Utlåtande, angående regleringen af utgifterna, under Riksstatens Fem,te hufvudtitel.
1877-02-27 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1877:18, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna, under Riksstatens Fem,te hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
1
N:0 18.
Ank. till Riksd. Kansli den 27 Febr. 1877, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna, under Riksstatens
Fem,te hufvudtitel.
(lista U. A.)
Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln eller anslagen för
Sjöförsvaret, vid innevarande riksmöte ifrågakomma förändringar får Utskottet
här nedan afgifva yttrande.
Kansli- och Kommando-expeditionerna.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att de i gällande riksstat uppförda
anslag: till kansli-expeditionen 19,050 kronor och till kommando-expeditionen
750 kronor måtte sammanföras till ett anslag å 19,800 kronor under titel
Departementets kansli- och kommando-expeditioner; hemställande Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
må vinna Riksdagens bifall.
2:o. För tillämpning under år 1878 af den statsråds-protokollet för
den 8 sistlidne Januari bilagde stat för ifrågavarande expeditioner har Kongl.
Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte för berörda år anvisa ett belopp af
2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor lcomme att utgå endast i den mån
hinder för genomförande af den utaf Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade
förändrade regleringen af tjensterna inom kansli-expeditionen förefinnas; och
Bil. till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 9 Käft. 1
Angående
sammanförande
af anslagen
Ull
Kansli- och
Kommandoexpeditionerna.
Angående
anslag för
tillämpning
af expedilionernas
nya stat.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
Förvaltningens
af sjöärendena
ombildning.
då omförmälda stat, hvilken finnes härhes (Lätt. A.) bilagd, öfverensstämmer
med hvad för innevarande år är af Riksdagen beviljadt, tillstyrker
Utskottet,
att det äskade anslagsbeloppet, 2,200 kronor, må för år
1878 på extra stat af Riksdagen anvisas.
Förvaltningen af sjöärendena.
3:o. Yid 1871 års riksdag framlade Kongl. Maj:t förslag till ombildning
af Förvaltningen af sjöärendena, men detta förslag vann icke
Riksdagens bifall. Efter det sedermera inom Sjöförsvars-departementet blifva
utarbetadt förslag till grunder för ombildning af nämnda förvaltning samt
löneregleringskomitéen till behandling förehaft frågan om detta embetsverks
organisation och löneförhållanden och utlåtande deröfver meddelat, har Kongl.
Maj:t nu ånyo till Riksdagen afgifvit förslag till ombildning af Förvaltningen
af sjöärendena.
Enligt detta förslag skulle de göromål, som för närvarande äro uppdragna
åt Förvaltningen af sjöärendena samt varfs- och konstruktionsbyråarne,
äfvensom de militärbyrån åliggande ärenden, som äro af ekonomisk
natur, öfverlemnas åt uMarinförvaltningen“, bestående af följande tre, hvar
och en under sin chef stälda afdelningar, nemligen:
Militär af''delningen, under chefskap af en dertill i nåder förordnad
officer vid Kongl. flottan af flaggmans eller kommendörs grad,
Ingeniör af delningen, under chefskap af öfverdirektören vid Mariningeniörstaten,
samt
Civila-f delningen, under chefskap af en dertill utnämnd öfverkommissarie
I öfrigt skulle, bland annat, stadgas,
att å dessa afdelningar skulle tjenstgöra:
å militärafdelningen: tre officerare (hvaraf minst en af regementsofficers
grad), hvilka efter förslag af chefen för afdelningen skulle dertill
i kommandoväg förordnas;
å ingeniörafdelningen: de i öfverdirektörens vid Mariningeniörstaten
expedition anstälde ingeniörer;
å civilafdelningen: den personal, som i faststäld stat bestämdes;
att Marinförvaltningen skulle biträdas af ett för alla afdelningarna
gemensamt kansli, med det antal tjensteman, som i faststäld stat kunde varda
bestämdt;
att af förekommande ärenden borde tillhöra: militärafdelningen de
ärenden, som för närvarande handläggas af militärledamöterne i Förvaltningen
af sjöärendena, varfsbyrån samt de nu varande militärbyrån tillkom
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18. 3
mande ekonomiska ärenden, hvilka samtliga skulle sålunda fördelas bland
de å afdelningen tjenstgörande officerarne, att en af dem ansvarade för
de ärenden, som rörde artilleri, handvapen och ammunition, en för de frågor,
som rörde minväsendet, samt en för öfriga afdelningen tillhörande
frågor;
ingeniörafdelningen de ärenden, som nu ålåge öfverdirektören vid
Mariningeniörstaten såsom ledamot af Förvaltningen af sjöärendena samt
den nuvarande konstruktionsbyrån;
civilafdelningen de ärenden, som för närvarande tillhörde Förvaltningens
civilledamot och dess kammarkontor;
att förekommande ärenden skulle afgöras antingen i Marinförvaltningens
plenum, som utgjordes af cheferne i samtliga afdelningarna, eller ock
å afdelning, vare sig af afdelningschef omedelbart, eller efter rådplägning
med en eller flere af öfrige afdelningars chefer eller med Chefen för flottans
militärpersonal, eller annan sakkunnig person;
att följande ärenden skulle å afdelning afgöras, nemligen:
förslag om ändringar å fartyg och byggnader m. m., rörande hvilka
förslag beslut icke enligt gällande föreskrifter finge af vederbörande
stationsmyndigheter fattas och derest ändringarna icke
innefattade sådan väsentlig afvikelse från af Kong!. Maj:t faststäld
ritning eller modell, att de funnos böra Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning underställas eller faststäldt kostnadsförslag derigenom
väsentligen öfverskredes;
fastställelse å detaljritningar, grundade å hufvudritning, som blifvit af
Kongl. Maj:t godkänd;
åtgärder, som erfordrades till verkställande af sådana beslut, hvarom
nådig föreskrift blifvit lemnad, eller som grundade sig på
Marinförvaltningens i plenum fattade beslut, hvaribland anordning,
kontroll och redovisning af medel, som blifvit för visst
ändamål anvisade, äfvensom öfvervakandet af en likformig tilllämpning
af de för flottans stationer och tjensten i öfrigt gällande
gemensamma föreskrifter;
att öfriga ärenden skulle afgöras i plenum;
att, derest i plenum förekommande ärende vore af militäriskt-ekonomisk
natur, Chefen för flottans militärpersonal skulle i öfverläggningen
och beslutet deltaga;
att vid ärendes behandling i plenum, dervid ordet fördes af den till
rangen främste ledamoten, beslut skulle fattas i enlighet med de
flesta rösterna, samt i händelse af lika röstetal vid de tillfällen, då
Chefen för flottans militärpersonal vore närvarande, i enlighet med
ordförandens mening;
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:e 18.
att, då å afdelning förekommande ärende jemväl rörde en eller båda
de öfriga afdelningarna, deras chefer och, derest detsamma vore af
militäriskt-teknisk natur och berörde personalens tjenstbarhet, Chefen
för flottans militärpersonal skulle i handläggningen deltaga; och
att, om i afseende å ärende, som finge å afdelning afgöras, annan sakkunnig
person lydande, under Sjöförsvars-departementet, än embetseller
tjensteman i Marinförvaltningen eller Chefen för flottans militärpersonal
ansåges böra i behandlingen deltaga, Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
skulle ega sådan person tillkalla.
För genomförande af Förvaltningens af sjöärendena ombildning pa
dessa grunder har Kongl. Majit nu föreslagit Riksdagen att godkänna härhos
(Litt. B) bilagda stat för Marinförvaltningen med de i statsråds-protokollet
intagna bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande,
att lända till efterrättelse från och med år 1878 samt att i följd deraf
det i gällande riksstat under titeln “Förvaltningen af sjöärendena11 uppförda
ordinarie anslag, 28,400 kronor, under förändrad titel: Marin förvaltningen
måtte förhöjas till 38,600 kronor.
Beträffande de allmänna grunderna för tillämpningen af den föreslagna
staten för Marinförvaltningens civile embets- och tjensteman samt betjente
och vilkoren för åtnjutande af de nya löneförmånerna, har Kongl. Maj:t ansett
böra föreskrifvas:
att embets- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af Marinförvaltningen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; äfvensom, om i en framtid
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ejjängre
kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande
af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen
sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i Marinförvaltningen icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i Marinförvaltningen; dock att tjensteman, som vid den nya, löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom Förvaltningen, ma densamma
”bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring en i Förvaltningen
hinderlig;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar fa uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, egen uppbära
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Ilek lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under
ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som
för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Marinförvaltningen, densamma emot åtnjutande af
derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna bestrida, dock ej
längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra rnedgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än
fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst; dock att härvid icke må föras honom till last den tid
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter
ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre
aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans
tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd
af frågan om verkets omorganisation;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och 35 tjensteår, vara
förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Marinförvaltningen, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande likväl den nuvarande kassören hos Förvaltningen
af sjöärendena, om han kommer att bibehålla enahanda befattning inom Marinförvaltningen,
vara berättigad att vid uppnådd pensionsålder komma i åtnjutande
af den pension, hvilken enligt nu gällande bestämmelser bör tillkomma
innehafvare af denna tjenst; samt
att semester må åtnjutas af tredje och andra gradens tjenstemän under
eu och en half månad samt af första gradens tjenstemän under en manad
årligen.
