Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels äterremiss af åtskilliga punkter, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af Utskottets Betänkande N:o 3 angående stämpelpappersafgiften.

1876-04-26 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1876:6, Utlåtande, i anledning af dels äterremiss af åtskilliga punkter, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af Utskottets Betänkande N:o 3 angående stämpelpappersafgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 0.

Ant, till Riksd. Kansli den 27 April 1876, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels äterremiss af åtskilliga punkter, dels

Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af Utskottets

Betänkande N:o 3 angående stämpelpappersafgiften.

Enligt till Utskottet ankomna protokollsutdrag, hafva åtskilliga punkter i

Utskottets Betänkande N:o 3 angående stämpelpappersafgiften blifvit utaf endera

eller begge af Riksdagens Kamrar till Utskottet återförvisade; och hafva Kamrarne

jemväl i afseende å vissa delar af samma betänkande fattat skiljaktiga definitiva

beslut. Utskottet får i följd häraf nu afgifva förnyadt utlåtande i ämnet.

§ 2.

Uti lista punkten af nämnda betänkande hade Utskottet hemstält, att åt §

2 i stämpelpappersförordningen, hvilken § afhandlar de olika slagen af stämpelpapper,

måtte i vissa hänseenden gifvas den förändrade lydelse, samma betänkande

bifogadt förslag till författning innehölle.

Denna punkt har blifvit af Riksdagens båda Kamrar till Utskottet återförvisad;

men som af de förändringar, Utskottet funnit sig föranlåtet att i afseende å

de i berörda betänkande innehållna förslag numera vidtaga, någon rubbning uti

hvad Utskottet uti ifrågavarande hänseende redan föreslagit, icke föranledes, hemställer

Utskottet,

Do.

att Riksdagen måtte bifalla hvad Utskottet i lista punkten

af Betänkandet Nio B föreslagit.

Bill. till Riksd. Prol. 1876. 5 Sami. 1 Afl. 6 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

§§ 3, 4 och 8.

TIti 2:clra punkten mom. a hade Utskottet hemstält, att de stadgatiden uti

d och 4 i nu gällande stämpelpappersförordning, genom hvilka stämpelpappersafgiiten

för fullmakter, konstitutorial och förordnanden i allmänhet bestämmes,

måtte erhålla följande förändrade lydelse, nemligen:

Stadgandet i § 3:

“Fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden, hvarigenom embeteu, tjenstår

eller beställningar med verklig lön vid civila, militära, ecklesiastika eller andra

stater af Kongl. Maj:t tillsättas, böra förses med stämpel af 6 kronor samt dessutom

till belopp, motsvarande 1 procent å hela lönen, när den utnämnde första

gången tillträder befattning med lön, men, vid befordringar till högre lön, blott å

skilnaden mellan den lön, efter hvilken den utnämnde senast erlagt stämpel afgift,

och den lön, som erhålles. Likaledes skall stämpelafgift, motsvarande 1 procent u

lön eskdnaden, erläggas, dä embete- eller tjenstebefattning s innehafvare uppflyttas från

lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning af lön genom ålder stillägg eller

till följd af vidtagen löneregler ingu;

samt stadgandet i § 4:

“Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden, antagningsbevis och protokollsutdrag,

hvarigenom embeteu, tjenster eller beställningar med verklig lön tillsättas

af chefer eller embetsverk, af hvad namn de vara må, som dertill äro af Kongl.

Maj:t bemyndigade, äfvensom af styrelserna öfver Riksbanken och Riksgäldskontor!

med deras afdelningar, städernas magistrater och de flere, hvilka ega att till offentliga

sysslor utnämna, skola förses med stämpel till belopp af 1 procent, beräknad

å hela lönen, då den utnämnde första gången tillträder befattning med lön, men

vid befordringar till högre lön blott å skilnaden emellan den lön, efter hvilken den

utnämnde senast erlagt stämpelafgift, och den lön, som erhålles; likaledes skall stämpelafgift,

motsvarande 1 procent å löneskilnaden, erläggas, då embets- eller tjenstebefattning

s innehafvare uppflyttas från lägre till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning

af lön genom ålder stillägg eller till följd af vidtagen lönereglering11.

Hvad Utskottet sålunda hemstält, har blifvit af Andra Kammaren godkändt,

hvaremot Första Kammaren, med afslag å den i hvartdera af ifrågavarande två

stadgande!! förekommande mening, som börjas med orden: “Likaledes skall stämpelafgift''1,

och slutas med orden: “till följd af vidtagen lönereglering1'', bifallit

samma stadganden i öfrigt, endast med den förändring, att det i dem båda intagna

ordet senast utbyttes emot ordet förut.

I mom. b af 2:dra punkten föreslog Utskottet, att det i § 3 intagna stadgande

angående stämpelpappersafgiften för fullmakter, konstitutorial, öppna bref,

protokollsutdrag in. in., hvarigenom embeteu, tjenster eller befattningar vid de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6. 3

Kong]. Hofven bortgifvas, jemväl måtte i enlighet med författning storslaget förändras

— d. v. s. genom att på sitt ställe inskjuta orden: “eller vid löneförhöjning1''.

Detta förslag har af Första Kammaren afslagits, men af Andra Kammaren

blifvit bifallet.

Uti mom. c af 2:dra, punkten liemstälde Utskottet, att de förändringar, föifattningsförslaget

under § 4 för resolution eller fullmakt på tjenstebyte ellei transport

innehölle, äfven måtte af Riksdagen godkännas; och skulle vid sådant förhållande

4:de paragrafens stadgande i sistberörda hänseende komma att lyda

sålunda:

“Resolution eller fullmakt på tjenstebyte eller transport förses med stämpel

till 1 procent af det belopp, hvarmed den lön, som erhålles, öfverstiger de»,

hvarefter stämpelafgift senast blifvit erlagd“.

Utskottets hemställan under omförmälda mom. c är af Andra Kammaren

godkänd. Första Kammaren har äfven bifallit densamma; dock med utbyte, uti

stadgandet, af ordet senast emot ordet förut.

Till följd af hvad Utskottet vid §§ 3 och 4 föreslagit derom, att embetseller

tjenstebefattnings innehafvare jemväl vid uppflyttning från lägre till högre

lönegrad äfvensom vid förhöjning al lön genom ålderstillägg eller i följd af lönereglering

skulle erlägga stämpelafgift för den vunna lönetillökningen, ansåg Utskottet

en bestämmelse om tiden och sättet för denna stämpelafgifts erläggande

böra uti mom. 11 af § 8 i stämpelpappersförordningen intagas, och hemstälde derföre

uti 44:de punkten om förändrad lydelse åt sistberörda lagrum.

Denna hemställan har af Andra Kammaren bilallits, men af första Kammaren

blifvit afslagen.

Vidkommande nu först Utskottets förslag dels under 2:dra punkten mom. b

dels ock under mom. a af samma punkt, så vidt sistnämnda mom. afser stämpelafgifts

erläggande vid uppflyttning från lägre till högre lönegrad samt vid förhöjning

af lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen lönereglering; äfvensom Utskottets

af nyssnämnda förslag beroende hemställan i 44:de punkten; så kunna Kamrarnes

i dessa hänseenden fattade stridiga beslut icke sammanjemkas; hvadan, då dessa

med hvarandra sammanhängande frågor äro af beskaffenhet att böra genom gemensant

omröstning afgöras, Utskottet framdeles kommer att föreslå voteringsproposition

för deras afgörande; hvilket Utskottet nu allenast

2:o

skolat för Riksdagen anmäla.

Beträffande åter Utskottets i öfrigt under 2:dra punkten mom. a innefattade

förslag, samt hvad Utskottet under mom. c af samma punkt föreslagit, hafva Kärn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.

raine endast i så måtto fattat skiljaktiga beslut, att Första Kammaren ansett att uti

de i nämnda förslag afsedda stadgande! ordet senast borde utbytas mot ordet förut;

och då detta utbyte synes innebära en förbättring i den af Utskottet föreslagna redaktionen

af berörda stadgande!], hemställer Utskottet,

3:o

att Andra Kammaren måtte biträda Första Kammarens i omförmälda

hänseende fattade beslut.

§ 5.

Uti 5:te punkten hemstälde Utskottet, att den fördelning af embetsverk och

myndigheter, som bifogadt förslag till § 5 i stämpelpappersförordningen upptoge.

måtte af Riksdagen godkännas.

Denna punkt har af båda Kamrarne blifvit till Utskottet återförvisad.

Emot Utskottets förslag uti nu ifrågavarande hänseende har anmärkts först

och främst, att, då Utskottet i allmänhet sammanslagit de för vissa af underdomstol

eller underdomare å landet utfärdade expeditioner för närvarande enligt dubbla grunder

utgående stämpeiafgifter, Utskottet icke bort bibehålla landtdomstolarne i samma

afdelning som öfriga underdomstolar in. fl. andra embetsverk och myndigheter, enär

detta hade till följd, att åtskilliga expeditioner från t. ex. stadsdomstolarne och Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande komme att få vidkännas betydligt drygare stämpeiafgifter,

än nu vore fallet, utan att likväl tillgodonjuta någon minskning i den för närvarande

utgående lösen.

\ idare har blifvit anmärkt, att Utskottet ej bort i fråga om stämpelbeläggning

göra brottmålen likstälda med tvistemål, hvilket, i afseende å nu förevarande

del af stämpelpappersförordningen, haft till följd att Justitiekansler- och Justitieomhudsinans-expeditionerna

samt Riksrätten blifvit upptagna bland de i § 5 uppräknade

embetsverk och myndigheter samt att äfven krigsöfverdomstolar blifvit i samma

§ omnämnda.

Hurudant än i afseende å stämpelpappersafgiften förhållandet kunde blifva

med brottmål i allmänhet, har man dock ansett att i hvarje fall de från Justitiekansler-

och Justitieombudsmans-expeditionerna utgående eller dit inkommande

handlingar borde fortfarande som hittills få tillgodonjuta stämpelfrihet.

