Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden om val till organist-, klockareoch folkskolelärarebefattningar.

1878-03-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:26, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden om val till organist-, klockareoch folkskolelärarebefattningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1

JV:o se.

Ank. till Eiksd. Kansli den 26 Mars 1878, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

i gällande stadganden om val till organist-, klockareoch

folkskolelärarebefattningar.

Enligt erhållna remisser har Lag-Utskottet att yttra sig öfver tvenne

inom Andra Kammaren väckta motioner angående ändring i gällande

stadganden om val till organist-, klockare- och folkskolelärarebefattningar.

I den ena motionen, N:o 110, af Herr J. E. Johansson, med hvilken

Herrar Per Nilsson och C. V. Berglind instämt, föreslås, »att Riksdagen

måtte besluta:

att med upphäfvande af nu gällande stadganden angående val in. in.

till organist och klockare, förordnas, att dessa skola, sedan förslag blifva

af kyrkoherden i föreskrifven ordning upprättadt, af församlingen

gemensamt väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer

kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt

vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda; samt

att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda

en författning, hvarigenom, med ändring af gällande stadga angående

folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842, förordnas, att rösterna vid

val af skollärare skola, utan att någon särskild rösträtt tillkommer skolrådets

ordförande, beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma

i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.»

I den andra motionen, N:o 48, af Herr J. M. Svenson, yrkas, »att

Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhåller om sådan ändring

i gällande. författningar, att skollärare- och förenade klockare- och skolläraretjenster

hädanefter tillsättas genom votering efter fyrk, samt att

Bill. till Riksd. Prot. 1878. 7 Sami. 15 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

den föreskriften, att kyrkoherdes eller vikarierande kyrkoherdes röst skall

räknas lika med halfva församlingens, måtte upphäfvas».

24 kap. 30 § Kyrkolagen stadgar, »att organisten väljes af kyrkoherden

och församlingen, som honom lönar, allt som de deröfver kunna

förenas: men vid domkyrkorna måste det ske sa val med consistorii,

som församlingens och kyrkoherdens minne;» och i ol § samma kap.

heter det, att »klockaren skall i lika måtto af kyrkoherden och församlingen

väljas». Huru detta skall tillgå, bestämmes närmare genom Kongl.

resolutionen på allmogens besvär den 20 November 1786 § 22, i hvilken

Kongl. Maj:t — sedan Bondeståndet vid 1786 års riksdag underdänigst

anhållit, det genom en allmän kungörelse i nåder måtte förklaras,

att klockarelägenheter borde efter allmän omröstning och efter

de flesta rösterna i församlingarne tillsättas, lika som vid lediga prestlägenheter

tillginge, så vida pluraliteten folie på en person, hvilken egde

de egenskaper, kyrkolagen och andra författningar fordrade och förmådde

•—• i betraktande så väl af denna ståndets underdåniga anhållan,

som till förekommande af stridigheter emellan lärare och åhörare, förordnade,

att kyrkoherden, sedan han af de till klockaresysslan sökande

föreslagit församlingen tre de mest tjenlige och i alla afseenden skickligaste,

skulle anställa laglig votering, efter gårdatal, i sockenstufvan,

hvarvid kyrkoherden äfven slutligen skulle aflemna sin röst, hvilken i

beloppet skulle räknas lika med halfva församlingens; öfver hvilket sist

nämnda stadgande genom Kongl. resolutionen den 20 Juni 1794 gifvits

den förklaring, att kyrkoherdens röst borde allenast jemföras mot beloppet

af de församlingens röster, hvilka vid valet blifvit afgifna och

lagligen erkända. Beträffande förenad klockare- och organisttjenst förklarades

i Kongl. resolutionen den 7 Juli 1832, att vid val till sådan

befattning kyrkoherden skall ega lika rösträttighet som vid klockareval.

För Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län är genom Kongl. resolutionen

på allmogens besvär den 17 December 1734, § 78, och Kongl. brefvet

den 5 November 1858 stadgadt, att vid inträffande ledighet af

klockaresyssla, med hvilken folkskoleläraretjenst icke är förenad, må bland

de kompetente sökande, som inom behörig tid sig anmält, den till klockare

antagas, om hvilken församlingens röstegande ledamöter å sockenstämma

enhälligt eller genom röstpluralitet sig med kyrkoherden förena; men

att, derest kyrkoherden och församlingen vid sådant samrådsval icke

kunnat om antagande af någon bland de sökande öfverenskomma, förslag

till den lediga klockaresysslan skall upprättas och val anställas, på sätt

för hvardera af dessa landskap hittills stadgadt och öfligt är; varande

genom Kongl. brefvet den 6 Oktober 1820 förklaradt, att den tillåtelse,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

som från äldre tider varit presterskapet i Lunds stift lemnad att få innehafva

klockaretjenst och till bestridande af göromålen hålla substitut,

får bibehållas, dock med vilkor att, till förvarande af församlingens valfrihet,

på förslaget uppföras endast två prestman och en icke prestman.

