Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen o Åttonde hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens

1879-04-01 · 67 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:14, Utlåtande, angående regleringen o Åttonde hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:0 14.

Auk. till Riksd. Kansli den 2 April 1879, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen

o

Åttonde hufvudtitel.

af utgifterna under riksstatens

(2:dra U. A.)

1 afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till

Ecklesiastikdepartementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma

de förändringar, Indika här nedan omförmälas.

Kleresistaten.

l:o. T öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

med hänvisande till hvad uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 1

och 2) i ämnet tinnes meddeladt, hemställer Utskottet,

att åt kontraktsprosten i Rättviks kontrakt må

såsom prosttunna för Boda församling af Vest.erås

stift å anslaget till kleresistaten uppföras ett belopp

af 14 kronor 35 öre, att årligen utgå från och med

år 1880.

Universiteten.

2:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t till eu början föreslagit

Riksdagen att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen

i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande af

Bill. till Riksd. Prot. 1819. 4 Sami. 1 Afd. 11 Hcift. 1

Angående

prosttunna

för Boda

församling.

Angående

ifrågasatt anslag

till ved

för Upsala

universitets

bibliotekshus

m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottéts Utlåtande N:o 14.

en maskinist och elda,re för värmeapparatens skötande bevilja ett årligt

anslag af tillhopa 2,000 kronor.

Till stöd för denna nådiga framställning är i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b sid. 2) hufvudsakligen anfördt, att den ingeniör, hvilken

konstruerat värmeledningen, beräknat den årliga bränsleåtgången för

densamma till 80 famnar barrved; samt att universitetets skogsförvaltare

i afgifvet embetsutlåtande intygat, att, då behörig hänsyn toges

till skogarnes framtida bestånd, det för värmeledningen — utöfver

förut till biblioteket anslagna 10 famnar — erforderliga belopp af

70 famnar barrved ej skulle kunna erhållas å sådana Kong]. Akademien

tillhöriga skogar, från hvilka ved kunde utan allt för stor fraktkostnad

införas till Upsala.

Enligt hvad vederbörande upplyst, kan den Upsala universitet

tillhörande skogbärande mark anslås till vid pass 20,600 tunnland.

Vidare har meddelats, att till akademistaten i Upsala utdelas årligen,

då alla embete- och tjänstemännen längre eller kortare tid af läsåret

äro i verklig tjensteutöfning, 620 V2 storfamnar ved, hvarförutom för

institutionerna, konsistoriihusen och auditorierna äro afsedda tillhopa

292 famnar samt ytterligare 30 famnar komme att erfordras i följd af

adjunkturernas förändring till e. o. professurer.

I betraktande af den vidsträckta areal skogbärande mark, universitetet

alltså eger, har det synts Utskottet, som om det nu i fråga

varande behofvet af ved borde kunna utan statens mellankomst fyllas,

helst hinder icke lärer möta att, derest så skulle vara oundgängligen

nödigt, för ändamålet använda någon del af den betydliga vedqvantitet,

som, enligt hvad ofvan blifvit meddeladt,-nu är för akademiens

behof disponerad. Icke heller kan den i statsrådsprotokollet antydda

större fraktkostnaden för införande af ved till Upsala från akademiens

mer aflägse belägna skogar utgöra tillräcklig anledning för beviljande

af särskild!, anslag till nu i fråga varande ändamål. Omförmälda olägenhet

synes nemligen lätteligen kunna undanrödjas på sådant sätt,

att veden från dessa skogar försäljes och den inflytande köpeskillingen

användes till anskaffning för universitetets räkning af ved från närmare

belägna skogstrakter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då någon utredningrörande

omöjligheten att med för universitetet tillgängliga medel, bestrida

aflöningen till maskinisten och eldaren icke blifvit förebragt,

hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning icke må

vinna riksdagens bifall.

s. 3 Kontrollera mot PDF

iitats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

3

3:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen, att det årliga Ang. höjning

anslaget för den medicinskt-kemiska institutionen vid universitetet i Upsala ftr T?lagei

måtte höjas med 1,000 kronor. ''dicimkt-''

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 3) meddelade ^"inltiolen

utredning synts ådagalägga, att den äskade anslagsförhöjningen icke vid umversikan

undvaras, utan att undervisningen vid institutionen måste inskränkas, t(tet 1 uPsalahemställer

Utskottet,

att årsanslaget för den medicinskt-kemiska institutionen

vid universitetet i Upsala må höjas med

1.000 kronor.

4:o. Enär, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. Ang. aflöning

4) finnes meddeladt, de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund, dt..en vdktnurnera

bill vit åtskilda och erhållit hvartdera sin egen lokal, samt ”de^mtdialltså

en vaktmästare vid det nya laboratoriet icke lärer kunna lind- Umkt-kemivaras,

hemställer Utskottet vidare, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, torietrid

universitetet

att till aflönande af en vaktmästare vid det 1 Ltmd"

medicinskt-kemiska laboratoriet vid universitetet i

Lund må beviljas ett årligt anslag af 600 kronor.

ö:o. f öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och Än9- anslW

under framhållande af den histologiska undervisningens betydelse och för denhistoangelägenheten

af densammas upprätthållande, hemställer Utskottet, logiska insti
’

Unionen vid

universitetet

att till materiel för den histologiska institutio- * Lundnen

vid universitetet i Lund må anslås ett årligt

belopp af 750 kronor.

6:o. Kongd. Maj:t har under denna rubrik slutligen föreslagit Ang. anslag

Riksdagen, att till aflönande af en konservator vid den botaniska institu- ^ enkonsertionen

vid universitetet i Lund bevilja ett årligt anslag af 750 kronor, vator vidden

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. 7 b sid. 4 och 5) in - hemtas, är anledningen till förevarande anslagsbegäran att söka uti vid universir

den omständighet, _ att Professoren J. Agardh tillkännagifvit sig vilja tetet 1 Lmåtill

universitetets i Lund botaniska institution öfverlemna de honom

tillhöriga samlingar af herbarier och preparat af olika slag, som för

närvarande förvaras i botaniska museet, dock med dervid fastadt vilkor

att samlingarne för framtiden omsorgsfullt vårdades, i hvilket afseende

Professor Agardh föreslagit, att den vid institutionen anstälda amanu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. omslag

till den histologiska

institutionen

vid

Karolinska

institutet.

Ang. lärares

vid allmänna

läroverken

uppflyttning

i högre lönegrad.

ens måtte förordnas till konservator med någon förhöjning i arfvode

utöfver amanuens-anslaget, hvarefter konsistoriet hos kanslersembetet

begärt tillstånd att emottaga donationen, och i sammanhang dermed

anhållit om beredande af ett årligt anslag å 750 kronor till aflöning

för en konservator vid botaniska institutionen, hvars åliggande skulle

blifva att utöfva vården öfver så val den ifrågavarande som institutionens

öfriga samlingar.

Då de ifrågavarande samlingarne vitsordats vara af synnerligt

värde och det alltså måste vara önskligt att desamma förenas med den

botaniska institutionens öfriga samlingar och omsorgsfullt vårdas, hemställer

Utskottet,

att det af Kongl. Maj:t äskade anslag till aflönande

af eu konservator vid den botaniska institutionen

vid universitetet i Lund, 750 kronor årligen, må

äf Riksdagen beviljas.

Karolinska mediko-kir nitisk a institutet.

7:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, och

under hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 5)

förebragta utredning, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande, hemställer

Utskottet,

att till materiel m. m. för den Mstologiska institutionen

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet må

beviljas ett årligt anslag af 1,000 kronor.

Allmänna läroverken.

8:o. Enär eu inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord beräkning

å de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de

allmänna läroverken, hvars innehafvare vore till uppflyttning i högre

lönegrad berättigad, borde enligt de för sådan uppflyttning faststälda

grunder från och med år 1880 utgå utöfver de för innevarande år anvisade

lönemedel, gjorde det antagligt, att, efter afdrag af de besparingar,

som genom äldre lärares afgång sannolikt uppkomme, en summa

af 40,000 kronor, utöfver det nu utgående läroverksanslaget, blefve för

ändamålet tillräcklig, har Kongl. Maj:t härför äskat eu tillökning till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 5

nämnda belopp i anslaget till elementarläroverken eller, såsom de, i

enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 1 November 1878, numera

böra benämnas, rikets allmänna läroverk; och då härvid ej varit

något att erinra, hemställer Utskottet,

att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning

i högre lönegrad enligt gällande grunder må

anvisas 40,000 kronor att å allmänna läroverkens stat

uppföras.

Sko. Kongl. Maj:t har föreslagit att, för utvidgning af det treklassiga

läroverket i Göteborg till fullständigt realläroverk, med undervisning

endast i de till reallinien hörande läroämnena, samt i sammanhang

härmed inskränkning af det nuvarande å båda linierna fullständiga

läroverket derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning

endast i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte,

på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af det senare

läroverket måtte kunna ega rum till en början beträffande läroverkens

fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffade

eller sådant eljest lagligen ske kunde, tre adjunktsbefattningar

öfverflyttades från det nuvarande högre läroverkets stat till det treklassiga

läroverkets, dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till

höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda

läroverk bestämda aflöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande

tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande

kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga

och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk

samt forsåge dess rektor med bostad eller deremot svarande, hyresersättning.

Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 6—9) meddelade

utredning inhemtas, bland annat, att förevarande nådiga framställning

blifvit föranledd af eu utaf domkapitlet i Göteborg i ämnet gjord

underdånig hemställan; att till grund för denna hemställan åter legat

eu af rektor vid dervarande högre allmänna läroverk hos domkapitlet

gjord framställning, deruti rektor anfört att, då antalet lärjungar vid

nämnda läroverk nu utgjorde 651, under det att treklassiga läroverket

i Göteborg hade 81 lärjungar, sammanlagda antalet, eller 732, hvilket,

att döma af de föregående årens erfarenhet, snarare komme att ökas

än minskas, vore så stort, att af dessa läroverk lämpligen kunde bildas

två högre läroverk, fullständiga, det ena blott på den klassiska, det

andra endast på reala linien, samt så, att det förstnämnda läroverket

Ang. ordnande

af

läroverken

Göteborg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

i sig upptoge alla de lärjungar inom klasserna IV—VII, som läsa latin,

och realläroverket öfriga lärjungar inom samma klasser, samt att lärjungarne

inom de tre nedersta klasserna fördelades såjemntsom möjligt

mellan de båda läroverken.

Om det nämnda lärjungeantalet med dess nuvarande fördelning

på linier och klasser lades till grund för beräkningen, visade sig, enligt

eu af rektor uppgjord tablå, att vid latinläroverket skulle erfordras för

397 lärjungar 15 läseafdelningar med 450 undervisningstimmar i veckan,

och vid realläroverket för 335 lärjungar 12 läseafdelningar med 348

undervisningstimmar.

För de så ordnade läroverken behöfdes lönemedel å ordinarie

stat till följande antal lärare och till nedanstående belopp, enligt nu

gällande aflöningsgrunder:

1 rektor ............

7 lektorer .........

11 adjunkter ......

3 öfningslärare

a) Vid latinläroverket:

........................................................... 4,500 kronor.

............................................................ 17,500 «

...................................................... 16,500 )»

...................................................... 2,750 );

Summa 41,250 »

b) Vid realläroverket:

l rektor ............

3 lektorer .........

10 adjunkter

3 öfningslärare

4.500 kronor.

7.500 »

15,000 »

2,750 »

Summa 29,750 »

Den för de båda föreslagna läroverken erforderliga ordinarie lönestaten

utgjorde således 71,000 kronor. Då statsverkets nuvarande utgifter

för det högre och det 3-klassiga läroverket uppgå till följande

belopp:

a) för det högre läroverket:

1) ordinarie lönestat:

1 rektor ..........

7 lektorer .....

15 adjunkter ...

3 öfningslärare

.................. 4,500 kronor.

................... 17,500 »

.................. 22,500 »

.................._ 2,750

Transport 47,250 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

7

Transport 47,250 kronor.

2) extra anslag:

7 extra lärare .......................................... 10,500 »

1 eko rillärare ...................................... 1,000 »

58,750 kronor.

h) för det 3-klassiga läroverket:

ordinarie lönestaten ............................................................. 6,900 »

eller tillsammans för båda läroverken 65,650 kronor;

så visade sig häraf, att genom den föreslagna anordningen skulle vid

det högre läroverket besparas utgifter för aflöning af 4 ordinarie adjunkter

6,000 kronor, 7 extra lärare 10,500 kronor samt en extra ritlärare

1,000 kronor, eller tillsammans 17,500 krono?’, äfvensom att

kostnaden för berörda anordnings genomförande skulle med 5,350 kronor

öfverstiga sammanlagda utgifterna för det å båda linierna fullständiga

och det treldassiga läroverket.

Kongl. Maj:t, som ansett det sålunda väckta förslaget om upprättande

i Göteborg af särskilda fullständiga latin- och realläroverk

höra godkännas, har vid den föreslagna staten endast anmärkt, att

realläroverket syntes i stället för en adjunkt behöfva en lektor mera

än förslaget upptoge, i följd hvaraf den beräknade kostnaden skulle

ökas med 1,000 kronor, utgörande skilnaden mellan eu adjunkts och

eu lektors aflöning enligt normalstat. Såsom vilkor för förslagets godkännande

borde jemväl stadgas, att Göteborgs kommun forbonde sig

att med det bidrag, som af realläroverkets byggnadsfond, eller af stiftets

byggnadskassa i mån af tillgångar, nu eller framdeles kunde lemnas,

anskaffa och underhålla, erforderliga lokale?’ för det fullständiga

realläi •overket jemte bostad åt dess rektor.

Enär lämpliga lokaler för ett fullständigt realläroverk icke genast

kunde vara att påräkna, har Kongl. Maj:t emellertid icke ansett nödigt

aM nu göra framställning till Riksdagen o?n anvisande af medel för

ifrågavarande läroverks fullständiga upprättande, utan funnit tills vidare

endast böra begäras hvad so?n vo?*e exTorderligt fö?'' det treklassiga

läroverkets utveckling till femklassigt; och då staten för ett femklass?gt.

läroverk i allmänhet upptoge rektor, 5 adjunkter och 3 öfningslä?

are, af hvilka det treklassiga redan hade rektor, öfningslärare och

2. adjunkter eller kolleger, erfordrades för den sålunda ifrågasatta utvidgningen

tre adjunkter jemte en förhöjning i aflöningen för rektors°ch

öfningslä?’aretjenster?ia till likhet ?ned motsvarande tjenster vid

femklassiga läroverk. För de tre adjunktsbefattningarna skulle något

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

särskilt anslag icke behöfva anvisas, så framt det medgåfves, att en

öfverflyttning finge ega rum till det treklassiga läroverket af lika

många adjunktsbefattningar ifrån det nuvarande högre läroverket, i

den mån ledighet der inträffade eller sådant eljest kunde ske utan

åsidosättande af någons lagliga rätt. En sådan öfverflyttning syntes

vara så mycket lämpligare, som ej mindre än fyra af det högre läroverkets

ordinarie adjunktsbefattningar beräknats blifva obehöfliga vid

latinläroverket. Det’ enda anslag af statsmedel, som erfordrades för

det treklassiga läroverkets förändring till femklassigt, vore alltså ett

belopp af 1,250 kronor till förhöjningen af rektors och öfningslärarnes

aflöning.

Grundsatsen om skiljande vid de allmänna läroverken åt de bada

bildningslinierna är otvifvelaktigt rigtig och har äfven vunnit Riksdagens

godkännande. Utskottet vill i sadant hänseende eimia, huiusom

Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874, angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, anfört, att

den nära förening emellan de olika bildningslinierna, som dittills egt

rum syntes hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga

bedrifvande;''att uppenbart vore, det ett tillbörligt tillgodoseende

af så väl den klassiska som den reala undervisningen endast

stode att vinna genom bildningsliniernas fullständiga åtskiljande; samt

att detta mål icke kunde fullständigt uppnås annat än genom upprättande

af särskilda klassiska och särskilda reala läroverk.

I öfverensstämmelse med detta Riksdagens uttalande lärer det,

nu föreliggande förslaget, dervid Utskottet ej funnit anledning till erinran,

böra vinna Riksdagens bifall. Härvid torde dock böra uttryckligen

framhållas, att, om än Göteborg, på grund af sin betydelse såsom

rikets andra stad samt det stora lärjungeantalet i dervarande läroverk,

otvifvelaktigt bör ega fullständiga så väl klassiska som reala läroverk,

Riksdagen emellertid icke genom att bifalla upprättandet derstädes af

sådana'' må anses hafva medgifvit, att behofvet krätver att på alla

ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, särskilda sådana för hvardera

linien inrättas. I sådant hänseende yttrade 1874 års Riksdag uti

ofvan åberopade underdåniga skrifvelse, att detta, oafsedt kostnaderna,

syntes vara desto mera öfverflödigt, som det måste antagas, att den

strängt vetenskapliga underbyggnad, som den klassiska bildningslinien

vore afsedd att meddela, endast, kunde tillgodogöras af ett ringare antal

lärjungar, då deremot det stora flertalet bäst tillgodosåges genom

den praktiska och allmänt medborgerliga bildning, som borde meddelas

i de reala läroverken, på grund hvaraf, och då det vore. sannolikt

att, i den mån dessa senare försåges med dugliga och tillräckliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stals-Utslwttets Utlåtande N:o 14.

9

lärarekrafter, de komme att tillvinna sig ökadt förtroende, den klassiska

undervisningen borde kunna bibringas vid ett betydligt ringare

antal läroverk, än nu vore fallet.

