Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Femte Hufvudtitel.

1871-03-23 · 57 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:14, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Femte Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:0 14,

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Mars 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens

Femte Hufvudtitel.

(lista U. A.)

För Femte Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet,

finnas, enligt nu gällande Riks-stat, till årliga utgifter

anvisade nedannämnda belopp, nemligen:

penningar.................................................................................... R:dr 4,006,484: 91.

indelta räntor och ersättning för indragna räntor,

förslagsvis beräknade till ................................................ » §]_ 422: 79.

oindelt spanmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis beräknade

ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten till........................ » 125,292: 30.

tillhopa R:dr 4,213,200: —

Uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och

behof har Kongl. Maj:t, med hänvisande till ett den nådiga Propositionen

bilagdt statsråds-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden den 9 sistlidne Januari,

fästat Riksdagens uppmärksamhet å angelägenheten af de i Departementschefens

deri intagna yttrande angifna åtgärder till förenkling i förvaltningen

och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De ifrågasatta förändi

ingame, hvilka afsago att sammanföra de å varfven spridda verkstäderna

och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af

handräcknings-, arbets- och bevakningstjensten å stationerna, hade beläknats

kunna, utan särskildt anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet,

genomföras under loppet af några år, derest besparade tillgångar

a hufvudtitelns anslag ställdes till Kongl. Maj:ts förfogande, att,

Bih. Ull Riksd. Prot. 1871. 4 Samt. 1 Afd. 7 Häft. '' j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

i mån af behof, för ändamålet användas. Med afseende härå hade

förändrade bestämmelser i fråga om en del af anslagen och besparingarnes

användande funnits vara erforderliga i enlighet med hvad de i

den nådiga Propositionen gjorda förslag utvisade.

Enligt, hvad åberopade statsråds-protokoll gifver vid handen, hade

vid ärendets föredragning Chefen för Sjöförsvar,s-departementet, bland

annat, anfört, hurusom den af Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 30 Oktober

1866 för behandling af frågan om förändrad organisation af sjöförsvarets

ekonomiska förvaltning m. m. förordnade komité, hvilken, i sitt numera

till trycket befordrade betänkande, jemväl framställt förslag till ombildning

af Förvaltningen af sjöärendena, derom, enligt nådigt beslut,

särskild Proposition komme att till Riksdagen afgifvas, äfven framhållit

behofvet af åtskilliga förändringar i berörda hänseenden, livilkas genomförande

Departementschefen ansåge vara af stor vigt. Af dessa förändringar,

till hvilka fullständigt utarbetad plan ännu icke kunnat för Kongl.

Maj:t framläggas, framhöll Departementschefen förslaget om sammanförande

af de å varfven spridda verkstäderna och embetslokalerna, en

åtgärd, som utgjorde ett oeftergifligt vilkor för att i någon högre grad

kunna förenkla redovisningen och undvika det förspillande af arbetskrafter,

som under nu rådande förhållanden icke kunde förhindras. En

annan ändamålsenlig åtgärd vore den af samma komité föreslagna, att

båtsmän ej längre skulle användas till en del handräckningsarbeten,

såsom till vedsågning och renhållning utom varfven, till stuguvakter och

eldare i kanslier och kontor, drängar å sjukhus, proviantmagasin och bageri

med mera dylikt, utan dessa arbeten förrättas af särskildt antagna

drängar; äfvensom att bevakningen å stationerna, hvilken nu bestredes

af s. k. nattvakare, uttagna bland båtsmännen, skulle öfverlåtas åt en

särskild poliskorps. I händelse den af Kongl. Maj:t beslutade framställning

till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret af vissa båtsmansnuramer

vunne bifall, skulle derjemte den båtsmanskommendering,

som dagligen användes till arbeten å varfven, ej obetydligt minskas

och komme att, i mån af behof, ersättas genom enskilda arbetare.

Verkställigheten af dessa förändringar, om än ledande till framtida

besparingar, komme dock att medföra kostnader, till livilkas betäckande

medel ej utan Riksdagens medgifvande funnos att tillgå. Med

afseende å den vigt, dem börda tilläggas, hade väl varit önskvärdt, att

särskildt anslag för ändamålet anvisats, i hvilket fall arbetena kunnat

med större skyndsamhet fullbordas. Beräkning öfver kostnaderna för

desamma, af hvilka en del vore beroende af det, sätt, hvarpå frågan om

Förvaltningens af sjöärendena ombildning komme att slutligen afgöras,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

3

hade väl ej med fullständig noggranhet kunnat verkställas; men Departementschefen

hyste förhoppning, att de skulle, med iakttagande af

sträng sparsamhet, kunna under loppet af några år genomföras med de

tillgångar, som redan voro eller under denna tid kunde å en del anslag

blifva besparade. Afl ön i ngen till de drängar, h vilka å sjukhus, bageri

m. fl. ställen kunde komma att ersätta båtsmän, skulle utgå närmast af

de besparingar, som vunnes genom minskad kostnad för uppfordring af

båtsmän, äfvensom utaf afgifter för vakanta båtsmansnummer, derest

det förslag i sådant afseende, Departementschefen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af komitéen för lindring i båtsmanshållet framställda,

vore betänkt att till Kong!. Maj:ts pröfning hemställa, vunne bifall.

Kostnaden för uppfordrade båtsmän utginge dock af flera särskilda

anslag, såsom af anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets

stationer, båtsmännens förseende med kojer och täcken, båtsmännens

beklädnad, gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll m. fl.; och

Departementschefen hade derföre funnit sig böra föreslå sådana förändrade

bestämmelser i afseende å en del anslag å Hufvudtiteln att, i

händelse de antydda förändringarne skulle vinna nådigt bifall, behållningarne

å anslagen kunde af Kongl. Maj:t för ändamålet användas.

Möjligen uppstående behållningar å anslag, hvilkas natur ej lämpligen

kunde förändras, ansågos jemväl komma att för dessa arbeten behöfva

tagas i anspråk; i h vilket fall Departementschefen vid tiden för nästa

statsreglering, sedan kostnaderna kunnat med större noggranhet bestämmas,

blefve i tillfälle att göra hemställan om de öfverflyttningar af

dylika behållningar, hvilka af omständigheterna kunde påkallas.

Äfven aflöningsstaterna vid stationerna borde undergå förändringar

i sammanhang med den olika fördelning af göromålen emellan tjenstemännen

och den inskränkning i deras antal, som af förvaltningens

och redogörelseverkets förenkling blefve en följd. De besparingar i förvaltningskostnaden,

som, enligt förslagsvis uppgjorda beräkningar, derigenom.

komme att uppstå, blefve dock i allmänhet först efter kortare

eller längre tid tillgängliga, i mån af afgång bland tjenstemännen, utaf

hvilka största antalet innehade befattning; å ordinarie stat; men då behållningar

å en och annan stat tidigare kunde påräknas, såsom t. ex. å

arfvodesstaten, syntes dock äfven ifrågavarande reglering kunna genomföras

utan särskildt anslag, derest till Kongl. Maj:ts förfogande under

öfvergångstiden ställdes alla de genom afgång bland tjenstemännen å

vissa aflönirigsstater uppkommande tillgångar. Skulle afgången bland

tjenstemännen ske hastigare än Departementschefen antagit och derigenom

tillgångar uppstå till högre belopp, än som åtginge till aflönande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. förening

af Expeditions-

och Protokollssekreteraretjensterna.

Angående

lön eförhöj n ing

dt en vaktmästare.

Angående

l ö n efö rh öj n in g

åt en vaktmästare.

af tjenstemännen enligt de nya stater, som kunde varda bestämda, behöfde

detta öfverskott anlitas till påskyndande af arbetena för centralisering

af varfslokalerna och för öfriga här ofvan angi-fna förändringar,

för hvilka alla de tillgångar, som ej voro för andra ändamål oundgängligen

nödvändiga, måste tagas i anspråk, derest de skulle utan särskildt

anslag kunna utföras.

Då Utskottet nu går att yttra sig i afseende på de under förevarande

Hufvudtitel ifrågasatta förändringar, har Utskottet ansett sig

böra följa den uppställning, som i den nådiga Propositionen finnes iakttagen.

Kansli-expeditionen.

l:o. Plärvid har Kongl. Maj:t föreslagit, att Expeditions- och

Protokollssekreterare-tjensterna, vid nuvarande innehafvarnes afgång,

mätte förenas och bestridas af en Expeditionssekreterare med lön af

5,000 B:dr.

Då en förening af de'' ifrågavarande tjensterna, genom hvilken

åtgärd Kansli-expeditionens anslag kommer att minskas med 3,000 R:dr,

af Kongl. Maj:t funnits möjlig och ändamålsenlig, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

af Riksdagen bifallas.

2:o. För den vid expeditionen anställde vaktmästare har Kongl.

Maj:t äskat löneförhöjning med 100 R:dr; men i öfverensstämmelse med

hvad Utskottet uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 11, angående regleringen

af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, i en likartad

fråga föreslagit, föranlåtes Utskottet hemställa,

att den af Kongl. Maj:t begärda löneförhöjning för en

vaktmästare vid Sjöförsvars-departementets kansli-expedition

icke må af Riksdagen beviljas.

Kommando-expeditionen.

3:o. Jemväl för vaktmästaren vid denna expedition har Kongl.

Maj:t, äskat löneförhöjning med 100 R:dr; hemställande Utskottet, i

öfverensstämmelse med hvad i nästföregående punkt är vordet yttradt,

att den af Kongl. Maj:t föreslagna löneförhöjning åt

en vaktmästare vid Sjöförsvars-departementets kommando-expedition

icke må af Riksdagen beviljas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

(K an sU-expedition en och Förvaltningen af sjö-ärendena.)

4:o. Enär det synts lämpligt att expensanslagen till departemen- Angående samtets

båda expeditioner blefvo under samma titel upptagna har Kongl. maf([f^ndea-f

Maj:t föreslagit, att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved, m. kolZandTexm.

för kommando-expeditionen, hvilket i Riks-staten för 1871 är sam- Peditionerna*

manfördt med enahanda anslag för Förvaltningen af sjö-ärendena i en eXPZlTag.eU

gemensam summa af 5,000 Ridr, måtte sammanföras med expensanslaget

till kansli-expeditionen och följaktligen 1,000 R:dr dit öfverflyttas från

Förvaltningens af sjö-ärendena expensmedel, hvarigenom anslaget till de

båda expeditionerna skulle, under benämning skrifmaterialier och expenser,

ved, m. m. för departementets kansli- och kommando-expeditioner, uppföras

till ett med 1,000 R:dr förhöjdt belopp, och hela anslaget erhålla natur

af förslagsanslag, såsom förhållandet nu är med anslaget till kansliexpeditionen,

samt skrifmaterialier och expenser, ved, m. m. för Förvaltningen

af sjö-ärendena uppföras med nedsatt belopp af 4,000 R:dr;

hemställande Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:f i förevarande hänseende föreslagit,

må af Riksdagen bifallas.

Förvaltningen af sjöärendena.

_5:o. Från Riksdagens begge Kamrar har till Stats-Utskottets be- Ångande

handling blifvit remitterad Kongl. Maj:ts under den 26 sistlidne Januari ombildnina af

till Riksdagen afl åt na nådiga Proposition angående ombildning af För- F°rvfft”jö-m

vaitningen af sjöärendena. ärendena.

Utaf denna nådiga Proposition (införd under Nio 12 i lista samlingen

lista afdelningen af Bihanget till Riksdagens protokoll) inhemtas,

att, sedan Kongl. Majit i nådigt Bref den 30 Oktober 1866 uppdragit

åt komiterade att, efter förberedande undersökningar, utarbeta och i

underdånighet afgifva betänkande och förslag, bland annat, om och till

hvilken del de sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse tillhörande förvaltningsbestyr

borde till stationsbefälhafvarne öfverflyttas samt hvilka förändringar

i öfverstyrelsens organisation deraf kunde föranledas; så hade

komiterade den 15 Juni 1868 afgifvit underdånigt betänkande, öfver

h vilket Förvaltningen af sjöärendena, efter det stationsbefälhafvarne

blifvit hörde, inkommit med utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

De till detta ärende hörande handlingar hade Kong!. Maj:t, i hvad

de innefattade redogörelse för de olika åsigt erna i fråga om Förvaltningens

af sjöärendena ombildning, i nåder låtit sig föredragas, dervid

jemväl till pröfning förekommit af Chefen för Sjöförsvars-departementet

i berörda hänseende framstäldt förslag, för hvilket funnes redogjordt i

det den nådiga Propositionen bifogade statsråds-protokoll;

Och enär Kong!. Maj:t funnit detta förslag innefatta grunder för

en förvaltning af sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter, hvilken, lämpad

efter nuvarade förhållanden, motsvarade behofvet af trygghet för

ärendenas noggranna behandling i förening med kraft och skyndsamhet

vid verkställigheten af fattade beslut,

har Kongl. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande, att Förvaltningen

af sjöärendena måtte ombildas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de grunder, hvilka sålunda blifvit af Chefen för Sjöförsvars-departementet

framställda; äfvensom att, i sådan händelse, det för förvaltningen

af sjöärendena på Riks-stat uppförda anslag måtte för den nya

förvaltningen användas, intill dess definitiv stat kunde i sådant afseende

varda i behörig ordning fastställd.

Beträffande organisationen af denna nya förvaltning!inhemta» af

åberopade statsråds-protokoll, att, då behofvet af en centralförvaltningsmyndighet

framför allt betingades af nödvändigheten utaf sammanhållning

af och kontrollen å de ekonomiska och administrativa ärendenas

handläggning vid sjövapnets båda stationer, skulle ej mindre militäriskt

tekniska frågor, hvilka lämpligen kunde af byråer behandlas, utan äfven

lots- och fyrväsendet från det nya embetsverket skiljas. Lotsverket

skulle stå under förvaltning af en omedelbart under''Sjöförsvars-departementet

lydande chef. p f

Chefen för den föreslagna förvaltningen, hvilket embetsverk borde

benämnas Marinförvaltningen, skulle i alla förekommande ärenden, med

undantag endast af frågor om vissa befordringar, hafva beslutanderätt,

likasom han ock ensam, vore ansvarig såväl för arbetets gång inom Förvaltningen

som för vidtagna åtgärder och fattade beslut. Utom chefen,

som borde vara militär, skulle Marinförvaltningen utgöras af tvänne ordinarie

ledamöter, nemligen en militär med hänsyn till de ekonomiska

ärenden, som fordra militärisk insigt, samt en civil ledamot för alla rent

civila ärendens behandling. Härjemte skulle öfverdirektören för Marininveniörstaten

inträda såsom tillfällig ledamot vid behandlingen af de

ärenden, som tillhörde hans verksamhet. Militäriskt-tekniska frågor

skulle direkt från stationsbefälhafvarne ingå till Kongl. Maj:t, och det

biträde vid desammas handläggning, hvaraf Departementschefen kunde,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

7

utöfver det af stationernas reglements-kornitéer i dylika frågor lemnade,

vara i behof, skulle meddelas af en militäriskt-teknisk byrå, bestående

af chefen i Marinförvaltningen, militärledamoten och öfverdirektören vid

Marin-ingeniörstaten, biträdde, då så för en eller annan frågas bedömande

kunde erfordras, af tillfälligt tillkallade sakkunniga personer. Derigenom

erfordrades ej särskild personal för denna byrå.

Grunderna för Marinförvaltningens form och verksamhet äro i

statsråds-protokollet på följande sätt angifna:

»Vården af och kontrollen å sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter

handhafves af en »Marinförvaltning», som omedelbart lyder under

Sjöförsvars-departementet och hvars chef af Kongl. Maj:t utses bland sjövapnets

flaggman eller regementsofficerare.

Förvaltningen utgöres i öfrigt af

en af Kongl. Maj:t bland sjövapnets regementsofficerare förordnad

ledamot;

och en civil ledamot, benämnd krigsråd.

Derjemte eger öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten i förvaltningen

säte och stämma såsom ledamot vid de tillfällen då der till

handläggning förekomma ärenden, som afse marin-ingeniör-väsendet
Vid

förfall för chefen eller derest han begagnar medgifven tjenstledighet,

handläggas ärendena af ledamöterna i förvaltningen. I händelse

militärledamoten och krigsrådet vid de tillfällen, då ärendena af

dem behandlas, ej äro om beslutet ense, gälle dens mening, till hvars

föredragning ärendet hörer.

Till biträde vid förefallande göromål äro vid Marinförvaltningen

anställde:

en sekreterare (tillika advokatfiskal);

en kamererare;

en krigskassor;

en af chefen för Sjöförsvars-departementet kommenderad officer,

hvilken tjenstgör såsom bibliotekarie och såsom adjutant hos förvaltningen;
äfvensom

af de öfrige tjensteman aflöningsstaten utvisar.

