Utlåtande, angående regleringen Åttonde Hufvudtitel. af utgifterna under Eiks-statens
1870-03-11 · 59 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 54 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1870:28, Utlåtande, angående regleringen Åttonde Hufvudtitel. af utgifterna under Eiks-statens
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
1
$:o 28.
Ank. till Kiksd. Kansli d. 11 Mars 1870, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen
Åttonde Hufvudtitel.
af utgifterna under Eiks-statens
(2:dra U. A.)
Uti Riks-staten för innevarande år finnas under Åttonde Hufvudtiteln, som
innefattar anslagen till Ecklesiastik-departementet, uppförda:
penningar
indelta räntor .
indelt spanmål .
oindelt spanmål
3,335,653: 19.
258,761: 29.
1,091,369: 37.
55,716: 15.
Tillhopa R:dr 4,741,500: —
För de förändringar, som vid denna hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet,
med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas i Riks-staten
upptagna, här nedan meddelade utlåtande.
Kleresistaten.
1;o. L anledning af derom gjorda, utaf vederbörande myndigheter förordade
underdåniga ansökningar har Kongl. Maj:t föreslagit, dels att ersättning åt
kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde af torpen Gårdsjötorp
och Södra Asen måtte beviljas med 3 kubikfot 9 kannor oindelt spanmål,
två tredjedelar råg och en tredjedel korn, motsvarande efter värde af
2 R:dr 10 öre kubikfoten 8 R:dr 19 öre, dels ock att åt kontraktsprosten i
Mora kontrakt måtte anvisas prostetunna från Wåmhus församling med 6
kubikfot 3 kannor oindelt spanmal, hälften korn och hälften hafre, motsvarande
efter samma värde 13 R:dr 23 öre.
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 15 Raft.
Angående
ersättning för
mistad kronotionde
m. m.
i
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Afgående
anslag till den
fysiologiska
institutionen
vid universitetet
i Upsala.
Angående
upprättande
af en ad,junk - tur i nordiska
språk vid unive''
s''tetet i
TJpsala.
Vid denna nådiga framställning har någon annan anmärkning hos Utskottet
icke förekommit, än att, då lösen för kronotiondespanmål numera,
jemlikt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869, icke till statsverket ingår
efter markegångspris utan efter det särskilda omsättningspris, som i nämnda
förordning är stadgadt,'' det synts Utskottet icke vara lämpligt, att anslag af
förevarande beskaffenhet bestämmas i spanmål, för hvilken vederbörande allt
framgent skulle vara berättigade att undfå lösen efter medelmarkegångspris,
utan torde anslagen böra bestämmas till de belopp i penningar, som efter
nyssnämnda omsättningspris motsvara de ifrågavarande spanmålsqvantiteterna;
hemställande i öfverensstämmelse härmed Utskottet,
a) att under anslaget till Kleresistaten må uppföras ett belopp
af 8 R:dr 42 öre, såsom ersättning åt kyrkoherden
i Skagershuks pastorat för mistad kronotionde af torpen
Grårdsjötorp och Södra Åsen; och
b) att under samma anslag må anvisas ett belopp aflOR:dr
84 öre såsom ersättning åt krontraktsprosten i Mora
kontrakt för prostetunna för Wåmhus församling.
Universiteten.
2:o. Sedan kanslersembetet för universitetet i Upsala hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmält och förordat en af Consistorium Academicum Majus
derstädes gjord framställning om behofvet af ett årligt belopp af Femhundra
R:dr till fyllnad eller tillökning i årsanslaget till materiel för den fysiologiska
institutionen vid universitetet, har Kongl. Maj:t, som funnit framställningen
befogad, föreslagit Riksdagen att till 1,500 R:dr förhöja det nu till 1,000
R:dr bestämda årsanslaget för materielen vid nämnda institution.
På grund af hvad rörande detta ämne finnes i Statsråds-protokollet
(Bil. N:o 7 sid. 5 och 6) meddeladt, tillstyrker Utskottet,
att anslaget till materiel för den fysiologiska institutionen
vid universitetet i Upsala måtte ökas med 500 R:dr,
eller från 1,000 R:dr till 1,500 R:dr.
3:o. Herr J. O. Leffler har uti en inom Andra Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet remitterad motion (hho 115) föreslagit, att Riksdagen måtte
anslå ett belopp af 2,500 R:dr, att årligen från och med nästa statsregleringsperiod
utgå för upprättande och underhållande af en akademisk adjunktur i
nordiska språken vid universitetet i Upsala.
Då det af ofvanbemälde motionär framställda förslag är af den vigt
och beskaffenhet, att det icke lämpligen bör, utan föregången närmare ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skits-Utskottets Utlåtande N:o 28.
B
redning af vederbörande myndigheter, till behandling af Riksdagen företagas,
får Utskottet, i saknad af sådan utredning, hemställa,
att Herr Lefflers ifrågavarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
4:o. Likaledes är från Andra Kammaren till Utskottet remitterad en
af Herr S. Ribbing väckt motion (N:o 217), innefattande det förslag, att
Riksdagen behagade bevilja ett årligt anslag af 2,500 R:dr till lön åt en
adjunkt med skyldighet att tjenstgöra såsom laborator vid den medicinsktkemiska
institutionen vid Upsala universitet.
Enligt hvad motionären uppgifvit, lärer universitetets kansler hos Kongl.
Magt anmält en af medicinska fakulteten i Upsala gjord och af Consistorium
Academicum förordad framställning i enahanda syfte med berörda förslag;
och då frågan således torde hafva varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, men Kongl. Maj:t icke funnit skäl att derom till Riksdagen göra
framställning, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Herr Ribbings förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
5:o. Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 6—8) inhemtas,
hade kanslersembetet för Lunds universitet uti underdånigt memorial
den 30 sistlidne November hos Kongl. Maj:t anmält behofvet af åtskilliga
dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som ansetts erforderliga för ett
tidsenligt upprätthållande af undervisningen och vården af universitetets inrättningar;
och har, med afseende å hvad kanslersembetet i nämnda memorial
upplyst och anfört, Kongl. Maj:t, som bland de gjorda framställningarne
funnit dem, hvilka rörde anslag för universitetets byggnadsfond och för den
nybildade geologiska institutionen böra företrädesvis vinna afseende, föreslagit
Riksdagen att förhöja årsanslaget till byggnadsfonden vid Lunds universitet
med ett årligt belopp af 2,000 R:dr samt bevilja ett årligt anslag af 1,000
R:dr för den geologiska institutionen derstädes.
Under åberopande af den utredning, som i afseende å dessa anslags
behof är i Statsråds-protokollet meddelad, tillstyrker Utskottet,
a) att anslaget till Lunds universitets byggnadsfond
måtte förhöjas med 2,000 R:dr; samt
b) att ett belopp af 1,000 R:dr måtte anvisas till den
geologiska institutionen vid nämnda universitet.
6:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att såsom ersättning
till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst, densamma
genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och Lackalänga församlingars
pastorat, hvilket såsom prebende tillhört den utaf aflidne Professoren
C. G. Brunius i lifstiden innehafda professorslön, finge vidkännas, anvisa ett
Angående inrättande
af en
adjunktur vid
den medicinsktkemiska
institutionen
i
Upsala.
Angående förhöj
dt anslag
till byggnadsfonden
vid
Lunds universitet
samt anslag
till den
geologiska institutionen
derstädes.
Angående ersättning
till
Lunds universitets
löningsfond
för <tt
indraget preb
end ep as tor åt.
4 Stats-Utskottets Utlåtande N;o 28.
anslag af 4,200 R:dr årligen att å universitetets stat uppföras samt utgå när
berörda pastorat blifvit universitetet frånskildt, i hvithet afseende meddelats,
att, det Professoren Brunii enka tillkommande nådår tilländaginge den 30
April 1871, hvadan för sistnämnda år erfordrades utbetalning af det ifrågavarande
anslaget endast till så stor del, som belöpte på åtta månader, eller
2,800 R:dr.
Sedan Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 18 Oktober 1854
anhållit, att Kong! Maj:t täcktes låta utreda, ej mindre om och hvilka prebendepastorater
lämpligen kunde utan men för kyrkan och det kyrkliga undervisningsväsendet
från deras egenskap af prebende fritagas, utan äfven det
ersättningsbelopp, som för åvägabringande deraf erfordrades, samt derefter
för Rikets Ständer framlägga den nådiga Proposition i ämnet, som kunde
finnas för ändamålet lämplig, har Kongl. Maj:t bland annat uti den under
den 4 Oktober 1861 fastställda utgiftsstaten för Lunds universitet föreskrifvit,
att de till filosofiska fakulteten derstädes anslagna Hardeberga och Sandby
samt Stäfvie och Lackalänga prebendepastorater skulle efter dåvarande innehafvarnes
afgång från universitetet skiljas, och att universitetets kansler ålåge
att,. när någon af dessa prebendens innehafvare afgått, derom göra underdånig
anmälan och föreslå den ändring, som då i utgiftsstaten borde vidtagas,
samt sättet för beredande af de för ändamålet erforderliga medel. Sedermera
hafva jemväl, med bifall till Kongl. Maj:ts då i ämnet aflåtna nådiga Proposition,
Rikets aren 1862—1863 församlade Ständer beviljat ersättning till
universitetets löningsfond för den förlust, som uppkommit vid indragning af
det förstnämnda prebendepastoratet.
Vid sådant förhållande och då samma grunder, efter hvilka beloppet
af denna ersättning beräknades, blifvit i det nu framlagda förslaget iakttagna,
tillstyrker Utskottet,
att såsom ersättning för minskad inkomst till följd af upphörande
af Stäfvie och Lackalänga församlingars pastorats
prebendeegenskap måtte å Lunds universitets stat uppföras
4,200 R:dr, samt deraf för år 1871 anvisas 2,800 R:dr.
Karolinska medikokirurgiska institutet.
ÅdagefGr den . T''°‘ ^ded anledning af en utaf lärarekollegium vid Karolinska mediko
patoiogisict-
kirurgiska institutet derom gjord och af kanslersembetet för Upsala univerZtuttl
sitet förordad underdånig framställning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
vid Karolin- ätt bevilja ett anslag af 1,000 R:dr årligen till bestridande af omkostnader
ska mstitutet. vid. de arbeten, som utföras inom den patologiskt-anatomiska institutionen vid
detta läroverk.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
5
Hänvisande till hvad i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 10) blifvit
till stöd för berörda framställning anfördt, tillstyrker Utskottet,
att för den patologiskt-anatomiska institutionen vid Karolinska
medikokirurgiska institutet måtte anvisas 1,000 R:dr.
Elementarläroverken.
8:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t, uppå derom gjorda och af Angående
Statskontoret (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7 sid. 10—12) förordade un-9°^°™lsuep^
derdåniga framställningar, föreslagit, tillstyrker Utskottet: härda löne
a)
att ersättning för ett tillförene af stadskassa^ i År- J^neehmtiboga
till eu kollega vid dervarande elementarläroverk ut- tariäroverk.
betaldt lönebidrag, som numera upphört, måtte anvisas
med 100 R:dr; och
b) att såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag
af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket
derstädes måtte beviljas 133 R:dr 34 öre.
9:o. Sedan Stockholms stadsfullmäktige uti underdånig skrifvelse af den Angåendeord1
December 1868 anhållit, det Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder fastställa ''stockloims
en för ordnande af elementarläroverken i hufvudstaden med afseende å den stads element
närmaste framtidens behof uppgjord plan, som afsåg att upprätta ett på tar^0”erk
båda bildningslinierna fullständigt läroverk å Norrmalm, att jemväl inrätta
ett på båda bildningslinierna fullständigt läroverk i stadens södra del, att inrätta
det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan blifvit af Rikets
Ständer anvisade, å Ladugårdslandet och att bibehålla Jacobs och Catharina
nuvarande femklassiga läroverk såsom sådana i sina närvarande lokaler, så
och efter det stadsfullmäktige äfvensom direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk, hvilken i underdånigt utlåtande den 9 sistlidne April till
hufvudsakliga delar tillstyrkt nyssnämnda plan, i sammanhang dermed hemställt,
att Nicolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets tvåklassiga
skolor måtte indragas och de medel, som derigenom blefve att tillgå,
användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket på Södermalm,
hvartill äfven borde användas rektorslönerna vid Clara och Maria
förut fristående femklassiga läroverk, som enligt förslaget skulle komma att
bilda underklasser i fullständiga läroverk, — bär, enligt hvad af Statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid. 15) inhemtas, vid underdånig föredragning den
29 sistlidne April af detta ärende Kongl. Maj:t, med godkännande af den
åsigt att två fullständiga elementarläroverk böra finnas i hufvudstaden, funnit
godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt lärohus jemte bostad åt
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd tillgängligt, ett fullständigt läroverk
skall inrättas å Norrmalm, samt förklara, att i anledning af det framställda
förslaget om ett fullständigt läroverk å Södermalm Kongl. Maj:t ville
framdeles, när dertill erforderliga medel blifva att tillgå, fatta nådigt beslut;
hvarjemte Kongl. Maj:t, som i afseende å de lägre elementarläroverken inom
hufvudstaden, funnit godt gilla bibehållandet af Jacobs och Catharina femklassiga
skolor i deras nuvarande lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid
1865 —1866 årens riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden
beviljade anslag finge tillsvidare användas för en femklassig skola i den af
stadsfullmäktige förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande
åtgärder för eu omreglering af elementarläroverken i Stockholm,
från rektorer och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna derstädes låtit
infordra yttranden, huruvida de vore villiga att i händelse af dessa skolors
indragning träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk i hufvudstaden,
äfvensom i de fullmakter, hvilka hädanefter utfärdas för lärare vid elementarläroverken
i Stockholm, anbefallt intagandet af det förbehåll, att de utnämnde
skola vara skyldige att, om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat
hufvudstadens elementarläroverk än det, vid hvilket ledigheten uppstått.
Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken i
Stockholm, afsåge en med skolstadgans föreskrifter öfverensstämmande samt
tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare och mera ändamålsenlig
reglering af dess läroverk, äfven i följd af det starka tilloppet
af lärjungar till det nuvarande gymnasium, vore af ett oafvisligt behof påkallad,
men bildandet af ett nytt fullständigt läroverk i Stockholm icke kunde
försiggå utan Riksdagens medgifvande, att de tillförene för andra löroverks
behof anslagna medel finge för nämnda ändamål anlitas, har Kong!. Maj:t
nu gjort framställning derom, att, när läroverkshus och rektorsboställe blifvit
genom kommunens försorg anskaffade, ett nytt fullständigt elementarläroverk
i Stockholm måtte upprättas med lönestat enligt gällande grunder för rektor,
7 lektorer och 7 adjunkter, samt att de för de tvåklassiga skolorna derstädes
nu utgående statsanslag äfvensom rektor slönerna vid två af hufvudstadens
femldassiga skolor måtte till bestridande af de för det nya fullständiga
läroverket erforderliga kostnader användas.
Enligt den i Statsråds-protokollet meddelade utredning uppgå lönerna vid
de lärareplatser, som äro till indragning föreslagna, till ett sammanlagdt belopp
af 26,000 R:dr, hvilket jemnt motsvarar hvad som skulle för genomförande
af den föreslagna nya regleringen erfordras.
Då emellertid en fullständig reorganisation af hufvudstadens elementarläroverk
nu förestår, synes tillfället icke böra lemnas obegagnadt att söka
afhjelpa de klagomål, som på sednare tiden allt mera allmänt försports deröfver,
att genom den nuvarande anordningen af elementarläroverken och be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
1
skaffenheten af den bildning, som der meddelas, den intelligenta delen af
folket alltför mycket dragés från industrien och de praktiska yrkena ej endast
i följd af sjelfva riktningen af denna bildning, utan äfven och hufvudsakligast
derigenom att ungdomen vid läroverken qvarhållas vida utöfver den
tid, då de skulle med fördel för dem sjelfva och för yrkena kunna inträda
på den praktiska banan. Orsaken till detta missförhållande är till en hufvudsaklig
del att falna uti sammanblandningen af de klassiska och reala
linierna vid samma läroverk, hvarigenom å ena sidan den reala bildningen
undertryckes och ej kan tillkämpa sig det erkännande, den i och för sig
förtjenar, å andra sidan äfven den klassiska undervisningen lider genom nödvändigheten
att vid lärokursernas bestämmande i någon mån afse deras behof,
som önska endast följa den reala linien. Det torde alltså nu vara skäl
att genom inrättande af ett endast för den reala undervisningen ordnadt fullständigt
läroverk söka fylla det behof, som i förenämnda hänseende förefinnes.
Derigenom blefve jemväl möjlighet beredd att med mera frihet och konseqvens
ordna den klassiska undervisningen för de särskilda ändamål, hvarför
den är afsedd.
Utskottet hemställer alltså,
att .Riksdagen måtte till svar å Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning i underdånighet meddela, att Riksdagen
af de skäl, som här ofvan blifvit anförda, funnit godt
medgifva, att de af Kongl. Maj:t till indragning föreslagna
lönerna för åtskilliga lärarepiatser i Stockholm, tillsammans
utgörande 26,000 R:dr, må af Kongl. Maj:t användas
dels till bildande af ett fullständigt realläroverk i hufvudstaden,
dels ock till ordnande af undervisnino-en vid
öfriga elementarläroverk derstädes.