Ett ytterligare uttalande i samma rigtning gjordes af 1877 års

Riksdag, som i underdånig skrifvelse den 24 Maj nämnda år, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, uttryckte

den förväntan, att grundsatsen om de båda bildningsliniernas

särskiljande snarast möjligt måtte verkliggöras genom indragning af

öfverklasser å den klassiska linien vid de läroverk, der, till följd af

större minskning i lärjungeantalet å nämnda linie, sådani ndragning

kunde låta sig verkställa och befinnas ändamålsenlig, för hvilken indragning

vid åtminstone åtskilliga läroverk tidpunkten icke syntes

vara särdeles aflägsen, enär, oaktadt pröfning i latinska språket inginge

bland fordringarne för de akademiska embetsexamina, likväl

under de senaste åren tillökningen i lärjungeantalet vid elementarläroverken

varit högst betydlig å den reala linien, under det att å den

klassiska antalet varit i det närmaste oförändradt.

Under fortsatt vidhållande af Riksdagens sålunda otvetydigt

gjorda uttalanden, hemställer Utskottet emellertid, på grund af hvad

ofvan blifvit anfördt,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall och alltså anslaget

till allmänna läroverken höjas med 1,250 kronor.

10:o. På Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar har Riksdagen

beviljat dels år 1874 ett anslag af 6,900 kronor till upprättande

af de tre lägsta klasserna af ett fullständigt elementarläroverk i Stockholm

med undervisning endast å reala linien, dels år 1877 för samma

läroverks utveckling till och med femte klassen ytterligare 5,600 kronor,

hvarjemte af det anslag, som vid sistlidna års riksdag anvisades

till förhöjning af teckningslärarnes vid rikets allmänna läroverk aflöning,

ett belopp af 150 kronor beräknades för teckningsläraren vid detta

läroverk.

Enär af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 10) angifna skäl

undervisningen vid detta läroverk borde från och med läsåret 1880

utsträckas till alla klasserna, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att till fullständigt upprättande af Sto.ckholms realläroverk med rektor,

4 lektorer, 7 adjunkter och 3 öfningslärare anvisa, utöfver hvad redan

blifvit för läroverket beviljadt, ett belopp af 15,100 lu-onor såsom förhöjning

i anslaget till de allmänna läroverken.

Bih. till Riksd. Prat. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

Ang. fullständigt

upprättande

af

realläroverket

i Stockholm.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. fortsatt

utveckling af

läroverket i

Sundsvall.

Ang. ifrågasatt

inrättande

af ett allmänt

läroverki

Motala.

För omförmälda lärares aflöning skulle kostnaderna blifva följande:

rektor ............................................................

............................... 4,500 kronor

4 lektorer å 2,500 ....................................

................................ 10,000 „

7 adjunkter å 1,500 .................................

................................ 10,500 „

1 lärare i gymnastik..................................

........................... 1,000 „

1 „ i teckning ..................................

............................... 1,000 „

1 „ i musik........................................

................................. 750 „

eller tillsammans 27,750 kronor.

Om härifrån afdrages det belopp, 12,650 kronor, som förut blifvit för

läroverket anvisadt, så återstår ett behof af 15,100 kronor för läroverkets

fullständiga upprättande.

Då härvid ej varit något att erinra, får Utskottet, med hänvisande

till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 10 och 11) förebragta

ytterligare utredning, hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande

nådiga framställning, höja anslaget till de allmänna

läroverken med 15,100 kronor.

] Do. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af den

i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 11 och 12) meddelade utredning,

enligt hvilken hela lärarestaten för det fullständiga läroverket i Sundsvall

skulle komma att utgöras af rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3

öfningslärare, eller samma antal lärare, som för detta läroverk fans

upptaget i det förslag till normalstat, hvilket åtföljde Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till 1874 års Riksdag rörande förändrad organisation

af rikets elementarläroverk, hemställer Utskottet vidare,

att för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta

utveckling till fullständigt å reallinien med ofvan uppgifna

antal lärare må beviljas en förhöjning af anslaget

till de allmänna läroverken med 7,850 kronor.

12:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik vidare föreslagit

Riksdagen att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i Motala

med rektor, två kolleger och tre öfningslärare höja anslaget till

allmänna läroverken med ett belopp af 6,900 kronor, under vilkor att

kommunen förbunde sig att anskaffa och underhålla de för ett sådant

läroverk erforderliga byggnader och lokaler samt att åt läroverkets

rektor tillhandahålla boställe eller deremot svarande hyresersättning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

11

Till stöd för denna nådiga framställning är i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b sid. 12 och 13) anfördt, bland annat, att Motala köpings

kommun, som numera genom nådigt bref den 3 Oktober 1878 erhållit

stadsrättigheter, enligt officiella intyg har en folkmängd af 1,820 personer,

samt att folkmängden i Motala landtkommun utgör 7,443, äfvensom

att lärjungar med all sannolikhet kunde påräknas från närmast

angränsande områden, helst de goda kommunikationerna medelst både

kanal- och jernväg underlättade förbindelsen med ett läroverk i Motala.

Sistnämnda omständighet synes emellertid kunna med lika om

icke bättre rätt åberopas såsom skäl för att icke för närvarande inrätta

något allmänt läroverk i Motala.

Afståndet från denna stad till Vadstena, der femklassigt läroverk

är inrättadt, tillryggalägges genom den numera inrättade jernvägsförbindelsen

på vid pass en timme. Likaledes är Motala genom en omkring

6 mil lång jernväg förenadt med Linköping, der fullständigt elementarläroverk

finnes; och synes alltså behofvet af upprättandet af det

ifrågavarande nya läroverket icke kunna vara särdeles trängande. Enligt

Utskottets förmenande är det dessutom icke skäl att för mycket

öka antalet af de treklassiga elementarläroverken. Vida rigtigare och

mer ändamålsenligt synes det vara att utveckla och förbättra folkskolorna,

så att dessa kunna blifva lämpliga jemväl för mindre städer och

köpingar.

På grund häraf och i betraktande dessutom af nödvändigheten

att under nuvarande förhållanden noga tillse, hvilka utgifter må kunna

undvikas, har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att förevarande nådiga framställning icke må

vinna Riksdagens bifall.

13:o. Uti särskilda inom Andra. Kammaren väckta, till Utskottets

behandling öfverlemnade motioner har föreslagits, af Herr Olof Andersson

i Lyckorna (motion N:o 23), att Riksdagen ville bevilja erforderligt

anslag för utvidgning till femklassigt af Engelhohns treklassiga läroverk;

och af Herr J. Sandvall (motion N:o 97), att Riksdagen måtte

för sin del besluta, att Hjo tvåklassiga pedagogi, under enahanda vilkor,

som för beviljandet af dylika anslag hittills stadgats, måtte till treklassigt

allmänt läroverk förändras, samt bevilja härför erforderliga

anslag.

Båda de ifrågavarande städerna hafva emellertid särdeles lätt samfärdsel

med andra städer, der allmänna läroverk finnas inrättade. Så

åtgår för resa på jernväg från Engelholm till hvardera af städerna

Ang. ifrågasatt

utvidgning

af allmänna

läroverket

i Engelholm

och

af pedagogien

i Hjo.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. äskad,

förhöjning i

hyresersättningen

åt

rektor vid allmänna

läroverket

i

Vesterås.

i

Helsingborg och Landskrona, af livilka den förra har fullständigt och

den senare femklassigt läroverk, allenast omkring två timmar; och hvad

Hjo beträffar, är denna stad genom jernväg förbunden med de icke

särdeles aflägset derifrån belägna städerna Skara med fullständigt, Sköfde

med femklassigt och Falköping med treklassigt läroverk.

Vid sådant förhållande, och då Utskottet dessutom vidhåller den

ofta uttalade åsigten, att Riksdagen endast efter af Kongl. Maj:t i ämnet

gjord framställning och sedan behörig utredning blifvit af vederbörande

verkstäld bör vidtaga åtgärder i ärenden af förevarande beskaffenhet,

har Utskottet icke kunnat motionärernes förslag understödja; hemställande

alltså Utskottet:

a) att Herr Olof Anderssons omförmälda motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

b) att Herr J. Sandvalls ofvanberörda förslag

icke heller må vinna Riksdagens bifall.

14:o. Sedan Rektorn vid allmänna läroverket i Vesterås L. Mossberg

i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift i underdånighet anhållit, att,

enär den hyresersättning af 500 kronor för år, hvilken, jemlikt Kongl.

brefvet den 29 Juni 18*66, blifvit rektor vid nämnda läroverk tillerkänd,

sedermera till följd af hyrornas stegring visat sig vara otillräcklig,

förhöjning i berörda hyresersättning måtte beviljas med 100 kronor om

året, att utgå från och med den 1 April 1875, från hvilken tid hyran

för den lokal, sökanden för närvarande bebodde, blifvit höjd från 500 till

600 kronor, har Kongl. Maj:t, enär beloppet af nämnda ersättning alltså

numera vore otillräckligt, hos Riksdagen gjort nådig framställning om

detta belopps höjande på ofvan angifna sätt, hvarigenom anslaget till

allmänna läroverken skulle ökas med 100 kronor.

Ifrågavarande hyresersättning beviljades, efter derom aflåten nådig

proposition, vid 1865—1866 årens riksdag af den anledning, att staden

Vesterås jemlikt Kongl. resolution den 10 Mars 1865 förklarats icke

kunna åläggas att till rektor vid dervarande läroverk upplåta embetsed

eller utgifva hyresersättning, och på det att bemälde rektor icke

derigenom skulle gå i mistning af eu löneförmån, som i allmänhet tillkomme

rektorer vid rikets elementarläroverk. Af berörda nådiga resolution,

hvilken varit för Utskottet tillgänglig, har Utskottet inhemtat, att

genom eu Kongl. resolution af den 3 Oktober 1766 blifvit förklaradt,

det Rector schola i Vesterås borde rätteligen hafva den så kallade

Probegården, hvilken år 1625 af enskild person till skolan donerats,

till embetsgård, och att densamma borde för domkyrkans medel byggas,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 13

utan att Vesterås stad eller borgerskapet derstädes finge dermed besväras;

att emellertid domkyrkan, med anledning af nämnda gårds

otjenlighet till bostad för rektor, i senare tider sjelf densamma disponerat

och i stället, i enlighet med Kongl. Maj:ts utslag den 31 Mars

1832, utgifvit hyresersättning, hvilken genom Kongl. bref den 23 Juli

1856 från rektor till statsverket indragits; samt att domkyrkan sedermera,

enär dess medel ansetts böra oafkortad! vara för dess underhållsoch

förvaltningskostnader att tillgå, blifvit genom Kongl. bref den 31

Oktober 1862 från vidare utgifvande af nämnda ersättning befriad.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet otvetydigt ådagalägga,

att domkyrkan på ordnandet af denna angelägenhet skördat ej

ringa vinst, i det densamma först fått för eget behof disponera den af

enskild person till Vesterås skola donerade gården och sedermera lyckats

blifva befriad från skyldigheten att utgifva den ersättning, som såsom

vederlag härför blifvit henne ålagd. Vid sådant förhållande förefaller

det nog egendomligt att, på sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen,

domkyrkan nu höjt hyran för den henne tillhörande lägenhet,

hvilken är upplåten till bostad åt nuvarande rektor vid läroverket i

Vesterås; och Utskottet kan icke finna någon giltig anledning, hvarför

statsverket skulle ytterligare betungas allenast på det domkyrkan skulle

komma att draga än större fördel af sitt förvärfvande af den till bostad

åt rektor donerade gården. Tvärtom bör, enligt Utskottets förmenande,

derest den af statsmedel nu utgående hyresersättningen befinnes otillräcklig,

domkyrkan af sina medel göra det tillskott, som må vara erforderligt,

och på sådant sätt komma att åtminstone i någon mån gifva

vederlag för den fördel hon förskaffat sig genom det ofvan omförmälda

förväifvet af den donerade fastigheten.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning icke må vinna

Riksdagens bifall.

15:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, mot det att en i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 a) omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp

af 2,939 kronor 96 öre för närvarande utginge såsom inberäknade i

aflöningen för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Åmål,

blefVe, jemte de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå för år

1880, vid samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna

läroverken måtte höjas med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre.

Af den i nämnda statsrådsprotokoll förebragta utredning inhemtas,

bland annat att enligt nu gällande stat för läroverken i Filipstad och

Ang. öfverlemnande

till

statsverket af

en fond m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Åmål äro i . åtskilliga lärares löner inberäknade »inom kolumn specificerade

inkomster» till belopp af 1,427 kronor 34 öre vid det förra läroverket

och 1,512 kronor 62 öre vid det senare eller tillhopa 2,939 kronor

96 öre; — att dessa inkomster utgöra räntemedel efter 5 procent

dels å ett kapital af 39,997 riksdaler 24 skillingar banko eller 56,996

kronor 25 öre, som under år 1834 från statsverket utbekommits, dels

ock å ett ytterligare kapital af 1,201 rdr 47 sk. banko eller 1,802

kronor 97 öre, hvilket på grund af Kongl. brefvet den 15 December

1837, efter det anmälan blifvit gjord derom, att tillgångarna för Åmåls

skola blifvit uti domkapitlets uppgift af den 31 mars 1832 med 60 rdr

4 sk. 9 rst banko för högt beräknade, jemväl från statsverket erhållits;

samt att, enligt hvad räkenskaperna för år 1877 utvisa, omförmälda,

under domkapitlets i Karlstad förvaltning'' stående fond vunnit den till
-

växt, att densamma då utgjordes af:

räntebärande kapital ........................................................................ 61,100: —

räntefordran........................................................................................ 324: 78.

fordran beroende på afskrifning................................................... 2,008: —

innestående å giroräkning.............................................................. 902: 71.

Kronor 64,335: 49.

Då den föreslagna förändringen otvifvelaktigt kommer att leda

till förenkling i förvaltning och redovisning, får Utskottet under erinran,

hurusom Riksdagen, i enlighet med Utskottets hemställan, beräknat

beloppet af inkomsttiteln »Extra uppbörd» under förutsättning af

Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts förslag om öfverlemnande till statsverket

af nu ifrågavarande fond, — Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning till bifall förorda.

Vid behandling af denna fråga har Utskottets uppmärksamhet emellertid

fästats derå, att vid andra läroverk finnas fonder af enahanda

beskaffenhet, som ofvan nämnda till indragning nu föreslagna; på sätt

af följande utredning närmare inhemtas.

Sedan Rikets ständer, enligt underdånig skrifvelse den 12 Mars

1830, beviljat årligen intill näst derpå följande riksdag för läroverken

ett nytt anslag å 42,000 rdr banko, beräknadt att användas till af behofvet

högt och länge påkallad löneförbättring åt elementarläroverken,

förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 22 December 1831, att

af dessa medel skulle utgå:

a) redan beviljadt anslag till nya elementarskolan i Stockholm,

6,800 rdr banko samt löneförbättring åt förut befintlige lärare vid de

gamla elementarläroverken:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

15

b) arfvoden till gymnasiernas och vissa skolors rektorer, då de

afstode dittills brukliga terminspenningar af lärjungarne;

c) löner vid de gamla gymnasierna åt nya lärare i naturvetenskap,

främmande lefvande språk, gymnastik och teckning;

d) löner vid gamla fullständiga lärdomsskolor åt nya lärare i

främmande lefvande språk och i gymnastik; samt

e) löneor åt lärare vid 1) de redan utlofvade nya skolorna i Eskilstuna

och Amål med tre lärare hvardera och i Haparanda med två

lärare, utom en kantor på hvartdera stället; 2) en föreslagen ny kathedralskola

i Lund med tolf lärare samt en mindre skola i Filipstad med

tre lärare, kantorerne på båda dessa ställen oräknade; och 3) den till

upptagning bland elementarläroverken anmälda skolan i Ask er sund, beräknad

endast till två lärare utom kantor;

hvarjemte Kongl. Maj:t stadgade bland annat, att, med undantag

af rektorernas embetsgårdar eller fria boningsrum eller motsvarande

liyresmedel, skulle alla särskilda löneförmåner af prEebendepastorat,

prebendehemman, hemmansräntor, embetsgårdar, boställen eller vederlag

derför, tomter och jordar eller andra lägenheter, boningsrum, hushyror

och enskilda anslag med flera lokala fördelar, som gymnasieoch

skollärare åtnjöte, jemte sportler i vissa fall beräknas innehafvarne

såsom inkomst och betaga dem eller förminska den löneförbättring,

hvilken, förutan dylik förmån, bort tillfalla dem ej mindre än deras

vederlikar, hvilka inga sådana särskildt åtnjöte; att den nya löneregleringen,

som icke borde taga sin början förr än med den 1 Maj

1831, skulle omfatta under det första påföljande ecklesiastikåret endast

löneförbättring åt redan befintliga lärare och tjenstemän vid elementarläroverken,

men ingen utbetalning till här ofvan under b) c) d) och e)

uppräknade ändamål; att de från den 1 Januari 1830 till den 1 Maj

1832 således uppkommande besparingar på det nya anslaget skulle

sedermera användas såsom fruktbärande kapital, hvilket skulle öfverlemnas

till vederbörande konsistoriers förvaltning och med räntan hvaraf

lärare komme att aflönas; att till räntebärande kapital för löneförbättring

eller till andra tillfälligtvis uppkommande lika vigtiga behof

för elementarläroverken skulle användas de besparingar på anslaget,

hvilka efter den första Maj 1832 och intill dess ständig löningsstat

hunne fastställas möjligen kunde uppkomma; att de lönebesparingar,

som i stiften uppkommit dels på öfverskotten å 1819 års interimsstat

och dels genom de indragningar, som i följd af densamma egt rum, och

befunnes, odisponerade skulle, till det belopp de utgjorde den 1 Maj 1832,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

jemväl såsom räntebärande kapital för framtiden begagnas till lärares aflöning

; att de till skolverkets behof förut anslagna tillgångar, eller andra

tillfälliga besparingar, hvilka enligt 1819 års interimsstat bort under

konsistoriernas vård och ansvarighet samlas och förvaltas för att till

förefallande utgifter uppå derom skeende anmälan och efter Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning vara att tillgå, borde äfven begagnas; samt

att de tillgångar, hvilkas användning till bildande af nödig lönefond

för Lunds stifts elementarläroverk Kongl. Maj:t den 24 Mars 1824 i

nåder gillat samt läroverkskomitén jemväl påräknat af helgonskyld,

skolhemmansarrenden, indragna kyrkoinspektorslöner och stipendiemedel,

äfvensom den af komitén likaledes påräknade Visingsöfonden i

Vexiö stift skulle i många inträffande ledigheter användas till elementarläroverkens

behof i dessa stift och statsverkets bidrag dertill i samma

förhållande besparas för att på andra orter användas.

