Betänkande, angående stämpelpapp er saf''giften.
1876-03-30 · 57 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 50 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1876:3, Betänkande, angående stämpelpapp er saf''giften.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillning#-Utskottets Betänkande N:o 3.
N:o 3.
Ank. till Kiksd. Kansli den 31 Mars 1876, kl. 11 f. m.
Betänkande, angående stämpelpapp er saf''giften.
I sammanhang med verkstäld granskning af nu gällande Kongl. kungörelse
den 15 Oktober 1875 angående stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen
och upphörden deraf bör iakttagas, har Utskottet till behandling förehaft de framställningar
i samma ämne, hvilka innefattas i dels Kongl. Majrts nådiga proposition
N:o 12, dels ock tvenne inom Kamrarne väckta motioner, nemligen inom Första
Kammaren af Herr Per Samzelms (N:o 36) och inom Andra Kammaren af Herr
Fredrik Holmqvist (N:o 21); Och får Utskottet härmed till Riksdagen afgifva de
förslag och yttranden i förevarande ämne, dertill Utskottet funnit anledning.
Innan Utskottet framlägger sin efter författningens paragrafföljd ordnade
framställning, torde det emellertid desto hellre vara nödigt att förutskicka några
allmänna erinringar synnerligen angående författningens nu varande i vissa fall invecklade
uppställning, som det tvifvelsutan är lika angeläget ur administrationens
som ur de skattskyldiges synpunkt, att äfven denna beskattningslag gifves en i
möjligaste måtto enkel och lättfattlig lydelse, och Utskottet i sådant hänseende funnit
sig föranlåtet att föreslå åtskilliga afvikelser ej mindre från hvad nu finnes
stadgadt än äfven från det förslag Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga proposition
innehåller.
Då vid 1874 års riksdag häradshöfdingarnes löneförmåner reglerades och
en väsentlig del af deras förra sportler utbyttes emot fasta löneanslag, ville man
bereda tillgång för bestridande af den ökade stats-utgiften genom att förvandla
den vid landtdomstolarne nedsatta expeditionslösen till motsvarande belopp stämpelpapper.
Härigenom uppkom ej allenast i allmänhet en dubbel grund för kartering
af en stor del handlingar, som skola ingifvas till eller utgifvas från landtdomstolarne,
utan invecklades ännu mera denna kartering derigenom, att samma handling,
Bih. till Eiksd. Prof. 1876. 5 Sami 1 Afä. 8 Höft. 1
2 Besittnings-Utskotteis Betänkande N:o H.
som, enligt den ena grunden, borde draga lika stämpelafgift för hvarje ark, hvaraf
en expedition består, efter den andra grunden åter skulle beläggas med olika stämpel
lör första, andra och följande ark. Handlingar, hvilka i och för sig ansetts
och ansagos böra vara fria Irån stämpelbevillning i allmänhet, förklarades likväl vid
landtdomstolarne så till vida stämpelpligtiga, som det belopp, hvarmed expeditionslösen
bliivit nedsatt, skulle med stämpelpapper ersättas. Närmaste följden af denna
anordning har naturligen blifvit ett synnerligen tidsödande och ansvarsfullt arbete
föi landtdomaren, såsom tillika expeditionshafvande och ansvarig för vigtig kartering,
ett arbete, som väl kan befaras alltför mycket inkräkta på domarens egentliga
och vigtigare verksamhet; men äfven för de rättssökande har tillfället att förvissa
sig om den påförda beskattningens vigtighet härigenom i hög grad försvårats; och
då samma handling, utgifven från landt- och stadsdomstolar, finnes belagd med olika
afgifter till det allmänna, kan jemväl denna skiljaktighet, ehuru utjemnad genom
olika expeditionslösen, likväl hos mindre författningskunnige lätteligen väcka tvifvelsmål
om den påförda bevillningsstämpelns öfverensstämmelse med beskattningslagen.
Oegentligheterna i omförmälda hänseende förbisågos ingalunda af 1874 års
Bevillnings-Utskott och Riksdag; men den ordning, i hvilken frågorna om regleringen
af häradshöfdingarnes löner och om deraf påkallade förändringar i stämpelpappersförordningen
hos Riksdagen förekommo, lemnade icke då rådrum för en
fullständigare omarbetning af sistnämnda förordning; och den dervid antagna författning
hade under sistlidne riksdag nyss trädt i tillämpning, hvarförutan den då
ifrågasatta och slutligen antagna nya lagstiftning angående lagfarts- och inteckningsärenden
först borde afvaktas, innan någon mera omfattande omarbetning af stämpelpappersförordningen
företogs.
Nu har Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslaget till ny lönereglering för
rikets Hofrätter, uti omförmälda nådiga proposition, under förutsättning, att sportlerna
hos Hofrätterna komme att hufvudsakligen indragas och ersättas med bestämda
löneanslag, äfven för den härigenom uppkommande kostnad, likasom förut vid
häiadshöfdingelöneregleringen, föreslagit att bereda ersättning genom förhöjd stämpelpappersafgift;
hvarvid, bland annat, blifvit ifrågastäldt, att, jemte den egentliga
stämpelpappersafgiften, särskild tilläggsstämpel, motsvarande indragen expeditionslösen,
skulle vissa handlingar åsättas. Härigenom komme visserligen, likasom vid
löneregleringen för häradshöfdingarne afsågs, ersättningen till statsverket att med en
viss arithmetisk noggrannhet bestämmas; men mot åtgärden framställa sig dock, om
man löreträdesvis hav anspråk på enkelhet i beskattningslagens uppställning och
tillämpning, samma anmärkningar, som här förut i afseende å nu gällande bestämmelsei
angående kartering af handlingar vid landtdomstolarne blifvit anförda och
hvilka anmärkta olägenheter tvifvelsutan äfven åsyftas med den i omförmälda nådiga
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
3
proposition uttryckta mening att “någon förenkling eller utjemning af stämpelbeloppen
i allmänhet''1 måtte virltagas.
Otvifvelaktigt hade det för vinnande af att sådant mål varit önskligt, att Kong].
Maj:t med de krafter, som stå till regeringens förfogande, låtit utarbeta och för
Riksdagen framlägga ett fullständigt förslag till författning; men då Riksdagens uteslutande
beskattningsrätt i bevillningsfrågor måhända ansetts böra förbehålla Riksdagen
initiativet i sådant hänseende, har Utskottet funnit sig manadt att, så vidt det
stått i dess förmåga, söka åstadkomma den af synnerligt behof nu påkallade'' förenklingen.
Härvid har det af flera skäl synts Utskottet vara af jemförelsevis ringa vigt,
om någon mindre rubbning i förhållandet emellan nu bestämda stämpelpappersafgiftor
för olika rättshandlingar komme att inträda; ty det ena som det andra afgiftsbeloppet
har väl på sin tid icke blifvit eller kunnat blifva efter någon allmängiltig
rättsgrund noga afvägdt. Och öfver hufvud torde dessutom väl kunna antagas, att
eu utjemning, som medför något högre utgift i ena och något lägre utgift i andra
lallet, i längden någorlunda lika fördelar den beskattning en hvar får vidkännas.
Utskottet har icke heller tvekat att i flera fall och synnerligen angående
stämpelpappersafgiften för rättegångshandlingar tillstyrka i någon mån förhöjd beskattning.
Under en ganska lång tidrymd hafva stämpelpappersafgifterna i allmänhet
bibehållits oförändrade och innefatta i förhållande till penningevärdets fall långt
mindre känbar beskattning och i förhållande till statsverkets stegrade utgifter för
rättsväsendets uppehållande och utveckling vida obetydligare bidrag till fyllande af
detta statsbehof, än på den tid då dessa afgifters belopp faststäldes. Med samhällsutvecklingen
i allmänhet och näringslifvets alltmera äfven till landsbygden utsträckta
verksamhet framstår det oafvisliga behofvet af landtdomstolarnes permanenta rättsförhandlingar;
men för att bereda tillgångar till anordningar i sådant syfte erfordras
betydliga inkomster, hvilka torde företrädesvis kunna och böra beredas genom skälig
förhöjning i de för rättshandlingar hittills bestämda stämpelpappersafgifter.
Utskottet har härmed i sina allmänna drag antydt de grundsatser, hvilka vid
uppgörande af förslaget till ny stämpelpappersförordning varit bestämmande, och öfvergå!’
nu till redogörelse för förslagets särskilda delar.
§ 2.
Enligt denna paragrafs nu varande lydelse skola, oberäknadt vexelstämplar, af
stämpelpapper vara att tillgå:
a) hela ark å 25, 50 och 75 öre samt 1 och 1,26 krona,
b) enkla och dubbla beläggnings stämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och
75 öre samt 1, 2, 2,so, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 25, 50,75, 100 och 500 kronor.
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Under förutsättning af bifall till de förändringar Utskottet här nedan i § ö
föreslår, blefve icke allenast de för utgående expeditioner vid underdomstolarne nu
afsedda helarkskartor å 25 och 75 öre samt 1,25 krona, utan ock de hufvudsakligen
för kartering af uppbuds-bevis nu erforderliga beläggningsstämplar å 2: 50, samt
enahanda stämplar å 13 kronor, afsedda för kartering af domar, utslag och resolutioner
från statsdepartementens expeditioner, hädanefter öfverflödiga; hvaremot helarkskartor
å 2 och 3 kronor komma att enligt samma förslag erfordras; och hemställer
Utskottet fördenskull,
l:o
att åt § 2 måtte i omförmälda hänseenden gifvas den förändrade
lydelse bifogade förslag till författning innehåller.
§§ 3 och 4.
I § 3 bestämmes stämpelafgiften för fullmakter, konstitutorial, förordnanden
och afsked, som af Kongl. Maj:t meddelas, och i § 4 enahanda afgift för dylika
handlingar, som meddelas från rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter.
Oberäknadt en särskild fix stämpelafgift för fullmakter, konstitutorial och
förordnanden, som af Kongl. Maj:t meddelas, utgår i öfrigt stämpelafgiften enligt
3 och 4 §§ för nämnda handlingar efter enahanda grund eller till belopp af 1 procent
å kela lönen, när den utnämnde första gängen tillträder befattning med lön,
men, vid befordran till högre lön, blott ä skilnaden mellan förra lönen och den,
som erhålles.
Uti sin här ofvan omförmälda inom Första Kammaren väckta motion, har
Herr Samzelius fästat uppmärksamheten derpå, att nämnda stadganden vid tillämpningen
gifvit anledning till olika tolkning och derföre på vidare anförda skäl tillstyrkt
införande af en föreskrift derom, “att vid befordringar till högre lön stämpelpappersafgift
skall erläggas å skilnaden mellan det lönebelopp, hvarför dylik afgift
förut blifvit behörigen erlagd, och den lön som erhålles11.
Då stämpelafgiften är bestämd att utgå med viss procent af den aflöning, till
hvars åtnjutande en fullmakt berättigar, lärer det väl kunna antagas hafva varit
lagstiftarens mening, att icke någon del af sådan aflöning skulle afgiftsfritt erhållas.
Uttrycket i nu gällande författning “befordran till högre lön1* (icke till högre tjenst)
torde ock i sig innebära en sådan mening. Men vid författningens tillämpning har,
såsom motionären anmärkt och Utskottet jemväl varit i tillfälle erfara, en annan
åsigt gjort sig gällande sålunda, att någon särskild stämpelafgift icke blifvit en lön
-
Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 3.
5
tagare affordrad, hvarken då han kommit i åtnjutande af sådan löneförhöjning, som,
efter vissa tidsperioder, redan är i äldre aflöningsstater för samma tjenstegrad medgifven,
eller då afiöningsförhöjning blifvit genom ny stat tjensten tillagd. Följden af
eu sådan tolkning måste naturligen föranleda icke blott ganska väsentlig förlust för
statsverket utan också en anmärkningsvärd olikhet i den stämpelpappersbeskattning,
som tjensteman, hvilka befinnas i åtnjutande af enahanda löneförmåner, få vidkännas.
För vinnande af rättelse i dessa hänseenden har Utskottet funnit sig böra
föreslå,
2:o
a) att de stadgande! i §§ 3 och 4, genom hvilka stämpelpappersafgiften
för fullmakter, konstitutorial och förordnanden i
allmänhet bestämmes, måtte erhålla den förändrade lydelse bilagda
författningsförslag innehåller;
b) att det i § 3 intagna stadgande angående stämpelpappersafgiften
för fullmakter, konstitutorial, öppna bref, protokollsutdrag
in. m., hvarigenom embeten, tjenster eller befattningar
vid de Kongl. Hofven bortgifvas, jemväl måtte i enlighet med
författningsförslaget förändras; samt
c) att de förändringar, förslaget under § 4 för resolution eller
fullmakt på tjenstebyte eller transport innehåller, äfven måtte
af Riksdagen godkännas.
§ 4.
Gällande författning bestämmer stämpelpappersafgiften för fullmakt, konstitutorial
eller antagningsbevis å nedannämnda, med ständig lön ej förenade befattningar
till följande belopp, nemligen för
Notarii publici: Kr.
i Stockholm och Göteborg .................100: —
i de öfriga städerna.................. . 25: —
Skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg................. 250: —
i de öfriga städerna...................50: —
Stadsmäklare:
i Stockholm och Göteborg................. 400: —
i de öfriga städerna..............100: —
6
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3,
Före 1871 års riksdag var angående stämpelbeläggning af nyssnämnda
handlingar stadgadt, att härvid skulle följas enahanda grund, som den för civile
emhets- och tjensteman förut gällande, nemligen att stämpeln beräknades till
5 procent af den med tjensten förenade inkomst, hvilken i de fall, der bestämd lön
icke vore med tjensten förenad, bestämdes till medeltalet af de sista 5 årens tjensten
åtföljande aflöningsförtnåner, för livilka bevillning efter Andra Artikeln blifvit
erlagd. Vid berörda års riksdag undergingo dessa stadganden den förändring, att
stämpelafgifterna utbyttes mot här ofvan upptagna belopp, livilka bestämdes med
ledning af den då för stämpelafgiften å fullmakter och förordnanden i allmänhet
stadgade grund, eller efter beräkning af 5 procent å den medelinkomst som de ifrågavarande
tjensterna lemnat. Sedan emellertid den till 5 procent af lönebeloppet bestämda
stämpel å fullmakter, konstitutorial och förordnanden, hvilka af Kong!.
Maj:t eller rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter utfärdas å embeten,
tjenster eller beställningar med verklig lön, blifvit vid sistlidet års riksdag nedsatt
till 1 procent af nämnda belopp, har det synts Utskottet billigt och rättvist, att eu
motsvarande nedsättning jemväl egen rum för förordnanden till nu ifrågavarande
tjenstebefattningar, och detta desto hellre, som antalet af dylika befattningar icke
är genom någon lag begränsadt, utan kan af ortmyndigheterna efter godtfinnande
ökas, dä ock inkomsterna af samma befattningar på flera personer fördelas.
Med anledning häraf har Utskottet, såvidt ske kunnat, förskaffat sig upplysningar
angående de inkomster, för hvilka notarii publici, skeppsklarerare och stadsmäklarc
i Stockholm, Göteborg, Gefle och Malmö hvar för sig varit år 1875 beviilningstaxerade,
och ehuru, vid det förhållande att dessa tjensteman flerstädes dels tilllika
innehafva annan tjenst, dels förena två af de ifrågavarande, såsom stadsmäklareoeh
skeppsklarcrare-befattningarne, samt inkomsterna för hvarje sådan befattning
icke äro vid bevillningstaxeringens bestämmande särskilda, af ofvan berörda upplysningar
icke till fullo framgår, huru stor inkomst ifrågavarande tjenstebefattningar
särskilt medföra, har Utskottet likväl med ledning af samma upplysningar funnit sig
böra tillstyrka.
3:o
att hvad § 4 innehåller i afseende å stämpel för fullmakter,
konstitutorial eller antagningsbevis för notarii publici, skeppsklarerare
och stadsmäklare må erhålla följande förändrade lydelse:
Notarii publici:
Er. öre.
i Stockholm och Göteborg
i de öfriga städerna . .
50: —
15: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevilhvin()s~ Utskottets Betänkande N:o S.
Skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg..........150: _
i de öfriga städerna................ .
