiftsstaten borde vidtagas,

samt sättet för beredande af de för ändamålet erforderliga medel. Sedermera

hafva jemväl, med bifall till Kongl. Maj:ts då i ämnet aflåtna nådiga Proposition,

Rikets aren 1862—1863 församlade Ständer beviljat ersättning till

universitetets löningsfond för den förlust, som uppkommit vid indragning af

det förstnämnda prebendepastoratet.

Vid sådant förhållande och då samma grunder, efter hvilka beloppet

af denna ersättning beräknades, blifvit i det nu framlagda förslaget iakttagna,

tillstyrker Utskottet,

att såsom ersättning för minskad inkomst till följd af upphörande

af Stäfvie och Lackalänga församlingars pastorats

prebendeegenskap måtte å Lunds universitets stat uppföras

4,200 R:dr, samt deraf för år 1871 anvisas 2,800 R:dr.

Karolinska medikokirurgiska institutet.

ÅdagefGr den . T''°‘ ^ded anledning af en utaf lärarekollegium vid Karolinska mediko
patoiogisict-

kirurgiska institutet derom gjord och af kanslersembetet för Upsala univerZtuttl

sitet förordad underdånig framställning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

vid Karolin- ätt bevilja ett anslag af 1,000 R:dr årligen till bestridande af omkostnader

ska mstitutet. vid. de arbeten, som utföras inom den patologiskt-anatomiska institutionen vid

detta läroverk.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

5

Hänvisande till hvad i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 10) blifvit

till stöd för berörda framställning anfördt, tillstyrker Utskottet,

att för den patologiskt-anatomiska institutionen vid Karolinska

medikokirurgiska institutet måtte anvisas 1,000 R:dr.

Elementarläroverken.

8:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t, uppå derom gjorda och af Angående

Statskontoret (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7 sid. 10—12) förordade un-9°^°™lsuep^

derdåniga framställningar, föreslagit, tillstyrker Utskottet: härda löne
a)

att ersättning för ett tillförene af stadskassa^ i År- J^neehmtiboga

till eu kollega vid dervarande elementarläroverk ut- tariäroverk.

betaldt lönebidrag, som numera upphört, måtte anvisas

med 100 R:dr; och

b) att såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag

af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket

derstädes måtte beviljas 133 R:dr 34 öre.

9:o. Sedan Stockholms stadsfullmäktige uti underdånig skrifvelse af den Angåendeord1

December 1868 anhållit, det Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder fastställa ''stockloims

en för ordnande af elementarläroverken i hufvudstaden med afseende å den stads element

närmaste framtidens behof uppgjord plan, som afsåg att upprätta ett på tar^0”erk

båda bildningslinierna fullständigt läroverk å Norrmalm, att jemväl inrätta

ett på båda bildningslinierna fullständigt läroverk i stadens södra del, att inrätta

det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan blifvit af Rikets

Ständer anvisade, å Ladugårdslandet och att bibehålla Jacobs och Catharina

nuvarande femklassiga läroverk såsom sådana i sina närvarande lokaler, så

och efter det stadsfullmäktige äfvensom direktionen öfver Stockholms stads

undervisningsverk, hvilken i underdånigt utlåtande den 9 sistlidne April till

hufvudsakliga delar tillstyrkt nyssnämnda plan, i sammanhang dermed hemställt,

att Nicolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets tvåklassiga

skolor måtte indragas och de medel, som derigenom blefve att tillgå,

användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket på Södermalm,

hvartill äfven borde användas rektorslönerna vid Clara och Maria

förut fristående femklassiga läroverk, som enligt förslaget skulle komma att

bilda underklasser i fullständiga läroverk, — bär, enligt hvad af Statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 sid. 15) inhemtas, vid underdånig föredragning den

29 sistlidne April af detta ärende Kongl. Maj:t, med godkännande af den

åsigt att två fullständiga elementarläroverk böra finnas i hufvudstaden, funnit

godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt lärohus jemte bostad åt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd tillgängligt, ett fullständigt läroverk

skall inrättas å Norrmalm, samt förklara, att i anledning af det framställda

förslaget om ett fullständigt läroverk å Södermalm Kongl. Maj:t ville

framdeles, när dertill erforderliga medel blifva att tillgå, fatta nådigt beslut;

hvarjemte Kongl. Maj:t, som i afseende å de lägre elementarläroverken inom

hufvudstaden, funnit godt gilla bibehållandet af Jacobs och Catharina femklassiga

skolor i deras nuvarande lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid

1865 —1866 årens riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden

beviljade anslag finge tillsvidare användas för en femklassig skola i den af

stadsfullmäktige förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande

åtgärder för eu omreglering af elementarläroverken i Stockholm,

från rektorer och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna derstädes låtit

infordra yttranden, huruvida de vore villiga att i händelse af dessa skolors

indragning träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk i hufvudstaden,

äfvensom i de fullmakter, hvilka hädanefter utfärdas för lärare vid elementarläroverken

i Stockholm, anbefallt intagandet af det förbehåll, att de utnämnde

skola vara skyldige att, om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat

hufvudstadens elementarläroverk än det, vid hvilket ledigheten uppstått.

Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken i

Stockholm, afsåge en med skolstadgans föreskrifter öfverensstämmande samt

tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare och mera ändamålsenlig

reglering af dess läroverk, äfven i följd af det starka tilloppet

af lärjungar till det nuvarande gymnasium, vore af ett oafvisligt behof påkallad,

men bildandet af ett nytt fullständigt läroverk i Stockholm icke kunde

försiggå utan Riksdagens medgifvande, att de tillförene för andra löroverks

behof anslagna medel finge för nämnda ändamål anlitas, har Kong!. Maj:t

nu gjort framställning derom, att, när läroverkshus och rektorsboställe blifvit

genom kommunens försorg anskaffade, ett nytt fullständigt elementarläroverk

i Stockholm måtte upprättas med lönestat enligt gällande grunder för rektor,

7 lektorer och 7 adjunkter, samt att de för de tvåklassiga skolorna derstädes

nu utgående statsanslag äfvensom rektor slönerna vid två af hufvudstadens

femldassiga skolor måtte till bestridande af de för det nya fullständiga

läroverket erforderliga kostnader användas.

Enligt den i Statsråds-protokollet meddelade utredning uppgå lönerna vid

de lärareplatser, som äro till indragning föreslagna, till ett sammanlagdt belopp

af 26,000 R:dr, hvilket jemnt motsvarar hvad som skulle för genomförande

af den föreslagna nya regleringen erfordras.

Då emellertid en fullständig reorganisation af hufvudstadens elementarläroverk

nu förestår, synes tillfället icke böra lemnas obegagnadt att söka

afhjelpa de klagomål, som på sednare tiden allt mera allmänt försports deröfver,

att genom den nuvarande anordningen af elementarläroverken och be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

1

skaffenheten af den bildning, som der meddelas, den intelligenta delen af

folket alltför mycket dragés från industrien och de praktiska yrkena ej endast

i följd af sjelfva riktningen af denna bildning, utan äfven och hufvudsakligast

derigenom att ungdomen vid läroverken qvarhållas vida utöfver den

tid, då de skulle med fördel för dem sjelfva och för yrkena kunna inträda

på den praktiska banan. Orsaken till detta missförhållande är till en hufvudsaklig

del att falna uti sammanblandningen af de klassiska och reala

linierna vid samma läroverk, hvarigenom å ena sidan den reala bildningen

undertryckes och ej kan tillkämpa sig det erkännande, den i och för sig

förtjenar, å andra sidan äfven den klassiska undervisningen lider genom nödvändigheten

att vid lärokursernas bestämmande i någon mån afse deras behof,

som önska endast följa den reala linien. Det torde alltså nu vara skäl

att genom inrättande af ett endast för den reala undervisningen ordnadt fullständigt

läroverk söka fylla det behof, som i förenämnda hänseende förefinnes.

Derigenom blefve jemväl möjlighet beredd att med mera frihet och konseqvens

ordna den klassiska undervisningen för de särskilda ändamål, hvarför

den är afsedd.

Utskottet hemställer alltså,

att .Riksdagen måtte till svar å Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning i underdånighet meddela, att Riksdagen

af de skäl, som här ofvan blifvit anförda, funnit godt

medgifva, att de af Kongl. Maj:t till indragning föreslagna

lönerna för åtskilliga lärarepiatser i Stockholm, tillsammans

utgörande 26,000 R:dr, må af Kongl. Maj:t användas

dels till bildande af ett fullständigt realläroverk i hufvudstaden,

dels ock till ordnande af undervisnino-en vid

öfriga elementarläroverk derstädes.

10:o. Redan uti underdånig skrifvelse den 25 Februari 1858 hafva

Rikets Ständer i afseende å skolan i Skeninge, det enda af rikets offentliga

elementarläroverk, som består af en klass, hemställt, huruvida icke nämnda

skola kunde vid dåvarande lärarens afgång indragas. Sedan domkapitlet i

Linköping, som derefter erhöll nådig befallning att göra underdånig anmälan,

när nämnde lärare lemnade sin befattning, den 14 April sistlidet år inberättat,

att denne lärare blifvit genom Kongl. Maj ds utslag från sin lärarebefattning

för alltid skiljd, har Kongl. Majd nu, med afseende å beslutet om indragning

af läroverkens lägsta klass, och då Rikets Ständers berörda åsigt

äfven vid 1862—1863 årens riksdag blifvit af dem uttalad, föreslagit Riksdagen,

att det till lön för läraren vid skolan i Skeninge under anslaget till

elementarläroverken anvisade belopp, 1,000 R:dr, må från och med år 1871

upphöra.

Angående indragning

af

löneanslaget

till läraren i

Skeninge

skola m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Angående, utvidgning

af

elementarläroverket

i

Umeå.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren af Herr J. G. Granlund väckt, till Utskottet remitterad

motion (N:o 191), deruti — med anledning af Kongl. Maj:ts ofvanberörda

framställning och då staden Skeninge och omkringliggande, tätt befolkade ort

således skulle blifva i saknad af läroverk, hvilket väl icke vore eller kunde

vara förhållandet med någon enda stad inom riket, samt då stadens fullmäktige,

på sätt ett motionen bifogadt protokollsutdrag utvisade, förbundet sig att

anskaffa utvidgad lokal för ett treklassigt läroverk samt bostad åt rektor —

motionären anhållit, att Riksdagen måtte bevilja staden Skeninge nödigt anslag

till lärare vid ett tvåklassigt elementarläroverk eller, om detta förslag ej

vunne Riksdagens bifall, att det hittills utgående anslag af 1,000 R:dr till

Skeninge skola måtte fortfarande få bibehållas för eu vikarierande lärare, intill

det års utgång, då en reglering af rikets elementarläroverk, som enligt

motionärens förmenande nu skulle pågå, hunnit afslutas, eller något annat läroverk

kunde komma staden till godo. Varande motionen åtföljd af intyg,

att lärjungarnes antal vid ifrågavarande skola utgjorde förliden hösttermin

22 och vid innevarande vårtermins början 23.

De skäl, som Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag-anförde

till stöd för sin ofvan omförmälda hemställan, voro, att det syntes mindre

lämpligt, att ett Statens läroverk funnes med en ensam lärare, och att skolans

indragning jemväl blifvit beslutad redan år 1822, samt att denna åtgärd

sedermera blifvit af tvänne skolrevisioner tillstyrkt. Denna åsigt har, på sätt

ofvan blifvit anfördt, äfven gjort sig gällande vid 1862—1863 årens riksdag,

då väckt motion om skolans utvidgning af rikets ständer lemnades utan afseende.

Då härtill kommer att på ett jemförelsevis ringa afstånd från Skeninge

finnas tre läroverk, nemligen ett fullständigt i Linköping, ett treklassigt

i Wadstena och en tvåklassig pedagogi i Gfrenna, får, med erinran att

uti ifrågavarande lärarelön ingår afkomst af boställsjord, beräknad till 25 R:dr,

hvilket belopp icke är i anslaget till elementarläroverket inbegripet, Utskottet

tillstyrka,

att Riksdagen, med afslag å Herr Granlunds förevarande

motion, måtte på det sätt bifalla Kongl. Majds framställning,

att den i stat anslagna lönen för läraren vid den

enklassiga skolan i Skeninge, 975 R:dr, må från och med

år 1871 upphöra att utgå.

li:o. Till Stats-Utskottet hafva blifvit remitterade tvänne motioner angående

utvidgning af Luleå elementarläroverk, hvilka blifvit väckta den ena

af Herr S. P. Bergman inom Första Kammaren (N:o 42) och den andra af

Herr A. P. Bäckström inom Andra Kammaren (N:o 187). Dessa motioner

åsyfta, att Riksdagen måtte anslå medel till aflöning för tvänne lektorer vid

Luleå,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28. 9

Luleå, nu endast på reallinien fullständiga elementarläroverk, samt om detta

bifölles, att nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt elementarläroverk

å båda linierna från och med nästa läseårs början, med vilkor att landstinget

enligt sitt åtagande, bekostade aflöning till en lektor intill den tid då den

vid denna riksdag blifvande statsreglering log sin början. Eller om detta

icke kunde bifallas, att Riksdagen ville anslå medel till aflöning för tvänne

lektorer ° vid Luleå elementarläroverk, hvaraf aflöningen till en lektor skulle

utgå från och med 1871 och aflöningen till den andra från och med 1875,

samt om detta bifölles, att nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt

elementarläroverk å båda linierna från och med nästa läseårs början, med

vilkor att landstinget, enligt sitt åtagande, bekostade aflöningen till en lektor

till och med år 1874. Beträffande behofvet af den ifrågasatta utvidgningen

är, bland annat, anfördt, att de flesta lärjungar vid Luleå läroverk begagnade

undervisningen på klassiska linicn, så att höstterminen 1869, då hela

antalet lärjungar, enligt läroverkets katalog, utgjorde 70, endast 4 begagnade

undervisningen a den särskilda reallinien. Sedan de 5 lägre klasserna blifva

genomgångna, måste derföre lärjungarne besöka annat utom länet beläget

fullständigt högre läroverk, för att fullborda sin elementarbildning. Samma

förhållande inträffade för lärjungarne i Haparanda treklassiga och i Piteå femklassiga

läroverk. Det närmast Norrbotten belägna fullständiga högre elementarläroverk

vore det i Umeå. Afståndet derifrån vore till Haparanda 45

mil, ^ till Lulea 30 mil och till Pitea 23y2 mil. Vore deremot läroverket i

Luleå fullständigt, så kunde lärjungarne derstädes erhålla tillräcklig högre

elementarundervisning. Lärjungarne från Haparanda behöfde i sådant fall

endast resa 15 mil och de från Piteå 6% mil. Ett annat för Norrbottens

lån eget förhållande borde härvid äfven tagas i öfvervägande, nemligen innevånarnes

olika nationaliteter. Innevånarne i norra delen af länet utgjordes

af finnai, hvilka med högst fa undantag endast talade och förstode finska

språket, likasom uti andra delar af länet endast lappska språket vore det allmänna.

Uti dessa delar af länet, hvars folkmängd utgjorde öfver 25 procent

af länets folknummer, måste presterskapet, för att kunna förrätta sin tjenst,

första och obehindradt tala befolkningens språk, hvarföre uppkommande prestledigheter

ofta nog icke kunde besättas förr än efter längre tids förlopp af

brist på tjenliga sökande. Samma förhållande inträffade äfven med examinerade

folkskolelärare. Det vore derjemte önskligt och säkerligen till både allmän

och enskild nytta, om såväl militäre som civile tjensteman vore mäktige

det språk, som talades af befolkningen inom tjenstgöringsdistriktet. Om

det inom länet funnes ett fullständigt elementarläroverk, så vore föräldrar tillhörande

nämnda nationaliteter i tillfälle att förskaffa sina söner sådan elementarbildning,

som fordrades för att vinna inträde såväl i Statens som i kyrBih.

till Rihsd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

Angående

utvidgning aj

elementarläroverket

i

West er vik.

kans tjenst, och de nu omförmälda, ofta förekommande olägenheterna skulle

derigenom småningom upphöra. Ortens innevånare, som allt mer och mer

insett vigten af denna angelägenhet, hade dels redan gjort och dels förbundit

sig att härför göra icke obetydliga uppoffringar; sålunda hade Luleå stad,

under förhopppning om läroverkets utvidgning, byggt ett nytt rymligt läroverkshus

af sten, som kostat staden omkring 40,000 R:dr, utan annat bidrag

än 3,000 R:dr från stiftets byggnadsfond. Likaledes hade länets landsting

förbundit sig att, om läroverkets utvidgning icke med andra vilkor kunde

erhållas, för en tid af högst fem år bekosta aflöningen till en lektor.