Enligt en af Statskontorets riksbokslutsbyrå den 27 Mars detta

år meddelad uppgift rörande de medel, hvilka ingå uti vissa lärares

och bibliotekariers vid de allmänna läroverken efter stat beräknade löner

och sålunda föranleda till minskning i kontanta statsanslaget, uppgå

dessa medel årligen till ett belopp af ej mindre än 43,155 kronor 49 öre.

Då sålunda vid flera läroverk finnas fonder af liknande beskaffenhet

med den, som varit för läroverken i Åmål och Filipstad afsedd,

samt denna fond nu föreslagits till indragning, synes enahanda åtgärd

jemväl böra vidtagas med de öfriga, helst derigenom otvifvelaktigt

skulle vinnas enkelhet i bokföringen och redovisningen, då mycken

omgång och mångskrifveri naturligen måste förorsakas deraf att de i

lärarnes löner ingående, ofvan omförmälda särskilda medel äro fördelade

i ofta mycket små belopp, ända ned till omkring en krona och

derunder.

Visserligen lära de i fråga varande fonderna delvis hafva tillkommit

genom enskilda donationer; men den verkstälda utredningen

har likväl gifvit vid handen att t. ex. Eskilstuna läroverks fond, utgörande

vid 1877 års slut 34,534 kronor 72 öre, ursprungligen blifvit

bildad genom statsmedel till belopp af 15,746 rdr 32 sk. banko, som af

Statskontoret år 1834 utbetalts till domkapitlet i Strengnäs; samt att

i Askersunds läroverks fond, hvilken vid 1877 års slut uppgick till

13,064 kronor 40 öre, ursprungligen ingingo statsmedel 3,000 rdr banko,

och enskildes sammanskott 5,000 rdr banko; äfvensom slutligen att flerstädes

under rubriken donationsmedel befintliga tillgångar ursprungligen

tillkommit genom de enligt ofvan åberopade nådiga bref anvisade

statsmedel.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det synes önsk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

17

värdt, att alla de fonder, som äro af enahanda beskaffenhet med ofvan

nämnda till indragning nu föreslagna, blifva till statsverket öfverlemnade

och i stället anslag till belopp, motsvarande fondernas afkastning,

å allmänna läroverkens stat uppförda, har Utskottet ansett sig böra

föreslå Riksdagen att i underdånighet anhålla, det erforderlig utredning

i ämnet måtte blifva verkstäld samt Riksdagen derefter få emotse den

nådiga framställning, hvartill omständigheterna må finnas föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att, mot det att den i ofvannämnda statsrådsprotokoll

omförmälda fond, hvaraf räntemedel till

belopp af 2,939 kronor 96 öre för närvarande utgå

såsom inberäknade i aflöningen för lärare vid allmänna

läroverken i Filipstad och Åmål, varder, jemte

de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå

för år 1880, vid samma års slut till statsverket öfverlemnad,

anslaget till allmänna läroverken må höjas

med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre; och

b) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t låta genom vederbörande

verkställa en fullständig utredning i här ofvan

af Utskottet omförmälda hänseenden samt derefter till

Riksdagen göra den nådiga framställning, hvartill omständigheterna

må finnas föranleda.

Folkundervisningen.

16:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastikdepartementets

afdelning för fokskoleärenden uppgjord beräkning, för verkställande

af den uppflyttning till högre lönegrad, som tillkommer de

vid folkskolelärareseminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare,

komme att erfordras från och med år 1880 ett belopp af

5,800 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit, att för lärares vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder

anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp;

och, då ifrågavarande utgifter äro af fortvarande natur, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande

nådiga framställning, höja ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna

med 5,800 kronor.

Bill. till Jiikftd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

Ang. seminarielärares

uppflyttning

i högre lönegrad.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. seminarieti

Norrland

förfolkskolelära/rinnor

m. m.

Ang. höjning

af anslaget

för lönetillsTcott

åt lär are

vid folkskolor

och småskolor.

17:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade

Riksdagen år 1878 för inrättande af ett seminarium i Norrland

för qvinliga elever en förhöjning af 8,900 kronor i anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande och en förhöjning af 5,000 kronor

i anslaget till stipendier för seminarieelever.

De för detta ändamål då begärda anslag utgjorde endast hälften

af det årsanslag, som beräknades vara behöfligt för uppehållande af

berörda seminarium, hvilket först med höstterminen innevarande år

skall träda i verksamhet; och då från och med 1880 undervisningen

komme att fortgå under så väl vår- som hösttermin, i följd hvaraf en

motsvarande tillökning i anslaget blefve erforderlig, har Kongl. Maj:t

föreslagit, att för uppehållande af nämnda seminarium måtte beviljas

förhöjning med 8,900 kronor i anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier för

seminarieelever.

I sammanhang med denna nådiga framställning, hvilken lärer

böra i enlighet med senaste Riksdags beslut bifallas, har Utskottet behandlat

ett af Herr Carl Anders Larsson i en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 24) gjordt förslag derom, att hela nuvarande anslaget

till stipendier för seminarieelever, 70,000 kronor, måtte indragas;

men, då motionären till stöd härför endast anfört, att man från vissa

håll försport, att ett mindre samvetsgrant förfarande skulle eg a rum

vid utdelningen af de ifrågavarande stipendierna, samt att seminarieeleverna

numera, då de erhålla tjenstår, komma i åtnjutande af högre

löneförmåner, har Utskottet, som hvarken varit i tillfälle att pröfva

grunden för motionärens uppgift angående de brister, som skulle ega

rum i fråga om fördelningen af stipendierna eller kunnat finna att dessa

nu mer än förr äro obehöfliga, icke kunnat motionärens förslag understödja.

Utskottet hemställer alltså,

a) att för uppehållandet af seminariet i Norrland

för qvinliga lärjungar må beviljas förhöjning

med 8,900 kronor i anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande och med 5,000 kronor i anslaget

till stipendier för seminarieelever; och

b) att Herr Carl Anders Larssons omförmälda

förslag må af Riksdagen lemnas utan afseende.

18:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7

b sid. 15 och 16) förebragta utredning rörande otillräckligheten af det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 14. 19

i riksstaten för närvarande till 2,000,000 kronor uppförda förslagsanslaget

för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, får Utskottet,

i öfverensstämmelse med livad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att nämnda förslagsanslag må höjas med 260,000

kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

19:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet intagna stat för Gymnastiska centralinstitutet,

för dess tillämpning bevilja en tillökning i institutets ordinarie

anslag med 10,250 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för

vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i

aflöningen ingående tjenstgöringspenningar till vikarie finge af Kongl.

Magt bestämmas.

Institutets nu varande ordinarie anslag utgör, inberäknadt 2,000

kronor till stipendier åt elever, 29,400 kronor och är, enligt den för

läroanstalten nu gällande, af Kongl. Maj:t den 4 Mars 1864 faststälda

stat, på följande sätt fördeladt:

Öfverläraren å pedagogiska afdelningen, lön ...........

D:o å militära d:o, d:o ............

D:o å medicinska d:o, d:o ...........

Arfvode åt den af lärarne, som innehar föreståndarebefattningen

..............................................................

Anm. Derest öfverläraren å militära afdelnininnehar

annan allmän befattning, skall hans

vid institutet minskas med ett mot aflöningen

den andra befattningen svarande belopp, dock

till lägre än 3,000 kronor.

lärare, den äldste, lön................................................

d:o ................................................

(bo ...............................................

d:o ..............................................

d:o ...............................................

Extra lärare och lärarinnor, till det antal direktionen

bestämmer, tillhopa .......................................

Sekreteraren och räkenskapsföraren hos direktionen,

arfvode ...........................................................................

Vaktmästaren, lön ............................................................

gen

lön

vid

icke

En

En

En

En

En

d:o

d:o, den yngste,

lärarinna

d:o

kronor

4,000

—

77

4,000

—

77

3,000

—

77

400: -

77

2,200

77

2,000

—

77

1,800

—

77

1,000

—

77

800

—

77

3,000

—

77

750

_

77

550

—

Transport kronor 23,500

Ang. ny stat

för Gymnastiska

centralinstitutet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Transport kronor 23,500:

P ortvakten, d:o ..............................................................

Underhåll och remontering af en häst för voltige
öfningarne

...................................................................

Ved och lysning med gas..............................................

Underhåll af materielen och samlingarne samt diverse

utgifter ...........................................................................

Till stipendier för institutets civile elever

11

11

11

11

350: —

. 500: —

2,000: —

1,050

2,000

Summa kronor 29,400

Å öfverlärarnes, lärarnes och lärarinnornas löner äfvensom å arfvode!

till sekreteraren har sedan år 1875 utgått dyrtidstillägg med 20

procent, eller tillhopa 3,910 kronor. Dessutom har öfverläraren på den

medicinska afdelningen, enär hans åligganden befunnits vara lika omfattande

som de andra öfverlärarnes, och tid icke lemnats honom öfrig

att under läroterminerna idka enskild praktik, fått, af de till direktionens

förfogande stälda utgifter för begagnande af gymnastik-undervisning

och sjukgymnastik vid institutet, uppbära ett årligt lönetillägg

af 1,000 kronor, hvarigenom hans lön höjts till enahanda belopp, som

är i staten bestämdt för de öfriga öfverlärarne.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 16 och 17) inhemtas,

hade institutets direktion, under åberopande deraf, att de flesta

med institutet jemförliga läroverk under de senare åren erhållit nya

lönestater, lämpade efter de stegrade lefnadskostnaclerna, till Kongl.

Maj:t öfverlemna! förslag till ny stat för läroanstalten, enligt hvilket

förslag öfverlärarnes löner skulle bestämmas till 6,000 kronor, deraf

1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lärarnes till 3,000 kronor, hvaraf

750 kronor tjenstgöringspenningar, och lärarinnornas till 2,000 kronor,

hvaraf 500 kronor tjenstgöringspenningar. För öfverlärarne, hvilka åtnjuta

fri bostad, skulle dock afdrag å lönen göras med 600 kronor, och

af samma anledning en af lärarinnornas löner minskas med 300 kronor.

Derest öfverläraren å den militära afdelningen innehade annan

allmän befattning, skulle hans lön vid institutet minskas med ett mot

aflöningen vid den andra befattningen svarande belopp, dock icke till

lägre belopp än 3,000 kronor. För föreståndaren hade föreslagits ett

arfvode af 500 kronor, för sekreteraren och räkenskapsföraren 900 kronor,

till extra lärare 4,000 kronor, för vaktmästaren 800 kronor jemte

bostad och för portvakten 500 kronor jemte bostad. I anslagen till

ved, ljus, underhåll af materiel, samlingar m. in. äfvensom till stipendier

åt elever hade någon förändring icke föreslagits, hvilket dock, hvad

beträffar förstnämnda anslag, skett endast under den uttryckliga förut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

21

sättning, att öfverlärarens på den medicinska afdelningen hela aflöning

komme att utgå af statsmedel, så att de för sjukgymnastik behandling

samt för gymnastikundervisning åt läroverkens lärjungar inflytande avgifter

kunde oafkortadt användas till fyllande af brister i materielanslaget

äfvensom för andra tillfälliga behof.

Kongl. Maj:t, som i allmänhet icke funnit något att erinra mot

de af direktionen sålunda ifrågasatta anslagsbelopp, har likväl ansett

en jemförelse mellan de föreslagna lönerna för öfverlärarne och de,

som åtnjutas af professorerne vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet

och vid Tekniska högskolan, böra föranleda dertill, att aflöningen

för de förra sattes något lägre än för de senare så till vida, att den

under de fem första tjensteåren komme att utgå med 5,500 kronor och

först derefter höjas till det af direktionen föreslagna belopp, hvilken

olikhet syntes hafva eu billig grund deruti, att kompetensvilkoren för

lärarebefattning vid Gymnastiska centralinstitutet i allmänhet vore

lättare än vid de nyssnämnda läroanstalterna. Beträffande aflöningens

•fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, har Kongl. Maj:t ock ansett

förhållandet vid Tekniska högskolan höra tagas till ledning, och

alltså de bestämmelser följas, som Riksdagen vid löneregleringen för

nämnda högskola antagit.

Med iakttagande häraf har den af Kongl. Maj:t föreslagna staten

följande utseende:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

1 öfverlärare, utom fri bostad.....

2 d:o d:o ......

1 lärare ....................................

2 (bo ....................................

1 lärarinna................................

1 d:o, utom fri bostad............

Arfvode åt föreståndaren ..........

D:o åt sekreteraren och räken-

skapsföraren ..........

Arfvoden åt extra lärare...............

Till stipendier åt elever...............

1 vaktmästare, utom fri bostad ...

1 portvakt, utom fri bostad .........

Anslag till ved, ljus, materiel, sam- • lingar m. m..............................

2,900

5,800

2,000

4,000

1,400

1,100

2,000

4.000

1.000

2,000

600

600

4,900

9,800

3.000

6.000

2,000

1,700

500

900

4.000

2.000

800

500

3,550

^ Efter 5 år kan lönen!

( höjas med 500 kronor.

Derest öfverläraren

på militära afdelningen|

innehar annan allmän 1

befattning, skall hans|

lön vid institutet min-j

skas med ett mot aflö- ningen vid den andra

befattningen svarande

belopp, dock icke till

lägre belopp än 3,000

kronor.

Summa

—

_ _

39,650

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

Uti ofvannänmda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr

Carl Anders Larsson yrkat, att den äskade höjningen i anslaget till

Gymnastiska centralinstitutet icke måtte beviljas; men då Utskottet,

lika med Kongl. Maj:t, funnit de skäl, som föranledt regleringen under

de senare åren af löneförhållandena vid andra läroanstalter, med hvilka

ifrågavarande institut närmast kan jemföras, kunna åberopas till stöd

för ett definitivt ordnande jemväl af detta instituts lönestat, har Utskottet

icke kunnat understödja motionärens yrkande, hvilket innebär

att denna lönestat fortfarande skulle blifva oreglerad. Utskottet har

emellertid icke heller kunnat obetingadt godkänna ofvanstående af Kongl.

Magt föreslagna stat, utan ansett åtskilliga ändringar deruti böra iakttagas.

Till en början synes det icke var lämpligt att i staten skulle bestämmas,

att de tre öfverlärarne samt den ena lärarinnan ovilkorligen

skola vid institutet åtnjuta fri bostad, alldenstund sådana förhållanden

kunna tänkas inträffa, att de lägenheter, hvilka nu äro dertill afsedda,

blifva behöfliga för andra ändamål. För den skull torde det vara rigtigare,

att det för förmånen af fri bostad beräknade afdraget å lönerna

inräknas i dessa med 600 kronor för en hvar af öfverlärarne och 300

kronor för lärarinnan, men att föreskrift meddelas derom att, så länge

förmånen af fri bostad åtnjutes, afdrag till nämnda belopp skola å lönerna

ega rum.

Vidare har Utskottet icke kunnat undgå att finna den af Kongl.

Maj:t föreslagna skilnaden mellan öfverlärarnes löner och dem, som åtnjutas

af professorerne vid Karolinska institutet och vid Tekniska högskolan,

nog ringa. Denna skilnad består, på sätt ofvan är omförmäldt,

blott deruti att aflöningen för desse öfverlärare skulle under de 5 första

tjensteåren utgå med 500 kronor lägre belopp än för bemälde professorer.

På grund af de utaf Kongl. Magt till stöd för den sålunda

föreslagna skilnaden i aflöningen åberopade väsentligt lägre kompetensvilkoren

för lärarebefattning vid Gymnastiska centralinstitutet än vid

de nyssnämnda läroanstalterna, bär Utskottet ansett berörda skilnad

böra i någon mån utsträckas och anordnas så, att densamma må komma

att förefinnas ej blott för en viss kortare tid, utan för hela tjenstetiden.

Detta mål torde lämpligast kunna vinnas på sådant sätt, att, förutom

det att den föreslagna bestämmelsen om en del af lönens utgående i

form af ålderstillägg bibehålies, tjenstgöringspenningarne för en hvar

af öfverlärarne fastställas till 1,500 kronor i stället för af Kongl. Maj:t

föreslagna 2,000 kronor.

Hvad angår aflöningen till lärarne, hvilken för närvarande är

bestämd något olika allt efter deras ålder i tjensten, har det synts Ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

23

skottet, att en sådan skilnad bör bibehållas, men på så sätt inskränkt,

att aflöningen bestämmes högre för en lärare än för de två andre.