I fråga om val af lärare i sådan folkskola, som skall förses med en vid

seminarium godkänd lärare, är i Kongl. stadgan angående folkskoleundervisningen

i riket den 18 Juni 1842, § 6 inom. 3, föreskrifvet, att, sedan

skolstyrelsen upprättat förslag å trenne af de sökande, val emellan de

på förslaget uppförde skall anställas af församlingens i sockenstämma samlade

röstägande ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som vid klockareval

och ordförandens i skolstyrelsen röst gäller lika som kyrkoherdes

vid klockareval; kunnande, i fall mindre än trenne kompetente sökande

sig anmält, skolstyrelsen och församlingen gemensamt förklara sig åtnöjas

med val mellan tvenne sökande eller med den, hvilken såsom ensam

sökande sig anmält. Genom Kongl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, § 2, är den förändring

i dessa bestämmelser gjord, att valen förrättas å kyrkostämma. Lärare

eller lärarinna i mindre folkskola antages deremot enligt 6 § 5 mom.

Folkskolestadgan af husfäderne i den del af församlingen, som en sådan

skola inrättat.

I underdånig skrifvelse den 18 Juni 1866 anhöllo Rikets Ständer,

att Kongl. Maj:t täcktes, med ändring af gällande stadganden angående

val af klockare, organist och annan kyrkbetjening, i nåder förordna, dels

att desse tjensteman och betjente, klockare dock så vida med denna befattning

ej förenades folkskoleläraretjenst, skulle, sedan förslag blifvit af

kyrkoherden upprättadt, af honom och församlingen gemensamt väljas,

samt rösterna dervid beräknas, på sätt i Kongl. förordningen den 21

Mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd funnes stadgadt,

dels ock att, med bibehållande af den ordförande i skolråd tillagda vidsträckare

rösträtt vid val af folkskolelärare, församlingens rösträtt vid

dylikt val måtte efter enahanda grund utgöras. Efter det Kongl. Maj:t

den 5 Januari 1869 öfverlemnat denna Rikets Ständers skrifvelse jemte

öfver densamma afgifna underdåniga utlåtanden af samtliga domkapitel,

äfvensom af Hof- och Stockholms stads konsistorium till den för kyrkolagens

omarbetning förordnade komité, har denna komité, som ej till

behandling upptagit frågan om val till folkskolelärare, uti sitt den 2 Oktober

1873 afgifna förslag till kyrkolag och kyrkostadga!-, beträffande

tillsättning af klockare-, organist- och kyrkosångaretjenst, hemstält, att,

sedan kyrkoherden på förslag uppfört tre de skickligaste och mest tjenlige

bland de sökande eller, om ej tre behörige sökande vore till, så

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

många, som sig anmält och behörige funnes, kyrkorådet skulle till bernsten

utnämna en bland de sålunda föreslagne; dock att kyrkorådet kunde,

om endast eu sökande vore pa förslaget uppförd, förordna, att åtgärder

för tjenstens tillsättande skulle a nyo i laga ordning vidtagas; innehållande

förslaget särskilda bestämmelser i fråga om klockares tillsättande

inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, nemligen, att derstädes

må, utan att förslag blifvit upprättad t, bland anmälde sökande, som behörige

finnas, den till klockare antagas, om hvilken församlingen i kyrkostämma

enhälligt eller genom mer än hälften af de afgifna rösterna sig

med kyrkoherden förenar; men att, om ej kyrkoherden och församlingen

genom sådant samrådsval kunna förena sig om antagande af någon bland

de sökande, med tjenstens tillsättande då skall förfaras på sätt i förslaget

stadgas för rikets'' öfriga delar. Om lärarebefattning i folkskola vore

med klockaretjenst förenad, skulle med tillsättning af de förenade tjensterna

förhållas på sätt om tillsättning af folkskoleläräretjenst vore förordnadt.

