Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion derom, att kommunalutskylder skola ur gäldbunden egendom utgå med förmånsrätt.

1878-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion derom, att kommunalutskylder skola ur gäldbunden egendom utgå med förmånsrätt.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Ut skottets Utlåtande N:o i).

N.o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1878, kl. 2 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion derom, att

kommunalutskylder skola ur gäldbunden egendom utgå

med förmånsrätt.

Från Andra Kammaren har Lag-Utskottet fått emottaga en inom

Kammaren af Herr Nils Nilsson väckt motion, N:o 8, deri motionären

föreslagit, »att Riksdagen ville för sin del besluta, att kommunalutskylder

böra ur gäldbunden egendom med förmånsrätt utgå näst efter de fordringar,

som omnämnas i 17 kap. 3 eller 4 § Handels-balken.»

Enligt Kong!, förordningarne den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet, om kommunalstyrelse i stad, om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd, och om landsting, samt den 23 Maj samma

år om kommunalstyrelse i Stockholm, ega de kommuner, hvilkas verksamhet

utgör föremål för eu hvar 1 af dessa förordningar, att för egna

behof sig beskatta, och de sålunda beslutade kommunalutskylder skola i

allmänhet hvarje skattskyldig påföras i mån af den bevillning, han enligt

senast faststälda taxeringslängd skall för fastighet samt afkomst af kapital

och arbete till staten "erlägga, hvarförutan personliga utskylder enligt

särskilda författningar till kommunen utgå. Någon företrädesrätt till utfående

af dessa utskylder framför den skattskyldiges öfrige borgenärer

finnes dock ej i lag stadgad. Visserligen har någon gång den åsigt gjort

sig gällande, att de utskylder, som skola utgå i mån af bevillning för

fast egendom, skulle utgöra en sådan afgäld af samma egendom, som i

kap. 17 § 4 Handels-balken afses, men denna åsigt torde så mycket mindre

kunna godkännas, som, hvad särskildt angår fastighet å landet, som åt

landbo eller arrendator är upplåten, jordegare, jemlikt Kongl. förordningarne

om kommunalstyrelse å landet, § 57, och om kyrkostämma samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9. 5

kyrkoråd och skolråd, §§ 6 och 35, är befriad från derför belöpande

kornmunalutskylder, hvilka skola af brukaren erläggas. En sådan företrädesrätt

synes dock icke allenast vara för kommunen behöflig, utan äfven

af rättvisa påkallad. Utan densamma kunna kommunerna ej med erforderlig

noggrannhet beräkna de belopp, som till fyllande af brist i öfriga

inkomster behöfva uttaxeras, och om, såsom flerstädes i landtkommuner

inträffar, en enda eller några få medlemmar innehafva största delen af

kommunens skattetal, skulle en sådan medlems oförmåga att gälda sina

utskylder blifva allt för betungande för de öfrige, och följderna deraf

i synnerhet kännas hårda i den mån han genom sitt öfvervägande röstetal

bidragit till kommunens belastande med de utgifter, densamma måste

vidkännas. Då staten för de utskylder, den medelst begagnande af sin

beskattningsrätt sig betingat, eger förmånsrätt, synes ock konseqvensen

fordra, att enahanda rätt tillkommer kommun för de utskylder, kommunen

i öfverensstämmelse med den åt densamma förunnade beskattningsrätt

ålagt sina medlemmar.

Att likväl sätta denna rätt så högt, som motionären föreslagit, synes

icke lämpligt. Derigenom skulle icke allenast fastighetskrediten blifva

lidande, utan äfven staten, allmänna inrättningar och enskilde blifva obehörigen

tillbakasätta. Då de utskylder till staten, som icke af fast egendom

utgå, ej njuta bättre rätt än 12 § bestämmer, och anledning ej finnes

att inskränka denna rätt, torde kornmunalutskylder näst derefter böra utgå.

På grund häraf får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta följande förändrade

lydelse af 12 § i 17 kap. Handels-balken, sådant

nämnda lagrum lyder enligt Kongl. förordningen

den 8 Oktober 1861:

Företrädesrätt till lös egendom tillkommer dernäst

Kronan för gäldenärs utskylder sista och löpande året,

hvilka ej för fast egendom utgå, samt derefter landsting

och kommuner för de till dem utgående utskylder

för samma tid.

Stockholm den 19 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Bih. till Piksd. Prot. 1878, 7 Samt. 6 Saft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Reservationer:

af Herrar Asplund, Ribbing, Lindgren och Stråle, samt

af Herr Grefve Mörner mot vissa delar af Utskottets motivering.

Herr Thomasson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

slutliga handläggningen af detta ärende inom Utskottet.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:6 Skrifvelse, angående ändring i 17 kap. IQ § Handelsbalken. s. 7 i texten