Marinförvaltningen åligger, att:

uppbära och förvalta så väl de ordinarie anslagen till de till sjöförsvaret

hörande verk och inrättningar, som de för sjöförsvaret beviljade

extra anslag, samt utöfva kontroll öfver deras användande, äfvensom

att årligen till Kongl. Maj:t afgifva berättelse om användande af alla

sjöförsvarets tillgångar och deruti uppkomna besparingar och brister;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

granska stationsbefälhafvarnes och chefens för sjökrigsskolan statsreqvisitionsförslag

och desamma till Kong!. Maj:ts pröfning anmäla;

tillse, det fastställda stater ej öfverskridas och att medel och persedlar

rätteligen användas samt disponera anslagen till durch-marsch-,

rese- och traktamentskostnader etc.;

i enlighet med gällande bestämmelser anskaffa de för sjöförsvaret

och dithörande inrättningar erforderliga förnödenheter, och i stadgad

ordning försälja oanvändbara eller kasserade fartyg och sådana kasserade

förråds- och andra effekter, hvilkas värde öfverstiger visst af

Kongl. Maj:t bestämdt belopp;

uppsätta arrendekontrakt för sådana sjöförsvaret tillhörande fastigheter,

lägenheter och inrättningar, som med Kongl. Maj:ts nådiga

tillstånd få till privata personer upplåtas;

utarbeta ekonomiska reglementen och föreskrifter rörande sjövapnet,

äfvensom afgifva de utlåtanden, utredningar och uppgifter rörande

sjöförsvarets ekonomi, hvilka kunna af Kongl. Maj:t eller chefen för Sjöförsvars-departementet

infordras;

till pröfning upptaga de besvär öfver stationsbefälhafvarnes och

andra myndigheters i ekonomiska ärenden afgifna resolutioner, som enligt

gällande föreskrifter bort af Förvaltningen af sjöärendena upptagas.

Chefen, den militäre ledamoten i Förvaltningen och öfverdirektören

för Marin-ingeniörstaten, förstärkta, der chefen för Sjöförsvarsdepartementet

så finner nödigt, med en eller flere af den sistnämnde tillkallade

personer, sammanträda, så ofta påfordras, till en militärisktteknisk

byrå, som har till åliggande att yttra sig öfver de militäriskttekniska

frågor, hvilka af Departementschefen till byrån hänskjutas,

samt jemväl i öfrigt gå bemälde chef tillhanda med biträde i vården

och utvecklingen af rikets sjöförsvar, enligt de närmare bestämmelser,

som Departementschefen eger att i särskild instruktion meddela.

Krigsrådet, kamereraren och sekreteraren tillsättas af Kongl. Maj:t,

men såväl krigskassören som öfrige civile tjensteman och vaktbetjente

antagas af Marinförvaltningen.

Alla i Marinförvaltningen förekommande mål skola efter deras

natur emellan ledamöterna till föredragning fördelas. Beslutanderätten

i desamma tillkommer dock chefen allena, med de undantag här nedan

upptagas. Är någon af ledamöterna från beslutet skiljaktig, eger han

låta sådant till protokollet anteckna. Der sådan anteckning icke skett,

anses ledamot hafva i chefens beslut instämt.

Efter de flesta rösterna skola deremot följande frågor afgöras:

under
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sfats-Ufskottefs Utlåtande N:n 14.

9

underdåniga förslag till befordringar till kamererare och sekreterare

;

tillsättning af tjenster och meddelande af afsked;

antagande och entledigande af e. o. tjensteman och vaktbetjente;

tjenstledighet under längre tid än två månader och förordnande

af vikarie under sådan tjenstledighet för tjensteman, som af Marinförvaltningen

antagas.

Chefen för Marinförvaltningen är Kongl. Maj:t ansvarig för ärendenas

jemna gång och skall följaktligen tillse, att en hvar af Marinförvaltningens

ledamöter och tjensteman sina skyldigheter fullgör.

Honom åligger derjemte att, vid inträffad ledighet af ledamot

i Marinförvaltningen, sådant _ hos Kongl. Maj:t. anmäla samt dervid, i

fråga om krigsrådsembetet, tillika föreslå lämplig person till embetets

återbesättande».

Ett statsråd s-protokollet bilagdt förslag till aflöning åt tjenstemännen

i Marinförvaltningen upptager en slutsumma af 26,450 R:dr

eller 8,800. R:dr mindre än den för Förvaltningen af sjö-ärendena uppförda

aflöningssumma. 1

Innan Utskottet yttrar sig i afseende på det af Kongl. Maj:t sålunda

framställda förslag, anser.sig Utskottet böra i korthet redogöra

för de af såväl förbemälde komiterade, som Förvaltningen af sjöärendena

i ämnet afgifna utlåtanden och förslag.

. De tvenne'' komitéledamöter, hvilka i denna fråga ansetts .utgöra

komiteens pluralitet, hafva funnit denför medlande ställning, hvilkerrsjöförsvarets

nuvarande ekonomiska öfverstyrelse, Förvaltningen af sjöärendena,

innehar emellan Kongl. Maj:t, såsom sjövapnets högsta styrelse,

och stataonsbefälhafvarne, såsom de verkställande myndigheterna om

ock varande långt ifrån skadlig, ja i många fall icke utan’ nytta, dock

ingalunda medföra så stora fördelar, att derigenom uppvägdes de olägenheter,

hvilka, såsom en naturlig följd af omgången, uppkom me, oafsedt

förvaltningskostnaden, hvilken kunde icke oväsendtligt nedsättas, i

händelse ärendenas behandling förenklades, hvadan komiterade funnit

förvaltningen af sjö-ärendena kunna upphöra och de ärenden, i hvilka

någon sjelfständig afgörandcrätt varit detta embetsverk tilldelad, öfver
t7stat]1on;s]K;fälhafvarne-

samt endast i några få undantagsfall

förbehållas Kongl. Maj:t, hvilka fall för öfrigt inskränkte sm till endast

Bih. till lliksd. Vrot. 1871. 4 Sami, 1 Afä. 7 Haft. ° 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utshotteis Utlåtande N:o 14.

sådana, der Förvaltningen antingen bort hänskjuta frågan till Kongl.

Maj:t eller ock för dess afgörande inhemta nådigt bemyndigande. Med

hänseende till såväl den omständigheten, att hvardera af sjövapnets hufvudafdelningar,

ehuru i många fall, såsom artilleri, beklädnad, fartygsoch

maskinbyggnad m. m., egande med hvarandra ett nära samband,

det oaktadt måste, hvad verkställighetsåtgärder vidkomme, lyda under

särskilda chefer, som ock till den oberäkneliga fördel, hvilken kunde

uppkomma deraf, att chefen för Sjöförsvars-departementet, såsom högste

ledaren, näst Kongl. Maj:t, af departementets angelägenheter, till sin

disposition, utan all omgång, erhölle all den sakkännedom, som det maktpåliggande

embetet kräfde, hafva komiterade ansett, att, då Förvaltningen

af sjö-ärendena upphörde, kunde i dess ställe inom Sjöförsvarsdepartementet

inrättas byråer, inom sig egande den nu hos Förvaltningen

befintliga sakkännedom, hvilka, i likhet med hvad nu genom Förvaltningen

egde ruin, kunde sammanhålla den inom de olika afdelningarne

sig utvecklande verksamheten, utan att dock, trädande gällande grundlag

för nära, på annat sätt ingripa i denna verksamhet, än genom att

meddela upplysningar för ärendenas föredragning inför Kongl. Maj:t.

Till vinnande af detta mål hafva komiterade föreslagit inrättande af en

militärbyrå, en ingeniörbyrå samt eu ekonomisk och räkenskapsbyrå.

Beträffande åter lots- och sjökarteverken, hafva komiterade trott åt chefen

för lotsverket, under hvilket räddningsväsendet ansetts kunna lyda,

böra uppdragas enahanda befattning i afseende å verkställighetsåtgärder,

som nu tillhör stationsbefälhafvarne i afseende å dem underlydande institutioner,

hvaraf följden måste blifva, att denne chefs verksamhet erhölle

en motsvarande sjelfständighet öfverflyttad från det upphörda förvaltningsverket.

Sjökarteverket åter hafva komiterade föreslagit att

lyda under lotsdirektören, men tillika funnit många skäl tala för dess

förening med skärgårdsartilleriet, enär kontorets belägenhet i Stockholm,

dess jemförelsevis ringa omfattning samt den omständigheten, att de

personer,som sysselsättas med sjökartläggning, tillhöra skärgårdsartilleriet,

ovedersägligt talade för lämpligheten af en närmare anslutning mellan

sjökartekontoret. och skärgårdsartilleriet, hvadan komiterade velat antyda,

att äfven på detta sätt sjökarteverkets ställning skulle kunna ordnas;

dock borde, i hvilketdera, fallet som helst, chefen för sjökarteverket

i tekniskt hänseende lyda omedelbart under Kongl. Maj:t. Dessa

båda verk hafva komiterade funnit sig icke kunna föreslå att inrättas

såsom byråer under Sjöförsvars-departementet, emedan i sådant fall

byråcheferne, i likhet med chefer ne för de öfriga byråerna, icke skulle

ega beslutanderätt, utan denna antingen komma att tillhöra Kongl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

11

Maj:t, som då skulle öfverhopas med behandlingen af en mängd underordnade

frågor, eller oek särskildt uppdragas åt föredraganden för sjöförsvarsärenden,

hvilket icke vore förenligt med bestämmelserna i nu

gällande grundlagar. Lots- och sjökarfeverkens räkenskapsväsende skulle

öfvertaga» af Sjöförsvars-departementets ekonomiska byrå, med någon

tillökning i dess personal utöfver hvad som vore behöfligt i dess egenskap

af departementsbyrå.

I fråga om de föreslagna byråernas verksamhet och sammansättning

hafva komiterade gjort följande framställningar:

1:°- Byrån för militärärenden, hvars chef skulle vara en utaf

Kongl. Maj:t förordnad officer utaf flottan eller skärgårdsartilleriet, skulle

liafva att handlägga frågor rörande armering och tackling af flottans

eller skärgårdsartilleriets fartyg, bestyckning å sjöfästningarne samt uppgörande

af ritningar och förslag i dessa ämnen; fartygens utrustning i

allt. hvad som icke rörde det ekonomiska; sjötruppers beklädnad, beväring

och ammunition; utarbetande eller förändring af militär-reglementen

samt föreskrifter rörande militärtjensten till sjös och sjöaflöningen;

militårundervisningsverken för sjövapnet, m. m. Till byråchefens biträde

skulle, på hans förslag, af Chefen för Sjöförsvars-departementet kommenderas

en officer af flottan eller skärgårdsartilleriet.

2:o. Byrån för ingeniörärenden, med öfverdirektören vid marininge

niörstaten till chef, skulle handlägga frågor rörande ny- och ombyggnad

samt. reparation af sjövapnets fartyg och annan flytande materiel,

byggnader, kajer, broar, dockor, verkstäder m. m. Öfverdirektören skulle

ega, till biträde vid förefallande göromål, inom byrån i mån af behof

använda en eller tvänne utaf de å inarin-ingeniörstatens aflöningsstat

uppförde ritare

3:o. Byrån för ekonomiska och räkenskap särenden, hvars chef skulle

utnämnas af Kongl. Maj:t uppå underdånigt förslag af Chefen för Sjöförsvars-departernentet,

skulle hafva att handlägga frågor rörande redovisningen,

för Femte Hufvudtitelns inkomster och utgifter samt anslagsfrågor,

äfvensom frågor rörande båtsroanshållet, aflönings- och pensionsväsendet

vid sjövapnet samt uppgörandet årligen af förslag i alfabetisk

ordning öfver hufvudsakliga förrådsbehållningarne vid stationerna. Anslagen

till lots-, b åk-, fy rings-, lifräddnings- och sjökarte-väsendet skulle

tillhöra denna byrå, hvari, till chefens biträde, skulle anställas en bokhållare,

en revisor, en kassör och en kammarskrifvare.

Samtliga byråcheferne skulle hafva till åliggande att antingen

hvar för sig eller gemensamt, efter ämnets föranledande, afgifva yttrande

uti och till föredragning bereda de ärenden, hvarom de utaf chefen för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

Sjöförsvars-departementet erhölle uppdrag, med rättighet för dem att

af vederbörande omedelbart infordra för detta ändamål erforderliga

upplysningar.

Vid Sjöförsvars-departementet borde för öfrigt bildas ett bibliotek

genom sammanföring af nu befintliga boksamlingar vid departementets

kommando-expedition samt hos Förvaltningen af sjöärendena, konstruktions-,

lots- och sjökartekontoren, hvilket bibliotek skulle underhållas

och utvidgas i mån af behof och tillgång på departementets expensanslag.

Såsom bibliotekarie skulle af Chefen för Sjöförsvars-departementet

kommenderas en officer af sjövapnet, hvilken borde hålla inventarium

öfver biblioteket.

Tvenne bland komitéens^ledamöter, ehuru instämmande under vissa

vilkor i pluralitetens förslag om Förvaltningens af sjöärendena upphörande

och inrättande i dess ställe af en militär-, en ingeniör- och en

räkenskaps-byrå, hafva dock förklarat sig icke kunna dela denna pluralitet^

åsigter i afseende på lotsverkets, sjökartekontorets och ekonomiska

kontorets styrelse och åligganden, utan hafva, efter en öfversigt af sjövapnets

styrelseverk i äldre och nyare tider samt de förändringar i

denna styrelse, som tid efter annan blifvit ifrågasatta, framställt ett

förslag till inrättande af en blott ekonomisk styrelse, med frånskiljande

af allt som icke är af ekonomisk natur. Det militära och tekniska, som

nu tillhör Förvaltningen, skulle behandlas i särskilda, under Chefen för

Sjöförsvars-departementet direkte lydande kontor, afdelningar eller byråer,

och de militära ärenden, som icke tillhöra kommando-expeditionens

handläggning, skulle från stationerna ingå direkte till departementschefen

samt öfverlenmas till beredning af det kontor, till hvilket de

hörde. Under departementschefens inseende skulle således finnas ett

militärkontor, som hade att behandla frågor om vapen, tackling, rustning

m. m.; ett ingeniörkontor, som skulle handlägga frågor om fartygscerter,

ångmaskiner, fartygs- och husbyggnad m. m.; ett lotskontor för alla

ärenden, som röra lots- och fyringsväsendet, samt ett sjökartekontor, med

verksamhet i allt hvad som rör sjömätningar och sjökarteverket. Dessa

kontor skulle hafva hvar sin chef, som för sina göromål ansvarade inför

Chefen för Sjöförsvars-departementet. Dessutom skulle den ekonomiska

delen af sjöförsvarsförvaltningen handläggas af ett särskildt kontor,

kalladt generalintendents-kontoret, samt ett för alla kontoren gemensamt

marinbibliotek tillvägabringas, antingen under en dertill särskildt kommenderad

persons tillsyn eller i sammanhang med något af kontoren.

Pluralitetens förslag, att till räkenskapsbyråns åligganden skulle

höra behandlingen af frågor, tillhörande båtsmanshållet och pensions
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

13

väsendet, samt uppgörandet af förslag i alfabetisk ordning öfver de hufvudsakliga

förrådsbehållningarne vid stationerna, hafva reservanterne

afstyrkt, enär frågan om båtsmanshåll enligt sin natur tillhörde stationerna,

der den speciela kontrollen öfver manskapet hålles; frågor om

pensionsväsendet aldrig kunde komma att tillhöra annan myndighet än

direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan; samt förteckningarne öfver

förrådsbehållningarna uppgjordes vid stationerna och icke kunde upprättas

i räkenskapsbyrån, som om dem icke hade annan kännedom än

från stationerna kunde vinnas.

En komitéledamot har icke delat pluralitetens åsigt, att det för

närvarande vore lämpligt att indraga Förvaltningen af sjö-ärendena, eller

att någon fördel skulle vinnas genom att utbyta detta embetsverk mot

byråer under Chefen för Sjöförsvars-departementet samt förflytta den

afgöranderätt, som i tekniska och ekonomiska frågor nu tillkommer Förvaltningen,

dels till Kongl. Maj:t och dels till stationsbefälhafvarne, jemte

det lotsverket skulle göras till ett sjelfständigt embetsverk. Sjöförsvarsdepartementet

förestodes nu af en person, som icke förut tillhört sjövapnet

och derföre kunde förutsättas vara främmande för en stor del

af sjövapnets detaljer, hvilket förhållande måhända i ännu högre grad

skulle komma att ega rum framdeles, i fall, till följd af materielens

förminskning, landt- och sjöförsvaret komme att ställas under en och

samma departementschef, hvilken, genom sin dubbla befattning, erhölle

mindre tid att sätta sig in i sjövapnets många olikartade och egendomliga

detaljer. Den nuvarande representationsformen med årliga riksdagar

kunde jemväl möjligen komma att alstra mera rörlighet i åsigter,

med åtföljande täta ministerombyten och med ombyte af minister möjligen

äfven ombyte af expeditionschef. Under sådana förhållanden syntes

det betänkligt att taga bort en ansvarig ekonomisk styrelse, som vid

behandlingen af så väl tekniska som ekonomiska frågor kunde bevara

en väl behöflig kontinuitet och hvars utredning af sådana ärenden, som

skola i Stats-Rådet behandlas, tvifvelsutan vore af nytta icke allenast

för den föredragande, utan äfven för Stats-Rådets öfriga ledamöter.