Vore åter organisttjenst förenad med klockaretjenst, skulle

med tillsättningen förfaras på sätt om klockaretjenst vore stadgadt.

I den motivering, hvarmed dessa bestämmelser blifvit beledsagade,

har komitén anfört, att de kyrkliga intressen, som vid tillsättning af

klockare, organister och kyrkosångare borde påaktas, skulle, i komiténs

tanke, i de flesta fall blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden än af

församlingarna sjelfva. Komitén förestälde sig, att den utvidgning af

kyrkorådets befogenhet, som dessa förslag innebure, möjligen skulle i

någon män bidraga till lifvande af dessa myndigheters verksamhet och

höjande af deras anseende inom församlingarna. Det undantagsförhållande,

som i fråga om ordningen för tillsättning af klockare från äldre

tider varit gällande inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, hade

nära nog antagit karakteren af ett privilegium för nämnda provinser. Af

denna anledning hade nyss berörda undantagsstadgande blifvit i lagförslaget

upptaget.

Beträffande nu förevarande fråga yttrade 1874 års Lag-Utskott, att

ej mer än en mening torde finnas derom, att den röstöfvervigt, som vid

valen i fråga vore enligt gällande lag tillerkänd kyrkoherde, icke lämpade

sig efter nutidens förhållanden och folkets bildningsgrad. En lagförändring

härutinnan vore således af behofvet påkallad. Enligt Utskottets åsigt

borde dock det anmärkta missförhållandet afhjelpas på annat sätt än det

af Kyrkolagskomitén föreslagna. Utskottet kunde nemligen icke inse,

hvarföre, såsom komitén anfört, de kyrkliga intressena i ifrågavarande

hänseende skulle bättre tillgodoses af kyrkoråden än af församlingarna

sjelfva. Då det ej kunde anses mera maktpåliggande att utse klockare,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

organist och folkskolelärare än att välja prest, torde de förre lika väl

som presten lämpligen kunna och böra tillsättas omedelbart af församlingarna

sjelfva; och ansåge Utskottet, beträffande de ifrågavarande valen,

att dervid borde följas de grunder för röstberäkningen, hvilka i afseende

på kyrkostämma i allmänhet vore gällande.

Hvad anginge de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande gälde

i fråga om tillsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge och

Bohus län, så vore dessa bestämmelser icke att betrakta annorlunda än

såsom eu undantagslag, som lika med annan lag kunde af den lagstiftande

makten ändras; och att göra nämnda provinser i ifrågavarande

hänseende likstälda med landets öfriga delar syntes vara desto mera

lämpligt, som redan nu, i fall vid sainrådsvalet kyrkoherde och församling

ej kunde komma öfverens, tillsättningen måste ske efter de allmänna

grunderna för klockareval.

Med bifall till Utskottets på dessa skäl framstälda förslag, beslöt

Riksdagen dels eu författning af följande innehåll:

»Med ändring af nu gällande stadganden angående val till organist

och klockare, förordnas, att desse skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden

i föreskrifven ordning upprättadt, af församlingen gemensamt

väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer kyrkoherden,

samt rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma

i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda»;

dels ock eu underdånig skrifvelse af den 19 Maj 1874, deri Riksdagen

anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder utfärda en författning,

hvarigenom, med ändring af 6 § i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen

i riket den 18 Juni 1842 förordnades, att rösterna vid val till

skollärare skulle, utan att någon särskild rösträtt tillkomme skolrådets

ordförande, beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma

i allmänhet vore eller framdeles kunde blifva bestämda.

Uti nådig skrifvelse den 9 Januari 1875 förklarade emellertid Kongl.

Maj:t, att, enär ofvan berörda, af Riksdagen för dess del beslutade författning

afsåge ändring af kyrkolag och således, enligt 87 § 2 mom. af

Regeringsformen, icke kunde genomföras utan samtycke af allmänt Kyrkomöte,

samt Kongl. Maj:t ej funnit skäl att kalla Kyrkomöte, som då nyligen

varit församladt, att åter före 1875 års riksdag sammanträda; så

och då vid pröfningen af det utaf utsedde komiterade utarbetade förslag

till ny kyrkolag frågan om en lagförändring i den af Riksdagen åsyftade

riktning kunde komma under öfvervägande, hade Riksdagens berörda

förslag fått förfalla; och inhemtas, beträffande Riksdagens hemställan

rörande ändring i gällande stadganden om val till folkskolelärare, af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Justitieombudsmannens embetsberättelser, att domkapitlen inkommit med

häröfver infordrade underdåniga utlåtanden, men att frågan ännu icke

blifvit af Kongl. Majer afgjord.