Den fasta lönen har Utskottet ansett böra för de två lägst aflönade

lärarne fastställas, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till 2,000 kronor

för hvarje, men deremot tjenstgöringspenningarne för dem nedsättas

till 500 kronor. På sådant sätt skulle deras löneförmåner likväl blifva

bättre än för närvarande, ty, med inräknande af dyrtidstillägg, åtnjuter

nu den ene 2,400 kronor och den andre 2,160 kronor. För den

äldste läraren åter torde den af Kongl. Maj:t föreslagna aflöningssumman

böra godkännas, men då skilnaden mellan hans aflöning och

de båda andre lärarnes, synes icke böra uteslutande ligga uti tjenstgöringspenningarnes

belopp, har Utskottet ansett denne lärares löneförmåner

böra fördelas i lön 2,200 kronor och tjenstgöringspenningar

800 kronor.

Vidkommande lärarinnornas aflöning, har Utskottet funnit den

föreslagna höjningen väl betydlig och lämpligen kunna på så sätt inskränkas,

att lönen bestämmes till 1,200 kronor för hvardera, med

ofvan omförmälda föreskrift om afdrag af 300 kronor i händelse fri

bostad åtnjutes, samt tjenstgöringspenningarne till 300 kronor. Genom

ett sådant ordnande af deras aflöningsförmåner komma dessa lärarinnor

i en väsentligt förbättrad ställning mot nu, då den ena uppbär

med dyrtidstillägg 1,200 kronor och den andra 960 kronor.

Arfvodet åt föreståndaren äfvensom arfvodena till extra lärare

torde kunna bibehållas vid de nuvarande beloppen, eller 400 kronor

för den förre och 3,000 kronor för sistnämnda ändamål. Några särskilda

skäl hafva nemligen icke blifvit anförda för att ådagalägga

otillräckligheten för närvarande af dessa belopp.

I öfrigt har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon

Utskottets anmärkning, hvadan Utskottet funnit sig böra densamma

med ofvan omförmälda ändringar till Riksdagens bifall förorda.

Kongl. '' Maj:ts förslag till stat slutar å 39,650 kronor, hvilken

summa öfverstiger institutets nuvarande ordinarie anslag med 10,250

kronor. Genom de af Utskottet föreslagna ändringarne skulle slutsumman

komma att nedgå till 37,150 kronor och alltså den erforderliga

tillökningen i det ordinarie anslaget komma att utgöra 7,750 kronor;

men om i betraktande tages att, på sätt ofvan blifvit nämndt,

till dyrtidstillägg för institutets lärare och tjenstemän för närvarande

utgår ett extra anslag af 3,910 kronor, hvilket efter löneregleringens

genomförande icke vidare kommer i fråga, äfvensom att i Utskottets

statsförslag ingår värdet af fria bostäder med tillhopa 2,100 kronor,

hvilket belopp således tills vidare icke kommer att utgå, skulle den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Angående

lönereglering

för barnmorskeimder

visningsanstalterna.

verkliga tillökningen i statsutgift, oberäknadt de till högst 1,500 kronor

uppgående ålderstilläggen, utgöra 1,740 kronor.

Slutligen har Utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att

medgifva Kongl. Maj:t rättighet att, i likhet med hvad i fråga om

universitetens, Tekniska högskolans m. fl. läroverks lönestater eger

rum, bestämma de vilkor, under hvilka tjenstgöringspenningarne böra

till vikarie afträdas; dervid emellertid torde böra stadgas det förbehåll

att statsverket icke derigenom må komma att drabbas af några särskilda

utgifter.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må, med godkännande af härhos

bilagda förslag till stat för Gymnastiska centralinstitutet

(Bil. Litt. A), för dess tillämpning bevilja en

tillökning i institutets ordinarie anslag med 7,750

kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande

löntagares skyldighet att vid tjenstledighet

afstå de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar

till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas; dock så

att statsverket icke betungas med särskilda utgifter

för tjensternas behöriga uppehållande.

Barnmorskeundervisningeu.

20:o. Sedan Medicinalstyrelsen hos Kongl. Maj:t gjort framställning

om behofvet af förhöjd aflöningsstat för barnmorskeundervisnings-

anstalterna i Stockholm och Göteborg samt i afseende å de för. befattningarna

vid dessa anstalter nu bestämda löneförmåner, hvilka äro

fördelade i fast lön och dyrtidstillägg, hemstält att, då, i stället för

de åt andra tjensteinnehafvare anvisade dyrtidstillägg, löneförhöjning

blifvit efter hand på ordinarie stat uppförd, och fasta löner vore af

väsentlig vigt för tjensternas besättande, äfven ifrågavarande dyrtidstillägg

måtte såsom fasta löner uppföras, samt att derjemte lönförbättring

måtte beredas sålunda:

att barnmorskeläraren i Stockholm, hvilkens aflöning för närvarande

utgör 3,000 kronor med dyrtidstillägg 600 kronor, och hvilken

hittills jemväl uppburit den åt adjunkten anslagna lön, 300 kronor, men

icke det vid denna lön anvisade dyrtidstillägg, 60 kronor, skulle erhålla

i lön sammanräknade summan af dessa fyra belopp, eller 3,960

kronor, med en tillökning, hvarigenom denna summa blefve jemnad

s. 25 Kontrollera mot PDF

Skits-Utskottets Utlåtande N:o 14. 25

till 4,000 kronor, hvaremot adjunktslönen borde till statsverket indragas

;

att den i Stockholm anstälde biträdande lärarens lön, 1,000 kronor,

jemte dyrtidstillägg, 200 kronor, skulle höjas med 300 kronor till

1,500 kronor;

att dersammastädes anstälda instruktionsbarnmorskas lön, 600

kronor, jemte dyrtidstillägg, 120 kronor, blefve ökad med 80 kronor till

800 kronor; samt

att, då vid anstalten i Göteborg lärarepersonalens åligganden vore

desamma som vid den i Stockholm, och elevantalet nästan lika stort,

lönerna för dessa befattningar vid anstalten i Göteborg äfven måtte

fastställas till omförmälda belopp;

äfvensom tillika föreslagit, att den i Stockholm anstälda förestånderskans

lön, 250 kronor, jemte dyrtidstillägg, 50 kronor, måtte utan

vidare tillökning uppföras å fast stat med 300 kronor; har Kong!.

Maj:t ansett de sålunda föreslagna aflöningarne, med iakttagande af

den hittills följda grundsats om fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

böra på följande sätt i staten bestämmas:

!

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa

Kronor.

För undervisningsanstalten i Stockholm.

1 barnmorskelärare .................................................

1 biträdande lärare .....................................arfvode

1 instrnktionslȊrilmorska ............................. d:o

1 förestånderska .......................................... d:o

3,000

1,000

4,000

1,500

800

300

För undervisningsanstalten i Göteborg.

1 barnmorskelärare ................................................

1 biträdande lärare .....................................arfvode

1 förestånderska och instruktionsbarnmorska d:o

3,000

z z

1,000

4,000

1,500

800

Summa

--1

--1

12,900

Och har Kong!. Maj:t, enär anslagen till aflöningar vid nämnda

anstalter för närvarande utgöra tillsammans på ordinarie stat 9,600

kronor, föreslagit Riksdagen att, med godkännande af berörda stat,

Bih. till Puksd. Prof. 1879. 4 Sami 1 Afd. 11 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Angående

ny 8tat för

veterinärinstitutet

i

Stockholm.

26 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

för dess tillämpning bevilja en förhöjning af 3,300 kronor i de till

barnmorskeundervisningsanstalterna nu utgående ordinarie anslag; äfvensom

medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet

att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af

Kongl. Maj:t bestämmas.

Då de föreslagna aflöningsbeloppen synts Utskottet vara afpassade

efter vigten af de ifrågavarande befattningarne, samt framställningen

i fråga om tjenstgöringspenningarnes afstående vid tjenstledighet

torde böra bifallas under enahanda förbehåll, som i näst förestående

punkt blifvit af Utskottet föreslagit, får Utskottet, under erinran

att, om i betraktande tagas de å extra stat för närvarande anvisade

dyrtidstilläggen, sammanlagdt 1,920 kronor, hvilka icke vidare skulle

erfordras, den verkliga ökade statsutgiften blifver allenast 1,380 kronor,

hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af förestående

nya stat för barnmorskeundervisningsanstalterna

i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf

höja det ordinarie anslaget till dessa anstalter med

3,300 kronor; äfvensom medgifva, att vilkoren för

vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet

afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af

Kongl. Majd bestämmas; dock så att statsverket icke

betungas med särskilda utgifter för tjensternas behöriga

uppehållande.

Yeterinärundervisningen.

21:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t gjort framställning

derom att Riksdagen måtte, för tillämpning af föreslagen ny

stat för veterinärinstitutet i Stockholm, höja det ordinarie anslaget till

institutet med 14,800 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande

löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne

till vikarie finge af Kongl. Maj:t bestämmas.

Institutets nuvarande ordinarie statsanslag utgör 35,300 kronor

och är, enligt nu gällande af Kongl. Maj:t, den 24 Maj 18G7 faststälda

utgiftsstat, fördeladt på följande sätt:

1 professor, föreståndare,....................................... lön kronor 4,500: —

d:o................................................................arfvode „ 500: —

1 d:o.................................................. lön „ 4,500: —

Transport kronor 9,500: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

27

Transport kronor 9,500:

ge de åtnjuta fria husrum)

1 lektor ............................................

1 adjunkt,.......................................

Instruktionssmeden,...............v.....

Kamereraren,..................................

Sekreteraren, ...................................

Aflöning åt betjente ...................

Stipendier åt elever.......................

Byggnaders underhåll .................

Diverse utgifter .............................

11

8,000

—

lön

11

3,000

—

....... lön

V

1,500

—

........ lön

11

1,500

—

........ arfvode

11

1,000

—

........ arfvode

11

300

—

11

1,500

—

11

4,000

—

11

1,000

—

11

4,000

—

tillsammmans

kronor

35,300

—

A professorernes, lektorns, adjunktens och instruktionssmedens

löner äfvensom å arfvodet till kamreraren hafva dessutom från och

med år 1875 utgått dyrtidstillägg med 20 procent, eller tillhopa 4,800

kronor.

Den af Kong]. Maj:t, med anledning af eu utaf direktionen för

institutet i ämnet gjord underdånig framställning, nu föreslagna nya

staten är af följande lydelse:

Tjenst-

Summa

Lön.

gormgs-

Kronor.

penningar.

1 professor ..............................

3,500

2,000

5,500

)

3 professorer .......................

10,500

0,000.

16,500

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 lektor .................................

2,500

1,000

3,500

(med 500 kronor.

1 föreståndare, arfvode (jemte

!

fri bostad)..........................

- -

— —

500

1 adjunkt ...................arfvode

— -

— —

2,500

1 instruktionssmed......... d:o

___

_ _

2,500

1 kamrerare ................. d:o

- - .

_ _

1,500

1 sekreterare hos direk-

tionen....................... d:o

_ _

____

500

1 bibliotekarie .............. d:o

----

---

300

För undervisning i ridkonst.....

- -

— _

800

Till betjening» aflönande .........

- -

— —

3,000

Stipendier åt elever..................

-v---

.— —

4,000

Byggnaders och stängsels un-

derhän.................................

_ _

1,000

Till diverse utgifter..................

—

8,000

Summa

| 50,100

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har

Herr Carl Anders Larsson yrkat, att den begärda höjningen i anslaget

till veterinärinstitutet i Stockholm icke måtte beviljas. Då emellertid

en reglering af löneförhållandena vid denna läroanstalt torde vara lika

berättigad, som de regleringar, hvilka under senaste tiden blifvit af

Riksdagen faststälda i fråga om andra dylika anstalter, och ökade

utgifter dessutom lära betingas af institutets utvidgade verksamhet efter

dess nästa år förestående flyttning till den nya lokalen, har Utskottet

icke kunnat biträda motionärens ifrågavarande yrkande.

Ofvanstående af Kong!. Maj:t föreslagna stat har dock synts Utskottet

icke i allo böra vinna Riksdagens godkännande; utan har Utskottet

ansett densamma böra i vissa hänseenden ändras, hvarigenom

slutsumman skulle komma att i ej oväsentlig mån nedbringas.

Hvad först angår professorernes aflöning, synes densamma af enahanda

skäl, som i punkten 19 här ofvan blifvit i fråga om öfverlärarne

vid Gymnastiska centralinstitutet anförda, kunna minskas med 500

kronor å tjenstgöringspenningarne och alltså fastställas till lön 3,500

kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till ett ålderstillägg

å 500 kronor.

Vidare torde något särskildt arfvode till föreståndaren ej efter

löneregleringen vara erforderligt, utan denne kunna anses vara tillräckligt

aflönad, derest honom tillerkännes, förutom den bestämda aflöningen

såsom professor, rätt till åtnjutande af fri bostad. Han kommer

nemligen i allt fall i en något fördelaktigare ställning än föreståndaren

för Gymnastiska centralinstitutet, hvilken, enligt Utskottets förslag,

visserligen skulle erhålla ett särskildt arfvode å 400 kronor, men deremot

för åtnjutandet af fri bostad vidkännas afdrag å lönen till belopp

af 600 kronor. Den föreslagna höjningen från 1,500 kronor till 2,500

kronor i arfvodena till en hvar af adjunkten och instruktionssmeden

har synts Utskottet väl betydlig; och dessa båda arfvoden torde lämpligen

kunna bestämmas till 2,000 kronor hvardera, hvarigenom innehafvarne

af ifrågavarande befattningar, hvilka nu med dyrtidstillägg

åtnjuta 1,800 kronor, likväl komma att erhålla 200 kronors lönetillökning.

Kamrerarens och sekreterarens arfvoden synas kunna bibehållas

vid de belopp, hvarmed de för närvarande utgå, eller för den förre med

inbegrepp af dyrtidstillägg 1,200 kronor och för deri senare 300 kronor,

helst hinder icke lärer möta för att dessa båda befattningar inuehafvas

af samme person. Till aflöning åt betjente äro enligt nu gällande stat

anslagna 1,500 kronor, hvilket belopp är föreslaget att fördubblas, på

det att en vaktmästare, som tillika skulle vara laboratoriedräng, en

anatomivaktmästare, två stalldrängar och en portvakt skulle kunna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

29

aflöna^ med 600 kronor hvardera. Vissa af dessa befattningar synas

emellertid utan olägenhet kunna sammanslås; och i allt fall lärer icke

aflöningen behöfva bestämmas så hög som beräknats, hvadan Utskottet

ansett ett belopp af 2,000 kronor blifva för ifrågavarande ändamål

tillräckligt.

Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, är detta jemväl

föreslaget att fördubblas, eller från 4,000 kronor till 8,000 kronor. Då

emellertid, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N: o 7 b sid. 24) gafvel-

vid handen, dessa utgiftsposter hittills icke öfverstigit nämnda belopp,

8,000 kronor, och Kongl. Maj:t ansett, att fortfarande någon tillgång

till ändamålet borde kunna påräknas af inkomsten utaf institutets

smedja, hvilken inkomst enligt senaste revisionsberättelse under år

1876 uppgick till 18,181 kronor, under det att utgifterna för densamma

belöpte sig till allenast 11,966 kronor 88 öre, har det synts Utskottet,

att anslaget till diverse utgifter utan olägenhet kan bestämmas till

6,000 kronor, hvilket likväl innebär en höjning med 50 procent.

I öfrigt har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon

erinran; och får Utskottet alltså, under hänvisande till den i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b sid. 20—23) förebragta utredning, tillstyrka

Riksdagen att densamma med omförmälda ändringar godkänna.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna staten slutar å 50,100 kronor,

hvilken belopp öfverstiger institutets nuvarande ordinarie anslag, 35,300

kronor, med 14,800 kronor. Genom de af Utskottet föreslagna ändringarne

skulle den nya statens slutsumma komma att nedgå till 43,100

kronor, och alltså det nuvarande ordinarie anslaget behöfva ökas med

7,800 kronor. Om från sistnämnda belopp emellertid afdrages det nu

å extra stat uppförda anslaget, 4,800 kronor, till dyrtidstillägg, hvilket

efter löneregleringen icke vidare erfordras, blifver den verkliga tillökningen

i statsutgift, oberäknadt de till högst 2,500 kronor uppgående

ålderstilläggen, allenast 3,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,

som ansett Kongl. Maj:t böra medgifvas rättighet att under enahanda

förbehåll, som i näst förestående två punkter af Utskottet föreslagits,

bestämma vilkoren för tjenstgöringspenningarnes afstående till vikarie,

hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af härhos

bilagda förslag till stat för veterinärinstitutet i Stockholm

(Bil. Ditt. B), för dess tillämpning bevilja en

tillökning i institutets ordinarie anslag med 7,800

kronor; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbö
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

rande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet, afstå

de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar

till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas; dock så

att statsverket icke betungas med särskilda utgifter

för tjensternas behöriga uppehållande.

Ålderstillägg.

Anr/. höjning

af förslagsanslag.

22:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

under erinran, att, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid.

25) gifver vid handen, den äskade anslagstillökningen är erforderlig

dels på grund af Riksdagens nästlidet år fattade, från Kongl. Maj:ts

då gjorda nådiga framställning i viss mån afvikande beslut i fråga om

provincialläkarnes rätt till ålderstillägg och dels med anledning af den

föreslagna löneregleringen för Gymnastiska centralinstitutet och Veterinärinstitutet

i Stockholm, hemställer Utskottet vidare,

att det under 8:de hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg må höjas med 18,000

kronor.

öfrig» ordinarie anslag.

