Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

1874-02-23 · 16 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:22, Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.

i

iV.o 22.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1874, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

(I. A.)

Jemlikt 53 § Regeringsformen och 39 § Riksdagsordningen åligger

det Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och

Riksgäldsverkens förvaltning, tillstånd och behof. För fullgörande af detta

åliggande, så vidt det afser statsverkets inkomster, får Utskottet till en

början underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å

kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856—1858 årens riksdag

till två riksdaler för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess vid 1868

års riksdag beslöts, att detsamma skulle till två riksdaler 10 öre förhöjas;

och enär någon väsendtlig anledning till förändring i detta senare

pris icke sedermera förekommit, får Utskottet hemställa,

1) att förslagspriset å kronans spanmål för nästinstundande

statsreglering må, i enlighet med hvad Kongl.

Maj:t behagat föreslå, bibehållas vid senast bestämda

belopp, eller två kronor 10 öre för kubikfoten.

Då Utskottet härefter går att framlägga sitt, med ledning af Kongl.

Maj:ts nådiga proposition, angående statsverkets tillstånd och behof,

jemte Kongl. Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna berättelse

uppgjorda förslag till beräkningen i riksstaten af statsverkets ordinarie

inkomster för nästa statsreglering, får Utskottet för lättare öfversigt

jemväl öfverlemna hosfogade tabell, deri Utskottets förslag finnes sammanstäldt

med ej mindre de uti innevarande år3 riksstat beräknade inkomBih.

till Biksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häft. I

Angående förslagspriset

å

kronans spanmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

%

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

ster samt de belopp, som för åren 1868—1872 under de särskilda inkomsttitlarne

influtit jemte Statskontorets förslag till beräkning af 1875

års inkomster, än äfven de af Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna

summor; och har Utskottet ansett sig, till undvikande af vidlyftighet,

böra särskildt omförmäla endast de inkomsttitlar, i afseende på hvilka

afvikelse från Kongl. Maj:ts nådiga förslag ifrågakomma; hänvisande Utskottet

i öfrigt till den utredning rörande beräkningen af hvarje särskild

inkomsttitel, som i den nådiga propositionen finnes meddelad.

Ordinarie eller ständiga inkomster.

Angåendeväckt B er gv erkstionden. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt

flUva°n2T/" motion (N:o 5) har Herr L. M. Nordenfelt föreslagit, att den skatt, som

bergverks- kallas bergverkstionde, måtte alldeles upphäfvas, på sätt Kongl. Maj:ts

tionde■ proposition till 1872 års Riksdag innehölle, eller att åtminstone de bergverk,

hvilka icke åtnjutit eller vore i besittning af något understöd från

statsverket, måtte befrias från denna afgift, såsom skäl för hvilken framställning

motionären anfört, att denna skatt vore i hög grad orättvis och

betungande samt hinderlig för de ädlare bergverkens tillväxt och derjemte

af föga vigt för statsverket.

I det den Kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 9 sistlidne Januari (Bil. N:o 6 b) pag. 14) yttras rörande

detta ämne, bland annat, att det vore antagligt, att, i anledning

af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 24 Maj sistlidna år framställda

anhållan, "bland annat, om ett förslag till grundskatternas afskrifvande,

Kongl. Maj:t snart och sannolikt redan nästa år komme att låta meddela

Riksdagen en fullständig utredning af alla till berörda ämne hörande

frågor, dervid då ock förhållandet med bergverkstionden kunde blifva

betraktadt från synpunkten af dess jemförlighet med grundskatterna. .

Då sålunda förevarande fråga är föremål för Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet, och följaktligen framställning om bergverkstiondens afskaffande

utan tvifvel kommer att, i sammanhang med det rörande de

s. k. grundskatternas afskrifning förväntade förslag, från Kongl. Maj:t

med det snaraste afgifvas, anser Utskottet någon särskild framställning

till Kongl. Maj:t angående detta ämne icke erfordras, och hemställer

alltså,

2) att Herr Nordenfelts ifrågavarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

3

Mantalspenningarne. I motion (N:o 76) inom Riksdagens Andra f^gålmZanKammare

har Herr P. Gummesson föreslagit, att Riksdagen måtte be- tahpenningarsluta,

det mantalspenningarne från och med nästkommande års början n^Va?l».

skulle upphöra, och till stöd derför hufvudsakligen åberopat dels orättvisan

af en skatt, som till lika belopp utkräfdes af alla skattskyldige utan

afseende å dessas förmögenhetsvilkor, dels ock den besparing, som för

statsverket skulle uppstå genom minskning i lönerna för de embetsman,

hvilkas arbete komme att minskas, om de befriades från berörde skattetitels

debitering, uppbörd och redovisning.