10:o. Redan uti underdånig skrifvelse den 25 Februari 1858 hafva
Rikets Ständer i afseende å skolan i Skeninge, det enda af rikets offentliga
elementarläroverk, som består af en klass, hemställt, huruvida icke nämnda
skola kunde vid dåvarande lärarens afgång indragas. Sedan domkapitlet i
Linköping, som derefter erhöll nådig befallning att göra underdånig anmälan,
när nämnde lärare lemnade sin befattning, den 14 April sistlidet år inberättat,
att denne lärare blifvit genom Kongl. Maj ds utslag från sin lärarebefattning
för alltid skiljd, har Kongl. Majd nu, med afseende å beslutet om indragning
af läroverkens lägsta klass, och då Rikets Ständers berörda åsigt
äfven vid 1862—1863 årens riksdag blifvit af dem uttalad, föreslagit Riksdagen,
att det till lön för läraren vid skolan i Skeninge under anslaget till
elementarläroverken anvisade belopp, 1,000 R:dr, må från och med år 1871
upphöra.
Angående indragning
af
löneanslaget
till läraren i
Skeninge
skola m. m.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Angående, utvidgning
af
elementarläroverket
i
Umeå.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren af Herr J. G. Granlund väckt, till Utskottet remitterad
motion (N:o 191), deruti — med anledning af Kongl. Maj:ts ofvanberörda
framställning och då staden Skeninge och omkringliggande, tätt befolkade ort
således skulle blifva i saknad af läroverk, hvilket väl icke vore eller kunde
vara förhållandet med någon enda stad inom riket, samt då stadens fullmäktige,
på sätt ett motionen bifogadt protokollsutdrag utvisade, förbundet sig att
anskaffa utvidgad lokal för ett treklassigt läroverk samt bostad åt rektor —
motionären anhållit, att Riksdagen måtte bevilja staden Skeninge nödigt anslag
till lärare vid ett tvåklassigt elementarläroverk eller, om detta förslag ej
vunne Riksdagens bifall, att det hittills utgående anslag af 1,000 R:dr till
Skeninge skola måtte fortfarande få bibehållas för eu vikarierande lärare, intill
det års utgång, då en reglering af rikets elementarläroverk, som enligt
motionärens förmenande nu skulle pågå, hunnit afslutas, eller något annat läroverk
kunde komma staden till godo. Varande motionen åtföljd af intyg,
att lärjungarnes antal vid ifrågavarande skola utgjorde förliden hösttermin
22 och vid innevarande vårtermins början 23.
De skäl, som Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag-anförde
till stöd för sin ofvan omförmälda hemställan, voro, att det syntes mindre
lämpligt, att ett Statens läroverk funnes med en ensam lärare, och att skolans
indragning jemväl blifvit beslutad redan år 1822, samt att denna åtgärd
sedermera blifvit af tvänne skolrevisioner tillstyrkt. Denna åsigt har, på sätt
ofvan blifvit anfördt, äfven gjort sig gällande vid 1862—1863 årens riksdag,
då väckt motion om skolans utvidgning af rikets ständer lemnades utan afseende.
Då härtill kommer att på ett jemförelsevis ringa afstånd från Skeninge
finnas tre läroverk, nemligen ett fullständigt i Linköping, ett treklassigt
i Wadstena och en tvåklassig pedagogi i Gfrenna, får, med erinran att
uti ifrågavarande lärarelön ingår afkomst af boställsjord, beräknad till 25 R:dr,
hvilket belopp icke är i anslaget till elementarläroverket inbegripet, Utskottet
tillstyrka,
att Riksdagen, med afslag å Herr Granlunds förevarande
motion, måtte på det sätt bifalla Kongl. Majds framställning,
att den i stat anslagna lönen för läraren vid den
enklassiga skolan i Skeninge, 975 R:dr, må från och med
år 1871 upphöra att utgå.
li:o. Till Stats-Utskottet hafva blifvit remitterade tvänne motioner angående
utvidgning af Luleå elementarläroverk, hvilka blifvit väckta den ena
af Herr S. P. Bergman inom Första Kammaren (N:o 42) och den andra af
Herr A. P. Bäckström inom Andra Kammaren (N:o 187). Dessa motioner
åsyfta, att Riksdagen måtte anslå medel till aflöning för tvänne lektorer vid
Luleå,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28. 9
Luleå, nu endast på reallinien fullständiga elementarläroverk, samt om detta
bifölles, att nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt elementarläroverk
å båda linierna från och med nästa läseårs början, med vilkor att landstinget
enligt sitt åtagande, bekostade aflöning till en lektor intill den tid då den
vid denna riksdag blifvande statsreglering log sin början. Eller om detta
icke kunde bifallas, att Riksdagen ville anslå medel till aflöning för tvänne
lektorer ° vid Luleå elementarläroverk, hvaraf aflöningen till en lektor skulle
utgå från och med 1871 och aflöningen till den andra från och med 1875,
samt om detta bifölles, att nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt
elementarläroverk å båda linierna från och med nästa läseårs början, med
vilkor att landstinget, enligt sitt åtagande, bekostade aflöningen till en lektor
till och med år 1874. Beträffande behofvet af den ifrågasatta utvidgningen
är, bland annat, anfördt, att de flesta lärjungar vid Luleå läroverk begagnade
undervisningen på klassiska linicn, så att höstterminen 1869, då hela
antalet lärjungar, enligt läroverkets katalog, utgjorde 70, endast 4 begagnade
undervisningen a den särskilda reallinien. Sedan de 5 lägre klasserna blifva
genomgångna, måste derföre lärjungarne besöka annat utom länet beläget
fullständigt högre läroverk, för att fullborda sin elementarbildning. Samma
förhållande inträffade för lärjungarne i Haparanda treklassiga och i Piteå femklassiga
läroverk. Det närmast Norrbotten belägna fullständiga högre elementarläroverk
vore det i Umeå. Afståndet derifrån vore till Haparanda 45
mil, ^ till Lulea 30 mil och till Pitea 23y2 mil. Vore deremot läroverket i
Luleå fullständigt, så kunde lärjungarne derstädes erhålla tillräcklig högre
elementarundervisning. Lärjungarne från Haparanda behöfde i sådant fall
endast resa 15 mil och de från Piteå 6% mil. Ett annat för Norrbottens
lån eget förhållande borde härvid äfven tagas i öfvervägande, nemligen innevånarnes
olika nationaliteter. Innevånarne i norra delen af länet utgjordes
af finnai, hvilka med högst fa undantag endast talade och förstode finska
språket, likasom uti andra delar af länet endast lappska språket vore det allmänna.
Uti dessa delar af länet, hvars folkmängd utgjorde öfver 25 procent
af länets folknummer, måste presterskapet, för att kunna förrätta sin tjenst,
första och obehindradt tala befolkningens språk, hvarföre uppkommande prestledigheter
ofta nog icke kunde besättas förr än efter längre tids förlopp af
brist på tjenliga sökande. Samma förhållande inträffade äfven med examinerade
folkskolelärare. Det vore derjemte önskligt och säkerligen till både allmän
och enskild nytta, om såväl militäre som civile tjensteman vore mäktige
det språk, som talades af befolkningen inom tjenstgöringsdistriktet. Om
det inom länet funnes ett fullständigt elementarläroverk, så vore föräldrar tillhörande
nämnda nationaliteter i tillfälle att förskaffa sina söner sådan elementarbildning,
som fordrades för att vinna inträde såväl i Statens som i kyrBih.
till Rihsd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Käft. 2
10
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
Angående
utvidgning aj
elementarläroverket
i
West er vik.
kans tjenst, och de nu omförmälda, ofta förekommande olägenheterna skulle
derigenom småningom upphöra. Ortens innevånare, som allt mer och mer
insett vigten af denna angelägenhet, hade dels redan gjort och dels förbundit
sig att härför göra icke obetydliga uppoffringar; sålunda hade Luleå stad,
under förhopppning om läroverkets utvidgning, byggt ett nytt rymligt läroverkshus
af sten, som kostat staden omkring 40,000 R:dr, utan annat bidrag
än 3,000 R:dr från stiftets byggnadsfond. Likaledes hade länets landsting
förbundit sig att, om läroverkets utvidgning icke med andra vilkor kunde
erhållas, för en tid af högst fem år bekosta aflöningen till en lektor.
Vid 1867 års riksdag väcktes likaledes motion om Luleå läroverks
utvidgande till fullständigt äfven på latinlinien, men frågan härom blef af
Riksdagen afslagen på grund af den då rådande bristen på lärarekrafter. Förhållandet
i detta afseende är nu väsendtligen olika. Enligt en från ecklesiastik-departementet
meddelad uppgift utgör största antalet platser, hvilka stå
otillsatta i brist af kompetente sökande, öfningslärarebefattningarne vid de
lägre läroverken. Till öfriga lärarebeställningar, såväl vid lägre som i synnerhet
vid högre läroverk, saknas för närvarande sällan kompetente sökande.
Yid sådant förhållande och då med hänseende till belägenheten af ifrågavarande
läroverk den föreslagna utvidgningen obestridligen är af billighet påkallad,
anser sig Utskottet böra motionärernes förslag understödja; men då
en väsendtlig omreglering af elementarläroverken redan är ifrågasatt, torde
de lärare, som för utvidgningen erfordras, böra underkastas vilkoret af skyldighet
att vid annat läroverk tjenstgöra, hemställande derföre Utskottet,
att för Luleå elementarläroverks utvidgning till fullständigt
äfven på latinlinien må från och med nästa års början anvisas
2,000 R:dr till lön åt en lektor, med vilkor att
Norrbottens läns landsting, enligt sitt åtagande, från samma
tid bekostar aflöning åt en lektor till och med år 1874;
börande de lärare, som för nämnda utvidgning kunna tillsättas,
underkastas skyldighet att i händelse af förändrad
reglering för ifrågavarande läroverk vid annan skola tjenstgöra.
12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad
motion (N:o 33) har Herr G. F. Tenger föreslagit, det Riksdagen måtte besluta
om AVesterviks på reallinien högre elementarläroverks upphöjande till
fullständigt å båda linierna medelst beviljandet af anslag till bränne nya ordinarie
lektorslöner. Skulle Riksdagen icke finna skäl att gilla denna motion,
är såsom alternativ föreslaget, att AVesterviks läroverk måtte blifva på det
sätt utvidgadt, att undervisningen i latinska språket allena, med uteslutande
af det grekiska, måtte utsträckas till de båda högsta klasserna, under det att
undervisningen i de vigtigaste reala ämnena, matematik och fysik, äfvensom
Stats-Utskottets Utlåtande N:o Sfi.
11
i franska språket, fortfarande lemnades till samma omfång som hittills. För
bestridande af denna latinundervisning erfordrades anslag endast för en enda
lektor, och kunde, derest mot förmodan svårighet skulle möta för absolut bifall
dertill, den blifvande innehafvaren af denna tjenst blifva rörlig eller förbunden
att tjenstgöra vid annat läroverk, derest den vidtagna utvidgningen
af Westerviks läroverk emot förmodan skulle i framtiden befinnas ej medföra
påräknad nytta.
Till stöd för denna framställning har motionären bland annat anfört,
att genom norra Calmar läns landstings och staden Westerviks förenade
uppoffringar, understödda af bidrag från Statsverket, vore ett tillräckligt prydligt
och i allo ändamålsenligt lärohus färdigt att från och med höstterminens
början innevarande år öppna sina lärosalar för den bildningssökande ungdomsskaran,
som vid 1869 års vårtermin utgjorde 155. Kostnaden fördetta
lärohus uppginge, utom statsbidraget 35,000 R:dr, till närmare 130,000 R:dr.
Att det hittills varande, endast på reallinien fullständiga elementarläroverket
ingalunda motsvarade hvarken denna landsorts eller staden Westerviks behof,
fratnginge deraf, att de aldra flesta af de lärjungar, hvilka vid läroverket
undergått maturitetsexamen, alltsedan den tid detta blef på reallinien
fullständigt, varit sådana, hvilka tillhört latinlinien, så långt latinundervisning
der meddelats. Afståndet till de två närmaste fullständiga läroverken i
Norrköping och Linköping vore 11 till 12 mil.
Då enahanda skäl tala för utvidgning af detta läroverk, som i föregående
punkt äro anförda för Luleå elementarläroverks fullständiggörande äfven på
latinlinien, får Utskottet hemställa,
att, för utvidgning af Westerviks elementarläroverk, må
från och med nästa års början anvisas 2,000 R:dr, till
lön åt en lektor, med skyldighet för den blifvande innehafvaren
af denna tjenst att, om så fordras, ingå i tjenstgöring
vid annat elementarläroverk.
13:o. Jemte anmälan derom, att för år 1870 ett extra anslag af 20,000 Angående a,>- R:dr blifvit anvisadt för utsträckning af kriqsbildninqen vid rikets offent- sla,J fiir uU
• • ^ t/ sfi''d eu it in (j (tf
liga skolor och undervisningsverk, anhöll i underdånig skrifvelse af den 13 krigsbiidnmMaj
1869 sist församlade Riksdag, att Kongl. Maj:t måtte för den näst sam- vid de
manträffande framlägga förslag i afseende å de an slagsbelopp, som för be- °dervZ^Trörda
ändamål kunde framgent anses erforderliga. I afseende å denna fråga verken.
har direktionen för Gymnastiska centralinstitutet den 22 sistlidne December
till Kongl. Maj:t afgifvit infordradt utlåtande, och dervid föreslagit en fullständig,
i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 17—21) intagen plan, enligt
hvilken de militära öfningarne borde vid olika slag af läroanstalter bedrifvas.
I fråga om de kostnader, som den enligt nämnda plan ifrågasatta utsträckning
af undervisningen i militära ämnen måste komma att medföra
12
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.
framstode, enligt hvad vidare är i Statsråds-protokollet meddeladt, först behofvet
af förhöjda arfvoden åt redan anställda gymnastiklärare, som voro militärer,
samt af medel till rese- och traktamentsersättning åt officerare, hvilka
måste kommenderas såsom biträdande vid sådana läroverk, der gymnastikläraren
icke vore kompetent att bestrida den föreslagna militära undervisningen.
Bland rikets 31 högre elementarläroverk hade 15 till gymnastiklärare
militärer och 16 egde gymnastiklärare, som icke ådagalagt full insigt
i militära ämnen. För de förra syntes en arfvodesförhöjning af i allmänhet
200 R:dr för hvarje erfordras och ersättningen för resor och traktamenten
till de officerare, som skulle särskildt förordnas, kunde ej upptagas lägre än
till 300 R:dr för hvarje. I båda fallen borde dock beloppen något jemkas
efter den olikhet i göromålen på olika ställen, som af större lärjungeantal
o. s. v. naturligen blefve en följd. Undervisningen vid sju folkskolelärareseminarier
och fyra tekniska skolor borde kunna bestridas med en kostnad för
hvarje af 150 R:dr. För de sålunda omnämnda 42 läroverken uppkomme
då en summa af 9,450 R:dr, men dels med afseende derpå, att inträffande
förändringar i den nuvarande lärarepersonalen måste medföra förändring i
den uppgjorda beräkningen, dels ock emedan det antagna, lägsta normalbeloppet
af 200 R:dr säkerligen måste i flera fäll förhöjas, med afseende å
redan nämnda förhållanden, syntes den summa, som till ifrågavarande arfvoden
och ersättningar årligen erfordrades, icke böra upptagas lägre än till
10,500 R:dr. Då målskjutningsgevär syntes kunna under första året anskaffas,
behöfde något vidare årligt anslag för detta ändamål ej ifrågakomma.
Deremot måste ammunition för målskjutningen medföra en icke obetydlig årlig
kostnad. Enligt omförmälda plan skulle omkring 600 lärjungar vid elementarläroverken
och 200 elever vid folkskolelärareseminarierna komma att
öfva målskjutning med remingtongevär. Med beräkning af 50 skott för hvar
och en, skulle i det hela 40,000 skarpa patroner erfordras, medförande en
utgift af 2,400 R:dr. Ett nära lika stort belopp behöfdes för anskaffande af
ammunition till 100 salongsskott för hvar och en af de 2,400 lärjungarne i
sjette klassen och sjunde klassens nedre afdelning vid elementarläroverken,
samt af 400 seminarie-elever. Totalkostnaden för ammunitionen skulle således
uppgå till 4,640 R:dr, hvilken summa syntes böra jemnas till 5,000 R:dr.
Kostnaden för inrättandet af skjutbanor vid läroverk i de städer, hvarest dylika
banor ej redan funnes, borde kunna bestridas med ett årligt belopp af
500 R:dr. Slutligen erfordrades ett belopp af 4,000 R:dr till arfvode för det
med inspektionen öfver ifrågavarande undervisning förenade arbete äfvensom
till reseersättning.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t för
utsträckning af krigsbildningen vid rikets offentliga skolor och undervisningsverk
af Riksdagen äskat ett anslag af tillsammans 20,000 R:dr, nemligen
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
13
på ordinarie stat: under anslagen till elementarläroverken, till förhöjning af
arfvoden för gymnastiklärare vid elementarläroverken och till rese- och traktamentsersättning
åt officerare, som särskildt förordnas att leda vapenöfningarne
derstädes, samt till anskaffande af ammunition och inrättande af skjutbanor
13,500 Il:dr, deri inberäknade de för de tekniska elementarskolorna
erforderliga belopp; och under anslagen för folkundervisningen till arfvoden
för ledning af vapenöfningarne och till ammunition för målskjutning vid
folkskolelärare-seminarierna 2,500 R:dr; samt på extra stat: för inspektion
öfver undervisningen i gymnastik och vapenöfningar vid läroverken 4000 R:dr.