Stadsmäklare:
i Stockholm och Göteborg.......... 200: _
i de öfriga städerna............5Q. _
Vidare förekommer i afseende å § 4 af författningen, att Kong]. Maj:t i sin
här ofvan omförmälda nådiga proposition föreslagit, att fullmakter, som af rikets
Hofrätter utfärdas, skulle utöfver den i allmänhet för dylika handlingar stadgade
stämpelafgift beläggas med en särskild tilläggsstämpel af 3 kronor 50 öre, motsvarande
nu utgående lösen och sigillpenningar, hvilka afgifter hädanefter komme att
upphöra.
Under hänvisande till hvad Utskottet uti inledningen till detta betänkande
anfört om vigten af författningens förenkling, får Utskottet, då det för statsverket
tvifvelsutan vore utan betydelse, om de jemförelsevis få fullmakter, hvilka Hofrätterna
årligen utfärda, befriades från den sålunda föreslagna särskilda stämpelafgift, hemställa,
4:o
att den af Kong!. Maj:t i omförmälda hänseende föreslagna särskilda
stämpelafgift måtte af Riksdagen eftergifvas.
§5.
Denna paragraf, som i allmänhet bestämmer stämpelafgifterna för handlingar,
hvilka utfärdas från eller ingifvas till embetsverk och myndigheter, indelar dessa i 3:ne
afdelningar och upptager i lista momentet under tabellarisk form beloppet af stämpelafgifterna
för olika handlingar och afdelningar samt i 2:dra momentet den särskilda
stämpelafgift, som vid 1874 års riksdag i stället för nedsatt expeditionslösen bestämdes
för vissa handlingar och bevis, som af domare eller underdomstol å landet
utfärdas.
Uppställning och innehål] af denna paragraf utgör hufvudsakliga föremålet för de
förändringar, hvilka Ivongl. Maj:t i följd af den föreslagna löneregleringen för rikets
Hofrätter genom nådig proposition N:o 12 ifrågasatt; och de anmärkningar, Utskottet
i inledningen bär''- ofvan anfört, äfvensom de ändringsförslag Herr Holmqvist i
sin motion N:o 21 framstält, gälla ock i första rummet och hufvudsakligen den förevarande
paragrafen.
Då Riksdagen redan bifallit den mot sportlernas indragning med bestämda
8
Bemllnings-TJtskoileis HcUinkanda N:o d.
löneanslag ordnade löneregleringen för rikets Hofrätter, lärer det icke finnas något
tvifvel derom, att icke Riksdagen jemväl hufvudsakligen antager den af Kongl, Maj:t
föreslagna anordning, hvarigenom statsverkets kostnader för denna lönereglering^ må
med förhöjda stämpelpappersafgifter å Hofrätternas expeditioner ersättas. Då någon
liknande förändring i afseende å Rikets kollegier och andra till samma afdelning som
Hofrätterna nu hänförda embetsverk ännu icke blifvit vidtagen, varder häraf en nödvändig
följd, att de hittills sammanförda embetsverk, för hvilka olika expeditionslösen
och olika stämpelafgifter hädanefter komma att gälla, varda i författningen åtskilda,
och således att rikets Hofrätter såsom en särskild afdelning för sig upptagas.
Vidare och såsom inverkande på embetsmyndigheternas klassificering anser sig
Utskottet här böra till en början upptaga den del af Herr Holmqvists motion, hvari
han, under anförande att något giltigt skäl icke förefunnes dertill, att bevis och expeditioner,
som af domare och embetsman utfärdas för enskilda personer eller menigheter
uti brottmål och fiskaliska aktioner voro från stämpladt papper befriade,
hemstält att den i sådant hänseende nu stadgade befrielse måtte upphöra. Denna
framställning har i nu förevarande del af författningen betydelse derutinnan, att
Justitiekansler- och Justitieombudsmans-expeditionerna äfvensom riksrätt icke finnas
upptagna ibland de embetsverk och myndigheter, hvilka i § 5 äro uppräknade; hvaremot
de 2:ne förstnämnda af dessa myndigheter upptagas i § 7 under föreskrift att
alla skrifter och handlingar, som antingen dit ingifvas eller derifrån utgå i ärenden,
som tillhöra dessa embetens åtgärder, äro från stämpladt papper fria.
Tillförene har visserligen såsom regel varit antaget, att handlingar i brottmål
borde åtnjuta befrielse från stämpelpappersafgift, och det var först genom beslutet
vid 1874 års riksdag om den äfven för brottmål i vissa fall vid underdomstolar å
landet nedsatta expeditionslösens utgörande med en nedsättningen motsvarande stämpelafgift,
som nämnda regel blifvit frångången. Någon giltig grund, hvarföre den, som
förbryter sig emot landets lagar och derigenom föranleder embetsmyndigheters anlitande
till beredande af skydd emot eller upprättelse för lidna rättskränkningar, skulle
åtnjuta lindring eller befrielse från skattebidrag, som andra rättssökande äro underkastade,
torde svårligen kunna anföras; och antagas måste väl att i brottmål, likasom
i tvistemål, den skyldige slutligen får vidkännas rättegångskostnaderna.
Under antagande således att stämpelpappers-afgift äfven i brottmål hädanefter
bör i allmänhet utgå, hvarigenom, oberäknadt en icke ringa statsinkomst, äfven den
afsevärda fördel vunnes, att verkliga sakförhållanden men icke beräkningen på lindrigare
rättegångsutgifter komme att bestämma den form, hvarunder mången rättegång
anhängiggöres, har Utskottet funnit nödigt att under sina behöriga afdelningar bland
embetsverk och myndigheter, som i § 5 böra förekomma, äfven upptagas Justitiekanslersoch
Justitieombudsmans-expeditionerna, krigsöfverdomstolar och riksrätt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
5:o
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3. 9
5:o
att den fördelning af embetsverk och myndigheter, som bifogade
förslag till § 5 upptager, måtte af Riksdagen godkännas.
Beträffande åter afgifterna för olika handlingar, hvilka från de särskilda embetsverksafdelningarne
utleranas eller dit ingifvas, så har Kongl. Maj:t i sin omformälda
nådiga proposition föreslagit, bland annat, att följande från Hofrätt utgående
expeditioner borde beläggas med stämpladt papper till nedannämnda belopp nemligen:
Dom, på ett ark.................... ’
på två ark.................... ”
på tre ark.................... ”
o. s. v.
rTi , „ ,. , ......8 kronor,
på två ark................... ”
på tre ark................... ”
o. s. v.
äfvensom att å Kongl. Maj:ts genom Justitierevisions-expeditionen utfärdade
domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första arket höjes med 2 kronor
och således komme att uppgå till 15 kronor; .
hvarjemte Kongl. Maj:t föreslagit, att eu särskild tilläggsstampel af 3 kronor
50 öre för första arket och 1 krona 50 öre för hvarje af de öfriga skulle bestammas
för resolution med rubrik, som från Hofrätt utfärdas.
Enligt den närmare utredning, som innefattas i det protokoll öfver justitieärenden,
hvilket finnes bilagdt Kong!, propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof, och hvari frågan om löneregleringen för rikets Hofratter afhandlas, utgjorde
medeltalet af mot lösen utfärdade domar för år 1873 och 1874 från rikets 3:ne
Hofrätter 5,371 och af dylika utslag 6,824; utvisande samma utredning i ofngt huru de
förslagna nya stämpelafgifterna för domar oeh utslag komme att förhålla sig till de a - gifter i stämpelpapper och expeditionslösen, hvilka enligt nu gällande föreskrifter utgå
för enahanda expeditioner från Hofrätterna. Deremot förekommer ej någon upplysning
om antalet af de resolutioner med rubrik, som från Hofrätterna utgifvas, men att detta
antal är ytterst obetydligt har Utskottet af vunna upplysningar från Svea Hofrätt
all anledning att antaga. ...
Vid sistnämnda förhållande har det synts Utskottet hvarken nödigt eller lämplig
att bestämma en särskild stämpelafgift för sådana resolutioner; hvaremot Utskottet,
hufvudsakligen delande de åsigter, hvilka i den nådiga propositionen blifvit
framstälda till stöd för föreslagen förhöjning af stämpelafgifterna för domar och utslag
från Hofrätterna, trott sig finna den afvikelse från samma förslag böra ega
rum, att dessa domar och utslag äfvensom nyssnämnda blott undantagsvis forekomBih.
till Riksd. Frat, 1876. 5 Sand. 1 Afd. 3 Häft, 2
10
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
mande resolutioner beläggas med lika stämpelafgift i förhållande till expeditionernas
omfång, på sätt redan länge egt rum i afseende å Kongl. Maj:ts domar, utslag och
resolutioner. Det finnes nemligen, enligt Utskottets tanke, icke någon allmängiltig
grund, hvarföre ett beslut, som utfärdas under benämning dom, skall beläggas med
högre afgift, än om expeditionen benämnes utslag eller resolution, helst dessa olika
benämningar ingalunda bero af vigten och betydelsen utaf den rättsfråga, som genom
beslutet får sin lösning.
Utgående således från det antagande att likhet i stämpelafgifter bör stadgas
för dessa olika benämnda expeditioner från samma embetsverk, har Utskottet
ansett sig kunna desto hellre tillstyrka, att stämpelafgiften för domar, utslag och
resolutioner, som från Hofrätt expedieras, bestämmes till medelbeloppet af de utaf
Kongl. Maj:t för domar och utslag föreslagna utgifter, nemligen: för första arket till
9 kionor; samt för hvart och ett af de öfriga till 2 kronor, som härigenom, efter förhållandet
mellan antalet med lösen belagda domar och utslag under de sistförfluten åren,
någon minskning af den i Kongl. Maj:ts förslag afsedda inkomst alls icke uppkommer.
Hittills har stämpelafgiften för Kongl. Maj:ts domar, utslag och resolutioner,
ehvad expeditionen utgått från Justitierevisionen eller från annan afdelning af Kongl.
Maj.ts kansli, varit lika; och om än de i Kongl. Maj:ts proposition nu anförda skäl
föi höjande af denna stämpelafgift hufvudsakligen står i sammanhang med den för
Hofrätternas expeditioner föreslagna förändring samt eger närmaste tillämpning på
beslut, som expedieras genom Justitierevisionen, har det likväl synts Utskottet mindre
lämpligt att nu införa en skiljaktighet för sistnämnda beslut, helst det skäl till
förhöjning i afgiften, som väl egentligen förtjena!’ afseende, eller att bereda bidrag
till statsverkets ökade utgifter för lönereglering, lika mycket eger tillämpning på öfriga
afdelningar af Kongl. Maj:ts kansli som på Justitierevisionen. Utskottet har
följaktligen funnit sig böra föreslå jemlik förhöjning i stämpelafgiften för alla Kongl.
Maj:ts domar, utslag och resolutioner, oberoende af den kansliafdelning, från hvilken
de expedieras.
I sammanhang med dessa frågor har Utskottet ansett sig böra tillse, om icke
jemväl domar, utslag och resolutioner, som utgifvas af de under lista och 2:dra afdelningarne
uppräknade embetsverk och myndigheter, skäligen böra allmänneligen
underkastas en något förhöjd stämpelafgift, helst i annat fäll expeditioner från underdomstolarne
å landet i följd af den i nuvarande 2:dra mom. af § 5 föreskrifna,
mot den nedsatta expeditionslösen svarande tilläggsstämpelafgift, om den bibehålles’
komme att fortfarande draga en högre stämpelbevillning, än likartade expeditioner
icke blott från andra till lista afdelningen hänförda embetsverk utan till och med
från högre embetsverk, såsom rikets kollegier med flera, hvilka tillhöra den 2:dra
afdelningen. Utskottet har redan i inledningen till detta betänkande erinrat om
den inveckling af stämpelpappersförordningen och de svårigheter vid dess tillämpning,
som blifvit eu följd af den särskilda tilläggsstämpelafgift, hvilken i samman
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3,
11
bang med löneregleringen för häradshöfdingarne år 1874 vidtogs. För att kunna
undanrödja dessa olägenheter utan att uppoffra den statsinkomst, som tilläggsstämpeln
är afsedd att inbringa, och för att ytterligare i en stigande stämpelpappersafgift bereda
tillgångar till de ökade utgifter rättsväsendets ordnande och förbättring taga i
anspråk, bar Utskottet således funnit sig föranlåtet att tillstyrka upphäfvande af den
i nuvarande § 5 mom. 2 för en del handlingar från underdomstol å landet stadgade
tilläggsstämpel och i stället under de särskilda titlar för stämpelafgifters utgörande,
hvilka sammanföras i den tabell öfver handlingar, som utgifvas från eller ingifvas
till de i § 5 uppräknade embetsverk, införa några nya och förhöjda utgifter samt
såsom sådana upptagit för domar, utslag och resolutioner, hvilka expedieras från
rista och 2:dra afdelningarnes embetsverk:
för första arket.............2 kronor,
för hvart och ett af de följande.......1 krona.
Utskottet har ingalunda förbisett och bör icke underlåta att fästa Riksdagens
uppmärksamhet derpå, huruledes eu sådan afgiftsbestämmelse kommer att medföra
väsentlig förhöjning i de utgifter, hvilka nu utgå för expeditioner från alla till
rista och 2:dra afdelningarne hörande embetsverk och myndigheter, vid hvilka nedsättning
i eller upphäfvande af nu stadgade expeditionslösen icke blifvit vidtagen
eller är ifrågasatt, bland hvilka synnerligast må erinras Öfverståthållare-embetet,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och underdomstolarne i städerna, alla tillhörande
rista afdelningen, samt rikets kollegier, tillhörande 2:dra afdelningen; men å andra
sidan torde dock jemväl böra komma under betraktande, att denna afgiftsförhöjning
i allt fall ingalunda är jemförlig med den betydliga tillökning utöfver nu utgående
stämpelpappers afgift och expeditionslösen, som innefattas i Kongl. Maj:ts förslag till
stämpelafgifter för domar och utslag, som från Ilofrätterna utgifvas, och att, om den
i förstnämnda hänseenden föreslagna afgiftsförhöjningen jemföres med de förändringar
i penningevärdet, som inträdt sedan nu gällande stämpelafgifter bestämdes, och den
tillökning i statsverkets utgifter för rättsskipningens och administrationens vidmakthållande
och utveckling, som under samma tidrymd funnits oundviklig, samma förhöjning
hvarken torde kunna anses medföra eu mot fordom ökad tunga eller eu
statsverkets behof i dessa hänseenden öfverstigande inkomst.
På nu anförda skäl hemställer Utskottet,
6:o
att stämpelafgitten för domar, utslag och resolutioner, som utgifvas
från de olika i 5 § uppräknade afdelningar af embetsverk
och myndigheter, måtte bestämmas till följande belopp:
12
Bevillnings-Utskottels Betänkande N:o 3.
lista Afd.
2:dra Afd.
3:dje Afd.
4:de Afd.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
för första arket . .
2
—
2
—
9
—
15
—
för hvart och ett af de
öfriga arken . . .
1
—
1
—
2
—
2
Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att eu mot nuvarande lösen och sigillpenningar
svarande tilläggsstämpelafgift skall bestämmas för följande irån rikets
Hofrätter utgående handlingar, nemligen:
Kr. öre.
å kallelse........................
„ protokoll i revisionssak, för hvarje ark.............1: 50.
„ protokoll annat, som part är pligtig lösa,
för första arket ....................
för hvarje af de öfriga................. 1: 50.
„ resolution, kommunikations- eller remiss i enskilda mål, som ej äro åt
7 rye
brottmåls egenskap ................... ''
„ stämning:
för första arket...................... 50.
för hvarje af de följande.................
Och innehåller nu gällande 5 § 2 mom. att följande bevis och handlingar,
då de af domare eller underdomstol å landet emot lösen utfärdas, skola förses med
särskild stämpel, beräknad sålunda:
Kr. öre.
Afskrifter:
för första arket....................
för hvart och ett af de öfriga arken............
Bevis:
om meddelande af första uppbud...........• • •
alla andra slag, ehvad de tecknas å företedd handling eller särskild! utfärdas,
förses med särskild stämpel till samma belopp, som den för beviset utgående
lösen; dock äro vederlniftighetsbevis äfvensom bevis om inlemnande
och inregistrerande af bouppteckning från denna särskilda stämpel fria.
Instrument, för hvarje ark.............• • ■ • •
Kallelse å kronans ombudsman eller å borgenärer i konkursmål . .
Protokoll, äfvensom utdrag deraf och af dombok i mål af hvad beskaffenhet
som helst:
för första arket....................
„ andra arket....................
,, hvart och ett af de öfriga arken.............
— 50.
— 25.
2: 50.
1: —
— 50.
— 25.
Bevillningt>-Utskottets Betänkande N:o 3.
13
Kr. öre.
