Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående stämpelpapp er saf''giften.

1876-03-30 · 57 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 50 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1876:3, Betänkande, angående stämpelpapp er saf''giften.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning#-Utskottets Betänkande N:o 3.

N:o 3.

Ank. till Kiksd. Kansli den 31 Mars 1876, kl. 11 f. m.

Betänkande, angående stämpelpapp er saf''giften.

I sammanhang med verkstäld granskning af nu gällande Kongl. kungörelse

den 15 Oktober 1875 angående stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen

och upphörden deraf bör iakttagas, har Utskottet till behandling förehaft de framställningar

i samma ämne, hvilka innefattas i dels Kongl. Majrts nådiga proposition

N:o 12, dels ock tvenne inom Kamrarne väckta motioner, nemligen inom Första

Kammaren af Herr Per Samzelms (N:o 36) och inom Andra Kammaren af Herr

Fredrik Holmqvist (N:o 21); Och får Utskottet härmed till Riksdagen afgifva de

förslag och yttranden i förevarande ämne, dertill Utskottet funnit anledning.

Innan Utskottet framlägger sin efter författningens paragrafföljd ordnade

framställning, torde det emellertid desto hellre vara nödigt att förutskicka några

allmänna erinringar synnerligen angående författningens nu varande i vissa fall invecklade

uppställning, som det tvifvelsutan är lika angeläget ur administrationens

som ur de skattskyldiges synpunkt, att äfven denna beskattningslag gifves en i

möjligaste måtto enkel och lättfattlig lydelse, och Utskottet i sådant hänseende funnit

sig föranlåtet att föreslå åtskilliga afvikelser ej mindre från hvad nu finnes

stadgadt än äfven från det förslag Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga proposition

innehåller.

Då vid 1874 års riksdag häradshöfdingarnes löneförmåner reglerades och

en väsentlig del af deras förra sportler utbyttes emot fasta löneanslag, ville man

bereda tillgång för bestridande af den ökade stats-utgiften genom att förvandla

den vid landtdomstolarne nedsatta expeditionslösen till motsvarande belopp stämpelpapper.

Härigenom uppkom ej allenast i allmänhet en dubbel grund för kartering

af en stor del handlingar, som skola ingifvas till eller utgifvas från landtdomstolarne,

utan invecklades ännu mera denna kartering derigenom, att samma handling,

Bih. till Eiksd. Prof. 1876. 5 Sami 1 Afä. 8 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Besittnings-Utskotteis Betänkande N:o H.

som, enligt den ena grunden, borde draga lika stämpelafgift för hvarje ark, hvaraf

en expedition består, efter den andra grunden åter skulle beläggas med olika stämpel

lör första, andra och följande ark. Handlingar, hvilka i och för sig ansetts

och ansagos böra vara fria Irån stämpelbevillning i allmänhet, förklarades likväl vid

landtdomstolarne så till vida stämpelpligtiga, som det belopp, hvarmed expeditionslösen

bliivit nedsatt, skulle med stämpelpapper ersättas. Närmaste följden af denna

anordning har naturligen blifvit ett synnerligen tidsödande och ansvarsfullt arbete

föi landtdomaren, såsom tillika expeditionshafvande och ansvarig för vigtig kartering,

ett arbete, som väl kan befaras alltför mycket inkräkta på domarens egentliga

och vigtigare verksamhet; men äfven för de rättssökande har tillfället att förvissa

sig om den påförda beskattningens vigtighet härigenom i hög grad försvårats; och

då samma handling, utgifven från landt- och stadsdomstolar, finnes belagd med olika

afgifter till det allmänna, kan jemväl denna skiljaktighet, ehuru utjemnad genom

olika expeditionslösen, likväl hos mindre författningskunnige lätteligen väcka tvifvelsmål

om den påförda bevillningsstämpelns öfverensstämmelse med beskattningslagen.

Oegentligheterna i omförmälda hänseende förbisågos ingalunda af 1874 års

Bevillnings-Utskott och Riksdag; men den ordning, i hvilken frågorna om regleringen

af häradshöfdingarnes löner och om deraf påkallade förändringar i stämpelpappersförordningen

hos Riksdagen förekommo, lemnade icke då rådrum för en

fullständigare omarbetning af sistnämnda förordning; och den dervid antagna författning

hade under sistlidne riksdag nyss trädt i tillämpning, hvarförutan den då

ifrågasatta och slutligen antagna nya lagstiftning angående lagfarts- och inteckningsärenden

först borde afvaktas, innan någon mera omfattande omarbetning af stämpelpappersförordningen

företogs.

Nu har Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslaget till ny lönereglering för

rikets Hofrätter, uti omförmälda nådiga proposition, under förutsättning, att sportlerna

hos Hofrätterna komme att hufvudsakligen indragas och ersättas med bestämda

löneanslag, äfven för den härigenom uppkommande kostnad, likasom förut vid

häiadshöfdingelöneregleringen, föreslagit att bereda ersättning genom förhöjd stämpelpappersafgift;

hvarvid, bland annat, blifvit ifrågastäldt, att, jemte den egentliga

stämpelpappersafgiften, särskild tilläggsstämpel, motsvarande indragen expeditionslösen,

skulle vissa handlingar åsättas. Härigenom komme visserligen, likasom vid

löneregleringen för häradshöfdingarne afsågs, ersättningen till statsverket att med en

viss arithmetisk noggrannhet bestämmas; men mot åtgärden framställa sig dock, om

man löreträdesvis hav anspråk på enkelhet i beskattningslagens uppställning och

tillämpning, samma anmärkningar, som här förut i afseende å nu gällande bestämmelsei

angående kartering af handlingar vid landtdomstolarne blifvit anförda och

hvilka anmärkta olägenheter tvifvelsutan äfven åsyftas med den i omförmälda nådiga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

3

proposition uttryckta mening att “någon förenkling eller utjemning af stämpelbeloppen

i allmänhet''1 måtte virltagas.

Otvifvelaktigt hade det för vinnande af att sådant mål varit önskligt, att Kong].

Maj:t med de krafter, som stå till regeringens förfogande, låtit utarbeta och för

Riksdagen framlägga ett fullständigt förslag till författning; men då Riksdagens uteslutande

beskattningsrätt i bevillningsfrågor måhända ansetts böra förbehålla Riksdagen

initiativet i sådant hänseende, har Utskottet funnit sig manadt att, så vidt det

stått i dess förmåga, söka åstadkomma den af synnerligt behof nu påkallade'' förenklingen.

Härvid har det af flera skäl synts Utskottet vara af jemförelsevis ringa vigt,

om någon mindre rubbning i förhållandet emellan nu bestämda stämpelpappersafgiftor

för olika rättshandlingar komme att inträda; ty det ena som det andra afgiftsbeloppet

har väl på sin tid icke blifvit eller kunnat blifva efter någon allmängiltig

rättsgrund noga afvägdt. Och öfver hufvud torde dessutom väl kunna antagas, att

eu utjemning, som medför något högre utgift i ena och något lägre utgift i andra

lallet, i längden någorlunda lika fördelar den beskattning en hvar får vidkännas.

Utskottet har icke heller tvekat att i flera fall och synnerligen angående

stämpelpappersafgiften för rättegångshandlingar tillstyrka i någon mån förhöjd beskattning.

Under en ganska lång tidrymd hafva stämpelpappersafgifterna i allmänhet

bibehållits oförändrade och innefatta i förhållande till penningevärdets fall långt

mindre känbar beskattning och i förhållande till statsverkets stegrade utgifter för

rättsväsendets uppehållande och utveckling vida obetydligare bidrag till fyllande af

detta statsbehof, än på den tid då dessa afgifters belopp faststäldes. Med samhällsutvecklingen

i allmänhet och näringslifvets alltmera äfven till landsbygden utsträckta

verksamhet framstår det oafvisliga behofvet af landtdomstolarnes permanenta rättsförhandlingar;

men för att bereda tillgångar till anordningar i sådant syfte erfordras

betydliga inkomster, hvilka torde företrädesvis kunna och böra beredas genom skälig

förhöjning i de för rättshandlingar hittills bestämda stämpelpappersafgifter.

Utskottet har härmed i sina allmänna drag antydt de grundsatser, hvilka vid

uppgörande af förslaget till ny stämpelpappersförordning varit bestämmande, och öfvergå!’

nu till redogörelse för förslagets särskilda delar.

§ 2.

Enligt denna paragrafs nu varande lydelse skola, oberäknadt vexelstämplar, af

stämpelpapper vara att tillgå:

a) hela ark å 25, 50 och 75 öre samt 1 och 1,26 krona,

b) enkla och dubbla beläggnings stämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och

75 öre samt 1, 2, 2,so, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 25, 50,75, 100 och 500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Under förutsättning af bifall till de förändringar Utskottet här nedan i § ö

föreslår, blefve icke allenast de för utgående expeditioner vid underdomstolarne nu

afsedda helarkskartor å 25 och 75 öre samt 1,25 krona, utan ock de hufvudsakligen

för kartering af uppbuds-bevis nu erforderliga beläggningsstämplar å 2: 50, samt

enahanda stämplar å 13 kronor, afsedda för kartering af domar, utslag och resolutioner

från statsdepartementens expeditioner, hädanefter öfverflödiga; hvaremot helarkskartor

å 2 och 3 kronor komma att enligt samma förslag erfordras; och hemställer

Utskottet fördenskull,

l:o

att åt § 2 måtte i omförmälda hänseenden gifvas den förändrade

lydelse bifogade förslag till författning innehåller.

§§ 3 och 4.

I § 3 bestämmes stämpelafgiften för fullmakter, konstitutorial, förordnanden

och afsked, som af Kongl. Maj:t meddelas, och i § 4 enahanda afgift för dylika

handlingar, som meddelas från rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter.

Oberäknadt en särskild fix stämpelafgift för fullmakter, konstitutorial och

förordnanden, som af Kongl. Maj:t meddelas, utgår i öfrigt stämpelafgiften enligt

3 och 4 §§ för nämnda handlingar efter enahanda grund eller till belopp af 1 procent

å kela lönen, när den utnämnde första gängen tillträder befattning med lön,

men, vid befordran till högre lön, blott ä skilnaden mellan förra lönen och den,

som erhålles.

Uti sin här ofvan omförmälda inom Första Kammaren väckta motion, har

Herr Samzelius fästat uppmärksamheten derpå, att nämnda stadganden vid tillämpningen

gifvit anledning till olika tolkning och derföre på vidare anförda skäl tillstyrkt

införande af en föreskrift derom, “att vid befordringar till högre lön stämpelpappersafgift

skall erläggas å skilnaden mellan det lönebelopp, hvarför dylik afgift

förut blifvit behörigen erlagd, och den lön som erhålles11.

Då stämpelafgiften är bestämd att utgå med viss procent af den aflöning, till

hvars åtnjutande en fullmakt berättigar, lärer det väl kunna antagas hafva varit

lagstiftarens mening, att icke någon del af sådan aflöning skulle afgiftsfritt erhållas.

Uttrycket i nu gällande författning “befordran till högre lön1* (icke till högre tjenst)

torde ock i sig innebära en sådan mening. Men vid författningens tillämpning har,

såsom motionären anmärkt och Utskottet jemväl varit i tillfälle erfara, en annan

åsigt gjort sig gällande sålunda, att någon särskild stämpelafgift icke blifvit en lön
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 3.

5

tagare affordrad, hvarken då han kommit i åtnjutande af sådan löneförhöjning, som,

efter vissa tidsperioder, redan är i äldre aflöningsstater för samma tjenstegrad medgifven,

eller då afiöningsförhöjning blifvit genom ny stat tjensten tillagd. Följden af

eu sådan tolkning måste naturligen föranleda icke blott ganska väsentlig förlust för

statsverket utan också en anmärkningsvärd olikhet i den stämpelpappersbeskattning,

som tjensteman, hvilka befinnas i åtnjutande af enahanda löneförmåner, få vidkännas.

För vinnande af rättelse i dessa hänseenden har Utskottet funnit sig böra

föreslå,

2:o

a) att de stadgande! i §§ 3 och 4, genom hvilka stämpelpappersafgiften

för fullmakter, konstitutorial och förordnanden i

allmänhet bestämmes, måtte erhålla den förändrade lydelse bilagda

författningsförslag innehåller;

b) att det i § 3 intagna stadgande angående stämpelpappersafgiften

för fullmakter, konstitutorial, öppna bref, protokollsutdrag

in. m., hvarigenom embeten, tjenster eller befattningar

vid de Kongl. Hofven bortgifvas, jemväl måtte i enlighet med

författningsförslaget förändras; samt

c) att de förändringar, förslaget under § 4 för resolution eller

fullmakt på tjenstebyte eller transport innehåller, äfven måtte

af Riksdagen godkännas.

§ 4.

Gällande författning bestämmer stämpelpappersafgiften för fullmakt, konstitutorial

eller antagningsbevis å nedannämnda, med ständig lön ej förenade befattningar

till följande belopp, nemligen för

Notarii publici: Kr.

i Stockholm och Göteborg .................100: —

i de öfriga städerna.................. . 25: —

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg................. 250: —

i de öfriga städerna...................50: —

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg................. 400: —

i de öfriga städerna..............100: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3,

Före 1871 års riksdag var angående stämpelbeläggning af nyssnämnda

handlingar stadgadt, att härvid skulle följas enahanda grund, som den för civile

emhets- och tjensteman förut gällande, nemligen att stämpeln beräknades till

5 procent af den med tjensten förenade inkomst, hvilken i de fall, der bestämd lön

icke vore med tjensten förenad, bestämdes till medeltalet af de sista 5 årens tjensten

åtföljande aflöningsförtnåner, för livilka bevillning efter Andra Artikeln blifvit

erlagd. Vid berörda års riksdag undergingo dessa stadganden den förändring, att

stämpelafgifterna utbyttes mot här ofvan upptagna belopp, livilka bestämdes med

ledning af den då för stämpelafgiften å fullmakter och förordnanden i allmänhet

stadgade grund, eller efter beräkning af 5 procent å den medelinkomst som de ifrågavarande

tjensterna lemnat. Sedan emellertid den till 5 procent af lönebeloppet bestämda

stämpel å fullmakter, konstitutorial och förordnanden, hvilka af Kong!.

Maj:t eller rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter utfärdas å embeten,

tjenster eller beställningar med verklig lön, blifvit vid sistlidet års riksdag nedsatt

till 1 procent af nämnda belopp, har det synts Utskottet billigt och rättvist, att eu

motsvarande nedsättning jemväl egen rum för förordnanden till nu ifrågavarande

tjenstebefattningar, och detta desto hellre, som antalet af dylika befattningar icke

är genom någon lag begränsadt, utan kan af ortmyndigheterna efter godtfinnande

ökas, dä ock inkomsterna af samma befattningar på flera personer fördelas.

Med anledning häraf har Utskottet, såvidt ske kunnat, förskaffat sig upplysningar

angående de inkomster, för hvilka notarii publici, skeppsklarerare och stadsmäklarc

i Stockholm, Göteborg, Gefle och Malmö hvar för sig varit år 1875 beviilningstaxerade,

och ehuru, vid det förhållande att dessa tjensteman flerstädes dels tilllika

innehafva annan tjenst, dels förena två af de ifrågavarande, såsom stadsmäklareoeh

skeppsklarcrare-befattningarne, samt inkomsterna för hvarje sådan befattning

icke äro vid bevillningstaxeringens bestämmande särskilda, af ofvan berörda upplysningar

icke till fullo framgår, huru stor inkomst ifrågavarande tjenstebefattningar

särskilt medföra, har Utskottet likväl med ledning af samma upplysningar funnit sig

böra tillstyrka.

3:o

att hvad § 4 innehåller i afseende å stämpel för fullmakter,

konstitutorial eller antagningsbevis för notarii publici, skeppsklarerare

och stadsmäklare må erhålla följande förändrade lydelse:

Notarii publici:

Er. öre.

i Stockholm och Göteborg

i de öfriga städerna . .

50: —

15: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevilhvin()s~ Utskottets Betänkande N:o S.

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg..........150: _

i de öfriga städerna................ .

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg.......... 200: _

i de öfriga städerna............5Q. _

Vidare förekommer i afseende å § 4 af författningen, att Kong]. Maj:t i sin

här ofvan omförmälda nådiga proposition föreslagit, att fullmakter, som af rikets

Hofrätter utfärdas, skulle utöfver den i allmänhet för dylika handlingar stadgade

stämpelafgift beläggas med en särskild tilläggsstämpel af 3 kronor 50 öre, motsvarande

nu utgående lösen och sigillpenningar, hvilka afgifter hädanefter komme att

upphöra.

