Sök i Ratio Lex

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4

1873-02-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:4, 2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.

formen i afseende på sådan beskattningsrätt hänvisar till kommunallagarne,

anser jag, ehuru stadgan om folkundervisningen icke blifvit under dessa lagar

inbegripen, likväl motioner böra i enahanda ordning som frågor om ändring

i samma lagar behandlas; och enär dylika frågor enligt praxis, som visserligen

ej öfverensstämmer med grundlagarnes ordalydelse men hvars giltighet ej numera

torde böra ifrågasättas, tillhöra Lag-Utskottet, har jag ansett Utskottet

hafva saknat skäl att motionen återlemna,

af Herr Grefve Mörner.

Herr Friherre Nordenfalk har begärt få antecknadt att han vid beslutets

fattande ej var inom Utskottet närvarande.

.%:« 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1873., kl. 1 e. in.

Utlutande, i anledning af KongI, Mqj:ts uddiga proposition,

angående upphäfoande af det stadgande uti presterskapets

privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt

hvithet pr ester skåpets samt alcademie-, gymnasii- och

skolebetjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga

barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats

fria från borgerligt besvär och flinga.

Denna nådiga proposition, som af begge Kamrarne blifvit till Lag-Utskottet

remitterad, är af följande lydelse:

“Uti de af Kongl. Maj:t för biskoparne och samtliga presterskapet i

Sverige den 16 Oktober 1723 utfärdade privilegier innehåller 10:de punkten

följande:

“WI vele ock af särdeles gunst och nåde efterlåta Presterskapet samt

Academie-, Gymnasii- och Scholmbetjente i Städerna sina lagfångna, erfda, köpta

och bygda gårdar med sine egor och lägenheter i åker, eng, hagar, trädgårdar,

humblegårdar och kåhlgårdstomter, som inom Stadsens jurisdiction äro belägna,

fria från all borgerlig besvär och tunga, ehvad namn thet hafva kan, så lenge

the sjelfve eller theras enkor och omyndiga barn efter them samma theras egna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:n 4. 3

gårdar besitta, och icke någon borgerlig näring eller handtering drifva; i hvilken

senare händelse the måtte undergå några emot theras handtering svarande

onera realia till stadsens bästa, ther handelen drifves. Men så snart någon

annan . sätter sig then att bo ocii anten under borgerskapet hörer eller någon

oorgerlig näring drifver och idkar, then skall under berörda frihet intet vara

begripen, utan borgerlig besvär undergifven. Och ther så är, att någon prest

åstundan hopa egendom eller bygga sig hus eller gård uti the städer, ther Academi.

Gymnasier eller goda Scholor äro, för sina barns uptuchtelse skull eller

ock sina hustrus enkiostånd, skal diet honom icke förvägras, utan skola slike

vara under ofvanbemälte frihet förståndne, såvida the icke inlåta sig i någon

borgerlig näring, Staden till praijudicium, dock kunna såväl the förre, som the

senare innehafvare och egare af sådana hus och lägenheter, ther the’ ofrie äro

lene undandraga sig åt betala till Staden tomtören och then så kallade vretdler

jordskatten, samt göra brandwacht; Kommandes med vägröding inom stadsens

distrikt att förhållas efter vanligheten/

Uti like punkten i Kougl. Resolutionen på presterskapets besvär af

‘leu 14 September 1731 förekommer följande förklarande:

Presterskap^ besvärar sig deröfver i underdånighet, att eu del Städer

vilja draga dem, samt Academi-, Gymnasii- och Scholai-betjente i städerna och

deras enkor och omyndiga barn för deras hus och gårdar, oaktadt deruti ingen

borgerlig näring idkas, under Båtsmanshållets prestation och utredning, Stadseiis

kontingent. Casseurslön, Borgerskapets herredagspengar, Stadsens byo-gmngshjelp

och hushyrepenningar för Rector Schola; Och som Kong!. Maj:t finner

sådant strida emot 10 § i Kongl. Maj:ts Presterskapet år 1723 confirriierade

privilegier, så är Kongl. Majks nådiga vilja, att förenämnde af presterskapet

härmed icke böra besväras.“

- Genom Kongl. brefvet den 24 Mars 177;, och Kongl. resolutionen den

• > Augusti 17(8 har likväl blifvit förklarad!, att ofvanomförmälda stadgande i

presterskapets privilegier icke fritoge presterskapet med skolebetjente samt deras

enkor och barn att. i man af hvad på hvars och ems gård och tomt kunde

belöpa, bidraga till kyrkas, kyrkogårds, domproste-, kapellans- och klockaregård*

byggande i städerna.

