Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna, under Riksstatens Fem,te hufvudtitel.

1877-02-27 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:18, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna, under Riksstatens Fem,te hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

1

N:0 18.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Febr. 1877, kl. 7 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna, under Riksstatens

Fem,te hufvudtitel.

(lista U. A.)

Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln eller anslagen för

Sjöförsvaret, vid innevarande riksmöte ifrågakomma förändringar får Utskottet

här nedan afgifva yttrande.

Kansli- och Kommando-expeditionerna.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att de i gällande riksstat uppförda

anslag: till kansli-expeditionen 19,050 kronor och till kommando-expeditionen

750 kronor måtte sammanföras till ett anslag å 19,800 kronor under titel

Departementets kansli- och kommando-expeditioner; hemställande Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

må vinna Riksdagens bifall.

2:o. För tillämpning under år 1878 af den statsråds-protokollet för

den 8 sistlidne Januari bilagde stat för ifrågavarande expeditioner har Kongl.

Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte för berörda år anvisa ett belopp af

2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor lcomme att utgå endast i den mån

hinder för genomförande af den utaf Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade

förändrade regleringen af tjensterna inom kansli-expeditionen förefinnas; och

Bil. till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 9 Käft. 1

Angående

sammanförande

af anslagen

Ull

Kansli- och

Kommandoexpeditionerna.

Angående

anslag för

tillämpning

af expedilionernas

nya stat.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

Förvaltningens

af sjöärendena

ombildning.

då omförmälda stat, hvilken finnes härhes (Lätt. A.) bilagd, öfverensstämmer

med hvad för innevarande år är af Riksdagen beviljadt, tillstyrker

Utskottet,

att det äskade anslagsbeloppet, 2,200 kronor, må för år

1878 på extra stat af Riksdagen anvisas.

Förvaltningen af sjöärendena.

3:o. Yid 1871 års riksdag framlade Kongl. Maj:t förslag till ombildning

af Förvaltningen af sjöärendena, men detta förslag vann icke

Riksdagens bifall. Efter det sedermera inom Sjöförsvars-departementet blifva

utarbetadt förslag till grunder för ombildning af nämnda förvaltning samt

löneregleringskomitéen till behandling förehaft frågan om detta embetsverks

organisation och löneförhållanden och utlåtande deröfver meddelat, har Kongl.

Maj:t nu ånyo till Riksdagen afgifvit förslag till ombildning af Förvaltningen

af sjöärendena.

Enligt detta förslag skulle de göromål, som för närvarande äro uppdragna

åt Förvaltningen af sjöärendena samt varfs- och konstruktionsbyråarne,

äfvensom de militärbyrån åliggande ärenden, som äro af ekonomisk

natur, öfverlemnas åt uMarinförvaltningen“, bestående af följande tre, hvar

och en under sin chef stälda afdelningar, nemligen:

Militär af''delningen, under chefskap af en dertill i nåder förordnad

officer vid Kongl. flottan af flaggmans eller kommendörs grad,

Ingeniör af delningen, under chefskap af öfverdirektören vid Mariningeniörstaten,

samt

Civila-f delningen, under chefskap af en dertill utnämnd öfverkommissarie

I öfrigt skulle, bland annat, stadgas,

att å dessa afdelningar skulle tjenstgöra:

å militärafdelningen: tre officerare (hvaraf minst en af regementsofficers

grad), hvilka efter förslag af chefen för afdelningen skulle dertill

i kommandoväg förordnas;

å ingeniörafdelningen: de i öfverdirektörens vid Mariningeniörstaten

expedition anstälde ingeniörer;

å civilafdelningen: den personal, som i faststäld stat bestämdes;

att Marinförvaltningen skulle biträdas af ett för alla afdelningarna

gemensamt kansli, med det antal tjensteman, som i faststäld stat kunde varda

bestämdt;

att af förekommande ärenden borde tillhöra: militärafdelningen de

ärenden, som för närvarande handläggas af militärledamöterne i Förvaltningen

af sjöärendena, varfsbyrån samt de nu varande militärbyrån tillkom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18. 3

mande ekonomiska ärenden, hvilka samtliga skulle sålunda fördelas bland

de å afdelningen tjenstgörande officerarne, att en af dem ansvarade för

de ärenden, som rörde artilleri, handvapen och ammunition, en för de frågor,

som rörde minväsendet, samt en för öfriga afdelningen tillhörande

frågor;

ingeniörafdelningen de ärenden, som nu ålåge öfverdirektören vid

Mariningeniörstaten såsom ledamot af Förvaltningen af sjöärendena samt

den nuvarande konstruktionsbyrån;

civilafdelningen de ärenden, som för närvarande tillhörde Förvaltningens

civilledamot och dess kammarkontor;

att förekommande ärenden skulle afgöras antingen i Marinförvaltningens

plenum, som utgjordes af cheferne i samtliga afdelningarna, eller ock

å afdelning, vare sig af afdelningschef omedelbart, eller efter rådplägning

med en eller flere af öfrige afdelningars chefer eller med Chefen för flottans

militärpersonal, eller annan sakkunnig person;

att följande ärenden skulle å afdelning afgöras, nemligen:

förslag om ändringar å fartyg och byggnader m. m., rörande hvilka

förslag beslut icke enligt gällande föreskrifter finge af vederbörande

stationsmyndigheter fattas och derest ändringarna icke

innefattade sådan väsentlig afvikelse från af Kong!. Maj:t faststäld

ritning eller modell, att de funnos böra Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning underställas eller faststäldt kostnadsförslag derigenom

väsentligen öfverskredes;

fastställelse å detaljritningar, grundade å hufvudritning, som blifvit af

Kongl. Maj:t godkänd;

åtgärder, som erfordrades till verkställande af sådana beslut, hvarom

nådig föreskrift blifvit lemnad, eller som grundade sig på

Marinförvaltningens i plenum fattade beslut, hvaribland anordning,

kontroll och redovisning af medel, som blifvit för visst

ändamål anvisade, äfvensom öfvervakandet af en likformig tilllämpning

af de för flottans stationer och tjensten i öfrigt gällande

gemensamma föreskrifter;

att öfriga ärenden skulle afgöras i plenum;

att, derest i plenum förekommande ärende vore af militäriskt-ekonomisk

natur, Chefen för flottans militärpersonal skulle i öfverläggningen

och beslutet deltaga;

att vid ärendes behandling i plenum, dervid ordet fördes af den till

rangen främste ledamoten, beslut skulle fattas i enlighet med de

flesta rösterna, samt i händelse af lika röstetal vid de tillfällen, då

Chefen för flottans militärpersonal vore närvarande, i enlighet med

ordförandens mening;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:e 18.

att, då å afdelning förekommande ärende jemväl rörde en eller båda

de öfriga afdelningarna, deras chefer och, derest detsamma vore af

militäriskt-teknisk natur och berörde personalens tjenstbarhet, Chefen

för flottans militärpersonal skulle i handläggningen deltaga; och

att, om i afseende å ärende, som finge å afdelning afgöras, annan sakkunnig

person lydande, under Sjöförsvars-departementet, än embetseller

tjensteman i Marinförvaltningen eller Chefen för flottans militärpersonal

ansåges böra i behandlingen deltaga, Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

skulle ega sådan person tillkalla.

För genomförande af Förvaltningens af sjöärendena ombildning pa

dessa grunder har Kongl. Majit nu föreslagit Riksdagen att godkänna härhos

(Litt. B) bilagda stat för Marinförvaltningen med de i statsråds-protokollet

intagna bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande,

att lända till efterrättelse från och med år 1878 samt att i följd deraf

det i gällande riksstat under titeln “Förvaltningen af sjöärendena11 uppförda

ordinarie anslag, 28,400 kronor, under förändrad titel: Marin förvaltningen

måtte förhöjas till 38,600 kronor.

Beträffande de allmänna grunderna för tillämpningen af den föreslagna

staten för Marinförvaltningens civile embets- och tjensteman samt betjente

och vilkoren för åtnjutande af de nya löneförmånerna, har Kongl. Maj:t ansett

böra föreskrifvas:

att embets- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af Marinförvaltningen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; äfvensom, om i en framtid

verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ejjängre

kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande

af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen

sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i Marinförvaltningen icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i Marinförvaltningen; dock att tjensteman, som vid den nya, löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom Förvaltningen, ma densamma

”bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring en i Förvaltningen

hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar fa uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, egen uppbära

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Ilek lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under

ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som

för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom Marinförvaltningen, densamma emot åtnjutande af

derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna bestrida, dock ej

längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra rnedgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än

fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst; dock att härvid icke må föras honom till last den tid

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter

ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans

tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd

af frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och 35 tjensteår, vara

förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Marinförvaltningen, der det tillkommer

denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande likväl den nuvarande kassören hos Förvaltningen

af sjöärendena, om han kommer att bibehålla enahanda befattning inom Marinförvaltningen,

vara berättigad att vid uppnådd pensionsålder komma i åtnjutande

af den pension, hvilken enligt nu gällande bestämmelser bör tillkomma

innehafvare af denna tjenst; samt

att semester må åtnjutas af tredje och andra gradens tjenstemän under

eu och en half månad samt af första gradens tjenstemän under en manad

årligen.