Under hänvisande till hvad Utskottet uti inledningen till detta betänkande

anfört om vigten af författningens förenkling, får Utskottet, då det för statsverket

tvifvelsutan vore utan betydelse, om de jemförelsevis få fullmakter, hvilka Hofrätterna

årligen utfärda, befriades från den sålunda föreslagna särskilda stämpelafgift, hemställa,

4:o

att den af Kong!. Maj:t i omförmälda hänseende föreslagna särskilda

stämpelafgift måtte af Riksdagen eftergifvas.

§5.

Denna paragraf, som i allmänhet bestämmer stämpelafgifterna för handlingar,

hvilka utfärdas från eller ingifvas till embetsverk och myndigheter, indelar dessa i 3:ne

afdelningar och upptager i lista momentet under tabellarisk form beloppet af stämpelafgifterna

för olika handlingar och afdelningar samt i 2:dra momentet den särskilda

stämpelafgift, som vid 1874 års riksdag i stället för nedsatt expeditionslösen bestämdes

för vissa handlingar och bevis, som af domare eller underdomstol å landet

utfärdas.

Uppställning och innehål] af denna paragraf utgör hufvudsakliga föremålet för de

förändringar, hvilka Ivongl. Maj:t i följd af den föreslagna löneregleringen för rikets

Hofrätter genom nådig proposition N:o 12 ifrågasatt; och de anmärkningar, Utskottet

i inledningen bär''- ofvan anfört, äfvensom de ändringsförslag Herr Holmqvist i

sin motion N:o 21 framstält, gälla ock i första rummet och hufvudsakligen den förevarande

paragrafen.

Då Riksdagen redan bifallit den mot sportlernas indragning med bestämda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bemllnings-TJtskoileis HcUinkanda N:o d.

löneanslag ordnade löneregleringen för rikets Hofrätter, lärer det icke finnas något

tvifvel derom, att icke Riksdagen jemväl hufvudsakligen antager den af Kongl, Maj:t

föreslagna anordning, hvarigenom statsverkets kostnader för denna lönereglering^ må

med förhöjda stämpelpappersafgifter å Hofrätternas expeditioner ersättas. Då någon

liknande förändring i afseende å Rikets kollegier och andra till samma afdelning som

Hofrätterna nu hänförda embetsverk ännu icke blifvit vidtagen, varder häraf en nödvändig

följd, att de hittills sammanförda embetsverk, för hvilka olika expeditionslösen

och olika stämpelafgifter hädanefter komma att gälla, varda i författningen åtskilda,

och således att rikets Hofrätter såsom en särskild afdelning för sig upptagas.

Vidare och såsom inverkande på embetsmyndigheternas klassificering anser sig

Utskottet här böra till en början upptaga den del af Herr Holmqvists motion, hvari

han, under anförande att något giltigt skäl icke förefunnes dertill, att bevis och expeditioner,

som af domare och embetsman utfärdas för enskilda personer eller menigheter

uti brottmål och fiskaliska aktioner voro från stämpladt papper befriade,

hemstält att den i sådant hänseende nu stadgade befrielse måtte upphöra. Denna

framställning har i nu förevarande del af författningen betydelse derutinnan, att

Justitiekansler- och Justitieombudsmans-expeditionerna äfvensom riksrätt icke finnas

upptagna ibland de embetsverk och myndigheter, hvilka i § 5 äro uppräknade; hvaremot

de 2:ne förstnämnda af dessa myndigheter upptagas i § 7 under föreskrift att

alla skrifter och handlingar, som antingen dit ingifvas eller derifrån utgå i ärenden,

som tillhöra dessa embetens åtgärder, äro från stämpladt papper fria.

Tillförene har visserligen såsom regel varit antaget, att handlingar i brottmål

borde åtnjuta befrielse från stämpelpappersafgift, och det var först genom beslutet

vid 1874 års riksdag om den äfven för brottmål i vissa fall vid underdomstolar å

landet nedsatta expeditionslösens utgörande med en nedsättningen motsvarande stämpelafgift,

som nämnda regel blifvit frångången. Någon giltig grund, hvarföre den, som

förbryter sig emot landets lagar och derigenom föranleder embetsmyndigheters anlitande

till beredande af skydd emot eller upprättelse för lidna rättskränkningar, skulle

åtnjuta lindring eller befrielse från skattebidrag, som andra rättssökande äro underkastade,

torde svårligen kunna anföras; och antagas måste väl att i brottmål, likasom

i tvistemål, den skyldige slutligen får vidkännas rättegångskostnaderna.

Under antagande således att stämpelpappers-afgift äfven i brottmål hädanefter

bör i allmänhet utgå, hvarigenom, oberäknadt en icke ringa statsinkomst, äfven den

afsevärda fördel vunnes, att verkliga sakförhållanden men icke beräkningen på lindrigare

rättegångsutgifter komme att bestämma den form, hvarunder mången rättegång

anhängiggöres, har Utskottet funnit nödigt att under sina behöriga afdelningar bland

embetsverk och myndigheter, som i § 5 böra förekomma, äfven upptagas Justitiekanslersoch

Justitieombudsmans-expeditionerna, krigsöfverdomstolar och riksrätt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

5:o

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3. 9

5:o

att den fördelning af embetsverk och myndigheter, som bifogade

förslag till § 5 upptager, måtte af Riksdagen godkännas.

Beträffande åter afgifterna för olika handlingar, hvilka från de särskilda embetsverksafdelningarne

utleranas eller dit ingifvas, så har Kongl. Maj:t i sin omformälda

nådiga proposition föreslagit, bland annat, att följande från Hofrätt utgående

expeditioner borde beläggas med stämpladt papper till nedannämnda belopp nemligen:

Dom, på ett ark.................... ’

på två ark.................... ”

på tre ark.................... ”

o. s. v.

rTi , „ ,. , ......8 kronor,

på två ark................... ”

på tre ark................... ”

o. s. v.

äfvensom att å Kongl. Maj:ts genom Justitierevisions-expeditionen utfärdade

domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första arket höjes med 2 kronor

och således komme att uppgå till 15 kronor; .

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslagit, att eu särskild tilläggsstampel af 3 kronor

50 öre för första arket och 1 krona 50 öre för hvarje af de öfriga skulle bestammas

för resolution med rubrik, som från Hofrätt utfärdas.

Enligt den närmare utredning, som innefattas i det protokoll öfver justitieärenden,

hvilket finnes bilagdt Kong!, propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof, och hvari frågan om löneregleringen för rikets Hofratter afhandlas, utgjorde

medeltalet af mot lösen utfärdade domar för år 1873 och 1874 från rikets 3:ne

Hofrätter 5,371 och af dylika utslag 6,824; utvisande samma utredning i ofngt huru de

förslagna nya stämpelafgifterna för domar oeh utslag komme att förhålla sig till de a - gifter i stämpelpapper och expeditionslösen, hvilka enligt nu gällande föreskrifter utgå

för enahanda expeditioner från Hofrätterna. Deremot förekommer ej någon upplysning

om antalet af de resolutioner med rubrik, som från Hofrätterna utgifvas, men att detta

antal är ytterst obetydligt har Utskottet af vunna upplysningar från Svea Hofrätt

all anledning att antaga. ...

Vid sistnämnda förhållande har det synts Utskottet hvarken nödigt eller lämplig

att bestämma en särskild stämpelafgift för sådana resolutioner; hvaremot Utskottet,

hufvudsakligen delande de åsigter, hvilka i den nådiga propositionen blifvit

framstälda till stöd för föreslagen förhöjning af stämpelafgifterna för domar och utslag

från Hofrätterna, trott sig finna den afvikelse från samma förslag böra ega

rum, att dessa domar och utslag äfvensom nyssnämnda blott undantagsvis forekomBih.

till Riksd. Frat, 1876. 5 Sand. 1 Afd. 3 Häft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

mande resolutioner beläggas med lika stämpelafgift i förhållande till expeditionernas

omfång, på sätt redan länge egt rum i afseende å Kongl. Maj:ts domar, utslag och

resolutioner. Det finnes nemligen, enligt Utskottets tanke, icke någon allmängiltig

grund, hvarföre ett beslut, som utfärdas under benämning dom, skall beläggas med

högre afgift, än om expeditionen benämnes utslag eller resolution, helst dessa olika

benämningar ingalunda bero af vigten och betydelsen utaf den rättsfråga, som genom

beslutet får sin lösning.

Utgående således från det antagande att likhet i stämpelafgifter bör stadgas

för dessa olika benämnda expeditioner från samma embetsverk, har Utskottet

ansett sig kunna desto hellre tillstyrka, att stämpelafgiften för domar, utslag och

resolutioner, som från Hofrätt expedieras, bestämmes till medelbeloppet af de utaf

Kongl. Maj:t för domar och utslag föreslagna utgifter, nemligen: för första arket till

9 kionor; samt för hvart och ett af de öfriga till 2 kronor, som härigenom, efter förhållandet

mellan antalet med lösen belagda domar och utslag under de sistförfluten åren,

någon minskning af den i Kongl. Maj:ts förslag afsedda inkomst alls icke uppkommer.

Hittills har stämpelafgiften för Kongl. Maj:ts domar, utslag och resolutioner,

ehvad expeditionen utgått från Justitierevisionen eller från annan afdelning af Kongl.

Maj.ts kansli, varit lika; och om än de i Kongl. Maj:ts proposition nu anförda skäl

föi höjande af denna stämpelafgift hufvudsakligen står i sammanhang med den för

Hofrätternas expeditioner föreslagna förändring samt eger närmaste tillämpning på

beslut, som expedieras genom Justitierevisionen, har det likväl synts Utskottet mindre

lämpligt att nu införa en skiljaktighet för sistnämnda beslut, helst det skäl till

förhöjning i afgiften, som väl egentligen förtjena!’ afseende, eller att bereda bidrag

till statsverkets ökade utgifter för lönereglering, lika mycket eger tillämpning på öfriga

afdelningar af Kongl. Maj:ts kansli som på Justitierevisionen. Utskottet har

följaktligen funnit sig böra föreslå jemlik förhöjning i stämpelafgiften för alla Kongl.

Maj:ts domar, utslag och resolutioner, oberoende af den kansliafdelning, från hvilken

de expedieras.

I sammanhang med dessa frågor har Utskottet ansett sig böra tillse, om icke

jemväl domar, utslag och resolutioner, som utgifvas af de under lista och 2:dra afdelningarne

uppräknade embetsverk och myndigheter, skäligen böra allmänneligen

underkastas en något förhöjd stämpelafgift, helst i annat fäll expeditioner från underdomstolarne

å landet i följd af den i nuvarande 2:dra mom. af § 5 föreskrifna,

mot den nedsatta expeditionslösen svarande tilläggsstämpelafgift, om den bibehålles’

komme att fortfarande draga en högre stämpelbevillning, än likartade expeditioner

icke blott från andra till lista afdelningen hänförda embetsverk utan till och med

från högre embetsverk, såsom rikets kollegier med flera, hvilka tillhöra den 2:dra

afdelningen. Utskottet har redan i inledningen till detta betänkande erinrat om

den inveckling af stämpelpappersförordningen och de svårigheter vid dess tillämpning,

som blifvit eu följd af den särskilda tilläggsstämpelafgift, hvilken i samman
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3,

11

bang med löneregleringen för häradshöfdingarne år 1874 vidtogs. För att kunna

undanrödja dessa olägenheter utan att uppoffra den statsinkomst, som tilläggsstämpeln

är afsedd att inbringa, och för att ytterligare i en stigande stämpelpappersafgift bereda

tillgångar till de ökade utgifter rättsväsendets ordnande och förbättring taga i

anspråk, bar Utskottet således funnit sig föranlåtet att tillstyrka upphäfvande af den

i nuvarande § 5 mom. 2 för en del handlingar från underdomstol å landet stadgade

tilläggsstämpel och i stället under de särskilda titlar för stämpelafgifters utgörande,

hvilka sammanföras i den tabell öfver handlingar, som utgifvas från eller ingifvas

till de i § 5 uppräknade embetsverk, införa några nya och förhöjda utgifter samt

såsom sådana upptagit för domar, utslag och resolutioner, hvilka expedieras från

rista och 2:dra afdelningarnes embetsverk:

för första arket.............2 kronor,

för hvart och ett af de följande.......1 krona.

Utskottet har ingalunda förbisett och bör icke underlåta att fästa Riksdagens

uppmärksamhet derpå, huruledes eu sådan afgiftsbestämmelse kommer att medföra

väsentlig förhöjning i de utgifter, hvilka nu utgå för expeditioner från alla till

rista och 2:dra afdelningarne hörande embetsverk och myndigheter, vid hvilka nedsättning

i eller upphäfvande af nu stadgade expeditionslösen icke blifvit vidtagen

eller är ifrågasatt, bland hvilka synnerligast må erinras Öfverståthållare-embetet,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och underdomstolarne i städerna, alla tillhörande

rista afdelningen, samt rikets kollegier, tillhörande 2:dra afdelningen; men å andra

sidan torde dock jemväl böra komma under betraktande, att denna afgiftsförhöjning

i allt fall ingalunda är jemförlig med den betydliga tillökning utöfver nu utgående

stämpelpappers afgift och expeditionslösen, som innefattas i Kongl. Maj:ts förslag till

stämpelafgifter för domar och utslag, som från Ilofrätterna utgifvas, och att, om den

i förstnämnda hänseenden föreslagna afgiftsförhöjningen jemföres med de förändringar

i penningevärdet, som inträdt sedan nu gällande stämpelafgifter bestämdes, och den

tillökning i statsverkets utgifter för rättsskipningens och administrationens vidmakthållande

och utveckling, som under samma tidrymd funnits oundviklig, samma förhöjning

hvarken torde kunna anses medföra eu mot fordom ökad tunga eller eu

statsverkets behof i dessa hänseenden öfverstigande inkomst.

På nu anförda skäl hemställer Utskottet,

6:o

att stämpelafgitten för domar, utslag och resolutioner, som utgifvas

från de olika i 5 § uppräknade afdelningar af embetsverk

och myndigheter, måtte bestämmas till följande belopp:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottels Betänkande N:o 3.

lista Afd.

2:dra Afd.

3:dje Afd.

4:de Afd.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

för första arket . .

2

—

2

—

9

—

15

—

för hvart och ett af de

öfriga arken . . .

1

—

1

—

2

—

2

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att eu mot nuvarande lösen och sigillpenningar

svarande tilläggsstämpelafgift skall bestämmas för följande irån rikets

Hofrätter utgående handlingar, nemligen:

Kr. öre.

å kallelse........................

„ protokoll i revisionssak, för hvarje ark.............1: 50.

„ protokoll annat, som part är pligtig lösa,

för första arket ....................

för hvarje af de öfriga................. 1: 50.

„ resolution, kommunikations- eller remiss i enskilda mål, som ej äro åt

7 rye

brottmåls egenskap ................... ''

„ stämning:

för första arket...................... 50.

för hvarje af de följande.................

Och innehåller nu gällande 5 § 2 mom. att följande bevis och handlingar,

då de af domare eller underdomstol å landet emot lösen utfärdas, skola förses med

särskild stämpel, beräknad sålunda:

Kr. öre.

Afskrifter:

för första arket....................

för hvart och ett af de öfriga arken............

Bevis:

om meddelande af första uppbud...........• • •

alla andra slag, ehvad de tecknas å företedd handling eller särskild! utfärdas,

förses med särskild stämpel till samma belopp, som den för beviset utgående

lösen; dock äro vederlniftighetsbevis äfvensom bevis om inlemnande

och inregistrerande af bouppteckning från denna särskilda stämpel fria.

Instrument, för hvarje ark.............• • ■ • •

Kallelse å kronans ombudsman eller å borgenärer i konkursmål . .

Protokoll, äfvensom utdrag deraf och af dombok i mål af hvad beskaffenhet

som helst:

för första arket....................

„ andra arket....................

,, hvart och ett af de öfriga arken.............

— 50.

— 25.

2: 50.

1: —

— 50.

— 25.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningt>-Utskottets Betänkande N:o 3.

13

Kr. öre.

Stämning, offentlig.....................