I anledning af den här ofvan fört om förmälda anmärkning har Utskottet uti

sitt i förevarande hänseende förut framstälda förslag vidtagit den förändring, att underdomstolarne

å landet blifvit från de i lista afdelningen i § 5 upptagna embetsverk

afskira och i en särskild afdelning upptagna. 1 följd häraf hafva afdelningarne

i nämnda paragraf blifvit till antalet fem.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskotteis Utlåtande N:o 6. 5

Då inom Riksdagens båda Kammar den åsigt synes hafva gjort sig gällande,

att stämpelfrihet borde fortfarande få åtnjutas för alla skrifter och handlingar, som

till Justitiekansler^- och Justitieombudsmans-expeditionerna ingifvas eller oek derifrån

utgå i ärenden, som tillhöra berörda embetens åtgärder, har Utskottet funnit

sig föranlåtet att ej vidare upptaga dessa myndigheter bland de i 5 § af stämpelpappersförordningen

uppräknade embetsverk.

Vidkommande brottmål i allmänhet, har Utskottet väl i anledning af inom

Andra Kammaren framstäld anmärkning funnit sig böra ■— på sätt längre fram skall

vidare omförmälas — bibehålla stämpelfrihet för inkommande handlingar; men deremot

ansett sig böra vidhålla sitt förut afgifna förslag i så måtto, att utgående handlingar

i brottmål må varda i afseende å stämpelbeläggning behandlade lika som enahanda

expeditioner i tvistemål.

Åberopande livad Utskottet förut i detta ämne anfört, tillåter sig Utskottet

att nu göra följande erinringar.

För närvarande äro i allmänhet brottmålen i fråga om expeditionslösen likstälda

med tvistemål; och för bevis och åtskilliga andra handlingar, som i brottmål af domare

eller underdomstol å landet mot lösen utfärdas, åtujutes ej frihet från den i 5 § 2

mom. af stämpelpappersförordningen omförmälda särskilda stämpel, som motsvarar indragen

anpart af expeditionslösen. Kongl. Maj:ts utslag — för hvilka någon expeditionslösen

ej ifrågakommer — varda ock, hvad angår de för enskild part utskrifna exemplar,

uti brottmål belagda med den i tvistemål utgående stämpel, derest ej på grund af

7 § 1 mom. i stämpelpappersförordningen befrielse åtnjutes.

Om nu brottmålen ej varda, i afseende å utgående expeditioners stämpelbeläggning,

med tvistemål likstälda, måste följden blifva att antingen — i händelse

fullständig stämpelfrihet för brottmål införes — statsverket kommer att gå miste

om ej mindre det ganska betydliga belopp, som vid landtdomstolarne den enligt

förberörda 5 § 2 mom. jemväl för brottmålsexpeditioner utgående särskilda stämpelafgift

inbringar, än äfven all afgift dels för Kongl. Maj:ts utslag i brottmål, dels ock

lör brottmålsexpeditioner från Hofrätt, der ju i följd af den vidtagna löneregleringen

lösen i allmänhet skulle ersättas af stämpelpapper; eller och kunde man ej, medelst

borttagande af nuvarande 2 mom. i § 5, åstadkomma den så högeligen önskvärda

förenklingen i karteringen af de från underdomstolarne å landet utgående expeditioner,

och finge man dessutom äfven för rikets Hofrätter införa i stämpelpappersförordningen

stadganden angående särskild stämpel, motsvarande indragen lösen; från

hvilken stämpel brottmålsexpeditioner i allmänhet ej skulle åtnjuta frihet. Men sådana

anordningar skulle än vidare inveckla föreskrifterna och försvåra författningens

rigtiga tillämpning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillning.*;- Utskottets Utlåtande N:o 6.

4:o

att den fördelning af embetsverk och myndigheter, som bifogade

förslag till § 5 i stämpelpappersförordningen upptager, må

af Riksdagen godkännas.

Vid 8:te'' punkten, som jemväl blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad,

har i afseende å den af Utskottet föreslagna stämpelafgiften för domar, utslag

och resolutioner, som utgifvas från de olika i 5 § uppräknade afdelningar af embetsverk

och myndigheter, blifvit anmärkt, dels att afgiften för sådana utgående handlingar

från de till nuvarande lista och 2:dra afdelningarne hörande embetsverk och

myndigheter blifvit alltför mycket förhöjd, hvilken förhöjning särskild! komme att

tungt drabba skuldfordringsmålen hos Kongl. Majits Befallningshafvande, dels att den

förhöjda stämpelafgiften för handlingar af omförmälda slag, som från Hofrätt utgå,

endast borde ifrågakomma vid slutliga utslag och icke vid preliminära beslut och

utslag, som under rättegången meddelas, dels att, på det bland här omnämnda resolutioner

ej måtte varda inbegripna “tergalresolutionerK, som endast kunna af embetsverk

och myndigheter, upptagna under nuvarande lista afdelning i § 5, meddelas

och hvilka ansetts ej böra med högre stämpel förses än utgående handlingar i allmänhet,

efter ordet “resolutioner1* borde tilläggas orden “med rubrik11; dels ock att,

på sätt om stämpel å protokoll uti förslaget funnes upptaget, jemväl i detta moment

på sitt ställe borde inskjutas orden “som part eller sökande är pligtig att lösa11.

Utskottet, som för undanrödjande af all tvetydighet och för att bringa förevarande

stadgande i närmare öfverensstämmelse med gällande expeditionstaxa, ansett

sig böra efter orden “domar, utslag och resolutioner11 foga orden “med rubrik11, bär

vidare, med anledning af de framstälda anmärkningarne emot de uti ifrågavarande

hänseende af Utskottet föreslagna förhöjda stämpelafgifter, i vissa fall vidtagit eu

nedsättning, der en sådan, enligt de emot Utskottets förra förslag framstälda anmärkningar,

allmänneligen ansetts af billighet påkallad. Utskottet anser således, att

stämpelafgiften för domar, utslag och resolutioner med rubrik, utgifna från de under

lista afdelningen af nu bifogade författningsförslag upptagna embetsverk och myndigheter,

bör bestämmas till 50 öre för hvarje ark samt för sådana handlingar från de

under Bidje afdelningen uppräknade myndigheter till 1 krona för hvarje ark. Då

enligt Kongl. förordningen den 30 November 1855 angående expeditionslösen domar,

utslag och resolutioner med rubrik icke få vid underdomstolar utgifvas, erfordras i

afseende å den af Utskottet för underdomstolar å landet föreslagna afdelning icke

någon bestämmelse för berörda handlingar.

Vidkommande åter att endast slutliga utslag och resolutioner i Hofrätt skulle

förses med den förhöjda stämpelafgiften, vill Utskottet anmärka, att i sådana

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utsltottets Utlutande N:o C,. 7

preliminära rättegångsfrågor, der klagan öfver Hofrätts beslut och utslag får särskilt

hos Kongl. Maj:t fullföljas, Kongl. Maj:ts utslag allt hitintills belagts med

samma stämpel som utslag, hvarigenom rättegångar blifvit slutligen afgjorda, hvadan

enligt Utskottets mening något skäl icke förefinnes, hvarför af Hofrätt meddelade

utslag i sådana frågor skulle lägre karteras än andra derifrån gifna utslag.

Hvad vidare angår sådana af Hofrätt under rättegången gifna utslag, hvaröfver

klagan icke får utan i sammanhang med hufvudsaken till Kongl. Maj:t full

följas, så lära väl uti Göta Hofrätt, på sätt i fråga om andra utslag är fallet,

de så kallade inneliggande exemplaren af ifrågavarande utslag af Hofrättens ledamöter

underskrifvas; men blifva dessa utslag sedermera genom protokollsutdrag

till vederbörande parter expedierade. Då det är dessa utgående protokoll, som

skola med stämpel förses, och då Utskottet föreslagit viss lägre stämpel för protokoll,

ehvad det innefattar beslut eller icke''1, anser Utskottet att någon tvekan

icke kan uppstå derom, att eu expedition af ifrågavarande art bör med den för

protokoll stadgade stämpel beläggas. För (ifrigt håller Utskottet före, att den

form, någon af Hofrätterna för affattande af sina beslut i ifrågavarande hänseende

må hafva valt, hellre bör, der så behöfves, förändras och lämpas efter hvad med

stämpelpappersförfattningens stadganden afses, än dessa stadganden affattas efter

vexlande former för expeditionssättet.

Då, på sätt ofvan är anfördt, Utskottet funnit sig böra vid orden “domar,

utslag och resolutioner» foga orden “med rubrik», komma alltså och med den

uppställning i öfrigt Utskottet gifvit ifrågavarande paragraf “tergalresolutioner"

att förses med den stämpel, som för utgående handlingar i allmänhet är stadgad,

hvilket ock, med afseende derå att dessa senare beslut mindre ofta förekomma,

torde ur statsinkomstens synpunkt icke vara af någon afsevärd betydelse.

I afsigt att åstadkomma likformighet med hvad angående kartering af protokoll

är föreslaget, håller Utskottet före, att jemväl vid bestämmelsen om domar,

utslag och resolutioner borde tilläggas orden “som part eller sökande är pligtig

att lösa“, viljande Utskottet härvid erinra, att någon förändring derigenom icke

skei i afseende å ifrågavarande handlingar, då de från Hofrätt utgifvas, enär enligt

gällande föreskrifter enskild svarandepart är pligtig att lösa ett exemplar af

Hofrätts dom och utslag.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet,

5:o

att stämpelafgiften för domar, utslag och resolutioner med rubrik,

hviska part eller sökande är pligtig att lösa, och som utgifvas

från de olika i 5 § uppräknade afdelningar af embetsverk

och myndigheter, måtte bestämmas till följande belopp:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillning^- U(skottets Utlåtande N:o 6.

l:sta Afd.