Stämning, offentlig.....................
Tergalresolution eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling . . . 1: —
Utskottet har redan i det föregående mer än en gång haft anledning att erinra
derom, huruledes den år 1874 vid häradshöfdingelönernas reglering medelst nyss
anförda påbud om tilläggsstämpelafgifter införda dubbla grund för dessa handlingars
kartering väl varit egnad att bereda en aritmetiskt noga bestämd godtgörelse för vissa
indragna sportler, men på samma gång invecklat förevarande beskattningslag och
försvårat både tillämpningen från tjenstemannens och kontrollen från de beskattades
sida; hvarföre också Utskottet ansett sig böra förorda upphörande af bestämmelserna
härom i afseende å underrätterna pa landet samt vidtagande af andra bestämmelse!,
som kunde bereda statsverket full godtgörelse.
Om också medgifvas må, att de dubbla afgiftsbestämmelserna i afseende å
Hofrätternas expeditioner vid tillämpningen skulle medföra jemförelsevis mindre olägenheter,
torde likväl äfven dessa vara nog afsevärda, för att böra helst undvikas;
och då hvarken ur statsverkets eller de beskattades synpunkt kan vara af någon
vigt, att just de afgifter, som nu under olika former för vissa handlingar utgå,
blifva till sammanräknade beloppet oförändrade, hyser Utskottet den åsigt, att enklare
beskattningsgrunder böra i stället, så vidt ske kan, äfven här uppställas.
Sålunda har Utskottet trott sig kunna ifrågasätta, att särskild tilläggsstämpel
enligt nuvarande § 5 mom. 2 för deri uppräknade “Afskrifter11, “Instrument ,
och “Tergalresolutioner", äfvensom enligt Kongl. Maj:ts förslag för “kallelse" vid
Hofrätt val kunna undvikas derigenom, att dessa handlingar, såsom före år 1875
egt rum, underkastas den stämpelafgift, som för utgående, ej särskildt specificerade
handlingar i allmänhet bestämmes, helst en allmän förhöjning i denna
stämpelafgift kommer att af Utskottet föreslås; och befrielsen från särskild tilläggsstämpel
för Hofrätternas kommunikationsresolutioner och remisser i enskilda mål,
som ej äro brottmål, hvilka handlingar hittills varit från stämpelafgift fria, kan icke
medföra någon afsevärd statsförlust, då hela den expeditionslösen, som för dylika
resolutioner i Svea Hofrätt hittills utgått och nu skulle med tilläggsstämpel ersättas,
för de sex senaste åren i medeltal icke utgjort fullt 400 kronor om året.
Af helt annan betydelse är deremot den sportelinkomst, som lösen för Hofrätternas
protokoll i revisions-saker och andra mål hittills medfört och hvilken nu
skulle med tilläggstämpel ersättas. Men ersättningen härför, likasom för den tilläggsstämpel,
som nu är stadgad för protokoll vid underdomstolarne på landet, kan enligt
Utskottets tanke på ett lämpligare sätt beredas derigenom, att stämpelafgiften
för protokoll i allmänhet bestämmes till sådant belopp, att den i det hela betäcker
de olika afgifter, som hittills både såsom lösen och för stämpelpapper erlagts. Sådan
stämpelafgift för protokoll har Utskottet ansett sig böra föreslå, icke såsom
nu, vid underdomstolarne på landet, och såsom Kongl. Maj:ts proposition
14 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
innehåller för andra protokoll vid Hofrätterna än dem i revisionssaker, till olika
belopp för särskilda ark i samma expedition, utan till lika belopp för hvarje ark, hvarigenom
eljest lätt skeende misstag vid utskrifningen undvikas.
Enahanda förfaringssätt har Utskottet ock ansett sig, i stället för den i § 5
mom. 2 vid Häradsrätter nu stadgade och den af Kongl. Maj:t vid Hofrätter föreslagna
tilläggsstämpel, böra förorda i afseende å “stämningar”, “konstitutorialer* och
“förordnanden".
Åt de flera bevis, för hvilka i 2 mom. af § 5 nu stadgas tilläggsstämpel,
hafva de om meddelande af första uppbud nu mera genom den nya lagstiftningen
om lagfart helt och hållet upphört. Bland öfriga bevis, för hvilka med vissa undantag i 5
§ 2 mom. stadgas stämpelafgift till enahanda belopp med derför utgående lösen,
torde egentligen endast gravationsbevis inbringa någon mera nämnvärd statsinkomst;
men stadgandet, sådant det nu förekommer, föranleder för landtdomaren det mångfaldiga
besvär, som beror af dubbel grund för karteringen.
Till lindring i detta besvär har Herr Holmqvist i sin motion föreslagit ett
så lydande tillägg i det ifrågavarande stadgandet:
“Skolande stämpeln å bevis på för inteckning företedd handling, lösöreköpsafhandling,
morgongåfvobref och äktenskapsförord inbegripas uti och tilläggas det
stämpelbelopp, hvarmed sjelfva handlingen skall förses."
Enligt Utskottets tanke skulle ett dylikt stadgande knappast innebära någon
förenkling. Vida lämpligare synes det deremot Utskottet, att för gravationsbevis, som
af domare på landet utfärdas, i § 5 införes ett särskilt stadgande, som bereder
statsverket i det hufvudsakliga oförminskad inkomst; men att deremot alla andra
bevis, der de fortfarande skola med stämpel beläggas, underkastas enahanda afgift
som för handlingar i allmänhet blifver stadgadt.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition innehåller i detta hänseende den allmänna
hemställan, huruvida icke kunde finnas lämpligt att höja stämpelbeloppen å några
från underdomstolarne utgående handlingar, och deribland lagfartsbevis samt alla de
handlingar, hvilka för närvarande beläggas med ett belopp af endast 25 öre; och har
Herr Holmqvist i sin motion hemstält, dels att stämpelafgiften å handlingar, som utgifvas
från domstolar och myndigheter, uppförda under lista afdelningen, måtte förhöjas
till 50 öre för hvarje ark, dels ock att lagfartsbevis, som af underdomstol på
landet utfärdas, måtte, jemte den stämpelafgift, som för fastebref nu är stadgad,
förses med särskild tilläggsstämpel af 2 kronor 50 öre.
Vid 6 § kommer Utskottet att framställa förslag, huruledes den hittills för
“fastebref" stadgade stämpelafgift hädanefter må lämpligen ersättas; men då Utskottet
anser det icke vara skäligt, att, sedan numera lagfart å fång, som hittills icke varit
sådan behandling underkastade, skall ega rum, i någon nämnvärd mån fördyra dessa
rättsförhandlingar, har Utskottet funnit sig icke böra tillstyrka någon annan eller
högre afgift för lagfartsbevis än den, som i allmänhet för utgående handlingar be
-
15
Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 3.
stammes. Denna afgift åter, nu bestämd för hvarje ark till 25 öre vid lista samt
50 ore vid 2:dra och 3:dje afdelningarne, har synts Utskottet skäligen kunna bestammas
till oO ore vid lista och 2:dra afdelningarne samt 1 krona vid 3:dje och
4ide afdelningarne ; och har Utskottet likaledes funnit sig böra föreslå, att den till
?? ore hvarJe ark bestämda stämpel, hvarmed ansökningar, besvärs- och föranngsskrifter,
som lnlemnas till de hittills under 2:dra och 3:dje afdelningarne
upptagna verk och myndigheter, nu beläggas, måtte förhöjas till 50 öre.
. . . Under förutsättning att Riksdagen gillar de af Utskottet sålunda uttalade
asigter, hemstalles,
7:o
att Riksdagen, med upphäfvande af nuvarande 5 § 2 mom. och
med förklarande att särskild tilläggsstämpel för kallelse, protokoll
och kommunikationsresolution eller remiss samt stämning vid
Ilofrätterna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, icke må ega rum, samt
att icke heller lagfartsbevis, såsom Herr Holmqvist i sin motion tillstyrkt,
må beläggas med särskild tilläggsstämpel, måtte besluta,
att för följande handlingar stämpelpappersafgift skall utgå till
nedannämnda belopp; nemligen:
lista
Afd.
2:dra Afd.
3:dje Afd.
4:de
Afd.
Handlingar som utgifvas:
a) Protokoll, som part
eller sökande är plig- tig att lösa, ehvad det
innefattar beslut eller
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
f
Kr.
öre.
icke, för hvarje ark .
h) Stämningar, konstitu- torial och förordnan-
1
—
1
3
—
3
—
den, för hvarje ark .
c) Gravationsbevis, som
af domare på landet
meddelas, förses med
stämpel till samma be- lopp som den för be- viset utgående lösen, i
1
i
!
1
•
1
2
*
2
16
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
I l:sta Afd. 2:dra A£d. 3:dje A£d. 4:de Afd.
d) Annat bevis, äfvensom
alla andra utgående
handlingar samt afskrifter,
för hvarje ark
Handlingar sominlemnas:
e) Ansökningar, besvärs
och
förklaringsskrifter,
som inlemnas till de
under 2:dra, B:dje och
4:de afdelningarne upptagna
verk och myn
digheter, för hvarje
ark.......
Kr. öre.i
50
Kr.
Kr.
50| 1
Kr.
1
50
50
50''
I anledning deraf att “Lejde- och Pardombref" val numera sällan torde ifrågakomma
bär d t'' synts Utskottet onödigt att fortfarande stadga ett särskild! staml;p
i dessa handlingar, 1,vilka lämpligen torde, derest de .tråg»komma, forses
ined stämpelpapper lik. med annan frän Kongl. Majit utgående resolution, hvadan
Utskottet hemställer,
8:o
att rubriken Lejde- och Fardonsbref måtte utur författningen utgå.
Kongl. Maj:ts proposition innehåller jemväl förslag derom, att afsked och^ förmynderskap
sbevis, som af Hofrätt utfärdas, skulle beläggas med
förra af 4 kronor och de senare af B kronor; men da ingendera af dessa handling»
synes vara af beskaffenhet att böra beläggas med annan stämpelafgift an den for utgående
handlingar i allmänhet bestämda, hemställer Utskottet,
9:o
att hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit icke måtte
vinna Riksdagens bifall.
Och torde, derest hvad Utskottet under förestående 5, 6, 7, 8 och 9:de punkterna
föreslagit varder af Riksdagen godkändt, 1Q q
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
17
10:o
§ 5 i författningen erhålla den förändrade lydelse i sin helhet,
som bifogade förslag till författning innehåller.
§ 6.
Uti denna § afhandlas frågan, huruledes åtskilliga skrifter och handlingar
skola med stämpel förses, utan annan förändring af beloppet, hvarhelst de företes
eller utgifvas, än den, som i afseende å bouppteckningar och fastebref särskildt
omförmäles.
Den sålunda för bilbref nu gällande stämpelafgift af 75 öre har Utskottet
ansett böra jemnas till en krona, hvilken förslag
ll:o
till Riksdagens godkännande hemställes.
Uti ofvan berörda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till
Hofrätt ingifven bouppteckning skulle vid inlemnande och inregistrering beläggas
med stämpel till samma belopp, som i fråga om underdomstol (å landet) vore
stadgadt och derutöfver 50 öre. Då Utskottet ansett det vara vigtigt att den, i
sammanhang med lönereglering för Hofrätterna, indragna lösen för ifrågavarande
handlingar blefve, på samma sätt som vid underdomstol å landet egt rum, med
stämpel ersatt, har Utskottet funnit sig böra hufvudsakligen tillstyrka bifall till
hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit. Den särskilda af Kongl. Maj:t ifrågasatta
tilläggsstämpeln af SO öre, som synbarligen skulle motsvara den för inregistrering
af bouppteckning vid landtdomstol qvarstående lösen, har dock Utskottet, för vinnande
af mera enkelhet uti hithörande stadganden, ansett kunna eftergifvas.
I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
12:o
att den uti förevarande stadganden angående bouppteckningar
vidtagna redaktionsförändring, hvarigenom orden “Hofrätt
eller" blifvit på sitt ställe inskjutna, må af Riksdagen godkännas.
Bih. till Riksd. Prof. 1876. 5 Sami. 1 Afd. 3 Häft.
3
18
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Enär enligt Utskottets förmenande cer tepar ti er eller fraktslut om fartyg, då
de vid domstol eller hos exekutor företes, icke rimligen böra förses med stämpel
till högre belopp än i afseende å skuldebref i dylika fall är stadgadt, har
Utskottet ansett sig böra för förstnämnda handlingar föreslå en nedsättning af
stämpelbeloppet från 30 öre till 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af den fraktsumma,
hvarför betalning sökes, hemställande alltså Utskottet,
13:o
att ifrågavarande nedsättning af stämpelafgiften för certepartier
eller fraktslut om fartyg måtte vinna Riksdagens bifall.
Till följd af stadgandena uti Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom komma fastebref icke vidare att utfärdas;
och får på grund häraf Utskottet, i enlighet med hvad Herr Holmqvist i sin motion
föreslagit, hemställa,
14:o
att rubriken fastebref måtte utur ifrågavarande § utgå.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet föreslagit om förhöjning af stämpeln
å bilbref, torde ock de i denna § upptagna
15:o
folkpass eller sjömansrulla för skeppare och besättning på resor
till utrikes ort böra med en från 75 öre till en krona
förhöjd stämpelafgift beläggas.
Enligt derom nu gällande stadganden förses fribref för fartyg och båtar
med stämpel af 40 öre och derom utgifna förbindelser med 20 öre; och då en
sammanjemkning af dessa belopp i förening med en skälig förhöjning synts Utskottet
lämplig, föreslår Utskottet,
16:o
att stämpeln å fribref för fartyg och båtar samt derom utgifna
förbindelser måtte bestämmas till belopp af 50 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
13
Likaså har Utskottet ansett, att stämpelafgiften å fördels- och undantagshontrakt
borde jernnas från 40 till 50 öre, hvilket
17:o
till Riksdagens godkännande hemställes.
Försäkringsbref, förnyelsebevis, premieqvittens eller annan dylik handling,
utfärdad af utländskt försäkringsbolag eller dess agent här i riket, beläggas för
närvarande på bolagets bekostnad med stämpel efter viss procent af utbetald premie,
dock icke i något fall under 25 öre. Detta stadgande har icke undergått
någon förändring, sedan detsamma uti stämpelpappersförfattningen den 27 November
185/ för första gången intogs. Utskottet har för den skull, med afseende å
den minskning, penningevärdet sedan nämnda tid undergått, ansett eu förhöjning
af stadgade minimibeloppet från 25 till 50 öre böra ega rum.
I sammanhaug härmed har Utskottet tagit under ompröfning, huruvida icke
dylika handlingar, utfärdade af inhemska försäkringsbolag, borde, då de för domstol
eller exekutor företes, med stämpel beläggas. Endast i fråga om sjöassuransbref,
utgifna af inhemska försäkringsinrättningar, föreskrifver nu gällande
stämpelpappersförfattning, att desamma skola förses med stämpel af 10 öre för
försäkringssumman till och med 200 kronor samt med 5 öre för hvarje 100 kronor
derutöfver; dock har, enligt hvad upplyst blifvit, den tillämpning af detta stadgande
gjort sig gällande, att stämpelbeläggning af sjöassuransbref endast eger
rum, då handlingen företes inför exekutor eller, i följd af uppkommen rättegång,
inför domstol. Öfriga försäkringshandlingar, meddelade af inländska bolag, upptagas
icke i författningen och torde således kunna anses från stämpelafgift helt
och hållet befriade. Enär först berörda stämpelafgift pålades de utländska bolagen
för att såmedelst underkasta dem en beskattning, motsvarande den allmänna
bevdlmng af inkomst, som de svenska bolagen fingo vidkännas, finner Utskottet
icke skäl att med en dylik stämpelafgift betunga de inhemska bolagen, men enär
deras försäkringshandlingar, då de inför domstol eller exekutor företes, äro till
siu natur fullt jemförliga med skuldebref, har Utskottet ansett, att i dessa fall
stämpelbeläggning af sådana handlingar, ehvad de utfärdats af inhemskt eller utländskt
försäkringsbolag, borde ega rum i enlighet med hvad om skuldebrefs förseende
med stämpel är stadgadt.