Det för anslag å liknande förslag till ändring i bestämmelserna om

val till organist och klockare vid riksdagarne 1876 och 1877 anförda

skal, eller att, äfven om Riksdagen fattade nytt beslut rörande förändrade

föreskrifter härutinnan, ett sådant beslut med all sannolikhet skulle komma

att förfalla af enahanda anledning, som utgjort hinder för antagande åt

1874 års riksmötes författningsförslag, är nu, då lagtima kyrkomöte under

årets lopp kommer att sammanträda, icke vidare gällande; och då,

efter de många anmärkningar, som mot förslaget till ny kyrkolag i Högsta

Domstolen egt rum, ovisst torde vara, om och när detta förslag kan

komma att för Riksdag och Kyrkomöte framläggas, finner Utskottet tidpunkten

för Riksdagen vara inne att, derest icke frågans slutliga afgörande

skall komma att allt för länge uppskjutas, beträffande organistoch

klockareval förnya sitt år 1874 fattade beslut; hvaremot och då

frågan om ändring i stadgandena rörande val af folkskolelärare redan äi

på grund af Riksdagens ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 19 Maj

1874 på Kongl. Maj:ts pröfning beroende, och antagligen kommer att i

sammanhang med den förra behandlas, aflåtande af ny skrifvelse i samma

syfte icke synes erforderligt.

Utskottet får alltså hemställa:

1) att Riksdagen ville för sin del besluta följande

»Förordning angående ändring i gällande stad
ganden

om val till organist och klockare.

Med ändring af nu gällande stadganden angående

val till organist och klockare förordnas, att desse

skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven

ordning upprättadt, af församlingen bland deföreslagne

väljas samt rösterna beräknas enligt de grunder, söm för

rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda»;

2) att motionerna, i hvad de angå aflåtande af

förnyad underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t . om

ändring i föreskrifterna om val af folkskolelärare, icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 Mars 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GE GE RF EL T.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

7

Reservationer:

af Herr Ribbing: »Att gällande stadgande!! om sättet för val af

klockare och organist må kunna behöfva någon ändring, vill jag ej bestrida.

Men ärendet synes mig ej hafva så stor vigt eller brådska, att skäl

vore förhanden, att nu — då kyrkolagsförslaget är färdigt och antingen

är hos eller redan har passerat Högsta Domstolen samt följaktligen väl

otvifvelaktigt är att vänta framlagdt för i år sammanträdande Kyrkomöte

och för nästa, års Riksdag — företaga detsamma till särskild behandling.

Efter min åsigt skulle derföre Lag-Utskottet, af nu anförda skål, hafva

afstyrkt den i ämnet väckta motionen».

af Herr Friherre Åkerhielm: »Vid det förhållande, att Riksdagen så nyligen

som år f874 i nu föreliggande ärende dels för sin del beslutat eu förordning,

dels till Kongl. Maj:t aflåtit en underdånig skrifvelse; men Kongl.

Maj:t i nådigt svar den 9 Januari 1875 meddelat att, enär frågan afsåge

ändring af kyrkolag och icke kunde genomföras utan samtycke af allmänt

Kyrkomöte, samt Kongl. Maj:t ej funnit skäl att kalla Kyrkomöte, som

då nyligen varit församladt, att åter före 1875 års riksdag sammanträda,

samt att vid pröfningen af det utaf kyrkolagskomitén utarbetade

förslag till ny kyrkolag frågan om eu lagförändring i den af Riksdagen

åsyftade rigtning kunde komma under öfvervägande, kan jag ej bättre

förstå, än att ett förnyande af Riksdagens beslut nu är obehöfiigt och

olämpligt, obehöfiigt, emedan frågan icke kan sägas hafva förfallit eller

fallit i glömska, olämpligt, emedan Kyrkomötet snarligen sammanträder;

och, om någonsin grannlagenheten mot svenska kyrkans lagliga representanter

bör afhålla Riksdagen från att i en särskild lösryckt fråga

Kyrkomötet ohördan opiniera, synes mig ett sådant fall här föreligga.

_ Herr Asplund har begärt få antecknadt, att han icke i Utskottet

vant närvarande vid handläggningen af denna fråga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:17 Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden om val till organist och klockare. a1 i texten