2:dra Afd.

3:dje Afd.

4:de Afd.

5:te Afd.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr. öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

för första ar- ket .....

för hvart och

—

so

—

1 i —

1

9

—

15

i

ett af de öf- riga arken

_

50

_

1

11 -

2

—

2

Uti 7:de punkten af Betänkandet N:o 3 hade Utskottet hemstält, att Riksdagen,

med upphäfvande af nuvarande 5 § 2 mom. och med förklarande att särskild

tilläggsstämpel för kallelse, protokoll och kommunikationsresolution eller remiss

samt stämning vid Hofrätterna, på sätt Kongl. Maj:t i nådig proposition

N:o 12 föreslagit, icke måtte ega rum, samt icke heller lagfartsbevis, såsom Herr

F. Holmqvist i eu af honom afgifven motion tillstyrkt, beläggas med särskild

tilläggsstämpel, måtte besluta, att för vissa i punkten uppräknade handlingar

stämpelpappersafgift skulle utgå till visst uppgifvet belopp.

De anmärkningar, som vid denna punkt— hvilken af båda Kamrarne blifvit

återremitterad — framstälts, voro bland andra följande: dels att enligt Utskottets

förslag svarandepart vid underrätterna, i motsats till hvad hitintills varit förhållandet,

skulle få af honom begärd expedition belagd med lägre stämpelafgift än

kärandens, hvarigenom besvär och misstag vid utskrifvandet skulle lätteligen

kunna uppstå; dels att lagfartsbevis å sådana fång som köp, byte, gåfva och

testamentariskt förordnande om fast egendom borde beläggas med den stämpel,

som utöfver hittills utgående 60 öre för hvarje 100 kr. af värdet blifvit af Utskottet

föreslagen att läggas å sjelfva fångeshandlingen; dels ock att tydlig föreskrift

saknades, huru gravationsbevis, utgifna från Hofrätt eller stadsdomstol, skulle

stämpelbeläggas.

Hvad den förstnämnda af dessa anmärkningar angår, har det ingalunda

undgått Utskottets uppmärksamhet att äfven enligt dess nu framlagda förslag eu kärande

eller sökande vid underrätt ålandet skulle få erläggaen stämpelafgift af 1 kr. för

hvarje ark af sin expedition, under det svaranden eller förklaranden endast komme att

erlägga 50 öre, eller den för utgående handlingar i allmänhet föreslagna stämpel; men

det besvär, som häraf uppstår, att nemligen vid protokollens utskrifvande begagna

tvenne olika slag af skrifkartor synes Utskottet vara af ringa vigt i jemförelse med

de betydliga olägenheter i afseende å nuvarande expeditionssätt vid landtdomstolarne,

som genom Utskottets förslag skulle blifva afhjelpta. Då dessutom förändringen

i nu ifrågavarande hänseende icke berör den expeditionshafvanden tillkommande

expeditionslösen och derjemte synes hvila på en vigtig rättsgrundsats,

att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Utlåtande N:o 6.

9

att nemligen den, som påkallar en domstolsförhandling, får erlägga en större afgift

än den, som endast kallas inför rätta för att afgifva svaromål, saknar Utskottet

anledning att i berörda hänseende vidtaga någon ändring i sitt förslag.

Då Utskottet, på sätt vid 10:de punkten i detta betänkande närmare kommer

att utvecklas, ansett sig icke vidare böra ifrågasätta att högre stämpelafgift

än nu bestämda 60 öre för hvarje fulla 100 kr. af värdet må vid sökande aflagfart

å köp, byte, gåfva och testamentarisk! förordnande om fastighet utgöras,

och vid sådant förhållande det icke heller torde böra ifrågakomma att med

någon del af den förra fastebrefsstämpeln belasta lagfartsbevisen, anser Utskottet

fortfarande, att dessa bevis icke böra med någon särskild tilläggsstämpel förses.

Beträffande vidare de från Hofrätt utgifna gravationsbevis, så har Utskottet,

vid det förhållande att Kong!. Maj:t uti sin nådiga proposition om lönereglering

för rikets Hofrätter föreslagit att lösen för dessa bevis fortfarande skulle i Hofrätt

till oförminskadt belopp utgå, saknat all anledning att för dessa bevis föreslå

högre stämpel än hvad i afseende å bevis i allmänhet samt andra från Hofrätt

utgående ej specificerade handlingar är föreslaget. Att ett likartadt förhållande

eger rum i afseende å från stadsdomstol utgifvet gravationsbevis torde ej behöfva

särskildt påpekas.

Härförutan har blifvit anmärkt, att vissa förmyndareärenden i Hofrätt, såsom

beslut i anledning af begäran att försälja omyndigs jord, öfverflyttande af

förmynderskap m. m., icke borde draga den högre stämpel som för utslag och

resolutioner i allmänhet blifvit föreslagen. Men då det står Hofrätterna öppet att,

genom att expediera sina beslut uti ifrågavarande ärenden i form af protokollsutdrag,

endast låta dem drabbas af den lägre stämpel som för protokoll är föreslagen,

samt då dessa ärenden icke synas Utskottet vara af den beskaffenhet,

att något särskildt undantag för dem bör stadgas, har Utskottet ansett den gjorda

anmärkningen icke förtjena vidare afseende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

6:o

att Riksdagen, med upphäfvande af nuvarande 5 § 2 mom.

och med förklarande att särskild tilläggsstämpel för kallelse,

protokoll och kommunikationsresolution eller remiss samt

stämning vid Hofrätterna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, icke

må ega rum, samt att icke heller lagfartsbevis, såsom Herr

Holmqvist i sin motion tillstyrkt, må beläggas med särskild

tilläggsstämpel, måtte besluta, att för följande handlingar stämpelpappersafgift

skall utgå till nedannämnda belopp, nemligen :

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 5 Sami. 1 Afd. 6 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-UtsTcottets Utlåtande N:o 6.

l:sta

Aid.

2:dra Afd.

3:dje

Afd.

4:de Afd.

5:te Afd. |

Handlingar,

sou utgifvas:

a) Protokoll,

som part el- ler sökande

är pligtig att

lösa, ehvad

det innefat- tar beslut

eller icke,

för hvarje

Kr.

öre.

Er.

öre.

Er.

öre.

Er.

öre.

Er.

öre.|

ark.....

b) Stämnin- gar, konsti- tutorial och

förordnan- den, för

50

1

i

3

_

3

1

hvarje ark .

c) Gravations- bevis, som

af domare

på landet

meddelas,

förses med

stämpel till

samma be- lopp som

den för be- viset utgå- ende lösen .

d) Annat be- vis, äfven- som alla an- dra utgåen- de handlin- gar samt af- skrifter, för

50

50

i

2

2

i

hvarje ark .

—

50

—

50

—

50

i

—

1

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6. 11

lista

Afd.

2:dra Afd.

3:dje Afd.

4:de Afd.

5:te Afd.

Handlingar,

som inlemnas:

e) Ansöknin- gar, be- svärs- och

förkläde gs- skrifter,

som inlem- nas till de

under 3:dje,

4:de och5:te

afdelnin- garne upp- tagna verk

och myn- digheter, för

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

hvarje ark .

—

—

—

—

—

50

—

50

—

50

Uti 10:de punkten af betänkandet hade Utskottet föreslagit, att, derest

hvad Utskottet under 5, 6, 7, 8 och 9 punkterna föreslagit blefve af Riksdagen

godkändt, § 5 i författningen måtte erhålla den förändrade lydelse i sin helhet,

som bifogadt förslag innehölle.

Denna punkt har af båda Kamrarne blifvit till Utskottet återremitterad.

Som Riksdagen bifallit att Lejde- och Pardonsbref må utur författningen

utgå, får Utskottet nu, under förutsättning att hvad Utskottet här ofvan i 4:de,

5;te och 6:te punkterna hemstält vinner Riksdagens bifall, föreslå,

7:o.

att § 5 i stämpelpappersförordningen måtte blifva så lydande,

som detta utlåtande bifogade författningsförslag utvisar.

§ 6.

I anledning af Kongl. Maj:ts ofvan berörda nådiga proposition N:o 12 hade

Utskottet uti 12:te punkten i afseende å de i § 6 af stämpelpappersförordningen in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

tagna stadganden angående bouppteckningar hemstält, att en vidtagen redaktionsförändring,

hvarigenom uti lista mom. af berörda stadganden orden “Hof-Rätt eller"

blifvit på sitt ställe inskjutna, måtte af Riksdagen godkännas.

Denna hemställan har blifvit af Första Kammaren bifallen; hvaremot Andra

Kammaren till Utskottet återförvisat ifrågavarande punkt.

Af den uti Andra Kammaren förda diskussion i ämnet framgår, att man

ingalunda velat motsätta sig det af Utskottet i berörda punkt föreslagna tillägg;

men att man önskat att i sammanhang dermed få vidtagna några andra ändringar;

och att det varit af sådan anledning som punkten blifvit återförvisad.

Enligt nuvarande stadganden skola bouppteckningar — till hvilken domstol

de än ingifvas — förses med stämpel till en fjerdedels procent af behållningen i

boet; dock att befrielse från denna stämpel eger rum, der behållningen ej uppgår

till 1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt. Härförutan skall bouppteckning,

som till underdomstol å landet ingifves, då behållningen uppgår till

eller öfverstiger 1,000 kr., förses med särskild tilläggsstämpel, hvilken beräknas

efter vissa öre för hvarje fulla 100 Jer. af behållningen. Genom den af Utskottet

föreslagna redaktionsförändring skulle stadgandet om berörda tilläggsstämpel äfven

komma att gälla i afseende å bouppteckningar, som till Hofrätt ingifvas.