Tergalresolution eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling . . . 1: —

Utskottet har redan i det föregående mer än en gång haft anledning att erinra

derom, huruledes den år 1874 vid häradshöfdingelönernas reglering medelst nyss

anförda påbud om tilläggsstämpelafgifter införda dubbla grund för dessa handlingars

kartering väl varit egnad att bereda en aritmetiskt noga bestämd godtgörelse för vissa

indragna sportler, men på samma gång invecklat förevarande beskattningslag och

försvårat både tillämpningen från tjenstemannens och kontrollen från de beskattades

sida; hvarföre också Utskottet ansett sig böra förorda upphörande af bestämmelserna

härom i afseende å underrätterna pa landet samt vidtagande af andra bestämmelse!,

som kunde bereda statsverket full godtgörelse.

Om också medgifvas må, att de dubbla afgiftsbestämmelserna i afseende å

Hofrätternas expeditioner vid tillämpningen skulle medföra jemförelsevis mindre olägenheter,

torde likväl äfven dessa vara nog afsevärda, för att böra helst undvikas;

och då hvarken ur statsverkets eller de beskattades synpunkt kan vara af någon

vigt, att just de afgifter, som nu under olika former för vissa handlingar utgå,

blifva till sammanräknade beloppet oförändrade, hyser Utskottet den åsigt, att enklare

beskattningsgrunder böra i stället, så vidt ske kan, äfven här uppställas.

Sålunda har Utskottet trott sig kunna ifrågasätta, att särskild tilläggsstämpel

enligt nuvarande § 5 mom. 2 för deri uppräknade “Afskrifter11, “Instrument ,

och “Tergalresolutioner", äfvensom enligt Kongl. Maj:ts förslag för “kallelse" vid

Hofrätt val kunna undvikas derigenom, att dessa handlingar, såsom före år 1875

egt rum, underkastas den stämpelafgift, som för utgående, ej särskildt specificerade

handlingar i allmänhet bestämmes, helst en allmän förhöjning i denna

stämpelafgift kommer att af Utskottet föreslås; och befrielsen från särskild tilläggsstämpel

för Hofrätternas kommunikationsresolutioner och remisser i enskilda mål,

som ej äro brottmål, hvilka handlingar hittills varit från stämpelafgift fria, kan icke

medföra någon afsevärd statsförlust, då hela den expeditionslösen, som för dylika

resolutioner i Svea Hofrätt hittills utgått och nu skulle med tilläggsstämpel ersättas,

för de sex senaste åren i medeltal icke utgjort fullt 400 kronor om året.

Af helt annan betydelse är deremot den sportelinkomst, som lösen för Hofrätternas

protokoll i revisions-saker och andra mål hittills medfört och hvilken nu

skulle med tilläggstämpel ersättas. Men ersättningen härför, likasom för den tilläggsstämpel,

som nu är stadgad för protokoll vid underdomstolarne på landet, kan enligt

Utskottets tanke på ett lämpligare sätt beredas derigenom, att stämpelafgiften

för protokoll i allmänhet bestämmes till sådant belopp, att den i det hela betäcker

de olika afgifter, som hittills både såsom lösen och för stämpelpapper erlagts. Sådan

stämpelafgift för protokoll har Utskottet ansett sig böra föreslå, icke såsom

nu, vid underdomstolarne på landet, och såsom Kongl. Maj:ts proposition

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

innehåller för andra protokoll vid Hofrätterna än dem i revisionssaker, till olika

belopp för särskilda ark i samma expedition, utan till lika belopp för hvarje ark, hvarigenom

eljest lätt skeende misstag vid utskrifningen undvikas.

Enahanda förfaringssätt har Utskottet ock ansett sig, i stället för den i § 5

mom. 2 vid Häradsrätter nu stadgade och den af Kongl. Maj:t vid Hofrätter föreslagna

tilläggsstämpel, böra förorda i afseende å “stämningar”, “konstitutorialer* och

“förordnanden".

Åt de flera bevis, för hvilka i 2 mom. af § 5 nu stadgas tilläggsstämpel,

hafva de om meddelande af första uppbud nu mera genom den nya lagstiftningen

om lagfart helt och hållet upphört. Bland öfriga bevis, för hvilka med vissa undantag i 5

§ 2 mom. stadgas stämpelafgift till enahanda belopp med derför utgående lösen,

torde egentligen endast gravationsbevis inbringa någon mera nämnvärd statsinkomst;

men stadgandet, sådant det nu förekommer, föranleder för landtdomaren det mångfaldiga

besvär, som beror af dubbel grund för karteringen.

Till lindring i detta besvär har Herr Holmqvist i sin motion föreslagit ett

så lydande tillägg i det ifrågavarande stadgandet:

“Skolande stämpeln å bevis på för inteckning företedd handling, lösöreköpsafhandling,

morgongåfvobref och äktenskapsförord inbegripas uti och tilläggas det

stämpelbelopp, hvarmed sjelfva handlingen skall förses."

Enligt Utskottets tanke skulle ett dylikt stadgande knappast innebära någon

förenkling. Vida lämpligare synes det deremot Utskottet, att för gravationsbevis, som

af domare på landet utfärdas, i § 5 införes ett särskilt stadgande, som bereder

statsverket i det hufvudsakliga oförminskad inkomst; men att deremot alla andra

bevis, der de fortfarande skola med stämpel beläggas, underkastas enahanda afgift

som för handlingar i allmänhet blifver stadgadt.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition innehåller i detta hänseende den allmänna

hemställan, huruvida icke kunde finnas lämpligt att höja stämpelbeloppen å några

från underdomstolarne utgående handlingar, och deribland lagfartsbevis samt alla de

handlingar, hvilka för närvarande beläggas med ett belopp af endast 25 öre; och har

Herr Holmqvist i sin motion hemstält, dels att stämpelafgiften å handlingar, som utgifvas

från domstolar och myndigheter, uppförda under lista afdelningen, måtte förhöjas

till 50 öre för hvarje ark, dels ock att lagfartsbevis, som af underdomstol på

landet utfärdas, måtte, jemte den stämpelafgift, som för fastebref nu är stadgad,

förses med särskild tilläggsstämpel af 2 kronor 50 öre.

Vid 6 § kommer Utskottet att framställa förslag, huruledes den hittills för

“fastebref" stadgade stämpelafgift hädanefter må lämpligen ersättas; men då Utskottet

anser det icke vara skäligt, att, sedan numera lagfart å fång, som hittills icke varit

sådan behandling underkastade, skall ega rum, i någon nämnvärd mån fördyra dessa

rättsförhandlingar, har Utskottet funnit sig icke böra tillstyrka någon annan eller

högre afgift för lagfartsbevis än den, som i allmänhet för utgående handlingar be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 3.

stammes. Denna afgift åter, nu bestämd för hvarje ark till 25 öre vid lista samt

50 ore vid 2:dra och 3:dje afdelningarne, har synts Utskottet skäligen kunna bestammas

till oO ore vid lista och 2:dra afdelningarne samt 1 krona vid 3:dje och

4ide afdelningarne ; och har Utskottet likaledes funnit sig böra föreslå, att den till

?? ore hvarJe ark bestämda stämpel, hvarmed ansökningar, besvärs- och föranngsskrifter,

som lnlemnas till de hittills under 2:dra och 3:dje afdelningarne

upptagna verk och myndigheter, nu beläggas, måtte förhöjas till 50 öre.

. . . Under förutsättning att Riksdagen gillar de af Utskottet sålunda uttalade

asigter, hemstalles,

7:o

att Riksdagen, med upphäfvande af nuvarande 5 § 2 mom. och

med förklarande att särskild tilläggsstämpel för kallelse, protokoll

och kommunikationsresolution eller remiss samt stämning vid

Ilofrätterna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, icke må ega rum, samt

att icke heller lagfartsbevis, såsom Herr Holmqvist i sin motion tillstyrkt,

må beläggas med särskild tilläggsstämpel, måtte besluta,

att för följande handlingar stämpelpappersafgift skall utgå till

nedannämnda belopp; nemligen:

lista

Afd.

2:dra Afd.

3:dje Afd.

4:de

Afd.

Handlingar som utgifvas:

a) Protokoll, som part

eller sökande är plig- tig att lösa, ehvad det

innefattar beslut eller

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

f

Kr.

öre.

icke, för hvarje ark .

h) Stämningar, konstitu- torial och förordnan-

1

—

1

3

—

3

—

den, för hvarje ark .

c) Gravationsbevis, som

af domare på landet

meddelas, förses med

stämpel till samma be- lopp som den för be- viset utgående lösen, i

1

i

!

1

•

1

2

*

2

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

I l:sta Afd. 2:dra A£d. 3:dje A£d. 4:de Afd.

d) Annat bevis, äfvensom

alla andra utgående

handlingar samt afskrifter,

för hvarje ark

Handlingar sominlemnas:

e) Ansökningar, besvärs
och

förklaringsskrifter,

som inlemnas till de

under 2:dra, B:dje och

4:de afdelningarne upptagna

verk och myn

digheter, för hvarje

ark.......

Kr. öre.i

50

Kr.

Kr.

50| 1

Kr.

1

50

50

50''

I anledning deraf att “Lejde- och Pardombref" val numera sällan torde ifrågakomma

bär d t'' synts Utskottet onödigt att fortfarande stadga ett särskild! staml;p

i dessa handlingar, 1,vilka lämpligen torde, derest de .tråg»komma, forses

ined stämpelpapper lik. med annan frän Kongl. Majit utgående resolution, hvadan

Utskottet hemställer,

8:o

att rubriken Lejde- och Fardonsbref måtte utur författningen utgå.

Kongl. Maj:ts proposition innehåller jemväl förslag derom, att afsked och^ förmynderskap

sbevis, som af Hofrätt utfärdas, skulle beläggas med

förra af 4 kronor och de senare af B kronor; men da ingendera af dessa handling»

synes vara af beskaffenhet att böra beläggas med annan stämpelafgift an den for utgående

handlingar i allmänhet bestämda, hemställer Utskottet,

9:o

att hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit icke måtte

vinna Riksdagens bifall.

Och torde, derest hvad Utskottet under förestående 5, 6, 7, 8 och 9:de punkterna

föreslagit varder af Riksdagen godkändt, 1Q q

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

17

10:o

§ 5 i författningen erhålla den förändrade lydelse i sin helhet,

som bifogade förslag till författning innehåller.

§ 6.

Uti denna § afhandlas frågan, huruledes åtskilliga skrifter och handlingar

skola med stämpel förses, utan annan förändring af beloppet, hvarhelst de företes

eller utgifvas, än den, som i afseende å bouppteckningar och fastebref särskildt

omförmäles.

Den sålunda för bilbref nu gällande stämpelafgift af 75 öre har Utskottet

ansett böra jemnas till en krona, hvilken förslag

ll:o

till Riksdagens godkännande hemställes.

Uti ofvan berörda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till

Hofrätt ingifven bouppteckning skulle vid inlemnande och inregistrering beläggas

med stämpel till samma belopp, som i fråga om underdomstol (å landet) vore

stadgadt och derutöfver 50 öre. Då Utskottet ansett det vara vigtigt att den, i

sammanhang med lönereglering för Hofrätterna, indragna lösen för ifrågavarande

handlingar blefve, på samma sätt som vid underdomstol å landet egt rum, med

stämpel ersatt, har Utskottet funnit sig böra hufvudsakligen tillstyrka bifall till

hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit. Den särskilda af Kongl. Maj:t ifrågasatta

tilläggsstämpeln af SO öre, som synbarligen skulle motsvara den för inregistrering

af bouppteckning vid landtdomstol qvarstående lösen, har dock Utskottet, för vinnande

af mera enkelhet uti hithörande stadganden, ansett kunna eftergifvas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

12:o

att den uti förevarande stadganden angående bouppteckningar

vidtagna redaktionsförändring, hvarigenom orden “Hofrätt

eller" blifvit på sitt ställe inskjutna, må af Riksdagen godkännas.

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 5 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Enär enligt Utskottets förmenande cer tepar ti er eller fraktslut om fartyg, då

de vid domstol eller hos exekutor företes, icke rimligen böra förses med stämpel

till högre belopp än i afseende å skuldebref i dylika fall är stadgadt, har

Utskottet ansett sig böra för förstnämnda handlingar föreslå en nedsättning af

stämpelbeloppet från 30 öre till 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af den fraktsumma,

hvarför betalning sökes, hemställande alltså Utskottet,

13:o

att ifrågavarande nedsättning af stämpelafgiften för certepartier

eller fraktslut om fartyg måtte vinna Riksdagens bifall.

Till följd af stadgandena uti Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom komma fastebref icke vidare att utfärdas;

och får på grund häraf Utskottet, i enlighet med hvad Herr Holmqvist i sin motion

föreslagit, hemställa,

14:o

att rubriken fastebref måtte utur ifrågavarande § utgå.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet föreslagit om förhöjning af stämpeln

å bilbref, torde ock de i denna § upptagna

15:o

folkpass eller sjömansrulla för skeppare och besättning på resor

till utrikes ort böra med en från 75 öre till en krona

förhöjd stämpelafgift beläggas.

Enligt derom nu gällande stadganden förses fribref för fartyg och båtar

med stämpel af 40 öre och derom utgifna förbindelser med 20 öre; och då en

sammanjemkning af dessa belopp i förening med en skälig förhöjning synts Utskottet

lämplig, föreslår Utskottet,

16:o

att stämpeln å fribref för fartyg och båtar samt derom utgifna

förbindelser måtte bestämmas till belopp af 50 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

13

Likaså har Utskottet ansett, att stämpelafgiften å fördels- och undantagshontrakt

borde jernnas från 40 till 50 öre, hvilket

17:o

till Riksdagens godkännande hemställes.

Försäkringsbref, förnyelsebevis, premieqvittens eller annan dylik handling,

utfärdad af utländskt försäkringsbolag eller dess agent här i riket, beläggas för

närvarande på bolagets bekostnad med stämpel efter viss procent af utbetald premie,

dock icke i något fall under 25 öre. Detta stadgande har icke undergått

någon förändring, sedan detsamma uti stämpelpappersförfattningen den 27 November

185/ för första gången intogs. Utskottet har för den skull, med afseende å

den minskning, penningevärdet sedan nämnda tid undergått, ansett eu förhöjning

af stadgade minimibeloppet från 25 till 50 öre böra ega rum.

I sammanhaug härmed har Utskottet tagit under ompröfning, huruvida icke

dylika handlingar, utfärdade af inhemska försäkringsbolag, borde, då de för domstol

eller exekutor företes, med stämpel beläggas. Endast i fråga om sjöassuransbref,

utgifna af inhemska försäkringsinrättningar, föreskrifver nu gällande

stämpelpappersförfattning, att desamma skola förses med stämpel af 10 öre för

försäkringssumman till och med 200 kronor samt med 5 öre för hvarje 100 kronor

derutöfver; dock har, enligt hvad upplyst blifvit, den tillämpning af detta stadgande

gjort sig gällande, att stämpelbeläggning af sjöassuransbref endast eger

rum, då handlingen företes inför exekutor eller, i följd af uppkommen rättegång,

inför domstol. Öfriga försäkringshandlingar, meddelade af inländska bolag, upptagas

icke i författningen och torde således kunna anses från stämpelafgift helt

och hållet befriade. Enär först berörda stämpelafgift pålades de utländska bolagen

för att såmedelst underkasta dem en beskattning, motsvarande den allmänna

bevdlmng af inkomst, som de svenska bolagen fingo vidkännas, finner Utskottet

icke skäl att med en dylik stämpelafgift betunga de inhemska bolagen, men enär

deras försäkringshandlingar, då de inför domstol eller exekutor företes, äro till

siu natur fullt jemförliga med skuldebref, har Utskottet ansett, att i dessa fall

stämpelbeläggning af sådana handlingar, ehvad de utfärdats af inhemskt eller utländskt

försäkringsbolag, borde ega rum i enlighet med hvad om skuldebrefs förseende

med stämpel är stadgadt.