Vid 1867 års riksdag väcktes likaledes motion om Luleå läroverks

utvidgande till fullständigt äfven på latinlinien, men frågan härom blef af

Riksdagen afslagen på grund af den då rådande bristen på lärarekrafter. Förhållandet

i detta afseende är nu väsendtligen olika. Enligt en från ecklesiastik-departementet

meddelad uppgift utgör största antalet platser, hvilka stå

otillsatta i brist af kompetente sökande, öfningslärarebefattningarne vid de

lägre läroverken. Till öfriga lärarebeställningar, såväl vid lägre som i synnerhet

vid högre läroverk, saknas för närvarande sällan kompetente sökande.

Yid sådant förhållande och då med hänseende till belägenheten af ifrågavarande

läroverk den föreslagna utvidgningen obestridligen är af billighet påkallad,

anser sig Utskottet böra motionärernes förslag understödja; men då

en väsendtlig omreglering af elementarläroverken redan är ifrågasatt, torde

de lärare, som för utvidgningen erfordras, böra underkastas vilkoret af skyldighet

att vid annat läroverk tjenstgöra, hemställande derföre Utskottet,

att för Luleå elementarläroverks utvidgning till fullständigt

äfven på latinlinien må från och med nästa års början anvisas

2,000 R:dr till lön åt en lektor, med vilkor att

Norrbottens läns landsting, enligt sitt åtagande, från samma

tid bekostar aflöning åt en lektor till och med år 1874;

börande de lärare, som för nämnda utvidgning kunna tillsättas,

underkastas skyldighet att i händelse af förändrad

reglering för ifrågavarande läroverk vid annan skola tjenstgöra.

12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad

motion (N:o 33) har Herr G. F. Tenger föreslagit, det Riksdagen måtte besluta

om AVesterviks på reallinien högre elementarläroverks upphöjande till

fullständigt å båda linierna medelst beviljandet af anslag till bränne nya ordinarie

lektorslöner. Skulle Riksdagen icke finna skäl att gilla denna motion,

är såsom alternativ föreslaget, att AVesterviks läroverk måtte blifva på det

sätt utvidgadt, att undervisningen i latinska språket allena, med uteslutande

af det grekiska, måtte utsträckas till de båda högsta klasserna, under det att

undervisningen i de vigtigaste reala ämnena, matematik och fysik, äfvensom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o Sfi.

11

i franska språket, fortfarande lemnades till samma omfång som hittills. För

bestridande af denna latinundervisning erfordrades anslag endast för en enda

lektor, och kunde, derest mot förmodan svårighet skulle möta för absolut bifall

dertill, den blifvande innehafvaren af denna tjenst blifva rörlig eller förbunden

att tjenstgöra vid annat läroverk, derest den vidtagna utvidgningen

af Westerviks läroverk emot förmodan skulle i framtiden befinnas ej medföra

påräknad nytta.

Till stöd för denna framställning har motionären bland annat anfört,

att genom norra Calmar läns landstings och staden Westerviks förenade

uppoffringar, understödda af bidrag från Statsverket, vore ett tillräckligt prydligt

och i allo ändamålsenligt lärohus färdigt att från och med höstterminens

början innevarande år öppna sina lärosalar för den bildningssökande ungdomsskaran,

som vid 1869 års vårtermin utgjorde 155. Kostnaden fördetta

lärohus uppginge, utom statsbidraget 35,000 R:dr, till närmare 130,000 R:dr.

Att det hittills varande, endast på reallinien fullständiga elementarläroverket

ingalunda motsvarade hvarken denna landsorts eller staden Westerviks behof,

fratnginge deraf, att de aldra flesta af de lärjungar, hvilka vid läroverket

undergått maturitetsexamen, alltsedan den tid detta blef på reallinien

fullständigt, varit sådana, hvilka tillhört latinlinien, så långt latinundervisning

der meddelats. Afståndet till de två närmaste fullständiga läroverken i

Norrköping och Linköping vore 11 till 12 mil.

Då enahanda skäl tala för utvidgning af detta läroverk, som i föregående

punkt äro anförda för Luleå elementarläroverks fullständiggörande äfven på

latinlinien, får Utskottet hemställa,

att, för utvidgning af Westerviks elementarläroverk, må

från och med nästa års början anvisas 2,000 R:dr, till

lön åt en lektor, med skyldighet för den blifvande innehafvaren

af denna tjenst att, om så fordras, ingå i tjenstgöring

vid annat elementarläroverk.

13:o. Jemte anmälan derom, att för år 1870 ett extra anslag af 20,000 Angående a,>- R:dr blifvit anvisadt för utsträckning af kriqsbildninqen vid rikets offent- sla,J fiir uU

• • ^ t/ sfi''d eu it in (j (tf

liga skolor och undervisningsverk, anhöll i underdånig skrifvelse af den 13 krigsbiidnmMaj

1869 sist församlade Riksdag, att Kongl. Maj:t måtte för den näst sam- vid de

manträffande framlägga förslag i afseende å de an slagsbelopp, som för be- °dervZ^Trörda

ändamål kunde framgent anses erforderliga. I afseende å denna fråga verken.

har direktionen för Gymnastiska centralinstitutet den 22 sistlidne December

till Kongl. Maj:t afgifvit infordradt utlåtande, och dervid föreslagit en fullständig,

i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 17—21) intagen plan, enligt

hvilken de militära öfningarne borde vid olika slag af läroanstalter bedrifvas.

I fråga om de kostnader, som den enligt nämnda plan ifrågasatta utsträckning

af undervisningen i militära ämnen måste komma att medföra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.

framstode, enligt hvad vidare är i Statsråds-protokollet meddeladt, först behofvet

af förhöjda arfvoden åt redan anställda gymnastiklärare, som voro militärer,

samt af medel till rese- och traktamentsersättning åt officerare, hvilka

måste kommenderas såsom biträdande vid sådana läroverk, der gymnastikläraren

icke vore kompetent att bestrida den föreslagna militära undervisningen.

Bland rikets 31 högre elementarläroverk hade 15 till gymnastiklärare

militärer och 16 egde gymnastiklärare, som icke ådagalagt full insigt

i militära ämnen. För de förra syntes en arfvodesförhöjning af i allmänhet

200 R:dr för hvarje erfordras och ersättningen för resor och traktamenten

till de officerare, som skulle särskildt förordnas, kunde ej upptagas lägre än

till 300 R:dr för hvarje. I båda fallen borde dock beloppen något jemkas

efter den olikhet i göromålen på olika ställen, som af större lärjungeantal

o. s. v. naturligen blefve en följd. Undervisningen vid sju folkskolelärareseminarier

och fyra tekniska skolor borde kunna bestridas med en kostnad för

hvarje af 150 R:dr. För de sålunda omnämnda 42 läroverken uppkomme

då en summa af 9,450 R:dr, men dels med afseende derpå, att inträffande

förändringar i den nuvarande lärarepersonalen måste medföra förändring i

den uppgjorda beräkningen, dels ock emedan det antagna, lägsta normalbeloppet

af 200 R:dr säkerligen måste i flera fäll förhöjas, med afseende å

redan nämnda förhållanden, syntes den summa, som till ifrågavarande arfvoden

och ersättningar årligen erfordrades, icke böra upptagas lägre än till

10,500 R:dr. Då målskjutningsgevär syntes kunna under första året anskaffas,

behöfde något vidare årligt anslag för detta ändamål ej ifrågakomma.

Deremot måste ammunition för målskjutningen medföra en icke obetydlig årlig

kostnad. Enligt omförmälda plan skulle omkring 600 lärjungar vid elementarläroverken

och 200 elever vid folkskolelärareseminarierna komma att

öfva målskjutning med remingtongevär. Med beräkning af 50 skott för hvar

och en, skulle i det hela 40,000 skarpa patroner erfordras, medförande en

utgift af 2,400 R:dr. Ett nära lika stort belopp behöfdes för anskaffande af

ammunition till 100 salongsskott för hvar och en af de 2,400 lärjungarne i

sjette klassen och sjunde klassens nedre afdelning vid elementarläroverken,

samt af 400 seminarie-elever. Totalkostnaden för ammunitionen skulle således

uppgå till 4,640 R:dr, hvilken summa syntes böra jemnas till 5,000 R:dr.

Kostnaden för inrättandet af skjutbanor vid läroverk i de städer, hvarest dylika

banor ej redan funnes, borde kunna bestridas med ett årligt belopp af

500 R:dr. Slutligen erfordrades ett belopp af 4,000 R:dr till arfvode för det

med inspektionen öfver ifrågavarande undervisning förenade arbete äfvensom

till reseersättning.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t för

utsträckning af krigsbildningen vid rikets offentliga skolor och undervisningsverk

af Riksdagen äskat ett anslag af tillsammans 20,000 R:dr, nemligen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

13

på ordinarie stat: under anslagen till elementarläroverken, till förhöjning af

arfvoden för gymnastiklärare vid elementarläroverken och till rese- och traktamentsersättning

åt officerare, som särskildt förordnas att leda vapenöfningarne

derstädes, samt till anskaffande af ammunition och inrättande af skjutbanor

13,500 Il:dr, deri inberäknade de för de tekniska elementarskolorna

erforderliga belopp; och under anslagen för folkundervisningen till arfvoden

för ledning af vapenöfningarne och till ammunition för målskjutning vid

folkskolelärare-seminarierna 2,500 R:dr; samt på extra stat: för inspektion

öfver undervisningen i gymnastik och vapenöfningar vid läroverken 4000 R:dr.

Då ofvan omförmälda plan för militäröfningarnes bedrifvande vid rikets

offentliga skolor och undervisningsverk synes Utskottet ändamålsenligt uppgjord

med afseende å bibringandet vid läroverken af den mera omfattande

krigsbildning, som med det härför beviljade anslaget vid sista riksdagen afsags,

samt Utskottet icke haft något att erinra vid beräkningen af kostnaderna

för anordnandet af ifrågavarande undervisning, har Utskottet ansett sig

böra biträda Kongl. Maj:ts framställning i ämnet. Med iakttagande af den

ordning, hvaruti de särskilda anslagen äro af Kongl. Maj:t begäi’da, får Utskottet

derföre här tillstyrka,

att för befrämjande af gymnastik och vapenöfningar måtte

under anslaget till elementarläroverken beviljas: till förhöjning

af arfvoden för gymnastiklärare, till rese- och

traktamentsersättning åt officerare, som särskildt förordnas

att leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition

för målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans

13,500 R:dr.

14:o. Då, på sätt Statskontoret i sin den 1 December sistlidet år afgifna

underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning,

anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp oindelt

stanniol, enligt 1870 års riksstat utgörande 21,721 kubikfot 5 kannor, lämpligen

borde till förenkling i räkenskaperna förvandlas i penningar, enär

lösen för denna spån mål utgår enligt gällande statspris, har Kongl. Maj:t

föreslagit, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må utbytas mot ett efter

nämnda pris svarande kontant anslag, eller 45,615 R:dr 15 öre, att tilläggas

det öfriga till elementarläroverken anvisade penningeanslag; hemställande Utskottet,

att det under anslaget till elementarläroverken uppförda

belopp oindelt spanmål, 21,721 kubikfot 5 kannor, måtte

utbytas mot ett efter nu gällande statspris svarande kontant

anslag, 45,615 R:dr 15 öre, att tilläggas det öfriga

för dessa läroverk anvisade penningeanslag.

/Ingående

utbyte af läroverkens

oindelta

spanmål

emot kontant

penningeanslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Angående

anslagen för

folkundervisningen.

Folkundervisningen.

15:o. På grund af de skäl, som i oftanämnda Statsråds-protokoll (Bil.

N:o 7 sid. 23—25) finnas anförda, har Kongl. Maj:t föreslagit, att, på det

hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare, som blifvit till lärarebefattningen

antagen i den ordning, som folkskolestadgans 6 § 3 mom., enligt detta lagrums

lydelse i Kongl. Förordningen den 29 September 1853, föreskrifver,

och som åtta år varit i ordinarie läraretjenst anställd, samt antingen åtnjuter

stadgad minimilön, enligt Kongl. Kungörelsen den 11 December 1863, eller

lön öfver minimum, enligt de genom Kongl. Kungörelsen den 20 Maj 1868

fastställda grunder, eller ock, der klockaretjenst är med lärarebefattningen

förenad, för dessa båda tjenster uppbär löner, hvilka sammanlagda icke öfverstiga

värdet af femtio tunnor spanmål, må, om honom af vederbörande

skolråd och folkskoleinspektör meddelas vitsord, att han med nit och skicklighet

egnat sig åt sitt lärarekall, erhålla ett årligt lönetillägg af Femtio

Riksdaler, samt att Riksdagen för detta ändamål måtte anvisa ett belopp af

68,000 R:dr, att uppföras under det på Åttonde Hufvudtiteln för folkundervisningen

upptagna reservationsanslag. Yidare och då, utöfver det på ordinarie

stat uppförda årliga anslag af 160,000 R:dr till folkskoleväsendets

utveckling och förbättring, en ytterligare förhöjning i detta anslag vore behöflig

för fyllande af redan anmälda behof, och då med all sannolikhet

kunde beräknas, att under innevarande år dels flera nya småskolor komme

att bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring

blefve vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallades,

och billigheten fordrade, att församlingar, som åtogo sig de för skolväsendets

fullständigare ordnande behöfliga uppoffringar, äfven framgent måtte kunna

genom bidrag af Staten erhålla det understöd, som förut kommit andra församlingar

till godo, har Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig framställning

om 15,000 Riksdalers förhöjning i anslaget å Riksstatens Åttonde

Hufvudtitel till skolväsendets utveckling och förbättring, att under de vid

sistliöne riksdag bestämda vilkor af Kongl. Maj:t disponeras.

I sammanhang med dessa nådiga framställningar har Utskottet till

behandling förehaft tvänne inom Andra Kammaren väckta, till Utskottet

remitterade motioner, nemligen:

af Herr G. Bjerhander (motion K:o 113), som föreslagit, att Staten

måtte indraga så väl den halfva personliga skyddsafgiften, som hittills användts

-af kommunerna under namn af folkskoleafgift,

beräknad till.................... R:dr 640,000: —

Transport R:dr 640,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

15

som äfven de särskilda anslagen, nemligen

till förbättring af folkskolelärares löner. .

och till småskolor..............

Transport R:dr 640,000: —

„ 150,000

„ 150,000

Summa R:dr 940,000: —;

att, med bibehållande så väl af de öfriga, på ordinarie stat uppförda

anslagen, som det på extra stat uppförda anslaget till medellösa församlingar,

Staten derjemte förbinder sig att till hvarje i fast skola antagen examinerad

lärare utbetala den kontanta lönen, då kommunerna bekosta allt

ifrigt, uppgående till ungefär enahanda belopp; att folkskolorna ordnas efter

folkmängden och lokala förhållanden; att ett visst förberedande kunskapsmatt

matte stadgas för inträde i folkskolan; att Staten icke vidare inblandar

sig i skolans ekonomiska angelägenheter, utan endast utöfvar en sorgfällig

tillsyn öfver undervisningens framgång; och att Riksdagen anslår för nu

uppgifna ändamål behöfliga medel. Såsom ett andra alternativ har motionären

yrkat aflåtande af en skrifvelse, med underdånig anhållan, att Kongl.

Maj:t genom sitt Ecklesiastik-departement täcktes låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag, hufvudsakligen i den syftning, som nu blifvit föreslagen; samt

Herr Åke Andersson (motion N:o 205), som föreslagit, att

Staten måtte indraga det anslag, som hittills utgått till kommunerna under

namn af folkskoleafgift, oafkortadt beräknadt till 640,000 R:dr, sammanlagdt

med anslaget till förbättring af folkskolelärares lön 150,000 R:dr, samt på

ordinarie stat uppföra ett anslag, att utgå med 790,000 R:dr under rubriken:

”Understöd för kommunerna till folkskolelärares aflönande”; att hvarje

kommun för hvarje sin egentliga folkskola måtte af Staten erhålla, såsom

bidrag till den ordinarie lärarens aflöning, hälften af hans lön från 400 till

500 R:dr, utan att husrum, vedbrand, kofoder och planteringsland få i denna

lön inräknas; att anslaget på ordinarie stat, 160,000 R:dr, afsedt hufvudsakligen

för småskolans behof, måtte förhöjas med 15,000 R:dr, såsom Kong].