Med Förvaltningens utbyte mot byråer afsåge man att tillvägabringa

större skyndsamhet i ärendenas afgörande, genom borttagande af den

mellaninstans, hvilken Förvaltningen nu utgör; att undanrödja de band,

som i vissa fall anses för närvarande utan egentlig nödvändighet inskränka

stationsbefälhafvarnes myndighet, samt att åstadkomma besparing

i statsutgifterna. Reservanten föreställde sig dock, att det åsyftade

ändamålet skulle bättre vinnas derigenom, att alla sådana frågor, som

icke kunde af Förvaltningen afgöras, och som enligt stationsbefälhaf
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stnts-TJtskottets Utlåtande N:o 14.

varnes bepröfvande, icke heller der erfordrade särskild utredning, finge

gå från stationsbefälhafvarne direkte till Kongl. Maj:t, då det ankomirie

på departementschefen, om han funne nödigt, att före målets föredragning

inhemta Förvaltningens tanke samt att lemna Förvaltningen del af

beslutet, der sådant vore behöfligt för redovisningen eller för sammanhanget

med öfriga frågor under detta embetsverk^ behandling; att Förvaltningen,

med frångående af de nu brukliga, häfdvunna formerna vid

uppsättning af skrivelser, finge åvägabringa all den förenkling, som

funnes kunna ske, utan att rubba den reda och det sammanhang, ärendenas

vigt fordrade; att stationsbefälhafvarne, i allt hvad som rörde den speciel»

förvaltningen och hushållningen vid stationerna, gjordes mera oberoende,

samt att de finge, på sätt komitéen äfven föreslagit, tillsätta tjenster derstädes,

hvilka nu tillsättas af Förvaltningen, bevilja afsked och tjenstledighet

samt verkställa upphandlingar. Genom Förvaltningens bibehållande,

med dessa förändringar, skulle följande väsendtlig» fördelar

vinnas, hvilka icke i lika hög grad kunde ernås genom inrättandet af

särskilda byråer, nemligen: att ärendena blefve mera fullständigt utredda,

då fieres förenade erfarenhet, kunde tagas i anspråk; att en kollektiv

sjelfständig myndighets beslut eller omdömen skulle lemna båda statsmakterna

en säkrare borgen för en noggrann och ändamålsenlig användning

af de till sjöförsvaret anvisade medel, samt att ombyte af personer

inom styrelsen kunde ske utan menligt inflytande på den konseqvens i

ärendenas behandling, förutom hvilken alltid kunde befaras misshushållning,

oreda och stundom äfven orättvisa. Hvad åter beträffade den

besparing, man genom Förvaltningens indragning ville åstadkomma, så

befarade reservanten, att komitéens förhoppningar icke kunde realiseras

på det sätt komitéen föreslagit. Måhända kunde antalet af Förvaltningens

nuvarande tjensteman minskas, i fall en del göromål flyttades från

Förvaltningen till stationsbefälhafvarne samt derjemte de antydda förenklingarr.

e i expeditionssättet egde rum; men deremot vore det tvifvelaktigt,

om någon minskning i den sammanräknade personalen kunde blifva en

följd af utbytet mot skilda byråer, jemte lotsverkets förvandling till

särskildt embetsverk.

Förvaltningen af sjö-ärendena,, som af ariförda skäl funnit sig böra

afstyrka allt afseende å det af komitéen framlagda förslag, har uti sil t

i ämnet afgifna utlåtande vidare anfört, hurusom en organisation, som

afsåge Förvaltningens af sjö-ärendena ersättande medelst byråer inom

Sjöförsvars-departementet, visserligen kunde tillvägabringas på ett mera

tillfredsställande sätt, än som skett genom omförmälda förslag; men dertill

erfordrades i främsta rummet, att departementschefen erhölle samma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14,

15

kontrolleringsrätt i afseende å hushållningen och anslagens användande

vid stationerna samt lots- och sjökarteverken, äfvensom samma åliggande

att vaka öfver den likformiga tillämpningen af de för sjövapnets särskilda

afdelningar gemensamma föreskrifter, som nu tillhör Förvaltningen;

vidare att departementschefen blefve försedd med tillräckligt antal

biträden, på det han utan svårighet och tidsutdrägt måtte kunna

vinna de upplysningar han funne sig behöfva; att byråcheferne gjordes

fullt ansvarige för sina officiela yttranden och vore pligtige att afgifva

dessa skriftligen, om departementschefen det fordrade; att det skulle

bero icke ensamt af departementschefen, utan äfven af hvarje byråchef

att tillvägabringa gemensamma öfverläggningar med några eller alla de

öfriga byråcheferna, vid hvilka sammanträden protokoll skulle föras, om

någon af de deri deltagande så önskade, på det öfverläggningen måtte

fullständigt och ej blott till sitt resultat blifva känd, samt att hvarje

byråchef vore berättigad att såväl från räkenskapsbyrån, som från stationerna,

omedelbart begära och erhålla de upplysningar och uppgifter,

han för något ärendes utredning funne erforderliga.

Under sådan förutsättning skulle Sjöförsvars-departementet. utgöras af:

en kansli-expedition, inom hvilken expeditionschefen, protokollssekreteraren

och kopisten skulle bibehålla sina nuvarande åligganden,

men expeditionssekreteraren vara departementets juridiska ombud, med

skyldighet tillika att afgifva yttrande i alla juridiska frågor, som till

behandling inom departementet förekomma, och att biträda expeditionschefen

vid handläggningen af inkommande besvärsmål, äfvensom för

öfrigt med en tjenstgöring, som i instruktionen för Sjöförsvarsdepartementets

kansli-expedition den 10 Juli 1840 är för expeditionssekreteraren

föreskrifven; samt registratorn öfvertaga förvaltningens registratur,

jemte kansliexpeditionens, och en särskild kanslist tillsättas, med de åligganden,

som i sista punkten af § 5 i nyssherörda instruktion äro bestämda,

samt med skyldighet tillika att föra protokollet såväl vid de

sammanträden mellan byråcheferne, der sådant påkallades, som vid förefallande

upphandlingsauktioner;

en kommando-expedition med samma åliggande som hittills;

en militärbyrå,_ bestående af tvänne utaf Kongl. Maj:t förordnade

officerare, den ene tillhörande flottan och den andre skärgårdsartilleriet,

såsom ^ chefer för hvar sin afdelning af byrån, med den fördelning af

göromålen dem emellan, som af departementschefen blefve bestämd,

samt biträdde af en utaf departementschefen förordnad officer från någon af

sjövapnets korpser eller stater, med de åligganden, som nu tillhöra adju
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

tanten hos Förvaltningens chef, och med skyldighet tillika att hafva

vården om departementets gemensamma bibliotek;

en rnariningeniörsbyrå med öfverdirektören vid mariningeniörsstaten

till chef jemte erforderliga ritare- och skrifvarebiträden;

en byrå för lotsverkets ärenden, till hvars handläggning äfven

skulle höra frågor rörande räddningsväsendet vid rikets kuster, med

lotsdirektören såsom chef, hvilken, på sätt en af Kongl. Maj:t utfärdad

nådig instruktion komme att närmare bestämma, skulle dels inför departementschefen

föredraga, dels sjelf ega att afgöra de ärenden röratide

lots- och räddningsväsendet, som för närvarande föredragas inför Förvaltningen,

och som skulle biträdas i tekniskt hänseende af fyringeniörskontoret,

i räkenskapsfrågor af räkenskapsbyrån, i juridiska af expeditions-sekreteraren

inom kansliexpeditionen samt för skriftvexlingen i egenskap

af chef för lots- och fyringsstaterna, utaf en sekreterare jemte erforderligt

skrifvarebiträde;

en sjökartebyrä, med samma organisation och åligganden som nuvarande

sjökartekontoret, hvars chef skulle inför departementschefen

föredraga de ärenden, som röra sj ökarte verket, och hvars räkenskaper

skulle af räkenskapsbyrån handläggas; samt

en räkenskap sbyrå för handläggning af de frågor, som rörde hushållningen

med och redovisningen för samtliga anslagen till föremål,

hörande under Sjöförsvars-departementets inseende, med en expeditionssekreterare

såsom byråchef, hvilken skulle inför departementschefen

föredraga alla frågor rörande anslagen för sjövapnets stationer och redovisningen

för dessa anslags användande, uppsätta de skrivelser, som af

denna föredragning föranleddes, samt inbegära dithörande uppgifter och

upplysningar. Ofriga denna byrå tillhörande ärenden skulle handläggas

af en kamererare, en kassör, en kammarförvandt, en revisor, en bokhållare,

en lotsbokhållare samt tvänne kammarskrifvare, den ene tillika

materialförvaltare, allesammans med de tjensteåligganden, som i Förvaltningens

arbetsordning voro för dessa tjensteman föreskrifna, eller der

antydda för lotsbokhållaren, hvilken befattning för närvarande ej funnes,

men af Förvaltningen anmälts vara högst behöflig. Förvaltningen ansåge

emellertid en sådan organisation icke lämplig, utom för den händelse,

att åt departementschefen inrymdes samma rätt och pligt att kontrollera

hushållningen och förvaltningen vid stationerna samt att vaka

öfver en likformig tillämpning af för dem gemensamma föreskrifter, som

nu tillhörde Förvaltningen af sjö-ärendena, ty det vore lika olämpligt,

att sjelfkontrolleringsrätt skulle medgifvas stationerna, som att en mängd

kontrollerings- och andra detalj åtgärder skulle göras till regeringsärenden,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

17

den, hvilket, det ena så väl som det andra, skulle blifva en följd af det

slags organisation, soin af de trenne komitéledamöterne blifvit föreslagen.

Skulle åter en så utvidgad myndighet anses icke kunna grundlagsenligt

tilläggas Chefen för Sjöförsvars-departementet, så måste, enligt

Förvaltningens tanke, ett sjelfständigt embetsverk, med hufvudsakligen

de rättigheter och skyldigheter, som för närvarande tillhöra Förvaltningen

af sjöärendena, fortfarande finnas, och Förvaltningen instämde

derföre uti det af en komitéledainot afgifna förslag, som afsåge Förvaltningens

af sjöärendena bibehållande såsom ett fristående och sjelfständigt

embetsverk, med några förenklingar i afseende å dess förhållande

till stationerna samt i allmänhet i formelt hänseende. Förvaltningen

ansåge i sådant hänseende det vara af vigt, att förhållandet mellan den

ekonomiska öfverstyrelsen och stationerna ordnades så, att den förra

måtte kunna verka kontrollerande och sammanhållande, utan att ingripa

inom områden, som ej stode i omedelbart samband med denna

kontrollerande och sammanhållande egenskap; att följaktligen Förvaltningen

borde bibehålla oförminskad sin nuvarande rätt och pligt att

vaka öfver hushållningen och förvaltningen vid stationerna samt öfver

en likformig tillämpning af hithörande föreskrifter; men att sådana frågor,

livilka Förvaltningen icke egde befogenhet att afgöra, måtte afstationsbefälhafvarne

kunna direkte underställas Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande,

då det ankomme på Departementschefen, om han funne nödigt

att före ärendets föredragning inhemta Förvaltningens yttrande; att den

rättighet, som nu vore Förvaltningen tillagd att tillsätta åtskilliga tjenster

vid stationerna och utfärda afsked från dessa tjenster samt bevilja

tjenstledighet åt dervarande tjensteman, borde öfverflyttas till stationsbefälhafvarne;

att alla upphandlingar och försäljningar för härvarande

stations räkning borde ega rum vid stationen, samt att, när dylika ifrågakomma

för Carlskrona station att försiggå medelst auktion, en sådan

väl borde anställas samtidigt härstädes och vid stationen, till förekommande

af den förlust för staten, som sannolikt koinme att i följd afbristande

konkurrens uppstå, derest upphandlingen eller försäljningen skedde

endast i Carlskrona; men att vid sådana tillfällen auktionen skulle förrättas

inför härvarande stationsbefälhafvare, och protokollet genast efter

auktionsförrättningen öfversändas till Carlskrona station, der alla leveranskontrakt

koinme att uppsättas, samt att vid ölriga upphandlingar

för sistnämnda stations behof, dess befälhafvare skulle, derest han funne

en sådan icke kunna ske i Carlskrona eller med mera fördel för kronan

kunna verkställas härstädes, ega att derom anmoda härvarande stationsBih.

till Riksd. Vrot. 1871. i Sami. 1 Afd. 7 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 14.

befälhafvare, hvilken likaledes skulle kunna genom stationsbefälhafvaren

i Carlskrona låta derstädes för härvarande stations behof upphandla

sådana effekter, hvarå prisen funnits i allmänhet vara lägre i Carlskrona

än i hufvudstaden.

Blefve förhållandet mellan Förvaltningen och stationerna på detta

sätt orduadt, syntes all skälig klagan öfver någon af detta embetsverks

myndighet föranledd onödig omgång eller obehörigt ingripande inom

stationsbefälhafvarnes verkningskrets vara undanröjd.

I afseende å lotsdirektörens ställning till Förvaltningen syntes äfven

några modifikationer böra ega rum, så att åt honom öfverlemnades att

besluta rörande flera verkställighetsåtgärder, som nu skulle af honom

föredragas inför Förvaltningen.

Hvad åter beträffade de förenklingar i formelt hänseende, som

skulle kunna ega rum, för att befordra ärendenas skyndsamma handläggning

inom Förvaltningen, så voro dessa dels af beskaffenhet att

kunna tillvägabringas meclelst lämpliga förändringar i den arbetsordning,

hvilken, jemlikt gällande instruktion, Förvaltningen egde utfärda;

dels stodo de i samband med regleringen af Förvaltningens personal, i

afseende hvarå Förvaltningen vore betänkt på att till Kong!. Maj:t göra

underdånig framställning, derest Förvaltningen såsom sjöförsvarets ekonomiska

öfverstyrelse komme att fortfara.

Vid jemförelse af Förvaltningen, sålunda ordnad, med den alternativt

föreslagna byråorganisationen, ansåg sig Förvaltningen, med hänseende

jemväl till de åsigter i afseende på förvaltningsverkens ordnande

som senast vid Krigs-kollegii ombildning till en Arméförvaltning blifvit

af representationen uttalade, böra underdånigst tillstyrka, att Förvaltningen

af sjö-ärendena måtte bibehållas såsom ett fristående embetsverk

för att, såsom hittills, utgöra sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse,

med de förändringar, som ofvan blifvit antydda.

Ordföranden i Förvaltningen har i denna fråga varit af skiljaktig

mening'' och tillstyrkt, att förenklingen och reorganisationen af sjöförsvarets

öfverstyrelse måtte ske i öfverensstämmelse med följande

grunder:

att Förvaltningen af sjö-ärendena skulle upphöra att vara rikskollegium,

och förvandlas till en byrå, ställd under departementschefen;

att denna byrå, med namn af sjöförsvarets militär- och räkenskapsbyrå,

komme att bestå af en ordförande och trenne ledamöter jemte

underordnade tjensteman;

att ordförande och en ledamot skulle tagas ur sjöförsvarets högre

militärgrader, samt att de båda öfriga ledamöterna skulle utgöras af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

19

öfverdirektören vid marin-ingeniörstaten, samt en civil-person, med

karakter af öfverkamrer;

att byråns egentliga uppgift blefve att biträda departementschefen

i vården och utvecklingen af rikets sjöförsvar, samt att på eget ansvar

verkställa och öfvervaka förvaltningen af alla till sjöförsvaret anvisade

medel;

att byrån borde uppmärksamt följa hvad som föreginge inom

andra mariner, taga initiativ genom att uppgöra förslag med kostnadsberäkningar

till behöfliga förändringar, nybyggnader och upphandlingar

in. m. af rikets sjökrigs materiel med tillhörande hus och byggnader,

samt i form af P. M. till departementschefen inlemna dessa förslag;

att Ordföranden, som borde vara departementschefen personligt

ansvarig för byråns åtgärder eller möjliga uraktlåtenhet, egde att fördela

arbetet inom byrån och att afgöra alla beslut, hvilka i byråns

namn tagas, dock de undantagna, som afsåge en direkt utbetalning,

hvilka mål skulle beslutas gemensamt af ordföranden och civil-ledamoten.