På grund af det sålunda anförda hemställer Utskottet,

18:o

a) att minimibeloppet af den stämpel, hvarmed, enligt nu

gällande stadgande, åt utländskt bolag eller dess agent häri

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

riket utfärdadt för säkring skref, förnyelsebevis, premieqvittens

eller annan dylik handling bör förses, måtte förhöjas från

25 till 50 öre.

b) att Riksdagen såsom ett andra moment under ifrågavarande

rubrik måtte besluta följande stadgande: “Dessutom skola dylika

försäkringsbandlingar, ehvad de äro af inhemska eller

utländska försäkringsbolag meddelade, då de inför domstol

eller exsekutor företes, beläggas med stämpel till lika belopp,

som för skuldebref är föreskrifvet.“

c) att, i stället för det vid rubriken Sjöassuransbref iörekommande

stadgande, hänvisning der lemnas till Försäkringsbref.

Nu gällande stämpelpappersförfattning föreskrifver, att geometriska kartor,

som utgifvas från General-landtmäteri-kontoret samt af landtmätare i landsorterna,

skola beläggas med stämpel efter nedan nämnda grund och till följande belopp:

för hvarje helt hemman 20 öre,

derunder till och med tre fjerdedels hemman 15 öre,

derunder 10 öre.

Enär berörda stadgande ej kan afse annat än egokartor öfver hemman

eller hemmansdelar, hafva hitintills kartor öfver uti mantal ej satt jord, såsom

lägenheter och allmänningar in. fl., äfvensom öfver rågångar, vägar och sjöar,

eller kartor upprättade för egoutbyten och vattenaftappningar, varit fria från

stämpladt papper. Detta förhållande har Utskottet ansett icke vara följdrigtigt,

utan har det synts Utskottet billigt och rättvist, att alla slag af geometriska kartor

borde med stämpel till lika belopp förses; och får Utskottet, på grund häraf

hemställa,

19:o

att geometriska kartor, som utgifvas från General-landtmäterikontoret

samt af landtmätare i landsorterna, må beläggas med

stämpel till belopp af 50 öre.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet om stämpel å fördels- och undantagskontrakt

redan hemstält, har Utskottet ansett sig böra föreslå, att den

stämpel, hvarmed — derest arrende- och andra kontrakt angående egendom,

hus, m. m. innehålla bestämmelser rörande persedlar eller förmåner, hvilka icke

finnas i markegångstaxan uppförda eller blifvit i kontraktet visst värde i penningar

åsätta — sådant kontrakt bör för den till värdet obestämda förmånen beläggas,

måtte jemnas från nu stadgade 40 öi-e till 50 öre, hvilken

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillning,?-Utskottets Betänkande N:o 3.

20:o

21

till Riksdagens godkännande hemställes.

Stämpelafgiften för fastebref, hvilken ännu år 1874 utgick med 15 öre för

hvarje fulla 100 kronor af värdet, ehvad det angick egendom i stad eller på landet,

blef genom den vid berörda års riksdag antagna stämpelpappersförordning i

afseende å egendom å landet förökad med en tilläggsstämpel, motsvarande den

vid landtdomstol indragna lösen för dessa handlingar. Enligt de stadganden, som

sedan dess varit gällande, hafva fastebref angående egendom i stad med egen

domstol belagts med stämpel af 15 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet, beträffande

åter egendom i stad, som lyder under landsrätt, med 35 öre för hvarje

fulla 100 kronor af värdet, då det ej öfverstiger 10,000 kronor och med 15 öre

för hvarje 100 kronor derutöfver, samt angående egendom å landet med 35 öre

för hvarje fulla 100 kronor af värdet till och med 20,000 kronor och sedermera

med 25 öre för hvarje fulla 100 kronor.

Genom Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång

till fast egendom hafva, på sätt redan förut i detta betänkande blifvit anfördt, de

hittills utfärdade fastebrefven blifvit ersatta af lagfartsbevis. Derigenom att den

hitintills för fastebref utgående stämpelafgift icke vidare ifrågakomme, har i statsverkets

inkomst af stämpelpappersbevillningen uppstått eu minskning, hvilken, beräknad

ensamt efter den forna stämpeln å fastebref och oafsedt den förhöjning

deri, som, i följd af den nedsatta lösen för dessa handlingar vid underdomstol å

landet, egt rum, af Bevillnings-Utskottet vid nästlidet års riksdag ansetts uppgå

till omkring 130,000 kronor. Då af förut antydda skäl Utskottet funnit sig böra

föreslå, att lagfartsbevisen icke skulle beläggas med högre stämpel än från underrätt

utgående handlingar i allmänhet, har det synts Utskottet nödigt, att

statsverket på annat sätt bereddes ersättning för nyssberörda icke obetydliga

minskning i inkomst. Det har dervid synts Utskottet vara med billighet och rättvisa

öfverensstämmande, att stämpeln å sådana slags fångeshandlingar — köpe-,

bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden — hvilka redan enligt

förut gällande stadganden skolat lagfaras, borde vid sökt lagfart höjas med belopp,

motsvarande den hittills för fastebref stadgade stämpelafgift; hvarjemte Utskottet

ansett, att likställighet uti ifrågavarande hänseende borde ega rum mellan

egendom i stad, som lyder under landsrätt, och egendom å landet. Enligt Utskottets

förslag komme alltså den för köpe-, bytes-, gåfvobref och testamentariska

förordnanden om fast egendom bestämda stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af värdet att i afseende å alla dylika fång höjas till 75 öre samt derutöfver

en särskild tilläggsstämpel att påföras fastigheter å landet samt i stad, som

lyder under landsrätt, allt på sätt bilagda författningsförslag innehåller.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

Genom dessa förändringar och i följd af ofvan berörda förordning om lagfart

hafva jemväl några mindre redaktionsförändringar uti ifrågavarande rubrik

ansetts vara af nöden.

Utskottet hemställer, i öfverensstämmelse med det nu anförda,

21:o

a) att första momentet af rubriken köp c-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden måtte erhålla följande lydelse

: aköpe- bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden

om fast egendom å landet och i städerna, bruk och

manufakturverk, smiden och smidesrättigheter, frälseräntor,

fabriker eller andra inrättningar med hvad mera som under

eganderätt föryttras och vid domstolarne lagfares, beläggas

med stämpel till belopp af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor

af värdet, beräknadt, för bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden, efter nästföregående årets taxeringsvärde

samt, för köpebref, efter den i penningar bestämda

köpeskillingen, så framt denna icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i sådant fall efter sistberörda värde;

härförutan skall å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden om fast egendom å landet eller i stad,

som lyder under landsrätt, då dessa handlingar för lagfart ingifvas,

stämpeln ökas med 20 öre för hvarje fidla 100 kronor

af värdet till och med 20,000 kronor och sedermera för

hvarje fidla 100 kronor med 10 öre.“

b) att de uti ifrågavarande rubriks tredje och fjerde moment

vidtagna mindre redaktionsförändringar, sådana de i författningsförslaget

finnas intagna, må af Riksdagen godkännas.

Då enligt upplysningar, dem Utskottet sig förskaffat, liqvidationer öfver

kronofordringar icke vidare ifrågakomma, får Utskottet alltså hemställa,

22:o

att rubriken liqvidationer öfver kr om for äring ar måtte utur

denna § utgå.

Enligt nu gällande stämpelpappersförordning förses notariatsbref eller bevis

och protester, som notarii publici utgifva, med stämpel för hvarje ark, tillbelopp

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 23

af 25 öre da de utgifvas till svenska undersåtar, samt SO öre när de utgiftas

till utländingar; men då Utskottet ansett lämpligt att denna olikhet mellan svenskar

och utländingar borttages, har Utskottet velat föreslå,

2S:o

att ifrågavarande handlingar, ehvad de utfärdas till svenska

eller utländska undersåtar, måtte för hvarje ark beläggas med

stämpel af 50 öre.

Hitintills hafva resepass belagts med stämpel till olika belopp, dels derest

de utfärdats till inrikes orter och Norge eller till utrikes ort, dels ock derest

passet afsett två eller flera p,ersoner eller ock blott en person; dock hafva från

stämpelafgift varit fritagna de, som resa i kronans ärende, samt de, hvilka för

fattigdom undfå pass gratis. Berörda stadganden har Utskottet ansett böra förenklas,

och får Utskottet alltså hemställa,

24:o

att, med bibehållande af nuvarande bestämmelser angående

dem, som äro från dylik stämpelafgift befriade,

resepass, till''inrikes orter eller Norge, ehvad passet afser en

eller flera personer, måtte beläggas med stämpel till belopp

af 50 öre; samt

resepass till utrikes ort, ehvad detsamma gäller för en eller

flera personel må förses med stämpel af 1 krona 50 öre.

Enligt nu gällande stadganden skall prestebref beläggas med stämpel af

40 öre; men har Utskottet ansett detta stämpelbelopp böra, i öfverensstämmelse

med hvad Utskottet föreslagit för åtskilliga under § 5 upptagna handlingar, till en

krona förhöjas; hvadan Utskottet hemställer,

25:o

att prestebref må förses med stämpel till belopp af 1 krona.

Uti sin ofvan berörda motion har Herr Holmqvist jemväl föreslagit, att stadgandet

i denna paragraf rörande i utländsk myntsort stälda prima vcxlars beläggande

med stämpel måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“Prima vext,ar i utländsk myntsort, ehvad de äro utstälda af utländsk eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bcvillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

inländsk man och skola betalas inom eller utom Sverige, skola, då de motsvara

ett värde af 100 kronor, förses med stämpel å en krona och derutöfver med 10

öre för hvarje fullt värde af 100 kronor, dock icke med högre stämpel än 10

kronor11.

Såsom skäl för berörda förslag har motionären anfört, att uti allmänna

rörelsen ofta förekomme vexlar i utländsk myntsort af mindre belopp; att det

icke öfverensstämde med de uti stämpelpappersförordningen i öfrigt gällande

grunder, att dessä vexlar med stämpelpapper belastades, samt att någon skilnad

efter vexlarnes valör jemväl borde uti stämpelbeloppet förefinnas.

Enligt nu derom gällande föreskrifter skola primavexlar i utländsk myntsort,

ehvad de äro stälda att betalas inom eller utom Sverige, antingen förses

med särskild stämpel å 1 krona eller skrifvas å till nämnda värde stämplade

blanketter. Berörda stadgande infördes första gången uti stämpelpappersförordningen

den 4 December 1863 till följd af Rikets Ständers beslut vid 1862 63

års riksdag. Dessförinnan gälde för primavexlars stämpelbeläggning en särskild

tarif med fyra olika stämpelvalörer nemligen af 20, 40, 75 öre, och 1 Riksdaler

50 öre, och voro icke några vexlar i utländsk myntsort från denna stämpel befriade.

Af Bevillnings-Utskottet vid sistberörda riksdag anfördes såsom skäl för

den då vidtagna förändringen, att det skulle för vederbörande vexelgifvare medföra

beqvämlighet om, i stället för de dåvarande fyra särskilda stämpelvalörerna,

alla vexlar i utländsk myntsort, utan afseende å beloppet, komme att beläggas

med enahanda afgift, hvilken Utskottet trodde kunna bestämmas till 1 Riksdaler.

Någon klagan öfver nu gällande stadgande har, så vidt Utskottet erfarit,

icke försports, och då, i händelse motionärens förslag antoges, man, genom att

utfärda flera vexlar å smärre belopp, skulle kunna undandraga från stämpelbeläggning

en vexelsumma, som utstäld i en vexel varit stämpelpligtig, har Utskottet

ansett sig icke böra biträda motionärens förslag, utan hemställer,

26:o

att Herr Holmqvists motion i denna del måtte lemnas utan

afseende.

Utskottet har deremot ansett, att den hittills för skiljebref i äktenskap och

trolofningar bestämda stämpel af 25 öre borde i likhet med åtskilliga andra enligt

§ 5 stämpelpligtiga expeditioner förhöjas till eu krona; och får Utskottet fördenskull

föreslå,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

27:o

25

att skiljebref i äktenskap och trolofningar måtte förses med

stämpel till belopp af 1 krona.

Efter de förändringar vår näringslagstiftning i senare tider undergått, utfärdas

numera ytterst sällan några tillståndsbevis till anläggande af bergverk,

manufakturier, sågar, pappers- och andra bruk; och då bibehållande af särskild

bestämmelse angående stämpelbeläggniug å dylika bevis under sådana förhållanden

synes onödigt, helst dessa bevis, då de någon gång ifrågakomma, blifva stämpelbelagda

lika med annan utgående expedition, får Utskottet hemställa,

28:o

att rubriken tillståndsbevis till anläggande af bergverk, manufakturier,

sågar, pappers- och andra bruk måtte utur denna

paragraf utgå.

Den för vågattester till låns erhållande nu gällande stämpelafgift af 25 öre

har Utskottet, då de låneaftal, vid hvilka dessa attester ifrågakomma, i allmänhet

röra affärer af större betydenhet, ansett kunna till dubbla beloppet förhöjas, samt

får af sådan anledning föreslå,

29:o

att stämpelafgiften för vågattester till låns erhållande må af

Riksdagen bestämmas till 50 öre.

Till följd af den för köpebref af Utskottet föreslagna förändrade stämpelbeläggning

får Utskottet vidare hemställa,

30:o

att den i afseende å rubriken öfverlåtelse- och transportbref

å kronorusthåll m. m. företagna redaktionsförändring, sådan

densamma finnes" utmärkt i hosföljande författningsförslag,

måtte af Riksdagen godkännas.

Derest de här ofvan föreslagna förändringar i föreskrifterna under § G

godkännas, får Utskottet föreslå,

Bill. till Biksd. Prof. 1876. 5 Sand. 1 Afd. 3 Häft,

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 3.

31:o

att öfverskriften till samma paragraf och de i densamma föröfrigt

vidtagna redaktionsförändringar, allt i öfverensstämmelse

med bifogade författningsförslag, måtte vinna Riksdagens bifall.

§ V.

Föreskrifterna i denna paragraf upptaga de fall, då undantag eller befrielse

från eljest stadgade stämpelafgifter medgifves.

Uti ofvannämnda af Herr Holmqvist afgifna motion har, enligt hvad redan

till en del blifvit anfördt, föreslagits, att hvad om stämpelfrihet för bevis och

expeditioner, som af domare och embetsmän utfärdas för enskilda personer eller

menigheter uti brottmål, fiskaliska aktioner, ekonomi-, politi- och militärärenden,

funnes under denna paragraf intaget måtte ur paragrafen uteslutas och derunder i

stället införas: “Utlåtanden, bevis och expeditioner, derför lösen, enligt gällande

expeditionstaxa, icke eger rum.“

Såsom under § 5 af detta betänkande redan blifvit utveekladt, håller Utskottet

före, att brottmål och fiskaliska aktioner i allmänhet icke vidare böra

vara från stämpel befriade, hvaremot Utskottet funnit öfvervägande skäl tala

för bibehållande af nu medgifven afgiftsfrihet för öfriga i paragrafen upptagna mål

och ärenden.

I enlighet härmed får Utskottet hemställa:

32:o

a) att följande rubriker, de der alla afse att från stämpelafgift

fritaga sådana handlingar i brottmål, hvilka, enligt

eljest stadgade grunder, borde stämpelbeläggas, måtte ur

paragrafen uteslutas, nemligen:

aktioner, fiskaliska;

ansökningar med klagan öfver tillfogadt våld eller oförrätt

af kronobetjente eller andre embetsmän, när saken innefattar

ett verkligt brottmål;

ansökningar i brottmål och fiskaliska aktioner;

besvär skrift er och handlingar i brottmål och fiskaliska aktioner;
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3,

27

bevis af domare och embetsman i brottmål;

brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar och besvärs
handlingar

deri;

förklaringar, som angå brottmål;

klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt af embets- eller

tjensteman; och

ransakningar;

b) att till undvikande af all tvetydighet i fråga derom, att

såväl häktad person för talans utförande och fullföljande

i mål angående det brott, hvarför han i fängelse sitter, som

ock krono åklag are i alla af dem å tjenstens vägnar utförda

åtal böra vara från stämpelafgift fria, bestämda föreskrifter

härom måtte i paragrafen intagas, på sätt bilagda förslag innehåller;

samt

c) att hvad Herr Holmqvist i öfrigt uti ofvanberörda hänseenden

föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Enär afsked, då den afskedstagande hugnas med förhöjning ä karakteren,

enligt §§ 3 och 4 belägges med stämpel till visst belopp, bär Utskottet ansett,

att sådana afsked, der förhöjning å karakteren icke ifrågakommer, lika väl som

afsked, dermed icke några löne- eller pensionsförmåner följa, böra vara från

stämpel befriade ; och får, i öfverensstämmelse härmed, Utskottet föreslå,

33:o

att ett tillägg måtte uti rubriken afsked intagas, af innehåll

författningsförslaget utvisar.

