Sök i Ratio Lex

Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga ieslu uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riksstatens Femte Hufvudtitel.

1871-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:65, Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga ieslu uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riksstatens Femte Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

5

skrifter, som Kongl. Maj:t kan finna för godt meddela, varda

vederbörligen iakttagna;

2:o3 att för ifrågavarande ändamål till Kongl. Maj:ls disposition

på Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp af Etthundrasexton

tusen åttahundratretioåtta R:dr Runt; samt

3:o} att de originalhamllingar, som enligt l:sta punkten

varda af staden Stettin återställda, skola öfverlemnas till Fullmäktige

i Riksgälds-kontoret, för att, sedan de genom Fullmäktiges

försorg blifvil makulerade, bland Kontorets handlingar

förvaras.

Stockholm den 28 April 1871.

På Ståts-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:sou Posse.

K:o 65.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 April 1871, kl. 8 e. m.

Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller

voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga ieslu

uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riksstatens Femte

Hufvudtitel.

(l:sta U. A.)

Sedan Stats-Utskotlet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning af Utskottets

utlåtande N:o 14, angående reglering af utgifterna under Riksstatens Femte

Uufvudtitei, får Utskottet här afgifva svar å erhållna återremisser samt framställa de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

törslag till sammanjemkning af skiljaktiga beslut eller propositioner för votering,

hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o) Uti 5:te punkten både Utskottet af anförda skäl tillstyrkt, att Kongl.

Maj:ts nådiga förslag- angående ombildning af Förvaltningen af sjöärendena till en

Marinförvallning i öfverenssläimneise med de i sådant hänseende angifna grunder

icke måtte af Riksdagen bifallas. Denna punkt är af Första Kammaren till Utskottet

återförvisad, men då Andra Kammaren deri beslutat, får Utskottet, under åberopande

af hvad Utskottet förut i detta ärende anfört, nu endast hemställa,

att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

2:o) Vidare både Utskottet uti 7:de punkten hemställt, att. Riksdagen, med

vidtagande af den förändring, att öfverfältläkarens aflöning uppföres med 5,000 R:dr

lön och 1,800 R:dr arfvode, måtte det af Kongl. Maj:t framlagda förslag till aflöningsstat

för sjöförsvarets läkarepersonal i öfrig! godkänna samt medgifva, att samma

stat finge, i den mån ske kunde, äfven under innevarande år tillämpas. Denna

hemställan är af Första Kammaren bifallen med följande tillägg: ”att det må vara

Kongl. Maj:t obelagel att af de till arfvoden åt extra läkare vid Carlskrona station

afsedda 5,000 R.dr använda en större eller mindre del till anställande af ett ökadt

anta! stipendiater vid Flottan.“ Då emellertid Andra Kammaren godkänt Utskottets

hemställan oförändrad, och någon sammanjemkning mellan dessa olika meningar icke

torde kunna ega rum, får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning, föreslå

följande voteringsproposition:

”Den som vill bifalla förslaget derom att Riksdagen, med vidtagande af den

förändring, att öfverfält läkarens aflöning uppföres med 3,000 R:dr lön och 1,800

R:dr arfvode, måtte det af Kongl. Maj:t framlagda förslag till aflöningsstat för sjöförsvarets

läkarepersonal i öfrigt godkänna samt medgifva, att samma stal må, i deu

mån ske kan, äfven under innevarande år tillämpas, röstar

Ja;

den det ej vill röstar

Nej;

Vinner nej, har Riksdagen bifallit nämnda förslag med tillägg, att det må

vara Kongl. Maj:t obetaget att af de till arfvoden åt extra läkare vid Carlskrona

station afsedda 5,000 R:dr använda en större eller mindre del till anställande af eif

ökadt antal stipendiater vid Flottan.“

3:o) Sedan Kongl. Maj:t förslagit, att de kontanta behållningarne å fonden

”Sjöbeväringsfön ädel” vid 1 870 års slut äfvensom de till samma förråd hörande

beklädriadsmaterialier måtte lä öfverföras till fonden båtsmansbeklädnadsmedel, både

