Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statcns Tredje Hufvudtitel -

1871-02-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:12, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statcns Tredje Hufvudtitel -

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande, K:o 12.

A:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli d. 14 Febr. 1871, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statcns

Tredje Hufvudtitel
-

(lista U. A.)

Under denna Hufvudtitel, som innefattar anslagen till Utrikes-departeinentet

och för hvilken i nu gällande riksstat är upptaget ett sammanlagdt

belopp af 607,000 Riksdaler, har Kongl. Maj:t, under åberopande al

hvad uti det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll af den

25 November 1870 funnes aufördt, föreslagit,

dels att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande noggrannt 1? al

de för de förenade rikenas diplomatiska utgifter, samt ! af de för den

gemensamma konsulsstaten äskade belopp, måtte varda af Riksdagen anvisade

att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma

rätt till deras användande och på enahanda vilkor som hittills, under nu

instundande statsregleringsperiod till Utrikes-departementet utgå, nemligen:

1)

I. Diplomatiska utgifter:

Statsministern för utrikes ärendena .....................

R:dr

24,000: —

2)

Departementets expedition........................................

U

24,000: —

3)

Ministerstaten.............................................................

»

340,800: —

4)

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .......

»

48,000: —

eller tillsammans R:dr

436,800: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

23

II. Konsulsstaten.

1) Departementets expedition......................................... R:dr 4,400

2) Konsulernas aflöning ...................................................... » 147,600

3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ » 8,000

eller tillsammans R:dr 160,000

dels ock att till underhåll af svenska kronans hus i Konstantinopel

och Tanger samt svenska kyrkan i London äfven för denna statsreglering

måtte anvisas 7,000 Riksdaler Riksmynt;

till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,800 R:dr,

eller 3,200 R:dr mindre än hvad af nästföregående Riksdag blifvit beviljadt.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling forellaft en

inom Andra Kammaren af Herr A. Hedin väckt motion (N:o 156), hvaruti

af anförda skäl föreslagits, att anslaget till diplomatiska utgifter måtte

nedsättas med 56,800 R:dr, samt Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla om framläggande för nästa Riksdag af en detaljerad utrikes

budget, med iakttagande af alla ytterligare möjliga besparingar, för att af

Riksdagen fastställas med samma redovisningsskyldighet och samma vilkor

i öfrigt för användningen, som för öfriga departementers budgeter äro gällande.

Vid granskning af de statsrådsprotokollet bilagda beräkningar öfver utgifterna

för minister- och konsulsstaterna har Utskottet icke haft annat att

anmärka, än att uppmärksamheten synts Utskottet böra fästas på angelägenheten

deraf, att icke expektansstaten utan tvingande nödvändighet anlitas;

och får derföre Utskottet, som funnit hvad motionären anfört icke böra

till någon Riksdagens åtgärd föranleda, hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts i fråga om anslagen under tredje hufvudtiteln

framställda förslag må af Riksdagen bifallas; och

b) att Riksdagen vid anmälan af detta beslut måtte i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, att ministerstatens expektansstat

icke må utan i fall af tvingande nödvändighet anlitas.

O O

Stockholm den 13 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid lfr:son Posse.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

Tabell öfver Riks-statens Tredje Hufvndtitel.

1871 års

Riks-stat

anslår:

Utrikes-Departementet.

Diplomatiska utgifter:

Departementschefen, Statsministern för utrikes ärendena...

Departementets expedition .....................................................

Ministerstaten ............................................................................r-:

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................

Förslag till

blifvande

Riks-stat.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

24.000

25,500

340,500

50.000

—

24,000

24.000

340,800

48.000

—

S:a

436,800

—

Konsulsstaten:

160,000

_

(Departementets expedition ....................................................

•(Konsulernas aflöning..................................................................

1 Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................

4,400

147,600

8.000

—

S:a

160,000

—

7,000

''

Till underhåll af svenska kronans hus i Konstantinopel och

Tanger samt svenska kyrkan i London ..........................

7,000

Summa

607,000

__

Summa

603,800

Anm. Minskningen i hufvudtiteln blifver således 3,200 Rdr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o lä.

25

R

eservationer:

Vid mom. a (angående tredje hufvudtitelns utgifts-stat) af Herrar

Grefve Posse, Carl Ifvarsson, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, Liss

K- P • Kallstenms, Grefve C. E. Piper E. K ev J Rundbäck,

O. Thorell A. W. Dufwa och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka förenade

sig om ett förslag till utlåtande, så lydande:

, )>S.edan ansIa§et till ministerstaten under åren 1841—1857 bibehållits

vid en summa af 200,000 Riksdaler Banko, motsvarande 300,000

K:dr R:mt, blef samma anslag af Rikets åren 1856—1858 församlade

Ständer forhöjdt till 359,700 R:dr R:mt.