Då ofvan omförmälda plan för militäröfningarnes bedrifvande vid rikets
offentliga skolor och undervisningsverk synes Utskottet ändamålsenligt uppgjord
med afseende å bibringandet vid läroverken af den mera omfattande
krigsbildning, som med det härför beviljade anslaget vid sista riksdagen afsags,
samt Utskottet icke haft något att erinra vid beräkningen af kostnaderna
för anordnandet af ifrågavarande undervisning, har Utskottet ansett sig
böra biträda Kongl. Maj:ts framställning i ämnet. Med iakttagande af den
ordning, hvaruti de särskilda anslagen äro af Kongl. Maj:t begäi’da, får Utskottet
derföre här tillstyrka,
att för befrämjande af gymnastik och vapenöfningar måtte
under anslaget till elementarläroverken beviljas: till förhöjning
af arfvoden för gymnastiklärare, till rese- och
traktamentsersättning åt officerare, som särskildt förordnas
att leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition
för målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans
13,500 R:dr.
14:o. Då, på sätt Statskontoret i sin den 1 December sistlidet år afgifna
underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning,
anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp oindelt
stanniol, enligt 1870 års riksstat utgörande 21,721 kubikfot 5 kannor, lämpligen
borde till förenkling i räkenskaperna förvandlas i penningar, enär
lösen för denna spån mål utgår enligt gällande statspris, har Kongl. Maj:t
föreslagit, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må utbytas mot ett efter
nämnda pris svarande kontant anslag, eller 45,615 R:dr 15 öre, att tilläggas
det öfriga till elementarläroverken anvisade penningeanslag; hemställande Utskottet,
att det under anslaget till elementarläroverken uppförda
belopp oindelt spanmål, 21,721 kubikfot 5 kannor, måtte
utbytas mot ett efter nu gällande statspris svarande kontant
anslag, 45,615 R:dr 15 öre, att tilläggas det öfriga
för dessa läroverk anvisade penningeanslag.
/Ingående
utbyte af läroverkens
oindelta
spanmål
emot kontant
penningeanslag.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
Angående
anslagen för
folkundervisningen.
Folkundervisningen.
15:o. På grund af de skäl, som i oftanämnda Statsråds-protokoll (Bil.
N:o 7 sid. 23—25) finnas anförda, har Kongl. Maj:t föreslagit, att, på det
hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare, som blifvit till lärarebefattningen
antagen i den ordning, som folkskolestadgans 6 § 3 mom., enligt detta lagrums
lydelse i Kongl. Förordningen den 29 September 1853, föreskrifver,
och som åtta år varit i ordinarie läraretjenst anställd, samt antingen åtnjuter
stadgad minimilön, enligt Kongl. Kungörelsen den 11 December 1863, eller
lön öfver minimum, enligt de genom Kongl. Kungörelsen den 20 Maj 1868
fastställda grunder, eller ock, der klockaretjenst är med lärarebefattningen
förenad, för dessa båda tjenster uppbär löner, hvilka sammanlagda icke öfverstiga
värdet af femtio tunnor spanmål, må, om honom af vederbörande
skolråd och folkskoleinspektör meddelas vitsord, att han med nit och skicklighet
egnat sig åt sitt lärarekall, erhålla ett årligt lönetillägg af Femtio
Riksdaler, samt att Riksdagen för detta ändamål måtte anvisa ett belopp af
68,000 R:dr, att uppföras under det på Åttonde Hufvudtiteln för folkundervisningen
upptagna reservationsanslag. Yidare och då, utöfver det på ordinarie
stat uppförda årliga anslag af 160,000 R:dr till folkskoleväsendets
utveckling och förbättring, en ytterligare förhöjning i detta anslag vore behöflig
för fyllande af redan anmälda behof, och då med all sannolikhet
kunde beräknas, att under innevarande år dels flera nya småskolor komme
att bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring
blefve vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallades,
och billigheten fordrade, att församlingar, som åtogo sig de för skolväsendets
fullständigare ordnande behöfliga uppoffringar, äfven framgent måtte kunna
genom bidrag af Staten erhålla det understöd, som förut kommit andra församlingar
till godo, har Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig framställning
om 15,000 Riksdalers förhöjning i anslaget å Riksstatens Åttonde
Hufvudtitel till skolväsendets utveckling och förbättring, att under de vid
sistliöne riksdag bestämda vilkor af Kongl. Maj:t disponeras.
I sammanhang med dessa nådiga framställningar har Utskottet till
behandling förehaft tvänne inom Andra Kammaren väckta, till Utskottet
remitterade motioner, nemligen:
af Herr G. Bjerhander (motion K:o 113), som föreslagit, att Staten
måtte indraga så väl den halfva personliga skyddsafgiften, som hittills användts
-af kommunerna under namn af folkskoleafgift,
beräknad till.................... R:dr 640,000: —
Transport R:dr 640,000: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
15
som äfven de särskilda anslagen, nemligen
till förbättring af folkskolelärares löner. .
och till småskolor..............
Transport R:dr 640,000: —
„ 150,000
„ 150,000
Summa R:dr 940,000: —;
att, med bibehållande så väl af de öfriga, på ordinarie stat uppförda
anslagen, som det på extra stat uppförda anslaget till medellösa församlingar,
Staten derjemte förbinder sig att till hvarje i fast skola antagen examinerad
lärare utbetala den kontanta lönen, då kommunerna bekosta allt
ifrigt, uppgående till ungefär enahanda belopp; att folkskolorna ordnas efter
folkmängden och lokala förhållanden; att ett visst förberedande kunskapsmatt
matte stadgas för inträde i folkskolan; att Staten icke vidare inblandar
sig i skolans ekonomiska angelägenheter, utan endast utöfvar en sorgfällig
tillsyn öfver undervisningens framgång; och att Riksdagen anslår för nu
uppgifna ändamål behöfliga medel. Såsom ett andra alternativ har motionären
yrkat aflåtande af en skrifvelse, med underdånig anhållan, att Kongl.
Maj:t genom sitt Ecklesiastik-departement täcktes låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag, hufvudsakligen i den syftning, som nu blifvit föreslagen; samt
Herr Åke Andersson (motion N:o 205), som föreslagit, att
Staten måtte indraga det anslag, som hittills utgått till kommunerna under
namn af folkskoleafgift, oafkortadt beräknadt till 640,000 R:dr, sammanlagdt
med anslaget till förbättring af folkskolelärares lön 150,000 R:dr, samt på
ordinarie stat uppföra ett anslag, att utgå med 790,000 R:dr under rubriken:
”Understöd för kommunerna till folkskolelärares aflönande”; att hvarje
kommun för hvarje sin egentliga folkskola måtte af Staten erhålla, såsom
bidrag till den ordinarie lärarens aflöning, hälften af hans lön från 400 till
500 R:dr, utan att husrum, vedbrand, kofoder och planteringsland få i denna
lön inräknas; att anslaget på ordinarie stat, 160,000 R:dr, afsedt hufvudsakligen
för småskolans behof, måtte förhöjas med 15,000 R:dr, såsom Kong].
Maj:t äskat, till 175,000 R:dr; samt att kommunerna för hvarje sin småskola
af Staten matte erhålla, såsom bidrag’ för lärarens eller lärarinnans
aflöning, 50 R:dr, med vilkor att denne efter pröfning är godkänd af vederbörande
folkskoleinspektör och aflönas med minst 100 R:dr.
Med afseende å kostnaderna för folkundervisningen har Hittills den
grundsats städse gjort sig gällande, att folkskolan i främsta rummet är en
kommunens angelägenhet och att Statens mellankomst i detta fall, förutom
omsorgen om lärarebildningen, endast afser att understödja församlingarne
vid ordnandet af deras folkskoleväsende. Någon förändring härutinnan är
ej heller af motionärerna föreslagen, men väl ett annat system för understödets
meddelande ifrågasatt. Hvad de nu utgående anslagen till folkskolan
16
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
och vilkoren för desammas åtnjutande beträffar, torde böra erinras, hurusom
Rikets Ständer vid 1844—1845 årens riksdag beviljade ett emot halfva
personliga skyddsafgiften svarande belopp till folkundervisningens befrämjande.
I afseende å uppbörden af dessa medel är bland annat stadgadt, att
innan desamma till det afsedda ändamålet aflemnas, Kronans och städernas
redogörare skola, utom befattningen med debiteringen, som verkställes efter
mantals- och skattskrifningslängderna, äfvensom med afgiftens indrifvande
och leverering, jemväl för densamma afgifva särskilda redogörelser för hvarje
år, hvilka redogörelser, åtföljda af uträkningar å algiftens belopp inom hvarje
församling, intagas i fögderiernas och städernas specialräkningar bland diverse
verks medel, under titel: folkskoleafgift, hvarefter redovisningen ingår
uti landsböckerna samt uppbördsräkningen för Stockholms stad och slutligen
blifver i ett sammanhang lör hela riket synlig i rikshufvudboken; börande
af dessa redogörelser, jemte de uträkningar, hvarpå de sig grunda, dupletter
utaf vederbörande räkenskapsförare utskrifvas och insändas i länen till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och i Stockholm till Öfverståthållare-embetet, för
att, genom dessa embetsmyndigheter, komma skolstyrelserna tillhanda.
Vid 1862—1863 årens riksdag uppfördes till löneförbättring för examinerade
folkskolelärare å ordinarie stat ett anslag af 120,000 R:dr. Detta
anslag utgår under vilkor, bland annat, att, der examinerad lärares lön ej
uppgår till stadgadt minimum af 400 R:dr, de församlingar, som till lärares
eller lärarinnors aflöning antingen redan tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta
ett lika belopp med den till församlingar ne såsom folkskoleafgift öfverlåtna
andel af personliga skyddsafgiften, ega, sedan de förbundit sig till
hälften fylla hvad som brister i nyssnämnda minimibelopp, att den återstående
hälften såsom statsbidrag af det nu ifrågavarande anslaget erhålla, i
den mån detsamma dertill lemnar tillgång och med företrädesrätt för de församlingar,
hvilkas folkskolelärare icke tillika innehafva annan befattning;
varande i afseende på beräkningen af de bidrag, församlingarne förbinda sig
att för ifrågavarande ändamål lemna, medgifvet, att deruti får inberäknas
afkomsten af donationer, som kunna vara till skolans behof gifna, för så
vidt som de trädt i stället för bestämda afgifter, hvilka eljest bort till folkskolekassan
utgå, äfvensom kostnaderna för skolor, inrättade af enskilda personer
inom församlingen, dock endast till så stor del, som motsvarar beloppet
af sådana afgifter, hvilka de eljest bort till folkskolekassan betala.
Vid 1868 års riksdag uppfördes å ordinarie stat, till förhöjning af
examinerade folkskolelärares löner utöfver det fastställda minimum, ett anslag
af 30,000 R:dr, för hvars utgående följande bestämmelser äro stadgade, nemligen
att, derest för lärare, till hvilkens förmån anslag af nu ifrågavarande
beskaffenhet ännu icke blifvit beviljadt, och hvilken för åtta månaders årlig
undervisning
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 28.
17
undervisning i lön åtnjuter 400 R:dr eller mera, vederbörande församling
förbinder sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till
lika belopp med församlingens sålunda beviljade ytterligare tillskott må kunna
erhållas, dock så, att statsbidraget för detta ändamål icke får öfverstiga 50
R:dr för hvarje lärare. Dessa tvänne sistnämnda anslag äro i nu gällande
Riks-stat sammanslagna under rubrik: "Löneförbättring för examinerade folkskolelärare
150,000 R:dr.”
Rikets åren 1865 —1866 församlade Ständer anvisade å ordinarie stat
till folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet 150,000 R:dr.
De härom utfärdade stadganden innehålla, bland annat, att församling, som
till lärares eller lärarinnors aflöning antingen redan tillskjutit eller åtager
sig att tillskjuta ett lika belopp med den till församlingen såsom folkskoleafgift
öfverlåtna andel af personliga skyddsafgiften, må, om församlingen till
sitt folkskoleväsendes utveckling och förbättring, vare sig för vidmakthållande
eller inrättande af småskolor eller för ett ändamålsenligare ordnande af skolväsendet
i öfrigt, erbjuder sig att tillskjuta två tredjedelar af den summa, som
utöfver nyssnämnda, såsom allmänt vilkor bestämda tillskott erfordras, eger
att af statsmedel, i mån af anslagets tillräcklighet, erhålla den återstående
tredjedelen; börande, för erhållande af understöd till småskolor, förhållandet
mellan dessa skolor och den egentliga folkskolan vara ordnadt på ett efter
hvardera skolartens bestämmelse lämpadt sätt. Detta sistnämnda anslag höjdes
vid nästlid ne riksdag med 10,000 R:dr, med särskild! afseende på behofvet
af understöd för småskolor, hvarigenom anslagets belopp i nuvarande
Riks-stat är upptaget till 160,000 R:dr. Af denna anslågsförhöjning meddelas
till de småskolor, som varit i gång 32 veckor om året, understöd med 100
R:dr för en examinerad och med 75 R:dr för en oexaminerad lärare. Såsom
en allmän regel gäller, att ansökningar angående statsbidrag till folkskolan
böra vara åtföljda af bestyrkta afskrifter om de löner, som lärare och
lärarinnor för det nästföregående året uppburit, samt om de tillskott i penningar
och de särskilda natura-prestationer, hvarmed församlingarne dertill
för samma år bidragit, hvarvid all i lönerna ingående spanmål, med undantag
af den del deraf, hvilken skall in natura levereras, bör i värde upptagas
efter länets medelmarksgångspris.
Om det än å ena sidan måste medgifvas, att dessa anordningar icke
oväsendtligt bidragit till folkskolans utveckling, torde dock å andra sidan
meningarne icke vara delade rörande olämpligheten af det nu följda invecklade
system för fördelningen af statsbidragen. Jemte den mängd af göromål
och kontroller, hvarmed styrelsen och förvaltningen derigenom öfverhopas,
kommer härtill den ofta öfverklagade svårigheten för församlingarne
att beräkna det statsbidrag, som kan komma dem till del, äfvensom att för dess
Bih. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Häft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
utfående meddela alla erforderliga bevis och uträkningar. Beträffande sättet
att afhjelpa dessa olägenheter, som framhållits såväl uti flera vid de sednaste
riksdagarne i ämnet väckta motioner som äfven under folskolefrågans handläggning
i Kamrarne, hafva dock meningarne varit så stridiga, att frågan
derom ännu väntar sin lösning. Emellertid synes det af motionärerna väckta
förslaget om indragning af den s. k. folkskoleafgiften och anvisande i stället
af bestämda statsbidrag till hvarje lärares aflöning vara förtjent af särdeles
uppmärksamhet, såsom, i Utskottets tanke, ledande till enkelhet och reda i
förvaltningen samt medförande större fördelar för kommunerna, som under
det nuvarande systemet onekligen i detta afseende lida af det nog långt
drifna reglementerandet, hvarigenom ock statsanslagen först efter en längre
tid kunna komma dem till godo. Den kontroll, som med de nuvarande föreskrifterna
för statsmedlens erhållande varit åsyftad, torde numera lämpligen
kunna genom folkskole-inspektörerna åstadkommas. För att emellertid fatta
ett definitivt beslut i denna vigtiga fråga erfordras en mera speciel utredning,
hvarom Riksdagen, enligt Utskottets tanke, bör hos Kongl. Maj:t göra
underdånig framställning.
Frågan om lönetillägg till folkskolelärare, hvartill Kongl. Maj:t här
ofvan äskat 68,000 R:dr, synes Utskottet icke böra ifrågakomma annat än
i sammanhang med den omförmälda regleringen. Deremot torde anslagsförhöj
ningen till småskolorna vara behöflig med hänsyn dertill att, enligt hvad
af Statsråds-protokollet inhemtas, det vid sista riksdagen för detta ändamål
beviljade belopp med 5000 R:dr understigit behofvet. För att fylla detta
för år 1871 har Utskottet antagit 10,000 R:dr vara erforderliga.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:
d) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af 68,000 R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare
icke må af Riksdagen bifallas;
b) att Riksdagen måtte bevilja en förhöjning af 10,000 R:dr
i anslaget till folkskoleväsendets utveckling och förbättring,
att under de vid sistlidne Riksdag bestämda vilkor af
Kongl. Maj:t disponeras; samt
c) att Riksdagen vid anmälan af dessa beslut måtte i underdånighet
anhålla, dels att Kongl. Maj:t behagade taga
under nådigt öfvervägande, huruvida icke den till församlingarne
öfverlåtna andelen af personliga skyddsafgiften
lämpligen borde till Statsverket indragas för att jemte
öfriga till folkundervisningen anslagna statsmedel användas
enligt ofvan antydda grund, att nemligen ett visst
bidrag skulle till hvarje folkskolelärares aflönande anvisas,
dels ock att Kongl. Maj:t, derest denna åsigt vin
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
19
ner godkännande, måtte för näst sammanträdande Riksdag
i ämnet framlägga nådigt förslag.
16:o. Genom Rikets Ständers beslut och Kongl. Maj:ts derpå gran- Angående
dåde nådiga Bref äro föreståndarne och lärarne vid folkskolelärare-seminari- skget9tiUfoikerna
tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärarne vid elementarläroverken, intill
vissa gänser för hvart femte tjensteår erhålla förhöjning i lönen med 500
R:dr. Med anledning häraf och då, enligt en inom Ecklesiastik-departementet
uppgjord beräkning öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd
lärarebefattning vid dessa seminarier borde för år 1871 utgå, en summa af
4,500 R:dr funnits för denna löneförhöjning erforderlig, har Kongl. Maj:t
föreslagit, att anslaget å Riks-statens Åttonde Hufvud titel till folkskolelärareseminarierna
i riket må för nämnda ändamål ökas med förenämnda belopp.
Då af Statsråds-protokollet inhemtas, att för denna nya utgift tillgång
icke tinnes å det till seminarierna å stat uppförda, för andra behof till tullo
utgående anslag, tillstyrker Utskottet,
att till aflöning efter gällande grunder för folkskolelärareseminariernas
rektorer och adjunkter måtte anvisas 4,500
R:dr.