Äfven borde ordföranden föra ett diarium med register öfver alla

byråns beslut, hvilka icke medförde skriftligt utlåtande, äfvensom öfver

de skriftliga utlåtanden, han för sin del afgåfve;

att, då ett mål från departementschefen till byråns utlåtande öfverlemnades,

borde ordföranden lemna detsamma åt den ledamot inom

hvilkens område frågan läge, eller, om frågan vore af blandad natur,

till tvänne eller alla ledamöterna; derefter med dem rådslå samt, om

alla komma till en gemensam åsigt, uppsätta ett, i kort militärisk rapportstil

hållet gemensamt utlåtande, som öfverleinnades till departementschefen;

blefvo åsigterria skiljaktiga, borde ordföranden och de ledamöter,

som ej förenade sig uti ett gemensamt utlåtande, uppsätta hvar

sin P. M., tydligt tillkännagifvande deras egna åsigter, och borde af

hvarje P. M. finnas tvänne exemplar, hvartdera försedt- med vederbörancles

egenhändiga namnteckning; ena exemplaret lemnade ordföranden

till departementschefen, det andra förvarades af byråns registrator samt

antecknades uti hans registratur;

att sådana militäriska och tekniska frågor, som Förvaltningen af sjöärendena

nu är berättigad att afgöra, beslutas af departementschefen;

att byrån, som skulle bevaka hushållningen och förvaltningen vid

stationerna, samt tillse att anbefallda föreskrifter och författningar rätt

tillämpades, borde bemyndigas att efter eget bestämmande från stationscheferna

infordra förslag, rapporter och upplysningar angående stationens

militära och ekonomiska förhållanden m. m.;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 14.

att de mål stationseheferna nu afgöra med besvärshänvisning till

Förvaltningen af sjö-ärendena borde fortfarande af dem afgöras, men

med besvärshänvisning till Kongl. Maj:t;

att emellan byrån och stationseheferna ansvaret för sjökrigsmaterielens

duglighet borde så fördelas, att byrån till departementschefen anmälde

behofvet af alla nybyggnader samt större förbättringar, men stationscheferna

skulle vidmakthålla hvad som funnes, dock med skyldighet att

till byrån anmäla äfven nya arbeten, som, enligt deras förmenande,

erfordras;

att byråns upphandlingar borde begränsas till fartyg, maskinerier,

kanoner, vapen och ammunition samt kettingar och ankare;

att alla öfriga upphandlingar borde verkställas af stationseheferna,

hvilka det äfven tillkomme att utfärda leveranskontrakt samt att

pröfva och afgöra ansökningar om anstånd med leveransers fullgörande,

dock med skyldighet att till byrån anmäla hvarje beviljadt anstånd;

att alla frågor rörande båtsmanshåliet borde skiljas från byrån,

och de af dessa frågor, som hittills behandlats gemensamt af Kammarkollegium

och Förvaltningen af sjö-ärendena, afgöras ensamt af förstnämnda

kollegium, och de öfriga fortfarande afgöras af stationseheferna,

men med besvärshänvisning till Kongl. Maj:t, eller allmän domstol;

att alla frågor rörande skogsväsendet borde skiljas från byrån

och öfvergå till Skogsstyrelsen;

att skeppsmätningsfrågor borde skiljas från byrån och behandlas

ensamt af Kommers-kollegium, detta senare dock obetaget att från byrån

begära upplysningar;

att byråns arbetsbiträden borde vara: ett kansli, bestående af 1

sekreterare, som äfven vore byråns och stationernas juridiska ombud,

1 registrator, som äfven vore protokollsförare och 1 kanslist; samt ett

kammarkontor med 1 kamrer, 1 bokhållare, som tillika är revisor, och 1

kammarskrifvare;

att lotskontoret borde skiljas från byrån och blifva ett fristående

kontor, som i tekniskt hänseende kontrollerades af departementschefen,

men hvars räkenskaper lemnades direkte till Kammarrätten;

att lotskontoret borde ega, utom sina nuvarande tjensteman, 1

bokhållare, hvarjemte dess kanslist äfven borde vara registrator;

att byråns juridiska biträde borde, mot särskildt. arfvode, tillika

vara lotskontorets;

att räddningsväsendet borde förenas med lotskontoret;

att sjökartekontoret, som numera erhåller arbetspersonal samt.

fartyg med utredningar från skärgårdsartilleriet, borde skiljas från by
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcotfets Utlåtande N:o 14.

21

rån och öfverflyttas till skärgårdsartilleriets station, samt dess räkenskaper

ingå uti stationens; men i tekniskt hänseende och för bestämmandet

af årets sjömätningar stå direkte under departementschefen;

att byrån borde hafva en adjutant, som tillika är bibliotekarie;

att byråns alla ritningar förvaras af ingeniör-ledamoten; samt

att till byråns uppassning borde bestås 1 vaktmästare och 1 kammardräng.

Reservanten ansåg att uti en i denna riktning ordnad byrå departementschefen

egde ett biträde, som hvarken saknade sakkännedom

eller mångsidighet för pröfning af frågorna, eller sjelfständighet att

uttala sina åsigter. Derigenom att hvarje afgifvet utlåtande hade en

man bakom ordet, egde departementschefen en säker borgen för, att

hvarje fråga blefve efter bästa förmåga omsorgsfullt behandlad. Äfven

vore byrån en borgen för, att kontinuitet i sakkännedom och routin

orubbadt bibehölles, hur ofta ombyte af departementschef än måtte ske.

Derigenom att vid frågornas behandling icke någon ledamot behöfde

göra sin åsigt beroende af en annans, och tidsödande jemkningsförsök

sålunda urulvekes, blefve ärendena icke blott grundligare utan ock

skyndsammare behandlade. Om departementschefen, när han från byrån

erhölle två eller tre skiljaktiga utlåtanden, blefve villrådig, egde han, i

brist på egen insigt, stationschefernas sakkännedom att anlita. Uti byråns

utlåtande funne han dock alltid uttrycket af en klarare och mer

utpräglad individuel åskådning af frågorna, än uti ett samfäldt utlåtande,

mer eller mindre tillkommet genom kompromiss, och för hvilket

ingen personlighet hvarken i moraliskt eller juridiskt hänseende stode

till svars. Genom det närmare sambandet emellan departementschefen

och byrån erhölle den förre en fullständigare och mer detaljerad öfversigt

af sjöförsvarets hela ställning än hvad nu är fallet.

Den af Kongl. Maj:t nu föreslagna organisationen afser, på sätt

ofvan är angifvet, att åt chefen i Marinförvaltningen uppdraga den

makt och myndighet, som nu tillhör Förvaltningen af sjöärendena, med

undantag af frågor utaf rent militärisk-teknisk beskaffenhet, hvilka skulle

från stationsbefälhafvarne ingå direkte till Kongl. Maj:t. För dessa

frågors behandling skulle bemälde chef jemte den militäre ledamoten i

Förvaltningen och öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten ingå såsom

ledamöter i en särskild byrå, hvilken äfven i öfrigt skulle gå departemcnts-chcfeu

tillhanda med biträde i vården och utvecklingen af rikets

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 74.

sjöförsvar. Redan den omständigheten, ätt den allena beslutande chefen

i ett sjelfständigt embetsverk skulle, jemte personer, som i detta embetsverk

böra honom biträda, ingå såsom ledamot i en af departementschefen

direkt beroende byrå, synes Utskottet vara egnad att framkalla

vissa betänkligheter. Oafsedt de formela svårigheter, som otvifvelaktigt

lätteligen kunna af en sådan anordning uppstå, synes det Utskottet

näppeligen kunna antagas, att hos den person, hvilken vore i besittning

af den noggranna insigt och erfarenhet i sjöförsvarets under alla förhållanden

invecklade ekonomi och mångart.ade förvaltningsbestyr, som

vore för en chef i Marinförvaltningen af oundgängligt behof påkallad,

jemväl skulle förefinnas den omfattande sakkännedom i militäriskt-tekniska

ämnen, hvilken han måste besitta, om han uti den såsom rådgifvare åt

departements-chefen ställda byrå skall kunna intaga den framstående

ställning honom hör tillkomma. Dessutom skulle Marinförvaltningen

uti alla dithörande frågor blifva, lika väl som Förvaltningen af sjöärendena,

en mellaninstans emellan stationsbefälhafvarne och Kong].

Maj:t. Hufvudsakliga skilnaden komme att bestå deruti, att, under det

i Förvaltningen af sjöärendena målen kollegialt behandlas och afgöras,

beslutanderätten inom Marinförvaltningen skulle vara chefen ensam uppdragen.

Om än fordringarne på personligt ansvar inom Förvaltningen

må i vissa hänseenden vara berättigade, synes dock tillvaron af ett sådant

ansvar ej böra i och för sig tilläggas den vigt, att detsammas

ernående skulle utgöra det hufvudsakliga målet vid anordnande af en

förvaltning för ärenden af den beskaffenhet, som i förevarande fall afses.

Den säkerhet och trygghet i afseende på ärendenas författningsenliga

behandling och den borgen för anslagens riktiga användning, som obestridligen

är att förvänta af den mångsidigare pröfning af förekommande

frågor, hvilken af den kollegiala styrelsen föranledes, måste uti en förvaltning,

hvilken, såsom den ifrågavarande, inom sin verksamt)etssfer

sammanfattar en mängd olikartade detaljer, vara af alltför stor vigt,

att utan väsendtliga fördelar öfvergifvas och några sådana fördelar synes

det nu framlagda förslaget icke innebära. Om deremot inrättandet af

en byråorganisation, hufvudsakligen så ordnad, som af Förvaltningen af

sjöärendena alternativt är vordet föreslaget, kunde finnas med våra

konstitutionel former förenligt, skulle Utskottet icke tveka att densamma

till antagande förorda. Denna organisation har nemligen, enligt

Utskottets tanke, ett obetingadt företräde framför så väl den af Kongl.

Maj:t föreslagna som den hittillsvarande förvaltningen. På samma gång

derigenom kraft, enhet och skyndsamhet i ärendenas behandling icke

vidare af den formela anordningen motverkades, skulle jemväl förefinnas

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

23

tillräckliga garantier för de särskilda frågornas noggranna och på speciel

sakkunskap grundade pröfning. Sjövapnet komme derigenom under

direkt ledning af departementschefen, som i de särskilda byråerna egde

tillgång till all den sakkännedom och erfarenhet i vapnets och förvaltningens

detaljer, hvaraf han för uppfyllande af sitt vigtiga kall hade

behof.

Då emellertid en sådan organisation för närvarande icke kan genomföras,

synes den hittills varande formen för sjöförsvarets ekonomiska

öfverstyrelse snarare böra tills vidare bibehållas,'' än att nu i dess ställe

skulle inrättas en sådan styrelse som den föreslagna, hvilken lätteligen

kan på ärendenas raska och jemna gång hafva en lika hämmande verkan,

som den man tillskrifvit den nuvarande. Dessutom synas de förhållanden,

som föranledt flera af de emot Förvaltningen af sjöärendena framställda

anmärkningar, lätteligen kunna på annat sätt undanrödjas. Så

har chefen för nämnda Förvaltning uti sin ofvan omförmälda reservation

framhållit, huru föga det kollegiala arbetssättet lämpade sig för den del

af Förvaltningens uppdrag, som innefattade skyldigheten att med uppmärksamhet

följa utvecklingen af den mångartade teknik, som inom nutidens

sjökrigsmateriel vinner tillämpning; men då alla militäriskt-tekniska

frågor skulle från Marinförvaltningen afskiljas, torde en sådan åtgärd

äfven kunna vidtagas i afseende på Förvaltningen af sjöärendena, då

den särskilda anordning, som kan erfordras för att bereda departementschefen

tillgång till de upplysningar, hvilka för dessa ärendens föredragning

inför Ivongl. Maj:t må vara behöfliga, icke lärer möta någon svårighet,

hvarjemte torde böra erinras att i det nådiga förslaget något

initiativ i dithörande frågor icke blifvit Marinförvaltningen tillerkändt.

Om derjemte, på sätt Förvaltningen af sjöärendena föreslagit, förhållandet

mellan Förvaltningen och stationerna blefve ordnadt så, att de

frågor, hvilka Förvaltningen icke eger befogenhet afgöra, kunde af stationsbefälhafvarne

direkte underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, att Förvaltningens

bestyr med tillsättande af tjenster vid stationerna öfverflyttades

på stationsbefälhafvarne, samt upphandlingar och försäljningar

finge endast vid stationerna försiggå, skulle dymedelst samt genom

lämpliga förenklingar i formel t hänseende de hufvudsakliga anmärkningar,

som blifvit mot Förvaltningen af sjöärendena gjorda, kunna

anses i betydlig mån undanröjda.

Utaf komiterades utlåtande inhemtas, att anledningen till de af

dem framställda förslag till ombildning af sjöförsvarets ekonomiska öfverstyrelse

varit en till dem ställd fråga, huruvida någon del af denna

styrelses, förvaltningsbestyr borde till stationsbefälhafvarne öfverflyttas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

och hvilka förändringar i öfverstyrelsens organisation deraf skulle föranledas.

Visserligen har koniiterades pluralitet ansett de af dem föreslagna

förändringar i stationsförvaltningen böra föranleda öfverstyrelsens

upphörande såsom särskildt embetsverk, men detta endast under den

förutsättning att en mängd förvaltningsbestyr skulle af Kongl. Maj:t

utöfvas. Olämpligheten af en sådan anordning är af departementschefen

i det vid den nådiga Propositionen fogade statsråds-protokoll tillfyllest

ådagalagd och äfven den af de trenne reservanterne före slagna organisationen

synes Utskottet icke ega något väsendtligt företräde framför den

nuvarande med de förändringar i afseende på ärendenas handläggning,

hvilka här ofvan blifvit antydda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående ombildning

af Förvaltningen af sjöärendena till en Marinförvaltning

i öfverensstämmelse med de i sådant hänseende

angifna grunder icke må af Riksdagen bifallas.

Förvaltningen å sjöförsvarets stationer samt lagskipning och själavård.

stationer.

Angående U:o. Under dessa titlar är föreslaget att, derest Kongl. Maj:t

//vissa Ted or skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning af den för förvaltningen

u af ajiönings- samt för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets

TeförsLiZs stationer anställda personal, de behållningar, hvilka kunde genom afgång

bland tjenstemännen uppkomma, måtte få af Kongl. Maj:t användas

till de öfvergångsstater, som kunde erfordras intilldess nya definitiva

stater blefvo i behörig ordning fastställda.

Enligt hvad det den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof bilagda statsråds-protokoll öfver sjöförsvarsärenden

gifver vid handen, hade vid föredragning af denna fråga departementschefen

anfört, hurusom han i afseende på förvaltningen vid stationerna

samt lagskipningen och själavården derstädes hade för afsigt att underställa

Kongl. Maj:t förslag till ombildningar, hvilka, derest de biföllos,

koinme att föranleda rubbningar i en del af de under dessa titlar uppförda

anslag.

De förslag till förändringar af personalstaterna vid sjövapnets stationer,

för hvilkas genomförande den nu ifrågasatta fria dispositionen af

hithörande anslag funnits erforderlig, äro således ännu icke utarbetade

och än mindre af Kongl. Maj:t godkända. Vid sådant förhållande

lärer medgifvandet af en sådan dispositionsrätt, som den nu

begärda,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

25

begärda, icke kunna anses vara för den tilltänkta ombildningens fortskyndande

af den vigt, att deraf skulle kunna hemtas giltig anledning till

frånträdande af den i allmänhet iakttagna grundsatsen att de organisationer,

hvilka betinga nya anslag eller förändradt användande af redan

uppförda, rnå underkastas Riksdagens pröfning. Om de förslag till förändrade

personalstater, som kunna uti ifrågavarande hänseenden varda uppgjorda,

blifva för nästsammanträdande Riksdag framlagda med begäran

om Riksdagens medgifvande dertill, att de aflöningsbelopp, som under

förrberörda titlar innefattas, måtte jemväl för år 1872 få för den nya

organisationen disponeras, lärer af ett sådant tillvägagående något äfsevärdt

uppskof i organisationens genomförande icke vara att befara,

helst hinder för Kongl. Maj:t icke torde förefinnas att, derest så pröfvas

lämpligt, genom indragningar och tillfälliga förordnanden förbereda

de förändringar, som kunna vara af förhandenvarande förhållanden mest

påkallade.

Af dessa skäl anser sig Utskottet böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Sjukvård.

7:o. Med öfverlemnande till Riksdagens pröfning af en i stats- Ang. sjöförrådsprotokollet

intagen stat för läkarekorpsen vid sjöförsvaret har Kongl. svare^^are''

Maj:t föreslagit, att denna stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån

lediga beställningar å densamma kunde varda af Kongl. Maj:t tillsatta.

Den nuvarande läkarepersonalen vid sjöförsvaret är på följande

sätt fördelad, nemligen: å Carlskrona station 1 öfverfältläkare, 2 regements-,

3 förste och 3 andre bataljonsläkare och å Stockholms station

1 regementsläkare, 2 förste bataljonsläkare och 10 läkarestipendiater;

utgörande aflöningen för denna personal en sammanräknad summa af

25,384 R:dr.

Det nu framlagda förslaget till personal- och aflöningsstat för

ifrågavarande läkarekorps är på följande sätt affattadt:

Vid Carlskrona station:

Lön.

Arvode. Summa.

1 öfverfältläkare

4,000: —

800: — 4,800: —

Transport 4,000: —

800: — 4,800: —

Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

Transport

1 regementsläkare, jemte fri bostad......

2 förste bataljonsläkare, deraf en med

fri bostad ......................................

Extra läkare, arvoden i mån af behof

Vid Stockholms station:

1 regementsläkare.........................................

2 förste bataljonsläkare, deraf en med

fri bostad ....................................

Stipendiater:

5 st. a 400 R:dr \

5 st. ä 300 R:dr J

Lön.

4,000:

Arvode.

800: ~

Summa,

4,800: —

2,000:

500: —

2,500: —

1,200:

500: —

3,400: —

5,000: —

Summa R:dr

15,700: —

Lön.

Arvode.

Summa.

2,000:

— 1,200: —

3,200: —

1,200:

300: —

3,000: —

Summa R:dr

6,200: —

.................. R:dr

3,500: —

Summa R:dr 25,400:

Enligt denna stat skulle nuvarande anslaget till aflöning af läkarepersonalen

vid Carlskrona och Stockholms stationer öfverskridas

med 16 R:dr. Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot

besparas deremot, enligt hvad i statsråds-protokollet är meddeladt, de

till aflöning åt en förste bataljonsläkare derstädes anslagna 1,500 R:dr,

hvarigenom således å hela aflöningsanslaget under titeln »sjukvården»

skulle uppstå en behållning af 1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet

med besparingarne å en del andra anslag, tills vidare vore behöfligt för

vissa arbeten vid stationerna; i följd hvaraf anslaget å aflöningsstaterna

borde till oförminskadt belopp i Riks-staten fortfarande uppföras.