På grund af det sålunda anförda hemställer Utskottet,
18:o
a) att minimibeloppet af den stämpel, hvarmed, enligt nu
gällande stadgande, åt utländskt bolag eller dess agent häri
20
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
riket utfärdadt för säkring skref, förnyelsebevis, premieqvittens
eller annan dylik handling bör förses, måtte förhöjas från
25 till 50 öre.
b) att Riksdagen såsom ett andra moment under ifrågavarande
rubrik måtte besluta följande stadgande: “Dessutom skola dylika
försäkringsbandlingar, ehvad de äro af inhemska eller
utländska försäkringsbolag meddelade, då de inför domstol
eller exsekutor företes, beläggas med stämpel till lika belopp,
som för skuldebref är föreskrifvet.“
c) att, i stället för det vid rubriken Sjöassuransbref iörekommande
stadgande, hänvisning der lemnas till Försäkringsbref.
Nu gällande stämpelpappersförfattning föreskrifver, att geometriska kartor,
som utgifvas från General-landtmäteri-kontoret samt af landtmätare i landsorterna,
skola beläggas med stämpel efter nedan nämnda grund och till följande belopp:
för hvarje helt hemman 20 öre,
derunder till och med tre fjerdedels hemman 15 öre,
derunder 10 öre.
Enär berörda stadgande ej kan afse annat än egokartor öfver hemman
eller hemmansdelar, hafva hitintills kartor öfver uti mantal ej satt jord, såsom
lägenheter och allmänningar in. fl., äfvensom öfver rågångar, vägar och sjöar,
eller kartor upprättade för egoutbyten och vattenaftappningar, varit fria från
stämpladt papper. Detta förhållande har Utskottet ansett icke vara följdrigtigt,
utan har det synts Utskottet billigt och rättvist, att alla slag af geometriska kartor
borde med stämpel till lika belopp förses; och får Utskottet, på grund häraf
hemställa,
19:o
att geometriska kartor, som utgifvas från General-landtmäterikontoret
samt af landtmätare i landsorterna, må beläggas med
stämpel till belopp af 50 öre.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet om stämpel å fördels- och undantagskontrakt
redan hemstält, har Utskottet ansett sig böra föreslå, att den
stämpel, hvarmed — derest arrende- och andra kontrakt angående egendom,
hus, m. m. innehålla bestämmelser rörande persedlar eller förmåner, hvilka icke
finnas i markegångstaxan uppförda eller blifvit i kontraktet visst värde i penningar
åsätta — sådant kontrakt bör för den till värdet obestämda förmånen beläggas,
måtte jemnas från nu stadgade 40 öi-e till 50 öre, hvilken
Bevillning,?-Utskottets Betänkande N:o 3.
20:o
21
till Riksdagens godkännande hemställes.
Stämpelafgiften för fastebref, hvilken ännu år 1874 utgick med 15 öre för
hvarje fulla 100 kronor af värdet, ehvad det angick egendom i stad eller på landet,
blef genom den vid berörda års riksdag antagna stämpelpappersförordning i
afseende å egendom å landet förökad med en tilläggsstämpel, motsvarande den
vid landtdomstol indragna lösen för dessa handlingar. Enligt de stadganden, som
sedan dess varit gällande, hafva fastebref angående egendom i stad med egen
domstol belagts med stämpel af 15 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet, beträffande
åter egendom i stad, som lyder under landsrätt, med 35 öre för hvarje
fulla 100 kronor af värdet, då det ej öfverstiger 10,000 kronor och med 15 öre
för hvarje 100 kronor derutöfver, samt angående egendom å landet med 35 öre
för hvarje fulla 100 kronor af värdet till och med 20,000 kronor och sedermera
med 25 öre för hvarje fulla 100 kronor.
Genom Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång
till fast egendom hafva, på sätt redan förut i detta betänkande blifvit anfördt, de
hittills utfärdade fastebrefven blifvit ersatta af lagfartsbevis. Derigenom att den
hitintills för fastebref utgående stämpelafgift icke vidare ifrågakomme, har i statsverkets
inkomst af stämpelpappersbevillningen uppstått eu minskning, hvilken, beräknad
ensamt efter den forna stämpeln å fastebref och oafsedt den förhöjning
deri, som, i följd af den nedsatta lösen för dessa handlingar vid underdomstol å
landet, egt rum, af Bevillnings-Utskottet vid nästlidet års riksdag ansetts uppgå
till omkring 130,000 kronor. Då af förut antydda skäl Utskottet funnit sig böra
föreslå, att lagfartsbevisen icke skulle beläggas med högre stämpel än från underrätt
utgående handlingar i allmänhet, har det synts Utskottet nödigt, att
statsverket på annat sätt bereddes ersättning för nyssberörda icke obetydliga
minskning i inkomst. Det har dervid synts Utskottet vara med billighet och rättvisa
öfverensstämmande, att stämpeln å sådana slags fångeshandlingar — köpe-,
bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden — hvilka redan enligt
förut gällande stadganden skolat lagfaras, borde vid sökt lagfart höjas med belopp,
motsvarande den hittills för fastebref stadgade stämpelafgift; hvarjemte Utskottet
ansett, att likställighet uti ifrågavarande hänseende borde ega rum mellan
egendom i stad, som lyder under landsrätt, och egendom å landet. Enligt Utskottets
förslag komme alltså den för köpe-, bytes-, gåfvobref och testamentariska
förordnanden om fast egendom bestämda stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100
kronor af värdet att i afseende å alla dylika fång höjas till 75 öre samt derutöfver
en särskild tilläggsstämpel att påföras fastigheter å landet samt i stad, som
lyder under landsrätt, allt på sätt bilagda författningsförslag innehåller.
22
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
Genom dessa förändringar och i följd af ofvan berörda förordning om lagfart
hafva jemväl några mindre redaktionsförändringar uti ifrågavarande rubrik
ansetts vara af nöden.
Utskottet hemställer, i öfverensstämmelse med det nu anförda,
21:o
a) att första momentet af rubriken köp c-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden måtte erhålla följande lydelse
: aköpe- bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden
om fast egendom å landet och i städerna, bruk och
manufakturverk, smiden och smidesrättigheter, frälseräntor,
fabriker eller andra inrättningar med hvad mera som under
eganderätt föryttras och vid domstolarne lagfares, beläggas
med stämpel till belopp af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor
af värdet, beräknadt, för bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden, efter nästföregående årets taxeringsvärde
samt, för köpebref, efter den i penningar bestämda
köpeskillingen, så framt denna icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i sådant fall efter sistberörda värde;
härförutan skall å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden om fast egendom å landet eller i stad,
som lyder under landsrätt, då dessa handlingar för lagfart ingifvas,
stämpeln ökas med 20 öre för hvarje fidla 100 kronor
af värdet till och med 20,000 kronor och sedermera för
hvarje fidla 100 kronor med 10 öre.“
b) att de uti ifrågavarande rubriks tredje och fjerde moment
vidtagna mindre redaktionsförändringar, sådana de i författningsförslaget
finnas intagna, må af Riksdagen godkännas.
Då enligt upplysningar, dem Utskottet sig förskaffat, liqvidationer öfver
kronofordringar icke vidare ifrågakomma, får Utskottet alltså hemställa,
22:o
att rubriken liqvidationer öfver kr om for äring ar måtte utur
denna § utgå.
Enligt nu gällande stämpelpappersförordning förses notariatsbref eller bevis
och protester, som notarii publici utgifva, med stämpel för hvarje ark, tillbelopp
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 23
af 25 öre da de utgifvas till svenska undersåtar, samt SO öre när de utgiftas
till utländingar; men då Utskottet ansett lämpligt att denna olikhet mellan svenskar
och utländingar borttages, har Utskottet velat föreslå,
2S:o
att ifrågavarande handlingar, ehvad de utfärdas till svenska
eller utländska undersåtar, måtte för hvarje ark beläggas med
stämpel af 50 öre.
Hitintills hafva resepass belagts med stämpel till olika belopp, dels derest
de utfärdats till inrikes orter och Norge eller till utrikes ort, dels ock derest
passet afsett två eller flera p,ersoner eller ock blott en person; dock hafva från
stämpelafgift varit fritagna de, som resa i kronans ärende, samt de, hvilka för
fattigdom undfå pass gratis. Berörda stadganden har Utskottet ansett böra förenklas,
och får Utskottet alltså hemställa,
24:o
att, med bibehållande af nuvarande bestämmelser angående
dem, som äro från dylik stämpelafgift befriade,
resepass, till''inrikes orter eller Norge, ehvad passet afser en
eller flera personer, måtte beläggas med stämpel till belopp
af 50 öre; samt
resepass till utrikes ort, ehvad detsamma gäller för en eller
flera personel må förses med stämpel af 1 krona 50 öre.
Enligt nu gällande stadganden skall prestebref beläggas med stämpel af
40 öre; men har Utskottet ansett detta stämpelbelopp böra, i öfverensstämmelse
med hvad Utskottet föreslagit för åtskilliga under § 5 upptagna handlingar, till en
krona förhöjas; hvadan Utskottet hemställer,
25:o
att prestebref må förses med stämpel till belopp af 1 krona.
Uti sin ofvan berörda motion har Herr Holmqvist jemväl föreslagit, att stadgandet
i denna paragraf rörande i utländsk myntsort stälda prima vcxlars beläggande
med stämpel måtte erhålla följande förändrade lydelse:
“Prima vext,ar i utländsk myntsort, ehvad de äro utstälda af utländsk eller
24 Bcvillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
inländsk man och skola betalas inom eller utom Sverige, skola, då de motsvara
ett värde af 100 kronor, förses med stämpel å en krona och derutöfver med 10
öre för hvarje fullt värde af 100 kronor, dock icke med högre stämpel än 10
kronor11.
Såsom skäl för berörda förslag har motionären anfört, att uti allmänna
rörelsen ofta förekomme vexlar i utländsk myntsort af mindre belopp; att det
icke öfverensstämde med de uti stämpelpappersförordningen i öfrigt gällande
grunder, att dessä vexlar med stämpelpapper belastades, samt att någon skilnad
efter vexlarnes valör jemväl borde uti stämpelbeloppet förefinnas.
Enligt nu derom gällande föreskrifter skola primavexlar i utländsk myntsort,
ehvad de äro stälda att betalas inom eller utom Sverige, antingen förses
med särskild stämpel å 1 krona eller skrifvas å till nämnda värde stämplade
blanketter. Berörda stadgande infördes första gången uti stämpelpappersförordningen
den 4 December 1863 till följd af Rikets Ständers beslut vid 1862 63
års riksdag. Dessförinnan gälde för primavexlars stämpelbeläggning en särskild
tarif med fyra olika stämpelvalörer nemligen af 20, 40, 75 öre, och 1 Riksdaler
50 öre, och voro icke några vexlar i utländsk myntsort från denna stämpel befriade.
Af Bevillnings-Utskottet vid sistberörda riksdag anfördes såsom skäl för
den då vidtagna förändringen, att det skulle för vederbörande vexelgifvare medföra
beqvämlighet om, i stället för de dåvarande fyra särskilda stämpelvalörerna,
alla vexlar i utländsk myntsort, utan afseende å beloppet, komme att beläggas
med enahanda afgift, hvilken Utskottet trodde kunna bestämmas till 1 Riksdaler.
Någon klagan öfver nu gällande stadgande har, så vidt Utskottet erfarit,
icke försports, och då, i händelse motionärens förslag antoges, man, genom att
utfärda flera vexlar å smärre belopp, skulle kunna undandraga från stämpelbeläggning
en vexelsumma, som utstäld i en vexel varit stämpelpligtig, har Utskottet
ansett sig icke böra biträda motionärens förslag, utan hemställer,
26:o
att Herr Holmqvists motion i denna del måtte lemnas utan
afseende.
Utskottet har deremot ansett, att den hittills för skiljebref i äktenskap och
trolofningar bestämda stämpel af 25 öre borde i likhet med åtskilliga andra enligt
§ 5 stämpelpligtiga expeditioner förhöjas till eu krona; och får Utskottet fördenskull
föreslå,
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
27:o
25
att skiljebref i äktenskap och trolofningar måtte förses med
stämpel till belopp af 1 krona.
Efter de förändringar vår näringslagstiftning i senare tider undergått, utfärdas
numera ytterst sällan några tillståndsbevis till anläggande af bergverk,
manufakturier, sågar, pappers- och andra bruk; och då bibehållande af särskild
bestämmelse angående stämpelbeläggniug å dylika bevis under sådana förhållanden
synes onödigt, helst dessa bevis, då de någon gång ifrågakomma, blifva stämpelbelagda
lika med annan utgående expedition, får Utskottet hemställa,
28:o
att rubriken tillståndsbevis till anläggande af bergverk, manufakturier,
sågar, pappers- och andra bruk måtte utur denna
paragraf utgå.
Den för vågattester till låns erhållande nu gällande stämpelafgift af 25 öre
har Utskottet, då de låneaftal, vid hvilka dessa attester ifrågakomma, i allmänhet
röra affärer af större betydenhet, ansett kunna till dubbla beloppet förhöjas, samt
får af sådan anledning föreslå,
29:o
att stämpelafgiften för vågattester till låns erhållande må af
Riksdagen bestämmas till 50 öre.
Till följd af den för köpebref af Utskottet föreslagna förändrade stämpelbeläggning
får Utskottet vidare hemställa,
30:o
att den i afseende å rubriken öfverlåtelse- och transportbref
å kronorusthåll m. m. företagna redaktionsförändring, sådan
densamma finnes" utmärkt i hosföljande författningsförslag,
måtte af Riksdagen godkännas.
Derest de här ofvan föreslagna förändringar i föreskrifterna under § G
godkännas, får Utskottet föreslå,
Bill. till Biksd. Prof. 1876. 5 Sand. 1 Afd. 3 Häft,
4
26
Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 3.
31:o
att öfverskriften till samma paragraf och de i densamma föröfrigt
vidtagna redaktionsförändringar, allt i öfverensstämmelse
med bifogade författningsförslag, måtte vinna Riksdagens bifall.
§ V.
Föreskrifterna i denna paragraf upptaga de fall, då undantag eller befrielse
från eljest stadgade stämpelafgifter medgifves.
Uti ofvannämnda af Herr Holmqvist afgifna motion har, enligt hvad redan
till en del blifvit anfördt, föreslagits, att hvad om stämpelfrihet för bevis och
expeditioner, som af domare och embetsmän utfärdas för enskilda personer eller
menigheter uti brottmål, fiskaliska aktioner, ekonomi-, politi- och militärärenden,
funnes under denna paragraf intaget måtte ur paragrafen uteslutas och derunder i
stället införas: “Utlåtanden, bevis och expeditioner, derför lösen, enligt gällande
expeditionstaxa, icke eger rum.“
Såsom under § 5 af detta betänkande redan blifvit utveekladt, håller Utskottet
före, att brottmål och fiskaliska aktioner i allmänhet icke vidare böra
vara från stämpel befriade, hvaremot Utskottet funnit öfvervägande skäl tala
för bibehållande af nu medgifven afgiftsfrihet för öfriga i paragrafen upptagna mål
och ärenden.
I enlighet härmed får Utskottet hemställa:
32:o
a) att följande rubriker, de der alla afse att från stämpelafgift
fritaga sådana handlingar i brottmål, hvilka, enligt
eljest stadgade grunder, borde stämpelbeläggas, måtte ur
paragrafen uteslutas, nemligen:
aktioner, fiskaliska;
ansökningar med klagan öfver tillfogadt våld eller oförrätt
af kronobetjente eller andre embetsmän, när saken innefattar
ett verkligt brottmål;
ansökningar i brottmål och fiskaliska aktioner;
besvär skrift er och handlingar i brottmål och fiskaliska aktioner;
-
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3,
27
bevis af domare och embetsman i brottmål;
brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar och besvärs
handlingar
deri;
förklaringar, som angå brottmål;
klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt af embets- eller
tjensteman; och
ransakningar;
b) att till undvikande af all tvetydighet i fråga derom, att
såväl häktad person för talans utförande och fullföljande
i mål angående det brott, hvarför han i fängelse sitter, som
ock krono åklag are i alla af dem å tjenstens vägnar utförda
åtal böra vara från stämpelafgift fria, bestämda föreskrifter
härom måtte i paragrafen intagas, på sätt bilagda förslag innehåller;
samt
c) att hvad Herr Holmqvist i öfrigt uti ofvanberörda hänseenden
föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.
Enär afsked, då den afskedstagande hugnas med förhöjning ä karakteren,
enligt §§ 3 och 4 belägges med stämpel till visst belopp, bär Utskottet ansett,
att sådana afsked, der förhöjning å karakteren icke ifrågakommer, lika väl som
afsked, dermed icke några löne- eller pensionsförmåner följa, böra vara från
stämpel befriade ; och får, i öfverensstämmelse härmed, Utskottet föreslå,
33:o
att ett tillägg måtte uti rubriken afsked intagas, af innehåll
författningsförslaget utvisar.