Bland de anordningar, som i sammanhang med löneregleringen för häradshöldingarne

vidtogos till betäckande af då nedsatt expeditionslösen, var äfven

den, att i § 5 mom. 2 infördes den allmänna föreskrift, att alla andra bevis än

om meddelande af första uppbud, vederhäftighetsbevis och bevis öfver inlemnande

och inregistrerande af bouppteckning skulle, då de utfärdades af domare eller

underdomstol å landet, beläggas med stämpel till samma belopp, som den för beviset

utgående lösen; och föreskrefs i paragraf 7 mom. 3, att från erläggande af

den i § 5 mom. 2 stadgade särskilda stämpel intet undantag egde rum.

De sålunda meddelade föreskrifter hafva icke blott för domhafvande på

landet medfört synnerligt tidsödande arbete, utan ock haft den påföljd, att handlingar,

hvilka redan efter andra grunder blifvit stämpelbelagda, tillika skolat för

derå tecknade bevis, såsom om lagfart, beviljande, förnyande eller ^laxerande af

inteckning m. in., särskildt stämpelbeläggas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Om Utskottets här ofvan under § 5 framstälda förslag att upphäfva 2 inom.

af samma § blir bifallet, kommer väl den deri stadgade särskilda tilläggsstämpel

att upphöra. Men då Utskottet ansett sig i stället böra föreslå, att bevis i allmänhet,

som af embetsmyndigheter utfärdas, skola stämpelbeläggas, torde denna

föreskrift äfven tillämpas för sådana bevis, som tecknas å annorlunda karterad

handling, derest icke uttryckligt undantag härutinnan stadgas; och bar Utskottet

till undanrödjande af en tvetydighet i detta hänseende funnit sig böra tillstyrka,

34:o

att rubriken bevis uti ifrågavarande paragraf måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

‘■Bevis af domare och embetsmän i ekonomi-, politi- och

militärärenden, samt bevis, teclmadt å företedd handling om

lagfart, om fastställelse, förnyelse, dödande, rélaxering eller

postposition af inteckning, om testamcntsb ev åkning, om ingifvande

af äktenskapsförord, morgongåfvobref och köpeafhandling om

lösören eller om fastställelse af egoskifte och egouibyte, äfvensom

att rågångsförrättning vunnit laga kraft.11

Enligt hvad Utskottet erfarit, har tvekan vid tillämpning af stadgandena angående

boupptecknings förseende med stämpel uppstått, huruvida nemligen den särskilda

tilläggsstämpeln å bouppteckningar, som ingifvas till underdomstol å landet,

skall beräknas å hela behållningen i boet eller endast å den behållning, som återstår,

sedan efterlefvande makes giftorätt, der sådan finnes, blifvit frånräknad.

I sammanhang med reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner bestämdes

af 1874 års Riksdag, att bouppteckningar, som ingåfvos till underdomstol å landet,

skulle beläggas med en tilläggsstämpel till belopp, motsvarande den hittills för sådana

handlingar utgående lösen. Då vid denna lösens beräknande något afdrag,

äfven om make lefde efter, icke egde rum, samt de vid sistlidet års riksdag vidtagna

förändringar uti hithörande stadganden icke afsågo någon rubbning af hvad

uti ifrågavarande afseende förut var stadgadt, hemställer Utskottet, för att undanrödja

berörda tvetydighet,

S5:o

att rubriken bouppteckningar i denna § måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

“Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår till 1,000

kronor, äfvensom efterlefvande makes giftorätt, beräknad till

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

B ev tärning s - Utskott e ts Betänkande N:o 5.

hälften af behållningen, samt afskrifter eller utdrag af bouppteckningar;

dock att från den särskilda tiUäggsstämpél,* som

finnes stadgad för bouppteckningar, som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifvas, något undantag icke egen ruin.11

De vilkorligt äktenskapsförbud, som enligt 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken

förut varit stadgade för personer, beslägtade med hvarandra uti svågerlag å

sidone eller i andra svågerlaget, hafva upphört genom Kong!, förordningen den 24

Maj 1872, som uppliäfde berörda båda paragrafer; och då giftermålsresolutioner för

besvågrade numera således icke ifrågakomma, hemställer Utskottet,

36:o.

att rubriken giftermålsresolutioner för besvågrade måtte utur

paragrafen utgå.

I öfverensstämmelse med den förändring Utskottet föreslagit derom, att handlingar

i brottmål böra med stämpelpapper förses, hemställer Utskottet,

37:o

att de under motsatt förhållande i denna paragraf upptagna

stadganden angående stämpelfrihet för skrifter och handlingar,

som till Justitiekanslersembetet och Justitieombudsmannen ingifvas

eller derifrån utgå, måtte utur denna paragraf uteslutas.

Enligt hvad Justitieombudsmannen uti sin till innevarande Riksdag afgifna

embetsberättelse anfört, har hos underdomare tvekan uppstått om och i så fall

hvilken stängel skall läggas å de i 19 § af nya Lagfartslagen och 62 § af Kong],

förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 omförmälda

afskrifter af hvad om lagfarts- eller inteckningsärende blifvit iufördt i lagfarts- eller

inteckningshoken, livilka afskrifter eller utdrag tecknas å lagfartsbevis eller protokollsutdrag

i lagfarts- eller inteckningsärende. Några anse nemligen, att dessa afskrifter

böra beläggas med lika stämpel som andra afskrifter; andra åter betrakta dem såsom

med dessa senare icke jemförliga, enär hufvudskriften till dem hvarken är en

till rätten eller domare-embetet ingifven eller derifrån emot lösen utgifven handling,

utan en till åtlydnad af lagens föreskrift upprättad anteckningsbok; hvarföre desse

sistbemälde domare hålla före, att dylika afskrifter böra stämpelbeläggas lika med

“bevis alla andra slag11 enligt § 5 mom. 2 uti nu gällande stämpelpapp ersförordning.

Slutligen finnas ock de, som förmena, att ifrågavarande afskrifter eller utdrag

icke böra med någon stämpel förses.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

Jemväl Herr Holmqvist bär uti oftanämnda motion, för att undanrödja den

meningsskiljaktighet, som i berörda hänseende uppstått, föreslagit att uti denna 7

§ bland de handlingar, som äro från stämpel befriade, skulle intagas följande rubrik:

“Utdrag eller afskrifter af fastighetsböcker, hvilka skola tecknas å lagfartsbevis

samt lagfarts- och inteckningsprotokoller11.

Då Utskottet förut föreslagit, att stämpel å bevis, tecknadt å vissa uppgifva

allmänneligen förekommande handlingar, vid deras företeende inför underdomstol på

landet skall eftergifvas, anser sig Utskottet ega ännu mindre fog att i afseende å

ifrågakomna utdrag af fastighets- eller inteckningsböcker föreslå någon särskild

stämpel, hvadan Utskottet, för att undanrödja antydda meningsskiljaktighet, i öfverensstämmelse

med Herr Holmqvists förslag, hemställer,

38:o

att uti ifrågavarande 7 § mom. 1 måtte intagas en rubrik af

följande lydelse:

“ Utdrag eller afskrifter af fastighetsbok, livilka tecknas å lagfartsbevis

eller å utdrag af lagfarts- och inteckning spröt okoll. “

Som frågor om donationer, ehvad de röra akademierna, pensionskassor, fattigvårdsinrättningar,

hospitaler och lasaretter eller andra fromma stiftelser, redan enligt

mom. 1 i 7 § äro från afl stämpel befriade, har Utskottet ansett, att rubriken “donationer,

frågor derom''1 jemväl borde utur § 7 mom. 2 såsom öfverflödigt utgå, hvilket

39:o

till bifall homställes.

Enär genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Jagtstadga den 21 Oktober 1864

lagens stadgande uti 23 kap. Byggninga-balken om skyldighet att efter uppbåd

deltaga uti häradsskall samt att bygga varggård eller varggrop blifvit upphäfdt, och

berörda onera således upphört, hemställer likaledes Utskottet,

40:o

att rubrikerna “skallgång11 och “varggårdars anläggande“ måtte

utur 7 § 2 mom. uteslutas.

Sedan Utskottet förut i detta betänkande föreslagit borttagande af mom. 2

af § 5, får Utskottet hemställa,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 31

41:o

att 3 mom. af ifrågavarande § 7, hvilket endast afser stadgandena

i § 5 mom. 2, måtte utgå.

Slutligen bär Utskottet funnit nödigt att vidtaga några mindre redaktionsförandnngar

ej mindre uti 1 och 2 momentens öfverskrifter än äfven uti paragrafen

i lifligt, på sätt åtföljande författningsförslag utvisar, hvilket

42:o

till Riksdagens godkännande hemställes.

§ 8.

Med anledning deraf att fastebref, enligt hvad Utskottet redan förut i detta

betänkande anmärkt, icke vidare komma att utfärdas, hemställer Utskottet,

43:o

att eu mindie redaktionsförändring uti mom. 9 af ifrågavarande

paragraf, sådan denna förändring uti författningsförslaget finnes

intagen, måtte vinna Riksdagens bifall.

Iill följd af hvad Utskottet vid §§ 3 och 4 föreslagit derom, att einbets-eller tjenstebefattnings

innehafvare jemväl vid uppflyttning från lägre till högre lönegrad äfvensom

vid förhöjning af lön genom ålderstillägg eller till följd af lönereglering skall

erlägga stämpelafgift för den vunna lönetillökningen, lian Utskottet ansett en bestämmelse

om tiden och sättet för denna stämpelafgifts erläggande böra uti mom. 11 af

§ 8 intagas; och hemställer fördenskull Utskottet,

44:o

att § 8 mom. 11 må erhålla följande förändrade lydelse:

‘Ej ma någon, tillgodonjuta de genom Kong]. Majäs och dess embetsmäns

bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer eller genom

generalordres honom tillagda löneförmåner och rättigheter,

innan han uppvisat fullmakten eller förordnandet, behörigen med

stämpel försedt.

Hur innehafvare af embete eller tjenst vunnit löneförhöjning genom

uppflyttning i högre lönegrad eller genom ålderstillägg

diet lönereglering, ma han icke komma i åtnjutande af denna

löneförhöjning, förrän han hos den myndighet, der han egetatt

lönen uppbära, företett för honom utfärdade fullmakt eller

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 9.

förordnande, försedi med ytterligare stämpelpapper i förhållande

till den vanna tillökningen i lönen.11

§§ 10 och 11.

I sin ofta omförmälda motion bär Herr Ilolmqvist på anförda skäl föreslagit

följande förändrade lydelse af dels § 10 mom. 1 punkt 4:

“Å landet ombesörjes stämpelpappersförsäljningen af Domare.“

dels § 10 mom. 2 punkt 2:

“På reqvisition hos landskontoret skola försäljningsmännen, genom Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes försorg, kostnadsfritt och skyndsamt erhålla sig tillsändt

erforderligt stämpelpapper, för hvilket dem åligger att i räuteriet insätta ellei till

kronofogden i orten aflemna den inflytande betalningen, de antagna försäljningsmännen

månatligen, men domare ä landet så fort ske kan; och ma under niet mera

stämpelpapper dem icke tilldelas, än som svarar mot beloppet af de efter hand aflemnade

försäljningsmedlen.“

dels ock §11:

«Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpel papper, vare sig

till försäljning eller till användande i och för utöfning af embete eller tjenst, ege den

redovisande att, såsom ersättning för möda, skrifmaterialier, postporto m. m., beräkna

sig till godo, i Stockholm samt i länsresidensstäderna tre och i öfriga städer fyra

samt domare å landet fem procent af det försålda eller använda beloppet af stämpelpapper.

“ .

Vid de skäl, motionären till stöd för dessa förslag andraga, anser sig Utskottet

böra erinra, hurusom enligt Utskottets åsigt, domhafvande a landet redan nuäio

pligtige att sjelfva anskaffa det stämpelpapper, som erfordras för beläggning af de från

domare-embetet eller landtdomstolarne utgående expeditioner. Hvad åter angår inkommande

handlingar, så, ehuru Utskottet till fullo inser vigten och önskvärdheten

deraf att till lättnad för allmänheten, på sätt hitintills i allmänhet varit förhållandet,

domare å landet fortfarande blifva försäljningsman af det stämplade papper, som för

sistnämnda handlingar erfordras, anser likväl Utskottet Riksdagen icke vara lagligen

befogad att ålägga bemälde underdomare sådant som en skyldighet.

Af denna anledning, och då en så obestämd redovisningsskyldighet, som den

af motionären föreslagna, icke lärer kunna medgifvas, kan Utskottet icke tillstyrka

bifall till de förändringar, motionären föreslagit uti §§ 10 och 11.

Oberoende häraf anser sig Utskottet dock böra hemställa om förändring i afseende

åden försäljningsprovision, som bör domare ålandet tillkomma. Enligt § 11 ega domhafvande

å landet, som äro bosatte i residensstäder, icke att tillgodoräkna sig högre

försäljningsprovision än de i dessa städer antagna särskilda försäljningsman, eller tre

procent. Detta stadgande synes Utskottet icke vara med billighet förenadt. Domhafvande,

ehvad de äro bosatte i residensstad eller annorstädes, utöfva nemligen försäljning
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevittnings-UtsTcottets Betänkande N:o 3.

33

säljning af stämpelpapper i all synnerhet vid eller i sammanhang med de lagtima

tingen, och måste i flera domsagor i och för denna försäljning bekosta särskilda biträden,

som under tingen uppehålla sig å tingsställena. Härjemte torde, på sätt Herr

Holrnqvist påpekat, böra jemväl beaktas, att den i residensstad antagna särskilda

försäljningsmannen ej behöfver utlemna stämpladt papper annorledes än emot betalning,

då deremot för domhafvande det ofta är omöjligt att för utlemnadt stämpelpapper

erhålla betalning annorlunda än i sammanhang med lösen för utgående

tingsexpeditioner, och denna omständighet åter vållar, att domhafvande, i olikhet med

den särskildt antagne försäljningsmannen, nödgas sjelf ligga i förskott för utlemnadt

stämpelpapper. Jemlikt gällande expeditionstaxa, egen domhafvande först fjorton

dagar efter det tingsexpeditionen bort vara att tillgå anlita vederbörande exsekutor

för utbekommande af lösen och öfriga afgifter för outlösta expeditioner, och enligt

Kongl. förordningen den 21 Mars 1835 angående åtskilliga stadganden i afseende

å utmätning har kronofogde på landet, äfven i de fall att fast egendom ej behöfver

för gäldande af berörda afgifter utmätas, eu redovisningstid af tre månader. Då

nu domhafvande, enligt stämpelpappersförordningen, måste redan den 15 Januari

med penningar redovisa jemväl det stämplade papper, som användts till de expeditioner

från föregående årets hösteting, för hvilka möjligen lösen ännu ej influtit, och detta

stämplade papper kan uppgå till betydligt belopp, inses lätteligen, huruledes domhafvande

ofta utan eget förvållande nödgas för utlemnadt stämpelpapper förskottsvis till

statsverket utbetala en betydande penningsumma.

På grund af hvad Utskottet nu anfört, har Utskottet ansett det vara med

rättvisa och billighet öfverensstämmande, att äfven de domhafvande, som äro i residensstäder

bosatte, få i likhet med dem, som äro annorstädes boende, i försäljningsprovision

beräkna sig till godo fyra procent af det försålda eller använda beloppet

af stämpelpapper.

Utskottet hemställer alltså:

45:o

a) att vid § 11 måtte fogas ett tillägg af följande lydelse:

“ dock att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad

eller annorstädes, alltid egen att beräkna fyra procent11;

och

b) att de af Herr Holrnqvist föreslagna förändringar i §§ 10

och 11 måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

§ 13.

Till sist har Herr Holrnqvist uti sin motion, under förmälan att då under

Bih, till Biksd. Prof. 187C,, r, Samt, 1 Afd, 3 Höft, 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o

senare tid 2 punkten af ifrågavarande §:s 2 mom. blifvit sålunda tillämpad, att

den landskontoret och landträntmästaren tillkommande provision beräknats efter det

penningebelopp, som under redovisningsåret influtit, och icke efter det belopp, derför

stämpladt papper under året blifvit försåldt, derigenom en efterträdare uti dessa

tjenster skulle komma att njuta frukten af det besvär och det ansvar, som hans

företrädare i tjensten haft, hemstält, att berörda stadgande måtte sålunda förändras,

att anmärkta provisionen komme att utgå och beräknas af det under redovisningsåret

försålda stämplade papper.