17:o. Under åberopande af hvad Utskottet i punkten 13 här ofvan ut
yttrat, får, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, Utskottet tillstyrka, ningen af vaatt
till arfvoden för ledning af vapenöfningar och till
ammunition för målskjutning vid folkskolelärare-seminarierna lärareseminamåtte
anvisas ett årligt belopp af 2,500 R:dr. nema.
Sundliets-kollegium med medicinalstaten.
18:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 184) har Anfefn
Herr P. östman föreslagit och yrkat, att Riksdagen måtte bevilja anslag till en extra provinextra
provincialläkare inom Södra Ångermanlands fögderi med station i YtterLännäs
socken, mot vilkor att Thorsåkers pastorat och Gudmundrå socken YfmaZ
förbinda sig att bekosta anständig läkarebostad. lands f6,J,hri
Då
Stats-Utskottet, till hvars förberedande handläggning denna motion
blifvit öfverlemnad, anser frågor af förevarande beskaffenhet icke böra af
Riksdagen till behandling företagas förr än de, efter det vederbörande myndighet
haft tillfälle att afgifva yttrande, varit föremål för Kongl. Majts nådiga
pröfning, föranlåtes Utskottet, i saknad af dylik utredning, hemställa,
att Herr Östmans ofvanberörda motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Angående förhöjning
af anslaget
till farsoters
och
smittosamma
sjukdomars
botande.
Angående anslag
för åtskilliga
antiqvariska
ändamål
m. m.
Farsoters och smittosamma sjukdomars hotande.
19:o. Utgifterna å ofvannämnda förslagsanslag, i nuvarande Riks-stat
upptaget till 40,000 R:dr, hafva, enligt afslutade räkenskaper, utgjort under
år 1866 ..................R:dr 75,361: 10
och år 1867 .................. „ 74,785: 81,
samt, enligt en i Statskontoret uppgjord approximativ beräkning, under år
1868 uppgått till 78,806 R:dr 10 öre.
Vid sådant förhållande synes detta anslag lämpligen böra till närmare
öfverensstämmelse med utgifternas verkliga belopp förhöjas, hvadan Utskottet
hemställer,
att förslagsanslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars
botande måtte förhöjas med 35,000 R:dr, eller från
40,000 R:dr till 75,000 R:dr.
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.
20:o. Utaf Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 28—32) inhemtas, hurusom
Yitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien uti underdånig skrifvelse
af den 7 sistlidne December anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen
göra framställning om beviljandet af följande särskilda belopp, nemligen:
a) till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent 3,500 R:dr;
b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande
1,500 R:dr; c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande
af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr; d) till utgifvande af
''planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens
historiska museum samt öfver Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr;
e) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af
Statens under akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening
vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; samt f) för underhåll
och fortsättning af inredning i Statens historiska museum och myntkabinett
300 R:dr.
Och har med bifall härtill Kongl. Maj:t, som ansett åtskilliga af nämnda
anslag framgent vara af behofvet påkallade, föreslagit att Riksdagen måtte
på ordinarie stat uppföra de under momenten a, c, e och f härofvan omnämnda
anslagsbelopp, nemligen till arfvode och resekostnadsersättning åt en
antiqvitetsintendent 3,500 R:dr, till undersökning af fäderneslandets fornlemningar
och upprättande af förteckningar Öfver sådana 2,000 R:dr, till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
21
arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden och aflöning åt valctbetjening 4,000
R:dr, samt till underhäll och fortsättning af inredning i Statens historiska
museum och myntkabinett 300 R:dr; hvarjemte Kongl. Maj:t, på sätt här
nedan under punkten är omförmäldt, för de under mom. b och d upptagna
föremål äskat extra anslag.
I afseende på det anslag af 300 R:dr, som Kongl. Maj:t föreslagit till
uppförande på ordinarie stat för underhåll och fortsättning af inredningen i
Statens historiska museum och myntkabinett har Utskottet icke haft något
att erinra; men de öfriga nyssnämnda anslagsbehofven hafva samtliga synts
Utskottet lämpligast kunna äfven nu genom extra anslag tillgodoses. De
forskningar och arbeten, för hvilka dessa anslag hufvudsakligen äro afsedda,
äro alla af beskaffenhet att icke påkalla inrättandet af särskilda tjenstebefattningar,
utan böra anslagen snarare, på sätt hittills egt rum, användas
såsom mer eller mindre tillfällig godtgörelse åt personer, som för dylika forskningar
ega intresse; och Utskottet, som under punkten 39 kommer att i ett
sammanhang yttra sig om de hithörande anslag, hvilka Utskottet ansett böra
på extra stat anvisas, får således här endast tillstyrka,
att för underhåll och fortsättning af inredningen i Statens
historiska museum och myntkabinett måtte anvisas ett belopp
af 300 R:dr, att tilläggas anslaget för Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitcts-akademien.
Musikaliska Akademien.
21:o. Enligt hvad af Statsråds-protokollet inhemtas, hade Musikaliska
Akademien uti underdånig skrifvelse den 28 Maj 1869 på anförda skäl (Bil.
N:o 7 sid. 32—34) hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig Proposition om beviljande af medel för uppbyggande af läroverkshus,
enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt till 138,077 R:dr 50
öre, hvartill komme ytterligare 11,922 R:dr 50 öre för åtskillig inredning,
inköp af möbler samt en del inventarier, äfvensom för ritningars utförande,
alltså tillsammans 150,000 R:dr. Dessa 150,000 R:dr skulle antingen
utbetalas på två eller högst tre år, med hälften eller en tredjedel hvarje år,
räknadt från 1870 års början, eller ock akademien bemyndigas att, på möjligen
fördelaktigaste vilkor, upptaga ett lån till nyssnämnda summa, 150,000
R:dr, för inköp af tomt och uppförande af en för inrymmande af hennes läroverk
och samlingar m. m. fullt lämplig byggnad, i hvilket sednare fall borde
på Riks-statens Åttonde Hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 7,000 R:dr,
att användas till ränta och amortering af samma lån, jemte redan anslagna
1,800 R:dr, som årligen utgå till hyran för akademiens nuvarande lokal,
Angående anslag
till ny
byggnad åt
Musikaliska,
akademien.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
hvarigenom, om dertill lädes 200 R:dr, Indika voro disponibla från Mazérska
fonden, akademien skulle hafva att förfoga öfver en annuitet af 9,000 R:dr
för år. Akademien hade ock begärt bemyndigande att erlägga oj procent
ränta på de medel, som genom utfärdande af obligationer eller annorledes
komme att upplånas, i hvilket fall första årets amortering blefve omkring
Afdela procent och amorteringstiden omkring 50 år, hvilken tid kunde betydligt
förkortas om akademien finge använda dels tills vidare hvad som
kunde inflyta genom uthyrande af några mindre, till en början för läroverket
ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten för upplåtelse vid särskilda tillfällen
af lektionsrummen och konsertsalen, äfvensom derigenom att akademien,
som redan egde och, i samma mån som läroverket utbildade sig, påräknade
allt större tillgångar att för ändamålet disponera, kunde genom uppförande
af egna konserter bereda sig inkomster till fortskyndande af amorteringen.
Dessa medel skulle då disponeras i följande ordning: i första rummet
skulle akademien använda en half procent af ännu oguldet kapital till
fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka kunde komma att upplånas från
akademiens fonder, för hvilka, anslagna till särskilda ändamål, sex procent,
enligt derom af donatorer meddelade föreskrifter, maste vid skeende utlåningar
betingas; dernäst skulle akademien, för fortskyndande af amorteringen,
begagna öfverskottet af de årliga hyresinkomsterna, till dess hela amorteringen
för året uppgiuge till 4 procent af det ursprungliga kapitalet, eller en
summa af omkring 2,050 R:dr, hvarigenom kapitalet blefve vida fortare aterbetaldt,
och då den alltmer minskade kapitalåterstoden kräfde allt mindre
del af annuiteten till räntebetalning, akademien äfven kunde förvänta att
denna afgift under sednare tiden af amorteringsperioden icke blefve särdeles
betungande, utan fast heldre med visshet påräknas öfverskott; i följd hvaraf
akademien föreslagit, att akademien finge använda hyresafkastningen till husets
och inventariernas underhåll samt i öfrigt till läroverkets gagn, på sätt
Kongl. Maj:t i nåder täcktes bestämma; och skulle sålunda efter amorteringstidens
slut, hvilket sannolikt kunde antagas inträffa efter vid pass 30 år,
Staten ega ett hus af icke obetydligt värde i en central del af staden, emot
jemförelsevis måttlig uppoffring, och akademiens läroverk skulle se sin framtid
ej allenast betryggad, utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för
undervisningens jemna gång i fullt lämplig lokal.
För den händelse Staten i hufvudstaden egde obebygd tomt, hvilkens
centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande byggnad
och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras, komme statskassan
att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 R:dr, som i annat fall borde
utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre akademien för denna händelse anhållit,
det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Proposition om upplåtande
af dylik tomt till akademiens disposition för ändamålet.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
23
Genom nådig remiss anbefaldt att afgifva yttrande öfver akademiens
berörda framställning, i hvad anginge upplåtelse af eu Kronans tomt, hade
Ofverintendents-embetet i underdånigt memorial den 21 December nästlidna år
i sådant hänsende föreslagit Hedra delen af Kronans egendom N:o 8 å Blasieholmen,
hvilken, ehuru icke helt och hållet obebygd, likväl endast upptoges
af obetydliga uthusbyggnader, tillhöriga dels Hans Excellens Utrikes-statsministerns
boställe, dels den å tomten tillsvidare befintliga Kongl. Fatburen.
Och hade Ofverintendents-embetet derjemte bland annat upplyst, att för den
å tomten nu befintliga, jemte öfriga fatbursinrättningar för de Kongl. bofven
nyligen blifvit inköpt en å Kungsholmen belägen särskild egendom, inom
hvars åbyggnad erforderligt utrymme för åtminstone förstnämnda fatbur antagligen
torde kunna, utan svårighet och större tidsutdrägt, beredas, under
det att ersättning'' för det stallutrymme, som komme att ministerbostället frånhändas,
kunde utan anmärkningsvärd kostnad beredas å den återstående delen
af boställstomten; samt slutligen att ifrågavarande byggnadsplats, efter
den förändring Nybrohamnen genom dess utfyllning numera undergått, erbjöde
fördelarne af så väl öppet och centralt läge i grannskapet af hufvudstadens
förnämsta promenadplatser och öfriga allmänna konstanstalter, som
ock lätta kommunikationer från, å ena sidan, Nybrokajen och, å den andra,
Stallgatan.
Med afseende å akademiens förtjenstfulla verksamhet för höjande af
den musikaliska bildningen i landet, och då för fullföljandet af utvecklingen
af denna verksamhet den särdeles ogynsamma ställning, i hvilken akademien
i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorutn för dess talrikt
besökta läroverk befunne sig, icke kunde annat än medföra en högst ofördelaktig
inverkan, hvadan angeläget syntes, att dessa olägenheter blefvo, så
snart ske kunde, undanröjda, samt den af akademien föreslagna utväg att på
en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga kostnader syntes, såsom
mindre betungande för Statsverket, böra föredragas förslaget om anslagets
beviljande att utgå under två eller tre år, har Kongl. Maj:t föreslagit, att
nedra delen af Kronans tomt N:o 8 Blasieholmen måtte såsom byggnadsplats
för akademiens behof få användas, samt att till ränta och amortering å
ett af akademien upptaget lån, stort högst 150,000 R:dr och afsedt för uppförande
på omförmälda, Kronan tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska
Akademien och dess läroverk, måtte beviljas ett årligt anslag af 7,000 R:dr,
att utgå under så lång tid, som, med användande derjemte af de särskilda
tillgångar akademien uppgifvit, för lånets återbetalning erfordrades.
Ett vid sista riksdagen väckt förslag om anslag för inköp af tomt och
uppförande af hus för inrymmande af Musikaliska Akademiens läroverk och
samlingar, blef af dåvarande Stats-Utskott, hvars åsigt jemväl af Riksdagen
godkändes, afstyrkt af det skäl, att ärendet icke varit föremål för
24
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.
Angående
tillökning i
anslaget för
naturhistoriska
riksmuseum.
Angående
förhöjning i
förslagsanslaget
för fattigvården
i
allmänhet.
Kongl. Majds nådiga pröfning, och vederbörande myndigheter ej heller haft
tillfälle att deröfver yttra sig. Af den i Statsråds-protokollet nu meddelade
utredning i frågan framgår visserligen att den lokal, hvaruti Musikaliska Akademien
för närvarande är inrymd, medför flera olägenheter, hvilka icke kunna
fullständigt afhjelpas med mindre akademien kommer i åtnjutande af egen,
från början för ändamålet inredd lokal, men behofvet har likväl icke synts
Utskottet så oafvisligt, att ett uppskof med dess tillgodoseende kan befaras
medföra något afbrott eller inskränkning i akademiens förtjenstfull verksamhet.
Med afseende härå och då under nuvarande finansiela förhållanden
statsutgifterna böra så vidt möjligt inskränkas, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj ds ofvanberörda nådiga framställning för
närvarande icke må af Riksdagen bifallas.
Naturhistoriska Riksmuseum.
22:o. Med anledning af Yetenskaps-akademiens uti skrifvelse åt den 8
nästlidne December derom gjorda underdåniga framställning, har Kongl. Majd
föreslagit, att det ordinarie anslag, som Naturhistoriska Riksmuseum för närvarande
åtnjuter till bekostande af material, till inköp af sällsynta föremål, samt
för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, måtte förökas med ett
årligt belopp af 2,700 R:dr.
Då af den utredning i ämnet, som finnes i Statsråds-protokollet (Bil.
N:o 7 sid. 38—40) meddelad, framgår, att den begärda anslagsförhöjningen
är af behofvet påkallad, tillstyrker Utskottet,
att Naturhistoriska Riksmusei anslag för materiel, till inköp
af sällsynta föremål och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes
ordnande, måtte ökas med 2,700 R:dr.
Fattigvården i allmänhet.
23:o. För fattigvården i allmänhet är enligt Riks-staten anvisadt ad för - slagsanslag, stort 15,000 R:dr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken
enligt gällande stadganden icke åligger kommunen eller enskilda personer att
bestrida. Då, oaktadt den stränga sparsamhet som iakttagits vid dispositionen
af detta anslag, icke kunnat undvikas, att detsammas belopp under en
följd af år öfverskridits samt, enligt hvad Rikshufvudboken utvisade, utgifterna
för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
25
år 1864 till.....R:dr 37,082: 60
„ 1865 „ „ 42,099: 19
„ 1866 „ ..... „ 40,473: 97
„ 1867 „ „ 39,712: 93,
eller i medeltal under dessa fyra år till 39,842 R:dr 17 öre, öfverstigande
anslaget med 24,842 R:dr 17 öre, har Kongl. Maj:t, på det att detta förslagsanslag
måtte till siffran komma att närmare motsvara de verkliga utgifterna,
föreslagit Riksdagen att bestämma ifrågavarande anslag åtminstone till 25,000
R:dr, hvarför skulle erfordras en tillökning i dess nuvarande belopp med
10,000 R:dr.
Då emellertid utgifterna under detta anslag, på sätt ofvan är nämndt,
under de sednare åren i medeltal uppgått till öfver 39,000 R:dr, synes anslaget
lämpligen böra till närmare likhet härmed bestämmas; och Utskottet
tillstyrker derföre,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag måtte på det
sätt bifallas, att förslagsanslaget “för fattigvården i allmänhet''^
förhöjes med 20,000 R:dr, eller från 15,000 R:dr till
35,000 R:dr.
24:o. Herr Ola Lasson har uti en inom Andra Kammaren väckt, till Angående fatStats-Utskottet
remitterad motion (N:o 95) anhållit, att Riksdagen ville ingå ^/“allmänna
till Kongl. Maj:t med en underdånig skrifvelse, så lydande: att den eller de, medel för den,
som varit utom Sverige i 5 års tid och sedermera komma tillbaka och be- s°™rs ''vistelse"
höfva fattigunderstöd, skola erhålla sådant af allmänna medel. utom landet
Enär denna angelägenhet, på hvilken motionären sålunda fästat Riks- ^T^af ^är
dagens uppmärksamhet, tillhör fattigvårdslagstiftningens område, och för detta ; behof.
ärendes utredning en särskild komité redan finnes nedsatt, torde någon åtgärd
med anledning af det väckta förslaget nu icke böra vidtagas, hvarföre Utskottet
hemställer,
att Herr Ola Lassons ofvannämnda motion må lemnas utan
afseende.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
25:o. Detta förslagsanslag är i 1870 års Riks-stat uppfördt med 16,854 Angående för
o
o x i- < fiolnina eif
R:dr 6 öre. Men då, enligt hvad Utskottet inhemtat, utgifterna till ifråga- anslaget till
varande ändamål under nedannämnda år uppgått till följande belopp, nem- sk^materialigen:
-
1864 till................R:dr 41,327: 74 öre
1865 „................
lier och. expenser
, v ed
w. m.
38,568: 25
Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 15 Höft.
4
26
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:0 28.
Angående ett
af extra utgifterna
utgående
anslag
till Post- ock
inrikes tidningar.
1866 „................R:dr 44,296: 21 öre
1867 „................ „ 46,971: 43 „
och 1868 till omkring........... „ 53,460: — „
synes äfven detta förslagsanslag böra för nästa statsreglering bestämmas till
ett belopp, som närmare öfverensstämmer med utgifterna under de föregående
åren. För jemnande derjemte af Hufvudtitelns slutsumma hemställer Utskottet,
att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. måtte med 28,222 R:dr 40 öre förhöjas, eller från
16,854 R:dr 6 öre till 45,076 R:dr 46 öre.