Maj:t äskat, till 175,000 R:dr; samt att kommunerna för hvarje sin småskola

af Staten matte erhålla, såsom bidrag’ för lärarens eller lärarinnans

aflöning, 50 R:dr, med vilkor att denne efter pröfning är godkänd af vederbörande

folkskoleinspektör och aflönas med minst 100 R:dr.

Med afseende å kostnaderna för folkundervisningen har Hittills den

grundsats städse gjort sig gällande, att folkskolan i främsta rummet är en

kommunens angelägenhet och att Statens mellankomst i detta fall, förutom

omsorgen om lärarebildningen, endast afser att understödja församlingarne

vid ordnandet af deras folkskoleväsende. Någon förändring härutinnan är

ej heller af motionärerna föreslagen, men väl ett annat system för understödets

meddelande ifrågasatt. Hvad de nu utgående anslagen till folkskolan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

och vilkoren för desammas åtnjutande beträffar, torde böra erinras, hurusom

Rikets Ständer vid 1844—1845 årens riksdag beviljade ett emot halfva

personliga skyddsafgiften svarande belopp till folkundervisningens befrämjande.

I afseende å uppbörden af dessa medel är bland annat stadgadt, att

innan desamma till det afsedda ändamålet aflemnas, Kronans och städernas

redogörare skola, utom befattningen med debiteringen, som verkställes efter

mantals- och skattskrifningslängderna, äfvensom med afgiftens indrifvande

och leverering, jemväl för densamma afgifva särskilda redogörelser för hvarje

år, hvilka redogörelser, åtföljda af uträkningar å algiftens belopp inom hvarje

församling, intagas i fögderiernas och städernas specialräkningar bland diverse

verks medel, under titel: folkskoleafgift, hvarefter redovisningen ingår

uti landsböckerna samt uppbördsräkningen för Stockholms stad och slutligen

blifver i ett sammanhang lör hela riket synlig i rikshufvudboken; börande

af dessa redogörelser, jemte de uträkningar, hvarpå de sig grunda, dupletter

utaf vederbörande räkenskapsförare utskrifvas och insändas i länen till Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande och i Stockholm till Öfverståthållare-embetet, för

att, genom dessa embetsmyndigheter, komma skolstyrelserna tillhanda.

Vid 1862—1863 årens riksdag uppfördes till löneförbättring för examinerade

folkskolelärare å ordinarie stat ett anslag af 120,000 R:dr. Detta

anslag utgår under vilkor, bland annat, att, der examinerad lärares lön ej

uppgår till stadgadt minimum af 400 R:dr, de församlingar, som till lärares

eller lärarinnors aflöning antingen redan tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta

ett lika belopp med den till församlingar ne såsom folkskoleafgift öfverlåtna

andel af personliga skyddsafgiften, ega, sedan de förbundit sig till

hälften fylla hvad som brister i nyssnämnda minimibelopp, att den återstående

hälften såsom statsbidrag af det nu ifrågavarande anslaget erhålla, i

den mån detsamma dertill lemnar tillgång och med företrädesrätt för de församlingar,

hvilkas folkskolelärare icke tillika innehafva annan befattning;

varande i afseende på beräkningen af de bidrag, församlingarne förbinda sig

att för ifrågavarande ändamål lemna, medgifvet, att deruti får inberäknas

afkomsten af donationer, som kunna vara till skolans behof gifna, för så

vidt som de trädt i stället för bestämda afgifter, hvilka eljest bort till folkskolekassan

utgå, äfvensom kostnaderna för skolor, inrättade af enskilda personer

inom församlingen, dock endast till så stor del, som motsvarar beloppet

af sådana afgifter, hvilka de eljest bort till folkskolekassan betala.

Vid 1868 års riksdag uppfördes å ordinarie stat, till förhöjning af

examinerade folkskolelärares löner utöfver det fastställda minimum, ett anslag

af 30,000 R:dr, för hvars utgående följande bestämmelser äro stadgade, nemligen

att, derest för lärare, till hvilkens förmån anslag af nu ifrågavarande

beskaffenhet ännu icke blifvit beviljadt, och hvilken för åtta månaders årlig

undervisning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 28.

17

undervisning i lön åtnjuter 400 R:dr eller mera, vederbörande församling

förbinder sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till

lika belopp med församlingens sålunda beviljade ytterligare tillskott må kunna

erhållas, dock så, att statsbidraget för detta ändamål icke får öfverstiga 50

R:dr för hvarje lärare. Dessa tvänne sistnämnda anslag äro i nu gällande

Riks-stat sammanslagna under rubrik: "Löneförbättring för examinerade folkskolelärare

150,000 R:dr.”

Rikets åren 1865 —1866 församlade Ständer anvisade å ordinarie stat

till folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet 150,000 R:dr.

De härom utfärdade stadganden innehålla, bland annat, att församling, som

till lärares eller lärarinnors aflöning antingen redan tillskjutit eller åtager

sig att tillskjuta ett lika belopp med den till församlingen såsom folkskoleafgift

öfverlåtna andel af personliga skyddsafgiften, må, om församlingen till

sitt folkskoleväsendes utveckling och förbättring, vare sig för vidmakthållande

eller inrättande af småskolor eller för ett ändamålsenligare ordnande af skolväsendet

i öfrigt, erbjuder sig att tillskjuta två tredjedelar af den summa, som

utöfver nyssnämnda, såsom allmänt vilkor bestämda tillskott erfordras, eger

att af statsmedel, i mån af anslagets tillräcklighet, erhålla den återstående

tredjedelen; börande, för erhållande af understöd till småskolor, förhållandet

mellan dessa skolor och den egentliga folkskolan vara ordnadt på ett efter

hvardera skolartens bestämmelse lämpadt sätt. Detta sistnämnda anslag höjdes

vid nästlid ne riksdag med 10,000 R:dr, med särskild! afseende på behofvet

af understöd för småskolor, hvarigenom anslagets belopp i nuvarande

Riks-stat är upptaget till 160,000 R:dr. Af denna anslågsförhöjning meddelas

till de småskolor, som varit i gång 32 veckor om året, understöd med 100

R:dr för en examinerad och med 75 R:dr för en oexaminerad lärare. Såsom

en allmän regel gäller, att ansökningar angående statsbidrag till folkskolan

böra vara åtföljda af bestyrkta afskrifter om de löner, som lärare och

lärarinnor för det nästföregående året uppburit, samt om de tillskott i penningar

och de särskilda natura-prestationer, hvarmed församlingarne dertill

för samma år bidragit, hvarvid all i lönerna ingående spanmål, med undantag

af den del deraf, hvilken skall in natura levereras, bör i värde upptagas

efter länets medelmarksgångspris.

Om det än å ena sidan måste medgifvas, att dessa anordningar icke

oväsendtligt bidragit till folkskolans utveckling, torde dock å andra sidan

meningarne icke vara delade rörande olämpligheten af det nu följda invecklade

system för fördelningen af statsbidragen. Jemte den mängd af göromål

och kontroller, hvarmed styrelsen och förvaltningen derigenom öfverhopas,

kommer härtill den ofta öfverklagade svårigheten för församlingarne

att beräkna det statsbidrag, som kan komma dem till del, äfvensom att för dess

Bih. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

utfående meddela alla erforderliga bevis och uträkningar. Beträffande sättet

att afhjelpa dessa olägenheter, som framhållits såväl uti flera vid de sednaste

riksdagarne i ämnet väckta motioner som äfven under folskolefrågans handläggning

i Kamrarne, hafva dock meningarne varit så stridiga, att frågan

derom ännu väntar sin lösning. Emellertid synes det af motionärerna väckta

förslaget om indragning af den s. k. folkskoleafgiften och anvisande i stället

af bestämda statsbidrag till hvarje lärares aflöning vara förtjent af särdeles

uppmärksamhet, såsom, i Utskottets tanke, ledande till enkelhet och reda i

förvaltningen samt medförande större fördelar för kommunerna, som under

det nuvarande systemet onekligen i detta afseende lida af det nog långt

drifna reglementerandet, hvarigenom ock statsanslagen först efter en längre

tid kunna komma dem till godo. Den kontroll, som med de nuvarande föreskrifterna

för statsmedlens erhållande varit åsyftad, torde numera lämpligen

kunna genom folkskole-inspektörerna åstadkommas. För att emellertid fatta

ett definitivt beslut i denna vigtiga fråga erfordras en mera speciel utredning,

hvarom Riksdagen, enligt Utskottets tanke, bör hos Kongl. Maj:t göra

underdånig framställning.

Frågan om lönetillägg till folkskolelärare, hvartill Kongl. Maj:t här

ofvan äskat 68,000 R:dr, synes Utskottet icke böra ifrågakomma annat än

i sammanhang med den omförmälda regleringen. Deremot torde anslagsförhöj

ningen till småskolorna vara behöflig med hänsyn dertill att, enligt hvad

af Statsråds-protokollet inhemtas, det vid sista riksdagen för detta ändamål

beviljade belopp med 5000 R:dr understigit behofvet. För att fylla detta

för år 1871 har Utskottet antagit 10,000 R:dr vara erforderliga.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:

d) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af 68,000 R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare

icke må af Riksdagen bifallas;

b) att Riksdagen måtte bevilja en förhöjning af 10,000 R:dr

i anslaget till folkskoleväsendets utveckling och förbättring,

att under de vid sistlidne Riksdag bestämda vilkor af

Kongl. Maj:t disponeras; samt

c) att Riksdagen vid anmälan af dessa beslut måtte i underdånighet

anhålla, dels att Kongl. Maj:t behagade taga

under nådigt öfvervägande, huruvida icke den till församlingarne

öfverlåtna andelen af personliga skyddsafgiften

lämpligen borde till Statsverket indragas för att jemte

öfriga till folkundervisningen anslagna statsmedel användas

enligt ofvan antydda grund, att nemligen ett visst

bidrag skulle till hvarje folkskolelärares aflönande anvisas,

dels ock att Kongl. Maj:t, derest denna åsigt vin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

19

ner godkännande, måtte för näst sammanträdande Riksdag

i ämnet framlägga nådigt förslag.

16:o. Genom Rikets Ständers beslut och Kongl. Maj:ts derpå gran- Angående

dåde nådiga Bref äro föreståndarne och lärarne vid folkskolelärare-seminari- skget9tiUfoikerna

tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärarne vid elementarläroverken, intill

vissa gänser för hvart femte tjensteår erhålla förhöjning i lönen med 500

R:dr. Med anledning häraf och då, enligt en inom Ecklesiastik-departementet

uppgjord beräkning öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd

lärarebefattning vid dessa seminarier borde för år 1871 utgå, en summa af

4,500 R:dr funnits för denna löneförhöjning erforderlig, har Kongl. Maj:t

föreslagit, att anslaget å Riks-statens Åttonde Hufvud titel till folkskolelärareseminarierna

i riket må för nämnda ändamål ökas med förenämnda belopp.

Då af Statsråds-protokollet inhemtas, att för denna nya utgift tillgång

icke tinnes å det till seminarierna å stat uppförda, för andra behof till tullo

utgående anslag, tillstyrker Utskottet,

att till aflöning efter gällande grunder för folkskolelärareseminariernas

rektorer och adjunkter måtte anvisas 4,500

R:dr.

17:o. Under åberopande af hvad Utskottet i punkten 13 här ofvan ut

yttrat, får, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, Utskottet tillstyrka, ningen af vaatt

till arfvoden för ledning af vapenöfningar och till

ammunition för målskjutning vid folkskolelärare-seminarierna lärareseminamåtte

anvisas ett årligt belopp af 2,500 R:dr. nema.

Sundliets-kollegium med medicinalstaten.

18:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 184) har Anfefn

Herr P. östman föreslagit och yrkat, att Riksdagen måtte bevilja anslag till en extra provinextra

provincialläkare inom Södra Ångermanlands fögderi med station i YtterLännäs

socken, mot vilkor att Thorsåkers pastorat och Gudmundrå socken YfmaZ

förbinda sig att bekosta anständig läkarebostad. lands f6,J,hri
Då

Stats-Utskottet, till hvars förberedande handläggning denna motion

blifvit öfverlemnad, anser frågor af förevarande beskaffenhet icke böra af

Riksdagen till behandling företagas förr än de, efter det vederbörande myndighet

haft tillfälle att afgifva yttrande, varit föremål för Kongl. Majts nådiga

pröfning, föranlåtes Utskottet, i saknad af dylik utredning, hemställa,

att Herr Östmans ofvanberörda motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Angående förhöjning

af anslaget

till farsoters

och

smittosamma

sjukdomars

botande.

Angående anslag

för åtskilliga

antiqvariska

ändamål

m. m.

Farsoters och smittosamma sjukdomars hotande.

19:o. Utgifterna å ofvannämnda förslagsanslag, i nuvarande Riks-stat

upptaget till 40,000 R:dr, hafva, enligt afslutade räkenskaper, utgjort under

år 1866 ..................R:dr 75,361: 10

och år 1867 .................. „ 74,785: 81,

samt, enligt en i Statskontoret uppgjord approximativ beräkning, under år

1868 uppgått till 78,806 R:dr 10 öre.

Vid sådant förhållande synes detta anslag lämpligen böra till närmare

öfverensstämmelse med utgifternas verkliga belopp förhöjas, hvadan Utskottet

hemställer,

att förslagsanslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars

botande måtte förhöjas med 35,000 R:dr, eller från

40,000 R:dr till 75,000 R:dr.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.

20:o. Utaf Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 28—32) inhemtas, hurusom

Yitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien uti underdånig skrifvelse

af den 7 sistlidne December anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen

göra framställning om beviljandet af följande särskilda belopp, nemligen:

a) till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent 3,500 R:dr;

b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande

1,500 R:dr; c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande

af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr; d) till utgifvande af

''planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens

historiska museum samt öfver Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr;

e) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af

Statens under akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening

vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; samt f) för underhåll

och fortsättning af inredning i Statens historiska museum och myntkabinett

300 R:dr.

Och har med bifall härtill Kongl. Maj:t, som ansett åtskilliga af nämnda

anslag framgent vara af behofvet påkallade, föreslagit att Riksdagen måtte

på ordinarie stat uppföra de under momenten a, c, e och f härofvan omnämnda

anslagsbelopp, nemligen till arfvode och resekostnadsersättning åt en

antiqvitetsintendent 3,500 R:dr, till undersökning af fäderneslandets fornlemningar

och upprättande af förteckningar Öfver sådana 2,000 R:dr, till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

21

arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden och aflöning åt valctbetjening 4,000

R:dr, samt till underhäll och fortsättning af inredning i Statens historiska

museum och myntkabinett 300 R:dr; hvarjemte Kongl. Maj:t, på sätt här

nedan under punkten är omförmäldt, för de under mom. b och d upptagna

föremål äskat extra anslag.

I afseende på det anslag af 300 R:dr, som Kongl. Maj:t föreslagit till

uppförande på ordinarie stat för underhåll och fortsättning af inredningen i

Statens historiska museum och myntkabinett har Utskottet icke haft något

att erinra; men de öfriga nyssnämnda anslagsbehofven hafva samtliga synts

Utskottet lämpligast kunna äfven nu genom extra anslag tillgodoses. De

forskningar och arbeten, för hvilka dessa anslag hufvudsakligen äro afsedda,

äro alla af beskaffenhet att icke påkalla inrättandet af särskilda tjenstebefattningar,

utan böra anslagen snarare, på sätt hittills egt rum, användas

såsom mer eller mindre tillfällig godtgörelse åt personer, som för dylika forskningar

ega intresse; och Utskottet, som under punkten 39 kommer att i ett

sammanhang yttra sig om de hithörande anslag, hvilka Utskottet ansett böra

på extra stat anvisas, får således här endast tillstyrka,

att för underhåll och fortsättning af inredningen i Statens

historiska museum och myntkabinett måtte anvisas ett belopp

af 300 R:dr, att tilläggas anslaget för Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitcts-akademien.

Musikaliska Akademien.

21:o. Enligt hvad af Statsråds-protokollet inhemtas, hade Musikaliska

Akademien uti underdånig skrifvelse den 28 Maj 1869 på anförda skäl (Bil.