Fyra särskilda komitéer hafva under de sista tjugo åren afgifvit yttranden
och förslag i fråga om lämpligaste formen för sjöförsvarets ekono
-
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:« 18.
miska öfverstyrelse och äfven vederbörande myndigheter hafva vid fyrfaldiga
tillfällen utlåtit sig i detta ämne. Den mångsidiga utredning, som således
vid uppgörandet af det nu föreliggande förslaget varit tillgänglig, synes Utskottet
berättiga till den förhoppning, att detta förslag skall i tillämpningen
för eu längre framtid finnas motsvara sitt ändamål, så att ej ytterligare förändringar
och jemkningar strax ånyo må vara behöfliga. Yid sådant förhållande
och då Utskottet vid granskning af den framlagda personal- och
utgiftsstaten jemte de för dess tillämpning föreslagna vilkor ej haft något
att anmärka, hemställer Utskottet,
att för genomförande af Förvaltningens af sjöärendena
ombildning på ofvan angifna grunder Riksdagen måtte
godkänna härhos (Litt. B) bilagda stat för Marinförvaltningen
med de bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas
åtnjutande, hvilka här ofvan finnas intagna,
att lända till efterrättelse från och med år 1878 samt att
i följd deraf det i gällande riksstat under titeln ”Förvaltningen
af sjöärendena” uppförda ordinarie anslag 28,400
kronor må under förändrad titel Marinförvaltningen förhöjas
till 38,G00 kronor.
Aflöning för flottans corgser och stater.
Angåe nät
ändringar i
officerscorpsens
i iflöningsstater.
4:o. Vid detta anslag har Kongl. Maj:t i främsta rummet föreslagit
Riksdagen att medgifva,
dels att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den nya lönestaten
och icke, på grund af gällande föreskrifter, är berättigad till dagaflöning,
må, under den tid han ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet,
ega uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt stat under
verklig tjenstgöring i land åtnjutes;
dels att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepot
eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller
enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest
han icke å gammal lönestat qvarstår, uppbära inqvarteringsbidrag med
ett efter år räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor
vid Stockholms station;
dels ock att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande år
uppförda anslag till aflöning för flottans corpser och stater dertill lemnar
tillgång, få ifrågavarande löntagare från samma års början tillgodoräknas.
I fråga om de förhållanden, hvilka ansetts redan nu nödvändiggöra
tillägg till de vid nästlidet års riksdag faststälda aflöningsstaterna för sjö
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
försvarets militära corpser och stater, tillåter sig Utskottet hänvisa till den
i statsrådsprotokollet (Bil. Klo 4 pag. 91—96) derför lemnade redogörelse.
De der påpekade missförhållanden, hvilkas afhjelpande med de nu föreslagna^
tilläggen i aflöningsstaten afses, äro otvifvelaktigt af beskaffenhet,
att, så länge de fortfara, den nya statens allmännare tillämpning ej kan
vara att emotse; och då det vore högeligen önskvärd!, att enhet i flottans
aflöningsförhållanden en gång kunde åvägabringas, så att de på senare tiden
alltjemt framträdande anspråken på ändringar och jemkningar i dessa stater
och i vilkoren för deras tillämpning kunde för framtiden upphöra, torde
Riksdagen ej böra undandraga sig att, för att möjliggöra ernåendet af detta
mål, anvisa de nu äskade jemförelsevis mindre betydliga anslagsförhöjningarne;
hemställande af dessa skäl Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
Riksdagen, under uttalande af den förväntan, att
vidare ändringar eller tillägg uti ifrågavarande aflöningsstater
ej må ifrågakomma, måtte medgifva,
a) att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den
nya lönestaten och icke, på grund af gällande föreskrifter,
är berättigad till dagaflöning, må, under den tid han
ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet, ega
uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt
stat under verklig tjenstgöring i land åtnjutes;
b) att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans
militärdepot eller varf kommenderad och icke åtnjuter
fri bostad i kronans hus eller enligt gällande stat är
berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest
han icke å gammal lönestat qvarstår, uppbära inqvarteringsbidrag
med ett efter år räknadt belopp af 300 kronor
vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms station;
och
cj att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande
år uppförda anslag till aflöning för flottans
corpser och stater dertill lemnar tillgång, få ifrågavarande
löntagare från samma års början tillgodoräknas.
5:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 34) har Herr Angående
G. Lindmark af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del frLa
besluta, att de officerare af Kongl. flottan, som, med anledning af sistlidna tillägg för
års lönereglering, förklarat sig vilja qvarstå vid sina år 1876 innehafvande flottar1 p.å.
aflöningsförmåner, skulle ega att uppbära det i nämnda aflöningsförmåner ^avstående
enligt 1876 års stat ingående dyrtidstillägg, så länge de qvarstode å gam- °^cerare
-
8 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
mal stat; samt att, för den händelse det för i år beviljade anslaget för “aflöning
till flottans corpser och stater“ icke skulle lemna full tillgång härtill,
Riksdagen ville anvisa> nödiga medel för bestridande af nämnda aflönmgsförmån
så väl för innevarande som nästkommande år.
Utskottet, som å denna motion fått mottaga remiss, har tagit kännedom
om de förhållanden, hvilka motionären till stöd för sitt förslag åberopat; men
enär å ena sidan dyrtidstilläggen endast varit för ett år i sender anvisade
och således de ifrågavarande löntagarne icke kunnat ega någon som helst
rätt att dem bibehålla, samt å andra sidan ett vidare beviljande af dylika
tillägg uppenbarligen skulle motverka den nya aflöningsstatens allmännare
tillämpning och således bidraga till for lvu ron af den herskande oiedan i
flottans aflöningsförhållanden, hemställer Utskottet,
att Herr Lindmarks förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
chefer.
Angående 6:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att utöfver det antal kompani
inqvarte-
chefer vid sjömanscorpsen, som enligt faststäld stat åtnjuter inqvarteringsninffiiftvå
bidrag, två kompanichefer vid samma corps, en vfö Karlskrona och en vid
nyäkompani- Stockholms station, måtte i staten uppföras till erhållande af inqvartenngsbidrag
med det i sadant afseende faststälda belopp af 400 kronor vid den
förra och 500 kronor vid den senare stationen; och då desse två sedermera
tillkomne kompanichefer böra komma i åtnjutande af enahanda löneförmåner,
som deras vederlikar vid förra riksdagen erhöllo, tillstyrker Utskottet,.
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Angående 7:0. På det skeppgossarnes antal, nu utgörande 280? måtte kunna
tillökning i höjas till 400, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det för aflöning åt sleeppsZtZLlfl
gossecorpsen å stat anvisade belopp måtte ökas med 949 kronor. #
corpsen. Uti det vid nästlidet års riksdag framlagda memorial angående sjö
försvarets
ordnande antydde Chefen för Sjöförsvars-departementet att skeppsgossecorpsen
med dess nuvarande styrka icke kunde lemna tillräckligt antal
rekryter för att hålla både matros- samt handtverks- och eldarekompanierna
vid den nummerstyrka, att ersättning kunde anses hafva vunnits föi redan
'' varande och framdeles uppkommande båtsmansvakanser i Blekinge och Södra
Möre; och redan i den nådiga framställningen till 1875 års riksdag angående
’ ordnandet af flottans personal beräknades antalet skeppsgossar böra
utgöra 400. Vid sådant förhållande och då Kongl. Maj:t ansett åtgärder
för verkställighet af den erforderliga tillökningen i skeppsgossecorpsen utan
uppskof böra ega rum, tillstyrker Utskottet,
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
9
att, med bifall till förevarande nådiga framställning, det
för aflöning åt skeppsgossecorpsen i stat anvisade belopp
må med 949 kronor förhöjas.