Hänvisande till den redogörelse för mantalspenningarnes uppkomst,

som af 1872 års Riksdags Stats-Utskott meddelats i dess utlåtande N:o

17 Bil. lutt. A., anser sig Utskottet nu endast böra i korthet erinra

derom, att mantalspenningarne, enligt Kongl. förordningen den 24 April

1863, med vissa undantag, utgå med 40 öre för man och 20 öre för

qvinna af hvar och en som uppnått 18 års ålder, samt att, sedan den

personliga skyddsafgiften, i enlighet med Riksdagens beslut vid 1872 års

riksmöte, blifvit nedsatt till hälften af hvad den förut varit, båda dessa

efter samma grund utgående skatter utgöras med lika belopp.

Om den personliga skyddsafgiften komme att qvarstå, fastän mantalspenningarne

upphörde, blefve den minskning i vederbörande uppbördsniäns

göromål, som genom en sådan förändring skulle åstadkommas, af

ytterst ringa betydenhet, och då numera båda dessa skatter ingå till

Statskontoret, skulle ej heller i afseende å förvaltningen och redovisningen

någon ytterligare enkelhet i nämnvärd mån befordras genom mantalspenningarnes

upphörande.

Den allmänna välmåga, som flera på hvarandra följande gynnarinna

år frambragt, och den lätthet till arbetsförtjenst, som en alltmer

tilltagande företagsamhet alstrat, torde hafva gjort denna skatt för de

mindre bemedlade klasserna jemförelsevis lätt att bära, hvadan en skattenedsättning

af ifrågavarande slag för närvarande icke synes af behofvet

påkallad. Utskottet hemställer på grund häraf,

3) att Herr P. Gummessons förevarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Extra uppbörd. Vid denna inkomsttitel, deri, jemlikt sist försam- b‘f

lade Riksdags beslut, de förut till Riksgälds-kontoret inlevererade skatte- inkomsttiteln

rätts-, ekeskogs- och observationsmedel numera från och med innevarande Extrauppbörd.

års början ingå, hade Statskontoret uti sin ofvan omförmälda berättelse

anfört, att äfven två uti senast fastställda riksstat under titeln “Extra

ordinarie inkomster" och rubrik “inbetalning å vattenaftappningslån"

samt “inbetalning å lånet till landshöfdingeackordernas amortering" sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 22.

Angående bokföringen

af

odlingslån.

skildt uppförda poster synts Statskontoret lämpligen böra såsom extra

uppbörd upptagas, och då såsom inbetalning å vattenaftappningslån år 1875

beräknades inflyta 162,000 R:dr samt afbetalningen å landshöfdingeackorderna

numera årligen utgjorde 1,350 R:dr, skulle inkomsttiteln extra uppbörd

kunna på följande sätt beräknas:

i nuvarande riksstat upptagna belopp ................................. R:dr 62,832: 50.

skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel .................. ,, 8,000: —

inbetalning å vattenaftappningslån ..................................... ,, 162,000:_

d:o å lånet till landshöfdingeackordernas amor
tering

..................................................... „ 1,350: —

tillsammans R:dr 234,182: 50.

Lika med Statskontoret har Kongh Maj:t ansett de mera tillfälliga

inkomsterna skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel böra under titeln

extra uppbörd upptagas äfvensom funnit den del af inbetalningen å

vattenaftappningslån, som utgöres af ränta, böra till nämnda titel hänföras,

men deremot har Kong]. Maj:t ansett, att den del af samma inbetalningar,

som utgör kapitalamortering, icke bör bland statsverkets inkomster

i riksstat beräknas, och att icke heller beviljade lån af omförmälda

beskaffenhet böra bland riksstatens anslag uppföras; och har Kongl. Maj:t

alltså under åberopande af den utredning, som i ofvanberörda statsrådsprotokoll

(Bil. N:o 6 b) sid. 18—20) innefattas, och till hvilken Utskottet

här får hänvisa, föreslagit Riksdagen, dels att de lån för understödjande

af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande

af odlingsföretag, hvilka på nådig framställning under sjette hufvudtiteln

kunde varda af Riksdagen beviljade, måtte, utan att i riksstaten upptagas,

få af i Statskontoret tillgängliga medel utbetalas mot ersättning af

inflytande Ui/nta/afbetalningar å redan meddelade dylika lån, samt dels

att i följd häraf ifrågavarande inkomsttitel måtte ur riksstaten uteslutas.

Riktigheten af den grundsats, på hvilken Kongl. Maj:ts nådiga förslag

hvilar, eller att endast ränta och ej kapitalinbetalning bör såsom

inkomst bokföras, torde icke kunna bestridas, och en missledande oegentlighet

i statsverkets bokföring skulle dymedelst undanrödjas; men Utskottet

föreställer sig, att genomförandet af samma förslag skulle medföra

besvär och olägenheter, som ingalunda af fördelarne motsvarades.

