Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag angående skrifvelse till Kongl. Maj:t om vidtagande af åtgärder för utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige.

1876-02-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1876:11, Utlåtande, i anledning af väckt förslag angående skrifvelse till Kongl. Maj:t om vidtagande af åtgärder för utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

äro af beskaffenhet att påkalla sådana provisoriska anordningars vidtagande,

hvilket, i saknad af föredömen pa detta lagstiftningsomrade, här, liksom i

England, för närvarande skulle blifva det enda möjliga.

På grund häraf föranlåtes Utskottet vördsamt förorda,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 Februari 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

N:0 11.

Ank. till ltiksd. Kansli den 16 Febr. 1876, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag angående skrifvelse till

Kongl. Maj:t om vidtagande af åtgärder för utfärdande

af en fullständig handelslagbok för Sverige.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad

motion (N:o 2) har Herr Axel Bergström framhållit, huruledes icke allenast

handelsrättens historiska utvecklings gång, utan äfven den omständighet,

att användningen af deri innehållna rättsgrundsatser till följd af sakens natur

blefve inskränkt till vissa områden af rättslifvet och till särskilda klasser

af medborgare, hade med nödvändighet ledt och måste fortfarande leda

dertill, att handelsrätten, ehvad den gjordes till föremål för vetenskaplig behandling

eller lagstiftning, uppfattades och betraktades såsom ett sjelfständigt,

speciel rättsinstitut. Af lätt insedda orsaker hade och handelns Kikare

städse sträfvat att utbilda särskilda rättsnormer, tjenliga att befrämja

utvecklingen af deras yrke, och under skilda tidehvarf hade denna sträfva!!

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

mer eller mindre klart uppfattat sitt mål och krönts med olika framgång,

men det hade varit den nyare tiden förbehållet att genom den suveräna statens

lagstiftning tillvägabringa kcdifikationer af de handelsrättsliga grundsatserna

och bestämmelserna. Vid den tid, da 1734 ars lag utfärdades, hade

emellertid den ekonomiska utvecklingen i vårt land icke vant så stor, att

den kunnat bibringa lagstiftaren insigt åt behofvet af en särskild handelslagstiftning,

och de allmänna lagbestämmelserna för handel och vandel emellan

enskilda, som stadgades i handelsbalken, ansågos i följd deraf lemna

tillräcklig ledning för slitande af egentliga handelstvister. Vid dessa med

afseende på handelns mångskiftande förhållanden utomordentligt torftiga bestämmelser

hade det äfven sedermera i hufvudsaken fått förblifva, och blott

i några få delar hade lagstiftningen sökt vidare utbilda handelsrätten i öfverensstämmelse

med tidens kraf. Sistlidna riksmöte hade emellertid visat

sig behjerta handelns behof af lagstiftningens särskilda omvårdnad och på

sådan grund, i anledning af då väckt motion, i underdånig skrifvelse anhållit,

det Kong! Maj:t täcktes, i sammanhang med utarbetandet af förslag till

ny rättegångsordning, låta komma under öfvervägande, om och i hvad mån

handelsdomstolar måtte kunna i riket införas. Men da för handeln °vore af

större vigt att erhålla en fullständig, efter den moderna tidens förhållanden

lämpad kodifikation af konstitutiva lagbestämmelser, än särskild jurisdiktion

och processordning, hvilken fråga borde komma under slutlig pröfning först

i sammanhang med sjelfva handelslagstiftningen, så syntes åvägabringande

af en fullständig handelslagbok företrädesvis önskligt och af tidsförhållandena

påkalladt. I följd af handelns verldsborgerliga natur borde en sådan lagbok

icke byggas på nationel grund, utan tvärt om så nära, och så vidt sig

göra läte, ansluta sig till den handelsrättsliga lagstiftningen i °andra civiliserade

länder och i främsta rummet till de nordiska folkens, så att den följaktligen

borde utarbetas i öfverensstämmelse med hvad som i detta afseende

i Norge och Danmark åtgjordes eller komme att åtgöras. På dessa och de

andra skäl, motionen närmare utvisar, har motionären föreslagit: “att Riksdagen

ville i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder,

som finnas lämpliga och erforderliga icke allenast för utfärdande af

eu fullständig handelslagbok för Sverige, utan äfven för åstadkommande af

öfverensstämmelse med motsvarande norsk och dansk lagstiftning; äfvensom

egna nådig omsorg deråt, att, så vidt ske kan, öfverensstämmelse dervid jemväl

vinnes mellan; de nordiska rikenas och de större handels- och sjöfartsidkande

folkens handelslagstiftning.”