Fyra särskilda komitéer hafva under de sista tjugo åren afgifvit yttranden

och förslag i fråga om lämpligaste formen för sjöförsvarets ekono
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:« 18.

miska öfverstyrelse och äfven vederbörande myndigheter hafva vid fyrfaldiga

tillfällen utlåtit sig i detta ämne. Den mångsidiga utredning, som således

vid uppgörandet af det nu föreliggande förslaget varit tillgänglig, synes Utskottet

berättiga till den förhoppning, att detta förslag skall i tillämpningen

för eu längre framtid finnas motsvara sitt ändamål, så att ej ytterligare förändringar

och jemkningar strax ånyo må vara behöfliga. Yid sådant förhållande

och då Utskottet vid granskning af den framlagda personal- och

utgiftsstaten jemte de för dess tillämpning föreslagna vilkor ej haft något

att anmärka, hemställer Utskottet,

att för genomförande af Förvaltningens af sjöärendena

ombildning på ofvan angifna grunder Riksdagen måtte

godkänna härhos (Litt. B) bilagda stat för Marinförvaltningen

med de bestämmelser och vilkor för de nya löneförmånernas

åtnjutande, hvilka här ofvan finnas intagna,

att lända till efterrättelse från och med år 1878 samt att

i följd deraf det i gällande riksstat under titeln ”Förvaltningen

af sjöärendena” uppförda ordinarie anslag 28,400

kronor må under förändrad titel Marinförvaltningen förhöjas

till 38,G00 kronor.

Aflöning för flottans corgser och stater.

Angåe nät

ändringar i

officerscorpsens

i iflöningsstater.

4:o. Vid detta anslag har Kongl. Maj:t i främsta rummet föreslagit

Riksdagen att medgifva,

dels att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den nya lönestaten

och icke, på grund af gällande föreskrifter, är berättigad till dagaflöning,

må, under den tid han ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet,

ega uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt stat under

verklig tjenstgöring i land åtnjutes;

dels att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepot

eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller

enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest

han icke å gammal lönestat qvarstår, uppbära inqvarteringsbidrag med

ett efter år räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor

vid Stockholms station;

dels ock att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande år

uppförda anslag till aflöning för flottans corpser och stater dertill lemnar

tillgång, få ifrågavarande löntagare från samma års början tillgodoräknas.

I fråga om de förhållanden, hvilka ansetts redan nu nödvändiggöra

tillägg till de vid nästlidet års riksdag faststälda aflöningsstaterna för sjö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

försvarets militära corpser och stater, tillåter sig Utskottet hänvisa till den

i statsrådsprotokollet (Bil. Klo 4 pag. 91—96) derför lemnade redogörelse.

De der påpekade missförhållanden, hvilkas afhjelpande med de nu föreslagna^

tilläggen i aflöningsstaten afses, äro otvifvelaktigt af beskaffenhet,

att, så länge de fortfara, den nya statens allmännare tillämpning ej kan

vara att emotse; och då det vore högeligen önskvärd!, att enhet i flottans

aflöningsförhållanden en gång kunde åvägabringas, så att de på senare tiden

alltjemt framträdande anspråken på ändringar och jemkningar i dessa stater

och i vilkoren för deras tillämpning kunde för framtiden upphöra, torde

Riksdagen ej böra undandraga sig att, för att möjliggöra ernåendet af detta

mål, anvisa de nu äskade jemförelsevis mindre betydliga anslagsförhöjningarne;

hemställande af dessa skäl Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

Riksdagen, under uttalande af den förväntan, att

vidare ändringar eller tillägg uti ifrågavarande aflöningsstater

ej må ifrågakomma, måtte medgifva,

a) att officer vid Kongl. flottan, som ingått å den

nya lönestaten och icke, på grund af gällande föreskrifter,

är berättigad till dagaflöning, må, under den tid han

ej är i åtnjutande af semester eller tjenstledighet, ega

uppbära dagaflöning till hälften af det belopp, som enligt

stat under verklig tjenstgöring i land åtnjutes;

b) att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans

militärdepot eller varf kommenderad och icke åtnjuter

fri bostad i kronans hus eller enligt gällande stat är

berättigad till ersättning derför i penningar, må, derest

han icke å gammal lönestat qvarstår, uppbära inqvarteringsbidrag

med ett efter år räknadt belopp af 300 kronor

vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms station;

och

cj att dessa förmåner må, i den mån det för innevarande

år uppförda anslag till aflöning för flottans

corpser och stater dertill lemnar tillgång, få ifrågavarande

löntagare från samma års början tillgodoräknas.

5:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 34) har Herr Angående

G. Lindmark af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del frLa

besluta, att de officerare af Kongl. flottan, som, med anledning af sistlidna tillägg för

års lönereglering, förklarat sig vilja qvarstå vid sina år 1876 innehafvande flottar1 p.å.

aflöningsförmåner, skulle ega att uppbära det i nämnda aflöningsförmåner ^avstående

enligt 1876 års stat ingående dyrtidstillägg, så länge de qvarstode å gam- °^cerare
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

mal stat; samt att, för den händelse det för i år beviljade anslaget för “aflöning

till flottans corpser och stater“ icke skulle lemna full tillgång härtill,

Riksdagen ville anvisa> nödiga medel för bestridande af nämnda aflönmgsförmån

så väl för innevarande som nästkommande år.

Utskottet, som å denna motion fått mottaga remiss, har tagit kännedom

om de förhållanden, hvilka motionären till stöd för sitt förslag åberopat; men

enär å ena sidan dyrtidstilläggen endast varit för ett år i sender anvisade

och således de ifrågavarande löntagarne icke kunnat ega någon som helst

rätt att dem bibehålla, samt å andra sidan ett vidare beviljande af dylika

tillägg uppenbarligen skulle motverka den nya aflöningsstatens allmännare

tillämpning och således bidraga till for lvu ron af den herskande oiedan i

flottans aflöningsförhållanden, hemställer Utskottet,

att Herr Lindmarks förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

chefer.

Angående 6:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att utöfver det antal kompani
inqvarte-

chefer vid sjömanscorpsen, som enligt faststäld stat åtnjuter inqvarteringsninffiiftvå

bidrag, två kompanichefer vid samma corps, en vfö Karlskrona och en vid

nyäkompani- Stockholms station, måtte i staten uppföras till erhållande af inqvartenngsbidrag

med det i sadant afseende faststälda belopp af 400 kronor vid den

förra och 500 kronor vid den senare stationen; och då desse två sedermera

tillkomne kompanichefer böra komma i åtnjutande af enahanda löneförmåner,

som deras vederlikar vid förra riksdagen erhöllo, tillstyrker Utskottet,.

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Angående 7:0. På det skeppgossarnes antal, nu utgörande 280? måtte kunna

tillökning i höjas till 400, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det för aflöning åt sleeppsZtZLlfl

gossecorpsen å stat anvisade belopp måtte ökas med 949 kronor. #

corpsen. Uti det vid nästlidet års riksdag framlagda memorial angående sjö
försvarets

ordnande antydde Chefen för Sjöförsvars-departementet att skeppsgossecorpsen

med dess nuvarande styrka icke kunde lemna tillräckligt antal

rekryter för att hålla både matros- samt handtverks- och eldarekompanierna

vid den nummerstyrka, att ersättning kunde anses hafva vunnits föi redan

'' varande och framdeles uppkommande båtsmansvakanser i Blekinge och Södra

Möre; och redan i den nådiga framställningen till 1875 års riksdag angående

’ ordnandet af flottans personal beräknades antalet skeppsgossar böra

utgöra 400. Vid sådant förhållande och då Kongl. Maj:t ansett åtgärder

för verkställighet af den erforderliga tillökningen i skeppsgossecorpsen utan

uppskof böra ega rum, tillstyrker Utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

9

att, med bifall till förevarande nådiga framställning, det

för aflöning åt skeppsgossecorpsen i stat anvisade belopp

må med 949 kronor förhöjas.