Genom Kongl. kungörelsen den 13 Juni 1845 är, ^afseende på sättet

för återbetalningen af lån utaf allmänna medel till korporationer eller

menigheter för beredande af odlingsföretag medelst utdikningar och vattenaftappningar

af sanka trakter och sjöar, stadgadt, att sedan den låneandel,

för hvars återgäldande hvarje hemman skall ansvara, samt den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

5

summa, som, i följd deraf, till skuldens jemte den utfästa räntans fulla

liqviderande skall för hvarje hemman årligen erläggas, blifvit bestämd,

det sammanlagda afbetalnings- och räntebeloppet från och med det år,

då betalningsskyldigheten vidtager, bör, under särskild rubrik, med utsättande

af det sista året då betalningen skall utgå, såsom ett hemmanet

under sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus, i jordeboken

antecknas och a debetsedeln för hvarje år upptagas samt af kronobetjeningen

uppbäras, och genom Kongl. kungörelsen den 3 November

1848 är förordnadt, att dessa stadganden skulle utsträckas till de lån

af ifrågavarande beskaffenhet, hvilka blefve enskilda personer meddelade.

Då i öfverensstämmelse härmed såväl vid debiteringen som i Riksgäldskontorets

räkenskaper kapitalafbetalningsbeloppet för hvarje år blifvit

med räntebeloppet för samma år till en summa sammanfördt, skulle således

tillämpningen af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag förutsätta, att

alla de redan debiterade lånen måste ånyo uträknas för utredande, huru

stor del af det årligen inflytande beloppet utgör för hvarje år ränta och

huru stor del amortering. Enär vidare de såsom tillgång för statsverket

balanserade fordringarne för lån till vattenaftappningar och odlingsföretag,

hvilka, enligt Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1872, vid

samma års slut utgjorde 1,870,626 R:dr 58 öre, omfatta såväl kapital

som ränta, måste, derest ej räkenskaperna skulle i denna del blifva missledande,

. från nämnda summa utbrytas och afskrifvas sammanlagda beloppet

af de deri ingående särskilda räuteposterna.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit och då de olägenheter,

som,. enligt hvad i statsrådsprotokollet är anmärkt, skulle kunna

uppstå derigenom, att inbetalningarna icke jemnt motsvarade beloppet af beviljade

nya lån, ej torde blifva af synnerlig betydenhet, har Utskottet

så mycket mera tvekat att tillstyrka den af Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende föreslagna förändring, som dymedelst skulle på visst sätt bildas

en ny fond, från hvilken odlingslån för framtiden skulle utgå; hemställande

alltså Utskottet,

4) att den uti nu gällande riksstat såsom extra ordinarie

inkomst under rubrik »inbetalning å vattenaftappningshm

uppförda post måtte, i öfverensstämmelse med

Statskontorets förslag med 162,000 kronor under titeln

“extra uppbörd" upptagas.

Beträffande lånet till landshöfdingeackordens amortering, är i för ~ Angående iå«*

berörda statsrådsprotokoll (Bil. N:o 6 b) pag. 20 och 21) bland annat m landshöfmeddeladt,

hurusom Rikets Ständer vid 1840—1841 års riksdag beviljat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcöttets Utlåtande N:o 22.

från Riksgälds-kontoret ett lån till inlösen af landshöfdingeackorden, under

vilkor bland annat att Statskontoret skulle erhålla föreskrift att, till

ombesörjande af ackordens inlösen, för den blifvande ackordsfondens räkning

emottaga de dertill beviljade medlen ; att å berörda fonds vägnar

till Riksgäldskontor aflemna löpande förbindelser å 1,000 R:dr banko

hvardera och att låta för ackordsfonden särskildt upptaga och bokföra

alla de till ackordsamorteringen afsedda innehållningar för att dermed i

första rummet liqvidera den bestämda räntan och sedan använda återstoden

till kapitalaf betalning å det af Riksgälds-kontoret lemnade lån.

Den i följd häraf i rikshufvudboken upptagna landshöfdingeackordsamorteringsfonden