Ang. öfriga- 23:o. Beträffande öfriga under Åttonde hufvudtiteln uppförda

°anslag''6 ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke ifrågasatt annan ändring, än att,

för jemnande af slutsummorna, förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved in. in. måtte höjas med 1,914 kronor 76 öre, eller från

21,324 kronor 77 öre till 23,239 kronor 53 öre; lärande jemkningen i

detta anslag få, på öfligt sätt, framdeles vidtagas.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr

Carl Anders Larsson yrkat, dels att de å Åttonde hufvudtitelns ordinarie stat

för närvarande uppförda anslagen till »arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer», 85,000 kronor, samt till »Extra utgifter»,

15,000 kronor, måtte indragas, dels oek att det jemväl å hufvudtitelns

ordinarie stat uppförda anslaget, 81,000 kronor, till Allmänna institutet

för döfstumma och blinda måtte nedsättas till hälften, eller 40,500

kronor.

Hvad först angår förslaget om indragning af anslaget till extra

utgifter, får Utskottet, under åberopande af Riksdagens redan fattade

beslut beträffande samme motionärs i afseende å femte, sjette och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

31

sjunde hufvudtitlarnes motsvarande anslag gjorda enahanda yrkande,

tillstyrka, att ifrågavarande förslag må lemnas utan afseende.

Till stöd för yrkandet om indragning af anslaget till arfvoden

och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer har motionären anfört,

hurusom det af senaste revisionsberättelse framginge, att detta

anslag föranledde till eu hög grad af missbruk, äfvensom att folkskoleinspektörsinstitutionen

dessutom, enligt motionärens förmenande,

helt och hållet förfelat det med densamma afsedda ändamål. Då emellertid

Utskottet redan uti afgifvet utlåtande med anledning af Riksdagens

senast församlade revisorers af statsverket berättelse gjort hemställan

om åtgärd för afhjelpande af de brister, som i folkskoleinspektionen

kunna förefinnas, samt Utskottet i allt Rall icke kan dela motionärens

åsigt derom, att denna institution skulle hafva helt och hållet förfelat

sitt ändamål, har Utskottet icke kunnat det i förevarande hänseende

gjorda yrkandet biträda.

Vidkommande slutligen förslaget om minskning med halfva beloppet

af anslaget till Allmänna institutet för döfstumma och blinda,

bär såsom skäl härför hufvudsakligen åberopats den omständighet, att

detta institut numera blifvit skildt i två olika afdelningar; men då

senaste Riksdag, efter derom af Kongl. Magt gjord framställning, för

blind-afdelningens afskiljande från döfstuminstitutet beviljat ett extra

anslag å 15,000 kronor, hvilket belopp visats vara erforderligt för

denna nyttiga åtgärds vidtagande, samt deraf icke lärer kunna hemta»

anledning att nu minska det ordinarie anslaget till allmänna döfstuminstitutet,

har Utskottet ej heller kunnat motionärens ifrågavarande

yrkande understödja.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

U tskottet:

a) att Herr Carl Anders Larssons omformälda

yrkanden icke må af Riksdagen bifallas; och

b) att samtliga, under Åttonde hufvudtiteln för

närvarande uppförda ordinarie anslag, i afseende å

hvilka icke här ofvan gjorts särskild hemställan, må

bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande

riksstat äro upptagna, dock med iakttagande af den

jemkning i förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser,, ved in. in., som för jemnande af hufvudtitelns

slutsummor kan blifva erforderlig.

/

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 14.

I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde hufvudtiteln,

äro följande framställningar gjorda.

liU~ 24:o. Till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman vid National
förbättring

museum har Kongl. Maj:t för år 1880 äskat ett extra anslag till enaiit,

embete och hända belopp, 1,100 kronor, som för innevarande år anvisats. Å denna

vid National- nådiga framställning har Herr Carl Anders Larsson uti ofta nämnda motion

museum. (N;o 24 i Andra Kammaren) yrkat afslag; men då innevarande Riksdag

beviljat tillfällig löneförbättring åt personalen vid andra verk, hvilka

ännu icke fått sina löneförhållanden reglerade, lära jemväl nu ifrågavarande

embets- och tjenstemän böra fortfarande komma i'' åtnjutande

af dylik förmån; och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må såsom tillfällig löneförbättring

under år 1880 åt embets- och tjenstemän vid Nationalmuseum

på extra stat för samma år anvisa 1,100

kronor, att utgå efter hittills derför bestämda grunder.

Angående 25:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 26 och 27)

till1domkapit- anförda skäl har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i stället för det

lens expedi- af Riksdagen hittills beviljade anslag af 3,716 kronor till dyrtidstillägg

l > '' åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, ett extra anslag af 10,000

kronor måtte för år 1880 anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts disposition.

Jemväl å denna nådiga framställning har Herr Carl Anders Larsson

i omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) yrkat afslag.

Af åberopade i statsrådsprotokollet förebragta utredning inhemtas,

bland annat, att Kongl. Maj:t anbefalt domkapitlen och Stockholms

stads konsistorium att före den 1 April innevarande år inkomma med

uppgifter å notariernes och amanuensernes vid ifrågavarande expeditioner

samtliga nuvarande löneinkomster äfvensom å expeditionskassornas

inkomster och utgifter; men att en på dessa uppgifter grundad utredning

af det anslagsbelopp, som erfordrades för en fullständig reglering

af aflöningen för domkapitlens tjenstemän och för expeditionernas utgifter

i öfrigt icke hunne utarbetas så tidigt, att nådig framställning

om en sådan reglering kunde göras till innevarande Riksdag. Enligt

Utskottets förmenande bör emellertid utredning rörande det slutliga

ordnandet af ifrågavarande aflöningsförhållanden vara verkstäld, innan

särskilda medel af Riksdagen anvisas utöfver hvad under de senare

åren till dyrtidstillägg beviljats. Domkapitlens tjenstemän uppbära dessutom

ej obetydliga sportelinkomster samt förena ofta flera aflönade befattningar,

hvadan deras löneinkomster i allmänhet icke torde vara så

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sta ts- Utskottets Utlåtande N:o 14. 33

ringa. . Någon ändring i desse tjenstemäns aflöning bör, enligt Utskottets

åsigt, icke vidtagas utom i samband med sådana åtgärder, att sportelsystemet

helt och hållet afskaffa^, och lönerna bestämmas till fasta

belopp 1 ett för allt.

, „ , Pf, STVind af hvad sålunda anförts, och då den i statsrådsprotokollet

åberopade omständighet, att presterskapet i vissa stift å prestmoten

besluta att icke vidare lemna hittills utgjorda bidrag till aflönande

åt tjänstemännen vid domkapitlens expeditioner, icke synes innebära

giltig anledning, hvarföre statsverket skulle, särdeles under för handen

varande till största sparsamhet manande förhållanden, betungas med

ytterligare utgifter för nu ifrågavarande ändamål, har Utskottet icke

kunnat till bifall förorda Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning

utan ansett, att Riksdagen endast bör såsom tillfällig löneförbättring åt

tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner bevilja enahanda belopp,

d,71b kronor, som for innevarande år är dertill anvisadt; och torde

motionärens yrkande, om indragning af ej allenast sistnämnda belopp

utan af hela det af Kongl. Maj:t äskade anslaget, få anses vara härigenom

besvaradt.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande nådiga framställning må endast

på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom tillfällig

löneförbättring för år 1880 åt tjenstemännen vid domkapitlens

expeditioner pa extra stat för samma år anvisas

ett belopp af 3,716 kronor.

26.o. På det att de vid universiteten i Upsala och Lund för Angående

språkvetenskap inrättade seminariers gag-nande verksamhet måtte kunna

fortsättas, har Kongl Maj:t föreslagit Riksdagen att åt dem för år 1880 för i-pråkbe

vilja extra anslag till enahanda belopp, som för innevarande och ÄJ

föregående år anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Uti ofta nämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr Carl

Anders Larsson yrkat, att omförmälda båda anslagsbelopp icke måtte af

Riksdagen beviljas; men, då ifrågavarande anstalter synas Utskottet

böla vara till väsentlig nytta, bär Utskottet icke kunnat biträda motionärens

sålunda gjorda yrkande, utan hemställer,

att på extra stat för år 1880 må anvisas:

a) till seminariet i Upsala för språkvetenskap

3,000 kronor; och

Bill. till Riksdagens Prof. 1879. 4 Sand. 1 Afd. 11 Häft.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

b) till seminariet i Lund för språkvetenskap

2,950 kronor.

Angående 27:o. På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 28) är med
Sä7mUone°r''

deladt, hade det större Akademiska Konsistoriet i Lund, under åberoVid

ostrom- pande af en utaf Astronomie Professorn Ax. Möller gjord framställning,

mtutionent anhållit, att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för

Lund. deri astronomiska institutionen i Lund till belopp af 7,500 kronor att,

fördeladt på fem år, utgå med 1,500 kronor årligen; såsom grund för

hvilken af Kanslersembetet för universitetet understödda anhållan följande

omständigheter åberopats. Sedan det Internationella Astronomiska

Sällskapet vid sitt sammanträde i Bonn år 1867 beslutit att med ledning

af Argelanders »Bonner Durchmusterung» observera alla stjern or

intill nionde storleken å norra delen af himmelssferen, hvilket arbete

fördelats mellan åtskilliga observatorier i Europa och Amerika, hade

vid sällskapets sammankomst i Stockholm år 1877 den astronomiska

institutionen i Lund blifvit uppfordrad att deltaga i det gemensamma

arbetet genom att öfvertaga den zon, som förut varit anvisad åt observatoriet

i Chicago. Enligt Professor Möllers beräkning skulle de härför

erforderliga observationer (20,000 till 25,000 till antalet) kunna

utföras under fem år, så framt ett tillräckligt antal yngre krafter stode

derför till buds. En till arbetets utförande fullt kompetent person, Docenten

A. Lindstedt, vore villig att åtaga sig detsamma, dock endast under

vilkor att en årlig godtgörelse af 1,000 kronor blefve honom tilldelad,

hvilket vore desto mera billigt, som arbetets beskaffenhet komine att

betaga honom tillfälle att under tiden på annat sätt bereda sig utkomst.

Dessutom erfordrades under samma tid 500 kronor årligen dels till arfvoden

åt biträden och dels till diverse utgifter.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

för ifrågavarande särskilda observationer under år 1880 vid den astronomiska

institutionen i Lund anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor;

och får Utskottet i öfverensstämmelse härmed tillstyrka,

att Riksdagen må för omförmälda observationer

anvisa på extra stat för år 1880 ett belopp af 1,500

kronor.

Angående 28:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts

1för^lärarel rörande särskildt anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

lefvande språk vid allmänna läroverken, har Kongl. Maj:t för ifrågavarande ända■wiaic.

m;p jemväl för år 1880 äskat ett extra anslag till enahanda belopp,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

35

6,000 kronor, som allt sedan år 1876 varit dertill anvisadt; och får i

öfverensstämmelse härmed Utskottet, som inhemtat att förevarande anslag

under de föregående åren utdelats i åtta stipendier, hvardera å

750 kronor, men för innevarande år fördelats i sex stipendier, nemligen

två å 1,500 kronor och fyra å 750 kronor, med skyldighet för

innehafvare af större stipendium att för språkstudier vistas i utlandet

minst 20 veckor och för innehafvare af mindre stipendium att för samma

ändamål uppehålla sig utrikes minst nio veckor, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja

ett anslag af 6,000 kronor, att af Kongl. Maj:t

disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid allmänna läroverken för att i utlandet

studera tyska, franska eller engelska språken.

29:o. På grund af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b. sid. 33 och

34) anförda skäl har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för utvidgning

af Visby högre allmänna läroverks skolhus genom tillbyggnad

eller på annat sätt, som kunde af Kongl. Maj:t godkännas, bevilja ett

extra anslag af 10,000 kronor, med vilkor att Gotlands läns landsting

för samma ändamål tillsköte enahanda belopp samt iklädde sig ansvarighet

för gäldande af ett utaf vederbörande upptaget, för byggnadsarbetets

utförande afsedt amorteringslån å 10,000 kronor, för hvars

amortering läroverkets byggnadsfond borde användas, i den mån den

dertill lemnade tillgång.

Vid senaste riksdag föreslogs uti en inom Andra Kammaren

väckt motion, att Riksdagen skulle till uppförande af tvenne flygelbyggnader

vid ifrågavarande skolhus bevilja ett anslag af 33,345 kronor.

Uti häröfver afgifvet yttrande, som vann Riksdagens godkännande, hemställde

dåvarande Stats-Utskott, att omförm äkta framställning icke måtte

af Riksdagen bifallas och anförde till stöd för denna hemställan hufvudsakligast,

att det vore eu af representationen vid flera tillfällen uttalad

grundsats, att staten endast undantagsvis borde betungas med

kostnaden för uppförande af läroverkshus, samt att Utskottet ej kunnat

finna att i det föreliggande fallet blifvit anförda skäl af den beskaffenhet,

att derå skulle kunna grundas en afvikelse från omförmälda allmänna

grundsats.

Då Utskottet i allo delar den af senaste Riksdags Stats-Utskott

sålunda uttalade uppfattning, samt den nu förebragta utredningen icke

synts Utskottet innebära giltig anledning för Riksdagen att nu från
-

Angående

ifrågasatt utvidgning

af

Visby allmänna

läroverishus.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o li.

träda denna uppfattning, har Utskottet icke kunnat till bifall förorda

förevarande nådiga framställning. Staten vidkännes redan så betjHliga

kostnader i och för den högre undervisningen, att det icke torde böra

ifrågasättas att ytterligare öka dessa genom öfvertagande af skyldigheten

att äfven vidkännas utgifter för läroverkshusen, hvilkas tillhandahållande

hittills varit en kommunernas angelägenhet. Visserligen är i

statsrådsprotokollet anfördt, att Visby stad på grund af ett Kongl.

bref den 23 September 1830 förklarat sig fri från byggnadsskyldighet,

men något uttalande är icke meddeladt derom, att denna stadens förklaring

är befogad och eger rättslig giltighet; och torde, derest så

icke är fallet, den erforderliga utvidgningen af hiroverksbyggnaden

kunna åstadkommas genom bidrag af staden och landstinget samt upptagande

af ett lån, att amorteras med läroverkets byggnadsfonds tillgångar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att det af Kongl. Maj:t för utvidgning af Visby

allmänna läroverkshus under ofvan omförmälda vilkor

äskade extra anslag af 10,000 kronor icke må af

Riksdagen beviljas.

Angående

begärdt anslag

till understöd

åt för

samlingar,

som ej förmå

bekosta

sina folkskolelärares

aflöning.

30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att ett belopp af 10,000 kronor

måtte för år 1880 på extra stat anvisas till understöd åt sådana församlingar,

som ej förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.

Uti meranämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr

Carl Anders Larsson yrkat, att detta anslag icke måtte af Riksdagen

beviljas.

Till förevarande ändamål hafva under åren 1864—1878 varit anvisade

20,000 kronor årligen, men senaste Riksdag ansåg detta belopp

kunna utan olägenhet nedsättas till hälften, och gjorde alltså en väsentlig

början till anslagets borttagande. Då statsverket under senare

tider på annat sätt så betydligt ökat sitt bidrag till folkskoleväsendet,

har det synts Utskottet, att detta anslag nu borde kunna helt och

hållet indragas, helst förhållandena för närvarande mer än vanligt påkalla

den största sparsamhet med statens tillgångar; och har Utskottet

alltså funnit sig böra, i enlighet med motionärens yrkande, hemställa,

att det för omförmälda ändamål äskade extra

anslag, 10,000 kronor, icke må af Riksdagen beviljas .

Angående 3 Do. Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen

^slag tittut- folkskolornas behof har Kongl. Maj:t för år 1880 äskat ett extra

arbetande af anslag å 1,500 kronor.

landskaps - och länskartor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

37

För ifrågavarande ändamål hafva anslag till enahanda belopp som

det nu äskade varit anvisade för hvartdera af åren 1875—1879; och

har statsverket alltså härför redan utgifvit 7,500 kronor. Då, enligt

hvad Utskottet inhemta!, några kartor emellertid ännu icke blifvit. färdiga

och aflemnade, har det synts Utskottet, att något ytterligare anslag

för ifrågavarande ändamål icke för närvarande bör anvisas, helst nu

mera litografiska aftryck af Generalstabens topografiska afdelnings karteverk

kunna köpas till ett pris af 50 öre för hvarje blad och ännu

billigare, derest prenumeration å verket göres, samt alltså folkundervisningens

behof af tillgång till billiga kartor torde kunna tillgodoses,

utan att ett särskildt karteverk derför behöfver utarbetas.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att det till utarbetande af geografiska kartor

för folkundervisningens behof äskade extra anslag af

1,500 kronor icke må af Riksdagen beviljas.

32:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts

rörande behofvet af särskildt anslag till understöd åt tekniska aftonoch

söndagsskolor, har Kongl. Maj: t föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1880 till ändamålet bevilja enahanda belopp, 20,000 kronor,

som för innevarande och nästlidet år dertill anvisats.

Äf det för år 1878 anvisade anslaget har, på sätt af en utaf vederbörande

meddelad tabell inhemtas, såsom understöd åt tillsammans 12

skolor med ett sammanlagdt elevantal af 1,670 utbetalts tillhopa 12,625

kronor.

Åberopade tabell är af följande lydelse:

»Understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor 1878.

Anvisade

understöd.

Kronor.

Antal elever

H. T. 1878.

Upsala .............................................

3,000

218

Mariestad.........................................

375*

78

*för senare hälften af 1878.

Örebro ...........................................

1,000

112

Köping ..........................................