Nu har man inom Andra Kammaren uttalat den önskan, att vid bestämmande

af storleken utaf den stämpelafgift, som för bouppteckningar i allmänhet utgår, och

utaf den i vissa fall utgående tilläggsafgiften enahanda beräkningssätt måtte användas

och att derföre måtte stadgas, att den första afgiften likasom den senare skall

utgå med visst belopp för hvarje fulla 100 kronor af behållningen. Derigenom

skulle vederbörande undgå det dubbla besväret att först beräkna en fjerdedels procent

af, t. ex., 3,999 kr. och sedan vissa öre för hvarje 100 kr. af beloppet. Skilnaden

i statens inkomst blefve icke synnerligen stor, men en lättnad bereddes dem,

som skola stämpelbelägga dessa handlingar.

Vidare har man önskat ett tillägg uti sista mom. af förevarande stadganden.

Detta mom. lyder nu sålunda:

“Har afliden person på flera orter cfterlemnat egendom, hvaröfver särskilda

bouppteckningar blifvit upprättade, må hvar och en af dem, utan att vara med

stämpel försedd, ingifvas till den Rätt, der egendomen är belägen, men skola sedermera

samtliga inlemnas till den Rätt, inom hvars domvärjo den aflidne vid dödsfallet

varit mantalsskrifven, hvarvid sammanräknade behållningen, enligt samtliga

bouppteckningarna, skall tagas till grund för beräkningen af stämpelbeloppet; dock

att härvid iakttages, att den här ofvan för bouppteckning, som till underdomstol å

landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel utan afräkning skall särskilt åläggas

hvarje i detta hänseende stämpelpligtig bouppteckning efter dess behållning".

Då nu enligt Utskottets förslag de bouppteckningar, som till Hofrätt ingifvas,

jemväl skulle komma att förses med tilläggsstämpel, har man inom Andra Kam
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6. 13

maren ansett, att hvad i sista mom. af förevarande stadganden bestämmes rörande

tilläggsstämpel å vissa bouppteckningar, som vid Häradsrätt företes, äfven borde

föreskrifvas för bouppteckningar af enahanda beskaffenhet, som till Hofrätt ingifvas.

Enär den förändring man i först berörda hänseende önskat — eller att den

stämpelafgift, hvarmed bouppteckningar i allmänhet skola förses, måtte sättas till

25 öre för hvarje fulla 100 kr. (i stället för en fjerdedels procent) af behållningen

i boet — otvifvelaktigt innebär en förenkling och icke synes i någon afsevärd mån

minska statens inkomster, har Utskottet ej tvekat att föreslå Riksdagen vidtagande

af nämnda förändring; och emedan, för den händelse — såsom man synes hafva

antagit — fall skulle förekomma då från adeliga eller dermed likstälda sterbhus

särskilda bouppteckningar ingifvas till olika Hofrätter, den i slutet af förevarande

stadgande^ sista mom. förekommande bestämmelse rörande tilläggsstämpeln å vissa

bouppteckningar, som till underdomstol å landet ingifvas, torde följdrigtigt böra utäträckas

till bouppteckningar af enahanda beskaffenhet, som till Hofrätt ingifvas,

har Utskottet jemväl velat framställa förslag att ett tillägg i sådant hänseende

måtte införas.

Utskottet hemställer alltså,

8:o.

att den i § 6 af stämpelpappersförordningen förekommande rubriken

bouppteckningar måtte erhålla den förändrade lydelse,

som bilagda författningsförslag utvisar.

Uti I9:de punkten hemstälde Utskottet, att geometriska kartor, som utgifvas

från General-landtmäterikontoret samt af landtmätare i landsorterna, måtte beläggas

med stämpel till belopp af 50 öre.

Denna punkt har af Andra Kammaren till Utskottet återförvisats.

Första Kammaren åter har bifallit punkten; och föranlåtes vid sådant förhållande

Utskottet, som funnit de i Andra Kammaren framstälda anmärkningar icke

höra''föranleda till frångående af hvad Utskottet i förevarande hänseende redan föreslagit,

att allenast hemställa

9:o.

att jemväl Andra Kammaren behagade fatta beslut rörande

nämnda fråga.

I afseende å den i § 6 förekommande rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden hade Utskottet i 21:sta punkten af Betänkandet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 3 föreslagit, förutom några mindre redaktionsförändringar, dels en förhöjning åt

den för dylika handlingar i allmänhet utgående stämpelafgift, dels ock särskild tilläggsstämpel

för berörda handlingar, då de anginge fast egendom å landet eller i

stad, som lyder under landsrätt.

Nämnda 21:sta punkt har blifvit af båda Kamrarne återförvisad till Utskottet;

och har under den diskussion, som föregick återremissen, i båda Kamrarne betonats

drygheten af de afgifter, hvarmed lagfart af köp, byte, gåfva och testamentariskt

förordnande om fastighet skulle enligt Utskottets förslag blifva förknippad, samt

det betungande deri att ifrågavarande afgifter — om än förhöjningen endast afsåge

att bereda ersättning för den förut utgående fastebrefsstämpeln — numera kom me

på eu gång vid sökande af lagfart att till fulla beloppet erläggas och icke såsom

hitintills en del af algifterna vid berörda tillfälle samt återstoden vid fastans erhållande

eller i allmänhet ett år efter lagfartsansökningen. I sammanhang härmed har

ifrågasatts, huruvida icke en nedsättning uti ifrågavarande af Utskottet föreslagna

stämpelafgifter borde vidtagas.

Genom sitt förra förslag afsåg Utskottet, såsom redan är antydt, att för den

minskning i inkomster, som skulle uppstå derigenom att fastebref icke vidare ifrågakomme,

bereda statsverket ersättning utan att likväl lagfartskostnaden för ifrågavarande

fång blefve i någon mån dyrare än hvad intill innevarande år varit förhållandet.

Och då något förslag till nedsättning i ifrågavarande afgifter icke förelåg,

ansåg sig Utskottet sakna fog att af eget initiativ föreslå eu nedsättning i berörda

hänseende, helst det gälde summor af icke ringa beloyip.

Med anledning af de emot Utskottets förslag framstälda anmärkningar har

emellertid Utskottet tagit frågan under ytterligare skärskådande och dervid trott

sig böra frångå sitt förra förslag om beredande af ersättning för stämpelafgiften å

fastebref. Köpe- bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden skulle

således såsom hittills vid lagfart endast beläggas med stämpel af 60 öre för hvarje

fulla 100 kr. af värdet. Hvad statskassan härigenom går miste om, torde väl ock

till största delen blifva ersatt genom de förhöjningar i stämpelafgifterna i allmänhet,

Utskottet med föranledande af Kongl. Maj:ts nådiga proposition föreslagit.

Det har härvid icke undgått Utskottets uppmärksamhet, att vid det slut,

dertill Utskottet i förevarande ämne nu kommit, lagfartskostnaden vid landtdomstol

blifver billigare än vid stadsdomstol, der den tillförene utgående lösen för fastebref, utgörande

högst 20 kr., blifvit genom Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1875 bestämd

att fortfarande utgå å lagfartsbevis, som meddelas på grund af ifrågavarande fång.

Men då en likartad bestämmelse i afseende å stämpelafgiften vid landtdomstolarna

för ifrågavarande slags handlingar tyngst skulle komma att drabba de mindre fastigheterna,

hvilkas värde ej öfverstege 10,000 kr., synes Utskottet berörda oegentlighet

icke vara af den vigt, att deraf bör föranledas någon förändring i det slut, dertill

Utskottet kommit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

B tvinning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.

15

I följd af Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart ä fång till

fast egendom åro likväl några mindre red aktionsfö rändringar uti ifrågavarande rubrik

fortfarande af nöden.

Utskottet hemställer, i öfverensstämmelse med det nu anförda,

10:o.

att de uti ifrågavarande rubriks första och tredje moment

vidtagna mindre redaktionsförändringar, sådana de i detta utlåtande

bifogade författningsförslag finnas intagna, må af Riksdagen

godkännas.

I 29:de punkten föreslog Utskottet, att stämpelafgiften för vågattester till

låns erhållande måtte af Riksdagen bestämmas till 50 öre.

Andra Kammaren har, efter det derstädes uttalats den åsigt att stämpelafgiften

för ifrågavarande handlingar borde än ytterligare förhöjas, till Utskottet återförvisat

berörda punkt.

Som emellertid punkten blifvit af Första Kammaren godkänd, får Utskottet

hemställa

ll.o.

att Andra Kammaren måtte fatta beslut i frågan.

Sedan Utskottet, till följd af den för köpebref föreslagna förändrade stämpelbeläggning,

uti 30:de punkten af meranämnda betänkande föreslagit en mindre

redaktionsförändring uti rubriken öfverlåtelse- och transportbref å kronorusthåll

m. m., så har Första Kammaren återremitterat ifrågavarande punkt, men Andra

Kammaren antagit densamma.

Efter det Utskottet likväl, på sätt här ofvan blifvit anfördt, ansett sig böra

frånträda sitt förslag om förändring i stämpelbeläggning af köpebref och med antagande

af denna mening det i § 6 af stämpelpappersförordningen förekommande

stadgande om köpebref fortfarande skulle komma att i berörda hänseende blifva

oförändradt, varder någon förändring uti nu ifrågavarande rubrik icke vidare af

nöden; och hemställer fördenskull Utskottet

12:o

att Riksdagen måtte, Andra Kammaren med frånträdande

af sitt derom fattade beslut, bibehålla rubriken öfverlåtelse
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevittnings-Utskottcts Utlåtande N:o 6.

och t rån spor (bref å kronorusthåll m. in. vid den uti nu gällande

stämpelpappersförordning upptagna lydelse.

Den 31:sta punkten, afseende öfverskriften till § 6 jemte några andi’a redaktionsförändringar,

har ock af Första Kammaren blifvittill Utskottet återremitterad.

Andra Kammaren har bifallit densamma i de delar, der Kammaren fattat definitiva

beslut.