hade således blifvit en mellanhand emellan tvänne

amorteringar, den ena af landshöfdingeackorden genom innchållningen

å de till de särskilda landshöfdingelönerna anslagna inkomster och den

andra af det från Riksgälds-kontoret erhållna lånet. Några egna, af dessa

transaktioner oberoende tillgångar hade fonden alldeles icke och, om de

till aflösning af ackorden afsedda inkomsterna till fonden icke inginge i

tid för de årliga liqviderna till Riksgälds-kontoret, måste, i enlighet med

bestämmelsen, att alltid räntan skulle i första rummet liqvideras och

kapitalaf betalningen utgöras af återstoden, amorteringen till Riksgäldskontoret

blifva fördröjd och fonden erhålla en motsvarande skuld; och

en sådan skuld måste, då tillgång ej funnits till dess liqviderande, i följd

af samma bestämmelse årligen växa med ränta på ränta, men hade sannolikt

i följd af med inlösningen af ackorden förenade omständigheter

redan första året uppkommit, ty enligt räkenskaperna hade första utbetalningen

från Riksgälds-kontoret egt rum den 21 Oktober 1841, men första afbetalningen

ej förr än den 30 Juni 1843. Huru härmed än förhölle sig, hade

emellertid landshöfdingeackords-amorteringsfonden en skuld, som vid 1871

års utgång utgjort 24,958 R:dr 50 öre eller, efter afdrag af tillgångarne

14,913 R:dr 20 öre, netto 10,045 R:dr 30 öre och årligen växte, menför

hvilken icke funnes någon verklig gäldenär, och som derföre förr eller

senare måste afskrifvas. Egentligen vore den också endast en bokföring

af en för längesedan gjord ränteförlust, ökad med mångårig ränteberäkning.

De af Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnade förbindelserna

skulle nu, enligt Riksdagens i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1873 meddelade

beslut, i början af detta år till Statskontoret öfverlemuas, hvarefter

Statskontoret skulle öfvertaga den Riksgälds-kontoret förut åliggande

befattningen med lånets bevakande och redovisande. 1 ill inlösen

af dessa skuldsedlar skulle således i första hand den enda nu återstående

inbetalningen å något landshöfdingeackord användas. Denna återstående

inbetalning vore den, som från början utgått af landshöfdinge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande Nto 221 1

lönen i Wermlands län, men enligt Kongl. brefvet den 27 nästlidne December

numera skulle erläggas af landshöfdinge-löneregleringsfonden.

Dess belopp vore det i riksstaten upptagna 1,850 R:dr och skulle fortfara

att utgå, tilldess att under år 1885 äfven ackordet för nämnda län

blifvit inlöst, men då återstode ännu amorteringsfondens ofvanberörda

genom ränteberäkning uppkomna skuld som måste afskrifvas.

Under åberopande af denna utredning har Kongl. Maj:t nu föreslagit,

att Statskontorets återstående skuldsedlar för ofvannämnda lån

måtte, sedan de blifvit till Statskontoret återlemnade, annulleras och

landhöfdingeackords-amorteringsfondens skuld, hvilken vid 1873 årsslut

utgjorde 24,141 R:dr 62 öre, i sin helhet afskrifvas, i följd hvaraf landshöfdinge-löneregleringsfonden

skulle befrias från skyldigheten att till

ackordsamorteringen bidraga och hela den i riksstaten nu upptagna

inkomsttiteln “Inbetalning å lånet till landshöfdingeackordernas amortering,

komma att försvinna".

Emot hvad Kongl. Maj:t härutinnan föreslagit, för såvidt dermed

afses omförmälda skuldsedlars annullering och afskrifning af landshöfdingeackords-amorteringsfondens

skuld har Utskottet icke något att erinra,

men deremot har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka medgifvandet

af den jemväl ifrågasatta befrielsen för landshöfdinge-löneregleringsfonden

från skyldighet'',aatt under föreskrifven tid verkställa den

årliga inbetalning, som ursprungligen ålegat landshöfdingebeställningen

i Wermlands län. En sådan eftergift vore i sjelfva verket icke annat

än ett anslag till landshöfdinge-löneregleringsfonden på motsvarande belopp

och synes så mycket mindre af behof påkallad, som nämnda löneregleringsfond

hittills visat sig vara tillräcklig för det dermed afsedda

ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

5) att de för lånet till landshöfdingeackordens amortering

utställda förbindelser, som ännu återstå oinlösta, måtte

få annulleras och landshöfdingeackords-amorteringsfondens

skuld i dess helhet afskrifvas, mot vilkor att ett

årligt belopp af 1,350 kronor måtte från och med år

1875 till och med år 1885 från landshöfdinge-löneregleringsfonden

utgå och under inkomsttiteln extra

uppbörd redovisas.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 4) har Herr C.

J. Thyselius föreslagit, att egare af kronoskattehemman och lägenheter,

berustade säterier och stadsjord af kronoskatte natur må förklaras berättigade

att, utan erläggande af särskild lösen, för framtiden fritt dispo
-

Angående

dispositionsrätten

öfver

ekskog samt

maste- och

storwerksträd

å skmttejord

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utsköttets Utlåtande N:o 22.

nera öfver den å deras jord växande ekskog af hvad beskaffenhet som

helst äfvensom öfver maste- och storverksträd.

Enligt hvad i motionen är meddeladt, hade vid landskontoren i

de län, der eken växer, med undantag allenast för Calmar, Vestmanlands

och Vermlands, undersökning i der förvarade handlingar egt rum,

angående förhållandet med ekskogslösen, och har motionären af dessa

undersökningar, hvilka egt rum under året 1870, men i afseende hvarå

ifrån mer än ett län blifvit afgifven den förklaring, att desamma till

följd af bristfälliga anteckningar icke kunnat bringas till önskvärd fullständighet

och säkerhet, meddelat följande sammandrag:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

9

Län.