250

48

Vexiö ................ ................... "

700

60

Jönköping........................................

2,000

116

Malmö .........................................

2,500

556

Karlskrona ............*.......................

600

137

Kristianstad.......................................

500

59

Hernösancl.........................................

1,000

181

Luleå .............................................

500

30

Södertelje........................................

200

75*

*V. T. 1878.

Summa

12,625

1,670

Angående

tekniska

afton- och

söndagsskolor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Angående

anslag till

farmaceutiska

institutet.

Angående

den zoologiska

stationen

vid Kristineberg.

Angående

anslag till

veterinärinrättningen

i

Skara.

Derjemte har meddelats, att ansökningar till Kongl. Maj:t inkommit

från 14 skolor om understöd för år 1879 till belopp af sammanlagdt

16,525 kronor; och får Utskottet, som icke vid förevarande nådiga

framställning funnit anledning till erinran, i öfverensstämmelse dermed

hemställa,

att till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor

under förut stadgade vilkor må anvisas ett

extra anslag för år 1880 till belopp af 20,000 kronor.

33:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts

rörande behofvet af anslag för uppehållande af undervisningen

vid farmaceutiska institutet samt med erinran, att det derför nu äskade

beloppet är lika med det för innevarande år för ändamålet beviljade,

får Utskottet vidare, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att till uppehållande af undervisningen vid nämnda

institut under år 1880 må för samma år på extra

stat anvisas ett belopp af 7,575 kronor.

34:o. Sedan Kongl. Maj: t föreslagit den sist fösamlade Riksdagen

att, för underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs

och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma, under

naturhistoriska riksmuseets stat anvisa ett årligt reservationsanslag af

2,000 kronor, men samma Riksdag, enär anläggningen ännu vore så

ny och det synts lämpligt att, innan den definitivt blefve försedd med

understöd af statsmedel, någon erfarenhet måtte vara vunnen om det

gagn densamma komme att medföra, allenast beviljat å extra stat lör

innevarande år ett belopp af 2,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu gjort framställning

derom, att till underhåll af nämnda station samt för främjande

af arbetena vid densamma måtte på extra stat för år 1880 beviljas

enahanda belopp; och får Utskottet, under åberopande af senaste

Riksdags omförmälda beslut, hemställa,

att för nu ifrågavarande ändamål må för år 1880

anvisas ett extra anslag af 2,000 kronor.

35:o. På Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen för

tillämpning af gällande utgiftsstat för veterinärinrättningen i Skara beviljat

för hvartdera af åren 1876—1879 ett extra anslag al 12,900 kronor.

Då, såsom direktionen för nämnda anstalt intygat, fortvaron af

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14. 39

detta anslag vore nödig för undervisningens uppehållande under nästkommande

år, bär Kongl. Maj :t föreslagit Riksdagen att till sådant ändamål

anvisa äfven för år 1880 ett belopp af 12,900 kronor; hemställande

Utskottet, i öfverensstämmelse härmed,

att Riksdagen må, för tillämpning af gällande

utgiftsstat för veterinärinrättningen i Skara, på extra

stat för år 1880 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.

_36:o. Med tillkännagifvande, att de äskade anslagsbeloppen, Indika

åro lika med de till enahanda ändamål för innevarande år beviljade

sjnits Utskottet vara fortfarande behöflig^, får Utskottet vidare, på sätt

Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 anvisa :

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitets-akademiens inseende stälda

samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes

offentliga förevisning 4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemning ar m. ro. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk Öfver fornsaker.

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. in. 2,000 kronor.

37:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1876 års Riksdag att bevilja

medel till. uppförande i Humlegården af en ny byggnad för det under

Akademiens för de fria konsterna inseende stälda läroverk, medan Akademien

fortfarande skulle hafva sessionsrum med flera lokaler i dess

nuvarande hus i egendomen N:o 32 Fredsgatan — hvilken egendom

öfverdirektören för styckgjuterierna i riket Gerhard Meijer genom donationsbref

den 18 December 1775 skänkt Akademien, “att till sin inrättning

vid behof i allan framtid nyttja11, men med vilkor, att huset,

om det icke vidare användes för Akademiens ändamål, skulle återgå

till Meijers manliga descendenter eller, om sådana icke funnes, tillfalla

Frimurarebarnhuset — men Riksdagen, som af anförda skäl icke bifallit

berörda, nådiga framställning, anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes

taga ärendet i förnyad 1 öfvervägande och dervid låta utreda'', huruvida

med Meijers arfvingar, i händelse sådana ännu funnes, eller eljest med

direktionen för Frimurarebarnhuset kunde träffas aftal om de vilkor,

Angående

anslag till

Vitterhets-,

Historie- och

Antiqvitetsakademien.

Angående

reparation å

Akademiens

för de fria

konsterna

hus.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

hvarunder de vore villiga att afstå sin eventuella rätt till omförmälda

donerade fastighet, hade, på sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid.

37 och 38) är meddeladt, sådan utredning numera blifvit verkstad.

Då af denna utredning emellertid framgått, att något för framtiden betryggande

aftal i omförmälda hänseende icke syntes kunna träffas med

öfverdirektören Meijers manliga, descendenter, hade Kong], Maj:t. funnit

den härom väckta frågan icke höra till någon vidare åtgärd föranleda.

Under förutsättning, att Ivongl. Maj:t, med hänseende till resultatet

af nyssberörda utredning, icke skulle finna skäligt att åter upptaga

frågan om anslag till en ny byggnad för Akademien och dess

läroverk, hade Akademien uti underdånig skrifvelse den 14 September

1878, med åberopande af hvad i en dess föregående skrifvelse af den

28 September 1876 blifvit andraget rörande det tryckande behofvet af

genomgripande reparationer såväl i nuvarande läroverksrummen och å

dessas1 inventarier som å byggnadens utvändigt murar och tak in. m.,

förnyat förut gjord anhållan om nådig propositions aflåtande till Riksdagen

derom, att för ifrågavarande reparationers verkställande måtte anvisas

ett anslag af 75,000 kronor. Denna underdåniga framställning

har emellertid Kongl. Maj:t, som af anförda skäl funnit frågan om en

ny byggnad för berörda läroverk kunna, åtminstone för. närvarande,

utan allt för stor olägenhet anstå, endast i så måtto bifallit, att Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaden för de reparationsarbeten

å Akademiens för de fria konsterna hus, hvilka borde främst

företagas, anvisa för år 1880 på extra stat ett belopp af 7,600 kronor.

Af det sålunda äskade anslaget är, enligt hvad handlingar^ i

ärendet gifva vid handen, ett belopp af 3,000 kronor afsedt till betäckande

af utgifterna för ändring åt den utaf sundhetspolisen utdömda

latrininrättningen och densammas förseende med afloppsrör och trumma

under gårdsplanen ut till gatukloaken, samt återstoden, 4,600 kronor,

beräknadt för bibliotekets flyttning till den numera ledig blifna elementarteckningssalen,

hvarigenom ordning kunde en gång för alla bringas

i den temligen väl försedda och af Akademiens elever mycket anlitade

planschverksamlingen, samt ett i högsta grad behöflig! utrymme vinnas

genom de små nuvarande biblioteksrummens användande till magasin

för taflor och gipser, hvaraf en ej ringa del, till föremålens skada,

sedan flera år måst inpackas i skrubbar och vindar.

Då förevarande utgifter synas vara af verkligt behof påkallade,

lärer det äskade anslagsbeloppét böra af Riksdagen beviljas; och hemställer

Utskottet alltså,

att till reparation af Akademiens för de fria

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

41

konsterna hus må på extra stat för år 1880 anvisas

ett belopp af 7,600 kronor.

38:o. Sedan senaste Riksdag, i ändamål att, intill dess undervisningen

för blinda hunne fullständigt ordnas, från Allmänna institutet

för döfstumma och blinda afskilja afdelningen för blinda och inrymma

densamma i särskild lokal, i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning,

beviljat ett till bestridande af kostnaderna derför under innevarande år

erforderligt anslag af 15,000 kronor, har Kongl. Maj:t, enär för fortsättande

af det med anledning af Riksdagens sålunda fattade beslut

upprättade blindinstitutets verksamhet under nästkommande år erfordrades

enahanda belopp, föreslagit Riksdagen att för berörda ändamål

bevilja jemväl för år 1880 ett extra anslag af 15,000 kronor; hemställande

Utskottet, i öfverensstämmelse härmed,

att till fortsättande af institutets för blinda verk*

samhet under år 1880 må på extra stat för samma

år anvisas ett belopp af 15,000 kronor.

39:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o

7 b sid. 39) förebragta utredning och under erinran, att den i nedan

omförmälda ämne nu gjorda nådiga framställning är en följd af 1877

års Riksdags i ämnet fattade beslut, får Utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att, till uppehållande under år 1880 af undervisningen

vid två läroanstalter för öfverårig a döfstumma och

inrättande af en tredje dylik anstalt, må beviljas ett

extra anslag för samma år till belopp af 43,500 kronor.

40:o. Kongl. Maj:t, har vidare föreslagit Riksdagen att dels för

år 1880 till hospitaIsbyggnader bevilja ett extra anslag af 92,000 kronor

och dels för inköp af jord till en blifvande hospitalsanläggning i mellersta

Sverige till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp af högst

85,000 kronor, äfvensom medgifva, att nämnda köpeskilling finge utgå

af de medel, som komme att inflyta vid försäljning, jemlikt Kongl.

brefvet den 29 Maj 1874, af mindre kronolägenheter.

Hvad först angår behofvet af medel under nästkommande år till

hospitalsbyggnader, inhemtas af den i statsrådsprotokollet (Bil N:o 7 b

sid. 40 och 41 samt 43 och 44) meddelade utredning, att för sådant

ändamål komme att erfordras:

för hospitalet i Lund .......................................................... kronor 60,000.

» » i HernÖsand ............................................. » 58,500.

)> » i ITpsala ........................................................ )> 174,000.

kronor 292,500.

6

Angående

anslag till

institutet för

blinda.

Ang. läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

Ang. hospitalsbyggnader

m. in.

Bih. till Riksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14

Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter borde emellertid

i främsta rummet användas eu i Statskontoret reserverad behållning

å allmänna hospitalsfondens inkomster för år 1876. Sedan Kong! Maj:t,

efter inhämtande af Riksdagens samtycke, under den 12 Maj 1876 i

nåder förordnat, att Serafimerordensgillets befattning med hospitalen

så väl som med allmänna hospitalsfonden skulle med ingången af år

1877 upphöra, samt att alla hospitalens fastigheter, frälseräntor och

andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar från samma

tid skulle indragas till statsverket, mot det att ett årligt anslag till

hospitalens underhåll å riksstaten uppfördes, hade Serafimerordensgillet,

med förmälan att af de hospitalsfondens inkomster, hvilka under

år 1877 komme att inflyta, eu stor del utgjordes af arrenden, räntor

och annan afgäld af fast egendom för år 1876, som borde, enligt gällande

föreskrifter för hospitalsredogörare, vara uppdebiterade i deras

räkenskaper för samma år, hos Kongl. Maj:t anhållit om föreskrift

huru med dessa tillgångar borde förfaras. 1 anledning häraf hade

Kongl. Maj:t den 16 Februari 1877 förordnat, bland annat, att Statskontoret

skulle till förvaltning och redovisning för hospitalsfondens

räkning mottaga de medel, som af fondens sedan föregående år utestående

uppbörd kunde under år 1877 eller framdeles inflyta. Då dessa

medel i första rummet borde användas till bestridande af de utgifter

för hospitalsvården under 1876, hvilka icke kunnat betäckas med den

del af samma års inkomster, som före årets slut hunne inflyta, hade

Kongl. Maj:t den 27 Juni 1878 medgifva, att ett belopp af 31,027

kronor 54 öre finge af de i Statskontoret reserverade medlen för nämnda

ändamål utbetalas. Vidare hade Kongl. Maj:t den 30 sistlidne December

förordnat, att af samma medel skulle utgå ett belopp af 6,500 kronor

till afsittande af ett af Serafimerordensgillet påbörjadt inköp af tomter

för beredande af lämpligare utrymme vid hospitalet i Vadstena. Derefter

återstode af ifrågavarande behållning, enligt Statskontorets uppgift,

ett belopp af 190,742 kronor 64 öre. Om detta belopp, hvars

användande för sitt ursprungliga ändamål nu icke vidare påkallades,

anvisades till hospitalsbyggnader under år 1880, skulle, med beräknande

jemväl af en uppkommen besparing å byggnadsanslaget för innevarande

år, Riksdagens bidrag för detta ändamål kunna nedsättas

med omkring 200,000 kronor, eller till det nu äskade beloppet 92,000

kronor.

Då härvid ej varit något att erinra, har Utskottet ansett den nådiga

framställningen i denna del böra vinna Riksdagens bifall.

Vidkommande åter det ifrågasatta inköpet af mark för en hospitalsanläggning

i mellersta Sverige är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

43

7 b sid. 42) meddeladt, hurusom bland ett ganska stort antal lägenheter,

som för ändamålet blifvit undersökta, så väl Medicinalstyrelsen

som Ofverintendentsembetet företrädesvis fäst sig vid det å Kristinehamns

stads område belägna landeriet Mariéberg, innehållande omkring

350 tunnland, deraf 57 tunnland trädgård och åker, hvilket egaren

vore villig att öfverlåta till staten mot en köpeskilling af 85,000 kronor.

Departementschefen hade emellertid icke varit beredd att ännu tillstyrka

den ena eller andra af de ifrågasatta platserna, men likväl ansett

sig kunna förorda, att ett belopp af högst 85,000 kronor, hvarutöfver,

så vidt handlingarne i ärendet föranleda, inköpspriset icke för

någon af lägenheterna borde komma att stiga, för ändamålet stäldes

till Kongl. Maj:ts förfogande under år 1880.

Då den slutliga pröfningen af platsen för den blifvande hospital

sanläggningen i mellersta Sverige alltså icke ännu blifvit verkstad,

och hinder icke lärer möta för Kongl. Maj:t att, äfven om medel för

ändamålet icke blifvit af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af

läm plig lägenhet, under förbehåll af Riksdagens godkännande af köpeaftalet,

samt dertill kommer att, på sätt statsrådsprotokollet gifver vid

handen, den ifrågavarande hospitalsbyggnaden icke är afsedd att påbörjas

förrän under år 1881, har Utskottet emellertid icke kunnat finna "det

vara af behofvet påkalladt, att medel redan nu skulle för ändamålet

ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, utan ansett att härmed bör kunna

utan olägenhet anstå, helst statsverkets nuvarande knappa tillgångar

gorå det till en oafvislig nödvändighet att vidtaga alla de besparingar,

som kunna göras, samt Utskottet af skäl, som under punkten 51 här

nedan finnas anförda, ej kunnat biträda Kongl. Maj:ts förslag att för

ifrågavarande ändamål använda inflytande köpeskillingar för försålda

mindre kronolägenheter.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
a)

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t begärt,

till hospitalsbyggnader anvisa för år 1880 ett

extra anslag af 92,000 kronor; och

b) att ofvan omförmälda nådiga framställning i

fråga om beredande af medel för inköp af plats fölen

hospitalsanläggning i mellersta Sverige icke må

vinna Riksdagens bifall.

41 :o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b A>UJ-, undersid.

44 och 45) i ämnet finnes anfördt, får Utskottet, i öfverensstäm- ”Ser* för

melse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa, sinnesslöa

barn.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Ang. ett

sjukhem för

spetälsk.

Äng. restauration

af domkyrkan

i

Linköping.

Ang. reli^

gionsvård åt

sjömän in. fl.

44 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

att Riksdagen må, till understöd för år 1880 åt

uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, ställa till Kongl.

Maj:ts förfogande för samma år ett extra anslag af

20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med

samma grunder, som vid beviljandet af sadant anslag

för innevarande år blifvit af Riksdagen godkända.

42:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Kongl. Maj:t

föreslagit, hemställer Utskottet,

att för år 1880 må beviljas ett extra anslag af

7,500 kronor till understöd åt det i Jerf so socken i

Helsingland inrättade sjukhem för spetälske, under vilkor

att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för

samma år, och att spetälske sjuka äfven från andra

län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna,

så långt utrymmet derstädes sådant karl medgifva.

43:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställer Utskottet,

att utaf det för restauration aj domkyrkan i Linköping

beviljade anslag ett belopp af 8,000 kronor

må, för arbetets fortsättande under år 1880, på extra

stat för samma år anvisas.

44:o. För beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska

hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän har Kongl.

Maj:t för år 1880 äskat ett extra anslag af 10,000 kronor.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Kong!. Maj:t af det för innevarande

år till förevarande ändamål beviljade enahanda belopp anvisat

såsom arfvode åt den i Kiel anstälde svenske sjömanspresten 3,500

kronor, åt den i West Hartlepool 4,500 kronor och åt den i Dunkerque

1,500 kronor; och får Utskottet, som vid den nådiga framställningen

ej haft något att erinra, nu hemställa,

att, till beredande af religionsvärd åt svenske

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes

sig uppehållande landsmän, må på extra stat för år

1880 anvisas ett belopp af 10,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

45

45:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong!. Maj:t föreslagit och

under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande

anslag till nedan nämnda ändamål, hemställer Utskottet vidare,

att på extra stat för år 1880 må anvisas:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor,

att utgå under förut stadgade vilkor; och

b) för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar

600 kronor.

46:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till fortsättande

under år 1880 af de utaf Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe

med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska

undersökningar på Björkön i Mälaren, för samma år anvisa

ett extra anslag af 5,000 kronor, att utgå med 2,500 kronor till bestridande

af kostnaderna för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor

såsom årsarfvode åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till statens

\ vederbörande museer aflemna anträffade fynd samt att afgifva berättelse

angående undersökningarne, på sätt Kongl. Maj:t kunde komma att

derom närmare bestämma.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har

Herr Carl Anders Larsson yrkat, att ifrågavarande anslag icke måtte af

Riksdagen beviljas.

Till senaste Riksdag gjorde Kongl. Maj:t framställning derom att,

till beredande af en planmessigt ordnad fortsättning af förevarande

undersökningar, måtte beviljas för åren 1879 och 1880 ett anslag af

10,000 kronor samt deraf anvisas 5,000 kronor att användas under

år 1879; men Riksdagen, som icke fann lämpligt att, utan oafvislig

nödvändighet, utsträcka anvisandet af anslag utöfver den tid statsregleringen

omfattade, beviljade endast det för år 1879 begärda anslagsbeloppet.

Då emellertid den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid.

48) nu meddelade utredning gifver vid handen, att de ännu återstående

undersökningarne böra med år 1880 kunna väsentligen fullbordas, har

Utskottet ansett att det icke vore lämpligt att, på sätt motionären yrkat,

nu vägra beviljandet af de medel, som härför äro erforderliga, och

alltså funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att ännu för nästkommande

år anvisa anslag för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att, till fortsättande under år 1880 af de ännu

återstående arkeologiska och naturhistoriska under
-

Ang. anslag

till svenska

fornskriftsällskapet

och lifrustkammaren.

Ang. anslag

för undersökningar

på

Björkön.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

sökningarne på Björkön, må för samma år på extra

stat anvisas 5,000 kronor, att utgå på sätt och under

vilkor, Kongl. Magt föreslagit.

Ang. anslag 47:o. Kongl. Magt har vidare föreslagit, att Riksdagen måtte

U,dinavisk-n'' till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska samlingen

etnografiska t Stockholm på extra stat för år 1880 anvisa ett anslag al 11,600

samlingen, i

kronor.

Vid 1874 års riksdag, då anslag för ifrågavarande ändamål

först blef beviljadt, upplystes hurusom innehafvaren af berörda museum

utfäst sig att till staten såsom gåfva öfverlemna så väl de föremål,

som då redan till detsamma blifvit skänkta, som dem, Indika derefter

komme att skänkas. Med hänseende till de storartade gåfvor och insamlingar,

hvarmed allmänheten visat sitt intresse för detta museum,

torde den del deraf, hvilken är att anse såsom statens egendom, redan

vara ganska betydlig, och anledning synes alltså vara för handen,

att förhållandet mellan staten och muséets innehafvare närmare ordnas.

På grund häraf får Utskottet, som ansett det äskade anslagsbeloppet,

hvilket är lika med det för innevarande år till ändamålet

anvisade, böra beviljas, hemställa:

a) att Riksdagen må, till förvarande och vårdande

af den skandinavisk-etnografiska samlingen i

Stockholm, på extra stat för år 1880 anvisa ett anslag

af 11,600 kronor; och

b) att Riksdagen må i underdånighet anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för bestämmande,

hvilka delar af ifrågavarande samlingar må

vara staten tillhöriga.

Ang. betäckajnde

af

Statskontorets

förskott.

48:o. Under Åttonde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande

Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen

:

till komitén för döfstummeundervisningens ordnande kr. 7,852: 11.

för reglering af presterskapets löner ................................ » 374: 82.

Summa Kr. 8,226: 93.

Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställer,

att till gäldande af ifrågavarande utaf Statskontoret

gjorda förskott må för år 1880 å extra stat anvisas

ett belopp af 8,226 kronor 93 öre.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

47

49:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för år 1880 ^.anslag

anvisa till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala 150,000 kro- ^fetsbyglnT-''

nor, till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund 100,000 kronor der m- msamt

till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler m. in. 50,000 kronor,

äfvensom medgifva, att till betäckande af dessa belopp, tillsammans

300,000 kronor, finge användas den köpeskilling, som komme att inflyta

vid försäljning af veterinärinstitutets nuvarande fastigheter i qvarteron

Edelman mindre och Krabaten här i hufvudstaden.

Hvad först angår de till fortsättande af de båda utaf 1877 års

Riksdag beslutade universitetsbyggnaderna för nästkommande år äskade

anslagsbeloppen, bär Utskottet, enär ej mindre den i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b sid. 29) förebragta utredning än äfven ytterligare

upplysningar, hvilka blifvit af vederbörande meddelade, synts Utskottet

ådagalägga, att någon nedsättning i de begärda summorna icke

skulle kunna utan väsentlig olägenhet och förlust vidtagas, ansett desamma

böra af Riksdagen beviljas.

Vidkommande derefter det till vissa arbeten i veterinärinstitutets

nya lokaler äskade beloppet 50,000 kronor, så är detta, på sätt statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 b sid. 30) gifver vid handen, afsedt att användas

till inredning och inventarier samt flyttning till de nya lokalerna

af institutets samlingar och bibliotek in. m., till fyllning och

planering af tomtens norra del samt till stängsel mellan betesafdelningarne;

och då samtliga dessa behof, för hvilka sjelfva byggnadsanslaget

icke varit afsedt, torde böra med anslag för nästkommande år tillgodoses,

på det institutets flyttning må kunna, såsom påräknadt är,

verkställas den 1 Oktober 1880, har Utskottet icke kunnat annat än

tillstyrka Riksdagen att anvisa det för ändamålet erforderliga beloppet.

Hvad åter angår Kongl. Majrts förslag om sättet för beredande

af medel till nu ifrågavarande byggnadsbehof, framgår af statsrådsprotokollet,

att afsigten med detta förslag varit att undvika nödvändigheten

att för ändamålet betunga budgeten genom särskilda anslag.

Huru angeläget det än är att under för handen varande förhållanden

nedbringa budgetens utgiftsbelopp, har Utskottet likväl icke kunnat understödja

förevarande nådiga framställning, helst den lättnad i budgeten,

som med densamma är afsedd att vinnas, i sjelfva verket är endast

skenbar. Da Riksdagen ar 1875 till uppförande af nya byggnader

för veterinärinstitutet beviljade 498,324 kronor, beslöts'' i sammanhang

härmed att veterinärinstitutets nuvarande tomter skulle, när institutet

blifvit till sin nya lokal förflyttadt, på offentlig auktion försäljas,

och behållna köpeskillingen derför till Riksgäldskontor! aflemnas;

och i den nådiga proposition (N:o 40 vid 1875 års riksdag), som låg

''

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

till grund för Riksdagens omforma]da beslut, framhölls särskilt att,

då värdet af berörda tomter ansetts vid försäljning kunna uppskattas

till 320,000 kronor, skulle således statens utgift för uppförande åt de

nya byggnaderna för veterinärinstitutet inskränkas till 178,324 kronor.

Enligt Utskottets förmenande vore det ingalunda lämpligt, om

Riksdagen nu, med rubbning i 1875 års Riksdags ofvan omförmälda

beslut, förfogade öfver den blifvande köpeskillingen, och detta innan

ens utrönt blifvit, huruvida under nästkommande år försäljning till antaedifft

pris kan ega rum, och således köpeskillingens belopp är okån t.

Dessutom skulle genom ett bifall till Kongl. Maj:ts förslag öfversigten

öfver statsregleringen i väsentlig mån försvåras, i det att vissa utgi - ter komme att der ej blifva synliga, hvilket alltid .torde böra sa vidt

modigt undvikas. , „ ... ,

Då Utskottet alltså funnit sig böra afstyrka bifall till deri nadiga

framställningen i förevarande hänseende, måste Utskottet följaktligen

föreslå Riksdagen att för de ifrågavarande behofvens tillgodoseende

anvisa särskilda extra anslag till erforderligt belopp af sammanlagdt

300,000 kronor. . , .

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen, jemte förklarande att Kongl.

Maj:ts framställning i fråga om användning af blifvande

köpeskilling'' för veterinärinstitutets nuvarande

fastigheter icke vunnit Riksdagens bifall, må på extra

stat för år 1880 anvisa: _ .

a) till fortsättande af universitetsbyggnaden i

Upsala 150,000 kronor;

b) till fortsättande af universitetsbyggnaden i

Lund 100,000 kronor; och

c) till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler

in. in. 50,000 kronor.

Aw). qijmna- 50-o Sedan Domkapitlet i Skara i underdånighet anhållit, det

Ä Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition antingen

läroverket i derom, att till uppförande af eu ny gymnastikbyggnad för allmänna läSkara''

roverket i nämnda stad måtte beviljas ett statsanslag af 40,000 kronor,

eller ock, derest sådant ej kunde bifallas, derom, att den återstående

delen af det statslån å 40,000 kronor, som vid 1865—1866 årens

riksdag* beviljades för läroverksbyggnaden i Skara, måtte få afsknfvas,

i hvilket fall byggnadsfondens tillgångar kunde, med Kongl. Maj.ts

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande AT:o 41. 49

tillstånd, användas till bestridande af ränta och amortering af ett lån,

tillräckligt att med någon hjelp af stiftets byggnadskassa bestrida utgifterna

för det nya gymnastikhusets uppförande, har Kongl. Magt af

i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 32) anförda skäl, föreslagit Riksdagen

att medgifva, det den återstående delen af berörda statslån, utgörande

omkring 38,000 kronor, finge afskrifvas, på det att Skara allmänna

läroverks byggnadsfonds tillgångar skulle kunna användas till

uppförande af den ifrågasatta gymnastikbyggnaden, hvilken ock kunde,

i händelse, af behof, kostnadsfritt begagnas för gymnastiköfningar af

eleverna vid det i staden inrättade seminarium för folkskolelärarinnor.

berest en åtgärd, sådan som den nu ifrågasatta, vidtoges, skulle

deraf otvifvelaktigt föranledas, att från flera andra håll komme att framställas

likartade anspråk, hvilka då svårligen skulle kunna tillbakavisas.

Med anledning häraf, och då Utskottet icke kunnat finna att giltiga skäl

blifvit till stöd för det nu väckta förslaget anförda, hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning icke må

vinna Riksdagens bifall.

51:o. I underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878 anhöll Riksdagen,

det täcktes Kongl. Maj:t låta utreda:

dels om och pa hvad vilkor den del af egendomen Hammarby,

belägen i Danmarks socken och. Vaksala härad af Upsala län och fordom

tillhörig Archiatern Carl von Linné, som upptoges af Linnéanska boningshuset

och museibyggnaden jemte den dem omgifvande parken,

till så stort område lokala och Övriga omständigheter betingade, tilllika

med de nämnda byggnaderna samt i förening dermed den å stället

befintliga, fordom Linné tillhöriga lösegendomen skulle kunna åt

staten förvärfvas;

dels ock, för den händelse att svårigheter eller hinder skulle möta

för jordlägenhetens, och byggnadernas afsöndrande från egendomen,

om och på hvad vilkor den Linnéanska, lösegendomen å Hammarby ensamt

för sig kunde af staten få inköpas — och att i beggedera fallen

låta förslag härom en kommande Riksdag föreläggas.

Häröfver hade, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 49)

gifver vid handen, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län uti

infordradt utlåtande i underdånighet anfört:

af t egare.n af Hammarby, Jägmästaren Carl Ridderbjelke, vore

benägen att till staten sälja hela Hammarby egendom med den der

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afä. 11 Käft. 7

Ang. inköp

af Linnés

Hammarby.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

förvarade Linnéanska lösegendomen för en köpesumma af 80,000

kronor;

att han deremot icke vore villig att afhända sig lösegendomen

allena;

att Kong]. Maj:ts Befallningshafvande infordrat yttrande af rektorsembetet

vid Upsala universitet, med anledning deraf att i Riksdagens

skrifvelse ett egobyte mellan Hammarby och eu angränsande,

universitetet tillhörig egendom blifvit satt i fråga såsom en utväg att

komma till ändamålet;

att i följd deraf underhandlingar förts mellan Ridderbjelke och

vederbörande vid Upsala universitet, af hvilka resultatet blifvit, att

Ridderbjelke erbjudit sig att till staten med full eganderätt öfverlåta

Linnéanska parken med angränsande jordområde, tillsammans omkring

26 qvadratref, jemte der uppförda byggnader och å stället befintlig,

fordom Linné tillhörig lösegendom, enligt vid anbudet fogad förteckning,

mot ett pris af 30,000 kronor jemte öfriga vilkor; — samt att

universitetets drätselnämd förklarat sig anse det ifrågasatta jordutbytet

mellan Hammarby och universitetet icke lämpligen kunna eller

höra ega rum, men väl ansett skäligt, att, sedan afsöndring af parken

m. m., på sätt ofvan nämndt är, för statens räkning skett, universitetet

skulle köpa den återstående delen af egendomen för 50,000 kronor.

Om således staten skulle förvärfva ett Linnéanskt museum vid

Hammarby, läge valet endast mellan att inköpa hela egendomen för

80,000 kronor eller en afsöndrad del deraf för 30,000 kronor.

Kong!. Maj:t, som af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 49

och 50) angifna skäl ansett den förra utvägen mest fördelaktig, bar

fördenskull föreslagit Riksdagen:

att hela ifrågavarande Hammarby egendom, bestående af hemmanen

Hammarby N:is 1, 2 och 3 om 2% mantal och Ångeby n:o 3

om 3/8 mantal, jemte dertill hörande skogsparkerna Hammarby och

Edeby, samt den Linnéanska lösegendomen måtte för statens räkninginköpas

mot det fordrade priset af 80,000 kronor;

att, då genom denna handel eu inkomstgifvande egendom skulle

åt staten förvärfvas, köpeskillingen måtte utgå af de medel, som infiöte

vid försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre

kronolägenheter;

samt att egendomen finge förvaltas efter de grunder, som gälla

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14,

för statens domäner i allmänhet, med de särskilda bestämmelser, som

i förevarande fall kunde af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

I)å senaste Riksdag med ofvan omförmälda underdåniga framställning

i ämnet emellertid endast afsåg, att den del af Hammarby

egendom, som upptoges af boningshuset och museibyggnaden jemte

parken tillika med de. nämnda byggnaderna samt den derstädes befintliga,

fordom Linne tillhöriga lösegendomen skulle åt staten förvärfva^

och, enligt hvad nu blifvit meddeladt, tillfälle gifves att få denna

angelägenhet ordnad i full öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda

uttalade önskan, har Utskottet ansett sig icke böra förevarande nådiga

framställning i vidsträcktare mån understödja, än att Utskottet tillstyikei,

att till inköp af ifrågavarande del af Hammarby egendom med

derå uppförda byggnader samt ofvan angifna lösegendom må anvisas

det dertill erforderliga beloppet, 30,000 kronor.

Hvad angar förslaget, att köpeskillingen skulle få utgå af inflytande

försäljningsmedel för mindre kronolägenheter, har Utskottet icke kunnat

samma förslag biträda. På sätt i 20:de punkten af Utskottets afgifna

utlåtande N:o 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjol de hufvudtitel, blifvit anfördt, äro omförmäldci försäljningsmedel enligt

1877 års Riksdags i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts då gjorda

framställning fattade beslut afsedda att, i den mån tillfällen sig yppa till

inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilka af Kongl.

Maj.t piöfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; och Utskottet har lika litet i nu föreliggande

fall, som i fråga om beredandet af tillgång för anskaffning af''

skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen

att redan nu rubba Kongl. Maj:ts och Riksdagens sålunda för

allenast två år sedan fattade beslut om användningen af de medel

som inflyta vid försäljning af mindre kronolägenheter.

• • ^ Utskottet alltså måste föreslå Riksdagen att för ändamålet

bevilja, särskilda medel, ligger uti denna omständighet en ytterligare

anledning för Utskottet att under för handen varande förhållanden förorda

det sätt för uppnående af det åsyftade ändamålet, som medför

den minsta statsutgiften.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande nådiga framställning må endast

på det sätt af Riksdagen bifallas, att för inköp af den

Linnéanska parken med angränsande jordområde af

s. 52 Kontrollera mot PDF

Ang. förslag

om ny byggnad

för Riksarkivet.

52 Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

egendomen Hammarby, belägen i Danmarks socken

och Vaksala härad af Upsala län, jemte derå uppförda

byggnader och på stället befintlig, fordom Linné

tillhörig lösegendom anvisas på extra stat för år

1880 ett belopp af 30,000 kronor.

52:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 82) har Herr Per Nilsson i Espö''

hufvudsakligen anfört, att rikets arkiv, intvingadt i ett gammalt boningshus,

jemsides med andra byggnader, ständigt befunne sig i fara att

blifva förstördt genom eldsvåda, hvarigenom stor och oersättlig förlust

skulle uppstå; att byggnaden vore för ändamålet otjenlig och dessutom

redan öfverfyld, så att till och med på vinden stora hopar af

handlingar läge trafvade kring skorstenspipor; att, då någon bot härför

måste utfinnas, det syntes lämpligast att i Humlegården uppfördes

eu ny arkivbyggnad, hvarigenom den fördel skulle ernås, att Riksarkivet

och Kong]. Biblioteket blefve närbelägna till hvarandra; samt att,

derest det nuvarande riksarkivhuset blefve ledigt, dess tomt jemte

Riksgäldskontorets kunde användas till uppförande af ett nytt riksdagshus

och det nuvarande upplåtas åt statsdepartementen eller andra

statens embetsverk och inrättningar; och har motionären med anledning

häraf föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t låta genom sakkunnige personer utreda

de sålunda antydda förhållandena, samt att kostnaden härför måtte

bestridas af statsmedel.