Bland de anordningar, som i sammanhang med löneregleringen för häradshöldingarne
vidtogos till betäckande af då nedsatt expeditionslösen, var äfven
den, att i § 5 mom. 2 infördes den allmänna föreskrift, att alla andra bevis än
om meddelande af första uppbud, vederhäftighetsbevis och bevis öfver inlemnande
och inregistrerande af bouppteckning skulle, då de utfärdades af domare eller
underdomstol å landet, beläggas med stämpel till samma belopp, som den för beviset
utgående lösen; och föreskrefs i paragraf 7 mom. 3, att från erläggande af
den i § 5 mom. 2 stadgade särskilda stämpel intet undantag egde rum.
De sålunda meddelade föreskrifter hafva icke blott för domhafvande på
landet medfört synnerligt tidsödande arbete, utan ock haft den påföljd, att handlingar,
hvilka redan efter andra grunder blifvit stämpelbelagda, tillika skolat för
derå tecknade bevis, såsom om lagfart, beviljande, förnyande eller ^laxerande af
inteckning m. in., särskildt stämpelbeläggas.
28
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Om Utskottets här ofvan under § 5 framstälda förslag att upphäfva 2 inom.
af samma § blir bifallet, kommer väl den deri stadgade särskilda tilläggsstämpel
att upphöra. Men då Utskottet ansett sig i stället böra föreslå, att bevis i allmänhet,
som af embetsmyndigheter utfärdas, skola stämpelbeläggas, torde denna
föreskrift äfven tillämpas för sådana bevis, som tecknas å annorlunda karterad
handling, derest icke uttryckligt undantag härutinnan stadgas; och bar Utskottet
till undanrödjande af en tvetydighet i detta hänseende funnit sig böra tillstyrka,
34:o
att rubriken bevis uti ifrågavarande paragraf måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
‘■Bevis af domare och embetsmän i ekonomi-, politi- och
militärärenden, samt bevis, teclmadt å företedd handling om
lagfart, om fastställelse, förnyelse, dödande, rélaxering eller
postposition af inteckning, om testamcntsb ev åkning, om ingifvande
af äktenskapsförord, morgongåfvobref och köpeafhandling om
lösören eller om fastställelse af egoskifte och egouibyte, äfvensom
att rågångsförrättning vunnit laga kraft.11
Enligt hvad Utskottet erfarit, har tvekan vid tillämpning af stadgandena angående
boupptecknings förseende med stämpel uppstått, huruvida nemligen den särskilda
tilläggsstämpeln å bouppteckningar, som ingifvas till underdomstol å landet,
skall beräknas å hela behållningen i boet eller endast å den behållning, som återstår,
sedan efterlefvande makes giftorätt, der sådan finnes, blifvit frånräknad.
I sammanhang med reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner bestämdes
af 1874 års Riksdag, att bouppteckningar, som ingåfvos till underdomstol å landet,
skulle beläggas med en tilläggsstämpel till belopp, motsvarande den hittills för sådana
handlingar utgående lösen. Då vid denna lösens beräknande något afdrag,
äfven om make lefde efter, icke egde rum, samt de vid sistlidet års riksdag vidtagna
förändringar uti hithörande stadganden icke afsågo någon rubbning af hvad
uti ifrågavarande afseende förut var stadgadt, hemställer Utskottet, för att undanrödja
berörda tvetydighet,
S5:o
att rubriken bouppteckningar i denna § måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
“Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår till 1,000
kronor, äfvensom efterlefvande makes giftorätt, beräknad till
29
B ev tärning s - Utskott e ts Betänkande N:o 5.
hälften af behållningen, samt afskrifter eller utdrag af bouppteckningar;
dock att från den särskilda tiUäggsstämpél,* som
finnes stadgad för bouppteckningar, som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifvas, något undantag icke egen ruin.11
De vilkorligt äktenskapsförbud, som enligt 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken
förut varit stadgade för personer, beslägtade med hvarandra uti svågerlag å
sidone eller i andra svågerlaget, hafva upphört genom Kong!, förordningen den 24
Maj 1872, som uppliäfde berörda båda paragrafer; och då giftermålsresolutioner för
besvågrade numera således icke ifrågakomma, hemställer Utskottet,
36:o.
att rubriken giftermålsresolutioner för besvågrade måtte utur
paragrafen utgå.
I öfverensstämmelse med den förändring Utskottet föreslagit derom, att handlingar
i brottmål böra med stämpelpapper förses, hemställer Utskottet,
37:o
att de under motsatt förhållande i denna paragraf upptagna
stadganden angående stämpelfrihet för skrifter och handlingar,
som till Justitiekanslersembetet och Justitieombudsmannen ingifvas
eller derifrån utgå, måtte utur denna paragraf uteslutas.
Enligt hvad Justitieombudsmannen uti sin till innevarande Riksdag afgifna
embetsberättelse anfört, har hos underdomare tvekan uppstått om och i så fall
hvilken stängel skall läggas å de i 19 § af nya Lagfartslagen och 62 § af Kong],
förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 omförmälda
afskrifter af hvad om lagfarts- eller inteckningsärende blifvit iufördt i lagfarts- eller
inteckningshoken, livilka afskrifter eller utdrag tecknas å lagfartsbevis eller protokollsutdrag
i lagfarts- eller inteckningsärende. Några anse nemligen, att dessa afskrifter
böra beläggas med lika stämpel som andra afskrifter; andra åter betrakta dem såsom
med dessa senare icke jemförliga, enär hufvudskriften till dem hvarken är en
till rätten eller domare-embetet ingifven eller derifrån emot lösen utgifven handling,
utan en till åtlydnad af lagens föreskrift upprättad anteckningsbok; hvarföre desse
sistbemälde domare hålla före, att dylika afskrifter böra stämpelbeläggas lika med
“bevis alla andra slag11 enligt § 5 mom. 2 uti nu gällande stämpelpapp ersförordning.
Slutligen finnas ock de, som förmena, att ifrågavarande afskrifter eller utdrag
icke böra med någon stämpel förses.
30
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
Jemväl Herr Holmqvist bär uti oftanämnda motion, för att undanrödja den
meningsskiljaktighet, som i berörda hänseende uppstått, föreslagit att uti denna 7
§ bland de handlingar, som äro från stämpel befriade, skulle intagas följande rubrik:
“Utdrag eller afskrifter af fastighetsböcker, hvilka skola tecknas å lagfartsbevis
samt lagfarts- och inteckningsprotokoller11.
Då Utskottet förut föreslagit, att stämpel å bevis, tecknadt å vissa uppgifva
allmänneligen förekommande handlingar, vid deras företeende inför underdomstol på
landet skall eftergifvas, anser sig Utskottet ega ännu mindre fog att i afseende å
ifrågakomna utdrag af fastighets- eller inteckningsböcker föreslå någon särskild
stämpel, hvadan Utskottet, för att undanrödja antydda meningsskiljaktighet, i öfverensstämmelse
med Herr Holmqvists förslag, hemställer,
38:o
att uti ifrågavarande 7 § mom. 1 måtte intagas en rubrik af
följande lydelse:
“ Utdrag eller afskrifter af fastighetsbok, livilka tecknas å lagfartsbevis
eller å utdrag af lagfarts- och inteckning spröt okoll. “
Som frågor om donationer, ehvad de röra akademierna, pensionskassor, fattigvårdsinrättningar,
hospitaler och lasaretter eller andra fromma stiftelser, redan enligt
mom. 1 i 7 § äro från afl stämpel befriade, har Utskottet ansett, att rubriken “donationer,
frågor derom''1 jemväl borde utur § 7 mom. 2 såsom öfverflödigt utgå, hvilket
39:o
till bifall homställes.
Enär genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Jagtstadga den 21 Oktober 1864
lagens stadgande uti 23 kap. Byggninga-balken om skyldighet att efter uppbåd
deltaga uti häradsskall samt att bygga varggård eller varggrop blifvit upphäfdt, och
berörda onera således upphört, hemställer likaledes Utskottet,
40:o
att rubrikerna “skallgång11 och “varggårdars anläggande“ måtte
utur 7 § 2 mom. uteslutas.
Sedan Utskottet förut i detta betänkande föreslagit borttagande af mom. 2
af § 5, får Utskottet hemställa,
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 31
41:o
att 3 mom. af ifrågavarande § 7, hvilket endast afser stadgandena
i § 5 mom. 2, måtte utgå.
Slutligen bär Utskottet funnit nödigt att vidtaga några mindre redaktionsförandnngar
ej mindre uti 1 och 2 momentens öfverskrifter än äfven uti paragrafen
i lifligt, på sätt åtföljande författningsförslag utvisar, hvilket
42:o
till Riksdagens godkännande hemställes.
§ 8.
Med anledning deraf att fastebref, enligt hvad Utskottet redan förut i detta
betänkande anmärkt, icke vidare komma att utfärdas, hemställer Utskottet,
43:o
att eu mindie redaktionsförändring uti mom. 9 af ifrågavarande
paragraf, sådan denna förändring uti författningsförslaget finnes
intagen, måtte vinna Riksdagens bifall.
Iill följd af hvad Utskottet vid §§ 3 och 4 föreslagit derom, att einbets-eller tjenstebefattnings
innehafvare jemväl vid uppflyttning från lägre till högre lönegrad äfvensom
vid förhöjning af lön genom ålderstillägg eller till följd af lönereglering skall
erlägga stämpelafgift för den vunna lönetillökningen, lian Utskottet ansett en bestämmelse
om tiden och sättet för denna stämpelafgifts erläggande böra uti mom. 11 af
§ 8 intagas; och hemställer fördenskull Utskottet,
44:o
att § 8 mom. 11 må erhålla följande förändrade lydelse:
‘Ej ma någon, tillgodonjuta de genom Kong]. Majäs och dess embetsmäns
bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer eller genom
generalordres honom tillagda löneförmåner och rättigheter,
innan han uppvisat fullmakten eller förordnandet, behörigen med
stämpel försedt.
Hur innehafvare af embete eller tjenst vunnit löneförhöjning genom
uppflyttning i högre lönegrad eller genom ålderstillägg
diet lönereglering, ma han icke komma i åtnjutande af denna
löneförhöjning, förrän han hos den myndighet, der han egetatt
lönen uppbära, företett för honom utfärdade fullmakt eller
32 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 9.
förordnande, försedi med ytterligare stämpelpapper i förhållande
till den vanna tillökningen i lönen.11
§§ 10 och 11.
I sin ofta omförmälda motion bär Herr Ilolmqvist på anförda skäl föreslagit
följande förändrade lydelse af dels § 10 mom. 1 punkt 4:
“Å landet ombesörjes stämpelpappersförsäljningen af Domare.“
dels § 10 mom. 2 punkt 2:
“På reqvisition hos landskontoret skola försäljningsmännen, genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes försorg, kostnadsfritt och skyndsamt erhålla sig tillsändt
erforderligt stämpelpapper, för hvilket dem åligger att i räuteriet insätta ellei till
kronofogden i orten aflemna den inflytande betalningen, de antagna försäljningsmännen
månatligen, men domare ä landet så fort ske kan; och ma under niet mera
stämpelpapper dem icke tilldelas, än som svarar mot beloppet af de efter hand aflemnade
försäljningsmedlen.“
dels ock §11:
«Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpel papper, vare sig
till försäljning eller till användande i och för utöfning af embete eller tjenst, ege den
redovisande att, såsom ersättning för möda, skrifmaterialier, postporto m. m., beräkna
sig till godo, i Stockholm samt i länsresidensstäderna tre och i öfriga städer fyra
samt domare å landet fem procent af det försålda eller använda beloppet af stämpelpapper.
“ .
Vid de skäl, motionären till stöd för dessa förslag andraga, anser sig Utskottet
böra erinra, hurusom enligt Utskottets åsigt, domhafvande a landet redan nuäio
pligtige att sjelfva anskaffa det stämpelpapper, som erfordras för beläggning af de från
domare-embetet eller landtdomstolarne utgående expeditioner. Hvad åter angår inkommande
handlingar, så, ehuru Utskottet till fullo inser vigten och önskvärdheten
deraf att till lättnad för allmänheten, på sätt hitintills i allmänhet varit förhållandet,
domare å landet fortfarande blifva försäljningsman af det stämplade papper, som för
sistnämnda handlingar erfordras, anser likväl Utskottet Riksdagen icke vara lagligen
befogad att ålägga bemälde underdomare sådant som en skyldighet.
Af denna anledning, och då en så obestämd redovisningsskyldighet, som den
af motionären föreslagna, icke lärer kunna medgifvas, kan Utskottet icke tillstyrka
bifall till de förändringar, motionären föreslagit uti §§ 10 och 11.
Oberoende häraf anser sig Utskottet dock böra hemställa om förändring i afseende
åden försäljningsprovision, som bör domare ålandet tillkomma. Enligt § 11 ega domhafvande
å landet, som äro bosatte i residensstäder, icke att tillgodoräkna sig högre
försäljningsprovision än de i dessa städer antagna särskilda försäljningsman, eller tre
procent. Detta stadgande synes Utskottet icke vara med billighet förenadt. Domhafvande,
ehvad de äro bosatte i residensstad eller annorstädes, utöfva nemligen försäljning
-
Bevittnings-UtsTcottets Betänkande N:o 3.
33
säljning af stämpelpapper i all synnerhet vid eller i sammanhang med de lagtima
tingen, och måste i flera domsagor i och för denna försäljning bekosta särskilda biträden,
som under tingen uppehålla sig å tingsställena. Härjemte torde, på sätt Herr
Holrnqvist påpekat, böra jemväl beaktas, att den i residensstad antagna särskilda
försäljningsmannen ej behöfver utlemna stämpladt papper annorledes än emot betalning,
då deremot för domhafvande det ofta är omöjligt att för utlemnadt stämpelpapper
erhålla betalning annorlunda än i sammanhang med lösen för utgående
tingsexpeditioner, och denna omständighet åter vållar, att domhafvande, i olikhet med
den särskildt antagne försäljningsmannen, nödgas sjelf ligga i förskott för utlemnadt
stämpelpapper. Jemlikt gällande expeditionstaxa, egen domhafvande först fjorton
dagar efter det tingsexpeditionen bort vara att tillgå anlita vederbörande exsekutor
för utbekommande af lösen och öfriga afgifter för outlösta expeditioner, och enligt
Kongl. förordningen den 21 Mars 1835 angående åtskilliga stadganden i afseende
å utmätning har kronofogde på landet, äfven i de fall att fast egendom ej behöfver
för gäldande af berörda afgifter utmätas, eu redovisningstid af tre månader. Då
nu domhafvande, enligt stämpelpappersförordningen, måste redan den 15 Januari
med penningar redovisa jemväl det stämplade papper, som användts till de expeditioner
från föregående årets hösteting, för hvilka möjligen lösen ännu ej influtit, och detta
stämplade papper kan uppgå till betydligt belopp, inses lätteligen, huruledes domhafvande
ofta utan eget förvållande nödgas för utlemnadt stämpelpapper förskottsvis till
statsverket utbetala en betydande penningsumma.
På grund af hvad Utskottet nu anfört, har Utskottet ansett det vara med
rättvisa och billighet öfverensstämmande, att äfven de domhafvande, som äro i residensstäder
bosatte, få i likhet med dem, som äro annorstädes boende, i försäljningsprovision
beräkna sig till godo fyra procent af det försålda eller använda beloppet
af stämpelpapper.
Utskottet hemställer alltså:
45:o
a) att vid § 11 måtte fogas ett tillägg af följande lydelse:
“ dock att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad
eller annorstädes, alltid egen att beräkna fyra procent11;
och
b) att de af Herr Holrnqvist föreslagna förändringar i §§ 10
och 11 måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.
§ 13.
Till sist har Herr Holrnqvist uti sin motion, under förmälan att då under
Bih, till Biksd. Prof. 187C,, r, Samt, 1 Afd, 3 Höft, 5
34
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o
senare tid 2 punkten af ifrågavarande §:s 2 mom. blifvit sålunda tillämpad, att
den landskontoret och landträntmästaren tillkommande provision beräknats efter det
penningebelopp, som under redovisningsåret influtit, och icke efter det belopp, derför
stämpladt papper under året blifvit försåldt, derigenom en efterträdare uti dessa
tjenster skulle komma att njuta frukten af det besvär och det ansvar, som hans
företrädare i tjensten haft, hemstält, att berörda stadgande måtte sålunda förändras,
att anmärkta provisionen komme att utgå och beräknas af det under redovisningsåret
försålda stämplade papper.