N:o 7 sid. 32—34) hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig Proposition om beviljande af medel för uppbyggande af läroverkshus,

enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt till 138,077 R:dr 50

öre, hvartill komme ytterligare 11,922 R:dr 50 öre för åtskillig inredning,

inköp af möbler samt en del inventarier, äfvensom för ritningars utförande,

alltså tillsammans 150,000 R:dr. Dessa 150,000 R:dr skulle antingen

utbetalas på två eller högst tre år, med hälften eller en tredjedel hvarje år,

räknadt från 1870 års början, eller ock akademien bemyndigas att, på möjligen

fördelaktigaste vilkor, upptaga ett lån till nyssnämnda summa, 150,000

R:dr, för inköp af tomt och uppförande af en för inrymmande af hennes läroverk

och samlingar m. m. fullt lämplig byggnad, i hvilket sednare fall borde

på Riks-statens Åttonde Hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 7,000 R:dr,

att användas till ränta och amortering af samma lån, jemte redan anslagna

1,800 R:dr, som årligen utgå till hyran för akademiens nuvarande lokal,

Angående anslag

till ny

byggnad åt

Musikaliska,

akademien.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

hvarigenom, om dertill lädes 200 R:dr, Indika voro disponibla från Mazérska

fonden, akademien skulle hafva att förfoga öfver en annuitet af 9,000 R:dr

för år. Akademien hade ock begärt bemyndigande att erlägga oj procent

ränta på de medel, som genom utfärdande af obligationer eller annorledes

komme att upplånas, i hvilket fall första årets amortering blefve omkring

Afdela procent och amorteringstiden omkring 50 år, hvilken tid kunde betydligt

förkortas om akademien finge använda dels tills vidare hvad som

kunde inflyta genom uthyrande af några mindre, till en början för läroverket

ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten för upplåtelse vid särskilda tillfällen

af lektionsrummen och konsertsalen, äfvensom derigenom att akademien,

som redan egde och, i samma mån som läroverket utbildade sig, påräknade

allt större tillgångar att för ändamålet disponera, kunde genom uppförande

af egna konserter bereda sig inkomster till fortskyndande af amorteringen.

Dessa medel skulle då disponeras i följande ordning: i första rummet

skulle akademien använda en half procent af ännu oguldet kapital till

fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka kunde komma att upplånas från

akademiens fonder, för hvilka, anslagna till särskilda ändamål, sex procent,

enligt derom af donatorer meddelade föreskrifter, maste vid skeende utlåningar

betingas; dernäst skulle akademien, för fortskyndande af amorteringen,

begagna öfverskottet af de årliga hyresinkomsterna, till dess hela amorteringen

för året uppgiuge till 4 procent af det ursprungliga kapitalet, eller en

summa af omkring 2,050 R:dr, hvarigenom kapitalet blefve vida fortare aterbetaldt,

och då den alltmer minskade kapitalåterstoden kräfde allt mindre

del af annuiteten till räntebetalning, akademien äfven kunde förvänta att

denna afgift under sednare tiden af amorteringsperioden icke blefve särdeles

betungande, utan fast heldre med visshet påräknas öfverskott; i följd hvaraf

akademien föreslagit, att akademien finge använda hyresafkastningen till husets

och inventariernas underhåll samt i öfrigt till läroverkets gagn, på sätt

Kongl. Maj:t i nåder täcktes bestämma; och skulle sålunda efter amorteringstidens

slut, hvilket sannolikt kunde antagas inträffa efter vid pass 30 år,

Staten ega ett hus af icke obetydligt värde i en central del af staden, emot

jemförelsevis måttlig uppoffring, och akademiens läroverk skulle se sin framtid

ej allenast betryggad, utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för

undervisningens jemna gång i fullt lämplig lokal.

För den händelse Staten i hufvudstaden egde obebygd tomt, hvilkens

centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande byggnad

och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras, komme statskassan

att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 R:dr, som i annat fall borde

utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre akademien för denna händelse anhållit,

det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Proposition om upplåtande

af dylik tomt till akademiens disposition för ändamålet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

23

Genom nådig remiss anbefaldt att afgifva yttrande öfver akademiens

berörda framställning, i hvad anginge upplåtelse af eu Kronans tomt, hade

Ofverintendents-embetet i underdånigt memorial den 21 December nästlidna år

i sådant hänsende föreslagit Hedra delen af Kronans egendom N:o 8 å Blasieholmen,

hvilken, ehuru icke helt och hållet obebygd, likväl endast upptoges

af obetydliga uthusbyggnader, tillhöriga dels Hans Excellens Utrikes-statsministerns

boställe, dels den å tomten tillsvidare befintliga Kongl. Fatburen.

Och hade Ofverintendents-embetet derjemte bland annat upplyst, att för den

å tomten nu befintliga, jemte öfriga fatbursinrättningar för de Kongl. bofven

nyligen blifvit inköpt en å Kungsholmen belägen särskild egendom, inom

hvars åbyggnad erforderligt utrymme för åtminstone förstnämnda fatbur antagligen

torde kunna, utan svårighet och större tidsutdrägt, beredas, under

det att ersättning'' för det stallutrymme, som komme att ministerbostället frånhändas,

kunde utan anmärkningsvärd kostnad beredas å den återstående delen

af boställstomten; samt slutligen att ifrågavarande byggnadsplats, efter

den förändring Nybrohamnen genom dess utfyllning numera undergått, erbjöde

fördelarne af så väl öppet och centralt läge i grannskapet af hufvudstadens

förnämsta promenadplatser och öfriga allmänna konstanstalter, som

ock lätta kommunikationer från, å ena sidan, Nybrokajen och, å den andra,

Stallgatan.

Med afseende å akademiens förtjenstfulla verksamhet för höjande af

den musikaliska bildningen i landet, och då för fullföljandet af utvecklingen

af denna verksamhet den särdeles ogynsamma ställning, i hvilken akademien

i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorutn för dess talrikt

besökta läroverk befunne sig, icke kunde annat än medföra en högst ofördelaktig

inverkan, hvadan angeläget syntes, att dessa olägenheter blefvo, så

snart ske kunde, undanröjda, samt den af akademien föreslagna utväg att på

en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga kostnader syntes, såsom

mindre betungande för Statsverket, böra föredragas förslaget om anslagets

beviljande att utgå under två eller tre år, har Kongl. Maj:t föreslagit, att

nedra delen af Kronans tomt N:o 8 Blasieholmen måtte såsom byggnadsplats

för akademiens behof få användas, samt att till ränta och amortering å

ett af akademien upptaget lån, stort högst 150,000 R:dr och afsedt för uppförande

på omförmälda, Kronan tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska

Akademien och dess läroverk, måtte beviljas ett årligt anslag af 7,000 R:dr,

att utgå under så lång tid, som, med användande derjemte af de särskilda

tillgångar akademien uppgifvit, för lånets återbetalning erfordrades.

Ett vid sista riksdagen väckt förslag om anslag för inköp af tomt och

uppförande af hus för inrymmande af Musikaliska Akademiens läroverk och

samlingar, blef af dåvarande Stats-Utskott, hvars åsigt jemväl af Riksdagen

godkändes, afstyrkt af det skäl, att ärendet icke varit föremål för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.

Angående

tillökning i

anslaget för

naturhistoriska

riksmuseum.

Angående

förhöjning i

förslagsanslaget

för fattigvården

i

allmänhet.

Kongl. Majds nådiga pröfning, och vederbörande myndigheter ej heller haft

tillfälle att deröfver yttra sig. Af den i Statsråds-protokollet nu meddelade

utredning i frågan framgår visserligen att den lokal, hvaruti Musikaliska Akademien

för närvarande är inrymd, medför flera olägenheter, hvilka icke kunna

fullständigt afhjelpas med mindre akademien kommer i åtnjutande af egen,

från början för ändamålet inredd lokal, men behofvet har likväl icke synts

Utskottet så oafvisligt, att ett uppskof med dess tillgodoseende kan befaras

medföra något afbrott eller inskränkning i akademiens förtjenstfull verksamhet.

Med afseende härå och då under nuvarande finansiela förhållanden

statsutgifterna böra så vidt möjligt inskränkas, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj ds ofvanberörda nådiga framställning för

närvarande icke må af Riksdagen bifallas.

Naturhistoriska Riksmuseum.

22:o. Med anledning af Yetenskaps-akademiens uti skrifvelse åt den 8

nästlidne December derom gjorda underdåniga framställning, har Kongl. Majd

föreslagit, att det ordinarie anslag, som Naturhistoriska Riksmuseum för närvarande

åtnjuter till bekostande af material, till inköp af sällsynta föremål, samt

för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, måtte förökas med ett

årligt belopp af 2,700 R:dr.

Då af den utredning i ämnet, som finnes i Statsråds-protokollet (Bil.

N:o 7 sid. 38—40) meddelad, framgår, att den begärda anslagsförhöjningen

är af behofvet påkallad, tillstyrker Utskottet,

att Naturhistoriska Riksmusei anslag för materiel, till inköp

af sällsynta föremål och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes

ordnande, måtte ökas med 2,700 R:dr.

Fattigvården i allmänhet.

23:o. För fattigvården i allmänhet är enligt Riks-staten anvisadt ad för - slagsanslag, stort 15,000 R:dr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken

enligt gällande stadganden icke åligger kommunen eller enskilda personer att

bestrida. Då, oaktadt den stränga sparsamhet som iakttagits vid dispositionen

af detta anslag, icke kunnat undvikas, att detsammas belopp under en

följd af år öfverskridits samt, enligt hvad Rikshufvudboken utvisade, utgifterna

för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

25

år 1864 till.....R:dr 37,082: 60

„ 1865 „ „ 42,099: 19

„ 1866 „ ..... „ 40,473: 97

„ 1867 „ „ 39,712: 93,

eller i medeltal under dessa fyra år till 39,842 R:dr 17 öre, öfverstigande

anslaget med 24,842 R:dr 17 öre, har Kongl. Maj:t, på det att detta förslagsanslag

måtte till siffran komma att närmare motsvara de verkliga utgifterna,

föreslagit Riksdagen att bestämma ifrågavarande anslag åtminstone till 25,000

R:dr, hvarför skulle erfordras en tillökning i dess nuvarande belopp med

10,000 R:dr.

Då emellertid utgifterna under detta anslag, på sätt ofvan är nämndt,

under de sednare åren i medeltal uppgått till öfver 39,000 R:dr, synes anslaget

lämpligen böra till närmare likhet härmed bestämmas; och Utskottet

tillstyrker derföre,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag måtte på det

sätt bifallas, att förslagsanslaget “för fattigvården i allmänhet''^

förhöjes med 20,000 R:dr, eller från 15,000 R:dr till

35,000 R:dr.

24:o. Herr Ola Lasson har uti en inom Andra Kammaren väckt, till Angående fatStats-Utskottet

remitterad motion (N:o 95) anhållit, att Riksdagen ville ingå ^/“allmänna

till Kongl. Maj:t med en underdånig skrifvelse, så lydande: att den eller de, medel för den,

som varit utom Sverige i 5 års tid och sedermera komma tillbaka och be- s°™rs ''vistelse"

höfva fattigunderstöd, skola erhålla sådant af allmänna medel. utom landet

Enär denna angelägenhet, på hvilken motionären sålunda fästat Riks- ^T^af ^är

dagens uppmärksamhet, tillhör fattigvårdslagstiftningens område, och för detta ; behof.

ärendes utredning en särskild komité redan finnes nedsatt, torde någon åtgärd

med anledning af det väckta förslaget nu icke böra vidtagas, hvarföre Utskottet

hemställer,

att Herr Ola Lassons ofvannämnda motion må lemnas utan

afseende.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

25:o. Detta förslagsanslag är i 1870 års Riks-stat uppfördt med 16,854 Angående för
o

o x i- < fiolnina eif

R:dr 6 öre. Men då, enligt hvad Utskottet inhemtat, utgifterna till ifråga- anslaget till

varande ändamål under nedannämnda år uppgått till följande belopp, nem- sk^materialigen:
-

1864 till................R:dr 41,327: 74 öre

1865 „................

lier och. expenser

, v ed

w. m.

38,568: 25

Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 15 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:0 28.

Angående ett

af extra utgifterna

utgående

anslag

till Post- ock

inrikes tidningar.

1866 „................R:dr 44,296: 21 öre

1867 „................ „ 46,971: 43 „

och 1868 till omkring........... „ 53,460: — „

synes äfven detta förslagsanslag böra för nästa statsreglering bestämmas till

ett belopp, som närmare öfverensstämmer med utgifterna under de föregående

åren. För jemnande derjemte af Hufvudtitelns slutsumma hemställer Utskottet,

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. måtte med 28,222 R:dr 40 öre förhöjas, eller från

16,854 R:dr 6 öre till 45,076 R:dr 46 öre.

Extra utgifter.

26:o. Inom Andra Kammaren har Herr Jons Pehrsson (uti motion

N:o 253) föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att Post- och inrikes tidningars

utgifvare icke vidare må åtnjuta statsanslag.

Af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition vid 1865—1866 års riksdag angående

kostnadsfri utdelning af Post- och inrikes tidningar till alla kommuner

i riket, för hvilket ändamål Kongl. Maj:t äskade ett årligt anslag af

38,000 R:dr, inhemtas, att genom särskildt kontrakt med utgifvaren af Postoch

inrikes tidningar, hvilket på nådig befallning blifvit den 29 April 1856

af dåvarande kabinetts-sekreteraren upprättadt och sedermera förnyats, så att

det med någon förändring gällde jemväl för år 1866, hade Kongl. Maj:t emot

vissa tidningsutgifvaren beviljade förmåner och deribland den, att äfven andra

officiela tillkännagifvanden än de, som kunde hänföras till legala kungörelser,

skulle i främsta rummet lemnas till införande i Post- och inrikes tidningar,

förbehållit Regeringen rättighet att få i tidningen införa äfven andra meddelanden,

som funnes vara af beskaffenhet att böra komma till allmänhetens

kännedom. Härförutan och på det ej mindre tidningen måtte komma att för

dylika meddelanden erhålla erforderligt utrymme, än ock densamma skulle

hållas allmänheten för billigt pris till hända, hade, på Kongl. Maj:ts befallning,

den 16 December 1859 blifvit träffadt det aftal, att tidningens förutvarande

format skulle ökas med minst 16 procent, men prenumerationspriset för helt

år ändock nedsättas från 16 R:dr till 12 R:dr, emot en ersättning till utgifvaren

af 10,000 R:dr R:mt årligen, hvilket belopp för hvarje år blifvit fördeladt

att utgå af de särskilda Hufvudtitlarnes extra utgiftsmedel.

Då det onekligen är af vigt, att den tidning, der den enskilde har att

söka en mängd för hans ekonomiska fördel vigtiga legala annonser, hålles allmänheten

till hända för så billigt pris som möjligt, synes det träffade aftalet

vara särdeles välbetänkt. Den vidtagna anordningen medför äfven betydligt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.

27

mindre kostnader, än om en särskild tidning skulle för ändamålet uppsättas i

enlighet med Kong! Maj:ts ofvannämnda förslag, hvilket grundade sig, bland

annat, på en utaf Lagberedningen uti underdånig skrifvelse den 20 Oktober

1850 i ämnet gjord framställning. Då härtill kommer att ifrågavarande bidrag

utgår af Hufvudtitlarnes extra utgiftsmedel, hvilka äro för tillfälliga utgifter

ställda till Kongl. Maj:ts disposition, hemställer Utskottet,

att Herr Jöns Pehrssons ofvanberörda motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

27:o. I afseende å Åttonde Hufvudtitelns öfrig a, härofvan ej särskildt ö/nya anslag.

omförmälda anslag, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som

i nu gällande Riks-stat äro upptagne;

kommande, i följd af hvad Utskottet uti föregående punkter af detta Utlåtande

tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln att ökas med 127,300 R:dr, hvaraf förhöjning

i förslagsanslag 83,222 R:dr 40 öre, och således dess slutsumma att

uppgå till 4,868,800 R:dr, på sätt närlagda tabell litt. Ä. närmare utvisar.

För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,

som således höra till den extra statsreglering en, äro nedan omförmälda

framställningar gjorda.

28:o. Enär det visat sig, att antalet af de inom Ecklesiastik-depar- ff''

tementet till handläggning förekommande ärenden rörande ordnande af prester- träde vid ordskåpets

löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli 1862 nande

ännu vore ganska betydligt och detsamma med säkerhet kunde antagas blifva ilnlfännåner.

förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af

särskilda arbetskrafter härtill vore af oundgängligt behof påkalladt, har Kongl.