8:o. För bildande af en Kong!, flottans reserv har Kongl. Maj:t
föreslagit, att de kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter äfvensom de underofficerare
och lista klassens sjömän vid Kongl. flottan, som innan fylda 40
år
uppnått nämnda ålder, måtte, mot förbindelse att intill 65 års ålder vid
inträffande krig eller större rustningar, då så påfordrades, inträda i tjenstgöring
vid flottan och att intill 40 år inställa sig till förnyade öfningar
under sammanlagdt minst 30 dagar inom loppet af hvarje fem-års-period i
enlighet med de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t kunde varda
meddelade, ega rätt att, från och med 55 års ålder under sin återstående
lifstid uppbära pension: officer och underofficer till enahanda belopp, hvartill
fyllnadspension vore för löntagare af samma grad och klass vid Kongl.
flottan, vid enahanda ålder, bestämd, samt rista klassens sjöman med belopp,
som skolat honom tillkomma, derest han i tjenst vid Kongl. flottan
qvarstått; med rättighet derjemte för en hvar officer och underofficer att,
genom erläggande af stadgade bidrag till amiralitetskrigsmanskassan under
den tid, han sålunda tillhörde Kongl. flottans reserv, grundlägga rätt att
vid 55 års ålder bekomma jemväl den pension, hvartill löntagare af samma
grad och klass vid Kongl. flottan vore berättigad ur nämnde kassa erhålla;
dock att tillökning i Kongl. flottans reserv på sålunda angifven grund icke
måtte, utan Riksdagens medgifvande, ega rum, för så vidt antalet derigenom
skulle komma att öfverstiga 100 officerare, 200 underofficerare och 300
lista klassens sjömän; och
att sålunda Kongl. flottans reserv tillhörande officer, underofficer och
rista klassens sjöman skulle under tiden för öfningarnes genomgående ega
uppbära: officer dagaflöning samt underofficer och rista klassens sjöman
dagaflöning, beklädnadsersättning och portion in natura, allt i enlighet med
hvad för hans vederlike vid Kongl. flottan vore bestämdt; och att, till bestridande
af kostnaderna härför, utaf anslaget till aflöning för flottans corpser
och stater måtte utgå ett belopp, som för närvarande bestämdes till högst
5,000 kronor årligen.
Pensionsrättens inträdande vid så tidig ålder som 55 år'' synes innebära
en nog stor fördel i förhållande till de förpligtelser, som skulle reservens
personal åligga, hvarförutan flottans nuvarande reserv, bestående af
Kongl. flottans permanenta reservstat, Kongl. Maj:ts flottas nya reservstat
och indragningsstaten, eller ett antal af 71 officerare, torde inom denna
Bih. till mUd, Brok 1877. i Sand, 1 Afä. 9 Uäft. 2
Angående
åtgärder för
beredande al
en Kongl.
flottans
resen-.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
medel för
genomförande
af flottans
lönereglering.
Angående
ålderstillägg
''för Marinförvaltningenspersonal.
grad kunna anses för den närmaste framtiden fullt motsvara behofvet. Yid
sådant förhållande och då frågan om den ifrågasatta reservstatens rätt till
pension från amiralitetskrigsmanskassan ej lärer kunna anses fullt utredd,
då kassans delegare deröfver ej blifvit hörde, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående vidtagande
af åtgärder för bildande af Kongl. flottans reserv
för närvarande icke må vinna Riksdagens^bifall.
9:0. I fråga om beredande af tillgångar för löneregleringens genomförande
har Kongl. Maj:t föreslagit, att utöfver de afgifter från vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län till
belopp af 75,000 kronor, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats
till genomförande af då godkänd lönereglering, öfriga efter ingången af år
1878 inflytande dylika afgifter jemväl måtte få användas för enahanda ändamål
samt till bestridande af ofvan under denna anslagstitel omförmälda nya
behof.
Med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag. 100
och 101) rörande denna fråga innehåller, får Utskottet, som anser frågan
om anvisande af särskilda medel för löneregleringens genomförande böra
till den nu föreliggande statsregleringen inskränkas, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att utöfver de afgifter
från vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra
Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags
beslut anvisats till genomförande af då godkänd
lönereglering, jemväl öfriga efter ingången af år 1878
inflytande dylika afgifter må få för löneregleringens behof
under samma år användas.
Ålderstillägg.
10:o. Med afseende å Förvaltningens åt sjöärendena ifrågasatta ombildning
och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende
föreslagit, får Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets
i punkten 3 här ofvan gjorda hemställan, tillstyrka,
att förslagsanslaget till ålderstillägg må från 21,650 kronor
till 25,000 kronor förhöjas.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
11
Beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt beklädnad åt bdtsmanssamt
eldare- och handtverkskompanierna.
1 I :o. Kong]. Maj:t har föreslagit att reservationsanslaget till beklädnad
åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor, samt förslagsanslaget till
beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna, 108,200
kronor, tillhopa utgörande 227,200 kronor, måtte sammanföras till ett lörslagsanslag
och under titel af beklädnad för sjömans- och slceppsgossecorpserna
upptagas till 282,000 kronor, eller med en förhöjning utöfver ofvanstående
summa af 54,800 kronor.
Att de ifrågavarande tvenne anslagens sammanförande till ett gemensamt
anslag för sjömans- och skeppsgossecorpsernas förseende med beklädnad
skall leda till väsentlig förenkling i afseende på medlens bokförande och
redovisning, synes Utskottet uppenbart, och den i statsrådsprotokollet (Bil.
Nio 4, pag. 104—107) lemnade utredning af kostnaderna för denna beklädnad
ådagalägger, att anslagssumman ej kan anses för högt tilltagen; men
då emellertid denna summa är beräknad för corpsernas fulla nummerstyrka
samt vakanser till ej obetydligt antal säkerligen ofta uppkomna, torde något
öfverskridande af anslaget ej böra förutsättas såsom behöfligt; hemställande
Utskottet,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att reservationsanslaget
till beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt förslagsanslaget
till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och
handtverkskompanierna må sammanföras till ett förslagsanslag
och under titel ”beklädnad för sjömans-och skeppsgossecorpserna”
upptagas till belopp af högst 282,000
kronor.
Värnpligtiges öfninqar.
L2:o. Under förutsättning af Riksdagens godkännande af de utaf
Kongl. Maj:t föreslagna lagar om den allmänna värnpligten och om den tid
värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, har Kong]. Maj:t
föreslagit att Riksdagen måtte, för bestridande af kostnaderna för de värnpligtige
under öfningstiden, å femte hufvudtiteln uppföra, under rubriken
flottans personed och sist bland anslagen under samma rubrik, ett anslag
Angående
sammanförande
af beklädnadsanf
slagen för
sjömans- och
skeppsgossecorpserna.
Angående
anslag för
värnpligtiges
öfningar.
12
Stats-UtskottetsQUtlåtande N:o 18.
under titeln Värnpligtiges öfning ar af förslagsanslags natur till belopp af
45,000 kronor.
Denna utgiftsfråga är af Riksdagen hänvisad till det Särskilda Utskott,
som för behandling af förrberörda lagförslag blifvit tillsatt, och Utskottet
torde framdeles, vid uppsättande af förslag till underdånig skrifvelse angående
regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln, få under förevarande
rubrik anteckna det beslut, som, uppå förenämnda Särskilda Utskotts framställning,
kan varda i ämnet af Riksdagen fattadt; hvilket Utskottet här
endast skolat
anmäla.
B åtsrnanshållet.
Angående
vackt fråga
om båtsmanshållets
indragning.
13:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 92) har Herr
A. P. Dunidson, med hvilken flere ledamöter af samma Kammare sig förenat,
föreslagit, att Riksdagen för sin del villo besluta och hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att, så snart vid båtsmanshållet någon ledighet inträffar,
ny rekrytering icke måtte företagas, utan nummer efter nummer
ställas tills vidare på vakans; och att de inflytande vakansafgifterna blefve
använda för ökande af matros-, eldare- och handtverkskompanierna till den
nummerstyrka, som erfordrades till bemanning af materielen och öfriga behof
för flottan i de delar stamtrupp dertill bör användas.
Sist församlade Riksdags Statsutskott hade uti afgifvet utlåtande (,N:o
19, pag. 3) öfver en då af samma motionär i enahanda syfte väckt motion
hemstält, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes
Kong]. Maj:t i nåder taga i öfvervägande, huruvida icke båtsmanshållet skulle
kunna i mån af inträffande afgång sättas på vakans. Frågan om aflåtande
af denna skrifvelse förföll dock i följd af Kamrarnes olika beslut. Utskottet
instämmer i allo i de skäl, på hvilka beinälda Utskotts ifrågavarande hemställan
var grundad; men då frågan om hela indelningsverkets afskaffande
nu står på dagordningen, och de vid innevarande riksdag i detta hänseende
väckta förslag äro på Särskild! Utskotts behandling .beroende, har det synts
Utskottet mindre lämpligt att nu i den af motionären angifna riktning tillstyrka
någon särskild åtgärd. Emellertid anser sig Utskottet böra påpeka,
hurusom den uti punkten 7 här ofvan tillstyrkta utvidgningen af skeppsgossecorpsen
torde i en ej aflägsen framtid" möjliggöra sjömamscorpsens
kompletterande till så stor styrka, att båtsmansinstitutionen kan undvaras;
hemställande alltså Utskottet,
att Ilerr A. P. Danielsons förevarande motion icke må
till någon särskild Riksdagens åtgärd föranleda.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.