Den uti ifrågavarande lagrum innefattade bestämmelsen, att den landskontoret
och landträntmästaren hvardera tillkommande provision af två procent skall beräknas
å hvad inom året i kronans kassa uti stämpelpappersafgift influtit samt Kongl. Maj:t,
och kronan tillkommit, synes Utskottet efter ordalydelsen af nu varande stadgande
rätteligen hafva fått den af motionären angifna tillämpning.
Men deremot kan svårligen förnekas, att denna med ordalagen öfverensstämmande
tolkning leder och måste leda till ett resultat, som knappast torde kunna
anses med rättvisa och billighet öfverensstämmande; ty då försäljningsmännen hafva
sig medgifvet anstånd intill den 15 Januari nästföljande år med leverering af liqvid
för det under föregående året försålda stämpelpapper samt deraf enligt den verkstälda
liqviden räkna sig försäljningsprovision till godo, och det åligger vederbörande
redogörare hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att vaka öfver noggrann
redovisning och leverering från försäljningsmännen inom den i författningen bestämda
tid, kan det svårligen förnekas, att landskontorens och landträntmästarnes ansvarighet
icke är inskränkt till den del af försäljningssumman, som under kalenderåret
influtit, utan ock omfattar det belopp, som derefter under anståndstiden till den 15
påföljande Januari bort inflyta och blifvit inbetaldt, hvadan också provision jemväl
för detta senare belopp, som i årsredogörelsen upptages, bör vid dennas behöriga
afsilande få tillgodoräknas; ty i annat fall måste inträffa, att, på sätt motionären
anmärkt, en efterträdande innehafvare af landskamrerare-, eller landträntmästare-befattning
får räkna sig till godo provision för den uppbörd företrädaren kontrollerat
och redovisat. För statskassan kan en förändring, som undanrödjer denna oegentlighet,
icke medföra någon olägenhet, då provisionen icke utgår för högre belopp,
än som redan influtit i kronans kassa och blifvit behörigen redovisadt.
Ehuru Utskottet således instämmer i syftet med motionen, tror Utskottet deremot
icke, att den af motionären föreslagna redaktionsförändring vore vigtig; ty enligt
densamma skulle provision kunna ifrågasättas för icke behörigen levererad uppbörd.
Deremot torde ändamålet uppnås och kronans rätt tillbörligen ses till godo,
om stadgandet så affattades, att den ifrågavarande provisionen finge beräknas å
hvad, enligt landtränteriets räkning, i kronans kassa uti stämpelpappersafgift influtit
samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer. Och hemställer Utskottet.
B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
46:o
35
att den härmed öfverensstämmande redaktionsförändring af § 13
mom. 2, som bilagda förslag innehåller, måtte af Riksdagen godkännas.
I sammanhang med frågan om beräkningssättet för nyss omhandlade provision
har Utskottet, då den betydliga förhöjning i stämpelpappersafgiften, hvilken dels
måste inträda i följd af de beslut, som i sammanhang med löneregleringen för häradshöfdingarne
år 1874 fattades, dels ytterligare ifrågakomma^ derest Utskottets nu
gjorda framställningar godkännas, kommer att i motsvarig mån höja den statsutgift,
hvilken såsom provision hädanefter enligt nu gällande beräkningsgrund till landskontoren
och landträntmästarne utgår, tagit under öfvervägande, om skäl icke nu vore för handen
att något nedsätta den till 2 procent för hvardera bestämda provisionen. Härvid
har dock mött betänklighet derutinnan, att denna provision ingår bland nu medgifna
löneförmåner för ifrågavarande vigtiga och i vissa delar af riket så svagt aflönade
tjenstebefattningar, att särskilt dyrt!dstillägg för samma befattningar äfven vid innevarande
riksdag funnits böra beviljas, vid hvilket förhållande det svårligen låter
sig göra att genom en allmän procentbestämning tillvägabringa fullt rättvis
och billig jemkning i aflöningsförmånerna vid ifrågavarande befattningar. Och då
härtill kommer, att frågan om ny lönereglering för landsstatens tjenstemäu nu är
under utarbetning samt snart lärer komma att underställas Riksdagens pröfning, bar
Utskottet trott sig finna den väckta frågan för närvarande icke böra till annan
Riksdagens åtgärd föranleda, än att Riksdagen
47:o
måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t, i sammanhang
med utarbetande af det förslag till lönereglering för
landsstaten, som lärer vara att förvänta, täcktes låta utreda
frågan om och i hvad mån provision för stämpelpappers försäljning
och redovisning må bland landskontorens och landträntmästarnes
aflöningsförmåner vid den nya löneregleringen
ingå.
§ 16.
5:te momentet af denna § har följande lydelse:
“Den som utlemnar vexel, hvilken icke blifvit med stämpel behörigen försedd,
böte 25 kronor“.
Efter hvad Utskottet inhemtat, har ifrågavarande stadgande i allmänhet blifvit
sålunda tolkadt, att man ansett detsamma ej tillämpligt å sådana vexlar i ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
86
Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 3.
ländsk myntsort, som blifvit från utlandet hitsända för accept eller inkassering. För
undanrödjande af eu sådan mot författningens mening uppenbarligen stridande tolkning,
bar Utskottet till förtydligande af stadgandet ansett sig böra hemställa,
48:o
att 5:te momentet af ifrågavarande § måtte erhålla följande förändrade
lydelse:
“Den som utställer, öfverlåter eller ock till godkännande eller
inkassering företer vexel, hvilken icke blifvit med stämpel behörigen
försedd, böte 25 kronor
Derigenom att fastebref icke vidare komma att utfärdas, uppstår för statsverket,
på sätt här ofvan redan blifvit anfördt, en minskning i inkomsten af stämpelpappersbevillningen,
hvilken minskning af nästlidet års Bevillnings-Utskott beräknades
för innevarande år till omkring 130,000 kronor jemte den stämpel å dylika
handlingar, som vid underrätterna å landet motsvarade den indragna lösen, men
hvars belopp icke kunde närmare angifvas. Hvad statskassan således går miste om,
synes Utskottet vara ett alltför stort belopp, för att ej bristen så skyndsamt som
möjligt må afhjelpas. Under förutsättning att de förslag till förändrade bestämmelser,
Utskottet här ofvan i betänkandet afgifvit derom att stämpeln för fastebref
skulle tilläggas den stämpel, hvarmed köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden om fast egendom vid lagfart beläggas, hufvudsakligen vinna Riksdagens
bifall, får Utskottet alltså föreslå,
49:o
att Riksdagen tillika måtte besluta, att de nya bestämmelser
i omförmälda hänseende, som af Riksdagen varda antagna, skola
redan innevarande år, så fort ske kan, vinna tillämpning, och
för sådant ändamål i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna samma bestämmelser
och derom utfärda särskild kungörelse, att genast lända till
efterrättelse.
Stockholm den 30 Mars 1876.
På Utskottets vägnar:
A. G:son Bennich.
Herrar Hammar och Carl Aron Jönsson hafva begärt att få antecknadt, att
de icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
37
Förslag
till förrättning angående stämpelpappersafgiften i de delar,
hvari Utskottet föreslagit förändringar eller tillägg.
{Nuvarande lydelse.)
§2.
Om olika slag af stämpelpapper.
Stämpelpapper skall vara att tillgå af''
följande .slag, nemligen:
a) hela ark å 25, 50 och 75 öre samt
1 och 1,25 krona;
b) enkla och dubbla beläggningsstämplar
å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och
75 öre samt 1, 2, 2,50, 3, 4, 5, 6, 7,
8, 9, 10, 13, 15, 25, 50, 75, 100 och
500 kronor; samt
c) vexelstämplar å — — — — —
§ 3.
Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,
förordnanden och afsked, af
Kong!. Maj:t meddelade.
Följande handlingar förses vid utfärdandet
med stämpel till här utsatta
belopp:
Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden,
hvarigenom embeten, tjenster
(Föreslagen lydelse.)
§ 3-
Om olika slag af stämpelpapper.
Stämpelpapper skall vara att tillgå af
följande slag, nemligen:
a) hela ark å 50 öre samt 1, 2 och 3
kronor;
b) enkla och dubbla beläggningsstämplar
å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och
75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,
10, 15, 25, 50, 75, 100 och 500 kronor;
samt
c) vexelstämplar å — — — — —
§ 3.
Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,
förordnanden och afsked, af
Kongl. Maj:t meddelade.
Följande handlingar förses vid utfärdandet
med stämpel till här utsatta
belopp:
Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden,
hvarigenom embeten, tjenster
38
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
eller beställningar med verklig lön vid
civila, militära, ecklesiastika eller andra
stater af Kongl. Maj:t tillsättas, böra förses
med stämpel af G kronor samt dessutom
till belopp, motsvarande 1 procent
å hela lönen, när den utnämnde första
gången tillträder befattning med lön,
men, vid befordringar till högre lön, blott
å skilnaden mellan förra lönen och den,
som erhålles.
Då embete eller tjenst åtföljes — —
eller beställningar med verklig lön vid
civila, militära, ecklesiastika eller andra
stater af Kongl. Maj:t tillsättas, böra förses
med stämpel af 6 kronor samt dessutom
till belopp, motsvarande 1 procent
å hela lönen, när den utnämnde första
gången tillträder befattning med lön,
men, vid befordringar till högre lön, blott
å skilnaden mellan den lön, efter hvilken
den utnämnde senast erlagt stamp elafgift,
och den lön, som erhålles. Likaledes
skall stämpelafgift, motsvarande 1
procent å löneskilnaden, erläggas, då
embets- eller tjenstebefattnings innehafvare
uppflyttas från lägre till högre lönegrad,
äfvensom vid förhöjning af lön genom
ålderstillägg eller till följd af vidtagen
lönereglering.
Då embete eller tjenst åtföljes— •—
Fullmakter, konstitutorialer, öppna
bref, protokollsutdrag m. m., hvarigenom
embeten, tjenster eller befattningar vid de
Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik
fullmakt m. in. första gången löses,
förses med stämpel till 1 procent af
lönebeloppet, men, vid ytterligare befordran,
med enahanda lindring och iakttagande
i öfrigt, som i afseende å fullmakter
vid civila, militära och andra
stater stadgas.
Fullmakter, konstitutorialer, öppna
bref, protokollsutdrag in. in., hvarigenom
embeten, tjenster eller befattningar vid de
Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik
fullmakt in. in. första gången löses,
förses med stämpel till 1 procent af
lönebeloppet, men, vid ytterligare befordran,
eller vid löneförhöjning, med enahanda
lindring och iakttagande i öfrigt,
som i afseende å fullmakter vid civila,
militära och andra stater stadgas.
§4-
Om stämpel å fullmakter, koustitutorialer,
förordnanden och afsked från
rikets embetsverk och andra offentliga
myndigheter.
Nedannämnda utgående expeditioner
§ 4.
Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,
förordnanden och afsked från
rikets embetsverk och andra offentliga
myndigheter.
Nedannämnda utgående expeditioner
Bevillning s-TJtskottets Betänkande N:o 3.
39
förses med stämpel, på sätt här nedan
stadgas:
Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden,
antagningsbevis och protokollsutdrag,
hvarigenom embeten, tjenstår eller
beställningar med verklig lön tillsättas
af chefer eller embetsverk, af hvad namn
de vara må, som dertill äro af Kongl.
Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna
öfver riksbanken och riksgäldskontor
med deras afdelningar, städernas
magistrater och de flera, hvilka ega
att till offentliga sysslor utnämna, skola
förses med stämpel till belopp af 1 procent,
beräknad å hela lönen, då den utnämnde
första gången tillträder befattning
med lön, men vid befordringar till
högre lön blott å skilnaden emellan förra
lönen och don, som erbålles. Åtföljes
tjensten af — — — — — — _
— — af fullmakten erhålles.
För följande personer, som ej hafva
ständig lön, förses fullmakten, konstitutorialet
eller antagningsbeviset med stämpel
till nedanstående belopp, nemligen
för
Kr. öre.
Hofrättskommissarier ....__
Notarii publici:
i Stockholm och Göteborg . 100: —
i de öfriga städerna . . . 25: •—
förses med stämpel, på sätt bär nedan
stadgas:
Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden,
antagningsbevis och protokollsutdrag,
hvarigenom embeten, tjenster eller
beställningar med verklig lön tillsättas
af chefer eller embetsverk, af hvad namn
de vara må, som dertill äro af Kongl.
Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna
öfver riksbanken och riksgäldskontoret
med deras afdelningar, städernas
magistrater och de flere, hvilka ega
att till offentliga sysslor utnämna, skola
förses med stämpel till belopp af 1 procent,
beräknad å hela lönen, då den utnämnde
första gången tillträder befattning
med lön, men vid befordringar till
högre lön blott å skilnaden emellan den
lön, efter hvilken den utnämnde senast
erlagt stämpelafgift, %ch den lön, som erhålles;
likaledes skall stämpelafgift, motsvarande
1 procent å löneslcilnaden, erläggas,
då emhets- eller tjenstebefatlnings
innehafvare uppflyttas från lägre till högre
lönegrad, äfvensom vid förhöjning af
lön genom ålderstillägg eller till följd af
vidtagen lönereglering. Åtföljes tjensten
— — af fullmakten erhålles.
För följande personer, som ej hafva
ständig lön, förses fullmakten, konstitutorialet
eller antagningsbeviset med stämpel
till nedanstående belopp, nemligen
för
Kr. öre.
Hofrättskommissarier .... _- ____
Notarii publici:
i Stockholm och Göteborg . 50: —
i de öfriga städerna . . . 15: —
40
Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 3.
Skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg . 250: —
i de öfriga städerna ... 50: —
Sockenskrifvare........
Stadsmäklare:
i Stockholm och Göteborg . 400: -—- i de öfriga städerna . . . 100: —
Skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg . 150: —
i de öfriga städerna . . . 25: —
Sockenskrifvare ...... — —
Stadsmäklare:
i Stockholm och Göteborg . 200: —
i de öfriga städerna . . . 50: —
Resolution eller fullmakt på tjenstebyte
eller transport förses med stämpel
till 1 procent åt det belopp, hvarmed
den lön, som erhålles, öfverstiger den
förra lönen.
Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner
och andra dylika handlingar,
som utfärdas af domstolar,
embetsverk och myndigheter, dels
till handlingar, som dit inlemmas
eller derstädes företes, så ock om
särskild stämpel å vissa handlingar
och bevis, som af domare eller underdomstol
å landet utfärdas.
Domstolar, embetsverk och myndigheter
indelas i afseende på den stämpel,
som till omförmälda handlingar erfordras,
uti följande tre afdelningar.
Första Afdelningen.
Öfverståthållareembetet — — —
— — — — — sjömanshus.
Andra Afdelningen.
Ilo!- och öfverrätter; rikets kollegier;
sundhetskollegium; akademikanslersem
-
Resolution eller fullmakt på tjenstebyte
eller transport förses med stämpel
till 1 procent af det belopp, hvarmed
den lön, som erhålles, öfverstiger den,
hvarefter stämpelafgift senast blifva erlagd.
§5.
Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner
och andra dylika handlingar,
som utfärdas af domstolar,
embetsverk och myndigheter, dels
ock till handlingar, som dit inlemmas
eller derstädes företes.
Domstolar, embetsverk och myndigheter
indelas i afseende på den stämpel,
som till omförmälda handlingar erfordras,
uti följande fyra afdelningar.
Första Afdelningen.
Öfverståthållareembetet — — —
— — — — — — sjömanshus.
Andra Afdelningen.
Justitiekanslers- och justitieomlmdsmans-expeditioner
na; rikets kollegier ;
41
Bevillnings- Utskottets
beten; serafimerordensgillet; direktionen
öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen;
telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;
fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen,
samt andra af Kongl. Maj:t tillsatta
styrelser, komitéer och myndigheter, hvilka
icke finnas i denna eller öfriga afdelningar
särskildt upptagna.
Tredje Afdelningen.
Statsdepartements-, justitierevisionssamt
hof-expeditionerna.
Betänkande N:o 3.
sundhetskollegium, akademikanslersembeten;
serafimerordensgillet; direktionen
öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen;
telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;
fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen;
krig söfver domstolar; samt andra af
Kongl. Maj:t tillsatta styrelser, komitéer
och myndigheter, hvilka icke finnas i
denna eller öfriga afdelningar särskildt
upptagna.