Extra utgifter.
26:o. Inom Andra Kammaren har Herr Jons Pehrsson (uti motion
N:o 253) föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att Post- och inrikes tidningars
utgifvare icke vidare må åtnjuta statsanslag.
Af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition vid 1865—1866 års riksdag angående
kostnadsfri utdelning af Post- och inrikes tidningar till alla kommuner
i riket, för hvilket ändamål Kongl. Maj:t äskade ett årligt anslag af
38,000 R:dr, inhemtas, att genom särskildt kontrakt med utgifvaren af Postoch
inrikes tidningar, hvilket på nådig befallning blifvit den 29 April 1856
af dåvarande kabinetts-sekreteraren upprättadt och sedermera förnyats, så att
det med någon förändring gällde jemväl för år 1866, hade Kongl. Maj:t emot
vissa tidningsutgifvaren beviljade förmåner och deribland den, att äfven andra
officiela tillkännagifvanden än de, som kunde hänföras till legala kungörelser,
skulle i främsta rummet lemnas till införande i Post- och inrikes tidningar,
förbehållit Regeringen rättighet att få i tidningen införa äfven andra meddelanden,
som funnes vara af beskaffenhet att böra komma till allmänhetens
kännedom. Härförutan och på det ej mindre tidningen måtte komma att för
dylika meddelanden erhålla erforderligt utrymme, än ock densamma skulle
hållas allmänheten för billigt pris till hända, hade, på Kongl. Maj:ts befallning,
den 16 December 1859 blifvit träffadt det aftal, att tidningens förutvarande
format skulle ökas med minst 16 procent, men prenumerationspriset för helt
år ändock nedsättas från 16 R:dr till 12 R:dr, emot en ersättning till utgifvaren
af 10,000 R:dr R:mt årligen, hvilket belopp för hvarje år blifvit fördeladt
att utgå af de särskilda Hufvudtitlarnes extra utgiftsmedel.
Då det onekligen är af vigt, att den tidning, der den enskilde har att
söka en mängd för hans ekonomiska fördel vigtiga legala annonser, hålles allmänheten
till hända för så billigt pris som möjligt, synes det träffade aftalet
vara särdeles välbetänkt. Den vidtagna anordningen medför äfven betydligt
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.
27
mindre kostnader, än om en särskild tidning skulle för ändamålet uppsättas i
enlighet med Kong! Maj:ts ofvannämnda förslag, hvilket grundade sig, bland
annat, på en utaf Lagberedningen uti underdånig skrifvelse den 20 Oktober
1850 i ämnet gjord framställning. Då härtill kommer att ifrågavarande bidrag
utgår af Hufvudtitlarnes extra utgiftsmedel, hvilka äro för tillfälliga utgifter
ställda till Kongl. Maj:ts disposition, hemställer Utskottet,
att Herr Jöns Pehrssons ofvanberörda motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
27:o. I afseende å Åttonde Hufvudtitelns öfrig a, härofvan ej särskildt ö/nya anslag.
omförmälda anslag, hemställer Utskottet,
att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som
i nu gällande Riks-stat äro upptagne;
kommande, i följd af hvad Utskottet uti föregående punkter af detta Utlåtande
tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln att ökas med 127,300 R:dr, hvaraf förhöjning
i förslagsanslag 83,222 R:dr 40 öre, och således dess slutsumma att
uppgå till 4,868,800 R:dr, på sätt närlagda tabell litt. Ä. närmare utvisar.
För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,
som således höra till den extra statsreglering en, äro nedan omförmälda
framställningar gjorda.
28:o. Enär det visat sig, att antalet af de inom Ecklesiastik-depar- ff''
tementet till handläggning förekommande ärenden rörande ordnande af prester- träde vid ordskåpets
löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli 1862 nande
ännu vore ganska betydligt och detsamma med säkerhet kunde antagas blifva ilnlfännåner.
förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af
särskilda arbetskrafter härtill vore af oundgängligt behof påkalladt, har Kongl.
Maj:t gjort framställning derom, att jemväl för år 1871 ett anslag af 3,000
R:dr måtte anvisas att för berörda ändamål af Kongl. Maj:t disponeras.
Af den redogörelse, som i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 41) är
meddelad rörande löneregleringens fortgång, inhemtas, bland annat, att utaf
de till Ecklesiastik-departementet inkomna löneregleringsförslag hade till slutlig
pröfning af Kongl. Maj:t intill 1868 års slut företagits 649. Under år
1869 hade 205 sådana mål föredragits, af hvilka 199 hlifvit fastställda.
Slutligen afgjorda voro således intill nästlidna års utgång 848. Då pastoratens
antal uti Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse den 31 Maj
1864 upptages till 1282, skulle, äfven om, på sätt ofvanberörda uppgifter
gifva vid handen, omkring 200 regleringsförslag årligen medhinnas, likväl
vid 1871 års utgång ett mindre antal dylika regleringsärenden ännu återstå
att handlägga, hvadan användandet af särskilda arbetskrafter under hela näst
-
Angående ny
byggnad för
Kongl. Bibliotheket.
28 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
kommande år således torde vara af behofvet påkalladt. Utskottet tillstyrker
derföre,
att för biträde vid handläggningen inom Ecklesiastik-departementet
af ärenden rörande löneregleringen för presterskapet
i riket må anvisas ett extra anslag af 3000 R:dr.
29:o. Efter det Ivongl. Maj:t med afseende å det oundgängliga behofvet
för Kongl. Bibliotheket att erhålla en annan lokal än den inskränkta lägenhet
inom Kongl. slottet, i hvilken det för mer än hundra år sedan inrymdes,
uti nådig Proposition vid 1865—1866 årens riksdag föreslagit Rikets
Ständer, att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa, till en början för
år 1867, ett belopp af 70,000 R:dr, och sedan derefter till Rikets Ständer
öfverlemnats ett åt Stockholms stadsfullmäktige afgifvet utlåtande rörande den
väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den s. k. Sillhofstomten, hvari
fullmäktige på anförda skäl förklarat denna tomt icke kunna för sådant
ändamål upplåtas, förmälde Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 16
Juni 1866, att, oaktadt behofvet af ny byggnad för Kongl. Bibliotheket syntes
numera vara oafvisligt. och således hvarje ytterligare uppskof med denna
frågas afgörande otvifvelaktigt skulle föranleda väsendtliga olägenheter, Rikets
Ständer likväl funnit sig förhindrade att bevilja det äskade anslaget, enär
plats för byggnaden icke vore bestämd och dessutom eu fullt ändamålsenlig
bibliotheksbyggnad ansågs kunna åstadkommas med vida mindre kostnad
än den föreslagna, hvilken uppgick till 544,266 R:dr 97 öre; anhållande
Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för kommande
Riksdag framlägga fullständigt förslag till ny sådan byggnad, uppgjordt med
iakttagande af afl den sparsamhet, som med byggnadens varaktighet och
ändamålsenliga anordning vore förenlig.
Ofverintendents-embetet, som fått sig anbefaldt att i samråd med Kongl.
bibliothekarien uppgöra det ytterligare förslag, hvarom Rikets Ständer sålunda
gjort framställning, hade, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid.
45 och följande) inhemtas, den 6 November 1866 i ämnet afgifvit underdånigt
utlåtande, hvari, beträffande först platsen för ifrågavarande byggnad, anförts,
att vid valet mellan de platser, som voro att för ändamålet påräkna, nemligen
qvarteret ”Grönlandet södra” och Humlegården, Öfverintendents-embetet
ansett den förstnämnda, till följd af åtskilliga dervid förekommande betänkligheter,
bland hvilka det höga inköpspriset, 20,000 R:dr, icke böra förordas,
utan företrädet gifvas åt Humlegården, hvilken egde fördelarne af fritt
läge, fast byggnadsgrund och vidsträckt utrymme, hvartill komme att dess
begagnande skulle medföra minsta kostnad, emedan densamma redan tillhörde
Kronan. Vidkommande derefter Rikets Ständers anhållan om uppgörande af
nytt förslag till bibliotheksbyggnad med iakttagande af all den sparsamhet,
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
29
som vore förenlig med byggnadens varaktighet och ändamålsenliga anordning,
hade Öfverintendents-embetet i afseende på de redan upprättade ritnings-
och kostnadsförslagen, bland annat, anfört att, hvad beträffade sådana
till byggnaden hörande delar, på hvilka dess fasthet och nytta icke berodde,
nemligen de i förslaget afsedda arkitektoniska prydnaderna, kunde åtskilliga
gipsorneringar äfvensom kandelabrarne vid porten, fontänerna samt de föreslagna
”pots å feu” utelemnas, hvarigenom någon besparing skulle kunna
vinnas, dock ej till högre belopp än 6,300 R:dr; och att, då nyssnämnda
summa vore allt hvad utan menlig inverkan på byggnadens varaktighet och
ändamålsenlighet kunde från den gjorda kostnadsberäkningen afdragas, Öfverintendents-embetet
funnit enda sättet att bereda någon väsendtligare, om äfven
endast tillfällig besparing i byggnadskostnaden bestå deruti, att, så framt
sådant vore med bibliothekets samlingars ändamålsenliga ordnande förenligt,
byggnadens båda ändar, utan förändring af densammas planindelning och
höjdmått, blefve till större eller mindre del afkortade, och således fortsättningen
öfverlemnad åt framtiden. Den besparing, som såmedelst kunde vinnas,
skulle, enligt Ofverintendents-embetets beräkning, utgöra omkring 2,624
R:dr för hvarje längdfot af byggnaden jemte dess inredning i hela afskärningsarean.
Då de dyrbara samlingarne i Kongl. Bibliotheket — hvilket i sjelfva
verket vore att anse såsom ett Riksbibliothek — icke kunde behörigen vårdas,
än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas och göras för allmänheten tillgängliga
uti den otillräckliga och olämpliga lokal, der de nu äro inrymda, och
då den starka tillväxt, som dessa samlingar alltjemt vinna, dels genom inköp
af utländska verk, dels genom emottagande af den inhemska pressens årligen
förökade alster, hvartill under sednaste tiden kommit öfverlemnandet af
andra, betydliga bokförråd, gjorde nödvändigheten af en ny, efter behofvet
afpassad lokal för berörda samlingar alltmera tvingande, och då det undantagstillstånd,
i hvilket detta bibliotek befunne sig, ett tillstånd, till hvilket något
motsvarande knappt funnes i något annat land, vore af den beskaffenhet,
att, enligt hvad bibliothekarien yttrat, inom några få år inga böcker vidare
skulle kunna i bibliotheket inträngas, och detsamma måste för allmänheten
tillslutas, har Kongl. Maj:t, i betraktande af denna institutions höga betydelse
för den nationela bildningen äfvensom af Riksdagens på grund deraf hos
Kongl. Maj:t anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof med denna frågas
afgörande måste vara med väsendtliga olägenheter förenadt, nu till Riksdagen
gjort framställning om anvisande af nödiga medel till en byggnad för detta
bibliothek. Beträffande platsen för denna byggnad, har Kongl. Maj:t, på de
skäl Öfverintendents-embetet anfört, ansett den s. k. Humlegården böra dertill
bestämmas, helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat
Humlegårdens synnerliga lämplighet med afseende på fordringarne för biblio
-
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Angående
byggnadsanslag
för
läroverkshus
Malmö,
thekslokalen i och för sig betraktad, men hyst betänkligheter mot nämnda
plats, i anseende till dess betydliga aflägsenhet från stadens medelpunkt, numera,
sedan den allmänna rörelsen tagit en afgjord riktning äfven åt detta
håll och traktens bebyggande småningom fått och alltjemt får en större utsträckning,
ansett det aflägsna läget blifva af allt mindre betydelse och derföre instämt
i Ofverintendents-embetets förord för ifrågavarande byggnadsplats. Angående
åter den beräknade byggnadskostnaden, har Kongl. Maj:t skiljt mellan den
del deraf, som afser husets grundläggning och konstruktion, efter den ursprungliga
planen utgörande ett belopp af 544,266 R:dr 97 öre, och den
kostnad, som belöpte sig för inredningen, och som uppginge till en summa
af 198,287 R:dr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdrages dels den till
6,300 R:dr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska
prydnaderna, hvilka, enligt hvad Ofverintendents-embetet yttrat, skulle
kunna utelemnas, och dels det belopp, som kunde besparas. genom borttagande
af 22 fot af byggnadens längd, hvilket belopp, enligt Ofverintendentsembetets
antagande af 2,624 R:drs besparing för hvarje fot, uppginge till
57,728 R:dr, så återstode 480,238 R:dr 97 öre såsom den summa, hvilken
efter sparsammaste beräkning funnits erforderlig för ifrågavarande byggnads
grundläggning och konstruktion. Då kostnaden för byggnadens grundläggning
vore beräknad till icke fullt 35,000 R:dr och, om arbetena under första
året inskränktes till planering, gräfning och uppmurande af grunden, ett tilllägg
af 10,000 R:dr till detta belopp syntes vara erforderligt för att bestrida
sådana kostnader, som möjligen i sammanhang med grundens läggande kunde
blifva nödiga, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppförande af
ny byggnad för Kongl. Bibliotheket bevilja till en början 480,238 R:dr,
hvarutaf 45,000 R:dr att under år 1871 utgå.
Hänvisande till hvad i Statsråds-protokollet rörande denna fråga vidare
finnes meddeladt, får Utskottet, som vid besök å stället tagit den nuvarande
bibliothekslokalen i ögonsigte, äfven för sin del vitsorda behofvet af annan
lokal för Kongl. Bibliotheket, hvarförutan denna institution innan kort blifver
helt och hållet urståndsatt att uppfylla sin bestämmelse. Då härtill kommer
att, äfven sedan byggnaden påbörjats, flera år måste förflyta, innan bibliotheket
kan komma att i densamma inrymmas, torde något vidare uppskof
dermed icke böra ifrågakomma. Utskottet tillstyrker alltså,
att Riksdagen måtte, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till
uppförande af byggnad för Kongl. Bibliotheket bevilja
480,238 R:dr och deraf för år 1871 anvisa 45,000 R:dr.
30:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 42) har Herr G. von Geijer anhållit, att Riksdagen måtte
bevilja till uppförande af nytt skolhus för elementarläroverkets i Malmö behof
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bl
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
en summa af 100,000 Ii:dr att utgå med en tredjedel hvardera af åren
1871, 1872 och 1873.
Då den af Kong! Maj:t föreslagna och af Rikets Ständer vid 1862 —
1863 årens riksdag beslutade förhöjning af 5 R:dr i den terminliga afgiften
för lärjungar, som begagna elementarläroverken och icke äro medellösa, afser
att vid läroverken bilda fonder, som kunna förses med medel till erforderliga
nybyggnader, torde något skäl för Statens mellankomst för dylika behofs afhjelpande
numera icke förefinnas, hvarföre Utskottet hemställer,
att Herr von Geijers ofvanberörda motion må lemnas utan
afseende.
31:o. Under förmälan hurusom, i anledning af den ödeläggande elds- Angående
vada, som i sistlidne Juli månad hemsökte staden Gefle, förberedande åtgär- ^ansU^för
der vidtagits för inrymmande af stadens elementarläroverk i en ny ändamåls- läroverkshus i
enlig byggnad i stället för den af elden förhärjade, men att det icke varit Gefle''
möjligt att hänskjuta denna angelägenhet till Kongl. Maj:ts pröfning så tidigt,
att ärendet kunnat i Propositionen om statsverkets tillstånd och behof upptagas,
har Herr F. Aslcer uti en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet
remitterad motion (K:o 3) anhållit, att denna byggnadsfråga äfvensom
frågan om beloppet af det statsanslag, hvilket kunde pröfvas vara lämpligt
för det nya skolhusets uppförande, finge, med afseende å ärendets särskilda
vigt och betydelse, till behandling och afgörande upptagas vid innevarande
riksdag, derest omständigheterna framdeles skulle dertill föranleda.
Då någon nämare utredning i detta ämne icke blifvit till Utskottet inlemnad,
far Utskottet i frågans så beskaffade skick hemställa,
att Herr Askers ofvanberörda motion må lemnas utan
afseende.
32:o. I enlighet med hvad Utskottet här ofvan i punkten 13 anfört, Angående anfår
Utskottet här hemställa, slag för in
att
för inspektion öfver gymnastik- och militäröfningar »er gymnastikvid
läroverken måtte för 1871 anvisas ett extra anslag °t militär~
af 4,000 R:dr. 8 °fnin9ar
33:o.
Da det vid föregående riksdagar från och med år 1864 beviljade re- Anslag talförservationsanslag
af 10,000 R:dr årligen till förbättring af de svagast aflönade
komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunk- iLZTZntiters
vilkor, hvilket anslag icke medgifvit vidare löneförbättring för ofvan- nistrars med
nämnde ecklesiastika tjensteman, än att för sådana tjensteinnehafvare, hvilkas Jeres^”evil''
löner i betydligare mån understigit 700 R:dr, löneförmånerna för hvartdera
af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen detta belopp och
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
sedermera, för hvardera af åren 1867 och 1868, kunnat förhöjas till omkring
725 och för år 1869 till omkring 755 11:dr, för innevarande år, med
tillägg af de å ifrågavarande anslag för åren 1864—1868 reserverade behållningar
af tillsammans 3,533 R:dr 87 öre, visserligen lenmat tillgång till
ytterligare förhöjning i de svagaste lönerna, dock så oansenlig, att dessa
löner icke kunnat uppbringas till högre belopp än omkring 820 R:dr, och
alltså behofvet af ifrågavarande anslag måste anses fortvara, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, i likhet med hvad föregående år egt rum,
för år 1871 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att till förbättring
af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och
sockenadjunkters lönevilkor af Kongl. Maj:t användas, med iakttagande, såsom
hittills, att löneförbättring icke komme någon till godo, hvars tjenst
vederbörande löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.