13
Skeppsgosseskolan.
14:o. För beredande dels af tillgång till arfvode till ytterligare en
lärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona med 1,000 kronor, dels ock af
medel å detta anslag för inöfvande af hornblåsare och trumslagare, 2,500
kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget till nämnda skola måtte
med 3,500 kronor förhöjas; och då en tillökning i lärarnes antal torde vare
af behof påkallad, samt den andra anslagsposten är afsedd för ändamål,
hvilka förut blifvit tillgodosedda från hufvudtitelns anslag till extra utgifter,
deri Kongl. Maj:t nu föreslagit en motsvarande nedsättning, tillstyrker
Utskottet,
att, med bifall till förevarande|nådiga framställning, anslaget
till skeppsgosseskolan må med 3.500 kronor förhöjas.
Durchmarschkostnader.
15:o. I det härför afsedda anslag, 20,000 kronor, har Kongl. Maj:t
äskat förhöjning med 10,000 kronor.
Denna förhöjning synes (se statsrådsprotokollet N:o 4, pag. 109) icke
vara högre än behofvet kräfver, och Utskottet hemställer alltså,
att anslaget till durchmarschkostnader må till 30,000
kronor förhöjas.
Extra utgifter.
16:o. Under förutsättning af bifall till ofvan framstälda förslag om
förhöjning i anslaget till skeppsgosseskolan med det för hornblåsares och
trumslagares inöfvande erforderliga belopp, 2,500 kronor, har Kongl. Maj:t
föreslagit att anslaget till “Extra utgifter11, å hvilket medel för berörda ändamål
hittills anvisats, måtte; nedsättas med motsvarande belopp, eller från
15,000 till 12,500 kronor; och får under enahanda förutsättning Utskottet
hemställa,
att anslaget till extra utgifter må till 12,500 kronor
nedsättas.
Angående
öleadt anslag
till skeppsgossesTcolan.
Angående
förhöjning
i anslaget till
dwrchmarschkostnader.
Angående
nedsättning
i anslaget till
extra utgifter.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
anslaget till
lots- och fyrinrättningen
m. in.
Angående
förhöjdt anslag
för navigationsskolorna.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
17:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker
Utskottet,
art det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
uppförda penningeanslag måtte upptagas
till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln “Fyroch
båkmedel" beräknats, eller 1,000,000 kronor, och
följaktligen anslaget med inberäknande af deri ingående
ränta utföras med 1,000,460 kronor, eller 200,000 kronor
högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna; samt att
de å inkomsttiteln “Fyr- och båkmedeD uppkommande
öfverskott måtte fä användas för de med berörda anslag
afsedda ändamål.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
18:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna den
vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för den 8 sistlidne December
fogade och jemväl härhos (Litt. C) bilagda stat för navigationsskolorna i riket,
med dervid fästadt vilkor, att föreståndare för navigationsskola skall, då han
uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt att
för tillämpning af ifrågavarande stat det under denna titel i riksstat upptagna
belopp, 75,800 kronor, måtte höjas till 95,250 kronor.''
Yid granskning af den fullständiga redogörelse för anordningen af
dessa undervisningsanstalter, som i åberopade statsrådsprotokoll (Bil. N:o 4,
pag 34 — 52) finnes meddelad, har Utskottet ej haft något att anmärka, och
Utskottet hemställer derföre,
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende äskat och föreslagit, anslaget till “Undervisningsanstalter
för sjöfart11 må till 95,250 kronor förhöjas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
15
Nautisk-meteorologiska byrån.
L9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong], Maj:t föreslagit och under
åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. lST:o 4, pag. 59—73) i ämnet
meddelade utredning, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen, med godkännande af härhos (Litt. D.)
bilagd a förslag till stat för en nautisk-meteorologisk byrå,
måtte, under rubriken Handeln och näst efter anslaget
till “Undervisningsanstalter för sjöfart*, för ändamålet
uppföra ett~anslag af 9,000 kronor.
20:0. I afseende å öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag, deri förändring icke förekommit, tillstyrker Utskottet,
att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som
vid nästlidna års riksdag bestämdes; dock att anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. må få jemkas
i den mån sådant för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma finnes erforderligt.
Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra
anslag äro följande nådiga framställningar gjorda.
2l:o. Till krigsfartygs-materiel har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande
af 2,000,000 kronor.
Hos nästlidet års Riksdag äskade Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg
ett anslag af 2,400,000 kronor. Vid det den nådiga propositionen
bilagda statsrådsprotokollet fans fogadt ett af chefen för Sjöförsvarsdepartementet
den 10 December 1875 i underdånighet afgifvet memorial, innefattande
redogörelse för de hufvudgrunder, på hvilka enligt hans åsigt ett
efter våra förhållanden och tillgångar lämpadt sjöförsvar borde hvila. Dessa
hufvudgrunder, hvilka tjena! till ledning vid beräknande af de anslagsbehof,
som då understäldes Riksdagens pröfning, afsågo, att flottans materiel inom
en tid af tolf år skulle kompletteras med 6 ramfartyg (å 4,000,000 kronor),
20 pansarbåtar (å 350,000 kronor), 4 minfartyg (å 580,000 kronor), 20
Angående
anslag för en
nautiskmeteorologisk
byrå.
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
Angående
anslag till
fartygsmateriél.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
anslag till
kanoner,
projektiler
och, lavetter.
opansrade kanonbåtar (å 400,000 kronor) och 5 öfningsfartyg (å 1,700,000
kronor), förutom chefsfartyg och minbåtar m. m. Riksdagen, som ansåg,
att dess pröfning af de sjöförsvaret rörande ärenden under dåvarande förhållanden
ej borde utsträckas utöfver den föreliggande statsregleringen och
således icke afse annat än att, jemte vidtagande af åtgärder för personalens
hållande i tjenstduglighet, till byggande af krigsfartyg anvisa medel till belopp,
som, utan att egna sig för påbörjande af större och dyrbarare fartygscerter,
kunde vara tillräckliga för fortsatt anskaffning af sådan sjökrigsmateriel,
hvars behöflighet och lämplighet för vårt land redan vunnit erkännande,
biföll endast i den mån Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att ett extra
anslag af 1,700,000 kronor för år 1877 anvisades till byggande af sådana
krigsfartyg, som kunde med denna anslagstillgång fullbordas. De skäl,
hvilka till stöd för detta Riksdagens beslut åberopades, qvarstå hufvudsakligen
oförändrade, och nu församlade Riksdag torde derför vidhålla förra
Riksdagens här ofvan angifna åsigter i afseende å bedömandet af frågan
om anskaffning af krigsfartygsmateriel. Ett bestämdt uttalande härutinnan
synes i sådan händelse så mycket snarare af omständigheterna påkalladt,
som, enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag. Ilo) framgår,
departementschefen afsett, att de förslag, som komme att utarbetas till vapnets
fortgående utveckling, skulle gå i samma rigtning, som i ofvan omförmälda
hufvudgrunder vore angifven.
Beträffande åter beloppet af det anslag, som nu må böra till byggande
af krigsfartyg anvisas, har detsamma synts Utskottet böra inskränkas till
hvad som vid sistlidne riksdag för ändamålet beviljades.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen, jemte'' förklarande, att Riksdagen, fortfarande
anser större och dyrbarare fartygscerter, än
som kunna med ett års anslag fullbordas, för närvarande
icke böra påbörjas, må till krigsfartygsmateriel anvisa för
år 1878 ett extra!! anslag af 1,700,000 kronor.
22:o. Enligt en i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag. 115) intagen
specifikation skulle de kanoner, projektiler och lavetter, som, utöfver redan
anskaffade eller bestälda, enligt faststälda bestyckningsplaner erfordrades
för flottans samtliga fartyg med inberäkning af de under byggnad varande
samt till sjöbefästningarne vid Karlskrona, uppgå till en sammanräknad kostnad
af 1,186,778 kronor; och har, med hänvisande till detta behof, Kongl.
Maj:t nu föreslagit, åt t till artillerim ateriel måtte för år 1878 anvisas ett
extra anslag af 1,000,000 kronor.