Tredje Afdelningen.
Rikets Hofrätter.
Fjerde Afdelningen.
Statsdepartements-, justitierevisionssamt
hofexpeditionerna, äfvensom riksrätten.
Bih till Riksd. Prof. 187(1.
5 Sami. 1 Afd. 3 Raft.
f»
42
Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 3.
(Nuvarande lydelse.)
Mom. 1. Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 0:te §§ finnas omförmälda,
skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit
mlemnas, vara försedda med stämpel till följande belopp:
lista
af-
2:dra
af-
3:dje af-
delningen.
delningen.
delningen.
Handlingar, som utgifvas:
Kongl. Maj:ts domar, utslag och resolutioner i
hvarjehanda mål och ärenden beläggas med
stämpel till belopp af:
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre.
för första arket.......
13
för hvart och ett af de öfriga arken. . .
_
__
2
Lejde- och pardons-bref.......
Stämningar, konstitutorial^’ och förordnanden, för
6
—
hvarje ark........
_
25
_
50
2
Domar, utslag och resolutioner för hvarje ark . .
Alla andra utgående handlingar äfvensom afskrif-
—
25
—
50
—
ter, för hvarje ark........
Handlingar, som inlemnas:
—
25
—
50
—
50
Underdåniga deduktioner och kontradeduktioner,
med tillökning af två kronor för hvarje ark
utöfver det första.
Ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter, som
inlemnas till de under andra och tredje afdel- ningarna upptagna verk och myndigheter, för
5
hvarje ark............
—
_
25
_
25
Deremot äro bilagor från stämpelafgift ....
Likaså äro alla andra handlingar, som inlemnas
till embetsverk och myndigheter, tillhörande
fri
a
fri
a
fri
a
första afdelningen, från stämpel......
fria
—
—
—
—
43
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
(Föreslagen lydelse.)
Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda,
skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit inlemnas,
vara försedda med stämpel till följande belopp:
l:sta
af-
2:dra af-
3:dje af-
4: de
af-
delningen.
delningen.
delningen.
delningen.
Handlingar, som utgifvas:
Kr.
öre
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Stämningar, konstitutorialer och förord- nanden beläggas med stämpel för hvar- je ark.......
1
1
2
2
Protokoll, som part eller sökande är plig- tig att lösa, ehvad det innefattar be- slut eller icke, för hvarje ark ....
1
1
3
3
Domar, utslag och resolutioner i hvarje- handa mål och ärenden,
för första arket.....
2
2
9
15
för hvart och ett af de öfriga arken
1
_
1
2
.
2
Gravationsbevis, som af domare på lan- det meddelas, skola förses med stäm- pel till samma belopp som den för be- viset utgående lösen.
Annat bevis, äfvensom alla andra utgå- ende handlingar, samt afskrifter, för
hvarje ark..........
50
50
1
1
Handlingar, som inlemnas:
Underdåniga deduktioner och kontra- deduktioner.........
5
med tillökning af två kronor för hvarje
ark utöfver det första.
Ansökningar, besvärs- och förklarings- skrifter, som inlemnas till de under
andra, tredje och fjerde afdelningarna
upptagna verk och myndigheter, för
hvarje ark...........
50
50
50
Deremot äro bilagor från stämpelafgift
fria
fria
fria
fria
Likaså äro alla andra handlingar, som in- lemnas till embetsverk och myndigheter,
tillhörande första afdelningen, från
stämpel............
fri
a
44
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
Mom. 2. Utöfver hvad här ofvan är
stadgadt rörande stämpel å handlingar,
som utgifvas, skola nedarmämnda bevis och
handlingar, då de af domare eller underdomstol
å landet mot lösen utfärdas, förses
med särskild stämpel, beräknad så
-
lunda :
Afskrifter: Kr. öre.
för första arket ......— 50.
för hvart och ett af de öfriga arken — 25.
Bevis:
om meddelande af första uppbud 2: 50.
alla andra slag, ehvad de tecknas
å företedd handling eller särskildt
utfärdas, förses med särskild stämpel
till samma belopp, som den
för beviset utgående lösen; dock
äro vederhäftighetsbevis, äfvensom
bevis om inlemnande och inregistrerande
af bouppteckning från
denna särskilda stämpel fria.
Instrument, för hvarje ark . . — 25.
Kallelse å kronans ombudsman
eller å borgenärer i konkursmål . — 25.
Protokoll äfvensom utdrag deraf
och af dombok i mål af hvad beskaffenhet
som helst:
för första arket.....1: —
„ andra arket.....— 50.
„ hvart och ett af de öfriga
arken.........— 25.
Stämning, offentlig . . . . . — 75.
Tergalresolution eller definitivt
beslut, tecknadt å ingifven handling
...........1: —
utgår.
6.
§ 6.
Om stämpel till åtskilliga skrifter och Om stämpel till åtskilliga skrifter och
handlingar, som dermed skola för- handlingar, som dermed skola för
-
45
Bevillnings- Utskottets
ses, utan annan förändring af beloppet,
hvar helst de företes eller
utgifvas, än den, som i afseende
ä bouppteckningar oeh fastebref
här nedan omförmäles.
Följande handlingar förses med stämpel
till nedanstående belopp:
Kr. öre.
Bilbref........ • — ^
Bouppteckningar förses med
stämpel till en fjerdedels procent
af behållningen i boet; dock må
befrielse från stämpel ega rum, der
behållningen ej uppgår till 1,000
kronor, äfvensom för efterlefvande
makes giftorätt, hvilken, ehvad
den utgör mer eller mindre, beräknas
till hälften af behållningen;
härförutan skall bouppteckning, som
till underdomstol å landet ingifves,
då behållningen uppgår till eller
öfverstiger 1,000 kronor, förses med
särskild tilläggsstämpel, beräknad
Certepartier eller fraktslut om
fartyg, ehvad de upprättas inom
eller utom landet, skola, då de vid
domstol eller hos exsekutor företes,
förses med stämpel till 30 öre för
hvarje fulla 100 kronor af den fraktsumma,
hvarför betalning sökes.
Fastebref:
Då det angår egendom i stad;
a) med egen domstol:
Betänkande N:o 3.
ses, utan annan förändring af beloppet,
livarhelst de företes eller
utgifvas, än den, som i afseende å
bouppteckningar äfvensom köpe-,
bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden här nedan
omförmäles.
Följande handlingar förses med stämpel
till nedanstående belopp:
Kr. öre,
Bilbref .........1'' —
Bouppteckningar förses med
stämpel till en fjerdedels procent
af behållningen i boet; dock må
befrielse från stämpel ega rum,
der behållningen ej uppgår till
1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande
makes giftorätt, hvilken,
ehvad den utgör mer eller mindre,
beräknas till hällten af behållningen;
härförutan skall bouppteckning,
som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifves, då behållningen
uppgår till eller öfverstiger
1,000 kronor, förses med
särskild tilläggsstämpel, beräknad
Certepartier eller fraktslut om
fartyg, ehvad de upprättas inom
eller utom landet, skola, då de
vid domstol eller hos exsekutor
företes, förses med stämpel till
25 öre för hvarje fulla 100 kronor
af den fraktsumma, hvarför betalning
sökes.
| utgår.
46
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
Kr. öre.
för hvarje fulla 100 kronor af värdet
...........— 15.
b) som lyder under landsrätt:
för hvarje fulla 100 kronor af
värdet, då det ej öfverstiger
10,000 kronor.......— 35.
derutöfver för hvarje fulla 100
kronor.......... 15.
Då det angår egendom å landet;
för hvarje fulla 100 kronor af
värdet till och med 20,000 kronor — 35.
sedermera för hvarje fulla 100
kronor.........— 25.
Värdet beräknas efter samma
grund, som här nedan finnes angående
köpe-, bytes- och gåfvobref
stadgad.
Folkpass eller sjömansrulla för
skeppare och besättning på resor
till utrikes ort.....
— 75.
Fribref för fartyg och båtar . .
. 40.
derom utgifna förbindelser . .
. 20.
Fördels- och undan tags-kontrakt,
då de hos domaren uppvisas .
— 40.
Er. öre.
• utgår.
Folkpass eller sjömansrulla för
skeppare och besättning på resor
till utrikes ort.......1: —
Fribref för fartyg och båtar samt
derom utgifna förbindelser . . — 50.
Fördels- och undantagskontrakt,
då de hos domaren uppvisas . — 50.
Försäkringsbref, förnyelsebevis
premieqvittens eller annan handling,
af hvad namn som helst, hvilden
hädanefter af utländskt bolag
eller dess agent här i riket utfärdas
eller utlemnas till försäkring
af fast eller lös egendom mot eld
och brand eller sjöskada, äfvensom
af menniskolif, skall, på försäkringsbolagets
bekostnad, försesmed
stämpel till följande belopp, nemligen:
för försäkring af fast eller
lös egendom en half procent af
Försäkringsbref, förnyelsebevis,
premieqvittens eller annan handling,
af hvad namn som helst,
hvilken hädanefter af utländskt
bolag eller dess agent här i riket
utfärdas eller utlemnas till försäkring
af fast eller lös egendom
mot eld och brand eller sjöskada,
äfvensom af menniskolif, skall, på
försäkringsbolagets bekostnad, förses
med stämpel till följande belopp,
nemligen: för försäkring af
fast eller lös egendom en half
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o
47
Kr. öre
utbetald premie och för försäkring
af lif en fjerdedels procent af premien;
dock icke i något fall under
...........--25,
Kartor, geometriska, som utgifva
från generallandtmäterikontoret
samt aflandtmätare i landsorterna:
för hvarje helt hemman . . — 20.
derunder till och med trefjer
dedels
hemman.....— 15.
derunder.......— 10.
Kontrakter:
Till alla arrendekontrakter och
afhandlingar, utan viss summa,
skall, efter ofvanstående grund,
stämpel anskaffas till det belopp,
hvartill deri betingade persedlar
eller förmåner kunna skattas enligt
senast faststälda markegångspris;
och skulle samma kontrakt
innehålla bestämmelser rörande
persedlar eller förmåner, hvilka icke
finnas i markegångstaxa!! uppförde
eller blifvit i kontraktet visst värde
i penningar åsatte, ökas stämpeln
i afseende derå med 40 öre.
Ivöpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
Kr. öre.
procent af utbetald premie och för
försäkring af lif en fjerdedels procent
af premien; dock icke i något
fall under........ 50.
Dessutom skola dylika försäkring
shandling av, ehvad de år o af inhemska
eller utländska försäkringsbolag
meddelade, då de inför domstol
eller exekutor företes, beläggas
med stämpel till lika belopp, som
för skuldebref är föreskrifvet.
Kartor, geometriska, som utgifvas
från generallandtmäterikontoret
samt af landtmätare i landsorterna
.......... so.
Kontrakter:
Till alla arrendekontrakter och
afhandlingar, utan viss summa,
skall, efter ofvanstående grund,
stämpel anskaffas till det belopp,
hvartill deri betingade persedlar
eller förmåner kunna skattas enligt
senast faststälda markegångspris;
och skulle samma kontrakt
innehålla bestämmelser rörande
persedlar eller förmåner, hvilka
icke finnas i markegångstaxan uppförde
eller blifvit i kontraktet
visst värde i penningar åsatte,
ökas stämpeln i afseende derå
med 50 öre.
Köpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
48
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
Er. öre.
om fast egendom å landet och i
städerna, bruk och manufakturverk
smiden och smidesrättigheter,
frälseräntor, fabriker eller andra
inrättningar med hvad mera som
under eganderätt föryttras och vid
domstolarne uppbjudes, beläggas
med stämpel till belopp af 60 öre
för hvarje fulla 100ä kronor af värdet,
beräknadt, för bytes- och gåfvobref
samt testamentarisk^ förordnanden,
efter nästföregående årets
taxeringsvärde samt, för köpebref,
efter den i penningar bestämda
köpeskillingen, så framt denna icke
understiger fastighetens taxeringsvärde,
men i sådant fall efter sistberörda
värde.
Varder köpe-, bytes- eller gåfvobref
eller testamentariskt förordnande,
förr än uppbud skett, å annan
man transporteradt eller öfverhet,
belägges handlingen ånyo
med stämpel efter nyssberörda grund
för hvarje transport eller öfverlåtelse,
såvida icke densamma egen
rum inom den för lagfart föreskrifna
tid, räknad ifrån första köpet,
samt öfverlåtelsehandlingen
Er. öre,
om fast egendom å landet och i
städerna, bruk och manufakturverk,
smiden och smidesrättigheter,
frälseräntor, fabriker eller andra
inrättningar med hvad mera som
under eganderätt föryttras och
vid domstolarne lagfares, beläggas
med stämpel till belopp af 75 öre
för hvarje fulla 100 kronor af värdet,
beräknadt, för bytes- och
gåfvobref samt testamentariska
förordnanden, efter nästföregående
årets taxeringsvärde samt, för köpebref,
efter den i penningar bestämda
köpeskillingen, så framt
denna icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i sådant
fall efter sistberörda värde; härjörutan
skall å köpe-., bytes- och
gåfvobref samt testamentariska förordnanden
om fast egendom å landet
eller i stad, som lyder under
landsrätt, då dessa handlingar för
lagfart ingifvas, stämpeln ökas med
20 öre för hvarje fulla 100 kronor
af värdet till och med 20,000 kronor
och sedermera för hvarje fulla
100 kronor med 10 öre.
Varder köpe-, bytes- eller gåfvobref
eller testamentariskt förordnande,
förr än lagfart beviljats,
å annan man transporteradt eller
öfverlåtet, belägges handlingen
ånyo med stämpel efter nyssberörda
grund för hvarje transport
eller öfverlåtelse, såvida icke densamma
eger rum inom den för
lagfart föreskrifna tid, räknad från
första fånget, samt öfverlåtelsehandlingen
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
."Bevillnings- Utskottets
Kr. öre.
för uppbuds erhållande inom samma
tid hos domstolen företes, i
hvilket fall förnyad beläggning ej
ifrågakommer.
Köpe-, bytes- och gåfvobref om
skepp, fartyg och båtar af öfver
10 lästers eller 33,33 tons drägt,
samt köpeafhandlingar om andra
lösören, hvilka i säljarens vård
qvarstadna, äfvensom afhandlingar,
hvarigenom skog från hemman
på viss tid föryttras, böra
jemväl beläggas med stämpel i
förhållande till värdet efter ofvanstående
beräkning.
Liqvidationer öfver kronofordringar.
.........
Notariatsbref eller bevis och protester,
som notarii publici utgifva
:
till svenska undersåtar, hvarje
ark..........- 25.
till utländingar, dito . . . — 50.
Pass, rese-, till inrikes orter
eller Norge:
då passet gäller för två eller
flera personer......— 40.
då passet afser blott en person — 15.
Pass, rese-, till utrikes ort:
då passet gäller för två eller
flera personer......1: 50.
då passet afser blott eu person 1: —
dock äro från stämpelafgift fritagne
de, som resa i kronans
ärende, samt de, hvilka för
fattigdom undfå pass gratis.
Betänkande N:o 3.
lingen för lagfarts erhållande
inom samma tid hos domstolen
företes, i hvilket fall förnyad beläggning
ej ifrågakommer.
Köpe-, bytes- och gåfvo-bref om
skepp, fartyg och båtar af öfver
10 lästers eller 38,33 tons drägt,
samt köpeafhandlingar om andra
lösören, hvilka i säljarens vård
qvarstadna, äfvensom afhandlingar,
hvarigenom skog från hemman
på viss tid föryttras, beläggas
med stämpel till belopp
af 60 öre för hvarje fidla 100 kronor
af värdet.
Notariatsbref eller bevis och protester,
som notarii publici utgifva,
hvarje ark.....
Pass, rese-, till inrikes orter eller
Norge, ehvad passet afser en eller
flera personer.......
Pass, rese-, till utrikes ort, ehvad
passet gäller för en eller flera
personer.......
dock äro från stämpelafgift fritagne
de, som resa i kronans
ärende, samt de, hvilka för
fattigdom undfå pass gratis.
Bill. till Riksd. Prat. 1376. ö Sami. 1 A fä. 3 Höft.
50
Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 3.
Prestebref.........
— 40.
Prestebref ........B
SjÖassuransbref, utgifna afinhem-
SjÖassuransbref; se Försäkrings-
ska försäkringsinrättningar :
till och med 200 kronor . .
— 10.
bref.
för hvarje 100 kronor derutöfver
— 5.
Skiljebref i äktenskap och trolof-
Skiljebref i äktenskap och tro-
ningar.........