Till följd af det slut, dertill Utskottet numera kommit i afseende å stämpelbeläggning

af köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden

om fastighet, då lagfart på grund deraf vid domstolarne sökes, erfordras endast

en mindre redaktionsförändring uti ifrågavarande 6:te paragrafs öfverskrift; hvarjemte

i paragrafen för öfrigt några smärre dylika förändringar fortfarande äro af

nöden; och hemställer alltså Utskottet,

13:o

att öfverskriften till § 6 och de i densamma i öfrigt vidtagna

redaktionsförändringar, allt i öfverensstämmelse med bifogade

författningsförslag, måtte vinna Riksdagens bifall.

§ 7.

Uti 32:dra punkten mom. a hemstälde Utskottet, att vissa i § 7 af stämpelpappersförordningen

upptagna rubriker, de der alla afsåge att från stämpelafgift

fritaga sådana handlingar i brottmål, hvilka, enligt eljest stadgade grunder, borde

stämpelbeläggas, måtte ur paragrafen uteslutas.

Detta moment hafva båda Kamrarne till Utskottet återförvisat.

Enligt hvad redan i det föregående af detta betänkande blifvit anfördt, har

Utskottet i anledning af framstäf anmärkning funnit sig böra i så måtto frånträda

sitt förra förslag i afseende å stämpel i brottmål, att alla inkommande handlingar

i sådana mål från stämpel befrias. I följd häraf torde i afseende å de rubriker

i § 7, som-iendast röra dylika inkommande handlingar, ej vidare ifrågakomma några

andra ändringar, än att, till undvikande af tvetydighet, i rubriken klagomål öfver

tillfogadt våld o. s. v. ordet klagomål utbytes mot klagoskrifter samt i rubriken

“besvärs skrifter och handlingar i brottmål och fiskaliska aktioner" framför ordet

handlingar inskjutas orden “andra inkommande“.

Att, såsom en talare inom Andra Kammaren yrkat, för utgående expeditioner

i fiskaliska aktioner medgifva stämpelfrihet i de fall, der enligt Utskottets förslag

sådan frihet ej skulle ega rum för brottmål i allmänhet, dertill förefinnes enligt

Utskottets åsigt ej giltig anledning.

I enlighet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Btvillnings-Utskottets Utlåtande N:o (i.

17

1 enlighet med hvad Utskottet dels här dels ock ofvan under 4:de punkten

i afseende å brottmål anfört, hemställer Utskottet,

t 14:o

att vid rubriken aktioner, fiskaliska, måtte fogas det tilllägg,

bilagda författningsförslag utvisar;

att rubrikerna bevis af domare och embetsman i brottmål,

samt ransakningar måtte ur paragrafen uteslutas; samt

att i rubrikerna besvär sskrifter och handlingar i brottmål

och fiskaliska aktioner, brottmål, ransakningar, ansökningar,

förklaringar och besvärshandlingar deri, samt klagomål öfver

tillfogadt våld och oförrätt af embets- eller tjensteman, måtte

vidtagas de förändringar, bifogade författningsförslag innehåller,

äfvensom åt rubriken ansökningar gifvas den uppställning,

nämnda förslag utvisar.

Uti mom. b af 32:dra punkten föreslog Utskottet, att till undvikande af all

tvetydighet i fråga derom, att såväl häktad person för talans utförande och fullföljande

i mål angående det brott, hvarför han i fängelse sitter, som ock kronoåklagare

i alla af dem å tjenstens vägnar utförda åtal böra vara från stämpelafgift

fria, bestämda föreskrifter härom måtte i § 7 af stämpelpappersförordningen

intagas, på sätt bilagdt förslag innehölle.

Detta moment har af Första Kammaren återförvisats, men af Andra Kammaren

bifallits, och får, vid det förhållande att Utskottet funnit sig, i fråga om

stämpelpligtighet för utgående brottmålsexpeditioner i allmänhet, böra vidhålla

sitt förut afgifna förslag, Utskottet nu hemställa,

15:o

att Första Kammaren behagade i förevarande fråga fatta beslut.

Uti 34:de punkten hemstälde Utskottet om förändrad lydelse af den uti

§ 7 förekommande rubriken bevis.

Begge Kamrarne hafva till Utskottet återförvisat denna punkt, hufvudsakligen

för att af Utskottet tagas under förnyad pröfning i sammanhang med andra,

brottmål angående, punkter.

Åberopande hvad Utskottet förut i detta utlåtande anfört i afseende å utgående

expeditioner i brottmål, hemställer Utskottet,

Bill. till Biksd. Prot. 1876. 5 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

B evittn in g s-Utsko Itc ts Utlåtande N:o 6.

16:o

att Riksdagen måtte i nu förevarande fråga gilla Utskottets

förut afgifna förslag..,

Uti 35:te punkten af merberörda betänkande både Utskottet föreslagit förändrad

lydelse för den uti § 7 förekommande rubriken bouppteckningar.

Denna punkt har blifvit af Andra Kammaren återförvisad, men som Första

Kammaren densamma godkänt, föranlåtes Utskottet hemställa,

17:o

det Andra Kammaren i frågan måtte fatta beslut.

1 öfverensstämmelse med den förändring, Utskottet i merberörda betänkande

föreslagit derom, att handlingar i brottmål borde med stämpelpapper förses, hemstälde

Utskottet i 37:de punkten, att de under motsatt förhållande i § 7 upptagna

stadganden angående stämpelfrihet för skrifter och handlingar, som till Justitiekanslersembetet

och Justitie-ombudsmannen ingifvas eller derifrån utgå, måtte ur

nämnda paragraf uteslutas.

Denna punkt hafva båda Kamrarne till Utskottet återförvisat.

Sedan, enligt hvad redan äi anfördt, Utskottet funnit sig böra frånträda

sin förut uttalade åsigt i fråga om stämpel å de handlingar, som till nämnda myndigheter

ingifvas eller derifrån utfärdas, lärer Utskottets hemställan uti ifrågavarande

37:de punkt

18:o

få förfalla.

Bland de uti 7 § 1 mom. i allmänhet från stämpel befriade expeditioner

upptagas jemväl förmyndareförordnanden. De äro dock, derest de af underdomstol

å landet mot lösen utfärdas, ej fria från den i 5 § 2 mom. omförmälda särskilda

stämpel.

Vid behandlingen, inom Andra Kammaren, af Utskottets Betänkande N:o 3

har blifvit anmärkt, att, då Utskottet föreslagit borttagande af § 5 mom. 2 och

dermed sammanhängande 7 § 3 mom. i stämpelpappersförordningen, deraf, i afseende

å afgifterna för förmyndareförordnanden, föranleddes en rubbning i nuvarande

likställighet mellan stad och land.

Utskottet medgifver att så blifver fallet, men anser detta ej vara af den

vigt, att deraf den eftersträfvade förenklingen af nuvarande föreskrifter bör rubbas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.

Deremot har Utskottet, på det förmyndareförordnanden, utfärdade af Hofrätt,

ej må — vid det förhållande, att i Hofrätt lösen i allmänhet kommer att

försvinna — undgå all afgift, ansett sig böra föreslå, att den i 7 § 1 mom. afsedda

stämpelfrihet endast komme att gälla förmyndareförordnanden, som af underdomstol

utfärdas. Härigenom föranledes emellertid ingen förhöjning i de för förmyndareförordnanden,

utfärdade af Hofrätt, för närvarande utgående afgifter.

Utskottet hemställer alltså,

19:o

att åt den i § 7 mom. 1 förekommande rubriken förmyndareförordnanden

må gifvas den lydelse, hilagda författningsförslag

utvisar.

Uti 41:sta punkten, som jemväl blifvit af båda Kamrarne återförvisad, hade

Utskottet föreslagit, att 3:dje mom. af § 7, hvilket endast afsåge stadgandena i §

5 mom. 2, måtte utur stämpelpappersförfattningen utgå.

Då Utskottet, enligt hvad redan är anfördt, funnit sig böra vidhålla sitt

förslag om borttagande af mom. 2 af § 5, får Utskottet hemställa,

20:o

att hvad Utskottet i 41:sta punkten af sitt betänkande N:o 3

föreslagit, måtte vinna Riksdagens bifall.

Uti 42:dra punkten af nyssnämnda betänkande hade Utskottet hemstält,

att några smärre redaktionsförändringar ej mindre uti 1 och 2 momentens öfverskrifter

än äfven uti 7 § i öfrigt, på sätt samma betänkande åtföljande författningsförslag

utvisade, måtte af Riksdagen godkännas.

Denna punkt har af Första Kammaren blifvit till Utskottet återförvisad;

Andra Kammaren åter har förklarat sig bifalla samma punkt, så vidt den öfverensstämde

med af Kammaren fattade definitiva beslut.

Utskottet, som jemväl uti ifrågavarande hänseenden tagit sina förut afgifna

förslag under förnyad pröfning, hemställer,

21:o

att de smärre redaktionsförändringar, Utskottet funnit sig böra

vidtaga dels i afseende å öfverskrifterna till 1 och 2 momenten

af § 7, dels ock i öfrigt uti samma paragraf, måtte, sådana

de i. nu hilagda författningsförslag finnas intagna, af

Riksdagen godkännas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

B tvinning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.

§ 16.

Uti 48:de punkten af betänkandet N:o 3 hade Utskottet föreslagit, att 5:te

momentet af 16 §, måtte erhålla följande förändrade lydelse: “Den, som utställer,

öfverlåter eller ock till godkännande eller inkassering företer vexel, hvilken icke

blifvit med stämpel behörigen försedd, böte 25 kronor."

Denna punkt har blifvit af Andra Kammaren återförvisad, men som Första

Kammaren densamma godkänt, föranlåtes Utskottet hemställa,

22:o

det Andra Kammaren behagade i frågan fatta beslut.