!Tti den af sist församlade revisorer afgifna berättelse, angående statsverkets
tillstånd och förvaltning under år 1874, är anfördt, hurusom under
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.
17
revisionsaret kontrakt för flottans räkning uppgjorts om leverans af 22 stycken
8,08 och 9,24 dec.-tums pansarbrytande bakladdningskanoner, konstruerade
enligt 1864 års franska modell. Af dessa kanoner voro ännu icke
några levererade, men tvenne ansåges blifva det under år 1876. Den franska
kanonkonstruktionen af 1864 hade dock i Frankrike redan länge varit
undanträngd af en nyare och bättre konstruktion, kallad 1870 års modell.
Kanoner af denna senare modell, hvilken skilde sig från den förstnämnda
hufvudsakligast genom ett större antal och mindre djupgående refflor, samt
projektilens förseende med koppargördel i stället för knappar, erhölle i jemförelse
med kanoner, konstruerade efter den äldre modellen af 1864, större
styrka och uthållighet samt betydligt ökad skottvidd, träffsäkerhet och genomträngningsförmåga.
Då kanontillverkningen hos oss vore begränsad till
vissa dimensioner, hvarutöfver vi icke kunde gå, och det skulle medföra
stora uppoffringar att i utlandet upphandla så'' grofva kanoner, som der
kunde tillverkas, syntes det vara af synnerlig vigt, att de kanoncerter, vi
förmådde åstadkomma, blefve konstruerade efter den bästa och kraftigaste
modellen, särdeles när, såsom här vore fallet, den dermed något ökade kostnaden
äfven ersattes genom kanonernas långvarigare tjenstbarhet. Den äldre
kanon- och projektil-modellen af 1864 hade också af danska och holländska
regeringarne, vid de af dem här i landet gjorda beställningar, redan blifvii;
utbytt emot modellen af 1870, och inom vårt landtförsvar hade ändring i
samma syfte vidtagits; endast för flottan fortginge kanon- och projektiltillverkningen
oförändrad.
På grund af hvad sålunda vore förhållandet, ansåge revisorerne ej
allenast att nya beställningar för flottan af pansarbrytande kanoner enligt
1864 års franska modell icke vidare borde ega rum, utan ock, att tillverkningen
af de redan bestälda, men ännu ej påbörjade kanonerna borde inställas,
och kontraktet rörande dem ändras i öfverensstämmelse med den nyare
och kraftigare modellen.
Förvaltningen af sjöärendena har i häröfver afgifvet utlåtande endast
anfört, att 1870 års franska modells egenskaper eller företräden år 1874
ingalunda kunde anses vara till fullo utrönta, hvarföre det då, enligt förvaltningens
åsigt, varit mindre välbetänkt att vidtaga eu genomgripande förändring
i den kort förut antagna modellen samt inhibera kontrakten om
kanonbeställningar enligt denna modell, hvarigenom man äfventyrade att
blifva i saknad af de för försvaret erforderliga kanoner, under afvaktan å
resultaten af försöken med den nya modellen.
Beträffande kanontillverkningen för landtförsvaret har Utskottet utaf
eu af generalfälttygmästare!! afgifven promemoria inhemtat, att artillerikomitén
1873 års vår afgifvit det yttrande, att komiton ej tilltrodde sig
“för närvarande" kunna förorda, det försök med kanoner af 1870 års fram
Bill. till Riksd. Birot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o is.
ska regelsystem anstäldes. Något ombyte af modell för landtartilleri^
8 08 tums kanoner (af 1864 års franska modell) hade icke heller egt rum, helst
det ansetts olämpligt att bestycka Fredriksborg (det enda ställe, der 8,os tums
kanonerna hittills blifvit uppstälda) med olika slags kanoner af samma kaliber
alldenstund för kanoner af det ena systemet icke kunde begagnas
projektiler tillhörande det andra systemet. Beträffande åter landtartilleriets
6,24 tums kanon, hade år 1874 ritning å sådana kanoner blifvit fastställa enligt
1864 års franska modell, sedan eu dylik försökskanon först blifvit tillverkad
och pröfvad under flera skjutförsök, dels för utrönande af systemets hållbarhet
och dels för finnande af lämpligt krut för grafva kanoner. Lfa emellertid
resultaten af åtskilliga i utlandet utförda försök med pansarbrytande
kanoner blifvit närmare hända, hade Kong! Maj:t under den 5 lebruan
1875, i öfverensstämmelse med generalfälttygmästare^ hemställan, anbelalt,
att å en af de kontraherade 9,24 tums kanonerna ändring skulle göras i utseende
å bakladdningsmekanism och reffelsystem, hvilken ändring genom utelemnande
af ståltub samt till eu viss grad beträffande reffelsystemet skilde
sio- från 1870 års franska modell. Dessa försök, hvilka endast omfattat
hastighets- och tryckmätningar, hade till följd af åtskilliga ogynsamma omständigheter,
såsom försenad tillverkning af stålband och vigtiga förändringars
vidtagande å försökslavettaget, blifvit synnerligen försenade, sa att de
först i December 1876 hunnit afslutas, och ehuru resultaten deraf utfå.ht
tillfredsställande och i följd deraf ritningar å den förändrade konstruktionen
af 9 24 tums kanoner för landtartilleri vore under utarbetning-, ansage emellertid
generalfälttygmästaren något på erfarenhet inom landet grundadt omdöme
om storleken af detta kanonsystems företräde framför 1804 ars franska
modell ej kunna afgifvas förr än fullständig försöksskjutning härstädes
e<>-t ruin. En sammanställning af de redan gjorda försöken utvisade emellertid,
att man genom lämpligt val af krutsort samt genom förändringai i
laddningsrummet och laddningens storlek med deraf beroende laddningstäthet
kunde inom ej obetydliga gränser vid ifrågavarande olika kanonsystem modifiera
förhållandet mellan utgångshastigheter och gastryck. Med iakttagande
häraf syntes de utgångshastigheter, hvilka i kanoner af de båda olika systemen
kunde bibringas projektilerna, utan att gastrycken öfverstege det såsom
lämpligt ansedda maximum, ej komma att_ väsentligen skilja sig tran
hvarandra. Att skott vidderna och genomträngningsförmågan då ej hell et
kunde för projektiler af samma form och storlek, blifva väsentligen olika,
kunde äfven med skäl påstås. Beträffande kanonernas uthållighet, vore den
hufvudsakligen beroende af det maximitryck, för _ hvilket do utsattes och
hvilket man utan väsentlig inverkan på utgångshastigheten kunde bestämma
till samma storlek vid de båda systemen. Angående slutligen träffsäkerheten,
så ansåges den vid kanoner med forceringssystemet (1870 års iranska mo
-
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.
19
dell) blifva något större än vid kanoner med spelrumssystemet (1864 års
franska modell), men på de hittills anstälda försöken kunde något omdöme
uti ifrågavarande hänseende ej afgifvas.
Om an af hvad sålunda blifvit anfördt nöjaktigt förklaras, hvarföre
kanontillverkningen för flottans räkning ännu fortgår efter den äldre modellen,
synas dock de förhanden varande förhållandena innebära tillräcklig anledning
att ej för närvarande påskynda denna tillverkning, innan tillräcklig
utredning vunnits, hvilketdera kanonsystemet bör framför det andra föredragas.
Utskottet anser derföre det ifrågavarande anslaget böra inskränkas
till samma belopp, som för innevarande år är till kanoner och projektiler
beviljadt, och hemställer alltså:
a) att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att till artillerimateriel
anvisas för år 1878 ett extra anslag af 500,000 kronor
; och
b) att revisorernas här ofvan omförmälda anmärkning
ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
2B:o. Beträffande minväsendet är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag.
110) meddeladt, hurusom med ledning af den erfarenhet, som vunnits af de
utaf eu svensk-norsk-dansk kommission sistlidne höst vid Karlskrona anstälda
sprängningsförsök med minor, tillverkningen af andervattensminor,
hvilken tills vidare under dessa försök anstått, hade tagit sin början vid flottans
station härstädes och ett större antal minor redan blifvit färdiggjordt
för de medel, som under åren 1872—1874 för ändamålet anvisats. Tillverkningen
ansågs för öfrigt med snaraste kunna utsträckas till fyllande af
det behof, som vid 1875 års riksdag anmälts och hvarmed nödig minmateriel
för de minlinier, som afsåge spärrandet af de inlopp, hvilka med nu
befintlig fartygsmateriel kunde försvaras, sannolikt komme att kompletteras.