Såsom skal för denna betydliga förhöjning är i Rikets Ständers underdåniga

skrifvelse af den 14 Januari 1858 hufvudsakligen anfördt, att

Sverige under de da sednast förflutna åren intagit en förändrad och i politiskt

hänseende mera betydande plats inom europeiska statsförbundet;

att det således masto blifva ett vigtigt och angeläget mål för Regeringens

och nationens gemensamma bemödanden att söka bibehålla denna ställning

oeh, sä vidt möjligt vore, tillse det landets intressen å utrikes orter

för framtiden noggrannt och omsorgsfullt bevakades; att ett medel, hvarigenom

detta ändamål till en viss grad kunde ernås, vore användandet af

en nitisk och skicklig diplomatisk korps på de platser, der en sådan kunde

anses behöflig; att lika vigtigt som det vore att vården om rikets diplomatiska

angelägenheter å utrikes orter anförtroddes åt bildade, skicklig och

erfarne man, lika vigtigt borde det ock vara, såvida något till landets fördel

skulle kunna utrattas, att de personer, som i dessa värf användes och

antogos till nationens representanter i främmande länder, vore någorlunda

val atlonade eller åtminstone i ekonomiskt hänseende försatte i den ställning,

att de, utan allt för stora inskränkningar eller anlitande af ecma

tillgångar, kunde uppträda på ett med deras egen och rikets värdighet

öfverensstämmande sätt; samt att, enligt hvad erfarenheten visat, äfven inom

andra länder lefnadskostnaden under sednare åren i betydlig mån stegrats

samt pa manga ställen uppgått till en förut ovanlig höjd, hvadan med temim

visshet kunde antagas, att de för embets- och tjensteman vid beskickning

garne anslagna lönebelopp icke förslogo till betäckande af de utgifter, som

tor deras vistande å en främmande ort oundgängligen erfordrades.

Visserligen hafva, i anledning af Riksdagens derom gjorda framställningai

utgifterna för de förenade rikenas diplomatiska representation under

Uih. Hl Rzlcsd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 5 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

de sednare åren något minskats, så att, på sätt här ofvan inhemtas, Sveriges

bidrag till dessa utgifter nu föreslagits för år 1872 till 340,800 Riksdaler;

men då de förenade rikenas maktställning inom det europeiska statsförbundet

icke blifvit af större betydenhet än före 1856, och en del af de

förutsättningar, som föranledt Rikets åren 1856—1858 församlade Ständer

att i anslaget till ministerstaten bevilja så betydlig förhöjning, sålunda

icke inträffat, föreställer sig Utskottet, att utgifterna för nämnda stat skulle

kunna, utan att derigenom de förenade rikenas värdighet skulle lida eller

någon afsevärd olägenhet uppkomma, åter nedbringas till det belopp, som

före sistnämnda riksdag fanns för ändamålet tillräckligt. En sådan minskning i

utgifterna kan dock icke på en gång åstadkommas, utan först i mån af skeende

afgång bland de nuvarande innehafvarne af diplomatiska befattningar ega

rum, och skilnaden emellan det före år 1858 såsom Sveriges anslag för

ministerstaten uppförda beloppet, 300,000 R:dr, och den af Kong]. Maj:t

nu äskade summan, 340,800 R:dr, torde derföre böra såsom tillfälligt

anslag till öfvergående utgifter uppföras.

Af dessa skäl och då Utskottet emot Kongl. Maj:ts under förevarande

hufvudtitel i öfrigt framställda förslag icke haft något att anmärka,

hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må, med bifall i öfrigt till Kongl. Maj:ts i afseende

å regleringen af utgifterna under riks-statens tredje hufvudtitel

framställda förslag, uppföra såsom anslag för ministerstaten

endast ett belopp af 300,000 Riksdaler och såsom »tillfälligt

anslag till öfvergående utgifter» upptaga återstoden af det

utaf Kongl. Maj:t till nämnda stat för år 1872 äskade belopp

40,800 Riksdaler1''.

Vid mom. b (angående Utrikes-departementets expektansstat) af Grefvarne

G. Beck-Friis och F. Gyllenkrook samt Herr K. A. V. Kallstenius.

Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:44 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje Hufvudtitel. s. 26 i texten