Med anledning häraf, och då det synes billigt att ifrågavarande svagt
aflönade tjenstemän varda tillsvidare bibehållne vid den dem en gång medgifna
oansenliga löneförbättringen, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte för år 1871 å extra stat anvisa
10,000 Rall’ att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition
användas till förbättring af de svagast aflönade komministrars,
kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters
lönevilkor.
Ang°aende an. 34:o. Till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattig
sing
för me- dom ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,
samting Intill har Kongl. Maj:t för år 1871 äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr.
folskolelärares För berörda ändamål har vid flera föregående riksdagar enahanda be
aflönmde.
]0pp mec] <jet af Kongl. Maj :t nu begärda blifvit anvisadt, och då af Statsråds-protokollet
(Bil. Ko 7 sid. 50) inhemtas, att i anledning af gjorda underdåniga
framställningar under sistförflutna liksom under föregående ar anslagets
hela belopp blifvit utdeladt, samt att behofvet för den närmaste framtiden
måste antagas vara oförminskadt, hemställer Utskottet,
att till understöd för sådana församlingar, som icke förmå
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,
måtte för år 1871 beviljas ett extra anslag
af 20,000 R:dr.
Anslag uu 35:o. Sedan sistlidne Riksdag, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga
undervisning i framställning, anvisat 4,500 R:dr till bestridande dels af utgifterna under
trsei9vid folk- nämnda år för undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna i Linkö
skollärare-
pill^
seminarierna.
33
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
ping och Lund, dels för undervisningens i detta ämne fullständigare ordnande
vid något af de öfriga seminarierna, hade, enligt hvad af Statsrådsprotokollet
inhemtas, Kongl. Maj:t anbefallt vidtagande af förberedande åtgärder
för en dylik anordnings genomförande vid seminariet i Skara.
Genom de anordningar, som sålunda blifvit vidtagna för undervisningen
i ifrågavarande läroämnen, hade en början blifvit gjord att bereda blifvande
folkskolelärare och lärarinnor både en grundligare ^teoretisk skicklighet
och en säkrare praktisk öfning i trädgårdsskötsel och trädplantering,
hvilken, förbättring otvifvelaktigt, då dylika anordningar hunne att genomföras
vid alla rikets seminarier, skulle kraftigt bidraga till höjande af allmogens
insigt i denna hushållningsgren och derigenom utöfva ett välgörande
inflytande på landets kultur.
Då det vore af stor vigt att vid de seminarier, der en dylik anordning
redan blifvit genomförd, tillfälle bereddes till undervisningens fortsatta meddelande
i samma omfång och fullständighet, som nu blifvit börjadt, och sålunda
en ökad erfarenhet jemte en säkrare insigt i den methodiska behandlingen
af detta läroämne måtte vinnas, har Kongl. Maj:t föreslagit, att för
ifrågavarande ändamål för 1871 måtte anvisas samma belopp, som för innevarande
år blifvit anslaget, eller 4,500 R:dr; hemställande Utskottet,
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit,
Riksdagen må till undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärare-seminarierna för år 1871 anvisa ett extra
anslag af 4,500 R:dr.
36:o. På grund af hvad domkapitlet i Wexiö uti särskilda underdåniga
skrivelser (se Statsråds-protokollet Bil. N:o 7 sid. 51 och 52) anfört,
rörande behöfligheten af egen lokal för folkskolelärare-seminarium derstädes,
och då det för en allmän läroinrättnings framtida bestånd och ändamålsenliga
utveckling vore af synnerlig vigt att hafva egen lokal, som för sitt
ändamål behörigen ordnades, så att undervisningen i alla läroämnen kunde
utan yttre hinder fullständigt utföras och i säker ordning uppehållas, har
Kongl. Maj:t nu gjort nådig framställning om beviljande af det för ändamålet
erforderliga statsanslag, hvilket beräknats till samma belopp, som särskildt
utsedde komiterade för uppgörande af förslag till normalritning för
seminariibyggnader föreslagit, eller 50,584 R:dr, hvartill komme lösen för
jord till tomt för byggnaden och dertill hörande trädgårdsland 3,000 R:dr,
således tillhopa 53,584 R:dr; men då byggnadsföretaget ej kunde fullständigt
utföras under det första året, och till en början endast behöfdes medel
för inköp afjord och byggnadsmaterialier samt grundens läggande, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att af förutnämnda belopp anvisa för år 1871
endast 20,000 R:dr.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 15 Käft.
Anslag till
byggnad för
folkskolelärareseminariet
i Wexiö.
5
34
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
Ehuru olämpligheten af den lokal, hvaruti folkskolelärare-seminarium i
Wexiö för närvarande är inrymdt, synes ådagalagd af den utaf domkapitlet
i ämnet åvägabragta utredning, som finnes i Statsråds-protokollet meddelad,
har Utskottet funnit betänkligt att tillstyrka det stora belopp, som nu äskats
för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande genom en ny byggnad. Det
hyresanlag, som hittills kommit ifrågavarande seminarium till del, utgörande,
enligt hvad Utskottet inhemtat, 1,200 R:dr, uppgår icke ens till hälften af
räntan efter 5 procent å det föreslagna byggnadsanslaget. Med anledning
häraf och med särskildt fästadt afseende på Statsverkets för andra angelägna
behof anlitade tillgångar, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke
för närvarande måtte af Riksdagen bifallas.
Anslag för 37:o. Enär de förhållanden utan förändring fortfore, under hvilka före
Sundhetskoi-
gående Riksdagar, uppå Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, beviljat sa väl för
Uginm. 1864;_187q ett ärligt lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning emel
lan
Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjenstemän, pa sätt Kongl.
Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som ock för åren 1867—1870
en lönetillökning af 50 R:dr åt Kollega förste vaktmästare, har Kongl. Maj:t,
i anledning af Kollega ordförandes i ämnet gjorda framställning, föreslagit,
att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,. 8,000 R:dr,
måtte jemväl för år 1871 ställas till Kongl. Maj:ts disposition, äfvensom
förste vaktmästarens lön för samma tid ökas med 50 R:dr; hemställande
Utskottet,
att till löneförbättring för Sundhetskollegii ordförande
samt embets- och tjenstemän jemte Kollega förste vaktmästare
måtte för 1871 anvisas ett extra anslag af
8,050 R:dr.
Amu m 38:o. Sedan Vetenskapsakademien i skrifvelse den 10 sistlidne Novem
anskaffande
af \)Qr underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr, som akademien under
flera år fått uppbära till anskaffande af originalmålningar af växter ur
Te7Z Sveriges Sveriges flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, fortfiutifmndeillf
farande vore af behofvet påkalladt och detta icke endast för det ändamål,
teckningar hvartill anslaget ursprungligen afsetts, nemligen bekostande af svampmalninum}
zoologiska gar^ utgrina under ledning af professoren Elias Fries, utan äfven och ännu
mera för att kunna utföra det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska planscher,
hvilka akademien årligen hade att såsom illustrationer till sina skrifter
offentliggöra, har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett extra anslag, af 1,200
R:dr måtte äfven under år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskapsakademiens
förfogande. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
35
att till anskaffande af originalmålningar af växter ur
Sveriges flora och utgifvande af teckningar af zoologiska
föremål måtte anvisas ett extra anslag af 1,200
R:dr, att under år 1871 till Yetenskapsakademiens förfogande
utgå.
3 9:0. På sätt Utskottet under punkten 20 här ofvan omförmält,
har Kongl. Maj:t, till uppförande på ordinarie stat under Vitterhets-, Historie-
och Antiqvitets-akademien föreslagit, bland annat, de tillförene beviljade
extra anslagen till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent
3,500 R:dr, till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och
upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr samt till arfvoden åt
vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af Statens under
nämnda akademis inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening
vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; hvarförutan Kongl.
Maj:t här äskat anvisande på extra stat af dels 1,500 R:dr för runstenars
uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande, dels ock 2,000
R:dr för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i Statens historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden.
Under åberopande af hvad Utskottet, beträffande förslaget om uppförande
å ordinarie stat af de tre förstnämnda anslagen, vid punkten 20 yttrat,
får Utskottet vidare anföra, att de särskilda anslagen till en antiqvitets-intendent,
till undersökning och förtecknande af fäderneslandets fornlemningar
samt till runstenars uppsökande och aftecknande synts Utskottet afse föremål,
som med hvarandra ega så nära gemenskap, att anslagen lämpligast
borde till ett sammanföras, dervid någon nedsättning af beloppet utan olägenhet
bör kunna ega rum, helst på det förstnämnda anslaget vid flera tillfällen
uppstått ej obetydliga besparingar, hvilka, såsom för ändamålet obehöfiiga,
blifvit till Riksgäldskontoret indragna. Så indrogos vid 1865 — 1866
års riksdag 1,000 R:dr, vid 1867 års riksdag 1,666 R:dr 17 öre och vid
1869 års riksdag 1,500 R:dr.
Utskottet hemställer alltså:
a) att till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
m. in. måtte för år 1871 å extra stat anvisas
ett belopp af tillhopa 5,000 R:dr;
b) att till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af Statens under Vitterhets-, Historieoch
Antiqvitets-akademiens inseende ställda samlingar och
till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga
förevisning måtte beviljas ett extra anslag af 4,000 R:dr;
och
Angående anslag
för åtskilliga
antiqvariska
ändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
86
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Angående andag
för hospitalsvar
dm och
till hospitalsbyggnaden
vid
Göteborg.
Angående understöd
för
idiotbarnhemmet
i Sköfde,
c) att till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i Statens historiska museum
samt Svenska sigill från medeltiden måtte jemväl å extra
stat anvisas ett belopp af 2,000 R:dr.
40:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
får Utskottet på de skäl, som i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 54—56)
äro till stöd för densamma anförda, tillstyrka:
a) att Riksdagen måtte för hospitalsvården bevilja ett extra
anslag af 120,000 R:dr; och
b) att till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg
måtte anvisas ett extra anslag af 50,000 R:dr.
41:o. Med anledning af en vid sistlidne riksdag af enskild motionär
gjord framställning om anvisande af bidrag för ett i Sköfde stad inrättadt
idiotbarnhem, hade Riksdagen uti underdånig skrifvelse anfört, att, enär de
upplysningar, som i ämnet blifvit meddelade, syntes antyda, att ifrågavarande
uppfostringsanstalt väl förtjenade understödjas, Riksdagen, som emellertid ansett
sig icke böra utan närmare utredning för sådant ändamål anvisa statsmedel,
anhöll, det täcktes Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande taga i
nådigt öfvervägande, om icke denna anstalt kunde anses förtjent af allmänt
understöd.
Sedan dels Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län och
domkapitlet i Skara stift till följd af härå erhållen nådig remiss meddelat
utredning (se Statsråds-protokollet Bil. Ko 7 sid. 57) rörande ifrågavarande
anstalts uppkomst och utveckling jemte dess verksamhet och ekonomiska
ställning samt vitsordat anstalten vara väl förtjent af allmänt understöd och
följaktligen tillstyrkt, att erforderligt statsanslag måtte densamma beredas,
dels Serafimerordensgillet, hvars yttrande i ämnet jemväl infordrats, uti underdånig
skrifvelse den 18 sistlidne December på anförda skäl (se Statsrådsprotokollet
Bil. N:o 7 sid. 58) hemställt, att till stiftarinnan af idiotbarnhemmet
i Sköfde, Bmanuela Carlbeck, måtte beviljas ett årligt understöd, beräknadt
efter 100 R:dr för hvarje under året der underhållet idiotiskt och medellöst
barn, dock icke för flera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever,
som i denna anstalts nuvarande skick syntes lämpligen kunna der vårdas,
— har Kongl. Maj:t föreslagit, att 2,500 R:dr måtte för år 1871 anvisas
på extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde, att utgå med
100 R:dr för hvarje der intaget medellöst barn.
På de skäl, som i Statsråds-protokollet finnas anförda till stöd för det
ifrågasatta understödet till denna anstalt, hvilken i följd af stiftarinnans menniskovänliga
och uppoffrande bemödanden fortgått med en allt mera utvidgad
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
37
verksamhet, har Utskottet äfven ansett sig böra förorda det föreslagna anslagsbeloppets
beviljande. Utskottet har likväl funnit betänkligt, att dervid
skulle fästas ofvannämnda vilkor, hvars tillämpning, enligt Utskottets förmenande,
komme att i väsendtlig grad motverka ändamålet. Enligt ofvanberörda
utredning uppgingo de årliga utgifterna för 16 barn till sammanlagdt
11,340 R:dr, under det afgifterna för barnen, hvaraf två voro frielever, utgjort
2,885 R:dr. För att nu komma i åtnjutande af hela statsanslaget,
skulle enligt förslaget alla eleverna vara medellösa. Sålunda måste de, som
kunde helt och hållet eller till någon del bekosta sitt underhåll, från anstalten
uteslutas, hvilket icke synes vara med billighet öfverensstämmande.
Anstaltens ekonomiska ställning blefve derigenom ingalunda förbättrad, alldenstund
inkomsterna komme att minskas med skilnaden emellan statsanslaget
och det förut utgående beloppet af elevernas bidrag, under det att utgifterna
komme att betydligen ökas, då antalet barn, som skulle der vårdas, bestämdes
till 25. Det har derföre förefallit Utskottet vida lämpligare, om såsom
vilkor för anslagets åtnjutande stadgades, att ett visst antal frielever skulle
der emottagas och vårdas. Och då, enligt ofvan meddelade uppgifter, kostnaderna
för hvarje barn utgjort omkring 700 R:dr, hvilken kostnad med det
högre elevantal af 25, som redan nu lärer finnas der intaget, antagligen något
nedgått, torde det äskade statsanslaget vara tillräckligt för fyra elevers
underhåll vid anstalten. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer
Utskottet,
att till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn, måtte anvisas ett extra anslag af
2,500 R:dr att under år 1871 utgå, mot vilkor att fyra
frielever der underhållas och vårdas.
42:o. Sedan sist församlade Riksdag för år 1870 anvisat ett extra
anslag af 8,500 R:dr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af
Jerfsö provincialläkarestation anlagdt sjukhem för personer i Ilelsingland behäftade
med sjukdomen spetälska samt deras skötsel och vård, under förbehåll
att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål hidroge med 3,000
R:dr, hade, enligt hvad Statsråds-protokollet (bil. N:o 7, sidd. 58—60) gifver
vid handen, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 5
sistlidne December, i sammanhang med anmälan att berörda för statsanslagets
åtnjutande stadgade vilkor vore af landstinget uppfyldt, gjort underdånig
framställning derom, att erforderligt årligt anslag af statsmedel måtte för
sjukhemmets behöriga handhafvande äfven framgent anvisas och varda å
ordinarie stat uppfördt, i hvilket afseende till Kongl. Maj:t öfverlemnats ett
af direktionen för sjukhemmet uppgjordt förslag, enligt hvilket efter sjukhemmets
fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll,
Angående
statsbidrag för
Jerfsö sjukhem
för spetälska.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Bom derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till 8,850
R:dr. Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande hade Sundhetskollegium,
då någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå en noggrann beräkning
af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde grundas, samt ibland
dem, hvilka kommo att der söka vård, sådana, som befunne sig i bergliga
vilkor, syntes ej böra helt och hållet befrias ifrån afgift, ansett sig böra berörda
framställning endast så till vida förorda, att Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig Proposition om anslag åt ifrågavarande sjukhem för
år 1871 till samma belopp, som ursprungligen för ändamålet af statsmedel
utgått, eller 3,000 R:dr, under vilkor att landstinget för samma ändamål
beviljade ett lika stort anslag. På grund af hvad i detta ärende förekommit
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till underhåll år 1871
af det uti Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetälska anvisa ett extra
anslag af 3,000 R:dr under nyssnämnda vilkor.
Då det är af vigt, att ifrågavarande sjukhem, sedan det under innevarande
år blifvit fullständigt ordnadt, lemnas tillfälle att i vidsträcktaste mån
utveckla sin verksamhet, har Utskottet, med särskildt fästadt afseende å sjukdomens
beskaffenhet, ansett Staten ej böra undandraga sig att fortfarande
lemna nödigt bidrag, på det att dessa beklagansvärda sjuke måtte erhålla
tjenlig vård, och verksamma åtgärder vidtagas mot sjukdomens utbredning,
hvarföre Utskottet tillstyrker,
att såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetälska måtte anvisas ett extra anslag
af 3,000 R:dr att under år 1871 utgå, med vilkor
att Gefleborgs läns landsting för samma år beviljar ett
lika stort anslag.
Angående 43:o. För tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och
v är de /".under musei-intendentens inseende ställda lifrustkammarens samlingar har
rustkamma- Kongl. Maj:t för år 1871 äskat samma belopp, som under innevarande och
rens gu>\hn~ närmast föregående åren för detta ändamål beviljats, eller 600 R:dr; hemställande
Utskottet,
att för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar
måtte för år 1871 anvisas ett extra anslag af 600 R:dr.