Då emellertid en minlinie betingade befintligheten af artilleriförsvar, antingen
fast eller flytande, så syntes anskaffning af undervattensminor utöfver hvad
som erfordras till försvaret af Stockholms och Karlskrona skärgårdar icke
böra ifrågakomma förr än den flytande materielen fått den tillökning, att de
andra vigtiga punkter, der sådana minlinier ansåges böra åvägabringas, jemväl
kunde genom densamma försvaras. Departementschefen hade derföre
ansett, att utaf nu sammanträdande Riksdag icke borde begäras högre anslag
för minväsendet än hvad som erfordrades dels för anskaffning af maskiner
för tillverkning af sådana delar af sjelfgående torpedos, hvilka vid flottans
varf härstädes ansåges kunna med fördel förfärdigas, dels ock för aptering
af ångslupar och fartyg för stångtorpedos, hvarmed början skett; och syntes
härtill ett belopp af 100,000 kronor under år 1878 böra blifva tillräckligt.
Angående
anslag till
minväsendet.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
anslag till
dockbyggnader
vid Stockholms
station.
I öfverensstämmelse härmed har Kong!. Maj:t föreslagit, att ett extra
anslag af 100,000 kronor måtte till minväsendet anvisas; och får med hänseende
till hvad i denna fråga förekommit Utskottet hemställa,
att till minväsendet må på extra stat för år 1878 anvisas
ett belopp af 100,000 kronor.
24:o. Till en dockbyggnad vid galérvarfvet i Stockholm beviljade Riksdagen
åren 1874 och 1875 tillsammans 500,000 kronor och anvisade deraf på
extra stat för år 1875 115,000 kronor. 1875 års Riksdag anvisade ytterligare
för år 1876 150,000 kronor och sistnämnda års Riksdag för år 1877
135,000 kronor. För fortsättande och afslutande af denna dockbyggnad
har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande af återstoden utaf det beviljade beloppet,
eller 100,000 kronor, att under år 1878 utgå,
Beträffande detta arbete hafva uti ofvan omförmälda berättelse Riksdagens
nästlidet år församlade revisorer anfört, att de tagit del af de kontrakt,
som uppgjorts för utförandet af denna dockbyggnad, samt tillika besökt
sjelfva arbetsplatsen, dervid följande upplysningar erhållits. Dockans
längd blefve 300 fot och hennes bredd 75 fot i öfverkanten, hvarjemte
portöppningen vore bestämd till 60 fots bredd och 23,5 fots djup öfver
tröskeln, då medelvattenståndet öfver Stockholms slusströskel vore 13,5 fot.
Kostnaden för dockan upptages i följande utgiftsposter:
Gräfning, sprängning, murning och planering, samt pumphus
med brunn....................................................
................... kronor
360,000
—
Pumpverket....................................................
...................... 77
30,000
—
Ångpannorna .....................................................
..................... 77
15,000
—
Dockportarne.................................................
...................... 77
40,000
—
Arbetskran med rails och vändskifvor .......
...................... 7’
22,500
—
Återstod af tillgångarna................................
V
32,500
—
Summa kronor
500,000
—
Alltså funnos för diverse behof 32,500 kronor, vid hvilken summa
revisorerne nu fästade särskild uppmärksamhet. Det syntes nemligen, att
vid utförandet af ett arbete, beräknadt för hundraårigt bestånd, icke blott
de behof borde tillgodoses, som nu lågo närmast för handen, utan ock, såvidt
penningetillgången det medgåfve, behörigt afseende fästas vid hvad
en närmare eller fjermare framtid kunde komma att fordra. Någon svårighet
blefve det aldrig att framdeles, i man af tid och lägenhet, öka dockans
dimensioner innanför dockportarne. Sådant kunde tid efter annan ske utan
känbar kostnad. Skulle deremot portöppningen vidgas, fordrades att dam
ånyo byggdes utanför densamma, att nya portar anskaffades samt att redan
färdiggjordt murarbete refves och återuppbyggdes, hvithet allt medförde en
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.
21
betydlig kostnad jemte tidspillan och många andra olägenheter. Nu under
nybyggnaden blefve det ett lätt och billigt arbete att vidga portöppningen
till den bredd och det djup, som påtagiigen hade gpda skäl för sig. Eu
(JO fot bred portöppning kunde må hända blifva stor nog för våra egna fartyg,
men man borde icke heller förbise, hur vigtigt det kunde blifva, att i
våra farvatten funnes en docka, användbar äfven för andra staters krigsfartyg.
Förhållandet vore dock, att t. ex. nuvarande engelska pansarflottans
tjugu kraftigaste fartyg icke kunde komma igenom en portöppning af endast
60 fots bredd och 23,j fots djup, och sak samma vore med åtskilliga
af franska flottans bästa fartyg. Ökades portöppningens dimensioner med
endast några fot, eller till 65 fots bredd och 26 fots djup, kunde med ett
undantag dessa pansarfartyg föras igenom densamma — ehuru efter tyngders
uttagande — för att undergå reparation i händelse af krigsskada.
Då nu vid dockans nybyggnad denna ändring kunde ske utan nämnvärd
tidspillan, och medel dertill funnes i det förutnämnda öfverskottet
32,500 kronor, hade revisorerne icke velat underlåta, medan tid ännu voreatt
härå fästa uppmärksamheten. ,
Redan uti underdånig skrifvelse af den 29 Juni 1875 hemstälde af
anförda skäl Förvaltningen af sjöärendena, att, jemte vidtagande af åtskilliga
andra ändringar i planen för dockanläggningen, portöppningen måtte göras
70 fot bred i stället för endast 60 fot samt af 25 fots i stället för 23 Va
fots djup; men jemlikt nådigt bref af den 22 nästpåföljde Juli fann Kong!
Maj:t, som i öfrigt godkände Förvaltningens af sjöärendena ändringsförslag,
ej skäl bifalla dess hemställan om portöppningens vidgande.
Den fråga, för hvilken revisorerne påkallat Riksdagens uppmärksamhet,
har alltså redan varit föremål för Kong!. Maj:ts nådiga pröfning; vid hvilket
förhållande, och då den nu äskade summan endast utgör återstoden af
det anslag Riksdagen redan beviljat, Utskottet tillstyrker;
a) att det till dockbyggnaden å galérvarfvet äskade
anslagsbeloppet, 100,000 kronor, må af Riksdagen beviljas;
och
b) att revisorernes förevarande framställning ej må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
25:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja
för följande byggnadsarbeten, nemligen till ändring och tillbyggnad af östra
magasinshuset å Skeppsholmen till kasern 181,440 kronor och till ny byggnad
för skeppsgosseinrättningen i Karlskrona 395,000 kronor, hvaraf 133,000
kronor för år 1878 erfordrades, äfvensom till betäckande af sålunda till ny
-
Angående
anslag till
kasernbyggnadsarbeten.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
byggnader för år 1878 erforderliga 314,440 kronor anvisa å extra stat för
samma ar .....................................................................o........
samt medgifva, att för ändamålet matte fa användas
ej mindre återstående behållningen a det vid
sistlidne riksdag ur riksstaten uteslutna anslag till båtsmäns
förseende med kojer och täcken, beräknad till ett
belopp af.............................................................._........
än äfven det belopp, hvilket, i följd af öfverflyttningen
till statsverket af gemenskapens vid flottan
och lotsverket pensionering, skulle af direktionen öfver
amiralitetskrigsmanskassan enligt nådiga brefvet den
24 November 1876 till statsverket öfverlemnas eller
kronor 70,000: —
14,440:
230,000:
Kronor 314,440:
Beträffande behofvet al de ifrågasätta byggnadsarbetena, tillåter^ sig
Utskottet hänvisa till den utredning, som i afseende derå finnes i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 4, pa g. 117—121) meddelad, dervid Utskottet dock anser
sig böra särskild! framhålla, hurusom, på sätt ofvan är antydt, skeppsgossecorpsens
utvidgning är af nöden för matros-, eldare- och handtveikskoinpauiernas
vederbörliga rekryterande, hvithet åter är ett oundgängligt
vilkor för båtsmans!nstitutionens framtida afskaffande; hemställande Utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till hvad Kongl. Maj;t^ i
förevarande hänseenden föreslagit, på extra stat lör år
1878 anvisa till fyllnad i utgifterna för ifrågavarande
byggnadsarbeten ett belopp af 70,000 kronor.