Maj:t gjort framställning derom, att jemväl för år 1871 ett anslag af 3,000

R:dr måtte anvisas att för berörda ändamål af Kongl. Maj:t disponeras.

Af den redogörelse, som i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 41) är

meddelad rörande löneregleringens fortgång, inhemtas, bland annat, att utaf

de till Ecklesiastik-departementet inkomna löneregleringsförslag hade till slutlig

pröfning af Kongl. Maj:t intill 1868 års slut företagits 649. Under år

1869 hade 205 sådana mål föredragits, af hvilka 199 hlifvit fastställda.

Slutligen afgjorda voro således intill nästlidna års utgång 848. Då pastoratens

antal uti Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse den 31 Maj

1864 upptages till 1282, skulle, äfven om, på sätt ofvanberörda uppgifter

gifva vid handen, omkring 200 regleringsförslag årligen medhinnas, likväl

vid 1871 års utgång ett mindre antal dylika regleringsärenden ännu återstå

att handlägga, hvadan användandet af särskilda arbetskrafter under hela näst
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Angående ny

byggnad för

Kongl. Bibliotheket.

28 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

kommande år således torde vara af behofvet påkalladt. Utskottet tillstyrker

derföre,

att för biträde vid handläggningen inom Ecklesiastik-departementet

af ärenden rörande löneregleringen för presterskapet

i riket må anvisas ett extra anslag af 3000 R:dr.

29:o. Efter det Ivongl. Maj:t med afseende å det oundgängliga behofvet

för Kongl. Bibliotheket att erhålla en annan lokal än den inskränkta lägenhet

inom Kongl. slottet, i hvilken det för mer än hundra år sedan inrymdes,

uti nådig Proposition vid 1865—1866 årens riksdag föreslagit Rikets

Ständer, att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa, till en början för

år 1867, ett belopp af 70,000 R:dr, och sedan derefter till Rikets Ständer

öfverlemnats ett åt Stockholms stadsfullmäktige afgifvet utlåtande rörande den

väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den s. k. Sillhofstomten, hvari

fullmäktige på anförda skäl förklarat denna tomt icke kunna för sådant

ändamål upplåtas, förmälde Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 16

Juni 1866, att, oaktadt behofvet af ny byggnad för Kongl. Bibliotheket syntes

numera vara oafvisligt. och således hvarje ytterligare uppskof med denna

frågas afgörande otvifvelaktigt skulle föranleda väsendtliga olägenheter, Rikets

Ständer likväl funnit sig förhindrade att bevilja det äskade anslaget, enär

plats för byggnaden icke vore bestämd och dessutom eu fullt ändamålsenlig

bibliotheksbyggnad ansågs kunna åstadkommas med vida mindre kostnad

än den föreslagna, hvilken uppgick till 544,266 R:dr 97 öre; anhållande

Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för kommande

Riksdag framlägga fullständigt förslag till ny sådan byggnad, uppgjordt med

iakttagande af afl den sparsamhet, som med byggnadens varaktighet och

ändamålsenliga anordning vore förenlig.

Ofverintendents-embetet, som fått sig anbefaldt att i samråd med Kongl.

bibliothekarien uppgöra det ytterligare förslag, hvarom Rikets Ständer sålunda

gjort framställning, hade, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid.

45 och följande) inhemtas, den 6 November 1866 i ämnet afgifvit underdånigt

utlåtande, hvari, beträffande först platsen för ifrågavarande byggnad, anförts,

att vid valet mellan de platser, som voro att för ändamålet påräkna, nemligen

qvarteret ”Grönlandet södra” och Humlegården, Öfverintendents-embetet

ansett den förstnämnda, till följd af åtskilliga dervid förekommande betänkligheter,

bland hvilka det höga inköpspriset, 20,000 R:dr, icke böra förordas,

utan företrädet gifvas åt Humlegården, hvilken egde fördelarne af fritt

läge, fast byggnadsgrund och vidsträckt utrymme, hvartill komme att dess

begagnande skulle medföra minsta kostnad, emedan densamma redan tillhörde

Kronan. Vidkommande derefter Rikets Ständers anhållan om uppgörande af

nytt förslag till bibliotheksbyggnad med iakttagande af all den sparsamhet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

29

som vore förenlig med byggnadens varaktighet och ändamålsenliga anordning,

hade Öfverintendents-embetet i afseende på de redan upprättade ritnings-

och kostnadsförslagen, bland annat, anfört att, hvad beträffade sådana

till byggnaden hörande delar, på hvilka dess fasthet och nytta icke berodde,

nemligen de i förslaget afsedda arkitektoniska prydnaderna, kunde åtskilliga

gipsorneringar äfvensom kandelabrarne vid porten, fontänerna samt de föreslagna

”pots å feu” utelemnas, hvarigenom någon besparing skulle kunna

vinnas, dock ej till högre belopp än 6,300 R:dr; och att, då nyssnämnda

summa vore allt hvad utan menlig inverkan på byggnadens varaktighet och

ändamålsenlighet kunde från den gjorda kostnadsberäkningen afdragas, Öfverintendents-embetet

funnit enda sättet att bereda någon väsendtligare, om äfven

endast tillfällig besparing i byggnadskostnaden bestå deruti, att, så framt

sådant vore med bibliothekets samlingars ändamålsenliga ordnande förenligt,

byggnadens båda ändar, utan förändring af densammas planindelning och

höjdmått, blefve till större eller mindre del afkortade, och således fortsättningen

öfverlemnad åt framtiden. Den besparing, som såmedelst kunde vinnas,

skulle, enligt Ofverintendents-embetets beräkning, utgöra omkring 2,624

R:dr för hvarje längdfot af byggnaden jemte dess inredning i hela afskärningsarean.

Då de dyrbara samlingarne i Kongl. Bibliotheket — hvilket i sjelfva

verket vore att anse såsom ett Riksbibliothek — icke kunde behörigen vårdas,

än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas och göras för allmänheten tillgängliga

uti den otillräckliga och olämpliga lokal, der de nu äro inrymda, och

då den starka tillväxt, som dessa samlingar alltjemt vinna, dels genom inköp

af utländska verk, dels genom emottagande af den inhemska pressens årligen

förökade alster, hvartill under sednaste tiden kommit öfverlemnandet af

andra, betydliga bokförråd, gjorde nödvändigheten af en ny, efter behofvet

afpassad lokal för berörda samlingar alltmera tvingande, och då det undantagstillstånd,

i hvilket detta bibliotek befunne sig, ett tillstånd, till hvilket något

motsvarande knappt funnes i något annat land, vore af den beskaffenhet,

att, enligt hvad bibliothekarien yttrat, inom några få år inga böcker vidare

skulle kunna i bibliotheket inträngas, och detsamma måste för allmänheten

tillslutas, har Kongl. Maj:t, i betraktande af denna institutions höga betydelse

för den nationela bildningen äfvensom af Riksdagens på grund deraf hos

Kongl. Maj:t anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof med denna frågas

afgörande måste vara med väsendtliga olägenheter förenadt, nu till Riksdagen

gjort framställning om anvisande af nödiga medel till en byggnad för detta

bibliothek. Beträffande platsen för denna byggnad, har Kongl. Maj:t, på de

skäl Öfverintendents-embetet anfört, ansett den s. k. Humlegården böra dertill

bestämmas, helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat

Humlegårdens synnerliga lämplighet med afseende på fordringarne för biblio
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Angående

byggnadsanslag

för

läroverkshus

Malmö,

thekslokalen i och för sig betraktad, men hyst betänkligheter mot nämnda

plats, i anseende till dess betydliga aflägsenhet från stadens medelpunkt, numera,

sedan den allmänna rörelsen tagit en afgjord riktning äfven åt detta

håll och traktens bebyggande småningom fått och alltjemt får en större utsträckning,

ansett det aflägsna läget blifva af allt mindre betydelse och derföre instämt

i Ofverintendents-embetets förord för ifrågavarande byggnadsplats. Angående

åter den beräknade byggnadskostnaden, har Kongl. Maj:t skiljt mellan den

del deraf, som afser husets grundläggning och konstruktion, efter den ursprungliga

planen utgörande ett belopp af 544,266 R:dr 97 öre, och den

kostnad, som belöpte sig för inredningen, och som uppginge till en summa

af 198,287 R:dr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdrages dels den till

6,300 R:dr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska

prydnaderna, hvilka, enligt hvad Ofverintendents-embetet yttrat, skulle

kunna utelemnas, och dels det belopp, som kunde besparas. genom borttagande

af 22 fot af byggnadens längd, hvilket belopp, enligt Ofverintendentsembetets

antagande af 2,624 R:drs besparing för hvarje fot, uppginge till

57,728 R:dr, så återstode 480,238 R:dr 97 öre såsom den summa, hvilken

efter sparsammaste beräkning funnits erforderlig för ifrågavarande byggnads

grundläggning och konstruktion. Då kostnaden för byggnadens grundläggning

vore beräknad till icke fullt 35,000 R:dr och, om arbetena under första

året inskränktes till planering, gräfning och uppmurande af grunden, ett tilllägg

af 10,000 R:dr till detta belopp syntes vara erforderligt för att bestrida

sådana kostnader, som möjligen i sammanhang med grundens läggande kunde

blifva nödiga, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppförande af

ny byggnad för Kongl. Bibliotheket bevilja till en början 480,238 R:dr,

hvarutaf 45,000 R:dr att under år 1871 utgå.

Hänvisande till hvad i Statsråds-protokollet rörande denna fråga vidare

finnes meddeladt, får Utskottet, som vid besök å stället tagit den nuvarande

bibliothekslokalen i ögonsigte, äfven för sin del vitsorda behofvet af annan

lokal för Kongl. Bibliotheket, hvarförutan denna institution innan kort blifver

helt och hållet urståndsatt att uppfylla sin bestämmelse. Då härtill kommer

att, äfven sedan byggnaden påbörjats, flera år måste förflyta, innan bibliotheket

kan komma att i densamma inrymmas, torde något vidare uppskof

dermed icke böra ifrågakomma. Utskottet tillstyrker alltså,

att Riksdagen måtte, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till

uppförande af byggnad för Kongl. Bibliotheket bevilja

480,238 R:dr och deraf för år 1871 anvisa 45,000 R:dr.

30:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 42) har Herr G. von Geijer anhållit, att Riksdagen måtte

bevilja till uppförande af nytt skolhus för elementarläroverkets i Malmö behof

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bl

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

en summa af 100,000 Ii:dr att utgå med en tredjedel hvardera af åren

1871, 1872 och 1873.

Då den af Kong! Maj:t föreslagna och af Rikets Ständer vid 1862 —

1863 årens riksdag beslutade förhöjning af 5 R:dr i den terminliga afgiften

för lärjungar, som begagna elementarläroverken och icke äro medellösa, afser

att vid läroverken bilda fonder, som kunna förses med medel till erforderliga

nybyggnader, torde något skäl för Statens mellankomst för dylika behofs afhjelpande

numera icke förefinnas, hvarföre Utskottet hemställer,

att Herr von Geijers ofvanberörda motion må lemnas utan

afseende.

31:o. Under förmälan hurusom, i anledning af den ödeläggande elds- Angående

vada, som i sistlidne Juli månad hemsökte staden Gefle, förberedande åtgär- ^ansU^för

der vidtagits för inrymmande af stadens elementarläroverk i en ny ändamåls- läroverkshus i

enlig byggnad i stället för den af elden förhärjade, men att det icke varit Gefle''

möjligt att hänskjuta denna angelägenhet till Kongl. Maj:ts pröfning så tidigt,

att ärendet kunnat i Propositionen om statsverkets tillstånd och behof upptagas,

har Herr F. Aslcer uti en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet

remitterad motion (K:o 3) anhållit, att denna byggnadsfråga äfvensom

frågan om beloppet af det statsanslag, hvilket kunde pröfvas vara lämpligt

för det nya skolhusets uppförande, finge, med afseende å ärendets särskilda

vigt och betydelse, till behandling och afgörande upptagas vid innevarande

riksdag, derest omständigheterna framdeles skulle dertill föranleda.

Då någon nämare utredning i detta ämne icke blifvit till Utskottet inlemnad,

far Utskottet i frågans så beskaffade skick hemställa,

att Herr Askers ofvanberörda motion må lemnas utan

afseende.

32:o. I enlighet med hvad Utskottet här ofvan i punkten 13 anfört, Angående anfår

Utskottet här hemställa, slag för in
att

för inspektion öfver gymnastik- och militäröfningar »er gymnastikvid

läroverken måtte för 1871 anvisas ett extra anslag °t militär~

af 4,000 R:dr. 8 °fnin9ar
33:o.

Da det vid föregående riksdagar från och med år 1864 beviljade re- Anslag talförservationsanslag

af 10,000 R:dr årligen till förbättring af de svagast aflönade

komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunk- iLZTZntiters

vilkor, hvilket anslag icke medgifvit vidare löneförbättring för ofvan- nistrars med

nämnde ecklesiastika tjensteman, än att för sådana tjensteinnehafvare, hvilkas Jeres^”evil''

löner i betydligare mån understigit 700 R:dr, löneförmånerna för hvartdera

af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen detta belopp och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

sedermera, för hvardera af åren 1867 och 1868, kunnat förhöjas till omkring

725 och för år 1869 till omkring 755 11:dr, för innevarande år, med

tillägg af de å ifrågavarande anslag för åren 1864—1868 reserverade behållningar

af tillsammans 3,533 R:dr 87 öre, visserligen lenmat tillgång till

ytterligare förhöjning i de svagaste lönerna, dock så oansenlig, att dessa

löner icke kunnat uppbringas till högre belopp än omkring 820 R:dr, och

alltså behofvet af ifrågavarande anslag måste anses fortvara, har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, i likhet med hvad föregående år egt rum,

för år 1871 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att till förbättring

af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och

sockenadjunkters lönevilkor af Kongl. Maj:t användas, med iakttagande, såsom

hittills, att löneförbättring icke komme någon till godo, hvars tjenst

vederbörande löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.

Med anledning häraf, och då det synes billigt att ifrågavarande svagt

aflönade tjenstemän varda tillsvidare bibehållne vid den dem en gång medgifna

oansenliga löneförbättringen, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte för år 1871 å extra stat anvisa

10,000 Rall’ att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition

användas till förbättring af de svagast aflönade komministrars,

kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters

lönevilkor.

Ang°aende an. 34:o. Till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattig
sing

för me- dom ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,

samting Intill har Kongl. Maj:t för år 1871 äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr.

folskolelärares För berörda ändamål har vid flera föregående riksdagar enahanda be
aflönmde.

]0pp mec] <jet af Kongl. Maj :t nu begärda blifvit anvisadt, och då af Statsråds-protokollet

(Bil. Ko 7 sid. 50) inhemtas, att i anledning af gjorda underdåniga

framställningar under sistförflutna liksom under föregående ar anslagets

hela belopp blifvit utdeladt, samt att behofvet för den närmaste framtiden

måste antagas vara oförminskadt, hemställer Utskottet,

att till understöd för sådana församlingar, som icke förmå

till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,

måtte för år 1871 beviljas ett extra anslag

af 20,000 R:dr.

Anslag uu 35:o. Sedan sistlidne Riksdag, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga

undervisning i framställning, anvisat 4,500 R:dr till bestridande dels af utgifterna under

trsei9vid folk- nämnda år för undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna i Linkö
skollärare-

pill^

seminarierna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

ping och Lund, dels för undervisningens i detta ämne fullständigare ordnande

vid något af de öfriga seminarierna, hade, enligt hvad af Statsrådsprotokollet

inhemtas, Kongl. Maj:t anbefallt vidtagande af förberedande åtgärder

för en dylik anordnings genomförande vid seminariet i Skara.

Genom de anordningar, som sålunda blifvit vidtagna för undervisningen

i ifrågavarande läroämnen, hade en början blifvit gjord att bereda blifvande

folkskolelärare och lärarinnor både en grundligare ^teoretisk skicklighet

och en säkrare praktisk öfning i trädgårdsskötsel och trädplantering,

hvilken, förbättring otvifvelaktigt, då dylika anordningar hunne att genomföras

vid alla rikets seminarier, skulle kraftigt bidraga till höjande af allmogens

insigt i denna hushållningsgren och derigenom utöfva ett välgörande

inflytande på landets kultur.