Enligt Kongl. Kungörelsen den ti April 1810 har jemväl Prestestånd^

medgift den förändring i förenämnda punkt af presterskapets privilegier att

restestandet ‘‘bifallit, åtagandet af åtföljande onera för stadsegendomar, som

tillhöra ecklesiastika pers;,ner, utan att af dem bebos.“

Ehuru förberörda stadgande om befrielse för presterskapet med skolebetjente

samt deras enkor och omyndiga barn från skyldighet att för de af dem

bebodda gårdar och lägenheter i städerna utgöra borgerligt besvär och tunga

sålunda vant gällande sedan lång tid tillbaka, har likväl först under de sista

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.

åren framställning gjorts af flera till eeldesiastik-staten hörande personer om

tillämpning af samma stadgande. Enär emellertid de förhållanden, som för

ett och ett hälft århundrade sedan föranledde presterskapets befrielse från utgörande

af ifrågavarande utskylder, numera ej ega rum, sedan, efter de nya kommunalförordningarnes

utfärdande, borgerskapet ej längre utgör det förherrskande

elementet i stadskommunen samt de kommunala rättigheterna utsträckts till alla

i kommunen bosatta samhällsmedlemmar, synes någon giltig grund ej förefinna*

att presterskapet samt skolebetjente skola, till förfång för öfriga stadskommunens

medlemmar, åtnjuta ifrågavarande befrielse.

Härtill kommer, att det ej kan anses vara med den i kommun a Iförord

ningarne uttalade grundsats om alla samhällsmedlemmars likställighet i kommunala

rättigheter och skyldigheter öfverensstämmande, att en del af kommunens

medlemmar på grund af privilegier äro befriade från erläggande af vissa

utskylder, under det att de ändock äro berättigade att deltaga i besluten om

bestämmande af kommunens utgifter och om dessas bestridande genom skatter,

i hvilkas utgörande de sjelfve för sina ifrågavarande fastigheter icke utan vissa

inskränkningar äro pligtige taga del.

Med afseende härå och då upphäfvande af omförmälda privilegium, nyfiket

är af uteslutande personlig beskaffenhet, icke kan föranleda minskning i

de fritagna fastigheternas försäljningsvärde, vill Kongl. Maj:t, som är sinnad att

till det under instundande höst sammanträdande Kyrkomöte göra framställning

i ämnet, härmed föreslå att Riksdagen för sin del måtte besluta, att stadgandet

i 10:de punkten af presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, enligt

hvilket, jemfönlt med Kongl. Kungörelsen den 6 April ISIG, angående jemkning

i Riksståndens privilegier, de presterskapet samt akademi-, gymnast- och

skolebetjente äfvensom deras enkor och omyndiga barn tillhöriga gårdar och

lägenheter i städerna, som af dem sjelfva bebos, äro frie från borgerligt besvär

och tunga, skall .upphöra att vara gällande; dock att sådant icke må leda till

rubbning i den privilegiirätt, som tillkommer ecklesiastike personer eller deras

enkor och omyndiga barn i afseende ä de gårdar och lägenheter i städerna,

hvilka af dem för närvarande innehafvas.“

På de af Kongl. Maj-.t anförda skäl får Utskottet vördsamt tillstyrka,

att Riksdagen ville för sin del bifalla hvad Kongl. Maj:t i

omförmälda hänseende föreslagit.

Stockholm den 4 Februari 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von Gegerfelt.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1873:7 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,'' ''angående upphäfvande af det stadgande uti presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723, en s. 9 i texten