Antalet hemman, å

hvilka funnits ekar odug-

liga för flottans behof.

Beloppet af den lösen,

som för de för flottans

behof odugliga ekar

blifvit uträknad.

Antalet hemman, för

hvilka lösningsrätten till

de för flottan odugliga

ekar icke blifvit

begagnad.

Beloppet af den lösen,

som för de icke inlösta

ekarne blifvit beräknad.

Antalet af hemman, för

hvilka utan sammanhang

med skatteköp ell. inlöser

af för flottan odugliga ekai

eganderätt till framdeles

uppväx. ekar förvägrats.-

Stockholms ............

3,974

17

—

415

43

Upsala ....................

242

1,061

18

—

251

Södermanlands......

628

4,808

37

209

544

82

16

Östergötlands.........

1,980

41,102

24

170

1,277

20

—

Jönköpings ............

1,636

25,807

63

84

657

6

1

98

Kronobergs ............

1,741

21,343

72

177

981

22

7

Gotlands.................

1,051

28,445

—

48

711

37

45

Blekinge ..................

887

35,843

42

67

3,144

59

Christianstads.........

840

24,139

36

20

801

56

15

Malmöhus ...............

390

18,600

—

—

---

16

Hallands ..................

782

30,343

—

67

1,843

53

32

Göteborgs o. Bohus

934

12,404

55

69

1,374

65

Elfsborgs..................

——

19,943

8

—.—

2,185

19

—

Skaraborgs ............

729

7,622

31

191

459

60

14

Örebro ....................

198

1,952

—

112

673

—

60

Summa

12,038

277,390

3

1,214

15,069

22

554

Bih. till Biksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 A/d. 13 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 22.

Enligt de i Kongl. Kammarrätten förvarade räkenskaper, så vidt

1863 till

1872, hade

staten under

denna titel

år 1863

R:dr

895: 79.

1864

»

1,381: 37.

1865

))

967: 66.

1866

))

921: 65.

1867 ........

))

734: 09.

1868 .......

»

1,697: 74.

1869

»

576: 30.

1870 .......

))

485: 86.

1871.......

))

918: 26,

1872 .......

»

869: 71.

haft i inkomst:

och

Motionären har vidare fästat uppmärksamheten derpå, att uti samtliga

länen inom södra och mellersta Sverige, med undantag allenast af

de tre förut uppgifna, uti ett af hvilka, nemligen Vermlands, eken dessutom

vore ytterst sällsynt, återstående lösningssumman för befintliga

ekar enligt de meddelade uppgifterna år 1870 icke skulle uppgå till

högre belopp än 15,069 R:dr 22 öre; att från flera län den förklaring

blifvit lemnad, att uppgifterna icke vore alldeles tillförlitliga, af orsak,

att fullständiga handlingar till upplysning i ämnet icke vore att tillgå,

hvilket måste antyda att af de stadgade inlösningsbeloppen åtskilligt

kunde hafva influtit utan att hafva blifvit i förteckningarne upptaget;