Vid denna stat, hvilken är uppgjord i enlighet med den i Utskottets

tanke riktiga åsigt, att icke andra fasta läkarebeställningar böra

tillsättas än de, som för tjenstgöringen vid stationerna oundgängligen

erfordras, har Utskottet icke haft annat att erinra, än att den för öfverfältläkaren

föreslagna aflöning af 4,000 R:dr lön och 800 R:dr arvode,

eller tillhopa 4,800 R:dr, synes lämpligen böra fördelas i 3,000

R:dr lön och 1,800 R:dr arvode, hvarigenom lönen kommer att motsvara

öfverfältläkarens nuvarande fasta lön samt arvodet att uppgå

till enahanda belopp, som nu är öfverfältläkaren vid Stockholms garni
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

27

son såsom arvode tillagd!,. Utskottet, som under punkten 20 här nedan

kommer att yttra sig i afseende på den besparing, som uppkommit genom

indragning af den vid Göteborgs depot anställde bataljonsläkare, får

alltså hemställa,

att Riksdagen, med vidtagande af den förändring, att

öfverfältläkarens aflöning uppföres med 3,000 R:dr lön

och 1,800 R:dr arvode, måtte det af Kongl. Maj:t framlagda

förslag till aflöningsstat för sjöförsvarets läkarepersonal

i öfrigt godkänna samt medgifva, att samma

stat må, i den mån ske kan, äfven under innevarande

år tillämpas.

Militärpersonalen.

8:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t föreslagit,

dels att utdelning af spanmål till underhåll åt de vid Kongl.

Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet, Nya reservstaten samt Marinregementet

anställde 295 underofficerare måtte upphöra i den mån sådant

utan förnärmande af deras rätt kunde ske och, i stället för de till en

hvar af dem nu årligen utgående 17,32.7 kubikfot spanmål, förhöjning

i den kontanta lönen med 50 R:dr per man dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af

spanmål mot kontant aflöning måtte kunna jemväl för handtverksstaterna

ega rum, de å Femte Hufvudtiteln till aflöningsstaterna samt till

flottans underhåll anslagna 59,623,2 kubikfot oindelt spanmål måtte i

Riks-staten uppföras i penningar med 140,174 R:dr 14 öre;

dels att detta belopp måtte å de särskilda anslagen sålunda fördelas,

att

å anslaget till aflöningsstaterna upptoges 14,750 R:dr, hvarigenom

detta anslag, å hvilket nu är uppfördt spanmål till beräknadt värde af

84,936 R:dr 60 öre, komme att minskas med 70,186 R:dr 60 öre,

å anslaget till flottans underhåll upptoges 30,754 R:dr 2 öre, i

följd hvaraf samma anslag, derå spanmålen nu är utförd med 40,272

R:dr 12 öre minskades med 9,518 R:dr 10 öre; och

att, enär den del af ifrågavarande 140,174 R:dr 14 öre, som motsvarade

den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål, borde

öfverföras till anslaget för gemenskapens natura-underhåll, detta anslags

nuvarande belopp blefve höj dt med 94,670 R:dr 12 öre.

Angående

upphörande af

spanmål sutdening

in natura

m m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 14.

Angående dispositionen

af

vissa delar

utaf aföningsanslaget

för

sjöförsvarets

stationer m. m.

Under åberopande af den utredning rörande dessa frågor, som i

statsråds-protokollet. (Bil. N:o 4 pag. 15—18) är meddelad, får med hänseende

till den väsendtliga förenkling i redovisning och förvaltning, som

i följd af de föreslagna förändringarne kan beredas, Utskottet tillstyrka,

a) att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning, anslaget till »aflöningsstaterna vid sjöförsvarets

stationer», såsom det numera, efter indragning

af Göteborgs depot, lärer böra benämnas, måtte

ökas med ett kontant belopp af 14,750 R:dr, men deremot

den under anslaget upptagna oindelta spanmål,

40,446 kubikfot, med ett förslagsvärde af 84,936 R:dr

60 öre, derifrån afföras, så att anslagets slutsumma derigenom

minskas med 70,186 R:dr 60 öre;

b) att jemväl anslaget till »Flottans underhåll» måtte ökas

med ett kontant belopp af 30,754 R:dr 2 öre, men deremot

den å samma anslag upptagna oindelta spanmål

19,177,2 kubikfot med ett förslagsvärde af 40,272 R:dr

12 öre, derifrån afföras, så att detta anslags slutsumma

minskas med 9,518 R:dr 10 öre; och

c) att anslaget till »Gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll»

må med 94,670 R:dr 12 öre förhöjas.

Blifvande genom denna reglering hufvudtiteln ökad med en summa

af 14,965 R:dr 42 öre, hufvudsakligen uppkommande derigenom att spanmålens

i staten beräknade värde, 2 R:dr 10 öre kubikfoten, understigit

de verkliga kostnaderna för dess anskaffande.

9:o. Vidare är föreslaget, att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna

lämpligt indraga någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan eller

Skärgårdsartilleriet, den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning

måtte af Kongl. Maj:t få användas till den öfvergångsstat, som

kunde blifva erforderlig, intill dess ny definitiv stat blefve i behörig

ordning fastställd.

Med hänvisande till hvad under punkten 6 härofvan är i fråga om

ett likartadt förslag anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke

måtte af Riksdagen bifallas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 14.

29

På Indragningsstat öfverflyttade.

10:o. Jemlikt Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad

organisation af Flottans officers- och underofficerskorpser blef medgifvet,

att de officerare, som förflyttades å nya reservstaten finge, med

bibehållande af lönen, uppföras å en särskild indragningsstat. Dessa

löner tillhörde följaktligen Flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af

afgång från Indragningsstaten, användas till den nya organisationens befrämjande,

så att de för officerskorpserna fastställda nya lönerna skulle

kunna utgå enligt normalstat.

Då nämnda normalstat redan för innevarande år kunnat medelst

användande af särskildt för sådant ändamål anvisade medel fullständigt

tillämpas och således de besparingar, som genom afgång å Indragningsstaten

kunna uppstå, icke äro i omförmälda hänseende behöfliga, har

Kongl. Maj:t föreslagit, att nämnda Indragningsstat jemte de till densamma

utgående aflöningar, 20,799 R:dr 98 öre, måtte till Nionde Hufvudtitelns

allmänna Indragningsstat öfverflyttas.

Härvid förekommer emellertid, att de å ifrågavarande Indragningsstat

öfverförda officerare äro för händelse af krig fortfarande underkastade

tjenstgöringsskyldighet och således icke fullt jemförlige med de å

allmänna Indragningsstaten uppförde personer. Dessutom äro, på sätt

af nästföregående punkt inhemtas, ytterligare indragningar inom sjövapnets

befälspersonal ifrågasatta, så att med allt skäl kan antagas, att

den ifrågavarande speciela Indragningsstaten äfven framdeles kan komma

att anlitas. Vid sådant förhållande anser sig Utskottet icke böra Kongl.

Maj:ts förrberörda nådiga framställning understödja, utan hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende föreslagit

icke må af Riksdagen bifallas.

Båtsmansliållet.

ll:o. Under anslagstiteln Båtsmansindelningen finnas i nu gällande

Riks-stat uppförda följande belopp, nemligen:

Penningar ..................................................................................... 7: 61.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ 80,962: 79.

Oindelt spanmål, 39 kbft 8 k:r, med förslagsvis beräk
nadt

värde af........................................................................... 83: 58.

eller tillsammans 81,053: 98.

Angående

öfver flyttning

af Flottans indragningsstat

till Nionde

hufvudtiteln.

Angående reg

lering inom

b åtsmcnsindelningens

anslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit att anslagsbeloppen, penningar 7

R:dr 61 öre samt oindelt spanmål 39 kbft 8 k:r med värde af 83 R:dr

58 öre, hvilka anslagsposter utgöra ersättning för afskrifna qvarnräntor,

måtte ur Riks-staten utgå och det dermed afsedda behof betäckas af förslagsanslaget:

tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna

räntor; varande, enligt hvad statsråds-protokollet (Bil. 4 pag. 24)

gifven vid handen, detta förslag förardedt deraf, att om, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda nådiga framställning, all

öfrig oindelt spanmål under Hufvudtiteln komme att i fast penningeanslag

förvandlas, skäl ej vore för handen att bibehålla det under här

ifrågavarande anslagstitel uppförda, jemförelsevis obetydliga spanmålsbelopp,

hvarjemte värdet af denna spanmål samt det kontanta anslaget,

tillhopa utgörande 91 R:dr 19 öre, vore alltför ringa att särskildt i

Riks-staten upptagas.

Utskottet, som ofvan tillstyrkt bifall å Kongl. Maj:ts nådiga förslag

om förvandling till penningeanslag af öfriga å Femte Hufvudtiteln

nu uppförda spanmålsbelopp, finner visserligen det ifrågavarande spanmålsanslaget

nog obetydligt att ensamt å Hufvudtiteln bibehållas, men

deremot har det synts Utskottet ej fullt lämpligt, att för fyllande af

det behof, hvartill de omförmälda anslagsposterna äro afsedda, skulle

användas de medel, som finnas anvisade såsom tillskott i de till båtsmansindelningen

i Blekinge län anslagna räntor. Dessa medel äro nemligen

uppförda till betäckande af den brist, som till följd af Rikets åren

1856-—1858 församlade Ständers medgifvande, att öfverskotts- och reservräntorna

inom nämnda län få, utan förvandling, erläggas med deras

permingebelopp enligt kronvärdi, uppstått vid liqviderande af de s. k.

tillskottsräntorna, hvilka räntetagarne äro berättigade att efter årlig

markegång uppbära; hvaremot de nu till afförande föreslagna beloppen

utgöra ersättning för afskrifna räntor hufvudsakligen inom Calmar län.

Emellertid synes ändamålet på ett annat sätt kunna utan olägenhet vinnas.

Sedan nemligen numera Riks-statens kolumn för indelt ränta jemväl

inbegriper förslagsvis beräknad ersättning för de, jemlikt Kong!.

Förordningen den 23 Juli 1869, indragna räntor, torde jemväl den ersättning

för afskrifna, indelta qvarnräntor, hvilken nu är i fråga, lämpligen

kunna, åtminstone tills vidare och intilldess utredt blifvit huru

stor del af räntan bör i staten bibehållas och huru stor del med penningeanslag

ersättas, tilläggas det anslagsbelopp för båtsmansindelningen,

hvilket uti kolumnen: “Indelt ränta och ersättning för indragna

räntor“ nu finnes i Riks-staten uppfördt; och Utskottet hemställer

alltså,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 14.

31

att de under anslaget Båtsmansindelningen nu uppförda

belopp af dels 7 R:dr 61 öre i penningar

och dels 39 kubikfot 8 kannor oindelt spanraål,

med förslagsvis beräknadt värde af 83 R:dr 58

öre, eller tillsammans 91 R:dr 19 öre, måtte ur den

blifvande Riks-staten för år 1872 uteslutas samt i stället

uppföras under samma anslagskolumn för “Tndelt

ränta och ersättning för indragna räntor“, hvilken derigenom

höjes från 80,962 R:dr 79 öre till 81,053 R:dr

98 öre.

Beklädnad och säugservis.

Angående

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till betäckande af den brist, ^brifial

som vid 1870 års utgång kunde finnas å anslaget till beklädnad åt ma - Saga''m Zriner,

kanonierer, matroser och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för k,ädnadfma
i.

. r*i ''ir . i ur • ° i nner, kano
tösen

åt kompanicheternas vid Marinregementet rustkamrar måtte an- nier er, matro
vändas

befintliga tillgångar å fonderna: influtna medel till uppköp af spån-,e™£TPP''~

mål och utredning sförrådet, samt att hvad derutöfver kunde för ändamålet

erfordras måtte få utgå af tillgångarne å det till båtsmäns förseende

med kojer och täcken uppförda anslag.

Under åberopande af hvad beträffande denna fråga är i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 4 pag. 24—26) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att Kongl Maj:ts förevarande nådiga framställning må

af Riksdagen bifallas.

13:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att de kontanta behåll- Angående

ningarne å fonden »sjöbeväringsförrådet» vid 1870 års slut äfvensom de jte,äckande .

till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier måtte få öfverföras tiUgångarL''

till fonden båtsmansbeklädnadsmedel. Och då omförmälda förråd, i af- för b!i,s''

seende på hvars uppkomst Utskottet får till statsråds-protokollet (Bil.

N:o 4 pag. 28) hänvisa, icke lärer komma att för sitt ursprungliga ändamål

anlitas, men det för båtsmännens beklädnad uppförda anslag visat

sig vara för ändamålet otillräckligt, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

måtte på det sätt af Riksdagen bifallas, att de kontanta

behållningarne å fonden »sjöbeväringsförrådet»

äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier

må få användas till enahanda ändamål, för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

hvilka clet under rubrik »Båtsmännens beklädnad» uppförda

anslag är afsedt.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader.

Angående 14:o. I afseende å detta anslag är föreslaget, att dess natur af

förändring af reservationsanslag måtte upphöra; men då Utskottet, på sätt under

“"panm&h-1 punkten 20 härnedan närmare inhemtas, ansett sig icke böra tillstyrka

upphandlings- bifall å Kongl. Mapts nådiga framställning i afseende a dispositionen af

°ttZ!r. den å berörda anslag uppkomna reservation, får i öfverensstämmelse

dermed Utskottet hemställa, _ .

att anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader

må fortfarande såsom reservationsanslag

upptagas.

Nybyggnad och underhåll.

Angående 15:o. Enär det visat sig möta svårigheter att uppdraga den regel,

sammanföran- enfirrt hvilken förekommande utgifter böra drabba det ena eller det

gen andra utaf de å Riks-staten uppförda särskilda anslag för Flottans under
tam

underUii ji(fH 0ch för Flottans nybyqgnad, har Kongl. Maj:t föreslagit att dessa

0C]\Ins nr''" anslag måtte sammanföras till ett enda reservationsanslag under titeln:

byggnad. Flottans nybyqgnad och underhåll; hemställande Utskottet,.

att hvad Kongl. Mapt sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

Undervisningsanstalter å stationerna.

Angående 16:o. Under denna rubrik är föreslaget, att, derest Kongl. Maj:t

dispositionen skupe finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid

af:;^f skeppsgosseskolan i Carlskrona, de behållningar hvilka kunde genom

anslaget för afgåno- bland samma personal uppkomma, måtte af . Kongl. Maj:t få anttT

våndas till den öfvergångsstat, som kunde erfordras, intilldess ny definitiv

stat kunde varda i behörig ordning fastställd.

Uti innevarande års stat är för skeppsgosseskolan i Carlskrona

uppfördt ett sammanräknadt belopp af 5,528 R:dr, hvilket utgår af an
slaget
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

33

slaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer; och då, enligt

hvad af statsråds-protokollet inhemtas, förslag till reglering af lärarepersonalen

vid nämnda skola äro under utarbetning, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att, derest Kongl.

Maj:t skulle finna sig föranlåten företaga reglering

af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan i Carlskrona,

de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland

samma personal uppkomma, må af Kongl. Maj:t få

användas till undervisningens uppehållande intilldess

ny stat kan varda i behörig ordning fastställd.

Durclimarschkostnader.

17:o. I afseende å detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit, att

det måtte från reservations- till förslagsanslag förändras.

Under punkten 20 bärnedan har Utskottet afst.yrkt bifall å Kongl.

Maj:ts nådiga framställning om bemyndigande att till annat ändamål

få disponera den vid detta års slut å förevarande anslag uppkomna

reservation och då, i händelse denna Utskottets hemställan af Riksdagen

godkännes, något skäl till förändring af anslagets natur icke vidare

torde förefinnas, tillstyrker Utskottet,

att, med afslag å Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning,

anslaget till durchmarschkostnader må fortfarande

såsom reservationsanslag uppföras.

Sjömätningar och Lifriiddningsanstalterna.

18:o. Enär fyr- och båkinedlen lemnat en årligen växande inkomst,

som för 1870 kunde antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr, och

det syntes otvifvelaktigt att, äfven om någon nedsättning i vissa till

fyr- och båk-inrättningen nu ingående afgifter skulle ega rum, inkomsterna

skulle förslå till fyllande al de med desamma afsedda ändamål

och derutöfver lemna ett årligt öfverskott, tillräckligt för att dermed

tillgodose sjökarte-kontorets behof och lifräddningsväsendet, har Kongl.

Maj:t, med afseende härå och då sistnämnda inrättningar hufvudsakligen

afsåge handelssjöfartens bästa, föreslagit, att ej mindre det för sjöinätBih.

till Riksd. Vrot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Käft. '' 5

Angående

det till durchmarschkostnader

uppförda

anslags

förändring

till förslagsanslag.