Då det vore af stor vigt att vid de seminarier, der en dylik anordning

redan blifvit genomförd, tillfälle bereddes till undervisningens fortsatta meddelande

i samma omfång och fullständighet, som nu blifvit börjadt, och sålunda

en ökad erfarenhet jemte en säkrare insigt i den methodiska behandlingen

af detta läroämne måtte vinnas, har Kongl. Maj:t föreslagit, att för

ifrågavarande ändamål för 1871 måtte anvisas samma belopp, som för innevarande

år blifvit anslaget, eller 4,500 R:dr; hemställande Utskottet,

att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit,

Riksdagen må till undervisning i trädgårdsskötsel vid

folkskolelärare-seminarierna för år 1871 anvisa ett extra

anslag af 4,500 R:dr.

36:o. På grund af hvad domkapitlet i Wexiö uti särskilda underdåniga

skrivelser (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7 sid. 51 och 52) anfört,

rörande behöfligheten af egen lokal för folkskolelärare-seminarium derstädes,

och då det för en allmän läroinrättnings framtida bestånd och ändamålsenliga

utveckling vore af synnerlig vigt att hafva egen lokal, som för sitt

ändamål behörigen ordnades, så att undervisningen i alla läroämnen kunde

utan yttre hinder fullständigt utföras och i säker ordning uppehållas, har

Kongl. Maj:t nu gjort nådig framställning om beviljande af det för ändamålet

erforderliga statsanslag, hvilket beräknats till samma belopp, som särskildt

utsedde komiterade för uppgörande af förslag till normalritning för

seminariibyggnader föreslagit, eller 50,584 R:dr, hvartill komme lösen för

jord till tomt för byggnaden och dertill hörande trädgårdsland 3,000 R:dr,

således tillhopa 53,584 R:dr; men då byggnadsföretaget ej kunde fullständigt

utföras under det första året, och till en början endast behöfdes medel

för inköp afjord och byggnadsmaterialier samt grundens läggande, har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att af förutnämnda belopp anvisa för år 1871

endast 20,000 R:dr.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 15 Käft.

Anslag till

byggnad för

folkskolelärareseminariet

i Wexiö.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

Ehuru olämpligheten af den lokal, hvaruti folkskolelärare-seminarium i

Wexiö för närvarande är inrymdt, synes ådagalagd af den utaf domkapitlet

i ämnet åvägabragta utredning, som finnes i Statsråds-protokollet meddelad,

har Utskottet funnit betänkligt att tillstyrka det stora belopp, som nu äskats

för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande genom en ny byggnad. Det

hyresanlag, som hittills kommit ifrågavarande seminarium till del, utgörande,

enligt hvad Utskottet inhemtat, 1,200 R:dr, uppgår icke ens till hälften af

räntan efter 5 procent å det föreslagna byggnadsanslaget. Med anledning

häraf och med särskildt fästadt afseende på Statsverkets för andra angelägna

behof anlitade tillgångar, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke

för närvarande måtte af Riksdagen bifallas.

Anslag för 37:o. Enär de förhållanden utan förändring fortfore, under hvilka före
Sundhetskoi-

gående Riksdagar, uppå Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, beviljat sa väl för

Uginm. 1864;_187q ett ärligt lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning emel
lan

Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjenstemän, pa sätt Kongl.

Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som ock för åren 1867—1870

en lönetillökning af 50 R:dr åt Kollega förste vaktmästare, har Kongl. Maj:t,

i anledning af Kollega ordförandes i ämnet gjorda framställning, föreslagit,

att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,. 8,000 R:dr,

måtte jemväl för år 1871 ställas till Kongl. Maj:ts disposition, äfvensom

förste vaktmästarens lön för samma tid ökas med 50 R:dr; hemställande

Utskottet,

att till löneförbättring för Sundhetskollegii ordförande

samt embets- och tjenstemän jemte Kollega förste vaktmästare

måtte för 1871 anvisas ett extra anslag af

8,050 R:dr.

Amu m 38:o. Sedan Vetenskapsakademien i skrifvelse den 10 sistlidne Novem
anskaffande

af \)Qr underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr, som akademien under

flera år fått uppbära till anskaffande af originalmålningar af växter ur

Te7Z Sveriges Sveriges flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, fortfiutifmndeillf

farande vore af behofvet påkalladt och detta icke endast för det ändamål,

teckningar hvartill anslaget ursprungligen afsetts, nemligen bekostande af svampmalninum}

zoologiska gar^ utgrina under ledning af professoren Elias Fries, utan äfven och ännu

mera för att kunna utföra det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska planscher,

hvilka akademien årligen hade att såsom illustrationer till sina skrifter

offentliggöra, har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett extra anslag, af 1,200

R:dr måtte äfven under år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskapsakademiens

förfogande. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

35

att till anskaffande af originalmålningar af växter ur

Sveriges flora och utgifvande af teckningar af zoologiska

föremål måtte anvisas ett extra anslag af 1,200

R:dr, att under år 1871 till Yetenskapsakademiens förfogande

utgå.

3 9:0. På sätt Utskottet under punkten 20 här ofvan omförmält,

har Kongl. Maj:t, till uppförande på ordinarie stat under Vitterhets-, Historie-

och Antiqvitets-akademien föreslagit, bland annat, de tillförene beviljade

extra anslagen till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent

3,500 R:dr, till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och

upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr samt till arfvoden åt

vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af Statens under

nämnda akademis inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening

vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; hvarförutan Kongl.

Maj:t här äskat anvisande på extra stat af dels 1,500 R:dr för runstenars

uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande, dels ock 2,000

R:dr för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i Statens historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden.

Under åberopande af hvad Utskottet, beträffande förslaget om uppförande

å ordinarie stat af de tre förstnämnda anslagen, vid punkten 20 yttrat,

får Utskottet vidare anföra, att de särskilda anslagen till en antiqvitets-intendent,

till undersökning och förtecknande af fäderneslandets fornlemningar

samt till runstenars uppsökande och aftecknande synts Utskottet afse föremål,

som med hvarandra ega så nära gemenskap, att anslagen lämpligast

borde till ett sammanföras, dervid någon nedsättning af beloppet utan olägenhet

bör kunna ega rum, helst på det förstnämnda anslaget vid flera tillfällen

uppstått ej obetydliga besparingar, hvilka, såsom för ändamålet obehöfiiga,

blifvit till Riksgäldskontoret indragna. Så indrogos vid 1865 — 1866

års riksdag 1,000 R:dr, vid 1867 års riksdag 1,666 R:dr 17 öre och vid

1869 års riksdag 1,500 R:dr.

Utskottet hemställer alltså:

a) att till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar

m. in. måtte för år 1871 å extra stat anvisas

ett belopp af tillhopa 5,000 R:dr;

b) att till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af Statens under Vitterhets-, Historieoch

Antiqvitets-akademiens inseende ställda samlingar och

till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga

förevisning måtte beviljas ett extra anslag af 4,000 R:dr;

och

Angående anslag

för åtskilliga

antiqvariska

ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Angående andag

för hospitalsvar

dm och

till hospitalsbyggnaden

vid

Göteborg.

Angående understöd

för

idiotbarnhemmet

i Sköfde,

c) att till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i Statens historiska museum

samt Svenska sigill från medeltiden måtte jemväl å extra

stat anvisas ett belopp af 2,000 R:dr.

40:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

får Utskottet på de skäl, som i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 54—56)

äro till stöd för densamma anförda, tillstyrka:

a) att Riksdagen måtte för hospitalsvården bevilja ett extra

anslag af 120,000 R:dr; och

b) att till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg

måtte anvisas ett extra anslag af 50,000 R:dr.

41:o. Med anledning af en vid sistlidne riksdag af enskild motionär

gjord framställning om anvisande af bidrag för ett i Sköfde stad inrättadt

idiotbarnhem, hade Riksdagen uti underdånig skrifvelse anfört, att, enär de

upplysningar, som i ämnet blifvit meddelade, syntes antyda, att ifrågavarande

uppfostringsanstalt väl förtjenade understödjas, Riksdagen, som emellertid ansett

sig icke böra utan närmare utredning för sådant ändamål anvisa statsmedel,

anhöll, det täcktes Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande taga i

nådigt öfvervägande, om icke denna anstalt kunde anses förtjent af allmänt

understöd.

Sedan dels Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län och

domkapitlet i Skara stift till följd af härå erhållen nådig remiss meddelat

utredning (se Statsråds-protokollet Bil. Ko 7 sid. 57) rörande ifrågavarande

anstalts uppkomst och utveckling jemte dess verksamhet och ekonomiska

ställning samt vitsordat anstalten vara väl förtjent af allmänt understöd och

följaktligen tillstyrkt, att erforderligt statsanslag måtte densamma beredas,

dels Serafimerordensgillet, hvars yttrande i ämnet jemväl infordrats, uti underdånig

skrifvelse den 18 sistlidne December på anförda skäl (se Statsrådsprotokollet

Bil. N:o 7 sid. 58) hemställt, att till stiftarinnan af idiotbarnhemmet

i Sköfde, Bmanuela Carlbeck, måtte beviljas ett årligt understöd, beräknadt

efter 100 R:dr för hvarje under året der underhållet idiotiskt och medellöst

barn, dock icke för flera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever,

som i denna anstalts nuvarande skick syntes lämpligen kunna der vårdas,

— har Kongl. Maj:t föreslagit, att 2,500 R:dr måtte för år 1871 anvisas

på extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde, att utgå med

100 R:dr för hvarje der intaget medellöst barn.

På de skäl, som i Statsråds-protokollet finnas anförda till stöd för det

ifrågasatta understödet till denna anstalt, hvilken i följd af stiftarinnans menniskovänliga

och uppoffrande bemödanden fortgått med en allt mera utvidgad

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

37

verksamhet, har Utskottet äfven ansett sig böra förorda det föreslagna anslagsbeloppets

beviljande. Utskottet har likväl funnit betänkligt, att dervid

skulle fästas ofvannämnda vilkor, hvars tillämpning, enligt Utskottets förmenande,

komme att i väsendtlig grad motverka ändamålet. Enligt ofvanberörda

utredning uppgingo de årliga utgifterna för 16 barn till sammanlagdt

11,340 R:dr, under det afgifterna för barnen, hvaraf två voro frielever, utgjort

2,885 R:dr. För att nu komma i åtnjutande af hela statsanslaget,

skulle enligt förslaget alla eleverna vara medellösa. Sålunda måste de, som

kunde helt och hållet eller till någon del bekosta sitt underhåll, från anstalten

uteslutas, hvilket icke synes vara med billighet öfverensstämmande.

Anstaltens ekonomiska ställning blefve derigenom ingalunda förbättrad, alldenstund

inkomsterna komme att minskas med skilnaden emellan statsanslaget

och det förut utgående beloppet af elevernas bidrag, under det att utgifterna

komme att betydligen ökas, då antalet barn, som skulle der vårdas, bestämdes

till 25. Det har derföre förefallit Utskottet vida lämpligare, om såsom

vilkor för anslagets åtnjutande stadgades, att ett visst antal frielever skulle

der emottagas och vårdas. Och då, enligt ofvan meddelade uppgifter, kostnaderna

för hvarje barn utgjort omkring 700 R:dr, hvilken kostnad med det

högre elevantal af 25, som redan nu lärer finnas der intaget, antagligen något

nedgått, torde det äskade statsanslaget vara tillräckligt för fyra elevers

underhåll vid anstalten. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer

Utskottet,

att till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn, måtte anvisas ett extra anslag af

2,500 R:dr att under år 1871 utgå, mot vilkor att fyra

frielever der underhållas och vårdas.

42:o. Sedan sist församlade Riksdag för år 1870 anvisat ett extra

anslag af 8,500 R:dr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af

Jerfsö provincialläkarestation anlagdt sjukhem för personer i Ilelsingland behäftade

med sjukdomen spetälska samt deras skötsel och vård, under förbehåll

att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål hidroge med 3,000

R:dr, hade, enligt hvad Statsråds-protokollet (bil. N:o 7, sidd. 58—60) gifver

vid handen, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 5

sistlidne December, i sammanhang med anmälan att berörda för statsanslagets

åtnjutande stadgade vilkor vore af landstinget uppfyldt, gjort underdånig

framställning derom, att erforderligt årligt anslag af statsmedel måtte för

sjukhemmets behöriga handhafvande äfven framgent anvisas och varda å

ordinarie stat uppfördt, i hvilket afseende till Kongl. Maj:t öfverlemnats ett

af direktionen för sjukhemmet uppgjordt förslag, enligt hvilket efter sjukhemmets

fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll,

Angående

statsbidrag för

Jerfsö sjukhem

för spetälska.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Bom derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till 8,850

R:dr. Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande hade Sundhetskollegium,

då någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå en noggrann beräkning

af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde grundas, samt ibland

dem, hvilka kommo att der söka vård, sådana, som befunne sig i bergliga

vilkor, syntes ej böra helt och hållet befrias ifrån afgift, ansett sig böra berörda

framställning endast så till vida förorda, att Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta nådig Proposition om anslag åt ifrågavarande sjukhem för

år 1871 till samma belopp, som ursprungligen för ändamålet af statsmedel

utgått, eller 3,000 R:dr, under vilkor att landstinget för samma ändamål

beviljade ett lika stort anslag. På grund af hvad i detta ärende förekommit

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till underhåll år 1871

af det uti Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetälska anvisa ett extra

anslag af 3,000 R:dr under nyssnämnda vilkor.

Då det är af vigt, att ifrågavarande sjukhem, sedan det under innevarande

år blifvit fullständigt ordnadt, lemnas tillfälle att i vidsträcktaste mån

utveckla sin verksamhet, har Utskottet, med särskildt fästadt afseende å sjukdomens

beskaffenhet, ansett Staten ej böra undandraga sig att fortfarande

lemna nödigt bidrag, på det att dessa beklagansvärda sjuke måtte erhålla

tjenlig vård, och verksamma åtgärder vidtagas mot sjukdomens utbredning,

hvarföre Utskottet tillstyrker,

att såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetälska måtte anvisas ett extra anslag

af 3,000 R:dr att under år 1871 utgå, med vilkor

att Gefleborgs läns landsting för samma år beviljar ett

lika stort anslag.

Angående 43:o. För tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och

v är de /".under musei-intendentens inseende ställda lifrustkammarens samlingar har

rustkamma- Kongl. Maj:t för år 1871 äskat samma belopp, som under innevarande och

rens gu>\hn~ närmast föregående åren för detta ändamål beviljats, eller 600 R:dr; hemställande

Utskottet,

att för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar

måtte för år 1871 anvisas ett extra anslag af 600 R:dr.

Angående44:o. Enär Svenska fornskriftssällskapet fortfarande syntes böra från

exemplar ^/-Statens sida komma i åtnjutande af det understöd, som jemlikt Rikets StänSvenska

förn- ders beslut vid 1844—1845 årens riksdag årligen från Riksgäldskontoret

skpltlSShand-''utgått, och hvarförutan sällskapets för den Svenska häfdeforskningen och

Ungar, kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke

vore i synnerlig grad att påräkna, tvifvelsutan skulle komma att i brist af

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

39

medel till utgifternas bestridande afstadna, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för utdelning till in- och utländska offentliga lärda inrättningar,

till skolbibliothek m. m. måtte för Statens räkning inlösas trehundra exemplar

utaf sällskapets handlingar, efter en beräkning af 3 R:dr 50 öre för

hvarje exemplar, och att härtill måtte för år 1871 anvisas ett extra anslag

af 1,050 R:dr, att efter Kongl. Maj:ts disposition från Statskontoret utbetalas.

Då genom beslut vid 1868 års riksdag de till den extra statsregleringen

hörande utgifter, som förut plägat å Riksgäldskontoret anvisas, blifvit,

med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar och

likartade ändamål, till Statskontoret öfverflyttade, synes det lämpligt, att jemväl

det till understöd för Svenska fornskriftssällskapet vid 1844—1845 årens

riksdag beviljade anslag, hvilket allt hitintills, på sätt det för innevarande år

gällande reglemente för Riksgäldskontoret utvisar, upptagits bland de samma

kontor ålagda utbetalningar, nu anvisas på Statskontoret, hvadan Utskottet,

på de af Kongl. Maj:t anförda skäl, tillstyrker,

att till inlösen af 300 exemplar af Svenska fornskriftssällskapets

handlingar måtte för år 1871 anvisas ett extra

anslag af 1,050 R:dr.

45:o. Under åberopande af de skäl, hvilka vid föregående riksmöten Angåendeanföranledt

understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvists- fåll ''utgiiCmarbete:

”Svenska språkets lagar", nemligen arbetets utmärkta vetenskapliga de

värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen, har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till arbetets fortsatta utgifvande anvisa på extra

stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 R:dr.