Angående44:o. Enär Svenska fornskriftssällskapet fortfarande syntes böra från
exemplar ^/-Statens sida komma i åtnjutande af det understöd, som jemlikt Rikets StänSvenska
förn- ders beslut vid 1844—1845 årens riksdag årligen från Riksgäldskontoret
skpltlSShand-''utgått, och hvarförutan sällskapets för den Svenska häfdeforskningen och
Ungar, kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke
vore i synnerlig grad att påräkna, tvifvelsutan skulle komma att i brist af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
39
medel till utgifternas bestridande afstadna, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för utdelning till in- och utländska offentliga lärda inrättningar,
till skolbibliothek m. m. måtte för Statens räkning inlösas trehundra exemplar
utaf sällskapets handlingar, efter en beräkning af 3 R:dr 50 öre för
hvarje exemplar, och att härtill måtte för år 1871 anvisas ett extra anslag
af 1,050 R:dr, att efter Kongl. Maj:ts disposition från Statskontoret utbetalas.
Då genom beslut vid 1868 års riksdag de till den extra statsregleringen
hörande utgifter, som förut plägat å Riksgäldskontoret anvisas, blifvit,
med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar och
likartade ändamål, till Statskontoret öfverflyttade, synes det lämpligt, att jemväl
det till understöd för Svenska fornskriftssällskapet vid 1844—1845 årens
riksdag beviljade anslag, hvilket allt hitintills, på sätt det för innevarande år
gällande reglemente för Riksgäldskontoret utvisar, upptagits bland de samma
kontor ålagda utbetalningar, nu anvisas på Statskontoret, hvadan Utskottet,
på de af Kongl. Maj:t anförda skäl, tillstyrker,
att till inlösen af 300 exemplar af Svenska fornskriftssällskapets
handlingar måtte för år 1871 anvisas ett extra
anslag af 1,050 R:dr.
45:o. Under åberopande af de skäl, hvilka vid föregående riksmöten Angåendeanföranledt
understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvists- fåll ''utgiiCmarbete:
”Svenska språkets lagar", nemligen arbetets utmärkta vetenskapliga de
värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen, har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till arbetets fortsatta utgifvande anvisa på extra
stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 R:dr.
Hänvisande till den redogörelse, som i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7
pag. 61) finnes meddelad rörande fortgången af ifrågavarande förtjenstfulla
arbete, får Utskottet, då ett fortsatt utgifvande deraf är beroende af det understöd
utaf allmänna medel, som alltsedan år 1858 härtill utgått, tillstyrka,
att Riksdagen, till understöd för fortsatt utgifvande af
arbetet ”Svenska språkets lagar”, måtte anvisa för år 1871
ett extra anslag af 1,500 R:dr.
46:o. Sedan de två sista Riksdagarne å extra stat anvisat en summa Angående
af 2,500 R:dr att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå till extra ordinarie åtProProfessoren
Carl Gustaf Malmström, på det han skulle sättas i tillfälle att ^Maimsusm''
utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jemna fortgång, 7ÄV »Mutande
fullborda och utgifva ett af honom påbörjadt arbete: "Sveriges politiska “{-utt arbete,
historia från Konung Carl XII:s död till statshvälfningen 777,2”, bär Kongl.
Maj:t, i anseende till ifrågavarande arbetes stora vigt för kännedomen af
fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod af dess
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
politiska förhållanden, som detsamma behandlade, föreslagit Riksdagen att
äfven för 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 R:dr åt Professoren Malmström,
på det han måtte kunna jemväl under detta år egna sin tid odeladt
åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.
Med anledning häraf tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit, må till extra ordinarie Professoren C. G. Malmström
för fortsättande af ofvannämnda historiska arbete anvisa
för år 1871 ett extra anslag å 2,500 R:dr.
Angående_ 47 :o. Enär utgifvandet af planschverket ”Sverige, aqvarell-lithografter
Littoqra/enC 0°h tontryck”, för hvars fortsättande Lithografen (Jarl Johan Billmark allt ifrån
j. Billmark. 1859 — 1860 årens riksmöte fått sig beviljadt ett årligt understöd af 800
R:dr, vore förenadt med betydanade kostnader i förhållande till den afsättning,
det jemförelsevis dyra verket hade att påräkna samt svårligen kunde
af Billmark fortsättas utan bibehållande af det understöd, som Staten hittills
lemnat, har Herr F. Asker uti en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet
remitterad motion (N:o 89) föreslagit, att Riksdagen, derest den
icke skulle finna lämpligare att låta beloppet uppföras å Rikets Allmänna
Indragnings-stat, att till Billmark årligen utgå så länge ifrågavarande arbete
af honom utan afbrott fortsättes, måtte i enahanda ordning som hittills för
år 1871 beviljas honom ett extra anslag för ändamålet af 800 R:dr. Då,
enligt hvad Utskottet inhemtat, omförmälda förtjenstfulla arbete med oförminskadt
nit fortsättes, och Billmark för dess utgifvande fortfarande är af
detta understöd i behof, får Utskottet, som icke funnit anledning föreslå
beloppets uppförande å Allmänna Indragningsstaten, hemställa,
att såsom understöd för fortsatt utgifvande af planschverket
”Sverige, aqvarell-litografier och tontryck” må åt Lithografen
Billmark jemväl för år 1871 beviljas ett extra
anslag af 800 R:dr.
Angående_ 48:o. Jemte erinran, att 1868 års Riksdag, i likhet med hvad allt
Arttté^
N. iu. sedan år 1862 egt rum, åt Artisten N. M. Mandelgren anvisat ”för fortsättMandeigren.
nfng af hans antiqvariska forskningar” ett anslag af 1,500 R:dr för år
1869, har Herr] A. F. Beckman uti en inom Första Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet remitterad motion (X:o 7) föreslagit, att Riksdagen täcktes
äfven för innevarande år 1870 samt 1871 och följande år, så länge Mandelgren
är med ifrågavarande arbete sysselsatt, anvisa ett extra anslag af
1,500 R:dr årligen, att användas till understöd åt Mandelgren för fortsättning
af hans antiqvariska forskningar, derest Kongl. Maj:t, efter Akademiens
för de fria konsterna hörande, fortfarande finner Mandelgren deraf vara för
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
41
tjent, samt med skyldighet för Mandelgren att till nämnda akademi afgifva
berättelse och inlemna de afteckningar han under året gjort.
Då ett motionen bilagdt utlåtande af Akademien för de fria konsterna
vitsordar Mandelgrens verksamhet, som haft till hufvudmål att genom afbildningar
samla och bekantgöra konst- och kulturhistoriska minnen från
äldre tider, såsom icke blott nitisk och sjelfuppoffrande, utan äfven för det
allmänna gagnelig genom den uppmärksamhet, som derigenom blifvit fästad
å vigten af tillförene ringaktade byggnaders, konstverks och gamla husgerådstings
bevarande, samt att af den betydliga mängd afbildningar han sammanbragt
en stor del utgjordes af föremål, värda uppmärksamhet och intresse,
synes giltig anledning förefinnas att äfven nu bevilja det understöd af allmänna
medel, Mandelgren i flera år åtnjutit. Men då förändringar i den
en gång fastställda statsregleringen icke utan särdeles trängande behof böra
vidtagas, har Utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta något anslag till
ifrågavarande ändamål för innevarande år; hemställande alltså Utskottet,
att till Kongl. Maj:ts nådiga disposition må för år 1871
anvisas ett extra anslag af 1,500 E:dr att användas till
understöd åt Artisten R. M. Mandelgren för fortsättning
af hans antiqvariska forskningar, derest Kongl. Maj:t,
efter Akademiens för de fria konsterna hörande, finner
Mandelgren deraf vara förtjent, samt med skyldighet för
Mandelgren att till nämnda akademi afgifva berättelse
och inlemna de afteckningar han under året gjort.
49:o. Herr P. A. Bergström har uti en inom Andra Kammaren väckt Angående
motion (Eko 118) af anförda skäl, till hvilka här endast torde få hänvisas, länder
föreslagit, att Riksdagen måtte anslå 20,000 R:dr till inlösen af Expeditions- myntsamiL
chefen C. F. Meinanders Svenska myntsamling, att öfverlemnas till Kongl. 9enMyntkabinettet,
för hvars ökande äfven alla de möjligen blifvande dupletterna
borde användas till utbyten eller försäljning; varande motionen åtföljd
af åtskilliga handlingar, innefattande dels en af Expeditions-chefen Meinander
meddelad summarisk uppgift å mytsamlingens innehåll, jemte erbjudande att
mot 20,000 R:dr aflåta densamma till staten, dels intyg, att ett enskildt anbud
å samlingen till nämnda pris blifvit afslaget, dels slutligen ett af Riksantiqvarien
afgifvet utlåtande om densammas beskaffenhet och värde. Af
sistnämnda handling inhemtas, att Expeditions-chefen Meinanders samling af
Svenska mynt vore i sitt slag, både med afseende på fullständighet och myntens
utmärkta beskaffenhet, en af de dyrbaraste, som egts af någon enskild
person i vårt land; att i denna samling funnes många högst sällsynta
mynt och bland dessa icke få, som hvarken i Statens offentliga
myntkabinett eller hos andra enskilda samlare förvarades; att det för
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
fäderneslandet vore en stor, man kunde med skäl säga oersättlig förlust»
om denna genom en enskild mans mångåriga omsorg och med betydlig
kostnad tillvägabragta samling skulle gå till utlandet eller skingras genom
försäljning på auktion; att i sednare fallet för Kongl. Myntkabinettet och
Statens öfriga offentliga samlingar blefve omöjligt att inköpa just de mynt,
som der företrädesvis vore behöflig^, alldenstund tillgångarne icke medgåfvo
att för en offentlig samling betala de utomordentligt höga pris, som i närvarande
tid för sällsynta Svenska mynt erlades af enskilde samlare. Den
enda utvägen att kunna komplettera Statens hufvudsamling med de många
sällsyntheter här förefunnes, vore således, att med offentliga medel inköpa
hela samlingen; hvarefter, sedan Kongl. Myntkabinettet uttagit hvad som der
hittills saknats och utbytt sämre exemplar mot bättre, resten kunde antingen
användas till utbyten eller fördelas på de öfriga större offentliga samlingarne
eller på auktion försäljas; att det således för våra offentliga vetenskapliga
samlingar och för kunskapen om fäderneslandets myntförhållanden i äldre
och nyare tid vore af stor vigt, om medel blefve anvisade att erlägga den
af Expeditions-chefen Meinander bestämda lösesumma, 20,000 Riksdaler Riksmynt,
hvilken summa, om man toge i betraktande de pris, som för äldre
och sällsynta mynt i sednare tid varit gällande, icke kunde anses vara för
högt beräknad, samt att ett lika gynsamt tillfälle att föröka de offentliga
myntsamlingarne sent eller aldrig torde erbjudas.
Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst, har Utskottet likaledes
ansett, att det nu erbjudna tillfället att komplettera Statens myntkabinett med
sådana sällsynta Svenska mynt, som deruti saknas, icke bör lemnas utan afseende.
Men då så väl motionären som äfven riksantiqvarien ifrågasatt, att
en del mynt åter skulle försäljas, torde hela det ifrågasatta anslaget icke
vara för ändamålet behöfhgt. Då dessutom Kongl. Maj:t bäst är i tillfälle
bedöma, huru Myntkabinettet med minsta uppoffring från Statens sida må
sättas i tillfälle att förvärfva de mynt utur den Meinanderska samlingen, som
för närvarande i Statens samlingar saknas, vare sig detta med egarens begifvande
kan ske genom urval eller på annat sätt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det
täcktes Kongl. Maj:t vidtaga de åtgärder, som kunna finnas
lämpliga för att förvärfva Expeditions-chefen Meinanders
Svenska myntsamling eller de delar deraf, som för kompletterande
af Statens samlingar kunna finnas behöfliga.
Stockholm den 11 Mars 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
43
Reservationer:
Vid 9:de punkten (angående ordnande af Stockholms elementarläroverk)
af Herr A. O. Wallenberg, som yrkade bifall till det af Kongl. Maj:t
i ämnet framställda förslag.
Vid i b: de punkten (angående folkundervisningen) af Herr G. BjerJcander,
som yttrade: ”Stats-Utskottet har nu ändtligen tillmötesgått en under
flera riksdagar framhållen åsigt, att en förändring i sättet för Statens
understödjande af folkskolan är af behofvet påkallad. — Det trassel och
obehag, som hittills exsisterat, skall således nu komma att upphöra och rättvisa
kommunerna emellan inträda; med ett ord: det första steget på den
rätta vägen är taget, så vida Riksdagen bifaller Utskottets förslag.
Det hade likväl varit önskligt att, då en skrifvelse skulle aflåtas, denna
blifvit något mera omfattande, så att Kongl. Maj:t deraf kommit i tillfälle
att erfara, så väl hvilka uppoffringar Representationen vill göra för folkundervisningen,
som de förbindelser, kommunerna deremot böra åtaga sig,
på det att hela frågan kunnat i ett sammanhang pröfvas. De förra anser
jag borde motsvara lärarens kontanta lön, då kommunernas naturaprestationer,
skollokalerna inberäknade, uppgå till vida mera, och de sednare: skyldighet
för kommunerna att inrätta tillräckligt antal folkskolor och sjelfva
ombesörja den förberedande undervisningen, vare sig i hemmen eller på annat
sätt, så att den egentliga folkskolan befriades från nybörjare.
Som emellertid denna åsigt icke delades inom Utskottet, och jag, heldre
än att se hela frågan falla, öfverlemnar det öfriga åt framtiden, så har
jag endast velat tillkännagifva min särskilda mening.”
Vid 21:sta punkten (angående anslag till ny byggnad för Musikaliska
Akademien) af Friherre J. A. Funck.
Vid 29:de punkten (angående anslag till byggnad för Kongl. bibliotheket)
af Herrar Jan Andersson, P. O. Hörnfelt och G. Bjerkander.
Herr R. N. G. Montgomery-Cederhielm och Grefve Gh. Em. Piper
hafva begärt få antecknadt, att de i Utskottet icke deltagit i behandlingen
af denna Hufvudtitel.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Tab.
liiks-statens Åttonde
1870 års Riks-stat anslår:
Penningar.
It: dr.
17,000
52,800
20,040
27,850
25,550
14,864
64
Tpt.
6,510
10,000
22,700
Indelta Kantor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
130,160
79
197,314 61 130,160)79
Spån
mål.
Summa.
Riksmynt.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å 2
K:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Kub.-fot.
k.
K:dr.
Ö.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
17,000
—
52,800
__
_
__
_
__
___
—
—
20,040
_
__
_
__
__
—
—
27,850
__
_
_
___
__
—
—
25,550
150,202
6
315,425
46
3,225
4
6,773
34
467,224
23
.
6,510
-
10,000
—
—
—
——
—
1--
—
22,700
—
) 150,202) 6) 315,425)46| 3,225) 4) 6,773;34
649,674
23
Ecltlesiastik
Departements-chefen
. . .
Departementets expediRiksarkivet
........
Nationalmuseum.....
Kleresistaten:
Penningar:
Nuvarande beloppet
Tillkommer:
Ersättningåt kyrkoSkagershults
pakubikfot
9 kankronotionde.
. .
Dito åt kontraktssten
i Mora konför
prostetunna. af
hus församling . .
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta.........
Tionde ........
Oindelt spanmål, såsom
Särskilda förslagsanslag
Biskopens på Gotland
Åt 13 konsistoriinota
Dornkapitlens
expeditioLappmarks
Ecklesiastik
-
Litt. A.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
45
Hufyudtitel.
Förslag till blifvande Riks-stat:
F
ö r s I a
gs
-anslag
Indelt ränta
Indelt tionde
Oindelt
spanmål.
Summa.
Penningai
och ersättning
och ersätt-
Värde för-
för indragna
räntor.
rang tör
indragna
tiondeanslag.
Matt.
slagsvis ä
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Departementet.
R:dr.
17,000
52,800
20,040
27,850
25,550
Ö.
E:dr.
Ö.
K:dr.
Ö.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
17,000
52,800
20,040
27,850
25,550
Ö.
tion............
....... 14,864: 64.
herden i
storat för 3
nor mistad
. . 8: 42.
pro-
saist
Wåm-
• • ’10: % 19: 26. 14,883: 90.
1
och ersättning för in-
............. 130,160: 79.
............. 315,425: 46.
i 1870 års Riks-stat 6,773: 34.
14,883
90
130,160
79
315,425
46
3,225
4
6,773
34
467,243
49
för Kleresiet:
lön............. 3,000: —
rier, k 270 R:dr, högst. 3,510: —
6,510
—
---
—-
—
—
—
—
—
6,510
—
ner, Reservationsanslag.......
10,000
_
___
_
____
_
___
_
10,000
verk, förslagsanslag.........
22,700
—
—
—
—
——
—
—
—
22,700
Transport
197,333|
9o:
130,160 79 315,425|46
3,225
4
6,773
34
649,693
49
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
1870 års
Riks-stat
anslår:
S p
anmäl.
Indelta Kan- tor, enligt
Indelt pä förslag.
Oindelt.
Summa.
Penningar.
markegång
på förslag.
Mått.
Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Tpt
JK: dr.
197,314
Ö.
64
R:dr.
130,160
Ö.
79
Kub.-fot.
150,202
k.
6
R:dr.
315,425
Ö.
■16
Kub.-fot.
3,225
k.
4
R:dr.
6,773
Ö.
34
R:dr.
649,674
Ö.
23
265,337
49
82,363
36
53,515
1
112,381
71
80
2
168
42
460,250
98
Universiteten (afkontanta
R:dr för upprätthål- löner vid Upsala uni-
Penningar:
Nuvarande beloppet
Tillkommer:
|
För Upsala uni- Förhöjning i an- niateriel för
logiska insti- För Lunds univer- Förhöjning i an- slaget till bygg- nadsfonden . . .