8:o. För bildande af en Kong!, flottans reserv har Kongl. Maj:t

föreslagit, att de kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter äfvensom de underofficerare

och lista klassens sjömän vid Kongl. flottan, som innan fylda 40

år

uppnått nämnda ålder, måtte, mot förbindelse att intill 65 års ålder vid

inträffande krig eller större rustningar, då så påfordrades, inträda i tjenstgöring

vid flottan och att intill 40 år inställa sig till förnyade öfningar

under sammanlagdt minst 30 dagar inom loppet af hvarje fem-års-period i

enlighet med de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t kunde varda

meddelade, ega rätt att, från och med 55 års ålder under sin återstående

lifstid uppbära pension: officer och underofficer till enahanda belopp, hvartill

fyllnadspension vore för löntagare af samma grad och klass vid Kongl.

flottan, vid enahanda ålder, bestämd, samt rista klassens sjöman med belopp,

som skolat honom tillkomma, derest han i tjenst vid Kongl. flottan

qvarstått; med rättighet derjemte för en hvar officer och underofficer att,

genom erläggande af stadgade bidrag till amiralitetskrigsmanskassan under

den tid, han sålunda tillhörde Kongl. flottans reserv, grundlägga rätt att

vid 55 års ålder bekomma jemväl den pension, hvartill löntagare af samma

grad och klass vid Kongl. flottan vore berättigad ur nämnde kassa erhålla;

dock att tillökning i Kongl. flottans reserv på sålunda angifven grund icke

måtte, utan Riksdagens medgifvande, ega rum, för så vidt antalet derigenom

skulle komma att öfverstiga 100 officerare, 200 underofficerare och 300

lista klassens sjömän; och

att sålunda Kongl. flottans reserv tillhörande officer, underofficer och

rista klassens sjöman skulle under tiden för öfningarnes genomgående ega

uppbära: officer dagaflöning samt underofficer och rista klassens sjöman

dagaflöning, beklädnadsersättning och portion in natura, allt i enlighet med

hvad för hans vederlike vid Kongl. flottan vore bestämdt; och att, till bestridande

af kostnaderna härför, utaf anslaget till aflöning för flottans corpser

och stater måtte utgå ett belopp, som för närvarande bestämdes till högst

5,000 kronor årligen.

Pensionsrättens inträdande vid så tidig ålder som 55 år'' synes innebära

en nog stor fördel i förhållande till de förpligtelser, som skulle reservens

personal åligga, hvarförutan flottans nuvarande reserv, bestående af

Kongl. flottans permanenta reservstat, Kongl. Maj:ts flottas nya reservstat

och indragningsstaten, eller ett antal af 71 officerare, torde inom denna

Bih. till mUd, Brok 1877. i Sand, 1 Afä. 9 Uäft. 2

Angående

åtgärder för

beredande al

en Kongl.

flottans

resen-.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

medel för

genomförande

af flottans

lönereglering.

Angående

ålderstillägg

''för Marinförvaltningenspersonal.

grad kunna anses för den närmaste framtiden fullt motsvara behofvet. Yid

sådant förhållande och då frågan om den ifrågasatta reservstatens rätt till

pension från amiralitetskrigsmanskassan ej lärer kunna anses fullt utredd,

då kassans delegare deröfver ej blifvit hörde, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående vidtagande

af åtgärder för bildande af Kongl. flottans reserv

för närvarande icke må vinna Riksdagens^bifall.

9:0. I fråga om beredande af tillgångar för löneregleringens genomförande

har Kongl. Maj:t föreslagit, att utöfver de afgifter från vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län till

belopp af 75,000 kronor, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats

till genomförande af då godkänd lönereglering, öfriga efter ingången af år

1878 inflytande dylika afgifter jemväl måtte få användas för enahanda ändamål

samt till bestridande af ofvan under denna anslagstitel omförmälda nya

behof.

Med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag. 100

och 101) rörande denna fråga innehåller, får Utskottet, som anser frågan

om anvisande af särskilda medel för löneregleringens genomförande böra

till den nu föreliggande statsregleringen inskränkas, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att utöfver de afgifter

från vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags

beslut anvisats till genomförande af då godkänd

lönereglering, jemväl öfriga efter ingången af år 1878

inflytande dylika afgifter må få för löneregleringens behof

under samma år användas.

Ålderstillägg.

10:o. Med afseende å Förvaltningens åt sjöärendena ifrågasatta ombildning

och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende

föreslagit, får Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets

i punkten 3 här ofvan gjorda hemställan, tillstyrka,

att förslagsanslaget till ålderstillägg må från 21,650 kronor

till 25,000 kronor förhöjas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

11

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt beklädnad åt bdtsmanssamt

eldare- och handtverkskompanierna.

1 I :o. Kong]. Maj:t har föreslagit att reservationsanslaget till beklädnad

åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor, samt förslagsanslaget till

beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna, 108,200

kronor, tillhopa utgörande 227,200 kronor, måtte sammanföras till ett lörslagsanslag

och under titel af beklädnad för sjömans- och slceppsgossecorpserna

upptagas till 282,000 kronor, eller med en förhöjning utöfver ofvanstående

summa af 54,800 kronor.

Att de ifrågavarande tvenne anslagens sammanförande till ett gemensamt

anslag för sjömans- och skeppsgossecorpsernas förseende med beklädnad

skall leda till väsentlig förenkling i afseende på medlens bokförande och

redovisning, synes Utskottet uppenbart, och den i statsrådsprotokollet (Bil.

Nio 4, pag. 104—107) lemnade utredning af kostnaderna för denna beklädnad

ådagalägger, att anslagssumman ej kan anses för högt tilltagen; men

då emellertid denna summa är beräknad för corpsernas fulla nummerstyrka

samt vakanser till ej obetydligt antal säkerligen ofta uppkomna, torde något

öfverskridande af anslaget ej böra förutsättas såsom behöfligt; hemställande

Utskottet,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att reservationsanslaget

till beklädnad åt matroser och skeppsgossar samt förslagsanslaget

till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och

handtverkskompanierna må sammanföras till ett förslagsanslag

och under titel ”beklädnad för sjömans-och skeppsgossecorpserna”

upptagas till belopp af högst 282,000

kronor.

Värnpligtiges öfninqar.

L2:o. Under förutsättning af Riksdagens godkännande af de utaf

Kongl. Maj:t föreslagna lagar om den allmänna värnpligten och om den tid

värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, har Kong]. Maj:t

föreslagit att Riksdagen måtte, för bestridande af kostnaderna för de värnpligtige

under öfningstiden, å femte hufvudtiteln uppföra, under rubriken

flottans personed och sist bland anslagen under samma rubrik, ett anslag

Angående

sammanförande

af beklädnadsanf

slagen för

sjömans- och

skeppsgossecorpserna.

Angående

anslag för

värnpligtiges

öfningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtskottetsQUtlåtande N:o 18.

under titeln Värnpligtiges öfning ar af förslagsanslags natur till belopp af

45,000 kronor.

Denna utgiftsfråga är af Riksdagen hänvisad till det Särskilda Utskott,

som för behandling af förrberörda lagförslag blifvit tillsatt, och Utskottet

torde framdeles, vid uppsättande af förslag till underdånig skrifvelse angående

regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln, få under förevarande

rubrik anteckna det beslut, som, uppå förenämnda Särskilda Utskotts framställning,

kan varda i ämnet af Riksdagen fattadt; hvilket Utskottet här

endast skolat

anmäla.

B åtsrnanshållet.

Angående

vackt fråga

om båtsmanshållets

indragning.

13:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 92) har Herr

A. P. Dunidson, med hvilken flere ledamöter af samma Kammare sig förenat,

föreslagit, att Riksdagen för sin del villo besluta och hos Kongl. Maj:t

i underdånighet anhålla, att, så snart vid båtsmanshållet någon ledighet inträffar,

ny rekrytering icke måtte företagas, utan nummer efter nummer

ställas tills vidare på vakans; och att de inflytande vakansafgifterna blefve

använda för ökande af matros-, eldare- och handtverkskompanierna till den

nummerstyrka, som erfordrades till bemanning af materielen och öfriga behof

för flottan i de delar stamtrupp dertill bör användas.