Angående

anslagen till

sjömätningar

samt till lif~

räddnings

anstalterna å

rikets bister.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

ningar och sjökarte-kontorets verksamhet i Riks-staten uppförda belopp

af 60,000 R:dr, än ock anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster,

10,000 R:dr, måtte anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag,

utgå af anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande

personal, hvarigenom nämnda två belopp skulle komma att från

Riks-staten aiföras.

Hvad beträffar bestridandet af kostnaderna för lifräddningsanstalterna

å rikets kuster har Utskottet icke haft något att emot det nådiga

förslaget erinra, då dessa anstalter obestridligen afse handelssjöfartens

bästa och det således icke kan anses obilligt att de utaf afgifterna af

denna sjöfart underhållas. Sjömätningarne och sjökartekontorets verksamhet

deremot torde i främsta rummet böra betraktas såsom en sjöförsvarets

angelägenhet, helst en del af de sjökort, som öfver våra skärgårdar

upprättas, ej ens äro för handelssjöfarten tillgängliga. Uppehållandet

af dessa inrättningar synes derföre fortfarande böra af Statsverket

bekostas. Skulle åter fyr- och båkmedlen lemna öfverskott, som

icke anses för dess ändamål behöfliga, torde nedsättning i de afgifter,

som uti ifrågavarande hänseende nu drabba sjöfarten, böra vidtagas.

Utskottet hemställer alltså,

a) att anslaget till sjömätningar och sjökarke-kontorets

verksamhet må oförändradtå Riks-staten bibehållas; och

b) att det för lifräddningsanstalterna å rikets kuster

uppförda anslag, 10,000 R:dr, må anvisas att, med

natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå

af anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill

hörande personal.

För handeln.

Ang. ansiagr.t 19:o. I enlighet med Kongi. Maj:ts derom gjorda nådiga fram
m

Lots- ''och ställning och under förutsättning, att inkomsttiteln »fyr- och båkmedel»

gen^meddertill varder, på sätt Kongi. Maj:t jemväl föreslagit, för år 1872 beräknad till

hörande per- 750,000 R:dr, tillstyrker Utskottet,

eonal'' att det till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande

personal uppförda penningeanslag må beräknas till

750,000 R:dr, äfvensom att öfverskotten å nämnda

inkomsttiteln må, fortfarande såsom hittills, få för det

med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

35

20:o. Under förutsättning, att de anslag, i hvilka förändringar ej

blifvit föreslagna, uppfördes till enahanda belopp, med hvilka de nu

utgå, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit, att, till genomförande af de

arbeten och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning,

kunde varda af Kongl. Maj:t beslutade, tills vidare måtte ställas till

Kongl. Maj:ts förfogande de behållningar å särskilda anslag, hvilka redan

funnos eller kunde uppstå,

a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af sjöärendena anställde

tjensteman eller betjente, i den mån dessa behållningar icke erfordrades

till aflöningar för det nya förvaltande verk, som, enligt Kongl.

Maj:ts särskildt aflåtna framställning till Riksdagen, kunde komma att,

i stället för Förvaltningen af sjöärendena, inrättas;

b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens

och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer anställda personal,

i den mån samma tillgångar icke till nya aflöningsstater erfordrades;

c) genom indragning af skärgårdsartilleriets depot i Göteborg, i

utgifterna för läkarevården derstädes;

d) genom minskning i antalet kanonierer, å de anslag, från hvilka

kostnaderna för korpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå;

e) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, sedan

från samma behållningar utgått förut omförinälda fyllnad i bristen å anslaget

till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar

samt kostnaden för lösen af kompanichefernas vid marinregementet rustkamrar,

i den mån återstoden för anslagets ändamål icke erfordrades;

äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:

f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader; samt

g) å anslaget till durchmarschkostnader.

Härförutan har Kongl. Maj:t erinrat, att, i händelse Riksdagen birolle

den af Kongl. Maj:t till Riksdagen gjorda framställning om öfverflyttning

till landtförsvaret af tillsammans 2,322 båtsmansnummer och

af marinregementet, anslaget till båtsmännens beklädnad komme att minskas

med 56,165 R:dr 93 öre och kostnaden för marinregementet att från

hufvudtiteln afföras med 248,228 R:dr 42 öre, i enlighet med hvad den statsrådsprotokollet

bilagda uppställning af utgifterna under hufvudtiteln närmare

utvisade. Då marinregementets portionskostnad afdroges från förslagsanslaget

till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, skulle detta anslag

sluta å 173,680 R:dr, hvilken summa syntesbörajemnastill 173,000R:dr,

hvadan en ytterligare minskning å detta anslag uppstode med 680 R:dr.

Utskottet har redan under 6:te och 9:de punkterna härofvan varit

i tillfälle uttala sin åsigt angående olämpligheten deraf, att Riksdagen

Ang, dispositionen

af behållning

ar ne

å vissa anslag

m. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

skulle medgifva det de behållningar, som genom afgång bland sjöförsvarets

militära och civila personal kunde under år 1872 uppkomma, finge

disponeras för de öfvergångsstater, hvartill ifrågasatta förändrade organisationer

kunde gifva anledning. Ännu mera olämpligt förefaller det

Utskottet, att, på sätt i förevarande punkt är föreslaget, eventuela besparingar

å flera olikartade anslag skulle ställas till Kongl. Maj:ts förfogande

för tilltänkta arbeten och åtgärder, hvilka med de ändamål,

hvarför anslagen äro afsedda, icke ega någon direkt gemenskap. Lika

med Departements-chefen anser Utskottet det vara af stor vigt att åtgärder

i den af honom angifna syftning blifva vid stationerna vidtagna;

men det synes Utskottet böra leda till mera reda och enkelhet vid redovisningen,

likasom det otvifvelaktigt bäst öfverensstämmer med hittills

iakttagna former, att, sedan grunderna för de afsedda förändringarne

blifvit bestämda och beräkningar öfver de dermed förknippade kostnader

uppgjorda, Riksdagen blir i tillfälle att, efter frågans pröfning, såväl

vidtaga de förändringar i afseende å anslagen under hufvudtiteln, hvartill

anledningar då må förefinnas, som äfven anvisa tillfälligt anslag för

de kostnader, som af öfvergången föranledas. Hvad särskildt beträffar

den behållning, som genom indragning af skärgårdsartilleriets depot i

Göteborg uppkommer i utgifterna för läkarevården derstädes, torde densamma,

såsom redan till beloppet känd, böra från anslaget till sjöförsvarets

stationer afföras; utgörande denna behållning, på sätt under 7:de

punkten härofvan är närmare omförmäldt, ett belopp af 1,484 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet, jemte erinran

att frågan om öfverflyttning till landtförsvaret af marinregementet

äfvensom vissa båtsmansnummer beror på behandling af Riksdagens särskilda

Utskott, hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag angående

dispositionsrätt öfver behållningarne å vissa

anslag icke må af Riksdagen bifallas;

b) att anslaget till »aflöningstaterna vid sjöförsvarets

stationer» må minskas med ett belopp af 1,484

R:dr; och

c) att de under förevarande hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag i öfrigt må till oförändrade belopp

bibehållas, dock med iakttagande af de afdrag och

jemkningar, som kunna blifva en följd af Riksdagens

beslut i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag

om öfverflyttning till landtförsvaret af marinregementet

äfvensom vissa båtsmansnummer.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

37

21 :c. Med afseende på dispositionen af de s. k. allmänna besparingarne

under Riks-statens särskilda hufvudtitlar yttrade Rikets Ständer

uti underdånig skrifvelse den 12 Maj 1841, hurusom Rikets Ständer

beslutit, att de besparingar, hvilka intill nästa riksdag kunde å någon

eller några af hufvudtitlarne uppkomma, finge fortfarande af Kongl.

Maj:t användas till sådana af Rikets Ständer ej förut, pröfvade utgifter,

hvilka dädanefter kunde finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof

påkallade, för samma ändamål, som med hvarje hufvudtitelns anslag

afsåges, och hvilka utgifter alltid måste vara tillfälliga och icke af permanent

egenskap; att sålunda besparingarne i intet fall måtte komma

i fråga att begagnas till bestridande af årliga löner och arfvoden, hvilka

borde råtta sig efter den statsreglering, som af Rikets Ständer blifvit

godkänd och måste betraktas såsom gällande, intilldess densamma i vederbörlig

ordning förändrades; samt att vid denna disposition i öfrigt

skulle iakttagas, att de besparingar, som ett år reserverades, kunde ett

följande år användas.

Dessa föreskrifter äro sedermera icke ändrade, utan hafva i riksdagsbesluten

fortfarande åberopats, hvarjemte i allmänhet städse iakttagits

den af samma föreskrifter tydligt framgående och dessutom i

sjelfva beskaffenheten af ifrågavarande tillgångar grundade regel, att

disposition icke egt rum af förväntade, utan endast af redan under ett

föregående år uppkomna besparingar. Då nu emellertid utaf den vid

statsråds-protokollet för Femte Hufvudtiteln fogade utgiftsstat inhemtas,

att till utgående af besparingarne under nämnda hufvudtitel äro upptagna

utgifter till ett sammanräknad! belopp af 23,098 R:dr 93 öre,

hvilka, med undantag af 5,282 R:dr 93 öre till genomförande af den

nya aflöningsstaten för sjöförsvarets officerskorpser, synas vara sedan

flera år tillbaka och framgent årligen utgående, ehuru till stöd för

samma utgifter endast åberopats för flera år sedan meddelade nådiga

dispositioner, hvarförutan samma utgifter till större delen utgöra löner,

löneförhöjningar eller arfvoden, har Utskottet, då ett sådant förfarande

icke är med en rätt tillämpning af förrberörda föreskrifter förenligt,

ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte å detta förhållande fästa Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

22:o. Uti frågor, tillhörande den ordinarie statsregleringen under

Femte Hufvudtiteln, hafva nedannämnda, af enskilde motionärer gjorda

framställningar blifvit till Stats-Utskottet remitterade, nemligen:

af Herr F. Ad:son Palander, som i motion inom Andra Kammaren

Angående dia

positionen af

hufvudtitelns

allmänna besparingar.

Avgående

motioner af

Herr F. Palahder

m. fl.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11.

(N:o 2) af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte uti underdånig

skrifvelse till Kongl. Maj:t

A. uttala såsom sin åsigt:

l:o. Att hufvuduppgiften för Sveriges sjökrigsmakt är att i händelse

af krig utgöra ett kraftigt kust- och skärgårdsförsvar, och att

alltså sjöförsvarets personal och materiel böra organiseras och beredas

med hufvudsakligt afseende på denna uppgift.

2:o. Att talrikare sjökrigspersonal icke bör vara ständigt uppsatt

än som erfordras till stam för vårt sjöförsvar, och att den personal,

som kan beräknas komma att derutöfver erfordras, bör, enligt derför

från tid till tid fastställd plan, stå att erhålla ur en reserv, organiserad

ibland dem af landets sjöfartsidkande befolkning, hvilka i krigstid äro

tjenstepligtiga.

3:o. Att vid tillämpningen på befäls- och underbefälspersonalen

af den i andra punkten uppställda regel bör iakttagas, att de officerare

och underofficerare, hvilka i och för krigsfartygsmaterielens användande

komma att finnas, organiseras på en korps.

4:o. Att båtsinanshållet, som numera icke motsvarar det dermed

afsedda ändamålet, bör, så fort sådant med afseende på det allmännas

fördel låter sig göra, upphöra att utgöra en del af sjöförsvarets personal.

5:o. Att stations- och varfstjensten samt redovisningsväsendet

och förvaltningen böra, i sammanhang med förminskandet af den fasta

sjökrigspersonalen samt båtsmanshällets upphörande, förenklas, hvarvid

väl organiserade in- och utländska privata etablissementer i tillämpliga

delar böra tjena såsom förebild.

B. för sin del besluta:

l:o. Att i mån af nuvarande båtsmäns inträffande afgång de

nummer af båtsinanshållet, rörande hvilka icke innevarande års Riksdag

till äfventyrs annorledes beslutar, må sättas pa vakans tillsvidare, samt

de i följd'' deraf inflytande vakans-afgifterna tillsvidare af Kongl. Maj:t

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

39

disponeras för beredande af nödig bevakning och handräckning vid sjöförsvarets

stationer, och hvad derutaf för detta ändamål icke erfordras,

för anskaffande af nödig sjökrigsmateriel.

2:o. Att de besparingar, hvilka kunna göras å de på Femte

Hufvudtiteln under rubrikerna »Aflöningsstater», »Materielen» och »Diverse

anslag» för närvarande uppförda anslag, må af Kong]. Maj:t disponeras

i och för förenkling af förvaltning och redovisning vid sjövapnets

stationer, och hvad som för detta ändamål icke erfordras, för anskaffande

af nödig sjökrigsmateriel.

C. hos Kongl. May.t i underdånighet anhålla:

Att, i händelse de af Riksdagen ofvan uttalade åsigter vinna

Kongl. Maj:ts godkännande, Kongl. Maj:t täcktes till en kommande riksdag

i ämnet aflåta nådigt förslag;

af Herr N. S. von Iioch, som i motion inom Första Kammaren

(N:o 15) hemställt, att Riksdagen för sin del måtte besluta, det de enligt

Kongl. Maj:ts Proposition för sjöförsvaret afsedda 3,779 båtsmän, i

mån af afgång, ställas på vakans, emot en för alla tider bestämd skälig

afgift, hvilken för Blekinge krono- och skatte-rusthållare föreslås till

65 R:dr för båtsman, som hålles af ett helt mantal, och 60 R:dr för

båtsman, som hålles af mindre hemmansdel; att Riksdagen för sin del

måtte förklara, det alla de efter den 6 Juni 1809 utan representationens

bifall meddelade stadganden, hvarigenom rusthållare i Blekinge

såsom sådan blifvit förpligtad till ny eller förändrad skyldighet eller

utgift och dertill rusthållare icke särskildt genom skriftligt aftal för sitt

rusthåll lemnat bifall, upphört att vara gällande, samt att således föreskrifterna

i Kongl. Brefven af den 1 Maj 1868, angående sättet för utgörande af

spanmål och foder, af den 15 November 1864 och den 30 Oktober 1866,

angående vedbrand till båtsmän, och af den 15 Januari 1839, i hvad det

innefattar oriktig uppgift angående innehållet af Kongl. Brefvet den 14

Juli 1835, i afseende å vakansafgift för båtsman, icke vidare böra af

administrativ myndighet eller domstol åberopas och tillämpas; samt att

Riksdagen för sin del medgifver, det rusthållare i Blekinge, som med

Kronan träffat aftal om erläggande af vakansafgift, efter afgång af dåvarande

båtsman, må tillåtas träffa nytt aftal med denne angående hans

löneförmåner för återstående tjenstetid, samt till undvikande af nybygg
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 14.

nåd å torp eller vidare tvist om reparationer å, gammal byggnad lemna

båtsman en årlig hushyra af 8 R:dr;

af Herr Öla Månsson från Blekinge län, som i motion inom Andra

Kammaren (N:o 144) hemställt, att Riksdagen för sin del måtte besluta,

att hela båtsmansindelningen, hvilande på rust- eller rotehåll,

upphäfves för att efter en öfvergångstid af tio eller femton år alldeles

försvinna; att under öfvergångstiden rust- och rotehållare vid båtsmansindelningen

erlägga vakansafgifter lämpade efter rotens större eller

mindre hemmantal, högst 70 och minst 50 R:dr, i mån som ledighet

inträffar, och att dessa vakansafgifter oförryckta måtte användas till

förhyrande af dugligt och sjövant manskap för Flottans behof samt till

förstärkning af Flottans materiel; samt

af Herr F. Pettersson från Calmar län, hvilken i motion inom Andra

Kammaren (N:o 54) hemställt, att Riksdagen ville för sin del besluta,

att nuvarande båtsmanshållet på Öland skulle upphöra att utgöras

och att derföre skulle erläggas lämplig vakansafgift.

Beträffande de af förstbemälde motionär uttalade åsigter i afseende

på ordnandet af sjöförsvarets personal och materiel och särskildt i fråga

om befäls- och underbefälspersonalens organisation, får Utskottet erinra,

hurusomredan uti det vid Kongl. Maj:ts till Rikets åren 1862—1863 församlade

Ständer afiåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd

och behof, fogade statsråds-protokoll den åsigt uttalades, att sjökrigspersonalen

borde fördelas på tvänne särskilda korpser, den ena för det inre

och den andra för det yttre eller djupgående sjöförsvaret, och Kongl.