I 49:de punkten hade Utskottet — under förutsättning att Riksdagen bifölle

de förslag till förändrade bestämmelser Utskottet afgifvit derom, att stämpeln för

fastebref skulle tilläggas den stämpel, hvarmed köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden om fast egendom vid lagfart för närvarande beläggas

— föreslagit, att Riksdagen tillika måtte besluta, att de nya bestämmelser i omförmälda

hänseende, som af Riksdagen blefve antagna, skulle redan innevarande

år, så fort ske kunde, vinna tillämpning, och för sådant ändamål i underdånig

skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna samma bestämmelser

och derom utfärda särskild kungörelse, att genast lända till efterrättelse.

Denna punkt hafva båda Kamrarne till Utskottet återremitterat, och då

Utskottet numera frånträdt sitt förslag om förändrade bestämmelser för ofvan berörda

handlingars kartering, kan någon underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t i

omförmälda syfte icke vidare ifrågakomma, hvadan

23:o

Utskottets förra hemställan derom torde få förfalla.

Stockholm den 26 April 1876.

På Utskottets vägnar:

A, H. Fock.

s. 21 Kontrollera mot PDF

B tvinning s- Utskottets Utlåtande N:o 6.

21

Reservation:

vid 10:de punkten:

af Herrar Bennich, Hammar, Croneborg, Ramberg och Ljung qvist:

“Den af Riksdagens begge Kamrar beslutade återremiss af frågan om stämpelafgiften

för köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden må

väl hafva bort föranleda Utskottet att föreslå någon nedsättning i de afgiftsbelopp,

som Utskottet i 21:sta punkten af Betänkandet N:o 3 tillstyrkt Riksdagen

att i ersättning för de å fastebrefven förut stadgade afgifter besluta; men ingalunda

lärer återremissen kunna så förstås, som hade Kamrarne dermed afsett

underkännande af all tilläggsafgift, för betäckande af den betydliga förlust, statsverket

i annat fall komme att tillskyndas genom iastebrefvens afskaffande och

den mot lösen af desamma svarande ersättning af statsmedel, som vid häradshöfdingarnes

lönereglering blifvit dem tillerkänd och fortfarande utgår. Om en

sådan mening varit rådande hade Utskottets förra förslag visserligen blifvit, icke

återremitteradt, utan afslaget.

Den nu af Utskottet sjelft såsom följd af dess sednare förslag framhållna

“oegentlighet — hvarföre icke orättvisa! — att lagfartskostnaderna vid landtdomstol

blefve icke obetydligt billigare än vid stadsdomstol torde väl knappast

kunna finna sin ursäkt i det för stad och land aldeles lika förhållandet, att det

är de mindre fastigheterna, hvilka tyngst drabbas af den ifrågavarande afgiften.

Om också, såsom Utskottet förestält sig, den nu tillstyrkta eftergiften i

större eller mindre mån kan blifva ersatt genom den i Utskottets förnyade förslag

betydligt reducerade förhöjningen af åtskilliga andra stämpelafgifter, uppkommer

dock derigenom en annan oegentlighet, som väl förtjenat att beaktas,

den nemligen att andra få betala den skattelindring, som vid lagfart å landtfastigbeter

nu skulle medgifvas — en omflyttning af skattebördor, som, åtminstone

i förevarande fall, icke torde vara påkallad af någon allmängiltig rättsgrund.

För att icke dessa “oegentligheter" må göra sig gällande och icke heller

det beslut upprifvas, som 1874 års Riksdag fattade om beredande af ersättning

genom motsvarande stämpelafgifter för den fasta aflöning, emot hvilken sportlerna

vid landtdomstolarne utbyttes, torde Riksdagen besluta:

att, med bifall i öfrigt till de af Utskottet nu föreslagna

stadganden i § 6 angående kartering af köpe-, bytes- och

gåfvobref samt testamentariska förordnanden om fast egen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

dom, vid slutet af första stycket härom (--— “men i så
dant

fall efter sistberörda värde") måtte tilläggas följande i

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3 föreslagna bestämmelse:
“kärförutan

skall å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden om fast egendom å landet eller i

stad, som lyder under landsrätt, då dessa handlingar för lagfart

ingifvas, stämpeln ökas med 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af värdet till och med 20,000 kronor och sedermera

för hvarje fulla 100 kronor med 10 öre“; samt

att, i sammanhang härmed, dels öfverskriften till § 6, dels

fjerde momentet af rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden, dels ock stadgandet under rubriken

“ öfverlåtelse- och transportbref å kronorusthåll11 isamma

paragraf måtte erhålla den lydelse, som i nyssnämnda Betänkande

N:o 3 finnes föreslagen."

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevil Irring s-Utskoltds Utlåtande N:o 6.

23

Förslag

till författning angående stämpelpappersafgiften, i vissa delar.

(Nuvarande lydelse.)

§ 5.

Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner

och andra dylika handlingar,

som utfärdas af domstolar,

embetsverk och myndigheter, dels

till handlingar, som dit inlemnas

eller derstädes företes, så ock om

särskild stämpel å vissa handlingar

och bevis, som af domare eller underdomstol

å landet utfärdas.

Domstolar, embetsverk och myndigheter

indelas i afsende på den stämpel,

som till omförmälda handlingar erfordras,

uti följande tre afdelningar.

Första Afdelningen.

Öfverståthållare-embetet, Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande och till landtstaten

hörande tjensteman; öfverintendentsembetet;

general-laudtmäterikontoret; styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader;

styrelserna för statens jernvägar;

(Föreslagen lydelse.)

§ 5.

Om stämpel dels å domar, utslag, resolutioner

och andra dylika handlingar,

som utfärdas af domstolar,

embetsverk och myndigheter, dels

ock till handlingar, som dit inlemnas

eller derstädes företes.

Domstolar, embetsverk och myndigheter

indelas i afseende på den stämpel,

som till omförmälda handlingar erfordras,

uti följande fem afdelningar.

Första Afdelningen.

Öfverståthållare-embetet; Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande och till landtstaten

hörande tjensteman; öfverintendentsembetet;

general-landtmäterikontoret; styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader;

styrelserna för statens jernvägar;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillning s-Utskottets Utlåtande N:o 6.

chefsembetena samt civile tjensteman

vid arméen och flottan; chefsembetet vid

krigsskolan; konsistorierna; rektorsembeten

och fakulteter vid universiteten;

teknologiska institutet; tulldistriktchefsembeten;

samtliga underdomstolar; bergmästare

; magistrater och andra styrelser

samt öfriga verk och myndigheter i städer

och köpingar; sjömanshus.

Andra Afdelningen.

Hof- och öfverrätter; rikets kollegier;

sundhetskollegium; akademikanslersembeten;

serafimerordensgillet; direktionen

öfver serafimerlasarettet; generalpoststyrelsen

; telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;

fångvårdsstyrelsen; skogsstyrelsen,

samt andra af Kong!. Maj:t

tillsatta styrelser, komitéer och myndigheter,

hvilka icke finnas i denna eller

öfriga afdelningar särskildt upptagna.

Tredje Afdelningen.

Statsdepartements-, justitierevisionssamt

hof-expeditionerna.

chefsembetena samt civile tjensteman

vid arméen och flottan; chefsembetet vid

krigsskolan; konsistorierna; rektorsembeten

och fakulteter vid universiteten;

teknologiska institutet; tulldistriktchefsembeten;

samtliga underdomstolar, hvilka

icke finnas under Andra Afdelningen upptagna;

bergmästare; magistrater och andra

styrelser samt öfriga verk och myndigheter

i städer och köpingar; sjömanshus.

Andra Afdelningen.

Underdomstolar å landet.

Tredje Afdelningen.

Rikets kollegier; sundhetskollegium;

akademikanslersembeten; serafimerordensgillet;

direktionen öfver serafimerlasarettet;

generalpoststyrelsen; telegrafstyrelsen;

generaltullstyrelsen; fångvårdsstyrelsen

; skogsstyrelsen; krigs öfver domstolar;

samt andra af Kongl. Maj:t tillsatta

styrelser, komitéer och myndigheter,

hvilka icke finnas i denna eller öfriga

afdelningar särskildt upptagna.

Fjerde Afdelningen.

Rikets hofrätter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottels Utlåtande N:o 6.

2!»

Femte Af delningen.

Statsdepartements-, justitiere visions

samt liof-expeditionerna, äfvensom riks

rätten.

Bih. till Riksd. Prof.. 1876. 5 Sami. 1 Afä. 6 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevilbiings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

(Nuvarande lydelse.)

Mom. 1. Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda,

skola, då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit

inlemnas, vara försedda med stämpel till följande belopp:

lista

af-

2:dra

af-

3:dje af-

delningen.

delningen.

delningen.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Er.

öre.

Handlingar, som utgifvas:

Kong!. Maj:ts domar, utslag och resolutioner i

hvarjehanda mål och ärenden beläggas med

stämpel till belopp af:

för första arket...........

13

för hvart och ett af de öfriga arken. . . .

—

—

—

—

2

—

Lejde- och pardons-bref..........

—

—

—

—

6

—

Stämningar, konstitutorial!- och förordnanden, för

hvarje ark..............

_

25

—

50

2

—

Domar, utslag och resolutioner, för hvarje ark . .

—

25

—

50

—

—

Alla andra utgående handlingar äfvensom afskrif- ter, för hvarje ark...........

—

25

—

50

—

50

Handlingar, som inlemnas:

Underdåniga deduktioner och kontradeduktioner,

_

_

—

—

5

—

med tillökning af två kronor för hvarje ark

utöfver det första.

Ansökningar, besvärs- och förklaringsskrifter, som

inlemnas till de under andra och tredje afdel- ningarna upptagna verk och myndigheter, för

hvarje ark..............