Sist församlade Riksdags Statsutskott hade uti afgifvet utlåtande (,N:o

19, pag. 3) öfver en då af samma motionär i enahanda syfte väckt motion

hemstält, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes

Kong]. Maj:t i nåder taga i öfvervägande, huruvida icke båtsmanshållet skulle

kunna i mån af inträffande afgång sättas på vakans. Frågan om aflåtande

af denna skrifvelse förföll dock i följd af Kamrarnes olika beslut. Utskottet

instämmer i allo i de skäl, på hvilka beinälda Utskotts ifrågavarande hemställan

var grundad; men då frågan om hela indelningsverkets afskaffande

nu står på dagordningen, och de vid innevarande riksdag i detta hänseende

väckta förslag äro på Särskild! Utskotts behandling .beroende, har det synts

Utskottet mindre lämpligt att nu i den af motionären angifna riktning tillstyrka

någon särskild åtgärd. Emellertid anser sig Utskottet böra påpeka,

hurusom den uti punkten 7 här ofvan tillstyrkta utvidgningen af skeppsgossecorpsen

torde i en ej aflägsen framtid" möjliggöra sjömamscorpsens

kompletterande till så stor styrka, att båtsmansinstitutionen kan undvaras;

hemställande alltså Utskottet,

att Ilerr A. P. Danielsons förevarande motion icke må

till någon särskild Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

13

Skeppsgosseskolan.

14:o. För beredande dels af tillgång till arfvode till ytterligare en

lärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona med 1,000 kronor, dels ock af

medel å detta anslag för inöfvande af hornblåsare och trumslagare, 2,500

kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget till nämnda skola måtte

med 3,500 kronor förhöjas; och då en tillökning i lärarnes antal torde vare

af behof påkallad, samt den andra anslagsposten är afsedd för ändamål,

hvilka förut blifvit tillgodosedda från hufvudtitelns anslag till extra utgifter,

deri Kongl. Maj:t nu föreslagit en motsvarande nedsättning, tillstyrker

Utskottet,

att, med bifall till förevarande|nådiga framställning, anslaget

till skeppsgosseskolan må med 3.500 kronor förhöjas.

Durchmarschkostnader.

15:o. I det härför afsedda anslag, 20,000 kronor, har Kongl. Maj:t

äskat förhöjning med 10,000 kronor.

Denna förhöjning synes (se statsrådsprotokollet N:o 4, pag. 109) icke

vara högre än behofvet kräfver, och Utskottet hemställer alltså,

att anslaget till durchmarschkostnader må till 30,000

kronor förhöjas.

Extra utgifter.

16:o. Under förutsättning af bifall till ofvan framstälda förslag om

förhöjning i anslaget till skeppsgosseskolan med det för hornblåsares och

trumslagares inöfvande erforderliga belopp, 2,500 kronor, har Kongl. Maj:t

föreslagit att anslaget till “Extra utgifter11, å hvilket medel för berörda ändamål

hittills anvisats, måtte; nedsättas med motsvarande belopp, eller från

15,000 till 12,500 kronor; och får under enahanda förutsättning Utskottet

hemställa,

att anslaget till extra utgifter må till 12,500 kronor

nedsättas.

Angående

öleadt anslag

till skeppsgossesTcolan.

Angående

förhöjning

i anslaget till

dwrchmarschkostnader.

Angående

nedsättning

i anslaget till

extra utgifter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

anslaget till

lots- och fyrinrättningen

m. in.

Angående

förhöjdt anslag

för navigationsskolorna.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

17:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker

Utskottet,

art det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

uppförda penningeanslag måtte upptagas

till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln “Fyroch

båkmedel" beräknats, eller 1,000,000 kronor, och

följaktligen anslaget med inberäknande af deri ingående

ränta utföras med 1,000,460 kronor, eller 200,000 kronor

högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna; samt att

de å inkomsttiteln “Fyr- och båkmedeD uppkommande

öfverskott måtte fä användas för de med berörda anslag

afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

18:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna den

vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för den 8 sistlidne December

fogade och jemväl härhos (Litt. C) bilagda stat för navigationsskolorna i riket,

med dervid fästadt vilkor, att föreståndare för navigationsskola skall, då han

uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt att

för tillämpning af ifrågavarande stat det under denna titel i riksstat upptagna

belopp, 75,800 kronor, måtte höjas till 95,250 kronor.''

Yid granskning af den fullständiga redogörelse för anordningen af

dessa undervisningsanstalter, som i åberopade statsrådsprotokoll (Bil. N:o 4,

pag 34 — 52) finnes meddelad, har Utskottet ej haft något att anmärka, och

Utskottet hemställer derföre,

att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende äskat och föreslagit, anslaget till “Undervisningsanstalter

för sjöfart11 må till 95,250 kronor förhöjas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

15

Nautisk-meteorologiska byrån.

L9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong], Maj:t föreslagit och under

åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. lST:o 4, pag. 59—73) i ämnet

meddelade utredning, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen, med godkännande af härhos (Litt. D.)

bilagd a förslag till stat för en nautisk-meteorologisk byrå,

måtte, under rubriken Handeln och näst efter anslaget

till “Undervisningsanstalter för sjöfart*, för ändamålet

uppföra ett~anslag af 9,000 kronor.

20:0. I afseende å öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag, deri förändring icke förekommit, tillstyrker Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som

vid nästlidna års riksdag bestämdes; dock att anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. må få jemkas

i den mån sådant för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma finnes erforderligt.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra

anslag äro följande nådiga framställningar gjorda.

2l:o. Till krigsfartygs-materiel har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande

af 2,000,000 kronor.

Hos nästlidet års Riksdag äskade Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg

ett anslag af 2,400,000 kronor. Vid det den nådiga propositionen

bilagda statsrådsprotokollet fans fogadt ett af chefen för Sjöförsvarsdepartementet

den 10 December 1875 i underdånighet afgifvet memorial, innefattande

redogörelse för de hufvudgrunder, på hvilka enligt hans åsigt ett

efter våra förhållanden och tillgångar lämpadt sjöförsvar borde hvila. Dessa

hufvudgrunder, hvilka tjena! till ledning vid beräknande af de anslagsbehof,

som då understäldes Riksdagens pröfning, afsågo, att flottans materiel inom

en tid af tolf år skulle kompletteras med 6 ramfartyg (å 4,000,000 kronor),

20 pansarbåtar (å 350,000 kronor), 4 minfartyg (å 580,000 kronor), 20

Angående

anslag för en

nautiskmeteorologisk

byrå.

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

Angående

anslag till

fartygsmateriél.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

anslag till

kanoner,

projektiler

och, lavetter.

opansrade kanonbåtar (å 400,000 kronor) och 5 öfningsfartyg (å 1,700,000

kronor), förutom chefsfartyg och minbåtar m. m. Riksdagen, som ansåg,

att dess pröfning af de sjöförsvaret rörande ärenden under dåvarande förhållanden

ej borde utsträckas utöfver den föreliggande statsregleringen och

således icke afse annat än att, jemte vidtagande af åtgärder för personalens

hållande i tjenstduglighet, till byggande af krigsfartyg anvisa medel till belopp,

som, utan att egna sig för påbörjande af större och dyrbarare fartygscerter,

kunde vara tillräckliga för fortsatt anskaffning af sådan sjökrigsmateriel,

hvars behöflighet och lämplighet för vårt land redan vunnit erkännande,

biföll endast i den mån Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att ett extra

anslag af 1,700,000 kronor för år 1877 anvisades till byggande af sådana

krigsfartyg, som kunde med denna anslagstillgång fullbordas. De skäl,

hvilka till stöd för detta Riksdagens beslut åberopades, qvarstå hufvudsakligen

oförändrade, och nu församlade Riksdag torde derför vidhålla förra

Riksdagens här ofvan angifna åsigter i afseende å bedömandet af frågan

om anskaffning af krigsfartygsmateriel. Ett bestämdt uttalande härutinnan

synes i sådan händelse så mycket snarare af omständigheterna påkalladt,

som, enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag. Ilo) framgår,

departementschefen afsett, att de förslag, som komme att utarbetas till vapnets

fortgående utveckling, skulle gå i samma rigtning, som i ofvan omförmälda

hufvudgrunder vore angifven.

Beträffande åter beloppet af det anslag, som nu må böra till byggande

af krigsfartyg anvisas, har detsamma synts Utskottet böra inskränkas till

hvad som vid sistlidne riksdag för ändamålet beviljades.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen, jemte'' förklarande, att Riksdagen, fortfarande

anser större och dyrbarare fartygscerter, än

som kunna med ett års anslag fullbordas, för närvarande

icke böra påbörjas, må till krigsfartygsmateriel anvisa för

år 1878 ett extra!! anslag af 1,700,000 kronor.

22:o. Enligt en i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag. 115) intagen

specifikation skulle de kanoner, projektiler och lavetter, som, utöfver redan

anskaffade eller bestälda, enligt faststälda bestyckningsplaner erfordrades

för flottans samtliga fartyg med inberäkning af de under byggnad varande

samt till sjöbefästningarne vid Karlskrona, uppgå till en sammanräknad kostnad

af 1,186,778 kronor; och har, med hänvisande till detta behof, Kongl.