Utskottet uti 13:de punkten tillstyrkt, att Kongl. Maj.ts förevarande nådiga framställning

måtte på det sätt af Riksdagen bifallas, att de kontanta behållningarne å fonden

”Sjöbeväringsfön ädel” äfvensom de till samma förråd börande beklädnadsmaterialier

mätte la användas till enahanda ändamål, för livilka del under rubrik ”båtsmannens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

7

beklädnad” uppförda anslag vore afsedt. Denna punkt, är af Första Kammaren till

Utskottet återförvisad i afvaktan på utgången af frågan, huruvida sjöbeväringen skulle

komma att bibehållas eller icke; men enär Andra Kammaren godkänt Utskottets

förslag samt Kongl. Maj:t vid begagnande af den dispositionsrätt öfver fonden, som

af Utskottet blifvit tillstyrkt, icke lärer underlåta tillse, huruvida denna må vara till

större eller mindre del för sitt ursprungliga ändamål behöflig, hemställer Utskottet,

att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

4:o) Med afstyrkande af Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att det för sjömälningar

och Sjökartekonlorets verksamhet i Riksstaten uppförda belopp af 60,000 R:dr måtte

anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af anslaget till

lots- och fyrinrätlningen med dertill hörande personal, hvarigenom nämnda belopp

skulle komma att från Riksstaten offöras, både Utskottel i 18:de punkten mou. a

hemställt, att anslaget till sjömätningar och Sjökartekonlorets verksamhet måtle oförändradt

å Riksstaten bibehållas. Med afslag å denna, af Andra Kammaren godkända,

hemställan har Första Kammaren bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning,

i följd hvaraf Utskottet för frågans afgörande föreslår följande voteringsproposition:
”Den

som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ls nådiga framställning derom,

att det för sjömätningar och Sjökartekonlorets verksamhet i Riksstaten uppförda

belopp af 60,000 R:dr måtte anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag,

utgå af anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill börande personal,

hvarigenom nämnda belopp skulle komma att från Rikstaten afföras, röstar

Jo;

den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner nej har Riksdagen beslutat, att anslaget til! sjömätningar och Sjökartekonlorcts

verksamhet må oförändradt å Riksstaten bibehållas.”

5:o) Sedan Utskottet, med föranledande af herr F. Ad:son Palanders motion

N:o t under 22:dra punkten mom. a föreslagit aflåtande till Kongl. Maj:l af en underdånig

skrifvelse rörande sjöförsvarets organisation, hade Utskottet derefter, vidkommande

herr Palanders i förrberörda motion väckta förslag, att båtsmanshåll^

måtte upphöra att utgöra en del af sjöförsvarets personal samt ställas på vakans,

äfvensom de af hrr von Koch, Ola Månsson och F. Pettersson i likartad! syfte

gjorda yrkanden, hemställt, uti mom. b, att hr Palanders berörda motion i öfrigt

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, samt, uti mom. c, att hrr N. S.

von Kochs, Ola Månssons och F. Petterssons omföimälda motioner icke heller måtte

till någon åtgärd föranleda. Dessa två sednare moment äro af begge Kamrarne till

Utskottet återförvisade i afvaktan på slut liga pröfningen al dermed beslägtade frågor,

som på Särskilda Utskottets pröfning berodde. Då emellertid 1868 års Riksdag hos

Kongl. Maj:t begärt nedsättande of en komité för utredning af frågan om lindring i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

båtsmanshållet samt denna utredning numera blifvit verkställd, men ännu ej hunnit

till nådig pröfning företagas, föreställer sig Utskottet, att Riksdagen, oafsedl utgången

al de på Särskilda Utskottets behandling beroende frågor, icke lämpligen kan för

närvarande fatta något hufvudsakligt beslut i den af motionärerna antydda syftning

hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen måtte Utskottets i 22:dra punkten, mom. b och c,

gjorda framställningar bifalla.