att under åren 1870—1872 guldits öfver 2,000 R:dr samt att under nästlidna

år ytterligare något belopp kunde hafva blifvit levereradt; att vidare

utaf de räknade träden tvifvelsutan många under den långa tiden

afverkats eller af ålder eller bristande vård gått förlorade; samt att

hvad som återstode sannolikt på hvarje särskild egendom vore af det

ringa värde, att jordegaren, om han än icke fastade afseende vid den

bestämda lösesumman, dock i allmänhet icke ville underkasta sig de med

en inlösning förenade omgångar och besvär. Kronans förlust genom att

efterskänka all rätt till de ännu icke inlösta träden vore derföre icke af

beskaffenhet, att synnerligt afseende deråt borde egnas; men om, såsom

det föregående gåfve vid handen, det endast vore ett obetydligt antal af

de för flottan icke användbara ekar, hvilket återstode att inlösa, så visade

den ofvan angifna siffran, att inlösningsrätten särskildt af den framdeles

uppvexande ekskogen blifvit i högst ringa mån begagnad, endast för

554 mantal, fördeladt på en tidrymd af mer än 40 år. Orsaken dertill

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

11

kunde icke vara att söka i afgiftens belopp, hvilket icke vore högre än

24 skillingar banko eller 75 öre för hvarje helt mantal, utan deremot

i sättet och ordningen för vinnande af denna rättighet, hvilka vore så

besvärliga, att jordegare i allmänhet icke funnit mödan värdt att till

förvärfvande deraf vidtaga någon åtgärd. Hvad han härför hade att

iakttaga vore nemligen, först att till landtränteriet inleverera löseskillingen,

det vill säga, om hemmansdelen till exempel skulle utgöra 1|8 mantal,

nio öre; vidare att taga landskontorets bevis derom genom protokollsutdrag,

hvarför vanlig expeditionslösen, två R:dr, skulle erläggas, samt

slutligen att uppsöka den kanske aflägset nog bosatte häradsskrifvaren i

ändamål att för denne uppvisa det erhållna protokollsutdraget, hvilket

sistnämnde tjensteman äfven hade att påteckna. Staten kunde alltså

otvifvelaktigt utan all afsaknad frånsåga sig denna inkomstkälla, och den

borde det desto hellre, som derigenom mera enkelhet i en del af administrationen

skulle vinnas, ity att åtskillig af afgiftens uppbörd och redovisning

förorsakad skriftvexling undvekes, porto och skrifmaterialier besparades,

ett ej så litet besvärligt granskningsarbete gjordes öfverflödigt

samt förandet af anteckningar i jordebokens tre exemplar om alla de

små hemmansdelar, för hvilka lösen kunde blifva erlagd, icke vidare

komme i fråga m. m. Ifrågavarande eftergift skulle emellertid innebära

jemväl en annan uppoffring för staten, nemligen af all rätt att hugga

och låta afhemta de träd, hvilka vid anställda besigtningar och värderingar

redan blifvit utmärkta och antecknade såsom goda och för flottan

användbara. Oafsedt den omständigheten att numera icke så uteslutande

som i förra tider eken inginge såsom material vid byggandet af krigsskepp,

och att till följd af höga arbetslöner och ofta långa landsvägstransporter

det virke, som kunde på skattejorden upphemtas och hvilket

aldrig funnes samladt till större mängd på ett ställe, blefve för staten

ganska dyrt, så att dylikt virke sannolikt kunde till vida bättre pris inköpas,

hade enligt från Mariningeniörstaten lemnad uppgift, vid skogsundersökningar,

hvilka anställts i Christianstads län åren 1861 och 1867,

i Calinar län åren 1862, 1865 och 1866, i Blekinge län sistnämnda året,

i Jönköpings län år 1868 och i Nyköpings län år 1869, det blifvit utrönt,

att inom dessa fem län å skattejord icke funnes flera än 95 fällbara goda

ekar och 17 ekar, hvilka vore i frisk tillvext, då deremot å boställen

och annan kronojord antalet af de fällbara goda ekarne uppginge till

14,253 och af de i frisk tillvext varande till 11,988 stycken. De å

skattejorden vexande ekar utgjorde således i dessa län en försvinnande

liten del af dem, som vore flottan förbehållna, och då, i de öfriga länen

proportionen emellan de å skatte och kronojord befintliga, för flottan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Stats-Utskottets Utlåtande N.o 22.

användbara ekar kunde anses vara ungefärligen lika med den, som egde

rum i de fem länen, förefölle det, som skulle icke heller från synpunkten

af flottans behof hinder böra möta för ekskogens öfverlåtande till fri

disposition af skattejords egare.

Bibehållandet af rättigheten att till ett värdet motsvarande pris

inlösa de maste- och storverksträd, som funnes å skattejord och hvilka

ovedersägligen hörde jordegaren till, kunde dessutom för staten desto

mindre vara af någon vigt- som jordegaren hade sig öppet lemnadt att

medelst inlösen af den framdeles uppvexande ekskogen eller en särskildt

erlagd afgift af 75 öre för helt mantal, befria sig från denna statens

lösningsrätt.

Hvad motionären sålunda anfört har Stats-Utskottet, till hvars behandling

omförmälda motion blifvit remitterad, tagit i öfvervägande; och

får Utskottet, som i allo delar de af motionären framställda åsigter, alltså

hemställa,

6) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det

Kongl. Maj:t täcktes utfärda författning, hvarigenom

egare af kronoskattehemman och lägenheter, berustade

säterier och stadsjord af kronoskattenatur förklaras berättigade

att utan erläggande af särskild lösen, för

framtiden, i likhet med egare af annan jord i allmänhet,

fritt disponera öfver den å deras jord vexande

ekskog af hvad beskaffenhet som helst, äfvensom öfver

maste- och storverksträd.

Då den influtna lösen för ek samt maste- och storverksträd, enligt

hvad ofvan är omnämndt, under hvarje af åren 1863—1872 i allmänhet

understigit 1,000 R:dr, torde, äfven om, i öfverensstämmelse med hvad

nu föreslagits, inkomsten »ekeskogsinedel» kommer att upphöra, sammanlagda

beloppet af skatterätts- och observationsmedlen kunna beräknas

till samma belopp, hvartill sistnämnda medel jemte ekeskogsmedlen af

Kongl. Maj:t antagits komma att uppgå, eller 8,000 kronor, helst de för

år 1871 influtna beloppen utgjorde af observationsmedel 3,789 R:dr 63

öre och af skatterättsmedel 4,338 R:dr 49 öre, eller tillsammans 8,128

R:dr 12 öre.