Maj:t nu föreslagit, åt t till artillerim ateriel måtte för år 1878 anvisas ett

extra anslag af 1,000,000 kronor.

!Tti den af sist församlade revisorer afgifna berättelse, angående statsverkets

tillstånd och förvaltning under år 1874, är anfördt, hurusom under

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.

17

revisionsaret kontrakt för flottans räkning uppgjorts om leverans af 22 stycken

8,08 och 9,24 dec.-tums pansarbrytande bakladdningskanoner, konstruerade

enligt 1864 års franska modell. Af dessa kanoner voro ännu icke

några levererade, men tvenne ansåges blifva det under år 1876. Den franska

kanonkonstruktionen af 1864 hade dock i Frankrike redan länge varit

undanträngd af en nyare och bättre konstruktion, kallad 1870 års modell.

Kanoner af denna senare modell, hvilken skilde sig från den förstnämnda

hufvudsakligast genom ett större antal och mindre djupgående refflor, samt

projektilens förseende med koppargördel i stället för knappar, erhölle i jemförelse

med kanoner, konstruerade efter den äldre modellen af 1864, större

styrka och uthållighet samt betydligt ökad skottvidd, träffsäkerhet och genomträngningsförmåga.

Då kanontillverkningen hos oss vore begränsad till

vissa dimensioner, hvarutöfver vi icke kunde gå, och det skulle medföra

stora uppoffringar att i utlandet upphandla så'' grofva kanoner, som der

kunde tillverkas, syntes det vara af synnerlig vigt, att de kanoncerter, vi

förmådde åstadkomma, blefve konstruerade efter den bästa och kraftigaste

modellen, särdeles när, såsom här vore fallet, den dermed något ökade kostnaden

äfven ersattes genom kanonernas långvarigare tjenstbarhet. Den äldre

kanon- och projektil-modellen af 1864 hade också af danska och holländska

regeringarne, vid de af dem här i landet gjorda beställningar, redan blifvii;

utbytt emot modellen af 1870, och inom vårt landtförsvar hade ändring i

samma syfte vidtagits; endast för flottan fortginge kanon- och projektiltillverkningen

oförändrad.

På grund af hvad sålunda vore förhållandet, ansåge revisorerne ej

allenast att nya beställningar för flottan af pansarbrytande kanoner enligt

1864 års franska modell icke vidare borde ega rum, utan ock, att tillverkningen

af de redan bestälda, men ännu ej påbörjade kanonerna borde inställas,

och kontraktet rörande dem ändras i öfverensstämmelse med den nyare

och kraftigare modellen.

Förvaltningen af sjöärendena har i häröfver afgifvet utlåtande endast

anfört, att 1870 års franska modells egenskaper eller företräden år 1874

ingalunda kunde anses vara till fullo utrönta, hvarföre det då, enligt förvaltningens

åsigt, varit mindre välbetänkt att vidtaga eu genomgripande förändring

i den kort förut antagna modellen samt inhibera kontrakten om

kanonbeställningar enligt denna modell, hvarigenom man äfventyrade att

blifva i saknad af de för försvaret erforderliga kanoner, under afvaktan å

resultaten af försöken med den nya modellen.

Beträffande kanontillverkningen för landtförsvaret har Utskottet utaf

eu af generalfälttygmästare!! afgifven promemoria inhemtat, att artillerikomitén

1873 års vår afgifvit det yttrande, att komiton ej tilltrodde sig

“för närvarande" kunna förorda, det försök med kanoner af 1870 års fram

Bill. till Riksd. Birot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o is.

ska regelsystem anstäldes. Något ombyte af modell för landtartilleri^

8 08 tums kanoner (af 1864 års franska modell) hade icke heller egt rum, helst

det ansetts olämpligt att bestycka Fredriksborg (det enda ställe, der 8,os tums

kanonerna hittills blifvit uppstälda) med olika slags kanoner af samma kaliber

alldenstund för kanoner af det ena systemet icke kunde begagnas

projektiler tillhörande det andra systemet. Beträffande åter landtartilleriets

6,24 tums kanon, hade år 1874 ritning å sådana kanoner blifvit fastställa enligt

1864 års franska modell, sedan eu dylik försökskanon först blifvit tillverkad

och pröfvad under flera skjutförsök, dels för utrönande af systemets hållbarhet

och dels för finnande af lämpligt krut för grafva kanoner. Lfa emellertid

resultaten af åtskilliga i utlandet utförda försök med pansarbrytande

kanoner blifvit närmare hända, hade Kong! Maj:t under den 5 lebruan

1875, i öfverensstämmelse med generalfälttygmästare^ hemställan, anbelalt,

att å en af de kontraherade 9,24 tums kanonerna ändring skulle göras i utseende

å bakladdningsmekanism och reffelsystem, hvilken ändring genom utelemnande

af ståltub samt till eu viss grad beträffande reffelsystemet skilde

sio- från 1870 års franska modell. Dessa försök, hvilka endast omfattat

hastighets- och tryckmätningar, hade till följd af åtskilliga ogynsamma omständigheter,

såsom försenad tillverkning af stålband och vigtiga förändringars

vidtagande å försökslavettaget, blifvit synnerligen försenade, sa att de

först i December 1876 hunnit afslutas, och ehuru resultaten deraf utfå.ht

tillfredsställande och i följd deraf ritningar å den förändrade konstruktionen

af 9 24 tums kanoner för landtartilleri vore under utarbetning-, ansage emellertid

generalfälttygmästaren något på erfarenhet inom landet grundadt omdöme

om storleken af detta kanonsystems företräde framför 1804 ars franska

modell ej kunna afgifvas förr än fullständig försöksskjutning härstädes

e<>-t ruin. En sammanställning af de redan gjorda försöken utvisade emellertid,

att man genom lämpligt val af krutsort samt genom förändringai i

laddningsrummet och laddningens storlek med deraf beroende laddningstäthet

kunde inom ej obetydliga gränser vid ifrågavarande olika kanonsystem modifiera

förhållandet mellan utgångshastigheter och gastryck. Med iakttagande

häraf syntes de utgångshastigheter, hvilka i kanoner af de båda olika systemen

kunde bibringas projektilerna, utan att gastrycken öfverstege det såsom

lämpligt ansedda maximum, ej komma att_ väsentligen skilja sig tran

hvarandra. Att skott vidderna och genomträngningsförmågan då ej hell et

kunde för projektiler af samma form och storlek, blifva väsentligen olika,

kunde äfven med skäl påstås. Beträffande kanonernas uthållighet, vore den

hufvudsakligen beroende af det maximitryck, för _ hvilket do utsattes och

hvilket man utan väsentlig inverkan på utgångshastigheten kunde bestämma

till samma storlek vid de båda systemen. Angående slutligen träffsäkerheten,

så ansåges den vid kanoner med forceringssystemet (1870 års iranska mo
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.

19

dell) blifva något större än vid kanoner med spelrumssystemet (1864 års

franska modell), men på de hittills anstälda försöken kunde något omdöme

uti ifrågavarande hänseende ej afgifvas.

Om an af hvad sålunda blifvit anfördt nöjaktigt förklaras, hvarföre

kanontillverkningen för flottans räkning ännu fortgår efter den äldre modellen,

synas dock de förhanden varande förhållandena innebära tillräcklig anledning

att ej för närvarande påskynda denna tillverkning, innan tillräcklig

utredning vunnits, hvilketdera kanonsystemet bör framför det andra föredragas.

Utskottet anser derföre det ifrågavarande anslaget böra inskränkas

till samma belopp, som för innevarande år är till kanoner och projektiler

beviljadt, och hemställer alltså:

a) att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att till artillerimateriel

anvisas för år 1878 ett extra anslag af 500,000 kronor

; och

b) att revisorernas här ofvan omförmälda anmärkning

ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

2B:o. Beträffande minväsendet är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4, pag.

110) meddeladt, hurusom med ledning af den erfarenhet, som vunnits af de

utaf eu svensk-norsk-dansk kommission sistlidne höst vid Karlskrona anstälda

sprängningsförsök med minor, tillverkningen af andervattensminor,

hvilken tills vidare under dessa försök anstått, hade tagit sin början vid flottans

station härstädes och ett större antal minor redan blifvit färdiggjordt

för de medel, som under åren 1872—1874 för ändamålet anvisats. Tillverkningen

ansågs för öfrigt med snaraste kunna utsträckas till fyllande af

det behof, som vid 1875 års riksdag anmälts och hvarmed nödig minmateriel

för de minlinier, som afsåge spärrandet af de inlopp, hvilka med nu

befintlig fartygsmateriel kunde försvaras, sannolikt komme att kompletteras.