Stockholm den 27 Februari 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reser vationer:
vid 3:dje punkten (angående Förvaltningens af sjöärendena ombildning)
af Herr kiss Olof Larsson.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
23
vid 4:de punkten (angående ändringar i officerscorpsens aflöningsstater)
af Herr Låss Olof Larsson.
vid
flottans reserv) i afseende å den för Utskottets hemställan begagnade motivering:
af Herrar G. Ekman, Grefve G. Beck-Ems, E. af Klint, F. von Essen,
B. Montgomery-Cederhielrri, G. Petre, F. Heder stjerna. Grefve A. Mörn er,
Grefve L. af Ugglas och Grefve S. Lagerberg.
vid i5:de punkten (angående förhöjning i anslaget till durchmarschkostnader)
af Herr J. Hundblick, som ansåg Utskottets yttrande i denna
punkt böra lyda sålunda:
“Om än en önskvärd minskning i båtsmännens ofta återkommande inkommendering
i tjenstgöring och transport med kronoskjuts torde kunna
iakttagas, så att det ifrågavarande anslaget ej behöfde öfverskridas, hemställer
dock Utskottet på skäl, som af statsråds-protokollet (bil. N:o 4, pag.
100) synes, eller att det hittillsvarande anslaget befunnits otillräckligt,
att anslaget till durschmarschkostnader må till 30,000
kronor förhöjas. “
vid 18:de punkten (angående ökadt anslag för navigationsskolorna) af
Herr J. Rundbäck, hvilken yrkade, att Utskottet skulle hemställa:
“att Riksdagen — jemte uttalande af den åsigt, att undervisningen
för maskinist- och lokomotivförare-elever lämpligast bör från navigationsskolorna
afskiljas och i stället anordnas vid de tekniska läroverken — må,
med afdrag af dels de arfvoclesbelopp, som i staterna äro beräknade för bemalde
elevers undervisning, inskrifning och pröfning m. in., tillhopa 11,400
kronor, dels ock i följd deraf af anslaget till instrument, möblers underhåll,
ved och ljus m. in. vid de tre läroverk, der förr berörda undervisning
är afsedd att meddelas, eller 1,450 kronor, Kong]. Majts förevarande nådiga
framställning i öfrig! bifalla och alltså anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart till 82,400 kronor förhöjas.“
vid
af Herr Låss Olof Larsson.
vid 2Leta punkten (angående anslag till fartygsmateriel) i afseende å
den i denna punkt intagna motivering: af Herrar E. af Klint, L. Not'' den felt,
G. Petre, Grefve S. Lagerberg och P. J. F. von Strokirch.
vid 22:dra punkten (angående anslag till kanoner m. m.) af Herrar E.
af Klint, Friherre F. rån Essen, L. Norden/eif G. Petre, F. Heder stjerna,
Grefve L. af Ugglas, Grefve S. Lagerberg och P. J. F. von Strokirch.
Herr G. Ekman har ej i behandlingen af denna punkt deltagit.
24
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 4$.
vid 23:dje punkten (angående anslag till kasernbyggnadsarbeten) af
Herrar E. Key, Liss Olof Larsson, F. 0. Rörnfeldt, Ola Bosson Olsson,
Jonas Andersson, J. E. Johansson i Fornebyn, Sven Nilsson i Efveröd,
Gustaf Jonsson.
Herrar Grefve C. Beck-Friis och Grefve G. Sparre hafva begärt fa
antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af 9:de—25:te punkterna af
förevarande utlåtande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
25
Litt. A.
Förslag till stat för Sjöförsvars-departementets kansli- och
kommando-expeditioner.
Summa.
Kansli-expeditionen:
1 Expeditionschef.........• . . . 7 000-
1 Kanslisekreterere.......... 4 200-
j Arfvode till densamme för handläggande af en
del sådana göromål, som i andra Stats- departementsexpeditioner tillhör byråchef . 1,000: — ^ 9f)n.
1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göro- mål inom expeditionen........... 4 200-
1 Vaktmästare.......... 750-
Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente . . 2,500: —
19,650
Kommando-expeditionen:
1 Expeditionschef, (uppbär aflöning å annan stat).....
jf ;Tjenstgörande officerare i mån af behof (dito dito).........
—
—
1 Vaktmästare........
750
20,400
=
—
Öfvergångsstat:
1 Expeditionschef..........
7,000
1 Expeditionssekreterare, vakant; lönen uppbäres såsom arfvode afen
tills vidare tillförordnad Kanslisekreterare.........
4,500
_
1 Protokollssekreterare......
8,500
1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom
expeditionen.........
4,200
1,500
2 Vaktmästare å 750 kronor.....
Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente.......
1,300
—
=
22,000
—
Bill. till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami 1 Afd. 9 Häft.
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Litt. B.
Förslag till stat för Marinförvaltningen, att tillämpas från och med
år 1878.
Tjenst-
Miss-
Lön.
görings-
räknings-
Summa.
pennin-
pennin-
Militärafdelningen.
gar.
gar.
Chef: 1 officer vid Kong!, flottan med
flaggman- eller kommendörsgrad . . .
—
Ingeniörafdelningen.
Chef: Öfverdirektören vid Mariningeniör-
staten...................
—
—
—
—
Ingeniörer.................
—
Civilafdelmngen.
i
Chefen...................
4,400
2,000
—
6,400)
1 tjensteman af 2:a graden (kamererare)
3,000
1,500
4,500
1 d:o af l:a graden (kassör och
bokhållare)...............
1,800
1,200
500
3,500
2 d:o d:o (revisorer och bokhållare; nu
1 kammarförvandt och 1 bokhållare)
hvardera .................
1.800
1,200
—
6,000
(1 kammarskrifvare, indrages)......
—
—
Kansliet.
il tjensteman af 2:a graden (sekreterare,
1 tillika advokatfiskal i Förvaltningen och
vid Stockholms station).........
3,000
1,500
4,500
1 d:o af l:a graden (notarie)......
1,800
1,200
_
3,000
1 d:o d:o (registrator och aktuarie) . . .
1,800
1,200
—
3.000
(1 kanslist, indrages)...........
Till vikariatsersättningar, renskrifning,
flitpenningar och tillfälliga biträden . .
5,000
1 förste vaktmästare...........
800
300
_
1,100
2 vaktmästare, hvardera.........
500
300
—
1,600 *
Summa
—
—
38,600
Åtnjuta aflöning!
å andra stater, i
o , 1
Efter 5 ar kan,''
lönen höjas med
600 kronor, i
Efter 5 år kan
lönen höjas med
500 kronor och
efter 10 år med
ytterligare 500
kronor.
! Efter 5 år kan
100 kronor.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
27
Litt. C.
Förslag till stat för Navigationsskolorna i riket.
Tjenstgö-
Arfvode!!
Fast lön.
ringspen-
med flera
Summa.
ningar.
anslag.
1 Inspektör......•..................... . . .
1,000
1,000
2 Föreståndare, tillika öfverlärare vid navigationsafdeln., hvardera
1,800
—
1,200
—
— —
—
6,000
—
7 D:o d:o d:o
1,800
—
700
—
- -
__
17,500
_
6 Lärare vid navigationsafdelningen ............ d:o
- -
—
- -
1,800
—
10,800
—
10 1 ):o vid d:o ............ d:o
- -
—
-----
—
1,500
__
15,000
_
2 D:o vid maskinistafdeln.,för ångfartygsbefälh.-elever d:o
- -
—
- -
—
1,000
_
2,000
—
7 D:o vid d:o för d:o d:o
--
_
___ _
_
800
__
5,600
_
3 D:o vid d:o för maskinist-elever.....d:o
___ _
____
_ _
__
1,500
_
4,500
__
2 D:o vid d:o för undervisning i matematikd:o
---
—
- -
—
1,800
_
3,600
—
1 D:o vid d:o för d:o .....
----
—
- ----
—
1,500
_
1,500
—
1 D:o i skeppsbyggeri.......................
---
—
3,000
_
3,000
—
Till undervisningsmateriel samt ersättning för handledning vid
elevernas inom skeppsbyggeriafdelningen praktiska öfningar . .
- -
—
—- -
—
1.300
_
1,300
-|
Till undervisnings meddelande åt lokomotivförare-elever vid navi-
gationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt er-
sättning tills vidare med 100 kronor årligen till hvardera af
föreståndarne vidjTnämnda skolor för besväret med lokomotiv-
förare-elevers inskrifning, pröfning m. m.............
—
___
—
1,800
_
1,800
—
Till instruments, kartors, böckers och möblers underhåll och för-
ökande, äfvensom till reparationer, ved, ljus, m. m.......
- -
__
- -
__
9,450
_
9,450
—
Till ålderstillägg åt samtlige dertill berättigade öfverlärare och
lärare, förslagsvis . . .........................
- -
—
---
—
11,750
—
Till Kongl. Maj:ts disposition.....................
—
—
—
—
450
i
Summa
95,250
-1
Anm. För löntagare, hvllkens aflöning är delad i lön och tjenstgöringspenningar, kan lönen efter 5 år höjas med 500
ronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För lärare vid navigationsafdelning kan arfvodet höjas efter 5 år med 250
ronor och efter 10 år med ytterligare 250 kronor; dock att denna förhöjning för läraren i skeppsbyggeri utgår hvardera gången
ed 500 kronor. Tiden för tillträde af ålderstillägg räknas från och med kalenderåret näst efter det, under hvilket den stadgade
enståldern blifvit uppnådd.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Litt. D.