Den uti ifrågavarande lagrum innefattade bestämmelsen, att den landskontoret

och landträntmästaren hvardera tillkommande provision af två procent skall beräknas

å hvad inom året i kronans kassa uti stämpelpappersafgift influtit samt Kongl. Maj:t,

och kronan tillkommit, synes Utskottet efter ordalydelsen af nu varande stadgande

rätteligen hafva fått den af motionären angifna tillämpning.

Men deremot kan svårligen förnekas, att denna med ordalagen öfverensstämmande

tolkning leder och måste leda till ett resultat, som knappast torde kunna

anses med rättvisa och billighet öfverensstämmande; ty då försäljningsmännen hafva

sig medgifvet anstånd intill den 15 Januari nästföljande år med leverering af liqvid

för det under föregående året försålda stämpelpapper samt deraf enligt den verkstälda

liqviden räkna sig försäljningsprovision till godo, och det åligger vederbörande

redogörare hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att vaka öfver noggrann

redovisning och leverering från försäljningsmännen inom den i författningen bestämda

tid, kan det svårligen förnekas, att landskontorens och landträntmästarnes ansvarighet

icke är inskränkt till den del af försäljningssumman, som under kalenderåret

influtit, utan ock omfattar det belopp, som derefter under anståndstiden till den 15

påföljande Januari bort inflyta och blifvit inbetaldt, hvadan också provision jemväl

för detta senare belopp, som i årsredogörelsen upptages, bör vid dennas behöriga

afsilande få tillgodoräknas; ty i annat fall måste inträffa, att, på sätt motionären

anmärkt, en efterträdande innehafvare af landskamrerare-, eller landträntmästare-befattning

får räkna sig till godo provision för den uppbörd företrädaren kontrollerat

och redovisat. För statskassan kan en förändring, som undanrödjer denna oegentlighet,

icke medföra någon olägenhet, då provisionen icke utgår för högre belopp,

än som redan influtit i kronans kassa och blifvit behörigen redovisadt.

Ehuru Utskottet således instämmer i syftet med motionen, tror Utskottet deremot

icke, att den af motionären föreslagna redaktionsförändring vore vigtig; ty enligt

densamma skulle provision kunna ifrågasättas för icke behörigen levererad uppbörd.

Deremot torde ändamålet uppnås och kronans rätt tillbörligen ses till godo,

om stadgandet så affattades, att den ifrågavarande provisionen finge beräknas å

hvad, enligt landtränteriets räkning, i kronans kassa uti stämpelpappersafgift influtit

samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer. Och hemställer Utskottet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

46:o

35

att den härmed öfverensstämmande redaktionsförändring af § 13

mom. 2, som bilagda förslag innehåller, måtte af Riksdagen godkännas.

I sammanhang med frågan om beräkningssättet för nyss omhandlade provision

har Utskottet, då den betydliga förhöjning i stämpelpappersafgiften, hvilken dels

måste inträda i följd af de beslut, som i sammanhang med löneregleringen för häradshöfdingarne

år 1874 fattades, dels ytterligare ifrågakomma^ derest Utskottets nu

gjorda framställningar godkännas, kommer att i motsvarig mån höja den statsutgift,

hvilken såsom provision hädanefter enligt nu gällande beräkningsgrund till landskontoren

och landträntmästarne utgår, tagit under öfvervägande, om skäl icke nu vore för handen

att något nedsätta den till 2 procent för hvardera bestämda provisionen. Härvid

har dock mött betänklighet derutinnan, att denna provision ingår bland nu medgifna

löneförmåner för ifrågavarande vigtiga och i vissa delar af riket så svagt aflönade

tjenstebefattningar, att särskilt dyrt!dstillägg för samma befattningar äfven vid innevarande

riksdag funnits böra beviljas, vid hvilket förhållande det svårligen låter

sig göra att genom en allmän procentbestämning tillvägabringa fullt rättvis

och billig jemkning i aflöningsförmånerna vid ifrågavarande befattningar. Och då

härtill kommer, att frågan om ny lönereglering för landsstatens tjenstemäu nu är

under utarbetning samt snart lärer komma att underställas Riksdagens pröfning, bar

Utskottet trott sig finna den väckta frågan för närvarande icke böra till annan

Riksdagens åtgärd föranleda, än att Riksdagen

47:o

måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t, i sammanhang

med utarbetande af det förslag till lönereglering för

landsstaten, som lärer vara att förvänta, täcktes låta utreda

frågan om och i hvad mån provision för stämpelpappers försäljning

och redovisning må bland landskontorens och landträntmästarnes

aflöningsförmåner vid den nya löneregleringen

ingå.

§ 16.

5:te momentet af denna § har följande lydelse:

“Den som utlemnar vexel, hvilken icke blifvit med stämpel behörigen försedd,

böte 25 kronor“.

Efter hvad Utskottet inhemtat, har ifrågavarande stadgande i allmänhet blifvit

sålunda tolkadt, att man ansett detsamma ej tillämpligt å sådana vexlar i ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 3.

ländsk myntsort, som blifvit från utlandet hitsända för accept eller inkassering. För

undanrödjande af eu sådan mot författningens mening uppenbarligen stridande tolkning,

bar Utskottet till förtydligande af stadgandet ansett sig böra hemställa,

48:o

att 5:te momentet af ifrågavarande § måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

“Den som utställer, öfverlåter eller ock till godkännande eller

inkassering företer vexel, hvilken icke blifvit med stämpel behörigen

försedd, böte 25 kronor

Derigenom att fastebref icke vidare komma att utfärdas, uppstår för statsverket,

på sätt här ofvan redan blifvit anfördt, en minskning i inkomsten af stämpelpappersbevillningen,

hvilken minskning af nästlidet års Bevillnings-Utskott beräknades

för innevarande år till omkring 130,000 kronor jemte den stämpel å dylika

handlingar, som vid underrätterna å landet motsvarade den indragna lösen, men

hvars belopp icke kunde närmare angifvas. Hvad statskassan således går miste om,

synes Utskottet vara ett alltför stort belopp, för att ej bristen så skyndsamt som

möjligt må afhjelpas. Under förutsättning att de förslag till förändrade bestämmelser,

Utskottet här ofvan i betänkandet afgifvit derom att stämpeln för fastebref

skulle tilläggas den stämpel, hvarmed köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden om fast egendom vid lagfart beläggas, hufvudsakligen vinna Riksdagens

bifall, får Utskottet alltså föreslå,

49:o

att Riksdagen tillika måtte besluta, att de nya bestämmelser

i omförmälda hänseende, som af Riksdagen varda antagna, skola

redan innevarande år, så fort ske kan, vinna tillämpning, och

för sådant ändamål i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna samma bestämmelser

och derom utfärda särskild kungörelse, att genast lända till

efterrättelse.

Stockholm den 30 Mars 1876.

På Utskottets vägnar:

A. G:son Bennich.

Herrar Hammar och Carl Aron Jönsson hafva begärt att få antecknadt, att

de icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

37

Förslag

till förrättning angående stämpelpappersafgiften i de delar,

hvari Utskottet föreslagit förändringar eller tillägg.

{Nuvarande lydelse.)

§2.

Om olika slag af stämpelpapper.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af''

följande .slag, nemligen:

a) hela ark å 25, 50 och 75 öre samt

1 och 1,25 krona;

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar

å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och

75 öre samt 1, 2, 2,50, 3, 4, 5, 6, 7,

8, 9, 10, 13, 15, 25, 50, 75, 100 och

500 kronor; samt

c) vexelstämplar å — — — — —

§ 3.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,

förordnanden och afsked, af

Kong!. Maj:t meddelade.

Följande handlingar förses vid utfärdandet

med stämpel till här utsatta

belopp:

Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden,

hvarigenom embeten, tjenster

(Föreslagen lydelse.)

§ 3-

Om olika slag af stämpelpapper.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af

följande slag, nemligen:

a) hela ark å 50 öre samt 1, 2 och 3

kronor;

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar

å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och

75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,

10, 15, 25, 50, 75, 100 och 500 kronor;

samt

c) vexelstämplar å — — — — —

§ 3.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,

förordnanden och afsked, af

Kongl. Maj:t meddelade.

Följande handlingar förses vid utfärdandet

med stämpel till här utsatta

belopp:

Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden,

hvarigenom embeten, tjenster

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

eller beställningar med verklig lön vid

civila, militära, ecklesiastika eller andra

stater af Kongl. Maj:t tillsättas, böra förses

med stämpel af G kronor samt dessutom

till belopp, motsvarande 1 procent

å hela lönen, när den utnämnde första

gången tillträder befattning med lön,

men, vid befordringar till högre lön, blott

å skilnaden mellan förra lönen och den,

som erhålles.

Då embete eller tjenst åtföljes — —

eller beställningar med verklig lön vid

civila, militära, ecklesiastika eller andra

stater af Kongl. Maj:t tillsättas, böra förses

med stämpel af 6 kronor samt dessutom

till belopp, motsvarande 1 procent

å hela lönen, när den utnämnde första

gången tillträder befattning med lön,

men, vid befordringar till högre lön, blott

å skilnaden mellan den lön, efter hvilken

den utnämnde senast erlagt stamp elafgift,

och den lön, som erhålles. Likaledes

skall stämpelafgift, motsvarande 1

procent å löneskilnaden, erläggas, då

embets- eller tjenstebefattnings innehafvare

uppflyttas från lägre till högre lönegrad,

äfvensom vid förhöjning af lön genom

ålderstillägg eller till följd af vidtagen

lönereglering.

Då embete eller tjenst åtföljes— •—

Fullmakter, konstitutorialer, öppna

bref, protokollsutdrag m. m., hvarigenom

embeten, tjenster eller befattningar vid de

Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik

fullmakt m. in. första gången löses,

förses med stämpel till 1 procent af

lönebeloppet, men, vid ytterligare befordran,

med enahanda lindring och iakttagande

i öfrigt, som i afseende å fullmakter

vid civila, militära och andra

stater stadgas.

Fullmakter, konstitutorialer, öppna

bref, protokollsutdrag in. in., hvarigenom

embeten, tjenster eller befattningar vid de

Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik

fullmakt in. in. första gången löses,

förses med stämpel till 1 procent af

lönebeloppet, men, vid ytterligare befordran,

eller vid löneförhöjning, med enahanda

lindring och iakttagande i öfrigt,

som i afseende å fullmakter vid civila,

militära och andra stater stadgas.

§4-

Om stämpel å fullmakter, koustitutorialer,

förordnanden och afsked från

rikets embetsverk och andra offentliga

myndigheter.

Nedannämnda utgående expeditioner

§ 4.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,

förordnanden och afsked från

rikets embetsverk och andra offentliga

myndigheter.

Nedannämnda utgående expeditioner

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-TJtskottets Betänkande N:o 3.

39

förses med stämpel, på sätt här nedan

stadgas:

Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden,

antagningsbevis och protokollsutdrag,

hvarigenom embeten, tjenstår eller

beställningar med verklig lön tillsättas

af chefer eller embetsverk, af hvad namn

de vara må, som dertill äro af Kongl.

Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna

öfver riksbanken och riksgäldskontor

med deras afdelningar, städernas

magistrater och de flera, hvilka ega

att till offentliga sysslor utnämna, skola

förses med stämpel till belopp af 1 procent,

beräknad å hela lönen, då den utnämnde

första gången tillträder befattning

med lön, men vid befordringar till

högre lön blott å skilnaden emellan förra

lönen och don, som erbålles. Åtföljes

tjensten af — — — — — — _

— — af fullmakten erhålles.

För följande personer, som ej hafva

ständig lön, förses fullmakten, konstitutorialet

eller antagningsbeviset med stämpel

till nedanstående belopp, nemligen

för

Kr. öre.

Hofrättskommissarier ....__

Notarii publici:

i Stockholm och Göteborg . 100: —

i de öfriga städerna . . . 25: •—

förses med stämpel, på sätt bär nedan

stadgas:

Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden,

antagningsbevis och protokollsutdrag,

hvarigenom embeten, tjenster eller

beställningar med verklig lön tillsättas

af chefer eller embetsverk, af hvad namn

de vara må, som dertill äro af Kongl.

Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna

öfver riksbanken och riksgäldskontoret

med deras afdelningar, städernas

magistrater och de flere, hvilka ega

att till offentliga sysslor utnämna, skola

förses med stämpel till belopp af 1 procent,

beräknad å hela lönen, då den utnämnde

första gången tillträder befattning

med lön, men vid befordringar till

högre lön blott å skilnaden emellan den

lön, efter hvilken den utnämnde senast

erlagt stämpelafgift, %ch den lön, som erhålles;

likaledes skall stämpelafgift, motsvarande

1 procent å löneslcilnaden, erläggas,

då emhets- eller tjenstebefatlnings

innehafvare uppflyttas från lägre till högre

lönegrad, äfvensom vid förhöjning af

lön genom ålderstillägg eller till följd af

vidtagen lönereglering. Åtföljes tjensten

— — af fullmakten erhålles.

För följande personer, som ej hafva

ständig lön, förses fullmakten, konstitutorialet

eller antagningsbeviset med stämpel

till nedanstående belopp, nemligen

för

Kr. öre.

Hofrättskommissarier .... _- ____

Notarii publici:

i Stockholm och Göteborg . 50: —

i de öfriga städerna . . . 15: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 3.

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg . 250: —

i de öfriga städerna ... 50: —

Sockenskrifvare........

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg . 400: -—- i de öfriga städerna . . . 100: —

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg . 150: —

i de öfriga städerna . . . 25: —

Sockenskrifvare ...... — —

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg . 200: —

i de öfriga städerna . . . 50: —

Resolution eller fullmakt på tjenstebyte

eller transport förses med stämpel

till 1 procent åt det belopp, hvarmed

den lön, som erhålles, öfverstiger den

förra lönen.

Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner

och andra dylika handlingar,

som utfärdas af domstolar,

embetsverk och myndigheter, dels

till handlingar, som dit inlemmas

eller derstädes företes, så ock om

särskild stämpel å vissa handlingar

och bevis, som af domare eller underdomstol

å landet utfärdas.

Domstolar, embetsverk och myndigheter

indelas i afseende på den stämpel,

som till omförmälda handlingar erfordras,

uti följande tre afdelningar.

Första Afdelningen.

Öfverståthållareembetet — — —

— — — — — sjömanshus.

Andra Afdelningen.

Ilo!- och öfverrätter; rikets kollegier;

sundhetskollegium; akademikanslersem
-

Resolution eller fullmakt på tjenstebyte

eller transport förses med stämpel

till 1 procent af det belopp, hvarmed

den lön, som erhålles, öfverstiger den,

hvarefter stämpelafgift senast blifva erlagd.

§5.

Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner

och andra dylika handlingar,

som utfärdas af domstolar,

embetsverk och myndigheter, dels

ock till handlingar, som dit inlemmas

eller derstädes företes.

Domstolar, embetsverk och myndigheter

indelas i afseende på den stämpel,

som till omförmälda handlingar erfordras,

uti följande fyra afdelningar.

Första Afdelningen.

Öfverståthållareembetet — — —

— — — — — — sjömanshus.

Andra Afdelningen.

Justitiekanslers- och justitieomlmdsmans-expeditioner

na; rikets kollegier ;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillnings- Utskottets

beten; serafimerordensgillet; direktionen

öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen;

telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;

fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen,

samt andra af Kongl. Maj:t tillsatta

styrelser, komitéer och myndigheter, hvilka

icke finnas i denna eller öfriga afdelningar

särskildt upptagna.

Tredje Afdelningen.

Statsdepartements-, justitierevisionssamt

hof-expeditionerna.

Betänkande N:o 3.

sundhetskollegium, akademikanslersembeten;

serafimerordensgillet; direktionen

öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen;

telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;

fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen;

krig söfver domstolar; samt andra af

Kongl. Maj:t tillsatta styrelser, komitéer

och myndigheter, hvilka icke finnas i

denna eller öfriga afdelningar särskildt

upptagna.

Tredje Afdelningen.

Rikets Hofrätter.

Fjerde Afdelningen.

Statsdepartements-, justitierevisionssamt

hofexpeditionerna, äfvensom riksrätten.

Bih till Riksd. Prof. 187(1.