Då emellertid en minlinie betingade befintligheten af artilleriförsvar, antingen

fast eller flytande, så syntes anskaffning af undervattensminor utöfver hvad

som erfordras till försvaret af Stockholms och Karlskrona skärgårdar icke

böra ifrågakomma förr än den flytande materielen fått den tillökning, att de

andra vigtiga punkter, der sådana minlinier ansåges böra åvägabringas, jemväl

kunde genom densamma försvaras. Departementschefen hade derföre

ansett, att utaf nu sammanträdande Riksdag icke borde begäras högre anslag

för minväsendet än hvad som erfordrades dels för anskaffning af maskiner

för tillverkning af sådana delar af sjelfgående torpedos, hvilka vid flottans

varf härstädes ansåges kunna med fördel förfärdigas, dels ock för aptering

af ångslupar och fartyg för stångtorpedos, hvarmed början skett; och syntes

härtill ett belopp af 100,000 kronor under år 1878 böra blifva tillräckligt.

Angående

anslag till

minväsendet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

anslag till

dockbyggnader

vid Stockholms

station.

I öfverensstämmelse härmed har Kong!. Maj:t föreslagit, att ett extra

anslag af 100,000 kronor måtte till minväsendet anvisas; och får med hänseende

till hvad i denna fråga förekommit Utskottet hemställa,

att till minväsendet må på extra stat för år 1878 anvisas

ett belopp af 100,000 kronor.

24:o. Till en dockbyggnad vid galérvarfvet i Stockholm beviljade Riksdagen

åren 1874 och 1875 tillsammans 500,000 kronor och anvisade deraf på

extra stat för år 1875 115,000 kronor. 1875 års Riksdag anvisade ytterligare

för år 1876 150,000 kronor och sistnämnda års Riksdag för år 1877

135,000 kronor. För fortsättande och afslutande af denna dockbyggnad

har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande af återstoden utaf det beviljade beloppet,

eller 100,000 kronor, att under år 1878 utgå,

Beträffande detta arbete hafva uti ofvan omförmälda berättelse Riksdagens

nästlidet år församlade revisorer anfört, att de tagit del af de kontrakt,

som uppgjorts för utförandet af denna dockbyggnad, samt tillika besökt

sjelfva arbetsplatsen, dervid följande upplysningar erhållits. Dockans

längd blefve 300 fot och hennes bredd 75 fot i öfverkanten, hvarjemte

portöppningen vore bestämd till 60 fots bredd och 23,5 fots djup öfver

tröskeln, då medelvattenståndet öfver Stockholms slusströskel vore 13,5 fot.

Kostnaden för dockan upptages i följande utgiftsposter:

Gräfning, sprängning, murning och planering, samt pumphus

med brunn....................................................

................... kronor

360,000

—

Pumpverket....................................................

...................... 77

30,000

—

Ångpannorna .....................................................

..................... 77

15,000

—

Dockportarne.................................................

...................... 77

40,000

—

Arbetskran med rails och vändskifvor .......

...................... 7’

22,500

—

Återstod af tillgångarna................................

V

32,500

—

Summa kronor

500,000

—

Alltså funnos för diverse behof 32,500 kronor, vid hvilken summa

revisorerne nu fästade särskild uppmärksamhet. Det syntes nemligen, att

vid utförandet af ett arbete, beräknadt för hundraårigt bestånd, icke blott

de behof borde tillgodoses, som nu lågo närmast för handen, utan ock, såvidt

penningetillgången det medgåfve, behörigt afseende fästas vid hvad

en närmare eller fjermare framtid kunde komma att fordra. Någon svårighet

blefve det aldrig att framdeles, i man af tid och lägenhet, öka dockans

dimensioner innanför dockportarne. Sådant kunde tid efter annan ske utan

känbar kostnad. Skulle deremot portöppningen vidgas, fordrades att dam

ånyo byggdes utanför densamma, att nya portar anskaffades samt att redan

färdiggjordt murarbete refves och återuppbyggdes, hvithet allt medförde en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.

21

betydlig kostnad jemte tidspillan och många andra olägenheter. Nu under

nybyggnaden blefve det ett lätt och billigt arbete att vidga portöppningen

till den bredd och det djup, som påtagiigen hade gpda skäl för sig. Eu

(JO fot bred portöppning kunde må hända blifva stor nog för våra egna fartyg,

men man borde icke heller förbise, hur vigtigt det kunde blifva, att i

våra farvatten funnes en docka, användbar äfven för andra staters krigsfartyg.

Förhållandet vore dock, att t. ex. nuvarande engelska pansarflottans

tjugu kraftigaste fartyg icke kunde komma igenom en portöppning af endast

60 fots bredd och 23,j fots djup, och sak samma vore med åtskilliga

af franska flottans bästa fartyg. Ökades portöppningens dimensioner med

endast några fot, eller till 65 fots bredd och 26 fots djup, kunde med ett

undantag dessa pansarfartyg föras igenom densamma — ehuru efter tyngders

uttagande — för att undergå reparation i händelse af krigsskada.

Då nu vid dockans nybyggnad denna ändring kunde ske utan nämnvärd

tidspillan, och medel dertill funnes i det förutnämnda öfverskottet

32,500 kronor, hade revisorerne icke velat underlåta, medan tid ännu voreatt

härå fästa uppmärksamheten. ,

Redan uti underdånig skrifvelse af den 29 Juni 1875 hemstälde af

anförda skäl Förvaltningen af sjöärendena, att, jemte vidtagande af åtskilliga

andra ändringar i planen för dockanläggningen, portöppningen måtte göras

70 fot bred i stället för endast 60 fot samt af 25 fots i stället för 23 Va

fots djup; men jemlikt nådigt bref af den 22 nästpåföljde Juli fann Kong!

Maj:t, som i öfrigt godkände Förvaltningens af sjöärendena ändringsförslag,

ej skäl bifalla dess hemställan om portöppningens vidgande.

Den fråga, för hvilken revisorerne påkallat Riksdagens uppmärksamhet,

har alltså redan varit föremål för Kong!. Maj:ts nådiga pröfning; vid hvilket

förhållande, och då den nu äskade summan endast utgör återstoden af

det anslag Riksdagen redan beviljat, Utskottet tillstyrker;

a) att det till dockbyggnaden å galérvarfvet äskade

anslagsbeloppet, 100,000 kronor, må af Riksdagen beviljas;

och

b) att revisorernes förevarande framställning ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

25:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja

för följande byggnadsarbeten, nemligen till ändring och tillbyggnad af östra

magasinshuset å Skeppsholmen till kasern 181,440 kronor och till ny byggnad

för skeppsgosseinrättningen i Karlskrona 395,000 kronor, hvaraf 133,000

kronor för år 1878 erfordrades, äfvensom till betäckande af sålunda till ny
-

Angående

anslag till

kasernbyggnadsarbeten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

byggnader för år 1878 erforderliga 314,440 kronor anvisa å extra stat för

samma ar .....................................................................o........

samt medgifva, att för ändamålet matte fa användas

ej mindre återstående behållningen a det vid

sistlidne riksdag ur riksstaten uteslutna anslag till båtsmäns

förseende med kojer och täcken, beräknad till ett

belopp af.............................................................._........

än äfven det belopp, hvilket, i följd af öfverflyttningen

till statsverket af gemenskapens vid flottan

och lotsverket pensionering, skulle af direktionen öfver

amiralitetskrigsmanskassan enligt nådiga brefvet den

24 November 1876 till statsverket öfverlemnas eller

kronor 70,000: —

14,440:

230,000:

Kronor 314,440:

Beträffande behofvet al de ifrågasätta byggnadsarbetena, tillåter^ sig

Utskottet hänvisa till den utredning, som i afseende derå finnes i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 4, pa g. 117—121) meddelad, dervid Utskottet dock anser

sig böra särskild! framhålla, hurusom, på sätt ofvan är antydt, skeppsgossecorpsens

utvidgning är af nöden för matros-, eldare- och handtveikskoinpauiernas

vederbörliga rekryterande, hvithet åter är ett oundgängligt

vilkor för båtsmans!nstitutionens framtida afskaffande; hemställande Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till hvad Kongl. Maj;t^ i

förevarande hänseenden föreslagit, på extra stat lör år

1878 anvisa till fyllnad i utgifterna för ifrågavarande

byggnadsarbeten ett belopp af 70,000 kronor.