Maj:t begärde då, att de atlöningsbesparingar, hvilka kunde uppkomma

genom indragning af den i följd af förestående förändringar uti sjökrigsmaterielen

vid flottan öfverflödig blifvande personal, måtte vid personalens

reorganisation få användas; hvilken nådiga begäran jemväl vann

Riksdagens bifall. Vid nästpåföljda eller 1865—1866 årens riksdag meddelades,

hurusom Kongl. Maj:t den 16 September 1865, med gillande

af ett utaf vederbörande Departementschef då framstäldt förslag till

förändrad organisation af flottans officers- och underofficers-korpser,

hvilken organisation skulle träda i verkställighet den 1 April 1866, beslutit

och förordnat, att ifrån Kongl. Maj:ts flotta, hvilken skulle benämnas

Kongl. Flottan samt fortfarande och hufvudsakligast vara egnad

åt rikets yttre kust- och sjöförsvar och derjemte äfven på aflägsnare haf

upprätthålla

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

41

upprätthålla svenska flaggans anseende och hos främmande folk bevaka

våra intressen, skulle befäl till uppgifvet antal öfverflyttas till en korps,

hvilken komrae att erhålla benämning af Kongl. Skär g år ds-artilleriet och

förnämligast skulle hafva till uppgift försvaret af landets inre skärgårdar

och farvatten, men derjemte att på flytande materiel understödja

sjöfästningarnes försvar och öfvas, att den kunde i någon mån, om så

skulle erfordras, tjenstgöra på dessa fästningar; varande i afseende å

organisationens syftemål i öfrigt åberopade de vid den nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof fogade »Grunder för

ombildning af Sveriges sjöförsvar», livilka, bland annat, innehöllo, att

skärgårds-artilleriet icke borde annorlunda uppfattas än såsom ett artilleriregemente

med flytande lavetter, hvars uppgift blefve icke blott att

hindra fiendens fartyg framtränga genom positionerna i våra skärgårdar

samt att vid dessa strider veta att begagna fältverk, försänkningar, stängsel,

minor, m. m., utan äfven att ikläda sig den ej mindre vigtiga rolen,

när fiendtlig armé nalkades stränderna af våra inre farleder, att då

angripa densamma, samt att blifva en flankbetäckning för vår egen

armé, när hon stödde sig vid ett farbart vattendrag. Äfven kring sjöfästningarne

borde skärgårds-artilleriet, medelst sina pansarklädda flytande

lavetter, bidraga till försvaret; och å sjelfva fästningarne, åtminstone

de vigtigare af dem, öfvertaga en del af befälsplatserna, vara kanonbetjeningens

förhandsmän samt bestrida båttjenstgöringen. Det skulle

derjemte betjena och fortskaffa ett lättrörligt landstignings-artilleri, hvilket

på land kunde uppträda i likartad tjenstgöring med arméen och

vid många tillfällen göra tjenst som en skicklig pioniertrupp. Vidkommande

materielen borde det yttre sjöförsvarets fartyg vara af den konstruktion,

som motsvarade fordringarne för öppen sjö. Alla borde de

vara så beskaffade, att de kunde kryssa på närgränsande farvatten, och

en del af dem borde vara afsedd att äfven kunna besegla de aflägsnaste

haf. Till flottan borde således öfverlemnas sjöförsvarets alla bevärade

fartyg, som voro försedda med stående tackling, från och med det

fregattacklade ned till kanonångslupen, äfvensom de, hvilka för nyssnämnda

fordringar voro till längd eller djupgående af så stora dimensioner,

att de icke kunde med fördel manövreras i våra trängre skärgårdar.

Skärgårds-artilleriets fartygsmateriel borde utgöras af grundgående

fartyg, hufvudsakligast framdrifna medelst maskinkraft. Icke något

fartyg tillhörande detta vapen borde ega stående tackling, men väl

lätta, för tillfället uppsatta master för flygande rå- eller snedsegel. Det

sjömanskap, som här erfordrades, inskränkte sig således till vanlig båtBih.

till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

segling, till att kunna styra och ro samt att ega vana vid den del af

ångbåtsmanövern, som omfattar bedömandet af fartygets rörelsekraft.

Befälspersonalen borde jemväl ega erforderlig yrkesskicklighet att kunna

gå utomskärs längs utmed våra kuster. De tre monitorer, som då voro

under byggnad, skulle tillhöra det yttre försvaret, hvaremot för det

inre försvaret borde anskaffas så grundgående fartyg som möjligt, med

ångkraft, groft artilleri samt bepansring, men ej af större dimensioner,

än att de genom slussarne i Göta kanal i nödfall kunde inkomma på

våra stora insjöar. Derjemte kräfde behofvet ännu mindre och lättrörligare

båtar för fortskaffandet af ett landstigningsartilleri, hvilket, tillgängligt

på våra talrika inre vattendrag, kunde landsättas och uppträda

på en terräng, der icke något annat artilleri, beroende af anspann,

kunde röra sig.

Kongl. Maj:t,s nådiga framställning angående tillämpningen af denna

organisation rönte af Rikets Ständer det tillmötesgående, att, de icke

endast, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat, medgåfvo att de för

befäls- och underbefälspersonalen förut anvisade medel finge, för tillämpning

af de nya lönestaterna och organisationens fullständiga genomförande,

fortfarande och framgent användas, utan äfven, oaktadt sådant

icke var af Kongl. Maj:t direkt begärdt, anvisade ett årligt belopp af

75,000 R:dr för påskyndande af genomförandet utaf de förändrade lönestaterna

för officers- och underofficers-personalen. Vid 1867 års riksdag

höjdes anslaget till aflöningsstaterna ytterligare med ett belopp af

3,467 R:dr 5 öre för full tillämpning af den nya aflöningsstaten för

sjöförsvarets underofficerspersonal.

Vid betraktande af den tid, som förflutit sedan den nya organisationen

blifvit efter flera års förberedelser satt i verket, den beredvillighet,

hvarmed Riksdagen anvisat särskilda medel till förändringens skyndsamma

genomförande, samt slutligen den bestämdhet, hvarmed de s. k.

Grunderna angåfvo de blifvande tvänne vapnens beskaffenhet och fullkomliga

oförenlighet med hvarandra ■—- en bestämdhet, som var egnad

att förtaga hvarje tvifvel om den fullkomliga klarheten och helgjutenheten

af den blifvande organisationen — kan det icke undgå att väcka

uppmärksamhet, hurusom den så mycket framhållna skiljaktigheten

mellan de begge vapnen hvad personalen och dess användande beträffar

ännu icke lyckats att i verkligheten framträda. Åtskilliga såsom synnerligen

vigtiga angifna förrättningar, de der skulle i hög grad bidraga

att göra skärgårds-artilleriet till ett vid landets försvar särdeles gagneligt

vapen, synas hafva redan från början blifvit öfvergifna; och flera

på sednare tiden vidtagna åtgärder hafva till och med gått i alldeles

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

43

motsatt riktning mot hvad man borde antaga såsom följd af åtskilliga

uti förrberörda »Grunder» med bestämdhet uttalade satser.

Så är uti dessa grunder på liera ställen framhållen vigten af ett

för inlandsfarvattnen lämpadt flytande artilleri, afsedt att ej endast utgöra

flankbetäckning för landtarméen, utan äfven uppträda i likartad

tjenstgöring med denna både såsom artilleri- och pioniertrupp. Det

vill emellertid synas som om alla tankar på en sådan användning af

skärgårds-artilleriet blifvit genast efter den nya organisationens införande

alldeles lemnade å sido, enär uti de sedermera till Riksdagen aflåta

a nådiga Propositioner angående Femte Hufvudtiteln icke något förslag

i denna syftning tinnes framstäldt, eller ens med något ord antydt.

I det vid deri nådiga Propositionen till 1868 års Riksdag fogade statsråds-protokoll

omförmälas, såsom afsedda att anskaffas, dels torn fartyg af

samma modell, som de redan färdiga, dels »mindre kostsamma fartyg,

som, lika tillräckligt skyddade, jemväl föra en lika kraftig bestyckning

som tornfartygen, dels andra för samma ändamål.» Vid 1869 års riksdag

framhölls endast behofvet af kraftiga, bepansrade kanonbåtar och

starka monitorer äfvensom af grofva kanoner. Allt detta tyckes utvisa

att man hvad materielen beträffar haft till syfte beskjutning af fartyg

och möjligheten att genomtränga dessas tjocka jernpansar, — ingalunda

ett artilleri af beskaffenhet att närma sig till fältartilleriet. I statsråds-protokollet

till 1870 års nådiga Proposition är förhållandet härutinnan

endast så till Aida förändradt, att man börjat frigöra sig från det

hämmande band Göta-kanalslussarnes små dimensioner dittills lagt på

konstruktionen af de för skärgårds-artilleriet afsedda fartyg; och genom

bestämmelserna i afseende å de under sistlidna sommar beställda fartyg

torde det sista steget till en sådan frigörelse vara taget, men dermed

lära val också tankarne på skärgårds-artilleriets mångsidiga användning

in uti hjertat af landet få anses öfvergifna.

Jemväl i afseende på användandet af så väl personal som redan

befintlig materiel, synes det som vore den så skarpt betecknade gränsen

mellan de begge vapnen, flottan och skärgårds-artilleriet, i verkligheten

vida svårare att bestämma, än man efter merbemälda »Grunder» skulle vara

böjd att antaga. Deruti uttalas, på sätt ofvan är omförmäldt, med bestämdhet,

att de förut befintliga kanonångsluparne vore att hänföra till

det s. k. yttre sjöförsvaret eller Kongl. Flottan, men, enligt de till sistlidna

Riksdags särskilda Utskott lemnade officiela uppgifter, tillhör ännu

flertalet af dessa fartyg, eller 7 af befintliga 10 stycken, skärgårds-artilleriet,

användas, under befäl af officerare och bemannade med manskap

tillhörande detta vapen, vid dess årliga öfningar och hafva vid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-UtsJc»ttets Utlåtande N:o 14.

flera tillfällen varit afsända till åtskilliga delar af landets kuster för att

bistå strandade fartyg eller tillhandagå med bogsering, alldeles på samma

sätt som likadana fartyg, under befäl af officerare från Kongl. Flottan,

samtidigt, eller vid andra tillfällen varit använda på andra punkter af

kusten. Så inhemtas af Kongl. Majrts till Riksdagarne afgifna berättelser

angående hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit, hurusom 1867

års höst kanonångslupen Alfhild, hvilken ännu tillhör skärgårds-artilleriet,

varit beordrad till de norrländska hamnarne, dels med transport

af spanmål och dels för inbogsering af spanmålsfartyg, äfvensom att

sedermera samma fartyg och på sista tiden äfven den jemväl skärgårdsartilleriet

tillhörande kanonångslupen Svensksund varit under den svårare

årstiden stationerade vid Gotland, i ändamål att vara till hjelp åt

haverister och nödställda fartyg, under det kanonångslupen Gunhild,

som tillhör Kongl. Flottan, varit i enahanda ändamål stationerad å rikets

vestkust. Då nu för dylika förrättningar några militäriska insigter alldeles

icke erfordras, men deremot ganska mycken vana och erfarenhet

såsom sjöman, vill det häraf synas, som skulle den enligt »Grunderna»

så bestämdt gifna och så oundgängligen nödiga skilnaden emellan begge

vapnen i verkligheten icke kunnat upprätthållas, då de reglor, som angifvits

såsom grundade på obestridliga sakförhållanden, eljest otvifvelaktigt

skulle vunnit tillämpning. Samma slutsats synes äfven kunna

dragas af det sätt, hvarpå undervisningen för inträde vid skärgårdsartilleriet

blifvit ordnad, i det att denna undervisning icke blott till

hufvudsaklig del förlagts till den nybildade sjökrigsskolan, utan äfven

omfattar tjenstgöring ombord å sjögående fartyg, hvarigenom också för

öfrigt, gifves vid handen, att transport från arméen till skärgårds-artilleriet

hädanefter väl icke kan, på sätt i »Grunderna» antagits, komma

att ega rum. Utskottet betviflar ingalunda att de omförmälda åtgärderna

varit icke blott välberäknade, utan äfven af erkändt behof påkallade,

men har icke kunnat underlåta framvisa, huruledes de i allmänhet

synas stå i strid emot sjelfva hufvudgrunderna i den sednast

gjorda organisationen.

Hvad de nuvarande monitorerna beträffar, lär det väl ej kunna

förnekas att de, om än både sjödugliga och försvarskraftiga, icke kunna

uträtta mycket på öppna sjön, der deras ringa snabbhet sätter dem ur

stånd lika mycket att tvinga en svagare fiende till strid, som att undvika

striden med en starkare, — en åsigt, som äfven finnes otvetydigt

uttalad uti statsråds-protokollet vid den nådiga Propositionen till nu

församlade Riksdag. Om nu äfven ekonomiska skäl tala för deras fortfarande

förläggande till Carlskrona under fred, enär de med mycken

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

45

fördel kunna i der befintliga dockor förvaras, synas de likväl, i fråga

om användning under krig, böra anses tillhöra skärgårdsförsvaret. I

nyssberörda statsråds-protokoll (pag. 36 och 37) betraktas de också helt

och hållet utur denna synpunkt, och vid deras jemförelse med smärre

pansrade fartyg är utgångspunkten den, att inom kortaste tid framföra

det största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms

försvar. Ehuru hittills befälet å dylika fartyg plägat uppdragas åt officerare

af Kongl. Flottan, blir dock ett sådant befäl icke blott under

krig, utan, såsom af motionären jemväl blifvit erinraclt, äfven under

freden hufvudsakligen af samma beskaffenhet som de befäl, hvilka tillkomma

skärgårds-artilleriets officerare, — ett förhållande, som framträder

ännu bestämdare sedan sistnämnda vapen fått sig tillagda fartyg

af så ansenliga dimensioner, som några af de sednast till byggnad företagna

pansrade kanonbåtarne. Då dessa olika slag af fartyg hafva samma

fält för sin verksamhet, måste det blifva svårt att på ett tillfredsställande

sätt uppdraga gränsen mellan de olika egenskaper och färdigheter,

som för befälet å ena och andra slaget erfordras.

Om således monitorerna hänvisas till den plats inom vapnet,

som, på sätt nyss är antydt, synes vara den rätta, torde den materiel,

som för det yttre, sjögående sjöförsvaret återstår och kan, med hänseende

till snabbhet och öfriga egenskaper, anses någorlunda tidsenlig,

blifva inskränkt till några få fartyg. Icke heller är det troligt, att antalet

af fartyg, afsedda för de enda ändamål, hvilka nu med dem skulle

ernås, nemligen under fred upprätthållandet af flaggans anseende äfven

på aflägsna haf och under krig skadandet af fiendens hanclelssjöfart,

skall någonsin blifva så ansenligt, att det sista och vigtigaste ändamålet

i någon betydande mån kan vinnas. Den uppgift, våra fåtaliga sjögående

fartyg må anses kallade att omedelbart lösa, är sålunda hufvudsakligen

af mera fredlig natur, eller att, såsom redan blifvit sagdt, visa vår

flagga på aflägsnare haf och derstädes upprätthålla dess anseende. Men

denna eskader, huru liten den må vara, bör dock hafva äfven ett annat,

fast mera medelbart, värf att utföra, det nemligen att bidraga till utvecklingen

af de egenskaper, insigter och färdigheter, hvilka väl svårligen

kunna undvaras äfven af befäl och manskap på de för kustförsvaret

afsedda fartygen, om detta befäl och manskap skall vara i stånd

att motsvara de anspråk, som måste på dem ställas.

Då nu den egentliga sjögående flottan oundvikligen blir inskränkt

till ett litet fåtal fartyg, då behofvet af sjömansöfning äfven för skärgårdsartilleriets

officerare icke lärer kunna förbises, — hvarom, på sätt ofvan

är antydt, ett erkännande är lemnadt i det sätt, hvarpå undervis
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4fi

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14„

ningen för blifvande officerare vid detta vapen blifvit, ordnad, — oeh

då det vapen, som bestrider försvaret af landets kuster och skärgårdar,

i alla händelser måste anses såsom det hufvudsakliga, torde den tanken

ligga nära till hands, att något fullgiltig^ skäl för de båda vapnens

särskiljande icke förefinnes, helst det ringa antal officerare, som må erfordras

såsom specielt och uteslutande afsedda för de få sjögående

fartygen, lätteligen borde kunna utväljas utur den gemensamma officerskorpsen.

Härtill kommer att, enligt hvad här ofvan under 8:de punkten

är omförmäldt, fråga redan är väckt om en ytterligare minskning

af sjövapnets nuvarande personal. Uti oftaberörda statsråds-protokoll

har i afseende härå chefen för Sjöförsvars-departementet yttrat, att

han efter noggran pröfning af förhållandena kommit till den öfvertygelse,

att någon minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regementsofficerare

och underofficerare angår, bör under vissa förutsättningar

kunna ega rum; och vid sådant förhållande synes den åsigt, hvaråt

motionären gifvit uttryck och hvilken Utskottet icke kan annat än dela,

angående önskvärdheten af de båda vapnens förening, nu böra komma

under ompröfning.

Då emellertid Utskottet nogsamt inser svårigheten och olämpligheten

att framställa något egentligt yrkande i ämnen af förevarande

beskaffenhet, hvilka endast af Kong!. Maj:t kunna erhålla den noggranna

och mångsidiga pröfning, som erfordras innan en förändring i det nuvarande

tillståndet beslutes, inskränker sig Utskottet till den hemställan,

a) det ville Riksdagen i underdånig skrifvelse anhålla,

att, vid företagande af frågan om indragning inom

sjöförsvarets nuvarande befälspersonal och manskap,

Kongl. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga under

ompröfning, huruvida icke en förening af sjövapnets

begge korpser lämpligen kunde ega rum.