Enligt faststäld arbetsplan har Nya Lagberedningen redan fått sig

ålagdt att, sedan utsökningslagen, den s. k. vattenrätten och rättegångsordningen

först utgjort föremål för behandling, till omarbetning företaga

handelsbalken af 1734 års lag; och då det icke torde vara tvifvel underka
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

stadt, att genom den behandling af nämnda balk, som sålunda förestår, handelslagstiftningen

skall erhålla den utveckling, som af nutidens förhållanden

kräfves, samt den ordning för bearbetningen af ofvanberörda lagstiftningsämnen,

som, på sätt ofvan blifvit nämndt, är vorden bestämd, synes vara

lämpad efter den större eller mindre vigt, som skäligen bör dem tillmätas,

anser sig Utskottet böra hemställa,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 Februari 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reserv ationer:

af Herr Grefve Sparre;

af Herr Philipsson, med hvilken Herrar Asplund, LytJi och Torpadie

sig förenat: Behofvet af den i motionen föreslagna lagstiftningsåtgärd lärer

icke kunna jäfvas af den, som eger närmare kännedom om för handen varande

handels- och kreditförhållanden. Äfven om detta behof i någon mån skulle

kunna afhjelpas genom den åberopade föreskriften för Nya Lagberedningen

att, näst efter behandlingen af frågorna rörande vattenrätten och rättegångsväsendet,

underkasta Handelskalken en revision, torde det dock vara uppenbart,

att den vigtiga lagstiftningsfrågan såmedelst dels uppskjutes till en alltför

aflägsen framtid och dels icke erhåller den utsträckning, som motionären

åsyftat; hvarförutan bör erinras, att genom ett dylikt uppskof det tillfälle

till åstadkommande af likformighet i handelsrätten inom de tre nordiska rikena

går förloradt, som, enligt hvad motionären antydt, för närvarande erbjuder

sig, en likformighet, hvars ernående måste såsom önskvärdt anses.

Då genom arbetets anordnande på ett lämpligt sätt, vare sig medelst tillsättande

af en särskild komité eller tillökning i antalet af Nya Lagberedningens

ledamöter, det med motionen afsedda mål synes kunna vinnas, utan

att de öfriga, härofvan omförmälda lagstiftningsåtgärderna undanskjutas, föranlåtes

jag vördsammast hemställa:

att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utarbetande af en fullständig

handelslag för Sverige, så skyndsamt som möjligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

utan att lagstiftningen angående vattenrätten och rättegångsväsendet

derigenom tillbakasättes, äfvensom egna

nådig omsorg deråt, att öfverensstämmelse, så vidt ske

kan, med motsvarande norsk och dansk lagstiftning dervid

åstadkommes.

N:0 12.

Ant. till Kiksd. Kansli den 16 Febr.)- 1876, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition (N:o 7)

med förslag till förordning angående eganderätt till skrift.

Begge Kamrarne hafva till Lag-Utskottets behandling hänskjuta omförmälda

nådiga proposition, hvilken är af följande lydelse:

aI nådig proposition till 1873 års Riksdag framstälde Kongl. Maj:t

förslag till en förändrad lydelse af Tryckfrihets-förordningens § 1 mom. 1, 3

och 9, enligt hvilken de stadganden angående eganderätt till skrift, som

förekomma i den nuvarande lydelsen af 9 inom. i nämnda §, borde derifrån

uteslutas och i stället intagas en föreskrift, att angående sådan eganderätt

skulle gälla hvad som stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning 87 §

Regeringsformen föreskrifver; hvarjemte Ivongl. Maj:t förklarade det vara

Dess afsigt att till den riksdag, då förslaget, derest det förklarades hyllande,

kunde slutligen antagas, framlägga förslag till lag angående den litterära

eganderätten.

Med anledning häraf och då förstberörda förslag af Riksdagen antagits

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, har ett lagförslag i ämnet

blifvit inom Justitie-departementet utarbetadt. Då detsamma likväl ännu icke

blifvit slutligen granskadt, och det hyllande grundlagsändringsförslaget dessförinnan

torde förekomma till Riksdagens pröfning, har Kongl. Magt, på det

ingen lucka i lagstiftningen genom nämnda grundlagsändringsförslags antagande

må uppstå, ansett lämpligt, att genom en lag, stiftad i den ordning

87 § Regeringsformen föreskrifver, de stadganden om eganderätt till skrift,

som äro afsedda att uteslutas ur Tryekfrihets-förordningen, bibehållas vid

gällande kraft, till dess en fullständigare lag hinner komma till stånd.*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1876:30 Skrifvelse, om vidtagande af åtgärder för utfärdande af en fullständig handelslagbok för Sverige. s. 21 i texten