Om hvad Stats-Utskottet sålunda i afseende å de under titeln extra

uppbörd upptagna inkomstbelopp föreslagit vinner Riksdagens bifall, skulle, i

öfverensstämmelse med Statskontorets ofvan intagna förslag, denna inkomsttitel

komma att uppgå till ett sammanräknadt belopp af 234,182 kronor

50 öre, hvilket belopp, för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma,

utförts med 234,632 kronor 50 öre.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

13

I öfrigt har någon erinran i afseende på Kongl. Maj:ts beräkning

af de ordinarie inkomsterna icke förekommit, och Utskottet hemställer

alltså

50.

7) att statsverkets ordinarie inkomster måtte för år 1875

och intill dess ny statsreglering vidtager af Riksdagen

på följande sätt beräknas, nemligen:

Ränta ................................................ kronor 4,501,5

Tionde............................................... ,, 1,618,3

Arrendemedel ............................. » 451,2

Bergverkstionde............................. » 55,0

Mantalspenningar........................... » 575,0

Bötesmedel.............................. » 180,0

Kavalleriregementenas hästva
kansspanmål.

................................ » 294,3

Tillfälliga rotevakansafgifter...... » 7,5

Vakansafgifter af nyroterad jord » 98,0

Rotevakansafgifter af utsockne

frälsehemman i Halland ...... » 20,0

Vakansafgifter af bergslag ......... » 18,0

Trosspassevolansafgift................ » 26,5''

Båtsmansvakansafgift ................ » 60,0''

Kontrollstämpelmedel ................. » 15,0''

Fyr- och båkmedel ..................... » 800,0

Telegrafmedel ................................. » 1,180,0

Jernvägstrafikmedel ..................... » 14,000,0''

Skogsmedel..................................... » 1,000,0''

Extra uppbörd.............................. » 234,632: 50.

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,

framdeles vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen kan firma anledning

att vidtaga sådana dispositioner, som inverka på inkomsternas beräkning

och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner

Utskottet sig föranlåtet att hemställa,

8) att det beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning

kommer att meddela, icke må utgöra

hinder för Ståts-Utskottet att framdeles, efter det de

särskilda utgiftsanslagen blifvit till alla delar fastställda,

fä iakttaga den jemkning af en eller annan inkomst
-

Angående

beräkningen

af de ordinarie

inkomsterna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

titels belopp, som vid riksstatens uppgörande kan finnas

nödig.

Extra ordinarie inkomster eller bevillningar.

Jntfitnde

di Ȍtra

• riinari» inbarn»

Urna.

Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag, angående beräkningen af de extra ordinarie inkomsterna,

får Stats-Utskottet, utan att ingå i pröfning af beloppen, här

endast uppföra de särskilda summorna, hvilka, sedan allmänna bevillningen

äfven blifvit till dem hänförd, i Kong!. Maj:ts nådiga proposition

upptagits under rubriken »Bevillningar» och blifvit till följande belopp

föreslagna, nemligen:

Tullmedel .................................................................................... kronor 19,500,000.

Postmedel.................................................................................... ® 3,400,000.

Stämpelpappersmedel............................................................. ” 1,880,000.

Bränvinstillverkningsafgift .................................................... ® 12,000,000.

Hvitbetssockertillverkningsafgift ......................................... " 60,000.

Allmän bevillning för år 1875............................................. )} 2,800,000.

Summa extra ordinarie inkomster kronor 39,640,000.

Enligt förestående beräkning skulle statsverkets ordinarie inkomster

utgöra .......................................................................................... kronor 25,135,000.

Extra ordinarie dito eller bevillningar.............................. » 39,640,000.

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till » 64,775,000.

Och som de ordinarie inkomsterna vid senaste

riksdag beräknades till ....................... R:dr 20,045,000.

och de extra ordinarie inkomsterna

till........................................................... » 35,491,550. » 55,536,550.

så uppkommer enligt förestående beräkningar för nästa

statsreglering en höjning uti inkomsterna af kronor 9,238,450.

Stockholm den 23 Februari 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stata-Utskotteta Utlåtande N:o »t.

1»

Reservation;

vid 4:de punkten (angående bokföringen af odlingslån) af Herrar Friherre

F. A. Funck, J. Stjernblad och C. Ekman, hvilka biträdde Utskottets

hemställan, men reserverade sig emot den af Utskottet använda motivering.

Herrar Friherre A. R. A. Adelsvärd och C. Petre hafva begärt få

antecknadt att de hos Utskottet icke deltagit i slutliga behandlingen af

förevarande ärende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkets inkomster

j

Beräknade inkomster enligt

1874 års riksstat.

Enligt räkenskaperna för

Kongl. Stats- kontorets

förslag.

Kongl. Maj:ts

nådiga pro- position.

Stats-TJtskottets förslag.

år 1870.

år 1871.

år 1872.

Medium.