Vidkommande derefter Herr Palanders i förrberörda motion väckta

förslag, att båtsmanshåll måtte upphöra att utgöra en del af sjöförsvarets

personal samt ställas på vakans, äfvensom de af Herrar von

Kock, Ola Månsson och F. Pettersson i likartadt syfte gjorda yrkanden,

får Utskottet erinra, att den i anledning af 1868 års Riksdags anhållan

nedsatta komité för utredning af frågan om lindring i båtsmanhållet

numera afgifvit underdånigt Betänkande, hvilket ännu icke varit föremål

för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, samt att på särskilda Utskottets behandling

beror Kongl. Maj:ts nådiga förslag om öfverflyttning till landtförsvaret

af ett betydligt antal båtsmansnummer. I följd häraf och då

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

47

de af Herr Palander i (ifrigt, gjorda framställningar, om än väl förtjenta

af uppmärksamhet, nu icke kunna till omedelbart afgörande upptagas,

hemställer Utskottet:

b) att Herr Palanders förevarande motion i öfrigt icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

c) att Herrar N. S. von Kochs, Ola Månssons och F.

Petterssons omfönnälda motioner icke heller må till

någon åtgärd föranleda.

23:o. Till två pansarbåtar har Kongl. Makt äskat ett extra anslag

af 540,000 R:dr. ö

Dessa pansarbåtar äro beräknade att byggas af samma dimensioner,

som de tvänne, hvilka för medel från det sistlidne höst lyftadeUilla

kreditivet nu äro under byggnad och således något större än de förut

byggda pansarbåtarne Garmer och Sköld De äro dock afsedde att

kunna passera Södertelje shiss, som är större än slussarne i Göta kanal

och deras pansar å tornet kommer att hålla 17 verktum med 12 tums

ekbackning å frontsidan, som företrädesvis blir utsatt för fiendens grofva

artilleri, samt 5 tum med 12 tums ekbackning å den öfriga delen, till

skydd mot fältartilleri och infanterield.

Utskottet tillstyrker,

att det till tvänne pansarbåtar äskade anslag 540,000

R:dr må af Riksdagen beviljas.

24:o. Till ett beväradt, snabbgående rekognosceringsfartyg är

äskadt ett extra anslag af 120,000 R:dr; och då ett dylikt fartyg torde

kunna anses för. sjövapnet vara oundgängligen behöfiigt, får Utskottet,

under förutsättning, att ett i afseende på så väl snabbhet som öfriga

egenskaper fullt tidsenligt fartyg kan för den begärda summan anskaffas,

tillstyrka,

att till ett beväradt, snabbgående rekognosceringsfartyg

må anvisas ett extra anslag af 120,000 R:dr?

25:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 80,000 R:dr

till 4 stycken grofva refilade kanoner och 130,000 R:dr till projektiler

för dessa kanoner.

Af statsråds-protokollet inhemtas, att sjöförsvaret innevarande år,

då de nu under arbete varande pansarbrytande kanoner blifva fulländade,

Angående

anslag till

pansarbåtar.

Angående

anslag till ett

rekognosceringsfartyg
-

Angående

anslag till

kanoner och

projektiler.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 14.

eger endast 13 stycken sådana kanoner, deraf 11 refflade och 2 slätborrade;

hvadan Utskottet tillstyrker:

a) att till 4 stycken grofva refflade kanoner må anvisas

för år 1872 ett extra anslag af 80,000 R:dr; och

b) att till projektiler för grofva kanoner må jemväl

på extra stat för år 1872 anvisas ett extra anslag

af 130,000 R:dr.

Angående 26:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att för fortsatta försök

anslag tdi jnec[ min o r samt anskaffning af minmateriel äfvensom för anskaffning af

^ ^ mitrailleuser måtte anvisas ett belopp af 50,000 R:dr; och då

mitraiiieuser. äfven <}essa anslagsbehof synts Utskottet vara af stor och obestridlig

vigt, tillstyrker Utskottet,

att för fortsatta försök med minor samt anskaffning

af minmateriel äfvensom för anskaffning af s. k. mitrailleuser

måtte för år 1872 anvisas ett extra anslag

af 50,000 R:dr.

Angående 27:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt, till Stats
Tr^åw

e’n Utskottet remitterad motion (N:o 34) har Herr Erik Häggström, af anförda

yrBanden, skäl, föreslagit, att Riksdagen af besparade fyr- och båkmedel måtte

bevilja anslag till uppförande och underhåll af en fyr på klippan »Bonden»

i norra Qvarken; och att, intill dess lotsverkets medel lemna tillgång

till uppbyggande af inseglingsfyrar vid inloppen till Umeå och Ratans

hamnar, Riksdagen ville anslå 1,000 R:dr årligen eller det belopp, som

erfordrades för inköp af lysmateriel samt uppsättning och vård af de

utaf Lotsverket uppsända lanternor, att under höstmånaderna begagnas

vid Bredskärs och Ratans lotsplatser till ledning vid insegling i dessa

hamnar.

Att fyr- och båkmedlen lemnat — likasom de väl kunna anses

framgent lemna — full tillgång för fyrväsendets utveckling, torde tillräckligt

ådagaläggas deraf, att då antalet fyrar vid 1860 års början utgjorde

35, hade detta antal vid 1870 års början stigit lill 53; och då

således anvisandet af särskilda medel för dylika ändamål icke synes

böra ifrågakomma samt fyr- och båkmedlen äfvensom de derå uppkommande

öfverskott äro ställda till disposition af Kongl. Maj:t, som icke

lärer underlåta tillse, att de platser, som företrädesvis äro i behof af

fyrar, varda, i mån af tillgångar, dermed försedda, hemställer Utskottet,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

49

att Herr Erik Häggströms förevarande motion må af

Riksdagen leinnas utan afseende.

Stockholm den 23 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

Vid 5:te punkten (angående ombildning af Förvaltningen af sjöärendena):
af

Herr L. M. Nordenfelt, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet aflåtna nådiga Proposition;

af Herr Carl Ifvarsson: »Om ock den af Kongl. Maj:t föreslagna

ombildningen af Förvaltningen af sjöärendena icke kan anses ega något

så väsendtligt företräde framför den nuvarande kollegiala inrättningen,

att densamma bort tillstyrkas —- något hvarom tvekan äfven hos mig

uppstått, — så anser jag dock att Utskottet bort förorda det af departementschefen

omförmälda hufvudsyftet, eller en förening af Landt- och

Sjöförsvars-departementen, och i sammanhang dermed en mera genomgripande

reform i förvaltningen; hvaremot det loford, Utskottet egnat den

kollegiala styrelsen, desto heldre bort uteblifva, som dess åtgärder helt

nyligen varit föremål för temligen allvarsamma anmärkningar. Jag tror

nemligen att hvad bemälde chef anfört derom, »att den riktning, Sveriges

sjöförsvar under sednare tiden erhållit och hvilken, i betraktande

af landets tillgångar, antagligen kommer att följas, hänvisar derpå, att

Sveriges försvar till sjös hufvudsakligen kommer att utföras i omedelbart

samband med dess landtförsvar», samt att »full enhet i ledningen

af de olika slagen stridskrafter är under sådana förhållanden nödvändig»

är väl grundadt och således förtjenar erkännande; äfvensom jag har anBili.

till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 7 Hå/t. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

ledning antaga det byråinrättningen eger företräde framför den kollegiala

styrelsen i fråga om förvaltningen. Och är det med anledning häraf,

som jag härmedelst reserverar mig emot Utskottets i strid mot denna

min åsigt beslutade motivering af dess utlåtande i denna punkt».

Häruti instämde Herrar P. O. Hörnfeldt, Lins Oloj Larsson, J.

Rundbäck, Ola Bosson Olsson och Sven Nilsson i Efveröd.

Vid 9:de punkten (angående dispositionen af vissa delar utaf aflöningsanslaget

för sjöförsvarets stationer m. m.) af Herr L. M. Nordenfelt,

hvilken yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet framställda förslag.

Vid 18:de punkten mom. a, (angående anslaget till sjömätmngar)

af Herr L. M. Nordenfelt, som ansåg Kongl. Maj:ts i denna fråga gjorda

nådiga framställning höra af Riksdagen bifallas.

Vid 22:dra punkten mom. a (angående Herr F. Palanders motion):

af Herr L. i\l. Nordenfelt]

af Herr C. Ekman;

af Herrar C Petré, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, Carl Ifvarsson,

Liss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson, A. W. Dufwa, Sven Nilsson

i Efveröd och Carl Isak Bengtsson, hvilka nio ledamöter ansågo Utskottet

böra tillstyrka Riksdagen att hos Kong]. Maj:t i underdånig skrifvelse

anhålla, »det Kongl. Maj:t behagade taga under öfvervägande, huruvida

icke en förändrad organisation af sjöförsvaret, afseende minskning

af så väl befäl som båtsmän och öfrigt manskap vore af omständigheterna

påkallad, samt att i sådant fall Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition i ämnet».

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

1871 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsan slag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Oindelt spanmål.

Mått.

Yärde förslagsvis

ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

15,000

S 18,900

4,100

35,250

21,470

11,106,437

Sgr

61

24,000 —

o.

R:dr.

30

o.

Kub.fot

80,962:79

40,446

k.

R:dr.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

o.

— 84,936,60

39 8

8358

15,000:- 18,900- 4,100j35,

250- 21,470 —

1,191,373 90

81,053

98

24,000 —

1,225,16491

Tpt

592,888 30

162,000-

80,962

791:40,4851 81 85,020|18:1,391,147 88;

19,177

40,272

12

633,160

162,000

42

Sjöförsvars
Aflönings
Departementschefen.

................................

Departementets Kansli-expedition .......

Departementets Kommando-expedition. .

Förvaltningen af Sjöärendena.............

Sjökrigsskolan........................................

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets statioPenningar:
Nuvarande

beloppet ...........................

Af g år: af anslaget till aflöning åt en

mera indragna Göteborgs depöt ...

Tillkommer: Af det kontanta vedernu

inbegripna oindelta spanmål,

Båtsmansindelningen:

Indelt ränta och ersättning för indragna

Nuvarande beloppet.........................

Tillkommer: Under anslaget nu inock

värdet af 39 kub.fot 8 kannor

Tillskott i de till båtsmansindelningen uti

Materi
Flottans

underhåll, Reservationsanslag.

Flottans nybyggnad, dito.

Flottans nybyggnad och underhåll, ReserOfvanstående

i nu gällande Riks-stat

slag, tillsammans................................

Af det kontanta vederlaget för den unoindelta

spanmål, hvilken från Riks
-

1,980,053;21 i 80,962:79 59,663i—1125,292|30 2,186,308;3o!

I

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

53

under Riks-statens Femte Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Departementet.

stater.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor,

Förslagsanslag.

R:dr.

o.

R:dr.

ner:

förste bataljonsläkare vid nu
-

1,106,437: 30.

1,484: — 1,104,953: 30.

............... 14,750: —

laget för den under anslaget

hvilken från Riks-staten uteslutes.

räntor:

begripna penningar......................

oindelt spanmål .............................

Blekinge län anslagna räntor, Förslagsanslag....

elen.

........... 80,962: 79.

7: 61.

83: 58. 9i; 19.

Sgr

vationsanslag:

för detta ändamål i penningar uppförda 2:ne särskilda an
.

............................................................................ 754,888: 30.

der anslaget till Flottans underhåll upptagna

staten uteslutes................................................. 30,754: 02.

Transport

15,000

18,900 —

4,100—,

35,250—1

21,470—!

1,119,703 30 ---

24,000;—

Summa

Riksmynt.

R:dr.

15,000

18,900

4,100

35,250

21,470

1,119,703

ö.

30

81.053 981 81,053 98

--1—, 24,0001—

1,238,423;30; 81,053''98|l,319,477^28

785,642,321

785,642:32

2,024,065 62! * 81,05398|2,105,119160

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1871 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr. |ö.

Tpt 11,980,053 21

13.500[—

'' 138,200''

118,400]—

Sgr ! 1,024,988130

Förslags a nsl a g.

Indelt rän- ta och er- sättning

för indrag- na räntor.

Oindelt spanmål.

Summa

Riksmynt.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

80,962

S

Kub.fot

59,663

k.

~

R:dr.

125,292

ö.

30

R:dr. ö.

2,186,308 30

630,000 —

60,000 —

10,000 —

230,000 —

15.000 —

20.000 —

20,000

39.000

19,175

15.000

5,000

19,1771 2

138,200

118,400

40,27212,1,065.260 42

II I 1

1,156

___i__

70

—i 630,000

60,000

10,000

230,000

15.000

20.000

20.000

39.000

19,175

15.000

5,000

1,156

70

Tpt 3,314,484 9l| 80,962 79 59,66.3 — 125,292 303,520,740-

Båtsmäns förseende med kojer och täcBåtsmännens

beklädnad, Förslagsanslag,

Beklädnad åt mariner, kanonierer, matro
Diverse
Sjövapnets

öfningar, Reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning............

Sjöexpeditioner till handelns skyddande

För sjömätningar och sjökartekontorets

Lifräddningsanstalterna på rikets kuster,

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura un
Nuvarande

beloppet ............................

Tillkommer: Af det kontanta vederlastationer

och Flottans underhåll nu

Till stipendier för sjöofficerare under anSpanmålsupphandlings-

och bageri-kostDurchmarchekostnader,

Reserv ationsan
För

sjukvård ............................................

För diverse behof.....................................

Rese- och traktamentspenningar, FörSkrifmaterialier

och expenser, ved m. m.

Nuvarande anslag för Förvaltningen och

Afgå för Kommando-expeditionen.........

Skrifmaterialer och expenser ved m. m.

Förslagsanslag:

Nuvarande anslag för Kansli-expeditioTillkommer:

För Kommando-expeditioFör

jemnande af Hufvudtitelns slut
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

55

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor,

Förslagsanslag.

ken, Reservationsanslag.............................

högst.............................................................

ser och skeppsgossar, Reservationsanslag.

anslag.

verksamhet, Reservationsanslag...............

Reservationsanslag.

derhåll, Förslagsanslag:

get för den under anslagen till sjöförsvarets

uppförda oindelta spanmål............ ..........

ställelse i utländsk tjenst eller kommende

nader, Reservationsanslag ...........................

slag .............................................................

slagsanslag ...........................................

för Förvaltningen af sjöärendena:

Departementets Kommando-expedition.

nen .....

nen ....

summa

1000:

Summa

Riksmynt.

R:dr. i ö.

R:dr.

0.

R:dr.

Ö.

Transport

2,024,065|62

81,053

98

2,105,119

60

13,500 —

_

13.500

_

138,200:—

—

138,200

—

118,400;—

—

118,400

—

Sgr

1,055,74232

i

1,055,742 32

480,000: —

1

150,000: —

630,000 —

__

_

630,000

_

60,000!—

—

60,000

—

280.000: —

94,670: 12

324.67012

324.67012

utrikes ......

15.000 —

—

--

15,000

—

20,000 —

—

—

20,000

—

20,000 —

—

20,000

—

39,000 —

—

_

39.000

—

19,175 —

—

19,175

--

15,000 —

—

—

15,000

“

. 5,000: —

.. 1,000: —

4,000 —

........

.

4,000

expeditioner,

1,156: 70

>8 1,018: 58

2,17528

__

_

2,175

28

Transport

3,443,186 02

81,053

983,524,240

--

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1871 års Riks-stat anslår:

Tpt

Sgr

Penningar.

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

R:dr. I ö.

3,314,484:91

27.000

15.000

S:a

1,106,331

70

R:dr.

80,962

650,000

460-

Oindelt spanmål.

Mått.

|Värde förslagsvis

å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Kub.fot k.

59,663

R:dr.

125,292

303,520,740

27.000

15.000

o.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

—1,106,331

o.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

—'' Extra utgifter.............................................

70

650,460

För

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hö10,

000 R:dr till lifräddningsanstalterna

Penningar:

Nuvarande beloppet.........................

Tillkommer, förhöjning ..................

Indelt ränta och ersättning för indragna

4,006,484 91! 81,422 79; 59,663|—1125,292 304,213,200 —

Anm. Tillökningen i Hufvudtiteln

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

57

för sjöförsvarets stationer, Förslagsanslag

handeln.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelt ränta

och ersätt- ning för in- dragna rän- tor, Förslags- anslag.

Summa

v Riksmynt.

Transport

Sgr

R:dr. ö. j R:dr. ö. I R:dr. jo.

3,443,18602 81,05308 3,524,240 —

27.000— i—! 27,000 —

15.0001— ,--|—1 15,000 —

1,191,02040 --—1,191,02040

rande personal (häraf ett särskildt reservationsanslag å

å rikets kuster) Reservationsanslag:

650,000: —

100.000: — 750,000:

räntor, såsom i 1871 års Riks-stat

460:

Summa

750,000 —

460-

750,460,-

4,235,186,02j 81,513984,316,700-

lilifver således 103,500 R:dr

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 A/d. 7 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Litt. B.

Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under

Riks-statens Femte Hufvudtitel.

Sjöförsvars-Departementet.

Till anskaffning af 2 pansarbåtar ................................................................

,, / rekognosceringsiartyg...........................................................................

„ 4 stycken'' grofVa remade kanoner ......................................................

„ projektiler för grofva kanoner................................................................

„ fortsatta försök med minor samt anskaffning af min materiel äfvensom

för anskaffning af s. k. mitrailleuser..................................................

Stats- |

Utskottet i

föreslår:

E:dr.

I

540.000 —

120.000 —

80,000 —

130,000 —

i

50,000 —

Summa ! 920,000-

Stookholm. Associatlons-Boktryckeriet, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:46 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtitel. s. 1 i texten