5 Sami. 1 Afd. 3 Raft.

f»

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 3.

(Nuvarande lydelse.)

Mom. 1. Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 0:te §§ finnas omförmälda,

skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit

mlemnas, vara försedda med stämpel till följande belopp:

lista

af-

2:dra

af-

3:dje af-

delningen.

delningen.

delningen.

Handlingar, som utgifvas:

Kongl. Maj:ts domar, utslag och resolutioner i

hvarjehanda mål och ärenden beläggas med

stämpel till belopp af:

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre.

för första arket.......

13

för hvart och ett af de öfriga arken. . .

_

__

2

Lejde- och pardons-bref.......

Stämningar, konstitutorial^’ och förordnanden, för

6

—

hvarje ark........

_

25

_

50

2

Domar, utslag och resolutioner för hvarje ark . .

Alla andra utgående handlingar äfvensom afskrif-

—

25

—

50

—

ter, för hvarje ark........

Handlingar, som inlemnas:

—

25

—

50

—

50

Underdåniga deduktioner och kontradeduktioner,

med tillökning af två kronor för hvarje ark

utöfver det första.

Ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter, som

inlemnas till de under andra och tredje afdel- ningarna upptagna verk och myndigheter, för

5

hvarje ark............

—

_

25

_

25

Deremot äro bilagor från stämpelafgift ....

Likaså äro alla andra handlingar, som inlemnas

till embetsverk och myndigheter, tillhörande

fri

a

fri

a

fri

a

första afdelningen, från stämpel......

fria

—

—

—

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

(Föreslagen lydelse.)

Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda,

skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit inlemnas,

vara försedda med stämpel till följande belopp:

l:sta

af-

2:dra af-

3:dje af-

4: de

af-

delningen.

delningen.

delningen.

delningen.

Handlingar, som utgifvas:

Kr.

öre

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Stämningar, konstitutorialer och förord- nanden beläggas med stämpel för hvar- je ark.......

1

1

2

2

Protokoll, som part eller sökande är plig- tig att lösa, ehvad det innefattar be- slut eller icke, för hvarje ark ....

1

1

3

3

Domar, utslag och resolutioner i hvarje- handa mål och ärenden,

för första arket.....

2

2

9

15

för hvart och ett af de öfriga arken

1

_

1

2

.

2

Gravationsbevis, som af domare på lan- det meddelas, skola förses med stäm- pel till samma belopp som den för be- viset utgående lösen.

Annat bevis, äfvensom alla andra utgå- ende handlingar, samt afskrifter, för

hvarje ark..........

50

50

1

1

Handlingar, som inlemnas:

Underdåniga deduktioner och kontra- deduktioner.........

5

med tillökning af två kronor för hvarje

ark utöfver det första.

Ansökningar, besvärs- och förklarings- skrifter, som inlemnas till de under

andra, tredje och fjerde afdelningarna

upptagna verk och myndigheter, för

hvarje ark...........

50

50

50

Deremot äro bilagor från stämpelafgift

fria

fria

fria

fria

Likaså äro alla andra handlingar, som in- lemnas till embetsverk och myndigheter,

tillhörande första afdelningen, från

stämpel............

fri

a

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

Mom. 2. Utöfver hvad här ofvan är

stadgadt rörande stämpel å handlingar,

som utgifvas, skola nedarmämnda bevis och

handlingar, då de af domare eller underdomstol

å landet mot lösen utfärdas, förses

med särskild stämpel, beräknad så
-

lunda :

Afskrifter: Kr. öre.

för första arket ......— 50.

för hvart och ett af de öfriga arken — 25.

Bevis:

om meddelande af första uppbud 2: 50.

alla andra slag, ehvad de tecknas

å företedd handling eller särskildt

utfärdas, förses med särskild stämpel

till samma belopp, som den

för beviset utgående lösen; dock

äro vederhäftighetsbevis, äfvensom

bevis om inlemnande och inregistrerande

af bouppteckning från

denna särskilda stämpel fria.

Instrument, för hvarje ark . . — 25.

Kallelse å kronans ombudsman

eller å borgenärer i konkursmål . — 25.

Protokoll äfvensom utdrag deraf

och af dombok i mål af hvad beskaffenhet

som helst:

för första arket.....1: —

„ andra arket.....— 50.

„ hvart och ett af de öfriga

arken.........— 25.

Stämning, offentlig . . . . . — 75.

Tergalresolution eller definitivt

beslut, tecknadt å ingifven handling

...........1: —

utgår.

6.

§ 6.

Om stämpel till åtskilliga skrifter och Om stämpel till åtskilliga skrifter och

handlingar, som dermed skola för- handlingar, som dermed skola för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillnings- Utskottets

ses, utan annan förändring af beloppet,

hvar helst de företes eller

utgifvas, än den, som i afseende

ä bouppteckningar oeh fastebref

här nedan omförmäles.

Följande handlingar förses med stämpel

till nedanstående belopp:

Kr. öre.

Bilbref........ • — ^

Bouppteckningar förses med

stämpel till en fjerdedels procent

af behållningen i boet; dock må

befrielse från stämpel ega rum, der

behållningen ej uppgår till 1,000

kronor, äfvensom för efterlefvande

makes giftorätt, hvilken, ehvad

den utgör mer eller mindre, beräknas

till hälften af behållningen;

härförutan skall bouppteckning, som

till underdomstol å landet ingifves,

då behållningen uppgår till eller

öfverstiger 1,000 kronor, förses med

särskild tilläggsstämpel, beräknad

Certepartier eller fraktslut om

fartyg, ehvad de upprättas inom

eller utom landet, skola, då de vid

domstol eller hos exsekutor företes,

förses med stämpel till 30 öre för

hvarje fulla 100 kronor af den fraktsumma,

hvarför betalning sökes.

Fastebref:

Då det angår egendom i stad;

a) med egen domstol:

Betänkande N:o 3.

ses, utan annan förändring af beloppet,

livarhelst de företes eller

utgifvas, än den, som i afseende å

bouppteckningar äfvensom köpe-,

bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden här nedan

omförmäles.

Följande handlingar förses med stämpel

till nedanstående belopp:

Kr. öre,

Bilbref .........1'' —

Bouppteckningar förses med

stämpel till en fjerdedels procent

af behållningen i boet; dock må

befrielse från stämpel ega rum,

der behållningen ej uppgår till

1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande

makes giftorätt, hvilken,

ehvad den utgör mer eller mindre,

beräknas till hällten af behållningen;

härförutan skall bouppteckning,

som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifves, då behållningen

uppgår till eller öfverstiger

1,000 kronor, förses med

särskild tilläggsstämpel, beräknad

Certepartier eller fraktslut om

fartyg, ehvad de upprättas inom

eller utom landet, skola, då de

vid domstol eller hos exsekutor

företes, förses med stämpel till

25 öre för hvarje fulla 100 kronor

af den fraktsumma, hvarför betalning

sökes.

| utgår.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

Kr. öre.

för hvarje fulla 100 kronor af värdet

...........— 15.

b) som lyder under landsrätt:

för hvarje fulla 100 kronor af

värdet, då det ej öfverstiger

10,000 kronor.......— 35.

derutöfver för hvarje fulla 100

kronor.......... 15.

Då det angår egendom å landet;

för hvarje fulla 100 kronor af

värdet till och med 20,000 kronor — 35.

sedermera för hvarje fulla 100

kronor.........— 25.

Värdet beräknas efter samma

grund, som här nedan finnes angående

köpe-, bytes- och gåfvobref

stadgad.

Folkpass eller sjömansrulla för

skeppare och besättning på resor

till utrikes ort.....

— 75.

Fribref för fartyg och båtar . .

. 40.

derom utgifna förbindelser . .

. 20.

Fördels- och undan tags-kontrakt,

då de hos domaren uppvisas .

— 40.

Er. öre.

• utgår.

Folkpass eller sjömansrulla för

skeppare och besättning på resor

till utrikes ort.......1: —

Fribref för fartyg och båtar samt

derom utgifna förbindelser . . — 50.

Fördels- och undantagskontrakt,

då de hos domaren uppvisas . — 50.

Försäkringsbref, förnyelsebevis

premieqvittens eller annan handling,

af hvad namn som helst, hvilden

hädanefter af utländskt bolag

eller dess agent här i riket utfärdas

eller utlemnas till försäkring

af fast eller lös egendom mot eld

och brand eller sjöskada, äfvensom

af menniskolif, skall, på försäkringsbolagets

bekostnad, försesmed

stämpel till följande belopp, nemligen:

för försäkring af fast eller

lös egendom en half procent af

Försäkringsbref, förnyelsebevis,

premieqvittens eller annan handling,

af hvad namn som helst,

hvilken hädanefter af utländskt

bolag eller dess agent här i riket

utfärdas eller utlemnas till försäkring

af fast eller lös egendom

mot eld och brand eller sjöskada,

äfvensom af menniskolif, skall, på

försäkringsbolagets bekostnad, förses

med stämpel till följande belopp,

nemligen: för försäkring af

fast eller lös egendom en half

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o

47

Kr. öre

utbetald premie och för försäkring

af lif en fjerdedels procent af premien;

dock icke i något fall under

...........--25,

Kartor, geometriska, som utgifva

från generallandtmäterikontoret

samt aflandtmätare i landsorterna:

för hvarje helt hemman . . — 20.

derunder till och med trefjer
dedels

hemman.....— 15.

derunder.......— 10.

Kontrakter:

Till alla arrendekontrakter och

afhandlingar, utan viss summa,

skall, efter ofvanstående grund,

stämpel anskaffas till det belopp,

hvartill deri betingade persedlar

eller förmåner kunna skattas enligt

senast faststälda markegångspris;

och skulle samma kontrakt

innehålla bestämmelser rörande

persedlar eller förmåner, hvilka icke

finnas i markegångstaxa!! uppförde

eller blifvit i kontraktet visst värde

i penningar åsatte, ökas stämpeln

i afseende derå med 40 öre.

Ivöpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

Kr. öre.

procent af utbetald premie och för

försäkring af lif en fjerdedels procent

af premien; dock icke i något

fall under........ 50.

Dessutom skola dylika försäkring

shandling av, ehvad de år o af inhemska

eller utländska försäkringsbolag

meddelade, då de inför domstol

eller exekutor företes, beläggas

med stämpel till lika belopp, som

för skuldebref är föreskrifvet.

Kartor, geometriska, som utgifvas

från generallandtmäterikontoret

samt af landtmätare i landsorterna

.......... so.

Kontrakter:

Till alla arrendekontrakter och

afhandlingar, utan viss summa,

skall, efter ofvanstående grund,

stämpel anskaffas till det belopp,

hvartill deri betingade persedlar

eller förmåner kunna skattas enligt

senast faststälda markegångspris;

och skulle samma kontrakt

innehålla bestämmelser rörande

persedlar eller förmåner, hvilka

icke finnas i markegångstaxan uppförde

eller blifvit i kontraktet

visst värde i penningar åsatte,

ökas stämpeln i afseende derå

med 50 öre.

Köpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

Er. öre.

om fast egendom å landet och i

städerna, bruk och manufakturverk

smiden och smidesrättigheter,

frälseräntor, fabriker eller andra

inrättningar med hvad mera som

under eganderätt föryttras och vid

domstolarne uppbjudes, beläggas

med stämpel till belopp af 60 öre

för hvarje fulla 100ä kronor af värdet,

beräknadt, för bytes- och gåfvobref

samt testamentarisk^ förordnanden,

efter nästföregående årets

taxeringsvärde samt, för köpebref,

efter den i penningar bestämda

köpeskillingen, så framt denna icke

understiger fastighetens taxeringsvärde,

men i sådant fall efter sistberörda

värde.

Varder köpe-, bytes- eller gåfvobref

eller testamentariskt förordnande,

förr än uppbud skett, å annan

man transporteradt eller öfverhet,

belägges handlingen ånyo

med stämpel efter nyssberörda grund

för hvarje transport eller öfverlåtelse,

såvida icke densamma egen

rum inom den för lagfart föreskrifna

tid, räknad ifrån första köpet,

samt öfverlåtelsehandlingen

Er. öre,

om fast egendom å landet och i

städerna, bruk och manufakturverk,

smiden och smidesrättigheter,

frälseräntor, fabriker eller andra

inrättningar med hvad mera som

under eganderätt föryttras och

vid domstolarne lagfares, beläggas

med stämpel till belopp af 75 öre

för hvarje fulla 100 kronor af värdet,

beräknadt, för bytes- och

gåfvobref samt testamentariska

förordnanden, efter nästföregående

årets taxeringsvärde samt, för köpebref,

efter den i penningar bestämda

köpeskillingen, så framt

denna icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i sådant

fall efter sistberörda värde; härjörutan

skall å köpe-., bytes- och

gåfvobref samt testamentariska förordnanden

om fast egendom å landet

eller i stad, som lyder under

landsrätt, då dessa handlingar för

lagfart ingifvas, stämpeln ökas med

20 öre för hvarje fulla 100 kronor

af värdet till och med 20,000 kronor

och sedermera för hvarje fulla

100 kronor med 10 öre.

Varder köpe-, bytes- eller gåfvobref

eller testamentariskt förordnande,

förr än lagfart beviljats,

å annan man transporteradt eller

öfverlåtet, belägges handlingen

ånyo med stämpel efter nyssberörda

grund för hvarje transport

eller öfverlåtelse, såvida icke densamma

eger rum inom den för

lagfart föreskrifna tid, räknad från

första fånget, samt öfverlåtelsehandlingen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

."Bevillnings- Utskottets

Kr. öre.

för uppbuds erhållande inom samma

tid hos domstolen företes, i

hvilket fall förnyad beläggning ej

ifrågakommer.

Köpe-, bytes- och gåfvobref om

skepp, fartyg och båtar af öfver

10 lästers eller 33,33 tons drägt,

samt köpeafhandlingar om andra

lösören, hvilka i säljarens vård

qvarstadna, äfvensom afhandlingar,

hvarigenom skog från hemman

på viss tid föryttras, böra

jemväl beläggas med stämpel i

förhållande till värdet efter ofvanstående

beräkning.

Liqvidationer öfver kronofordringar.

.........

Notariatsbref eller bevis och protester,

som notarii publici utgifva

:

till svenska undersåtar, hvarje

ark..........- 25.

till utländingar, dito . . . — 50.

Pass, rese-, till inrikes orter

eller Norge:

då passet gäller för två eller

flera personer......— 40.

då passet afser blott en person — 15.

Pass, rese-, till utrikes ort:

då passet gäller för två eller

flera personer......1: 50.

då passet afser blott eu person 1: —

dock äro från stämpelafgift fritagne

de, som resa i kronans

ärende, samt de, hvilka för

fattigdom undfå pass gratis.

Betänkande N:o 3.

lingen för lagfarts erhållande

inom samma tid hos domstolen

företes, i hvilket fall förnyad beläggning

ej ifrågakommer.

Köpe-, bytes- och gåfvo-bref om

skepp, fartyg och båtar af öfver

10 lästers eller 38,33 tons drägt,

samt köpeafhandlingar om andra

lösören, hvilka i säljarens vård

qvarstadna, äfvensom afhandlingar,

hvarigenom skog från hemman

på viss tid föryttras, beläggas

med stämpel till belopp

af 60 öre för hvarje fidla 100 kronor

af värdet.

Notariatsbref eller bevis och protester,

som notarii publici utgifva,

hvarje ark.....

Pass, rese-, till inrikes orter eller

Norge, ehvad passet afser en eller

flera personer.......

Pass, rese-, till utrikes ort, ehvad

passet gäller för en eller flera

personer.......

dock äro från stämpelafgift fritagne

de, som resa i kronans

ärende, samt de, hvilka för

fattigdom undfå pass gratis.

Bill. till Riksd. Prat. 1376. ö Sami. 1 A fä. 3 Höft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 3.

Prestebref.........

— 40.

Prestebref ........B

SjÖassuransbref, utgifna afinhem-

SjÖassuransbref; se Försäkrings-

ska försäkringsinrättningar :

till och med 200 kronor . .

— 10.

bref.

för hvarje 100 kronor derutöfver

— 5.

Skiljebref i äktenskap och trolof-

Skiljebref i äktenskap och tro-

ningar.........

— 25.

lofningar........1:

Tillståndsbevis till anläggande af j

bergverk, manufaktnrier, så- > utgår,

gar, pappers- och andra bruk 15: — I

Vågattester till låns erhållande . — 25. Vågattester till låns erhållande . — 50.