Stockholm den 27 Februari 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reser vationer:

vid 3:dje punkten (angående Förvaltningens af sjöärendena ombildning)

af Herr kiss Olof Larsson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

23

vid 4:de punkten (angående ändringar i officerscorpsens aflöningsstater)

af Herr Låss Olof Larsson.

vid

flottans reserv) i afseende å den för Utskottets hemställan begagnade motivering:

af Herrar G. Ekman, Grefve G. Beck-Ems, E. af Klint, F. von Essen,

B. Montgomery-Cederhielrri, G. Petre, F. Heder stjerna. Grefve A. Mörn er,

Grefve L. af Ugglas och Grefve S. Lagerberg.

vid i5:de punkten (angående förhöjning i anslaget till durchmarschkostnader)

af Herr J. Hundblick, som ansåg Utskottets yttrande i denna

punkt böra lyda sålunda:

“Om än en önskvärd minskning i båtsmännens ofta återkommande inkommendering

i tjenstgöring och transport med kronoskjuts torde kunna

iakttagas, så att det ifrågavarande anslaget ej behöfde öfverskridas, hemställer

dock Utskottet på skäl, som af statsråds-protokollet (bil. N:o 4, pag.

100) synes, eller att det hittillsvarande anslaget befunnits otillräckligt,

att anslaget till durschmarschkostnader må till 30,000

kronor förhöjas. “

vid 18:de punkten (angående ökadt anslag för navigationsskolorna) af

Herr J. Rundbäck, hvilken yrkade, att Utskottet skulle hemställa:

“att Riksdagen — jemte uttalande af den åsigt, att undervisningen

för maskinist- och lokomotivförare-elever lämpligast bör från navigationsskolorna

afskiljas och i stället anordnas vid de tekniska läroverken — må,

med afdrag af dels de arfvoclesbelopp, som i staterna äro beräknade för bemalde

elevers undervisning, inskrifning och pröfning m. in., tillhopa 11,400

kronor, dels ock i följd deraf af anslaget till instrument, möblers underhåll,

ved och ljus m. in. vid de tre läroverk, der förr berörda undervisning

är afsedd att meddelas, eller 1,450 kronor, Kong]. Majts förevarande nådiga

framställning i öfrig! bifalla och alltså anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart till 82,400 kronor förhöjas.“

vid

af Herr Låss Olof Larsson.

vid 2Leta punkten (angående anslag till fartygsmateriel) i afseende å

den i denna punkt intagna motivering: af Herrar E. af Klint, L. Not'' den felt,

G. Petre, Grefve S. Lagerberg och P. J. F. von Strokirch.

vid 22:dra punkten (angående anslag till kanoner m. m.) af Herrar E.

af Klint, Friherre F. rån Essen, L. Norden/eif G. Petre, F. Heder stjerna,

Grefve L. af Ugglas, Grefve S. Lagerberg och P. J. F. von Strokirch.

Herr G. Ekman har ej i behandlingen af denna punkt deltagit.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 4$.

vid 23:dje punkten (angående anslag till kasernbyggnadsarbeten) af

Herrar E. Key, Liss Olof Larsson, F. 0. Rörnfeldt, Ola Bosson Olsson,

Jonas Andersson, J. E. Johansson i Fornebyn, Sven Nilsson i Efveröd,

Gustaf Jonsson.

Herrar Grefve C. Beck-Friis och Grefve G. Sparre hafva begärt fa

antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af 9:de—25:te punkterna af

förevarande utlåtande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

25

Litt. A.

Förslag till stat för Sjöförsvars-departementets kansli- och

kommando-expeditioner.

Summa.

Kansli-expeditionen:

1 Expeditionschef.........• . . . 7 000-

1 Kanslisekreterere.......... 4 200-

j Arfvode till densamme för handläggande af en

del sådana göromål, som i andra Stats- departementsexpeditioner tillhör byråchef . 1,000: — ^ 9f)n.

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göro- mål inom expeditionen........... 4 200-

1 Vaktmästare.......... 750-

Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente . . 2,500: —

19,650

Kommando-expeditionen:

1 Expeditionschef, (uppbär aflöning å annan stat).....

jf ;Tjenstgörande officerare i mån af behof (dito dito).........

—

—

1 Vaktmästare........

750

20,400

=

—

Öfvergångsstat:

1 Expeditionschef..........

7,000

1 Expeditionssekreterare, vakant; lönen uppbäres såsom arfvode afen

tills vidare tillförordnad Kanslisekreterare.........

4,500

_

1 Protokollssekreterare......

8,500

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom

expeditionen.........

4,200

1,500

2 Vaktmästare å 750 kronor.....

Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente.......

1,300

—

=

22,000

—

Bill. till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami 1 Afd. 9 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Litt. B.

Förslag till stat för Marinförvaltningen, att tillämpas från och med

år 1878.

Tjenst-

Miss-

Lön.

görings-

räknings-

Summa.

pennin-

pennin-

Militärafdelningen.

gar.

gar.

Chef: 1 officer vid Kong!, flottan med

flaggman- eller kommendörsgrad . . .

—

Ingeniörafdelningen.

Chef: Öfverdirektören vid Mariningeniör-

staten...................

—

—

—

—

Ingeniörer.................

—

Civilafdelmngen.

i

Chefen...................

4,400

2,000

—

6,400)

1 tjensteman af 2:a graden (kamererare)

3,000

1,500

4,500

1 d:o af l:a graden (kassör och

bokhållare)...............

1,800

1,200

500

3,500

2 d:o d:o (revisorer och bokhållare; nu

1 kammarförvandt och 1 bokhållare)

hvardera .................

1.800

1,200

—

6,000

(1 kammarskrifvare, indrages)......

—

—

Kansliet.

il tjensteman af 2:a graden (sekreterare,

1 tillika advokatfiskal i Förvaltningen och

vid Stockholms station).........

3,000

1,500

4,500

1 d:o af l:a graden (notarie)......

1,800

1,200

_

3,000

1 d:o d:o (registrator och aktuarie) . . .

1,800

1,200

—

3.000

(1 kanslist, indrages)...........

Till vikariatsersättningar, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden . .

5,000

1 förste vaktmästare...........

800

300

_

1,100

2 vaktmästare, hvardera.........

500

300

—

1,600 *

Summa

—

—

38,600

Åtnjuta aflöning!

å andra stater, i

o , 1

Efter 5 ar kan,''

lönen höjas med

600 kronor, i

Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor och

efter 10 år med

ytterligare 500

kronor.

! Efter 5 år kan

100 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

27

Litt. C.

Förslag till stat för Navigationsskolorna i riket.

Tjenstgö-

Arfvode!!

Fast lön.

ringspen-

med flera

Summa.

ningar.

anslag.

1 Inspektör......•..................... . . .

1,000

1,000

2 Föreståndare, tillika öfverlärare vid navigationsafdeln., hvardera

1,800

—

1,200

—

— —

—

6,000

—

7 D:o d:o d:o

1,800

—

700

—

- -

__

17,500

_

6 Lärare vid navigationsafdelningen ............ d:o

- -

—

- -

1,800

—

10,800

—

10 1 ):o vid d:o ............ d:o

- -

—

-----

—

1,500

__

15,000

_

2 D:o vid maskinistafdeln.,för ångfartygsbefälh.-elever d:o

- -

—

- -

—

1,000

_

2,000

—

7 D:o vid d:o för d:o d:o

--

_

___ _

_

800

__

5,600

_

3 D:o vid d:o för maskinist-elever.....d:o

___ _

____

_ _

__

1,500

_

4,500

__

2 D:o vid d:o för undervisning i matematikd:o

---

—

- -

—

1,800

_

3,600

—

1 D:o vid d:o för d:o .....

----

—

- ----

—

1,500

_

1,500

—

1 D:o i skeppsbyggeri.......................

---

—

3,000

_

3,000

—

Till undervisningsmateriel samt ersättning för handledning vid

elevernas inom skeppsbyggeriafdelningen praktiska öfningar . .

- -

—

—- -

—

1.300

_

1,300

-|

Till undervisnings meddelande åt lokomotivförare-elever vid navi-

gationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt er-

sättning tills vidare med 100 kronor årligen till hvardera af

föreståndarne vidjTnämnda skolor för besväret med lokomotiv-

förare-elevers inskrifning, pröfning m. m.............

—

___

—

1,800

_

1,800

—

Till instruments, kartors, böckers och möblers underhåll och för-

ökande, äfvensom till reparationer, ved, ljus, m. m.......

- -

__

- -

__

9,450

_

9,450

—

Till ålderstillägg åt samtlige dertill berättigade öfverlärare och

lärare, förslagsvis . . .........................

- -

—

---

—

11,750

—

Till Kongl. Maj:ts disposition.....................