Hänvisande till den redogörelse, som i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7

pag. 61) finnes meddelad rörande fortgången af ifrågavarande förtjenstfulla

arbete, får Utskottet, då ett fortsatt utgifvande deraf är beroende af det understöd

utaf allmänna medel, som alltsedan år 1858 härtill utgått, tillstyrka,

att Riksdagen, till understöd för fortsatt utgifvande af

arbetet ”Svenska språkets lagar”, måtte anvisa för år 1871

ett extra anslag af 1,500 R:dr.

46:o. Sedan de två sista Riksdagarne å extra stat anvisat en summa Angående

af 2,500 R:dr att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå till extra ordinarie åtProProfessoren

Carl Gustaf Malmström, på det han skulle sättas i tillfälle att ^Maimsusm''

utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jemna fortgång, 7ÄV »Mutande

fullborda och utgifva ett af honom påbörjadt arbete: "Sveriges politiska “{-utt arbete,

historia från Konung Carl XII:s död till statshvälfningen 777,2”, bär Kongl.

Maj:t, i anseende till ifrågavarande arbetes stora vigt för kännedomen af

fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod af dess

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

politiska förhållanden, som detsamma behandlade, föreslagit Riksdagen att

äfven för 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 R:dr åt Professoren Malmström,

på det han måtte kunna jemväl under detta år egna sin tid odeladt

åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.

Med anledning häraf tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda

föreslagit, må till extra ordinarie Professoren C. G. Malmström

för fortsättande af ofvannämnda historiska arbete anvisa

för år 1871 ett extra anslag å 2,500 R:dr.

Angående_ 47 :o. Enär utgifvandet af planschverket ”Sverige, aqvarell-lithografter

Littoqra/enC 0°h tontryck”, för hvars fortsättande Lithografen (Jarl Johan Billmark allt ifrån

j. Billmark. 1859 — 1860 årens riksmöte fått sig beviljadt ett årligt understöd af 800

R:dr, vore förenadt med betydanade kostnader i förhållande till den afsättning,

det jemförelsevis dyra verket hade att påräkna samt svårligen kunde

af Billmark fortsättas utan bibehållande af det understöd, som Staten hittills

lemnat, har Herr F. Asker uti en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet

remitterad motion (N:o 89) föreslagit, att Riksdagen, derest den

icke skulle finna lämpligare att låta beloppet uppföras å Rikets Allmänna

Indragnings-stat, att till Billmark årligen utgå så länge ifrågavarande arbete

af honom utan afbrott fortsättes, måtte i enahanda ordning som hittills för

år 1871 beviljas honom ett extra anslag för ändamålet af 800 R:dr. Då,

enligt hvad Utskottet inhemtat, omförmälda förtjenstfulla arbete med oförminskadt

nit fortsättes, och Billmark för dess utgifvande fortfarande är af

detta understöd i behof, får Utskottet, som icke funnit anledning föreslå

beloppets uppförande å Allmänna Indragningsstaten, hemställa,

att såsom understöd för fortsatt utgifvande af planschverket

”Sverige, aqvarell-litografier och tontryck” må åt Lithografen

Billmark jemväl för år 1871 beviljas ett extra

anslag af 800 R:dr.

Angående_ 48:o. Jemte erinran, att 1868 års Riksdag, i likhet med hvad allt
Arttté^

N. iu. sedan år 1862 egt rum, åt Artisten N. M. Mandelgren anvisat ”för fortsättMandeigren.

nfng af hans antiqvariska forskningar” ett anslag af 1,500 R:dr för år

1869, har Herr] A. F. Beckman uti en inom Första Kammaren väckt, till

Stats-Utskottet remitterad motion (X:o 7) föreslagit, att Riksdagen täcktes

äfven för innevarande år 1870 samt 1871 och följande år, så länge Mandelgren

är med ifrågavarande arbete sysselsatt, anvisa ett extra anslag af

1,500 R:dr årligen, att användas till understöd åt Mandelgren för fortsättning

af hans antiqvariska forskningar, derest Kongl. Maj:t, efter Akademiens

för de fria konsterna hörande, fortfarande finner Mandelgren deraf vara för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

41

tjent, samt med skyldighet för Mandelgren att till nämnda akademi afgifva

berättelse och inlemna de afteckningar han under året gjort.

Då ett motionen bilagdt utlåtande af Akademien för de fria konsterna

vitsordar Mandelgrens verksamhet, som haft till hufvudmål att genom afbildningar

samla och bekantgöra konst- och kulturhistoriska minnen från

äldre tider, såsom icke blott nitisk och sjelfuppoffrande, utan äfven för det

allmänna gagnelig genom den uppmärksamhet, som derigenom blifvit fästad

å vigten af tillförene ringaktade byggnaders, konstverks och gamla husgerådstings

bevarande, samt att af den betydliga mängd afbildningar han sammanbragt

en stor del utgjordes af föremål, värda uppmärksamhet och intresse,

synes giltig anledning förefinnas att äfven nu bevilja det understöd af allmänna

medel, Mandelgren i flera år åtnjutit. Men då förändringar i den

en gång fastställda statsregleringen icke utan särdeles trängande behof böra

vidtagas, har Utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta något anslag till

ifrågavarande ändamål för innevarande år; hemställande alltså Utskottet,

att till Kongl. Maj:ts nådiga disposition må för år 1871

anvisas ett extra anslag af 1,500 E:dr att användas till

understöd åt Artisten R. M. Mandelgren för fortsättning

af hans antiqvariska forskningar, derest Kongl. Maj:t,

efter Akademiens för de fria konsterna hörande, finner

Mandelgren deraf vara förtjent, samt med skyldighet för

Mandelgren att till nämnda akademi afgifva berättelse

och inlemna de afteckningar han under året gjort.

49:o. Herr P. A. Bergström har uti en inom Andra Kammaren väckt Angående

motion (Eko 118) af anförda skäl, till hvilka här endast torde få hänvisas, länder

föreslagit, att Riksdagen måtte anslå 20,000 R:dr till inlösen af Expeditions- myntsamiL

chefen C. F. Meinanders Svenska myntsamling, att öfverlemnas till Kongl. 9enMyntkabinettet,

för hvars ökande äfven alla de möjligen blifvande dupletterna

borde användas till utbyten eller försäljning; varande motionen åtföljd

af åtskilliga handlingar, innefattande dels en af Expeditions-chefen Meinander

meddelad summarisk uppgift å mytsamlingens innehåll, jemte erbjudande att

mot 20,000 R:dr aflåta densamma till staten, dels intyg, att ett enskildt anbud

å samlingen till nämnda pris blifvit afslaget, dels slutligen ett af Riksantiqvarien

afgifvet utlåtande om densammas beskaffenhet och värde. Af

sistnämnda handling inhemtas, att Expeditions-chefen Meinanders samling af

Svenska mynt vore i sitt slag, både med afseende på fullständighet och myntens

utmärkta beskaffenhet, en af de dyrbaraste, som egts af någon enskild

person i vårt land; att i denna samling funnes många högst sällsynta

mynt och bland dessa icke få, som hvarken i Statens offentliga

myntkabinett eller hos andra enskilda samlare förvarades; att det för

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

fäderneslandet vore en stor, man kunde med skäl säga oersättlig förlust»

om denna genom en enskild mans mångåriga omsorg och med betydlig

kostnad tillvägabragta samling skulle gå till utlandet eller skingras genom

försäljning på auktion; att i sednare fallet för Kongl. Myntkabinettet och

Statens öfriga offentliga samlingar blefve omöjligt att inköpa just de mynt,

som der företrädesvis vore behöflig^, alldenstund tillgångarne icke medgåfvo

att för en offentlig samling betala de utomordentligt höga pris, som i närvarande

tid för sällsynta Svenska mynt erlades af enskilde samlare. Den

enda utvägen att kunna komplettera Statens hufvudsamling med de många

sällsyntheter här förefunnes, vore således, att med offentliga medel inköpa

hela samlingen; hvarefter, sedan Kongl. Myntkabinettet uttagit hvad som der

hittills saknats och utbytt sämre exemplar mot bättre, resten kunde antingen

användas till utbyten eller fördelas på de öfriga större offentliga samlingarne

eller på auktion försäljas; att det således för våra offentliga vetenskapliga

samlingar och för kunskapen om fäderneslandets myntförhållanden i äldre

och nyare tid vore af stor vigt, om medel blefve anvisade att erlägga den

af Expeditions-chefen Meinander bestämda lösesumma, 20,000 Riksdaler Riksmynt,

hvilken summa, om man toge i betraktande de pris, som för äldre

och sällsynta mynt i sednare tid varit gällande, icke kunde anses vara för

högt beräknad, samt att ett lika gynsamt tillfälle att föröka de offentliga

myntsamlingarne sent eller aldrig torde erbjudas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst, har Utskottet likaledes

ansett, att det nu erbjudna tillfället att komplettera Statens myntkabinett med

sådana sällsynta Svenska mynt, som deruti saknas, icke bör lemnas utan afseende.

Men då så väl motionären som äfven riksantiqvarien ifrågasatt, att

en del mynt åter skulle försäljas, torde hela det ifrågasatta anslaget icke

vara för ändamålet behöfhgt. Då dessutom Kongl. Maj:t bäst är i tillfälle

bedöma, huru Myntkabinettet med minsta uppoffring från Statens sida må

sättas i tillfälle att förvärfva de mynt utur den Meinanderska samlingen, som

för närvarande i Statens samlingar saknas, vare sig detta med egarens begifvande

kan ske genom urval eller på annat sätt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t vidtaga de åtgärder, som kunna finnas

lämpliga för att förvärfva Expeditions-chefen Meinanders

Svenska myntsamling eller de delar deraf, som för kompletterande

af Statens samlingar kunna finnas behöfliga.

Stockholm den 11 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

43

Reservationer:

Vid 9:de punkten (angående ordnande af Stockholms elementarläroverk)

af Herr A. O. Wallenberg, som yrkade bifall till det af Kongl. Maj:t

i ämnet framställda förslag.

Vid i b: de punkten (angående folkundervisningen) af Herr G. BjerJcander,

som yttrade: ”Stats-Utskottet har nu ändtligen tillmötesgått en under

flera riksdagar framhållen åsigt, att en förändring i sättet för Statens

understödjande af folkskolan är af behofvet påkallad. — Det trassel och

obehag, som hittills exsisterat, skall således nu komma att upphöra och rättvisa

kommunerna emellan inträda; med ett ord: det första steget på den

rätta vägen är taget, så vida Riksdagen bifaller Utskottets förslag.

Det hade likväl varit önskligt att, då en skrifvelse skulle aflåtas, denna

blifvit något mera omfattande, så att Kongl. Maj:t deraf kommit i tillfälle

att erfara, så väl hvilka uppoffringar Representationen vill göra för folkundervisningen,

som de förbindelser, kommunerna deremot böra åtaga sig,

på det att hela frågan kunnat i ett sammanhang pröfvas. De förra anser

jag borde motsvara lärarens kontanta lön, då kommunernas naturaprestationer,

skollokalerna inberäknade, uppgå till vida mera, och de sednare: skyldighet

för kommunerna att inrätta tillräckligt antal folkskolor och sjelfva

ombesörja den förberedande undervisningen, vare sig i hemmen eller på annat

sätt, så att den egentliga folkskolan befriades från nybörjare.

Som emellertid denna åsigt icke delades inom Utskottet, och jag, heldre

än att se hela frågan falla, öfverlemnar det öfriga åt framtiden, så har

jag endast velat tillkännagifva min särskilda mening.”

Vid 21:sta punkten (angående anslag till ny byggnad för Musikaliska

Akademien) af Friherre J. A. Funck.

Vid 29:de punkten (angående anslag till byggnad för Kongl. bibliotheket)

af Herrar Jan Andersson, P. O. Hörnfelt och G. Bjerkander.

Herr R. N. G. Montgomery-Cederhielm och Grefve Gh. Em. Piper

hafva begärt få antecknadt, att de i Utskottet icke deltagit i behandlingen

af denna Hufvudtitel.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Tab.

liiks-statens Åttonde

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

It: dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

25,550

14,864

64

Tpt.

6,510

10,000

22,700

Indelta Kantor,

enligt

markegång

på förslag.

R:dr.

130,160

79

197,314 61 130,160)79

Spån

mål.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2

K:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Kub.-fot.

k.

K:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

17,000

—

52,800

__

_

__

_

__

___

—

—

20,040

_

__

_

__

__

—

—

27,850

__

_

_

___

__

—

—

25,550

150,202

6

315,425

46

3,225

4

6,773

34

467,224

23

.

6,510

-

10,000

—

—

—

——

—

1--

—

22,700

—

) 150,202) 6) 315,425)46| 3,225) 4) 6,773;34

649,674

23

Ecltlesiastik
Departements-chefen

. . .

Departementets expediRiksarkivet

........

Nationalmuseum.....

Kleresistaten:

Penningar:

Nuvarande beloppet

Tillkommer:

Ersättningåt kyrkoSkagershults

pakubikfot

9 kankronotionde.

. .

Dito åt kontraktssten

i Mora konför

prostetunna. af

hus församling . .

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta.........

Tionde ........

Oindelt spanmål, såsom

Särskilda förslagsanslag

Biskopens på Gotland

Åt 13 konsistoriinota
Dornkapitlens

expeditioLappmarks

Ecklesiastik
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Litt. A.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

45

Hufyudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

F

ö r s I a

gs

-anslag

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

Summa.

Penningai

och ersättning

och ersätt-

Värde för-

för indragna

räntor.

rang tör

indragna

tiondeanslag.

Matt.

slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Departementet.

R:dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

25,550

Ö.

E:dr.

Ö.

K:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

25,550

Ö.

tion............

....... 14,864: 64.

herden i

storat för 3

nor mistad

. . 8: 42.

pro-

saist

Wåm-

• • ’10: % 19: 26. 14,883: 90.

1

och ersättning för in-

............. 130,160: 79.

............. 315,425: 46.

i 1870 års Riks-stat 6,773: 34.

14,883

90

130,160

79

315,425

46

3,225

4

6,773

34

467,243

49

för Kleresiet:

lön............. 3,000: —

rier, k 270 R:dr, högst. 3,510: —

6,510

—

---

—-

—

—

—

—

—

6,510

—

ner, Reservationsanslag.......

10,000

_

___

_

____

_

___

_

10,000

verk, förslagsanslag.........

22,700

—

—

—

—

——

—

—

—

22,700

Transport

197,333|

9o:

130,160 79 315,425|46

3,225

4

6,773

34

649,693

49

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

1870 års

Riks-stat

anslår:

S p

anmäl.

Indelta Kan- tor, enligt

Indelt pä förslag.

Oindelt.

Summa.

Penningar.

markegång

på förslag.

Mått.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Tpt

JK: dr.

197,314

Ö.

64

R:dr.

130,160

Ö.

79

Kub.-fot.

150,202

k.

6

R:dr.

315,425

Ö.

■16

Kub.-fot.

3,225

k.

4

R:dr.

6,773

Ö.

34

R:dr.

649,674

Ö.

23

265,337

49

82,363

36

53,515

1

112,381

71

80

2

168

42

460,250

98

Universiteten (afkontanta

R:dr för upprätthål- löner vid Upsala uni-

Penningar:

Nuvarande beloppet

Tillkommer:

|

För Upsala uni- Förhöjning i an- niateriel för

logiska insti- För Lunds univer- Förhöjning i an- slaget till bygg- nadsfonden . . .

Anslag till den

geologiska in- stitutionen . . .

Ersättning för

mistad inkomst

af Stäfvie och

Lackalänga

församlingars

prebendepa- storat .....

''

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta.........

Tionde...... . .

Oindelt spanmål, såsom

74,051

___

_

—

—

—

—

—

—-

74,051

—

Carolinska Mediko-kirur-

Nuvarande beloppet. .

Tillkommer för den pa-

1

1

1

institutionen.....

Tpt

S 536,703 13

212,524

15

203,717

7

427,807 17 3,305| 6| 6,941|76|1,183,976|21

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

47

Förslag till blifvande Riks-stat:

F

ö r s 1 a g s

-anslag

Indelt tionde

Oindell

äpanmål.

Summa.

Penningar

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Transport

beloppet ett Förslagsanslag å30,000

lande till visst belopp af sådana

versit.et, i hvilka spannmål ingår.)