— 25.
lofningar........1:
Tillståndsbevis till anläggande af j
bergverk, manufaktnrier, så- > utgår,
gar, pappers- och andra bruk 15: — I
Vågattester till låns erhållande . — 25. Vågattester till låns erhållande . — 50.
Öfverlåtelse- och transportbref
å kronorusthåll förses med
stämpel enligt samma grund
som andra köpebref; menför
öfverlåtelse- eller transportbref
å kronohemman med hälften
mindre än vanliga köpebref
och för skattlagda nybyggen
med fjerdedelen.
Öfverlåtelse- och transport-bref å
kronorusthåll förses med stämpel
till belopp af 60 öre för
hvarje fulla 100 kronor af värdet,
beräknadt enligt samma
grund, som för stämpelbeläggning
af andra köpebref bär ofvan
är stadgadt; men för öfverlåtelse-
eller transport-bref å
kronohemman med hälften och
för skattlagda nybyggen med
fjerdedelen af ofvannämnda belopp.
§ 7. § 7.
Om undantag från de uti §$ 3, 4, 5 Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5
och 6 intagna stadganden. och 6 intagna stadganden.
Ilo. Från stämpel enligt §§ 3 och 4, § l:o. Från stämpel enligt §§ 3, 4, 5 och
5 mom. l:o och § 6 befrias: (i befrias:
Aktioner, fiskaliska; Aktioner, rörande akademier, gymnasier,
— —, rörande akademier, gymnasier, hushållningssällskap, kyrkor, skolor
hushållningssällskap, kyrkor, skolor och hospitaler, fattigvårdsinrättnin
-
Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 3.
och hospitaler, fattigvårdsinrättningar,
pensionskassor och alla andra fromma
stiftelser samt akademihemman;
Afsked, då dermed icke några löne- eller
pensions-förmåner följa äfvensom då
endast sådan pension dervid tillägges,
hvartill den afskedstagande enligt
författningarna är berättigad eller
för hvars erhållande han sjelf gjort
tillskott;
Ansökningar — — — —----
51
gar, pensionskassor och alla andra
fromma stiftelser samt akademihemman;
Afsked,
då dermed icke förhöjning å karakteren
eller några löne- eller pensions-förmåner
följa äfvensom då endast
sådan pension dervid tillägges,
hvartill den afskedstagande enligt
författningarna är berättigad eller för
hvars erhållande han sjelf gjort tillskott;
Ansökningar
— — — — — — —
--med klagan öfver tillfogadt våld 1
eller oförrätt af kronobetjente eller (
andra embetsman, när saken innefattar
ett verkligt brottmål;
_ _ i brottmål och fiskaliska aktioner —
samt i alla sådana ekonomi-, politi-
och militär-ärenden, hvilka antingen
kunna röra någon hel menighet
eller hafva afseende på allmänna
och kommunala onera, såsom
publika byggnader, fråga om
krono- och kyrkotionde samt presträttigheter,
vägars och broars underhållande,
knekte-, rustnings- och
roteringsslcyldigheters utgörande, krono-,
fång- och gästgifveri-skjuts
med mera dylikt, jemte de utlåtanden,
bevis och expeditioner, som
domare och embetsman i dessa ärenden
meddela;
utgår.
— i alla sådana ekonomi-, politioch
militärärenden, hvilka antingen
kunna röra någon hel menighet eller
hafva afseende på allmänna och kommunala
onera, såsom publika byggnader,
fråga om krono- och kyrkotionde
samt presträttigheter, vägars
och broars underhållande, knekte-,
rustnings- och roteringsskyldigheters
utgörande, krono-, fång- och gästgifveri-skjuts
med mera dylikt, jemte
de utlåtanden, bevis och expeditioner,
som domare och embetsmän
i dessa ärenden meddela;
Besvärskrifter; se ansökningar;
— — uppbördsmäns i mål rörande kronoräntor
samt redogörelse för disponerade
medel;
Besvärsskrifter ; se ansökningar;
--uppbördsmäns i mål rörande krono
räntor
samt redogörelse för disponerade
medel;
52 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Besvärsskrift^1 och handlingar i brott- |
mål och fiskaliska aktioner; j utgar.
Bevis af domare och embetsman i brottmål
samt ekonomi-, politi- och
militär-ärenden;
Bouppteckningar, då behållna summan
icke uppgår till 1,000 kronor, äfvensom
efterlefvande makes giftorätt,
beräknad till hälften af behållningen,
samt afskrifter eller utdrag af
bouppteckningar;
Brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar
och besvärshandlingar deri;
Bevis af domare och embetsman i ekonomi-,
politi- och militärärenden:
samt bevis tecknadt å företedd handling
om lagfart, om fastställelse, förnyelse,
dödande, relaxering eller postposition
af inteckning, om testamentsbevakning,
om ingifvande af äktenskapsförord, morgongåfvobref
och köp e afhandling om
lösören, eller om fastställelse af egoskifte
och egoutbyte, äfvensom att rågångsför
rättning vunnit laga kraft.
Bouppteckningar, då behållna summan
icke uppgår till 1,000 kronor, äfvensom
efterlefvande makes giftorätt,
beräknad till hälften af behållningen,
samt afskrifter eller utdrag af bouppteckningar
; dock att från den särskilda
tillägg sstämpel, som finnes stadgad
för bouppteckningar, som till Hofrätt
eller underdomstol å landet ingifvas,
något undantag icke egen rum.
| utgår.
förklaringar till Kongl. Maj:t —--Förklaringar till Kongl. Maj:t — — —
— — som angå kronans räntor eller — _ som angå kronans räntor eller
härröra från redogörelse för dispo- härröra från redogörelse för disponerade
medel, brottmål m. m. nerade medel, m. m.
Förmyndarekammares uträkningaråomyndiga
barns medel — —--—
hörande bilagor;
Giftermålsresolutioner för besvågrade;
Hospitaler och lazarett er, i alla dem rörande
mål;
Förmyndarekammares uträkningar å
omyndiga barns model--— —
hörande bilagor;
utgår;
Hospitaler och lazaretter, i alla dem rörande
mål;
Häktad person, för talans utförande och fullföljande
i mål, angående det brott, hvarför
han i fängelse sitter;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillning#-Utskottets Betänkande N:o 3.
Justitiekanslersembetet; och
Justitieombudsmannen; alla skrifter och
handlingar, som antingen dit ingifvas
eller ock derifrån utgå i ärenden,
som tillhöra dessa embetens
åtgärder;
Kallelsebref i konkursmål;
Karakter sbyggnader å militieboställen,
kontrakter derom;
Klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt
af embets- och tjensteman;
Konstitutorialer och förordnanden ---
Kronoleveranser, kontrakter derom;
Kyrkobetjente; se antagningsbevis;
Prestval, fullmakter och voteringssedlar
dervid; men i mål angående öfverklagade
olagligheter vid prestval, då
desamma icke innefatta någon förbrytelse,
utan mera för civila än
kriminela äro att anse, fordras stämpel,
såsom vid andra rättegångar
stadgadt är;
Qvittenser;
Ransakningar;
Redogörelse för disponerade medel;
Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-,
då de ej å särskildt blad
skrifvas; se äfven giftermålsresolutioner;
Revisionssaker,
handlingar deri, som för
parts räkning från hofrätt till Kongl.
Maj:t insändas;
> utgår.
Kallelsebref i konkursmål;
Karaktersbyggnader å militieboställen,
kontrakter derom;
| utgår.
Konstitutorialer och förordnanden--
Kronoleveranser, kontrakter derom;
Krono-åklagare — derunder jemväl inbegripa
tull- och jägéribetjente — i
alla af dem, å tjenstens vägnar, utförda
åtal;
Kyrkobetjente; se antagningsbevis;
Prestval, fullmakter och voteringssedlar
dervid; men i mål angående öfverklagade
olagligheter vid prestval
fordras stämpel, såsom vid andra
rättegångar stadgadt är;
Qvittenser;
utgår.
Redogörelse för disponerade medel;
Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-;
Revisionssaker,
handlingar deri, som för
parts räkning från hofrätt till Kongl.
Maj:t insändas; dock icke Hofrättens
protokoll i saken;
54
Bevilinings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Testamentarisk» förordnanden, så vida de
ej angå fast egendom och för uppbuds
vinnande företes;
Uppbördsman besvär; se besvär;
Utsyning, ansökningar derom;
2:o. Från den enligt §§ 3 och 4, § 5
inom. l:o och § 6 stadgade stämpel
åro jemväl fria såväl inkommande handlingar
som utgående expeditioner i nedannåmnda
mål och ärenden, dock
med undantag af Kongl. Maj:ts deruti
meddelade resolidioner, utslag och
domar, hvilka skola beläggas med den
i § 5 inom. l:o stadgade stämpel för
hvarje expedition, som icke enligt mom.
ko i denna paragraf jemväl är från
sådan stämpel fri:
Bevillningsmål;
Brottmål;
Donationer, frågor derom;
Ekonomimål, till hvilka, bland andra,
räknas frågor om
Rustnings-skyldigheters utgörande;
Skallgång;
Skogsafvittringar;
Utsyning till ny åker och äng;
Varggårdars anläggande;
Vägars underhållande;
Testamentariska förordnanden, så vida de
ej angå fast egendom och för lagfarts
vinnande företes;
Uppbördsmäns besvär; se besvär;
Utdrag eller af skrifter af fastiglietsbok, hvilka
tecknas å lagfartsbevis eller å utdrag
af lagfarts- och inteckning sprotokoll''.
Utsyning, ansökningar derom;
2:o. Från den enligt §§ 3, 4, 5, och 6
stadgade stämpel äro jemväl fria såväl
inkommande handlingar som utgående
expeditioner i nedannämnda mål och
ärenden, dock med undantag af Kongl.
Maj:ts deruti meddelade resolutioner,
utslag och domar, hvilka skola beläggas
med den i § 5 stadgade stämpel för
hvarje expedition, som icke enligt mom.
ko i denna paragraf jemväl år från
sådan stämpel fri:
Bevillningsmål;
utgår.
utgår.
Ekonomimäl, till hvilka, bland andra,
räknas frågor om
Rustnings-skyldigheters utgörande;
utgår.
Skogsafvittringar;
Utsyning till ny åker och äng;
utgår.
Vägars underhållande;
Salpetersjuderiärenden.
3:o Från erläggande af den i § 5 mom.
2 stadgade särskilda stämpel eger intet
undantag rum.
§ 8.
Allmänna föreskrifter vid författningens
efterlefnad.
Salpetersjuderiärenden.
^ utgår.
§ 8.
Allmänna föreskrifter vid författningens
efterlefnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B{.mllnings- Utskottets Betänkande N:o 3. 5o
9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden rörande
fast egendom på landet och i städerna,
som vid underdomstolarna i ändamål
af lagfart företes, äfvensom å
fastebref, hvilka derifrån utfärdas,
skuldebref och andra handlingar, som
i nämnda domstolars inteckningsprotokoller
intagas, samt-----
11 :o Ej må någon tillgodonjuta de genom
Kongl. Maj:ts och dess embetsmäns
bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer
eller genom generalordres
honom tillagda löneförmåner och rättigheter,
innan han uppvisat fullmakten
eller förordnandet, behörigen med
stämpel försedt.
9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden rörande
fast egendom på landet och i städerna,
som vid underdomstolarna i ändamål
af lagfart företes, äfvensom å skuldebref
och andra handlingar, som i
nämnda domstolars inteckningsprotokoller
intagas, samt--— — —
ll:o. Ej må någon tillgodonjuta de genom
Kongl. Maj:ts och dess embetsmäns
bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer
eller genom generalordres
honom tillagda löneförmåner och
rättigheter, innan han uppvisat fullmakten
eller förordnandet, behörigen
med stämpel försedt.
Har innehafvare af embete eller tjenst
vunnit löneförhöjning genom uppflyttning
i högre lönegrad eller genom ålder stillägg
eller lönereglering, må han icke komma i
åtnjutande af denna löneförhöjning, förrän
han hos den myndighet, der han eger att lönen
uppbära, företett för honom utfärdade
fullmakt eller förordnande, försedt med, ytterligare
stämpelpapper i förhållande till
den vunna tillökningen i lönen.
§ 11.
Försäljningsprovision.
Vid redogörelses afgifvande för på
kredit emottaget stämpelpapper, vare
sig till försäljning eller till användande i
och för utöfning af embete eller tjenst, ege
den redovisande att, såsom ersättning för
möda, skrifmaterialier, postporto m. m.,
beräkna sig till godo, i Stockholm samt i
länsresidensstäderna tre och i öfriga städer
§ 11-
Försäljningsprovision.
Vid redogörelses afgifvande för på kredit
emottaget stämpelpapper, vare sig till
försäljning eller till användande i och för
utöfning af embete eller tjenst, ege den
redovisande att, såsom ersättning för möda,
skrifmaterialier, postporto m. in., beräkna
sig till godo, i Stockholm samt i länsresidensstäderna
tre och i öfriga städer samt
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
56
samt ä landsbygden fyra 1 procent af det å landsbygden fyra procent af det försålda
försålda eller använda beloppet af stämpel- eller använda beloppet af stämpelpapper;
papper. dock att domhafvande å landet, ehvad han
år bosatt i residensstad, eller annorstädes,
alltid eger att beräkna fyra procent.
§ 13. § 13
Uppbörd och redovisning: af stämpel- Uppbörd och redovisning af stämpel - pappersniedleu. papper,sniedlen.
2:o För hvarje — — — — — — — 2:o För hvarje — -— — —- —---—
— — — —. —--hvarje län.
Inom den 31 Januari årligen skall
landtränteriets räkning öfver uppbörden af
stämpelpappersmedlen för det nästförflutna
året vara till landskontoret inlemmad, åtföljd
af alla till debet- och kreditposterna
hörande verifikationer, vid vite af 25 öre
för hvarje Överskjutande dag; och bör
landskontorets generalräkning för det föregående
året, jemte landtränteri- och försäljnings
rä,k n i ngarne, samtidigt med landtränteriets
specialräkning direkte till Kammarrätten
insändas, vid 25 öres böter för
hvarje dag, som derutöfver under en månads
tid med nämnda insändande fördröjes;
åliggande det vederbörande att å
ifrågavarande räkningars afgifvande inom
nu stadgade tid hålla noga tillsyn, samt i
sådant afseende, der så påfordras, särskilda
viten utsätta; hvaremot, då hvad
här anbefalles blifvit tillgjordt samt Kongl.
Maj:ts och kronans rätt såmedelst bevakad,
landskontoret och landträntmästaren ega
att hvardera undfå två procent af hvad
inom året i kronans kassa uti stämpelpappersafgift
influtit samt Kongl. Maj:t och
kronan tillkommer. — — —- —• — —
--— — — — — — hvarje län.
Inom den 31 Januari årligen skall
landtränteriets räkning öfver uppbörden af
stämpelpappersmedlen för det nästförflutna
året vara till landskontoret inlemnad, åtföljd
af alla till debet- och kreditposterna
hörande verifikationer, vid vite af 25 öre
för hvarje Överskjutande dag; och bör
landskontorets generalräkning för det föregående
året, jemte landtränteri- och försälj - ningsräkningarne, samtidigt med landtränteriets
specialräkning direkte till Kammarrätten
insändas, vid 25 öres böter för
hvarje dag, som derutöfver under en månads
tid med nämnda insändande fördröjes;
åliggande det vederbörande att å
ifrågavarande räkningars afgifvande inom
nu stadgade tid hålla noga tillsyn, samt i
sådant afseende, der så påfordras, särskilda
viten utsätta; hvaremot, då hvad
här anbefalles blifvit fullgjordt samt Kongl.
Maj:ts och kronans rätt såmedelst bevakad,
landskontoret och landträntmästaren ega
att hvardera undfå två procent af hvad
enligt landtränteriets räkning i kronans
kassa uti stämpelpappersäfgift influtit
samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer.
BeviU/nings- Utskottets Betänkande N:o 3.
57
§ 16.
§ 16.
Ansvar för öfverträdelse af denna författning.
Ansvar för öfverträdelse af denna författning.
5:o Den, som utlemna! vexel, hvilken
icke blifvit med stämpel behörigen försedd,
böte 25 kronor.
5:o Den, som utställer, Öfverlåter eller
ock till godkännande eller inkassering företer
vexel, hvilken icke blifvit med stämpel
behörigen försedd, böte 25 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 187C,. 5 Sand. 1 Afd. 3 Raft.
8
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1876:87 Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften. s. 1 i texten