—

—

—

—

450

i

Summa

95,250

-1

Anm. För löntagare, hvllkens aflöning är delad i lön och tjenstgöringspenningar, kan lönen efter 5 år höjas med 500

ronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För lärare vid navigationsafdelning kan arfvodet höjas efter 5 år med 250

ronor och efter 10 år med ytterligare 250 kronor; dock att denna förhöjning för läraren i skeppsbyggeri utgår hvardera gången

ed 500 kronor. Tiden för tillträde af ålderstillägg räknas från och med kalenderåret näst efter det, under hvilket den stadgade

enståldern blifvit uppnådd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Litt. D.

Förslag till stat för Nautisk-meteorologiska byrån.

Lön åt föreståndaren 4,000 kronor jemte 1,000 kronor tjenst
göringspenningar.

......................kronor

med förmån derjemte för honom att, efter Kongl. Maj‘:ts

pröfning, komma i åtnjutande af ålderstillägg till lönen

efter fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret

näst efter det han blifvit till tjensten utnämnd,

af 500 kronor och efter tio års tjenstgöring af ytterligare

500 kronor.

Till arfvoden åt ombud, premier, gratifikationer, ljus, ved och

skrifmaterialier m. fl. behof vid byrån ........... ,,

5,000.

4,000.

Tillsammans kronor 9,000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Litt.

Riksstatens Femte

1877 års riksstat anslår:

Sgr

Tpt

Penningar.

Indelt ränta och

ersättning för

indragna räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

!

Kronor.

ö.

Kionor.

ö.

Kronor.

Ö.

15,000

15,000

19.050

...

—

19,050

—

750

—

—

—

750

__

28,400

28,400

63,200

-

—

—

63,200

=|

1,201,484

1,201,484

21,650

—

—

21,650

89,000

89,000

138,200

138,200

| 1,513,534

-

—

-

1,513,534

-

SjölorsvarsDeparteinentet

och

Departementschefen......................................................

Departementets kansli-expedition 1 r.

Departementets kommando-expedition f samman oias

Departementets kansli- och kommando-expeditioner..

Förvaltningen af sjöärendena uppföres under förMarinförvaltningen:
Nuvarande

anslag för Förvaltningen af sjöärendena

Tillkommer i följd af verkets ombildning och löne
-

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater .....................

Ålderstillägg, förslagsanslag:

Nuvarande anslags belopp ......................................

Tillkommer förhöjning i följd af Förvaltningens af

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar, reservaBeklädnad

åt båtsmans- samt eldare- och handtverksslag,

högst

Beklädnad för sjömans- och skeppsgosse-corpserna,

Nuvarande anslag tillhopa .....................................

Tillkommer förhöjning ...........................................

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

31

E.

Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riksstat:

Indelt ränta

och

Penningar.

ersättning för

indragna räntor.

Summa.

Förslagsanslag.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

departementet.

öfverstyrelsen.

15,000

______

15,000

under titel:

19,800

19,800

ändrad rubrik:

............................................................. 28,400: —

reglering ................................................. 10,200: —

38,600

~

----

38,600

_

ce

OQ

*-s

73,400

—

—

—

73,400

-

personal.

...................................................................................

1,201,484

1,201,484

................................................................ 21,650: —

sjöärendena ombildning .......................... 3,350: _

25,000

25,000

tionsanslag j

kompanierna; förslagsan- j sammanföras under titel:

förslagsanslag, högst:

............................................................... 227,200: —

........................................................ 54,800: —

282,000

—

— —

—

282,000

—

Transport

1,581,884

-

— —

-

1,581,884

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

1877 års Riksstat anslår:

Indelt ränta

och

Penningar.

ersättning för

indragna räntor.

Summa.

Förslagsanslag.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

1,513,534

—

— —

—

1,513,534

—

452,450

—

— —

—

452,450

—

_ _

—

81,053

98

81,053

98

24,000

24,000

Sgr

1,926,784

—

81,053|98

2,007,837

98

1,078,800

-

1,078,800

Sgr

1,078,800

—

— —-

1,078,800

—

550,000

•

550,000

36,320

36,320

60,000

60,000

15,000

—

— —

15,000

—

20,000

_

—

20,000

39,000

39,000

19,175

—

- -

—

19,175

—

15,000

—

- -

—

15,000

—

35,807

02

---

—

35,807

02

15,000

—

15,000

i

Sgr

805,302

02

—

—

805,302

02

Tpt

3,874,086|02

| 81,053

98

j 3,955,140

—

Natura underhåll, förslagsanslag................................

Båtsmansindelningen ...................................................

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län

Värnpligtiges öfningar, förslagsanslag, (nytt).

Detta anslag, beroende dels på Stats-Utskottets och

till det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp............

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag...........................

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan: Oförändradt enligt 1877 års riksstat

Skeppsgosseskolan: Nuvarande anslag .....................

Tillkommer: Arfvode för en lärare 1,000 kronor ocl

trumslagare 2,500 ................................................

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utDurchmarsch-kostnader,

reservationsanslag:

Nuvarande anslags belopp .......................................

Tillkommer förhöjning .............................................

För sjukvård ..............................................................

För diverse behof.........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Nuvarande

anslag............... .....................................

Afgår för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ...

Extra utgifter:

Nuvarande anslag......................................................

Afgår: De från detta anslag hittills anvisade metrumslagare

.....................................................

s. 33 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

33

Förslag till blifvande Riksstat:

anslagna räntor, förslagsanslag..............

dels på Särskilda Utskottets pröfning,

materiel.

anslag.

...................................... 5,280: -

för inöfvande af hornblåsare och

.................................................. 3,5iii): -

reservationsanslag.....................................

ländsk tjenst eller kommendering utrikes

anslag :

del för inöfvande af hornblåsare och

Transport

uppföres här

Penningar.

Indelt ränta och

ersättning för

indragna räntor

Förslagsanslag.

Summa.

Kronor.

1,581,884

452,450

24.000

45.000

1 Ö.

i-

Kronor.

81,053

Ö.

98

Kronor.

1,581,884

452,450

81,053

24.000

45.000

Ö. 1

98

Sgr

2,029,934

—

81,053

98

2,110,987

98

1,078,800

_

1,078,800

Sgr

1,078,800

—

—

1,078,800

i

550,000

550,000

!

1

1

1

_1

31,040: —

- 8,780: —

39,820

39,820

_1

60,000

—

---

—

60,000

—

15,000

—

- -

—

15,000

—

20,000: —

10,000: —

30,000

—

- -

_

30,000

___

39,000

—

—

39,000

—

19,175

—

—

19,175

__1

15,000

—

—

—

15,000

—

35,807: 02

200: —

35,607

02

— —

—

35,607

02

15,000: —

2,500: —

12,500

—

- -

_

12,500

_

Sgr |

816,102,02)

—

816,102102

Transport

3,998,236;02|

81,053,98

4,079,290)

—

Bill. till Riksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.

1877

års Riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta och

ersättning för

indragna räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,874,086

02

81,053

98

3,955,140

—

Han
-

800,000 —

460-

800,460 —

7 5,800,-—

]

j___L

Sgr| ‘875,800!-;

S:a 4,749,886;02|

75,800

460|—j 876,260

81,51398 4,831,400

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

Penningar: Nuvarande anslag .................................

Tillkommer: förhöjning för uppnående af enahanda

titeln “Fyr- och båkmedel“ blifvit beräknad, eller

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

Undervisningsanstalter för sjöfart:

Nuvarande anslag....................................................

Tillkommer i följd af ny stat för navigationskolorna

Nautisk-meteorologiska byrån (nytt) ...........................

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.

35

Förslag till blifvande Riksstat:

Penningar.

Indelt ränta och

ersättning för

indragna räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

•

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

3,998,236

02

81,053

98

4,079,290

—

(teln.

reservationsanslag:

....................................... 800,000: —

belopp, hvartill inkomst-

....................................... 200,000:— 1,000,000: —

oförändradt enligt 1877 års riksstat ... 460: —

1,000,000

460

1,000,460

j

i

.................................................................. 75,800: —

i riket ...................................................... 19,450: —

95,250

9,000

—

__

95,250

9,000

—

Sgr

1,104,250

460!—

1,104,710

—

Summa

5,102,486

02

81,513)98

5,184,000

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

lätt, F.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Femte hufvudtitel.

Kronor.

öre.

För tillämpning af den nya lönestaten för departemen-

tets kansli- och kommando-expeditioner.........

2,200

—

Till fartygs-materiel..............

1,700,000

500.000

100.000

Till artillerimateriel................

Till minväsendet................

—

Till fortsättande och afsilning af dockbyggnaden vid

.

galérvarfvet i Stockholm...........

100,000

Till diverse byggnadsarbeten i Stockholm och Karlskrona

(fyllnadsanslag)...................

70,000

—

Summa j

2,472,200

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1877:47 Skrifvelse, angående reglering af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel. s. 1 i texten