25

25

Deremot äro bilagor från stämpelafgift ....

fria

fria

fria

Likaså äro alla andra handlingar, som inlemnas

till embetsverk och myndigheter, tillhörande

första avdelningen, från stämpel......

fr

a

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utsicottets Utlåtande N:o 6.

27

(Föreslagen lydelse.)

Alla handlingar, som icke i 3:dje, 4:de och 6:te §§ finnas omförmälda, skola,

då de från förenämnda verk och myndigheter utgifvas eller dit inlemnas, vara försedda

med stämpel till följande belopp:

-%

^ lista

af-

2:dra

af-

3:die

af-

4-.de

af-

5:te af-

delningen.

delningen.

delningen.

delningen.

delningen.

Handlingar, som utgifvas:

Er.

öre.

Er.

öre.

Er.

öre.

Er.

öre.

Er.

öre.

Stämningar, konstitutorialer och för- ordnanden beläggas med stämpel

för hvarje ark........

50

50

1

2

2

Protokoll, som part eller sökande är

pligtig att lösa, ehvad det innefattar

beslut eller icke, för hvarje ark . .

50

1

1

3

3

Domar, utslag och resolutioner med

rubrik, hvilka part etter sökande är

pligtig att lösa,

för första arket.......

50

1

9

15

för hvart och ett af de öfriga arken

—

50

—

—

1

—

2

—

2

—

Gravationsbevis, som af domare på

landet meddelas, skola förses med

stämpel till samma belopp som den

för beviset utgående lösen.

Annat bevis, äfvensom alla andra ut- gående handlingar, samt afskrif- ter, för hvarje ark......

50

50

50

1

1

Handlingar, som inlemnas:

Underdåniga deduktioner och kontra- deduktioner.........

5

med tillökning af två kronor för hvarje

ark utöfver det första.

Ansökningar, besvärs- och förklarings- skrifter, som inlemnas till de under

tredje, fjerde och femte afdelningarna

upptagna verk och myndigheter,

för hvarje ark........

50

50

50

Deremot äro bilagor från stämpelafgift

fria

fria

fria

fria

fria

Likaså äro alla andra handlingar, som

inlemnas till embetsverk och myn- digheter, tillhörande första och

andra afdelningarna från, stämpel

fn

a

fr

a

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Mom. 2. Utöfver hvad här ofvan är

stadgadt rörande stämpel å handlingar,

som utgifvas, skola nedannämnda bevis

och handlingar, då de af domare eller

underdomstol å landet mot lösen utfärdas,

förses med särskild stämpel, beräknad

sålunda:

Afskrift^’: Kr. öre

för första arket.......— 50.

för hvart och ett af de öfriga

arken.........— 25.

Bevis:

om meddelande af första uppbud 2: 50.

alla andra slag, ehvad de teck
-

nas å företedd handling eller särskilt

utfärdas, förses med särskild

stämpel till samma belopp,

som den för beviset utgående lösen;

dock äro vederhäftighetsbevis,

äfvensom bevis om inlemnande

och inregistrerande af bouppteckning

från denna särskilda

stämpel fria.

Instrument, för hvarje ark . . . — 25.

Kallelse å kronans ombudsman

eller å borgenärer i konkursmål

..........— 25.

Protokoll, äfvensom utdrag

deraf och af dombok i mål af

hvad beskaffenhet som helst:

för första arket......1: —

„ andra arket.......— 50.

„ hvart och ett af de öfriga arken — 25.

Stämning, offentlig.....— 75.

Tergalresolution eller definitivt

beslut, tecknadt å ingifven handling
-

Utgår.

1: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

29

§ 6.

Om stämpel till åtskilliga skrifter och

handlingar, sonv dermed skola förses,

utan annan förändring af beloppet,

hvarhelst de företes eller

utgifvas, än den, som i afseende å

bouppteckningar och fastebref här

nedan omförmäles.

Följande handlingar förses med stämpel

till nedanstående belopp:

Kr. öre.

§ 6.

Om stämpel till åtskilliga skrifter och

handlingar, som dermed skola förses,

utan annan förändring af beloppet,

hvarhelst de företes eller

utgifvas, än den, som i afseende

å bouppteckningar här nedan oinförmäles.

Följande handlingar förses med stämpel

till nedanstående belopp:

Kr. öre.

Bouppteckningar förses med

stämpel till en fjerdedels procent

af behållningen i boet; dock må

befrielse från stämpel ega rum,

der behållningen ej uppgår till

1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande

makes giftorätt, hvilken,

ehvad den utgör mer eller mindre,

beräknas till hälften af behållningen;

härförutan skall bouppteckning,

som till underdomstol

å landet ingifves, då behållningen

uppgår till eller öfverstiger

1,000 kronor, förses med särskild

tilläggsstämpel, beräknad efter 20

öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen

till och med 15,000 kronor,

hvarefter tillägges för hvarje

fulla 100 kronor af behållningen till

och med 30,000 kronor 10 öre och

från 30,000 kronor och allt vidare

5 öre; dock så, att denna tilläggsstämpel

ej i något fall för en bouppteckning

får öfverstiga 150 kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen

äfven fast egendom, må denna,

Bouppteckningar förses med

stämpel till belopp af 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af behållningen

i boet; dock må befrielse

från stämpel ega rum, der

behållningen ej uppgår till 1,000

kronor, äfvensom för efterlefvande

makes giftorätt, hvilken, ehvad

den utgör mer eller mindre, beräknas

till hälften af behållningen;

härförutan skall bouppteckning,

som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifves, då

behållningen uppgår till eller öfverstiger

1,000 kronor, förses med

särskild tilläggsstämpel,beräknad

efter 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af behållningen till och med

15,000 kronor, hvarefter tillägges

för hvarje falla 100 kronor af behållningen

till och med 30,000 kronor

10 öre och från 30,000 kronor

och allt vidare 5 öre; dock så, att

denna tilläggsstämpel ej i något

fäll för en bouppteckning får

öfverstiga 150 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.

Kr. öre.

i afseende å bouppteckningens

förseende med stämpelpapper,

icke beräknas lägre än till det

å egendomen vid dödsfallet gällande

taxeringsvärde.

Bouppteckningar förses med

stämpel enligt den författning,

som gäller, då de till domstol

ingifvas.

Har afliden person på flera

orter efterlemnat egendom, hvaröfver

särskilda bouppteckningar

blifvit upprättade, må hvar och

en af dem, utan att vara med

stämpel försedd, ingifvas till den

rätt, der egendomen är belägen,

men skola sedermera samtliga

inlemnas till den rätt, inom hvars

domvärjo den aflidne vid dödsfallet

varit mantalsskrifven, hvarvid

sammanräknade behållningen,

enligt samtliga bouppteckningarne,

skall tagas till grund för beräkningen

af stämpelbeloppet; dock

att härvid iakttages, att den här

ofvan för bouppteckning, som

till underdomstol å landet ingifves,

föreskrifna tilläggsstämpel

utan afräkning skall särskildt

åläggas hvarje i detta hänseende

stämpelpligtig bouppteckning efter

dess behållning.

Kr. öre.

Ingår bland qvarlåtenskapen

äfven fast egendom, må

denna, i afseende å bouppteckningens

förseende med stämpelpapper,

icke beräknas lägre än

till det å egendomen vid dödsfallet

gällande taxeringsvärde.

Bouppteckningar förses med

stämpel enligt den författning,

som gäller, då de till domstol

ingifvas.

Har afliden person på flera

orter efterlemnat egendom, hvaröfver

särskilda bouppteckningar

blifvit upprättade, må hvar och

en af dem, utan att vara med

stämpel försedd, ingifvas till den

rätt, der egendomen är belägen,

men skola sedermera samtliga

inlemnas till den rätt, inom hvars

domvärjo den aflidne vid dödsfallet

varit mantalsskrifven, hvarvid

sammanräknade behållningen,

enligt samtliga bouppteckningarne,

skall tagas till grund för

beräkningen af stämpelbeloppet;

dock att härvid iakttages, att

den här ofvan för bouppteckning,

som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifves,

föreskrifna tilläggsstämpel utan

afräkning skall särskildt åläggas

hvarje i detta hänseende stämpelpligtig

bouppteckning efter

dess behållning.

Fribref för fartyg och båtar — 40. Fribref för fartyg och båtar

derom utgifna förbindelser .... — 20. samt derom utgifna förbindelser — 50.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings Utskottets Utlåtande N:o 6.

31

Kr. öre.

Kartor, geometriska, som utgifvas

från generallandtmäterikontoret

samt af landtmätare i

landsorterna:

för hvarje helt hemman.....— 20.

derunder till och med trefjerdedels

hemman .

derunder ....

Köpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

om fast egendom å landet

och i städerna, bruk och manufakturverk,

smiden och smidesrättigheter,

frälseräntor, fabriker eller

andra inrättningar med hvad

mera som under eganderätt föryttras

och vid domstolarne

uppbjudes, beläggas med stämpel

till belopp af 60 öre för hvarje

fulla 100 kronor af värdet, beräknadt,

för bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden,

efter nästföregående årets taxeringsvärde

samt, för köpebref, efter

den i penningar bestämda

köpeskillingen, så framt denna

icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i sådant fall

efter sistberörda värde.

Varder köpe-, bytes- eller

gåfvobref eller testamentariskt

förordnande, förr än uppbud

skett, å annan man transporteradt

eller öfveriåtet, belägges

handlingen ånyo med stämpel

efter nyssberörda grund för hvarje

transport eller öfverlåtelse,

Kr. öro.

Kartor, geometriska, som utgifvas

från generallandtmäterikontoret

samt af landtmätare i

landsorterna............ — 50.

Köpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

om fast egendom å landet

och i städerna, bruk och manufakturverk,

smiden och smidesrättigheter,

frälseräntor, fabriker

eller andra inrättningar med

hvad mera, som under eganderätt

föryttras och vid domstolarne

lagfares, beläggas med

stämpel till belopp af 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af värdet,

beräknadt, för bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden,

efter nästföregående

årets taxeringsvärde samt, för

köpebref, efter den i penningar

bestämda köpeskillingen, så framt

denna icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i sådant

fall efter sistberörda värde.