Öfverlåtelse- och transportbref

å kronorusthåll förses med

stämpel enligt samma grund

som andra köpebref; menför

öfverlåtelse- eller transportbref

å kronohemman med hälften

mindre än vanliga köpebref

och för skattlagda nybyggen

med fjerdedelen.

Öfverlåtelse- och transport-bref å

kronorusthåll förses med stämpel

till belopp af 60 öre för

hvarje fulla 100 kronor af värdet,

beräknadt enligt samma

grund, som för stämpelbeläggning

af andra köpebref bär ofvan

är stadgadt; men för öfverlåtelse-

eller transport-bref å

kronohemman med hälften och

för skattlagda nybyggen med

fjerdedelen af ofvannämnda belopp.

§ 7. § 7.

Om undantag från de uti §$ 3, 4, 5 Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5

och 6 intagna stadganden. och 6 intagna stadganden.

Ilo. Från stämpel enligt §§ 3 och 4, § l:o. Från stämpel enligt §§ 3, 4, 5 och

5 mom. l:o och § 6 befrias: (i befrias:

Aktioner, fiskaliska; Aktioner, rörande akademier, gymnasier,

— —, rörande akademier, gymnasier, hushållningssällskap, kyrkor, skolor

hushållningssällskap, kyrkor, skolor och hospitaler, fattigvårdsinrättnin
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 3.

och hospitaler, fattigvårdsinrättningar,

pensionskassor och alla andra fromma

stiftelser samt akademihemman;

Afsked, då dermed icke några löne- eller

pensions-förmåner följa äfvensom då

endast sådan pension dervid tillägges,

hvartill den afskedstagande enligt

författningarna är berättigad eller

för hvars erhållande han sjelf gjort

tillskott;

Ansökningar — — — —----

51

gar, pensionskassor och alla andra

fromma stiftelser samt akademihemman;
Afsked,

då dermed icke förhöjning å karakteren

eller några löne- eller pensions-förmåner

följa äfvensom då endast

sådan pension dervid tillägges,

hvartill den afskedstagande enligt

författningarna är berättigad eller för

hvars erhållande han sjelf gjort tillskott;
Ansökningar

— — — — — — —

--med klagan öfver tillfogadt våld 1

eller oförrätt af kronobetjente eller (

andra embetsman, när saken innefattar

ett verkligt brottmål;

_ _ i brottmål och fiskaliska aktioner —

samt i alla sådana ekonomi-, politi-

och militär-ärenden, hvilka antingen

kunna röra någon hel menighet

eller hafva afseende på allmänna

och kommunala onera, såsom

publika byggnader, fråga om

krono- och kyrkotionde samt presträttigheter,

vägars och broars underhållande,

knekte-, rustnings- och

roteringsslcyldigheters utgörande, krono-,

fång- och gästgifveri-skjuts

med mera dylikt, jemte de utlåtanden,

bevis och expeditioner, som

domare och embetsman i dessa ärenden

meddela;

utgår.

— i alla sådana ekonomi-, politioch

militärärenden, hvilka antingen

kunna röra någon hel menighet eller

hafva afseende på allmänna och kommunala

onera, såsom publika byggnader,

fråga om krono- och kyrkotionde

samt presträttigheter, vägars

och broars underhållande, knekte-,

rustnings- och roteringsskyldigheters

utgörande, krono-, fång- och gästgifveri-skjuts

med mera dylikt, jemte

de utlåtanden, bevis och expeditioner,

som domare och embetsmän

i dessa ärenden meddela;

Besvärskrifter; se ansökningar;

— — uppbördsmäns i mål rörande kronoräntor

samt redogörelse för disponerade

medel;

Besvärsskrifter ; se ansökningar;

--uppbördsmäns i mål rörande krono
räntor

samt redogörelse för disponerade

medel;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Besvärsskrift^1 och handlingar i brott- |

mål och fiskaliska aktioner; j utgar.

Bevis af domare och embetsman i brottmål

samt ekonomi-, politi- och

militär-ärenden;

Bouppteckningar, då behållna summan

icke uppgår till 1,000 kronor, äfvensom

efterlefvande makes giftorätt,

beräknad till hälften af behållningen,

samt afskrifter eller utdrag af

bouppteckningar;

Brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar

och besvärshandlingar deri;

Bevis af domare och embetsman i ekonomi-,

politi- och militärärenden:

samt bevis tecknadt å företedd handling

om lagfart, om fastställelse, förnyelse,

dödande, relaxering eller postposition

af inteckning, om testamentsbevakning,

om ingifvande af äktenskapsförord, morgongåfvobref

och köp e afhandling om

lösören, eller om fastställelse af egoskifte

och egoutbyte, äfvensom att rågångsför

rättning vunnit laga kraft.

Bouppteckningar, då behållna summan

icke uppgår till 1,000 kronor, äfvensom

efterlefvande makes giftorätt,

beräknad till hälften af behållningen,

samt afskrifter eller utdrag af bouppteckningar

; dock att från den särskilda

tillägg sstämpel, som finnes stadgad

för bouppteckningar, som till Hofrätt

eller underdomstol å landet ingifvas,

något undantag icke egen rum.

| utgår.

förklaringar till Kongl. Maj:t —--Förklaringar till Kongl. Maj:t — — —

— — som angå kronans räntor eller — _ som angå kronans räntor eller

härröra från redogörelse för dispo- härröra från redogörelse för disponerade

medel, brottmål m. m. nerade medel, m. m.

Förmyndarekammares uträkningaråomyndiga

barns medel — —--—

hörande bilagor;

Giftermålsresolutioner för besvågrade;

Hospitaler och lazarett er, i alla dem rörande

mål;

Förmyndarekammares uträkningar å

omyndiga barns model--— —

hörande bilagor;

utgår;

Hospitaler och lazaretter, i alla dem rörande

mål;

Häktad person, för talans utförande och fullföljande

i mål, angående det brott, hvarför

han i fängelse sitter;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning#-Utskottets Betänkande N:o 3.

Justitiekanslersembetet; och

Justitieombudsmannen; alla skrifter och

handlingar, som antingen dit ingifvas

eller ock derifrån utgå i ärenden,

som tillhöra dessa embetens

åtgärder;

Kallelsebref i konkursmål;

Karakter sbyggnader å militieboställen,

kontrakter derom;

Klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt

af embets- och tjensteman;

Konstitutorialer och förordnanden ---

Kronoleveranser, kontrakter derom;

Kyrkobetjente; se antagningsbevis;

Prestval, fullmakter och voteringssedlar

dervid; men i mål angående öfverklagade

olagligheter vid prestval, då

desamma icke innefatta någon förbrytelse,

utan mera för civila än

kriminela äro att anse, fordras stämpel,

såsom vid andra rättegångar

stadgadt är;

Qvittenser;

Ransakningar;

Redogörelse för disponerade medel;

Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-,

då de ej å särskildt blad

skrifvas; se äfven giftermålsresolutioner;
Revisionssaker,

handlingar deri, som för

parts räkning från hofrätt till Kongl.

Maj:t insändas;

> utgår.

Kallelsebref i konkursmål;

Karaktersbyggnader å militieboställen,

kontrakter derom;

| utgår.

Konstitutorialer och förordnanden--

Kronoleveranser, kontrakter derom;

Krono-åklagare — derunder jemväl inbegripa

tull- och jägéribetjente — i

alla af dem, å tjenstens vägnar, utförda

åtal;

Kyrkobetjente; se antagningsbevis;

Prestval, fullmakter och voteringssedlar

dervid; men i mål angående öfverklagade

olagligheter vid prestval

fordras stämpel, såsom vid andra

rättegångar stadgadt är;

Qvittenser;

utgår.

Redogörelse för disponerade medel;

Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-;
Revisionssaker,

handlingar deri, som för

parts räkning från hofrätt till Kongl.

Maj:t insändas; dock icke Hofrättens

protokoll i saken;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevilinings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Testamentarisk» förordnanden, så vida de

ej angå fast egendom och för uppbuds

vinnande företes;

Uppbördsman besvär; se besvär;

Utsyning, ansökningar derom;

2:o. Från den enligt §§ 3 och 4, § 5

inom. l:o och § 6 stadgade stämpel

åro jemväl fria såväl inkommande handlingar

som utgående expeditioner i nedannåmnda

mål och ärenden, dock

med undantag af Kongl. Maj:ts deruti

meddelade resolidioner, utslag och

domar, hvilka skola beläggas med den

i § 5 inom. l:o stadgade stämpel för

hvarje expedition, som icke enligt mom.

ko i denna paragraf jemväl är från

sådan stämpel fri:

Bevillningsmål;

Brottmål;

Donationer, frågor derom;

Ekonomimål, till hvilka, bland andra,

räknas frågor om

Rustnings-skyldigheters utgörande;

Skallgång;

Skogsafvittringar;

Utsyning till ny åker och äng;

Varggårdars anläggande;

Vägars underhållande;

Testamentariska förordnanden, så vida de

ej angå fast egendom och för lagfarts

vinnande företes;

Uppbördsmäns besvär; se besvär;

Utdrag eller af skrifter af fastiglietsbok, hvilka

tecknas å lagfartsbevis eller å utdrag

af lagfarts- och inteckning sprotokoll''.

Utsyning, ansökningar derom;

2:o. Från den enligt §§ 3, 4, 5, och 6

stadgade stämpel äro jemväl fria såväl

inkommande handlingar som utgående

expeditioner i nedannämnda mål och

ärenden, dock med undantag af Kongl.

Maj:ts deruti meddelade resolutioner,

utslag och domar, hvilka skola beläggas

med den i § 5 stadgade stämpel för

hvarje expedition, som icke enligt mom.

ko i denna paragraf jemväl år från

sådan stämpel fri:

Bevillningsmål;

utgår.

utgår.

Ekonomimäl, till hvilka, bland andra,

räknas frågor om

Rustnings-skyldigheters utgörande;

utgår.

Skogsafvittringar;

Utsyning till ny åker och äng;

utgår.

Vägars underhållande;

Salpetersjuderiärenden.

3:o Från erläggande af den i § 5 mom.

2 stadgade särskilda stämpel eger intet

undantag rum.

§ 8.

Allmänna föreskrifter vid författningens

efterlefnad.

Salpetersjuderiärenden.

^ utgår.

§ 8.

Allmänna föreskrifter vid författningens

efterlefnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B{.mllnings- Utskottets Betänkande N:o 3. 5o

9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden rörande

fast egendom på landet och i städerna,

som vid underdomstolarna i ändamål

af lagfart företes, äfvensom å

fastebref, hvilka derifrån utfärdas,

skuldebref och andra handlingar, som

i nämnda domstolars inteckningsprotokoller

intagas, samt-----

11 :o Ej må någon tillgodonjuta de genom

Kongl. Maj:ts och dess embetsmäns

bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer

eller genom generalordres

honom tillagda löneförmåner och rättigheter,

innan han uppvisat fullmakten

eller förordnandet, behörigen med

stämpel försedt.

9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden rörande

fast egendom på landet och i städerna,

som vid underdomstolarna i ändamål

af lagfart företes, äfvensom å skuldebref

och andra handlingar, som i

nämnda domstolars inteckningsprotokoller

intagas, samt--— — —

ll:o. Ej må någon tillgodonjuta de genom

Kongl. Maj:ts och dess embetsmäns

bref, fullmakter, transporter och konstitutorialer

eller genom generalordres

honom tillagda löneförmåner och

rättigheter, innan han uppvisat fullmakten

eller förordnandet, behörigen

med stämpel försedt.

Har innehafvare af embete eller tjenst

vunnit löneförhöjning genom uppflyttning

i högre lönegrad eller genom ålder stillägg

eller lönereglering, må han icke komma i

åtnjutande af denna löneförhöjning, förrän

han hos den myndighet, der han eger att lönen

uppbära, företett för honom utfärdade

fullmakt eller förordnande, försedt med, ytterligare

stämpelpapper i förhållande till

den vunna tillökningen i lönen.

§ 11.

Försäljningsprovision.

Vid redogörelses afgifvande för på

kredit emottaget stämpelpapper, vare

sig till försäljning eller till användande i

och för utöfning af embete eller tjenst, ege

den redovisande att, såsom ersättning för

möda, skrifmaterialier, postporto m. m.,

beräkna sig till godo, i Stockholm samt i

länsresidensstäderna tre och i öfriga städer

§ 11-

Försäljningsprovision.

Vid redogörelses afgifvande för på kredit

emottaget stämpelpapper, vare sig till

försäljning eller till användande i och för

utöfning af embete eller tjenst, ege den

redovisande att, såsom ersättning för möda,

skrifmaterialier, postporto m. in., beräkna

sig till godo, i Stockholm samt i länsresidensstäderna

tre och i öfriga städer samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

56

samt ä landsbygden fyra 1 procent af det å landsbygden fyra procent af det försålda

försålda eller använda beloppet af stämpel- eller använda beloppet af stämpelpapper;

papper. dock att domhafvande å landet, ehvad han

år bosatt i residensstad, eller annorstädes,

alltid eger att beräkna fyra procent.

§ 13. § 13

Uppbörd och redovisning: af stämpel- Uppbörd och redovisning af stämpel - pappersniedleu. papper,sniedlen.

2:o För hvarje — — — — — — — 2:o För hvarje — -— — —- —---—

— — — —. —--hvarje län.

Inom den 31 Januari årligen skall

landtränteriets räkning öfver uppbörden af

stämpelpappersmedlen för det nästförflutna

året vara till landskontoret inlemmad, åtföljd

af alla till debet- och kreditposterna

hörande verifikationer, vid vite af 25 öre

för hvarje Överskjutande dag; och bör

landskontorets generalräkning för det föregående

året, jemte landtränteri- och försäljnings

rä,k n i ngarne, samtidigt med landtränteriets

specialräkning direkte till Kammarrätten

insändas, vid 25 öres böter för

hvarje dag, som derutöfver under en månads

tid med nämnda insändande fördröjes;

åliggande det vederbörande att å

ifrågavarande räkningars afgifvande inom

nu stadgade tid hålla noga tillsyn, samt i

sådant afseende, der så påfordras, särskilda

viten utsätta; hvaremot, då hvad

här anbefalles blifvit tillgjordt samt Kongl.

Maj:ts och kronans rätt såmedelst bevakad,

landskontoret och landträntmästaren ega

att hvardera undfå två procent af hvad

inom året i kronans kassa uti stämpelpappersafgift

influtit samt Kongl. Maj:t och

kronan tillkommer. — — —- —• — —

--— — — — — — hvarje län.

Inom den 31 Januari årligen skall

landtränteriets räkning öfver uppbörden af

stämpelpappersmedlen för det nästförflutna

året vara till landskontoret inlemnad, åtföljd

af alla till debet- och kreditposterna

hörande verifikationer, vid vite af 25 öre

för hvarje Överskjutande dag; och bör

landskontorets generalräkning för det föregående

året, jemte landtränteri- och försälj - ningsräkningarne, samtidigt med landtränteriets

specialräkning direkte till Kammarrätten

insändas, vid 25 öres böter för

hvarje dag, som derutöfver under en månads

tid med nämnda insändande fördröjes;

åliggande det vederbörande att å

ifrågavarande räkningars afgifvande inom

nu stadgade tid hålla noga tillsyn, samt i

sådant afseende, der så påfordras, särskilda

viten utsätta; hvaremot, då hvad

här anbefalles blifvit fullgjordt samt Kongl.

Maj:ts och kronans rätt såmedelst bevakad,

landskontoret och landträntmästaren ega

att hvardera undfå två procent af hvad

enligt landtränteriets räkning i kronans

kassa uti stämpelpappersäfgift influtit

samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer.

s. 57 Kontrollera mot PDF

BeviU/nings- Utskottets Betänkande N:o 3.

57

§ 16.

§ 16.

Ansvar för öfverträdelse af denna författning.

Ansvar för öfverträdelse af denna författning.

5:o Den, som utlemna! vexel, hvilken

icke blifvit med stämpel behörigen försedd,

böte 25 kronor.

5:o Den, som utställer, Öfverlåter eller

ock till godkännande eller inkassering företer

vexel, hvilken icke blifvit med stämpel

behörigen försedd, böte 25 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 187C,. 5 Sand. 1 Afd. 3 Raft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:87 Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften. s. 1 i texten