R:dr.

197,333

Ö.

90

R:dr.

130,160

Ö.

79

R.dr.

315,425

Ö.

46

Kub.-fot.

3,225

k.

4

R:dr.

6,773

Ö.

34

R:dr.

649,693

Ö.

49

..... 265,337: 49.''

versi tet:

slaget till

den fysio-

tutionen . 500: —

si te t:

2,000: —

1,000: -

2,800: — 5,800: — 271,637: 49.

och ersättning för in-

............. 82,363: 36.

.............112,381: 71.

i 1870 års Riks-stat. 168: 42.

271,637

49

82,363

36

112,381

71

80

2

168

42

466,550

98

giska institutet:

.............. 74,051: —

thologiskt-anatomiska

............. 1,000: —

75,051

75,051

Transport

544,022

39

212,524 15) 427,807 17

3,305

6

6,941|76|1,191,295)47

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

1870 års Riks-stat

a nslår:

s r

a n in å 1.

Indelta Kan- tor, enligt

Indolt pä förslag.

Oindelt.

Summa.

Penninga

r.

markegång

på förslag.

Mätt.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mätt.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Tpt

R:dr.

536,703

1,410,691

ö.

13

74

R:dr.

212,524

8,913

Ö.

15

96

Kllb -fot.

203,717

99,352

k.

7

1

R:dr.

427,807

208,639

Ö.

17

41

Kub.-fot.

3,305

21,721

k.

6

5

R:dr.

6,941

45,615

Ö.

76

15

R:dr.

1.183,976

1,673,860

Ö.

21

26

Elementarläroverken, Re- Penningar:

Nuvarande beloppet

Tillkommer:

Ersättning för ett

ne af stadskas- Arboga till en

vid dervarande

tarläroverk ut- lönebidrag . . .

Godtgörelse för ett

likaledes indra- get lönebidrag

af Norrköpings

kyrkokassa till

två lärare vid

elementarläro- verket derstädes

För befrämjande

af gymnastik - och vapenöfnin-

gar.......

Ett efter gällande

statspris svaran- de vederlag för

den under an- slaget nu inbe- gripna oindelta

spanmål, hvil- ken från Riks- staten uteslutes.

Lön till en lektor

vid hvartdera af

läroverken i Lu- leå och Wester- vik å 2,000 R:dr

Tpt 11,947;394[87| ”221,438] 11 [303,069; 8 636,44(5 08 25,027 1 52.55ti!)l 2,857,836 47

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

49

Transport

servationsanslag :

. . . . 1,410,691: 74.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

R:dr.

544,022

F örslags-anslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

R:dr.

212,524

Indelt tionde

och ersättning

för

indragna

tiondeanslag.

R:dr.

427,807

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för
-

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Ku b.-fot.

3,305

R:dr.

6,941

Summa,

Riksmynt.

R:dr.

1,191,295

0.

47

tillföresan

i

kollega

elemenbetaldt

100: —

133: 34.

13,500:

45,615:15.

4,000: — 63,348: 49.

Transp. 1,474,040: 23.

544,022|39| 212,524|15| 427,807 17) 3,305

Bih. till Eiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Käft.

6| 6,941

76| 1,191,295|47

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Tpt

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

R:dr.

1,947,394

25,000

44,609

85

Tpt

505,000

R:dr.

221,438

S p a n m å 1:

Indelt på förslag.

Mått.

Kub.-fot.

303,069

4,219

3,804

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

636,446

7,990

08

2,522,004|72| 225,657[11| 306,874) 6| 644,436

Oindelt.

Mått.

Kub.-fot.

25,027

448

66

k.

Värde förslagsvis

å

2 Ridr 10 öre

kubikfoten

R:dr.

52,556

942

69

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

2,857,836

25,000

57,761

505,000

62

25,476)— 53,499|60|3,445,598|09

Af går: Den i stat

kontanta aflöning

ren vid skolan i

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta........

Tionde:

Nuvarande anslag

Af går: Värdet för

fot 5 k:r spången

läraren vid

skola.......

Seminarium för bildande

Pedagogier och folksko
Penningar,

såsom i 1870

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta.......

Tionde .......

Oindelt spanmål, såsom

För folkundervisningen,

Seminarier för folkskodande

: Nuvarande

Tillkommer,

Stipendier för seminaArfvoden

och resekostskoleinspektörer

. . .

Undervisningsmateriel

Löneförbättring för ex
rare.

.........

Understöd för högre

Folkskoleväsendets utNuvarande

beloppet

Tillkommer, förhöj
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 28.

51

Förslag till blifvande Riks-stat:

F

ö r s 1 a g s

-anslå

g;

Indelt tionde

Oindelt

panmål.

Summa.

Penningar

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeauslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

tt:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Transp. 1,474,040: 23.

anslagna

för lära-

Skeninge 717:75.1,473.322:48.

och ersättning för in-

.............. 8,913:96.

...... 208,639: 41.

122 kubik- riiål, ansla- Skeninge

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr

Ö.

544,022

39

212,524

15

427,807

17

3,305

6

6,941

76

1,191,295

47

....... 257:25.208,382:16.

1,473,322

48

8,913

96

208,382

16

—

___

_

1,690,618

60

af lärarinnor..............

lor:

års Riks-stat...... 44,609: 85.

och ersättning för in-

.............. 4,219: -

.............. 7,990: 08.

25,000

25,000

i 1870 års Riks-stat. . 942: 69.

Reservationsanslag:

lelärares bil- belopp . . . 90,000: —

förhöjning . 7,000: — 97,000: —

rii-elever......... 45,000: —

nadsersättning för folk-

.............. 40,000: —

m. m. för folkskolorna 10,000: —

aminerade folkskolelä-

.............. 150,000: —

folkskolor........ 10,000: —

veckling och förbättring:

....... 160,000: —

44,609

85

4,219

7,990

08

448

9

942

69

57,761

62

ning. . . . 10,000:— 170,000: —

522,000

—

—

—

—

—

—

—

—

l-

522,000

—

Transport |2,608,954j72| 225,657|llj 644,179|41| 3,754; 5| 7,884;45j3,486,675|69

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28,

1870 års Riks-stat anslår

S p a n m å 1.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Penningar.

Värde förslagsvis

å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Kub.-fot.

25,476

39,400

14,710

Gymnastiska Central-inSundhets-kollegium

med

servationsanslag å 6,000

Barnmorskeundervisnin
Penningar,

såsom i 1870

Bibehållna indelningar

dragna sådana. . . .

Orthopediska institutet .

Y eterinärundervisningen

Vaccinationens befrämFarsoters

och smittosamanslag

;

Nuvarande beloppet

Tillkommer, förh öjSvenska

Läkaresällskapet

Svenska Akademien . . .

Vetenskaps-akademien . .

Vitterhets-, Historie- och

Nuvarande beloppet. .

Tillkommer: För underinredningen

i Statens

myntkabinett.....

Fria konsternas akademi:

Till aflöning m. m. . .

» utrikes resestipen»

inköp af Svenska

servationsanslag

Musikaliska akademien .

Naturhistoriska RiksmuNuvarande

beloppet. .

Tillkommer: Förhöjning

till inköp af sällsynta

skapligt biträde vid

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

53

Förslag till blifvande Riks-stat:

F

ö r s 1 a

gs

- a n s 1

ag

:

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 K:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Transport

R:dr.

2,608,954

29,400

280,127

Ö.

72

R:dr.

225,657

Ö.

11

R:dr.

644,179

Ö.

41

Kub.-fot.

3,754

k.

5

R:dr.

7,884

Ö.

45

R:dr.

3,486,675

29,400

280,127

Ö.

69

Medicinalstaten (derunder ett Be- R:dr)..................

gen och Barnbördshusen:

års Riks-stat.......21,841: —

och ersättning för in- ............... 4,103: 82.

21,841

4,103

82

25,944

8,250

39,400

3,600

82

8,250

39,400

3,600

jande ..................

ma sjukdomars botande, Förslags-

............... 40,000:

ning............ 35,000: —

75,000

_

___

_

__

75.000

3,000

12.000

14,710

3,000

12,000

14,710

Antiqvitets-akademien:

...............16,150: —

håll och fortsättning af

historiska museum och

............... 300:

16,450

16,450

53,600

30,300

43,950

............... 39,600:

dier, Beservationsanslag 8,000: —

konstnärers arbeten, Be- .............. 6,000:

53,600

*

30,300

43,950

seum:

............... 41,250:

i anslaget till materiel,

föremål och för veten- samlingarnes ordnande . 2,700: —

|

-

Transport 3,240,582 72

225,657 11

648,283

23

3,754

5|

7,884)45)4,122,407)51

CO •

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

1870 års Riks-stat

anslår:

Sp

anmål.

Indelta Kan- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Penningar.

Mått.

Värde å 2

K:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Tpt

R:dr.

3,115,632

101,000

ö.

72

R:dr.

225,657

Ö.

11

Kub.-fot.

308,828

k.

8

ll:dr.

648,540

Ö.

48

Ku b.-fot.

25,476

k.

R:dr.

53,499

Ö.

60

R:dr.

4,043,329

101,000

O.

91

Undervisningsanstalter

Allmänna institutet . .

Till understöd och upp- fostringsanstalter för

9,141

25

158

29

112

6

236

46

9,536

Fattigvården i Stockholm

Penningar, såsom i 1870

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta.......

Tionde.......

15,000

—

■--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,000

Fattigvården i allmänhet,

Nuvarande beloppet .

Tillkommer, förhöjning

24,000

7,804

33

18,856

27

42,660

8

89,587

68

70

9

148

89

24,000

116,397

17

Serafimerordens - lasaret- Hospitals och Lasaretts

Penningar, såsom i 1870

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta.......

Tionde .......

Oindelt spanmål, såsom

1,750

20,442

9

42,930

09

44,680

09

Stora Barnhuset i Stock- Penningar, såsom i 1870

Bibehållna indelningar

dragna sådana. . . .

1,250

—

—

12,225

1

25,672

71

—

—

—

—

1,250

25,672

71

Frimurare barnhuset . . .

Barnhusen i landsorterna:

Bibehållna indelningar

6,720

83

14,089

62

135,429

5

284,401

i

95

984

6

2,067

66

307,280

06

Kyrkors underhåll:

Penningar, såsom i 1870

Bibehållna indelningar

dragna sådana:

Ränta.......

Tionde.......

Oindelt spanmål, så-

Tpt

3,282,299113

258,761129

519,699

1 7

jl,091,369

371 26,531

1 &

] 55,716|15 4,688,145 94

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

55

Förslag till blifvande Riks-stat:

F

örslags-

anslå

g;

lndelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Transport

för döfstumma och blinda:

.............. 81,000: —

it: dr.

3,240,582

ö.

72

R:dr.

225,657

Ö.

11

R:dr.

648,283

ö.

23

Kub.-föt,

3,754

k.

5

R:dr.

7,884

ö.

45

R:dr.

4,122,407

Ö.

51

muntran åt mindre upp- medellösa döfstumma barn 20,000: —

101,000

101,000

och landsorterna:

års Riks-stat....... 9,141: 25.

och ersättning för in-

............... 158: 29.

........... 236: 46.

9,141

25

158

29

tt

236

46

9,536

Förslagsanslag:

............... 15,000: —

............... 20,000: —

35,000

35.000

24.000

24,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

underhåll:

års Riks-stat....... 7,804: 33.

och ersättning för in-

............... 18,856: 27.

............... 89,587: 68.

i 1870 års Riks-stat . . 148: 89.

7,804

33

18,856

27

89,587

68

70

9

148

89

116,397

17

holm:

års Riks-stat....... 1,750: —

och ersättning för in- ............... 42,930: 09

1,750

42,930

09

44,680

1,250

09

1,250

—

—

och ersättning för indragna sådana

—

—

25,672

71

—

—

—

25,672

71

års Riks-stat...... 6,720: 83.

och ersättning för in-

i

i

.............. 14,089: 62

.............. 284,401: 95

som i 1870 års Riks-stat 2,067: 66

6,720

82

14,089

62

284,401

95

984

6

2,067

66

307,280

06

Transport |3,427,249

13| 258,761|29i 1,091,112,121 4,810

!-

; lo.ioi| —

4,787,223

54

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 28.

1870 års Riks-stat

anslår:

S p a n m å 1.

Indelta Kan- tor, enligt

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Penningar.

markegång

på förslag.

Mått.

Värde k 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Tpt

R:dr.

3,282,299

20,000

Ö.

13

R:dr.

258,761

Ö.

29

Kub.-fot.

519,699

k.

7

R:dr.

1,091,369

ö.

37

Kub.-fot.

26,531

k.

5

R:dr.

55,716

Ö.

15

R:dr.

4,688,145

20,000

Ö.

94

Resestipendier samt läro- jReservationsanslag . . .

1,500

-

—

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

Rese- och traktaments-

16,851

06

—

—

—

—

16,854

06

Skrifmaterialier och ex- Nuvarande beloppet. .

Tillkommer, förhöjning

15,000

—

—

—

—

----

—

—.

—

—

—

15,000

—

Extra utgifter, Reserva-

S:a

3,335,653

19

258,761

29

519,699

7

1,091,369

37

26,531

5

55,716

15

4,741,500

—

Anm. Tillökningen å Hufvudtiteln blifver således 127,300 R:dr,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

57

Förslag till blifvande Riks-

-stat:

Förslags-

O

anslag:

Indelt Ränta

Indelt tionde

Oindelt spanmil.

Summa.

Penningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mätt.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

Transport

böckers och lärda verks utgifvande,

R:dr.

3,427,249

20,000

Ö

13

R:dr.

258,761

Ö.

29

It: dr.

1,091,112

Ö.

12

Kub.-fot.

4,810

k.

It: dr.

10,101

ö.

R:dr.

4,787,223

20,000

Ö.

54

penningar, Förslaqsanslaq.....

1,500

s

1,500

penser, ved m. m., Förslaqsanslaq:

45,076

46

—

_

_____

_

___

_

____

45,070

15,000

46

tionsanslaq.............

15,000

Summa

3,508,825

59

258,701

29|l,091,112

I

12

4,810

—

10,101

—

4,868,800

—

hvaraf å förslagsanslagen 83,222 R:dr 40 öre.

Bih. till Riksd. Prof, 1870. 4 Sand. 3 Afd. 15 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Tält). Litt. B.

Extra Statsreglcringsanslag tillhörande Åttonde Hufvudtiteln.

Stats-Utskottet

föreslår:

Ecklesiastik-departementets expedition:

För biträde vid handläggning af ärenden rörande löneregleringen

för presterskap?.! i riket................... ■

Kongl. Bibliothelcet:

Till uppförande af byggnad för Kongl. bibliotheket.......

Kleresistaten :

Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pastorats-

och sockenadjunkters lönevilkor, Reservationsanslag . . .

Läroverken och folkundervisningen:

Till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt

belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare

........................... 20,000: —

För undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna

.................... 4,500: —

„ inspektion öfver gymnastik- och militäröfningar

vid läroverken..................... 4,000: —

Sundhets-kollegium:

Till löneförbättring för dess embete- och tjensteman samt förste

vaktmästare..............................

Vetenskaps-akademien:

Till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges

flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål . .

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:

Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
ningar

m. ......................... 5,000:

„ arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af akademiens samlingar samt

till aflöning åt vaktbetjeningen............ 4,000: —

„ utgifvande af plancheverk öfver fornsaker m. m. . 2,000: —

Transport

R:dr.

3,000

45.000

10.000

28.500

8,050

1,200

11,000

100,750

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

59

Stats-Utskottet

föreslår:

Transport

För Hospitalsvården:

K:dr.

106,750

Ö.

Till hospitalsfondens förstärkande........... 120,000: -

„ fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg 50,000: —

„ understöd för den i Sköfde inrättade vårdsan- stalt för sinnesslöa barn.............. 2,500:

Bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetälska .................. 3,000: —

175,500

Diverse anslag:

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar . . 600: —

Till inlösen af 300 exemplar af'' Svenska fornskrifts-

sällskapets handlingar.................. 1,050:

Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska

språkets lagar"...................... 1,500:

Till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande

af ett historiskt arbete.................. 2,500: —

Understöd för fortsatt utgifvande af plancheverket

“Sverige, aqvarell-litografier och tontryck" ..... 800: —

Dito åt Artisten N. M. Mandelgren för fortsättning af

hans antiqvariska forskningar.............. 1,500: —

7,950

Summa |

290,200

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:41 Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél. a1 i texten