Anslag till den
geologiska in- stitutionen . . .
Ersättning för
mistad inkomst
af Stäfvie och
Lackalänga
församlingars
prebendepa- storat .....
''
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta.........
Tionde...... . .
Oindelt spanmål, såsom
74,051
___
_
—
—
—
—
—
—-
74,051
—
Carolinska Mediko-kirur-
Nuvarande beloppet. .
Tillkommer för den pa-
1
1
1
institutionen.....
Tpt
S 536,703 13
212,524
15
203,717
7
427,807 17 3,305| 6| 6,941|76|1,183,976|21
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
47
Förslag till blifvande Riks-stat:
F
ö r s 1 a g s
-anslag
Indelt tionde
Oindell
äpanmål.
Summa.
Penningar
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Värde för- slagsvis ä
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Transport
beloppet ett Förslagsanslag å30,000
lande till visst belopp af sådana
versit.et, i hvilka spannmål ingår.)
R:dr.
197,333
Ö.
90
R:dr.
130,160
Ö.
79
R.dr.
315,425
Ö.
46
Kub.-fot.
3,225
k.
4
R:dr.
6,773
Ö.
34
R:dr.
649,693
Ö.
49
..... 265,337: 49.''
versi tet:
slaget till
den fysio-
tutionen . 500: —
si te t:
2,000: —
1,000: -
2,800: — 5,800: — 271,637: 49.
och ersättning för in-
............. 82,363: 36.
.............112,381: 71.
i 1870 års Riks-stat. 168: 42.
271,637
49
82,363
36
112,381
71
80
2
168
42
466,550
98
giska institutet:
.............. 74,051: —
thologiskt-anatomiska
............. 1,000: —
75,051
75,051
Transport
544,022
39
212,524 15) 427,807 17
3,305
6
6,941|76|1,191,295)47
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
1870 års Riks-stat
a nslår:
s r
a n in å 1.
Indelta Kan- tor, enligt
Indolt pä förslag.
Oindelt.
Summa.
Penninga
r.
markegång
på förslag.
Mätt.
Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Mätt.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Tpt
R:dr.
536,703
1,410,691
ö.
13
74
R:dr.
212,524
8,913
Ö.
15
96
Kllb -fot.
203,717
99,352
k.
7
1
R:dr.
427,807
208,639
Ö.
17
41
Kub.-fot.
3,305
21,721
k.
6
5
R:dr.
6,941
45,615
Ö.
76
15
R:dr.
1.183,976
1,673,860
Ö.
21
26
Elementarläroverken, Re- Penningar:
Nuvarande beloppet
Tillkommer:
Ersättning för ett
ne af stadskas- Arboga till en
vid dervarande
tarläroverk ut- lönebidrag . . .
Godtgörelse för ett
likaledes indra- get lönebidrag
af Norrköpings
kyrkokassa till
två lärare vid
elementarläro- verket derstädes
För befrämjande
af gymnastik - och vapenöfnin-
gar.......
Ett efter gällande
statspris svaran- de vederlag för
den under an- slaget nu inbe- gripna oindelta
spanmål, hvil- ken från Riks- staten uteslutes.
Lön till en lektor
vid hvartdera af
läroverken i Lu- leå och Wester- vik å 2,000 R:dr
Tpt 11,947;394[87| ”221,438] 11 [303,069; 8 636,44(5 08 25,027 1 52.55ti!)l 2,857,836 47
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
49
Transport
servationsanslag :
. . . . 1,410,691: 74.
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
R:dr.
544,022
F örslags-anslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
R:dr.
212,524
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
R:dr.
427,807
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för
-
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Ku b.-fot.
3,305
R:dr.
6,941
Summa,
Riksmynt.
R:dr.
1,191,295
0.
47
tillföresan
i
kollega
elemenbetaldt
100: —
133: 34.
13,500:
45,615:15.
4,000: — 63,348: 49.
Transp. 1,474,040: 23.
544,022|39| 212,524|15| 427,807 17) 3,305
Bih. till Eiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 15 Käft.
6| 6,941
76| 1,191,295|47
7
50
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Tpt
1870 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
1,947,394
25,000
44,609
85
Tpt
505,000
R:dr.
221,438
S p a n m å 1:
Indelt på förslag.
Mått.
Kub.-fot.
303,069
4,219
3,804
Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr.
636,446
7,990
08
2,522,004|72| 225,657[11| 306,874) 6| 644,436
Oindelt.
Mått.
Kub.-fot.
25,027
448
66
k.
Värde förslagsvis
å
2 Ridr 10 öre
kubikfoten
R:dr.
52,556
942
69
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
2,857,836
25,000
57,761
505,000
62
25,476)— 53,499|60|3,445,598|09
Af går: Den i stat
kontanta aflöning
ren vid skolan i
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta........
Tionde:
Nuvarande anslag
Af går: Värdet för
fot 5 k:r spången
läraren vid
skola.......
Seminarium för bildande
Pedagogier och folksko
Penningar,
såsom i 1870
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta.......
Tionde .......
Oindelt spanmål, såsom
För folkundervisningen,
Seminarier för folkskodande
: Nuvarande
Tillkommer,
Stipendier för seminaArfvoden
och resekostskoleinspektörer
. . .
Undervisningsmateriel
Löneförbättring för ex
rare.
.........
Understöd för högre
Folkskoleväsendets utNuvarande
beloppet
Tillkommer, förhöj
-
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 28.
51
Förslag till blifvande Riks-stat:
F
ö r s 1 a g s
-anslå
g;
Indelt tionde
Oindelt
panmål.
Summa.
Penningar
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeauslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
tt:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Transp. 1,474,040: 23.
anslagna
för lära-
Skeninge 717:75.1,473.322:48.
och ersättning för in-
.............. 8,913:96.
...... 208,639: 41.
122 kubik- riiål, ansla- Skeninge
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr
Ö.
544,022
39
212,524
15
427,807
17
3,305
6
6,941
76
1,191,295
47
....... 257:25.208,382:16.
1,473,322
48
8,913
96
208,382
16
—
___
_
1,690,618
60
af lärarinnor..............
lor:
års Riks-stat...... 44,609: 85.
och ersättning för in-
.............. 4,219: -
.............. 7,990: 08.
25,000
25,000
i 1870 års Riks-stat. . 942: 69.
Reservationsanslag:
lelärares bil- belopp . . . 90,000: —
förhöjning . 7,000: — 97,000: —
rii-elever......... 45,000: —
nadsersättning för folk-
.............. 40,000: —
m. m. för folkskolorna 10,000: —
aminerade folkskolelä-
.............. 150,000: —
folkskolor........ 10,000: —
veckling och förbättring:
....... 160,000: —
44,609
85
4,219
7,990
08
448
9
942
69
57,761
62
ning. . . . 10,000:— 170,000: —
522,000
—
—
—
—
—
—
—
—
l-
522,000
—
Transport |2,608,954j72| 225,657|llj 644,179|41| 3,754; 5| 7,884;45j3,486,675|69
52
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28,
1870 års Riks-stat anslår
S p a n m å 1.
Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Penningar.
Värde förslagsvis
å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Kub.-fot.
25,476
39,400
14,710
Gymnastiska Central-inSundhets-kollegium
med
servationsanslag å 6,000
Barnmorskeundervisnin
Penningar,
såsom i 1870
Bibehållna indelningar
dragna sådana. . . .
Orthopediska institutet .
Y eterinärundervisningen
Vaccinationens befrämFarsoters
och smittosamanslag
;
Nuvarande beloppet
Tillkommer, förh öjSvenska
Läkaresällskapet
Svenska Akademien . . .
Vetenskaps-akademien . .
Vitterhets-, Historie- och
Nuvarande beloppet. .
Tillkommer: För underinredningen
i Statens
myntkabinett.....
Fria konsternas akademi:
Till aflöning m. m. . .
» utrikes resestipen»
inköp af Svenska
servationsanslag
Musikaliska akademien .
Naturhistoriska RiksmuNuvarande
beloppet. .
Tillkommer: Förhöjning
till inköp af sällsynta
skapligt biträde vid
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
53
Förslag till blifvande Riks-stat:
F
ö r s 1 a
gs
- a n s 1
ag
:
Indelt ränta
Indelt tionde
Oindelt spanmål.
Summa.
Penningar.
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 K:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Transport
R:dr.
2,608,954
29,400
280,127
Ö.
72
R:dr.
225,657
Ö.
11
R:dr.
644,179
Ö.
41
Kub.-fot.
3,754
k.
5
R:dr.
7,884
Ö.
45
R:dr.
3,486,675
29,400
280,127
Ö.
69
Medicinalstaten (derunder ett Be- R:dr)..................
gen och Barnbördshusen:
års Riks-stat.......21,841: —
och ersättning för in- ............... 4,103: 82.
21,841
4,103
82
25,944
8,250
39,400
3,600
82
8,250
39,400
3,600
jande ..................
ma sjukdomars botande, Förslags-
............... 40,000:
ning............ 35,000: —
75,000
_
___
_
__
75.000
3,000
12.000
14,710
3,000
12,000
14,710
Antiqvitets-akademien:
...............16,150: —
håll och fortsättning af
historiska museum och
............... 300:
16,450
16,450
53,600
30,300
43,950
............... 39,600:
dier, Beservationsanslag 8,000: —
konstnärers arbeten, Be- .............. 6,000:
53,600
*
30,300
43,950
seum:
............... 41,250:
i anslaget till materiel,
föremål och för veten- samlingarnes ordnande . 2,700: —
|
-
Transport 3,240,582 72
225,657 11
648,283
23
3,754
5|
7,884)45)4,122,407)51
CO •
54
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
1870 års Riks-stat
anslår:
Sp
anmål.
Indelta Kan- tor, enligt
markegång
på förslag.
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Penningar.
Mått.
Värde å 2
K:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Tpt
R:dr.
3,115,632
101,000
ö.
72
R:dr.
225,657
Ö.
11
Kub.-fot.
308,828
k.
8
ll:dr.
648,540
Ö.
48
Ku b.-fot.
25,476
k.
R:dr.
53,499
Ö.
60
R:dr.
4,043,329
101,000
O.
91
Undervisningsanstalter
Allmänna institutet . .
Till understöd och upp- fostringsanstalter för
9,141
25
158
29
112
6
236
46
9,536
Fattigvården i Stockholm
Penningar, såsom i 1870
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta.......
Tionde.......
15,000
—
■--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,000
Fattigvården i allmänhet,
Nuvarande beloppet .
Tillkommer, förhöjning
24,000
7,804
33
18,856
27
42,660
8
89,587
68
70
9
148
89
24,000
116,397
17
Serafimerordens - lasaret- Hospitals och Lasaretts
Penningar, såsom i 1870
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta.......
Tionde .......
Oindelt spanmål, såsom
1,750
20,442
9
42,930
09
44,680
09
Stora Barnhuset i Stock- Penningar, såsom i 1870
Bibehållna indelningar
dragna sådana. . . .
1,250
—
—
12,225
1
25,672
71
—
—
—
—
1,250
25,672
71
Frimurare barnhuset . . .
Barnhusen i landsorterna:
Bibehållna indelningar
6,720
83
14,089
62
135,429
5
284,401
i
95
984
6
2,067
66
307,280
06
Kyrkors underhåll:
Penningar, såsom i 1870
Bibehållna indelningar
dragna sådana:
Ränta.......
Tionde.......
Oindelt spanmål, så-
Tpt
3,282,299113
258,761129
519,699
1 7
jl,091,369
371 26,531
1 &
] 55,716|15 4,688,145 94
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
55
Förslag till blifvande Riks-stat:
F
örslags-
anslå
g;
lndelt tionde
Oindelt spanmål.
Summa.
Penningar.
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Transport
för döfstumma och blinda:
.............. 81,000: —
it: dr.
3,240,582
ö.
72
R:dr.
225,657
Ö.
11
R:dr.
648,283
ö.
23
Kub.-föt,
3,754
k.
5
R:dr.
7,884
ö.
45
R:dr.
4,122,407
Ö.
51
muntran åt mindre upp- medellösa döfstumma barn 20,000: —
101,000
101,000
och landsorterna:
års Riks-stat....... 9,141: 25.
och ersättning för in-
............... 158: 29.
........... 236: 46.
9,141
25
158
29
tt
236
46
9,536
Förslagsanslag:
............... 15,000: —
............... 20,000: —
35,000
35.000
24.000
24,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
underhåll:
års Riks-stat....... 7,804: 33.
och ersättning för in-
............... 18,856: 27.
............... 89,587: 68.
i 1870 års Riks-stat . . 148: 89.
7,804
33
18,856
27
89,587
68
70
9
148
89
116,397
17
holm:
års Riks-stat....... 1,750: —
och ersättning för in- ............... 42,930: 09
1,750
42,930
09
44,680
1,250
09
1,250
—
—
och ersättning för indragna sådana
—
—
25,672
71
—
—
—
25,672
71
års Riks-stat...... 6,720: 83.
och ersättning för in-
i
i
.............. 14,089: 62
.............. 284,401: 95
som i 1870 års Riks-stat 2,067: 66
6,720
82
14,089
62
284,401
95
984
6
2,067
66
307,280
06
Transport |3,427,249
13| 258,761|29i 1,091,112,121 4,810
!-
; lo.ioi| —
4,787,223
54
56
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 28.
1870 års Riks-stat
anslår:
S p a n m å 1.
Indelta Kan- tor, enligt
Indelt på förslag.
Oindelt.
Summa.
Penningar.
markegång
på förslag.
Mått.
Värde k 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Tpt
R:dr.
3,282,299
20,000
Ö.
13
R:dr.
258,761
Ö.
29
Kub.-fot.
519,699
k.
7
R:dr.
1,091,369
ö.
37
Kub.-fot.
26,531
k.
5
R:dr.
55,716
Ö.
15
R:dr.
4,688,145
20,000
Ö.
94
Resestipendier samt läro- jReservationsanslag . . .
1,500
-
—
—
—
—
—
—
—
—
1,500
—
Rese- och traktaments-
16,851
06
—
—
—
—
16,854
06
Skrifmaterialier och ex- Nuvarande beloppet. .
Tillkommer, förhöjning
15,000
—
—
—
—
----
—
—.
—
—
—
15,000
—
Extra utgifter, Reserva-
S:a
3,335,653
19
258,761
29
519,699
7
1,091,369
37
26,531
5
55,716
15
4,741,500
—
Anm. Tillökningen å Hufvudtiteln blifver således 127,300 R:dr,
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
57
Förslag till blifvande Riks-
-stat:
Förslags-
O
anslag:
Indelt Ränta
Indelt tionde
Oindelt spanmil.
Summa.
Penningar.
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mätt.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Riksmynt.
Transport
böckers och lärda verks utgifvande,
R:dr.
3,427,249
20,000
Ö
13
R:dr.
258,761
Ö.
29
It: dr.
1,091,112
Ö.
12
Kub.-fot.
4,810
k.
It: dr.
10,101
ö.
R:dr.
4,787,223
20,000
Ö.
54
penningar, Förslaqsanslaq.....
1,500
s
1,500
penser, ved m. m., Förslaqsanslaq:
45,076
46
—
_
_____
_
___
_
____
45,070
15,000
46
tionsanslaq.............
15,000
Summa
3,508,825
59
258,701
29|l,091,112
I
12
4,810
—
10,101
—
4,868,800
—
hvaraf å förslagsanslagen 83,222 R:dr 40 öre.
Bih. till Riksd. Prof, 1870. 4 Sand. 3 Afd. 15 Häft.
8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Tält). Litt. B.
Extra Statsreglcringsanslag tillhörande Åttonde Hufvudtiteln.
Stats-Utskottet
föreslår:
Ecklesiastik-departementets expedition:
För biträde vid handläggning af ärenden rörande löneregleringen
för presterskap?.! i riket................... ■
Kongl. Bibliothelcet:
Till uppförande af byggnad för Kongl. bibliotheket.......
Kleresistaten :
Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pastorats-
och sockenadjunkters lönevilkor, Reservationsanslag . . .
Läroverken och folkundervisningen:
Till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt
belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
........................... 20,000: —
För undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
.................... 4,500: —
„ inspektion öfver gymnastik- och militäröfningar
vid läroverken..................... 4,000: —
Sundhets-kollegium:
Till löneförbättring för dess embete- och tjensteman samt förste
vaktmästare..............................
Vetenskaps-akademien:
Till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges
flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål . .
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:
Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
ningar
m. ......................... 5,000:
„ arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af akademiens samlingar samt
till aflöning åt vaktbetjeningen............ 4,000: —
„ utgifvande af plancheverk öfver fornsaker m. m. . 2,000: —
Transport
R:dr.
3,000
45.000
10.000
28.500
8,050
1,200
11,000
100,750
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
59
Stats-Utskottet
föreslår:
Transport
För Hospitalsvården:
K:dr.
106,750
Ö.
Till hospitalsfondens förstärkande........... 120,000: -
„ fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg 50,000: —
„ understöd för den i Sköfde inrättade vårdsan- stalt för sinnesslöa barn.............. 2,500:
Bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetälska .................. 3,000: —
175,500
Diverse anslag:
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar . . 600: —
Till inlösen af 300 exemplar af'' Svenska fornskrifts-
sällskapets handlingar.................. 1,050:
Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska
språkets lagar"...................... 1,500:
Till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande
af ett historiskt arbete.................. 2,500: —
Understöd för fortsatt utgifvande af plancheverket
“Sverige, aqvarell-litografier och tontryck" ..... 800: —
Dito åt Artisten N. M. Mandelgren för fortsättning af
hans antiqvariska forskningar.............. 1,500: —
7,950
Summa |
290,200
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1870:41 Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél. a1 i texten