Förslag till stat för Nautisk-meteorologiska byrån.
Lön åt föreståndaren 4,000 kronor jemte 1,000 kronor tjenst
göringspenningar.
......................kronor
med förmån derjemte för honom att, efter Kongl. Maj‘:ts
pröfning, komma i åtnjutande af ålderstillägg till lönen
efter fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret
näst efter det han blifvit till tjensten utnämnd,
af 500 kronor och efter tio års tjenstgöring af ytterligare
500 kronor.
Till arfvoden åt ombud, premier, gratifikationer, ljus, ved och
skrifmaterialier m. fl. behof vid byrån ........... ,,
5,000.
4,000.
Tillsammans kronor 9,000.
30
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Litt.
Riksstatens Femte
1877 års riksstat anslår:
Sgr
Tpt
Penningar.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
!
Kronor.
ö.
Kionor.
ö.
Kronor.
Ö.
15,000
15,000
19.050
...
—
19,050
—
750
—
—
—
750
__
28,400
28,400
63,200
-
—
—
63,200
=|
1,201,484
1,201,484
21,650
—
—
21,650
89,000
89,000
138,200
138,200
| 1,513,534
-
—
-
1,513,534
-
SjölorsvarsDeparteinentet
och
Departementschefen......................................................
Departementets kansli-expedition 1 r.
Departementets kommando-expedition f samman oias
Departementets kansli- och kommando-expeditioner..
Förvaltningen af sjöärendena uppföres under förMarinförvaltningen:
Nuvarande
anslag för Förvaltningen af sjöärendena
Tillkommer i följd af verkets ombildning och löne
-
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater .....................
Ålderstillägg, förslagsanslag:
Nuvarande anslags belopp ......................................
Tillkommer förhöjning i följd af Förvaltningens af
Beklädnad åt matroser och skeppsgossar, reservaBeklädnad
åt båtsmans- samt eldare- och handtverksslag,
högst
Beklädnad för sjömans- och skeppsgosse-corpserna,
Nuvarande anslag tillhopa .....................................
Tillkommer förhöjning ...........................................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
31
E.
Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riksstat:
Indelt ränta
och
Penningar.
ersättning för
indragna räntor.
Summa.
Förslagsanslag.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
departementet.
öfverstyrelsen.
15,000
______
15,000
under titel:
19,800
19,800
ändrad rubrik:
............................................................. 28,400: —
reglering ................................................. 10,200: —
38,600
~
----
38,600
_
ce
OQ
*-s
73,400
—
—
—
73,400
-
personal.
...................................................................................
1,201,484
1,201,484
................................................................ 21,650: —
sjöärendena ombildning .......................... 3,350: _
25,000
25,000
tionsanslag j
kompanierna; förslagsan- j sammanföras under titel:
förslagsanslag, högst:
............................................................... 227,200: —
........................................................ 54,800: —
282,000
—
— —
—
282,000
—
Transport
1,581,884
-
— —
-
1,581,884
—
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
1877 års Riksstat anslår:
Indelt ränta
och
Penningar.
ersättning för
indragna räntor.
Summa.
Förslagsanslag.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Tpt
1,513,534
—
— —
—
1,513,534
—
452,450
—
— —
—
452,450
—
_ _
—
81,053
98
81,053
98
24,000
24,000
Sgr
1,926,784
—
81,053|98
2,007,837
98
1,078,800
-
1,078,800
Sgr
1,078,800
—
— —-
1,078,800
—
550,000
•
550,000
36,320
36,320
60,000
60,000
15,000
—
— —
15,000
—
20,000
_
—
20,000
39,000
39,000
19,175
—
- -
—
19,175
—
15,000
—
- -
—
15,000
—
35,807
02
---
—
35,807
02
15,000
—
15,000
i
Sgr
805,302
02
—
—
805,302
02
Tpt
3,874,086|02
| 81,053
98
j 3,955,140
—
Natura underhåll, förslagsanslag................................
Båtsmansindelningen ...................................................
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län
Värnpligtiges öfningar, förslagsanslag, (nytt).
Detta anslag, beroende dels på Stats-Utskottets och
till det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp............
Flottans
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag
Diverse
Flottans öfningar, reservationsanslag...........................
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan: Oförändradt enligt 1877 års riksstat
Skeppsgosseskolan: Nuvarande anslag .....................
Tillkommer: Arfvode för en lärare 1,000 kronor ocl
trumslagare 2,500 ................................................
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utDurchmarsch-kostnader,
reservationsanslag:
Nuvarande anslags belopp .......................................
Tillkommer förhöjning .............................................
För sjukvård ..............................................................
För diverse behof.........................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Nuvarande
anslag............... .....................................
Afgår för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ...
Extra utgifter:
Nuvarande anslag......................................................
Afgår: De från detta anslag hittills anvisade metrumslagare
.....................................................
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
33
Förslag till blifvande Riksstat:
anslagna räntor, förslagsanslag..............
dels på Särskilda Utskottets pröfning,
materiel.
anslag.
...................................... 5,280: -
för inöfvande af hornblåsare och
.................................................. 3,5iii): -
reservationsanslag.....................................
ländsk tjenst eller kommendering utrikes
anslag :
del för inöfvande af hornblåsare och
Transport
uppföres här
Penningar.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor
Förslagsanslag.
Summa.
Kronor.
1,581,884
452,450
24.000
45.000
1 Ö.
i-
Kronor.
81,053
Ö.
98
Kronor.
1,581,884
452,450
81,053
24.000
45.000
Ö. 1
98
Sgr
2,029,934
—
81,053
98
2,110,987
98
1,078,800
_
1,078,800
Sgr
1,078,800
—
—
1,078,800
i
550,000
550,000
!
1
1
1
_1
31,040: —
- 8,780: —
39,820
39,820
_1
60,000
—
---
—
60,000
—
15,000
—
- -
—
15,000
—
20,000: —
10,000: —
30,000
—
- -
_
30,000
___
39,000
—
—
39,000
—
19,175
—
—
19,175
__1
15,000
—
—
—
15,000
—
35,807: 02
200: —
35,607
02
— —
—
35,607
02
15,000: —
2,500: —
12,500
—
- -
_
12,500
_
Sgr |
816,102,02)
—
816,102102
Transport
3,998,236;02|
81,053,98
4,079,290)
—
Bill. till Riksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.
5
34
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.
1877
års Riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
3,874,086
02
81,053
98
3,955,140
—
Han
-
800,000 —
460-
800,460 —
7 5,800,-—
]
j___L
Sgr| ‘875,800!-;
S:a 4,749,886;02|
75,800
460|—j 876,260
81,51398 4,831,400
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
Penningar: Nuvarande anslag .................................
Tillkommer: förhöjning för uppnående af enahanda
titeln “Fyr- och båkmedel“ blifvit beräknad, eller
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
Undervisningsanstalter för sjöfart:
Nuvarande anslag....................................................
Tillkommer i följd af ny stat för navigationskolorna
Nautisk-meteorologiska byrån (nytt) ...........................
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.
35
Förslag till blifvande Riksstat:
Penningar.
Indelt ränta och
ersättning för
indragna räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
•
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Transport
3,998,236
02
81,053
98
4,079,290
—
(teln.
reservationsanslag:
....................................... 800,000: —
belopp, hvartill inkomst-
....................................... 200,000:— 1,000,000: —
oförändradt enligt 1877 års riksstat ... 460: —
1,000,000
460
1,000,460
j
i
.................................................................. 75,800: —
i riket ...................................................... 19,450: —
95,250
9,000
—
__
95,250
9,000
—
Sgr
1,104,250
460!—
1,104,710
—
Summa
5,102,486
02
81,513)98
5,184,000
—
36
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.
lätt, F.
Extra ordinarie anslag under riksstatens Femte hufvudtitel.
Kronor.
öre.
För tillämpning af den nya lönestaten för departemen-
tets kansli- och kommando-expeditioner.........
2,200
—
Till fartygs-materiel..............
1,700,000
500.000
100.000
Till artillerimateriel................
Till minväsendet................
—
Till fortsättande och afsilning af dockbyggnaden vid
.
galérvarfvet i Stockholm...........
100,000
Till diverse byggnadsarbeten i Stockholm och Karlskrona
(fyllnadsanslag)...................
70,000
—
Summa j
2,472,200
—
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1877.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1877:47 Skrifvelse, angående reglering af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel. s. 1 i texten