Varder köpe-, bytes- eller

gåfvobref eller testamentariskt

förordnande, förr än lagfart beviljats,

å annan man transporteradt

eller Öfveriåtet, belägges

handlingen ånyo med stämpel

efter nyssberörda grund för hvarje

transport eller öfverlåtelse, såvida

— 15.

— 10.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillning,?- Utskottets Utlåtande N:o 6.

Kr. öre.

såvida icke densamma egen rum

inom den för lagfart föreskrifna

tid, räknad ifrån första köpet,

samt öfverlåtelsehandlingen för

uppbuds erhållande inom samma

tid bos domstolen företes, i

hvilket fall förnyad beläggning ej

ifrågakommer.

Kr. öre.

icke densamma eger rum inom

den för lagfart föreskrifna tid,räknad

från första fånget, samt öfverlåtelsebandlingen

för lagfarts

erhållande inom samma tid hos

domstolen företes, i hvilket fall

förnyad beläggning ej ifrågakommer.

Notariatsbref eller bevis och protester,

som notarii publici utgifva

:

till svenska undersåtar, hvarje

ark..........— 25.

till utländingar, dito . . . — 50.

Pass, rese-, till inrikes orter

eller Norge:

då passet gäller för två eller

flera personer......— 40.

då passet afser blott en person — 15.

Pass, rese-, till utrikes ort:

då passet gäller för två eller

flera personer......1: 50.

då passet afser blott en person 1: —

dock äro från stämpelafgift fritagne

de, som resa i kronans

ärende, samt de, hvilka för

fattigdom undfå pass gratis.

Notariatsbref eller bevis och protester,

som notarii publici utgifva,

hvarje ark.....— 50.

Pass, rese-, till inrikes orter eller

Norge, ehvad passet afser en eller

flera personer.......— 50.

Pass, rese-, till utrikes ort, ehvad

passet gäller för en eller flera

personer........1; 50.

dock äro från stämpelafgift fritagne

de, som resa i kronans

ärende, samt de, hvilka för

fattigdom undfå pass gratis.

Privilegier; se tillståndsbevis och patenter. Privilegier; se patenter.

Sjöassuransbref, utgifna afinhem- Sjöassuransbref; se Försåkrings
ska

försäkringsinrättningar: bref.

till och med 200 kronor . . — 10.

för hvarje 100 kronor derutöfver — 5.

Öfverlåtelse- och transportbref

å kronorusthåll förses med

stämpel enligt samma grund

som andra köpebref; menför

Öfverlåtelse- och transportbref å

kronorusthåll förses med stämpel

enligt samma grund, som

andra köpebref; men för öfver
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsTcottets Utlåtande N:o 6.

33

Er. c

öfverlåtelse- eller transportbref

å kronohemman med hälften

mindre än vanliga köpebref

och för skattlagda nybyggen

med fjerdedelen.

§ V.

Om undantag från de uti §§ 3, 4,

och (» intagna stadganden.

Ilo. Från stämpel enligt §§ 3 och 4, §

5 mom. l:o och § 6 befrias:

Aktioner, fiskaliska;

— — rörande akademier, — —---

Ansökningar — — — — —---

— — med klagan öfver tillfogadt våld

eller oförrätt af kronobetjente eller

andra embetsmän, när saken innefattar

ett verkligt brottmål;

— — i brottmål och fiskaliska aktioner

samt i alla sådana ekonomi-, politi-

och militär-ärenden, hvilka antingen

kunna röra någon hel menighet

eller hafva afseende på allmänna

och kommunala onera, såsom

publika byggnader, fråga om

krono- och kyrko-tionde samt presträttigheter,

vägars och broars underhållande,

lmekte-, rustnings- och

roteringsskyldigheters utgörande, krono-,

fång- och gästgifveri-skjuts

med mera dylikt, jemte de utlåtanden,

bevis och expeditioner, som

domare och embetsmän i dessa ärenden

meddela;

Bih. till Bilcsd. Prot. 1876. 5 Sa»

re. Er. öre.

låtelse- eller transportbref å

kronohemman med hälften mindre

än vanliga köpebref och

för skattlagda nybyggen med

fjerdedelen.

§ 7.

5 Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5

och 6 intagna stadganden.

l:o. Från stämpel enligt §§ 3, 4, 5 och

6 befrias:

Aktioner, fiskaliska, ansökningar, förklaringar

och besvärshandling ar deri;

— — rörande akademier, — — — —

Ansökningar — — — — — — —

— ■— med klagan öfver tillfogadt våld

eller oförrätt af kronobetjente eller

andra embetsmän, när saken innefattar

ett verkligt brottmål;

— — i brottmål och fiskaliska aktioner;

— — i alla sådana ekonomi-, politioch

militärärenden, hvilka antingen

kunna röra någon hel menighet eller

hafva afseende på allmänna och kommunala

onera, såsom publika byggnader,

fråga om krono- och kyrkotionde

samt presträttigheter, vägars

och broars underhållande, lmekte-,

rustnings- och roteringsskyldigheters

utgörande, krono-, fång- och gästgifveri-skjuts

med mera dylikt, jemte

de utlåtanden, bevis och expeditioner,

som domare och embetsmän

i dessa ärenden meddela;

:. 1 Afd. 6 Plätt.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Besvärskrifter; — — — — — — — Besvärsskrifter;

— — och handlingar i brottmål och

fiskaliska aktioner;

Bevis af domare och embetsman i brottmål

samt ekonomi-, politi- och

militär-ärenden;

— — och andra inkommande handlingar

i brottmål och fiskaliska aktioner;

Bevis af domare och embetsman i ekonomi-,

politi- och militärärenden;

samt bevis tecknadt å företedd handling

om lagfart, om fastställelse, förnyelse,

dödande, relatering eller postposition

af inteckning, om testamentsbevakning,

om ingifvande af äktenskapsförord, morgongåfvobref

och köp eafhandling om

lösören eller om fastställelse af egoskifte

och egoutbyte, äfvensom att rågångsförråttning

vunnit laga kraft;

Brottmål, ransakningar, ansökningar, för- Brottmål, ansökningar, förklaringar och

klaringar och besvärshandlingar deri; besvärshandlingar deri;

Förklaringar till Kongl. Maj:t — — Förklaringar till Kongl. Maj:t--

— — —- som angå kronans räntor eller — — — som angå kronans räntor eller

härröra från — ---—---- härröra från — -- —----—

— — — ---brottmål m. m. ---— — brottmål m. m.

Förmyndareförordnanden; Förmyndareförordnanden, som från un
derdomstolar

utfärdas;

Justitiekanslersembetet; och

Justitieombudsmannen; alla skrifter och

handlingar, som antingen dit ingifvas

eller ock derifrån utgå i ärenden,

som tillhöra dessa embetens

åtgärder;

Justitiekanslersembetet; och

Justitieombudsmannen; alla skrifter och

handlingar, som antingen dit ingifvas

eller ock derifrån utgå i ärenden, som

tillhöra dessa embetens åtgärder;

Klagomål öfver tillfogadt våld och oför- Klagoskrifter öfver tillfogadt våld och

rätt af embets- eller tjensteman; oförrätt af embets- eller tjensteman;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6-

35

Prestval, fullmakter och voteringssedlar Prestval, fullmakter och voteringssedl ar

dervid; men i mål angående öfverklagade

olagligheter vid prestval, då

desamma icke innefatta någon förbrytelse,

utan mera för civila än

kriminela äro att anse, fordras stämpel,

såsom vid andra rättegångar

stadgadt är;

dervid;

%

• Qvittenser; Qvittenser;

Ransakning^’; utgår.

Redogörelse för disponerade medel; Redogörelse för disponerade medel;

Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-,

då de ej å särskildt blad

skrifvas; se äfven giftermålsresolutioner;
Revisionssaker,

handlingar deri, som för

parts räkning från hofrätt till Kongl.

Maj:t insändas;

Resolutioner, kommuni kations- och inhibitions-;
Revisionssaker,

handlingar deri, somför

parts räkning från hofrätt till Kongl.

Maj:t insändas; dock icke hofråttens

protokoll i saken;

Testamentariska förordnanden, såvida de Testamentariska förordnanden, såvida de

ej angå fast egendom och för upp- ej angå fast egendom och för lag
buds

vinnande företes; farts vinnande företes;

Val, fullmakter och voteringssedlar dertill,

men i mål angående öfverklagade

olagligheter dervid; se prestval;

2:o. Från den enligt §§ 3 och 4, § 5

mom. l:o och § 6 stadgade stämpel

åro jemväl fria såväl inkommande handlingar

som utgående expeditioner i nedannämnda

mål och ärenden, dock

med undantag af Kongl. Maj:ts deruti

meddelade resolutioner, utslag och

domar, hvilka skola beläggas med den

i § 5 mom. l:o stadgade stämpel för

Val, fullmakter och voteringssedlar dertill;
-

2:o. Från den enligt §§ 3, 4, 5 och 6

stadgade stämpel åro jemväl fria såväl

inkommande handlingar som utgående

expeditioner i nedannåmnda mål och

ärenden, dock med undantag af Kongl.

Maj:ts deruti meddelade resolutioner,

utslag och domar, hvilka skola beläggas

med den i § 5 stadgade stämpel för

hvarje expedition, som icke enligt mom.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

hvarje expedition, som icke enligt mom. l:o i denna paragraf jemväl år från

Iso i denna paragraf jemväl är från sådan stämpel fri:

sådan stämpel fri:

Bevillningsmål; Bevillningsmål;

Brottmål; utgår.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:87 Skrifvelse, angående stärnpelpappersafgiften. s. 1 i texten