(5:o) På sätt Kongl. Maj:t i nåder föreslagit, har Utskottet tillstyrkt i 23:dje

punkten, att det till tvänne pansarbåtar äskade anslag 540,000 R:dr måtte af Riksdagen

beviljas och i 24:de punkten, att till ett beväradt, snabbgående rekognosceringsfartyg

måtte anvisas ett extra anslag af 120,000 R:dr.

Vid behandling af dessa punkter har Första Kammaren, med afslag å Utskottets

i 24:de punkten gjorda hemställan, för sin del beslutil, att ett anslag af 660,000

R:dr för pansarfartygs byggande skulle stälias till Kongl. Maj:ts disposition. Andra

Kammaren åter har, med anledning al Utskottets hemställan i nämnda begge punkter,

lör sin del bestulit, att ett anslag af 660,000 R:dr skulle ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, att användas till nybyggnad af fartyg för Flottan. Då således Kamrarue

stadnat i skiljaktiga beslut i afseende på beskaffenheten af den materiel, för hvilken

anslaget anvisats, får Utskottet, som funnit någon sammanjemkning af de olika meningarne

icke kunna ega rum, föreslå, för frågans afgörande genom omröstning, följande

voteringsproposition:

”Den, som vill, alt med anledning af gjorda framställningar om anvisande af

extra anslag å 540,000 R:dr till tvänne pansarbålar och å 120,000 R:dr till ett

beväradt, snabbgående rekognosceringsfarlyg, Riksdagen må besluta, att ett anslag af

660,000 R:dr ställes till Kongl, Maj:ts disposition, att användas till nybyggnad af

fartyg för Flottan, röstar

Ja;

den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner nej, har Riksdagen, med afslag å framställningen om anvisande af ett

extra anslag å 120,000 R:dr till ett beväradt, snabbgående rekognosceringsfarlyg,

beslulit, att ett anslag af 660,000 R:dr för pansarfartygs byggande ställes till Kongl.

Maj:ts disposition.”

7:o) I enlighet med Kongl. Majits derom gjorda nådiga framställning hade

Utskottet uti 25:te punkten mom. a hemställt, att till 4 stycken grofva refflade kanoner

måtte anvisas för år 18 72 ett extra anslag af 80,000 R:dr. Denna hemställan,

som af Första Kammaren oförändrad godkändes, är af Andra Kammaren på sådant

sätt bifallen, att ”till grofva refflade kanoner anvisades för år 1872 ett extraanslag

af 80,000 R:dr. Då således dessa beslut endast skilja sig deruti, att uti Första

Kammat ens beslut ingår antalet af de kanoner för hvilka anslaget beräknats, men

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.

Andra Kammaren delta antal uteslutit, får Utskottet, för meningarnes sammanjemkande,

föreslå, 1

att Riksdagens underdåniga skrifvelse uti förevarande fråga måtte

få ciffcittas i öfverensstämmelse med Andra Kammarens beslut.

8:o) Ofnga af Utskottet under förevarande Hufvudtilel behandlade frågor äro

genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen afgjorda.

Stockholm den 28 April 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:sou Posse.

N:o 60.

Ank till Rikid. Kansli d. 28 April 1871, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anleaning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående erforderliga

medel till bekostande af inredning utaf de till embetslo

kaler åt styrelsen för statens jernvägstrafik af sedda lägenheter

uti nya stationshuset vid centralbangården i Stockholm.

(2:dra U. A.)

I)å Kongl. Maj:t uti sin till 1869 års Riksdag aflåtna nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd oeh behof äskade ytterligare anslag till uppförande af

stationshus vid cenlralbangården i Stockholm, begärdes ej hela det belopp, som utöfver

de da tor Kongl. Maj:t tillgängliga medel för ändamålet erfordrades. Det ansågs

nemligen, på sätt det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver civilBih.

till Riksd. Prot. 1871. 4 Sand. 1 Afd. 32 Raft. 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:46 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtitel. s. 1 i texten