Ordinarie inkomster.

1

1

Kronor.

öre

Ränta.................................................

4,501,500

—

4,485,141

4,487,793

4,486,467

4,501,500

4,501,500

4,501,500

Tionde ................................................

1,618,300

—

1,615,977

1,620,563

•—

1,618,270

1,618,300

1,618,300

—

1,618.300

Arrendemedel:

•

.

Penningar..................................................................

80,100

67,018

60,078

80,249

—

69,115

—

106,800

106,800

—

106,800

Spanmål...............................................................

169,000 kub.-fot å 2: 10

354,900

372,707

—

398,527

386,609

—■

385,948

344,400

344,400

—

164,000 kub.-fot å 2: 10

344,400

Bergverkstionde .........................................................

93,000

93,560

72,603

—

98,311

—

88,158

80,000

_

55,000

—

55,000

—

Mantalspenningar ......................................................

575,000

559,390

—

567,374

577,674

—

568,146

575,000

575,000

—

.............................................................

575,000

—

Bötesmedel ..................................................................

160,000

163,969

—

182,155

—

216,869

—

187,664

—

180,000

180,000

—-

..............................................................

180,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........

140,175 kub.-fot å 2: 10

294,367

50

320,223

—

323,554

—

331,208

—

324,995

—

294,367

50

294,367

50

294,367

50

i Tillfälliga rotevakansafgifter ............

7,500

7,025

—

9,100

—

10,033

—

8,719

—.

7,500

—

7,500

—

7,500

—

■ V akansafgifter af ny ro t erad jord ...................

98,000

—

87,587

—

91,991

—

96,707

—

92,095

—

98,000

—

98,000

98,000

—

| Rote v akan safgift af utsockne frälsehemman i

Halland

20 000

19 102

1 8 403

1 8 148

18 551

20 000

20,000

20,000

—

1 Vakansafgifter af bergslag .....................

18,000

17,582

17,582

18,000

18,000

18,000

1 Trosspassevolansafgift ..........

26 500

26,537

26 540

26,530

26,536

26,500

26,500

26,500

—

• Bå t,sm a n svn.k a n saf cri ft

60 000

51,152

60,088

62,833

57,858

60,000

60,000

60,000

_

! Kontroll st.a.m nplrnpd p1

15 000

14,464

17 982

21 252

17,899

15,000

15,000

15,000

_

800 000

776 929

809 984

913 853

833,589

800,000

800,000

.......................................

800,000

_

1 060.000

766 929

842 668

998 676

869 191

1 230,000

1,180,000

1,180,000

_

| Jern vägst rålik medel

9,500,000

—

6,791,193

—

7,784,860

—

9,211,190

—

7,929,081

12,000,000

—

14,000.000

14,000,000

—

Skogsmedel .........................................

700,000

_

310,499

__

585,915

—

767,462

_

554,625

_

800,000

—

1,000,000

—

1,000,000

—

Extra uppbörd .........................................

62,832

50

71,751

—

117,756

—

149,146

—

112,884

—

234,632

50

119,632

50

234,632

50

Säger ordinarie inkomster

I

20,045,000

—

—

—

—

—

—

23,010,000

—

25.020.000

25,135,000

—

Extra ordinarie inkomster eller

På framtida beslut

Bevillningar.

beroende:

Tullmedel ..........................................................

16,500,000

—

15,805,033

—

19,119,239

—

19,305,448

—

18,076,573

—

18,000,000

-

19,500,000

.............................19,500,000: —

2 800 000

2,447,219

2 463,914

2 796,309

2,569 147

2,800,000

3,400,000

_.

................................. 3,400,000: —

■i Stämpelpappersmedel................................................

1,350,000

—

1,347,872

1,298,362

—

1,528,927

—

1,391,720

—

1,350,000

—

1,880,000

—

................................ 1,880,000: —

; Bränvin stillverkningsafgift......................................

12,000,000

—

10,990,166

11,712,434

L2,958,426

—

11,887,009

—

12,000,000

12,000,000

—

12,000,000: —

Hvitbetsso ckertillverkningsafgift.........................

60,000

—

—

—

—

i

—

—

—

60,000

60,000

—

60,000: —

Allmän bevillning för år 1873 och föregående år

2,628,200

—

.

Inbetalning å vattenaftappningslån

152,000

Dito å lånet till landshöfdinge-ackordernas

amortering..........................................................

1,350

—

Allmän bevillning för år 1875.............................

——

—

1-

—

——

—

2,800,000

—

................................. 2,800,000: —

Säger extra ordinarie inkomster

35,491,550

—

—

—

—

34,210,00C

—

39,640,00C

) —

Säger 39,640,000: —

Summa

55,536,550

—

__ .

57,220,000

—

64,660,000

> —

39,640,000: —

25,135,000:

—

64,775,000: —

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1874, N:o 22.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:79 Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster. s. 15 i texten