Då emellertid de nuvarande förhållandena, på sätt ofta blifvit

nämndt, nödvändiggöra den största sparsamhet med statsverkets tillgångar,

och det af motionären framhållna behofvet icke torde vara särdeles

trängande, har Utskottet icke kunnat biträda förevarande framställning.

Dessutom torde det icke vara lämpligt att ingå i någon

pröfning om, huru kronans tomter å Riddarholmen böra användas, innan

den reglering af dessa äfvensom af angränsande i enskild ego för närvarande

befintlig egendom, hvilken förr eller senare måste ega rum,

blifvit verkstäld. På grund häraf, och då Utskottet vidare hyser den

åsigt, att Riksarkivets förläggande till eu från embetsverken så aflägse

belägen plats som Humlegården ingalunda vore lämpligt, har Utskottet

funnit sig böra hemställa,

att Herr Per Nilssons i Espö omförmälda för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

f 3

slag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 April 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

Vid 10:de punkten (angående fullständigt upprättande af realläroverket

i Stockholm): af Herr (Jarl Anders Larsson, hvilken yrkade afslag

å Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag.

Vid 12:te punkten (angående i fråga satt inrättande af ett allmänt

läroverk i Motala): af Herr C. Ekman.

Vid linie punkten (angående seminariet i Norrland för folkskolelärarinnor

in. in.): af Herr Carl Anders Larsson, som vid mom. a icke

ville bifalla de af Kongl. Maj:t äskade an slagsförhöjningar och vid

mom. b yrkade, att hela anslaget till stipendier för seminarieelever,

70,000 kronor, måtte indragas.

Vid 19:de punkten (angående ny stat för Gymnastiska centralinstitutet)

:

af Herr Ciss Olof Larsson, som yttrade: “Af Kongl. Maj:ts proposition

framgår, att lärarne vid institutet skola blifva skyldige att under

vilkor, som af Kongl. Maj:t bestämmes, endast afstå tjenstgöringspenningarue

under tjenstledighet; äfvensom att tjenstgöringspenningarne

skola användas för vikariat, då ordinarie lärare icke sjelf tjenstgör; och

enär man har mindre utsigt att få goda extra lärare för en ringare ersättning

än för en större, har jag icke kunnat biträda Utskottets förslag

att minska beloppet af tjenstgöringspenningarna, utan för min

del ansett, att de föreslagna nedsättningarne bord! göras å lönerna

hvarigenom staten skulle få följande utseende:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande 2V:o 14.

Lott,

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 öfverlärare................................

8,000*)

2,000

5,000

2 (ko ................................

6,000*)

4,000

10,000

1 lärare .....................................

2,000

1,000

3,000

1 eko .....................................

1,700

800

2,500

I clio .....................................

1,700

800

2,500 !

1 lärarinna.................................

1,000**)

500

1,500

1 (ko .................................

1,000**)

500

1,500 |

Arfvode åt föreståndaren ...........

I):o åt sekreteraren och räkenskaps-

— —

- -

400

föraren....................................

— —

_ _

900 J

Arfvode åt extra lärare ...............

— _

- -

3,000 !

Till stipendier åt elever...............

— —

- -

2,000 |

1 vaktmästare, utom fri bostad ...

— —

- -

800 1

1 portvakt, utom fri bostad.........

Anslag till ved, ljus, materiel, sam-

— —

500

lingar m. in............................

— —

—

3,550 i

Summa

—

_ _

37,150 |

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor.

Derest öfverlärare

innehar annan allmän

befattning, skall hans

lön vid institutet minskas

med ett mot aflöningen

vid den andra

befattningen svarande

belopp, dock icke till

lägre belopp än 3,000

kronor.

*) Om öfverlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår, lönen

minskas med 600 kronor.

**) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge donna förmån qvarstår, lönen

minskas med 300 kronor.

häruti instämde Herr Sven Nilsson i Efveröd;

af Herr Carl Anders Larsson och Herr Nils Pettersson i Runtorp,

hvilka yrkade afslag å den af Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjningen.

Vid 20:de punkten (angående lönereglering för barnmorskeundervisningsanstalterna):

af Herrar Piss Olof Larsson och Sven Nilsson i

Efveröd, hvilka ansågo barnmorskelärarnes aflöning, 4,000 kronor, böra

fördelas i lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor.

Vid 21:sta punkten (angående ny stat för veterinärinstitutet i

Stockholm): af Herr Carl Anders Larsson, hvilken yrkade afslag å den

i fråga satta anslagsförhöjningen.

Vid 23:dje punkten (angående öfriga ordinarie anslag): af Herr

Carl Anders Larsson, hvilken yrkade indragning af dels anslaget till

“arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer44 85,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande. N:o 14.

kronor, dels anslaget till “extra utgifter44 15,000 kronor och dels halfva

beloppet, 40,500 kronor, utaf anslaget till “Allmänna institutet för döfstumma

och blinda.44

Vid 26:te punkten (angående anslag till seminarier för språkvetenskap

vid universiteten): af Herr Carl Anders Larsson, hvilken ansåg

de tor andamalet askade anslagsbeloppen, tillhopa 5,900 kronor, icke

hora beviljas.

punkten (angående resestipendier för lärare i lefvande

språk): af Herrar Låss Olof Larsson och Carl Anders Larsson, hvilka

yrkade afslag å det anslag af 6,000 kronor, som för dylika stipendier

fiskets.

Vid 29:de punkten ''(angående i fråga satt utvidgning af Visbv

allmänna läroverks hus): af Herr G. de Åkare.

Vid 30:de punkten (angående begärdt anslag till understöd åt församJingar,

som ej förmå bekosta sina folkskolelärares aflöning): af Herr

A lls Pettersson i Runtorp.

Vid 3hata\ punkten] (angående begärdt anslag till utarbetande af

landskaps- och länskartor): af Herr C. Ekman.

_ Vid 36:te punkten (angående anslag till Vitterhets- Historie- och

Antiqvitetsakademien): af Herr Lits Olof Larsson, hvilken yrkade affila*

a de i mom b och c omförmälda anslagsbelopp.

/ • Xld, 4f''de lmnkten (angående hospitalsbyggnader m. m.): af Herrar

fiss Olof'' Larsson och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka ansågo, att början

af sista stycket utaf Utskottets motivering bort erhålla följande

lydelse: J

Då den. slutliga pröfningen af platsen för den blifvande hospitalsanlaggnmgen

i mellersta Sverige icke ännu blifvit verkstäld, och hinder

icke lärer mota för Kongl. Maj:t att, derest icke någon statens egen.

°m beflnnes för. ändamålet lämplig, äfven om medel för ändamålet

icke blifvit af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af lämplig;

lägenhet, under — — — — —___ _ _ _ _ _ _ ___1 __

för försålda mindre kronolägenheter.44

^id 46de punkten (angående anslag för undersökningar på Biörkön):

al Herr Carl Anders Larsson, hvilken ville afstyrka beviljandet af det

äskade anslagsbeloppet, 5,000 kronor.

Herr Grefve L. af Ugglas har begärt få antecknadt, att han hos

Utskottet icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil. Lätt. A.

Förslag till stat för Gymnastiska centralinstitutet.

—--- "• - - -

1

Lön.

Tjenst- j

Summa

görings- >

penningar.

Kronor.

1 öfverlärare

3,500 *)

■

1,500

5,000

(Efter 5 år kan lönen hö-

2 6:o .................

7,000 *)

3,000

10,000

| jas med 500 kronor.

1 lärare .......................

2,200

800

3,000

Derest öfverläraren på

militära afdelningen inne-

1 clio ........................

2,000

500

500

2,500

har annan allmän befatt- ning, skall hans lön vid

1 ................

2,000

1,200 **)

2,500

institutet minskas med ett

mot aflöningen vid den

andra befattningen sva-

1 lärarinna ..................

300

1,500

1 d:o

1,200 **)

300

1,500

rande belopp, dock icke

till lägre belopp än 3.000

Arfvode åt föreståndaren

—.—

—

400

kronor.

D:o åt sekreteraren och rä-

kenskapsföraren

—

900

Arfvoden åt extra lärare ......

—

—

3,000

'' Till stipendier åt elever.......

—

—

2,000

1 vaktmästare, utom fri bostac

i--

---

800

1 portvakt, utom fri bostad

Anslag till ved, ljus, materiel

500

samlingar m. in............

1 ----

3,550

Summa

j

37,150

*) Om öfverlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas med 600 kronor.

**) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, sa länge denna förman

qvarstår, lönen minskas med 300 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

57

Bil. Litt. B.

Förslag till stat för Veterinärinstitutet i Stockholm.

1

Lön.

1 Tjenst- görings-

i

Summa

Kronor.

j penningar.

1 professor...................

3,500

1,500

5,000

13 professorer .................

10,500

2,500

4,500

15,000

Efter fem år kan lönenj

böjas med 500 kronor.

1 lektor .......................

1,000

3,500

1 adjunkt ........... arfvode

— —

2,000

1 instruktionssmed ... d:o

—

2,000

1 kamrerare......../ ... d:o

—

— —

1,200

1 sekreterare hos direktionen d:o

---

— —

300

1 bibliotekarie......... d:o

---

- -

300

För undervisning i ridkonst.....

— —

— —

800

Till betjenings aflönande.........

.---

—

2,000

Stipendier åt elever ............

Byggnaders och stängsels under-

- -

- -

4,000

håll...........................

— _

— —

1,000

Till diverse utgifter ............

— —

—

6,000

Summa:

— —

43,100i

|

Anm. Den af professorerne, som förordnas att vara institutets föreståndare, åtnjuter,

utom den bestämda aflöningen, fri bostad.

Bill. till llikså. Urat. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Saft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1879 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslags

anslå

g:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Matt.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

..

O.

Kronor,

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

____

_

__

_

_„_

_

__

_

17,000

__

77,100

-.''

—

—

—

—

—

—

77,100

—

3S,500

—

—

—

—

—

—

—

38,500

—

55,700

—

—

—

—

—

—

—

—

55,700

—

36,300

—

—

—

—

—

__

—

—

—

36,300

—

15,142

38

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

467,962

67

6,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,510

—

10,000

10,000

22,700

—

—

—

—

—

—

—

--

—

22,700

—

512,215

88

82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

707,153

43

Tpt

791,168

26

212,473

47J 427,807

17

3,115

5

7,477 20

1,438,926

10

Ecklesiastik
Departementschefen

...........

Departementets expedition ......

Riksarkivet ... ..................

Kongl. Biblioteket...............

Nationalmuseum (deraf 9,000 kro
Kleresistaten.

....................

Penningar.....................

Tillkommer: Prostetunna för

sterås stift.................

Särskilda förslagsanslag för kleBiskopens

på Gotland lön ...

Åt 18 konsistorienotarier å 270

Domkapitlens expeditioner, reserLappmarks

ecklesiastikverk, förUniversiteten

(deraf 162,700 kroPenningar.

.. ..................

Tillkommer å bestämda anslaUpsala:

Förhöjning i anslaget

cinskt-kemiska in
2,

000 kronor

Lund: Lön för en vaktmämiska

laboratoriet

Till materiel för hi
tutionen

.........

Aflöning för en kontaniska

institutio
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

59

Litt. C.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

JLJenningar

och ersättning

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

| Värde för-

Summa.

.för indrag

räntor.

na

Mått.

slagsvis å 2

(kronor 40 öre

kubikfoten.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

—

—

___

—

___

_

__

_

17,000

_

77,100

—

—

77,100

—

• • • i........

38,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

38,500

—

55,700

—

---

—

—

—

—

—

—

—

55,700

—

nor reservationsanslag)

15,142: 38.

36,300

36,300

Boda församling i Ye-

14: 35.

15,156

73

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

467,977

02

resiet:

3,000: —

kronor, högst .........

3,510: —

6,510

_

__

_

__

_

__

_

__

_

6,510

_

vationsanslag............

10,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

slagsanslag ............

22,700

—

—

—

22,700

—

nor förslagsanslag)

512,215: 88.

get för:

för den medi-

stitutionen till

1,000: —

stare vid medicinskt-ke-

............... 600: —

stologiska insti-

............... 750: —

servator vid bö- nen ............ 750: —

2,100: —

515,315

88

82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

710,253

43

Transport

794,282j61

212,473|47| 427,807

17

3,115

5

7,477j20 1,442,040145

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1879 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

Indelt tionde

och ersätt

ning för

.. , I indragna

tiondeanslag.

__

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

ä 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Tpt

Kronor. j ö.

791,168 26

126,700

2,545,998

Tpt

50.000

34.000

62,619

2,522,525

01

31

Kronor.

212,473

4,868

47

4,219

6,133,010|58j 221,560

27

Kronor.

427,807

4,519

17

62

Kbft.

3,115

Kronor. | ö.

7,477 20

_____

448 9| 1,077

74| 432,326)79| 3,564| 4| 8,554

Kronor.

1,438,926

126,700

2,550,866

10

28

36

50.000

34.000

72,435

-i 2,522,525

56j 6,795,452

29

67

Karolinska medikokirurgiska in
Tillkommer

för anskaffning af

histologiska institutionen ...

Elementarläroverken med förän
reservationsanslag.

Penningar.....................

Tillkommer:

För lärares uppflyttning i

grad.....................

För det högre och det 3- roverkens i Göteborg omTill

fullständigt upprättande

holrns realläroverk ......

För läroverket i Sundsvall...

Vederlag för en af statsdad

och under domkapitstad

förvaltning stående

räntan användts såsom birares

aflönande vid FilipÅmåls

läroverk .........

Högre skolor för qvinlig ungdom

Seminarium för bildande af lä
Pedagogier

och folkskolor ......

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares

Tillkommer: För lärares vid

na uppflyttgre

lönegrad

ning i

qvinliga seNorrland

...

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Öl

Förslag till blifvande riksstat:

-

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

|k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

794,282

61

212,473

47

427,807

17

3,115

5

7,477

20

1,442,040

45

stitutet ...... ......... 126,700:

materiel m. in. för den

..................... 1,000: —

127,700

127,700

drad rubrik: »Allmänna läroverken»,

.....................2,545,998: Öl.

högre löne-

....... ...... 40,000: —

klassiga lä- bildning ... 1,250: —

af Stock-

............15,100: —

........... 7,850: —

medel bil- lets i Karl- fond, hvaraf

drag till lä- stads och

........... 2>939: 9(3- 67,139:96.

2,613,137

50.000

34.000

62,619

97

4,868

4,219

27

2,618,006

50.000

34.000

72,435

O \

rarinnor ...........................

31

4,519

62

448

9

1,077

36

29

bildande ... 235,525: —

seminarier-

ning i hö-

............ 5,800: —

anslaget för

minariet i

............ 8’900: ~ 250,225: —

i

1

Transport 250,225: —

3,681,739 89

221,560 741 432,326 79

3,564

4

8,554

56

4,344,181

98

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14

Tpt

1879 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

panmål.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

<5.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,133,010

58

221,560

74

432,326

79

3,564

4

8,554

56

6,795,452

67

361,500

361,500

29,400

—

— —

—

---

—

---

—

- -

—

29,400

—

378,950

__

_

_ _

_

- -

_

378,950

—

29,441

4,103

82

33,544

82

8,250

8,250

39,400

—

39,400

7,700

7,700

_

45,000

_

—---

45,000

—

3,000

—

---

3,000

—

8,250

_

- -

—

- -

—

- —

—

- —

—

8,250

—

38,480

—

- -

—

— —

—

—

—

— —

—

38,480

—

Tpt| 7,082,381|58| 221,560|74| 436,430|61| 3,564| 4| 8,554|56| 7,748,927

Stipendier för seminarii-elever

Tillkommer: förhöjning......

Arfvoden och resekostnadser
inspektörer.

................

Undervisningsmateriel m. m. för

Understöd för högre folkskolor

eller ett gemensamt reservant.

befrämjande af folkunderkets

nordligare trakter bosatta

Lönetillskott åt lärare vid folk
för

slagsanslag...............

Tillkommer: förhöjning

Understöd åt folkhögskolor, förUnderstöd

för aflönande af läskolan,

förslagsanslag ......

Bidrag till aflönande af lärare i

De tekniska läroverken .........

Gymnastiska centralinstitutet ...

Tillkommer: för tillämpning af

Medicinalstyrelsen och dithörande

''''arnmorskeunder visningen:

Penningar.....................

Tillkommer: för tillämpning

morskeundervisningsanstal
Göteborg.

.................

jrtopediska institutet .......

Veterinärundervisningen.........

Tillkommer: för tillämpning af

institutet ..................

Vaccinationens befrämjande.....,

Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska

läkaresällskapet.........

Svenska akademien ...........

Vetenskapsakademien..........

49

s. 63 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

63

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

In del t ränta

och ersättning

| för indragna

räntor.

| Indelt tionde

Oindelt spamnål.

Penningar.

1

1 och ersätt- j ning för

indragna

j tiondeanelag.

! Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

i

1

Kronor.

5.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft,

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport 250,225: —

......... 70,000: —

......... 5»000: — 75.000: —

sättning åt folkskole-

..................... 85,000: —

folkskolor............ 15,000: —

................... 20,000: -

tionsanslag ......... 445,225: —

visningen bland de i ri-

finnar, förslagsanslag 12,000: —

skolor och småskolor,

...... 2,000,000: —

...... 260,000: — 2,260,000: —

slagsanslag ......... 40,000: —

rare vid fortsättnings- ..................... 30,000: —

3,681,739

89

221,560

74

432,326

79

1

3,564

4

8,554

56

4,344,181

98

slöjd vid folkskolorna 15,000: —

2,802,225

—

2,802,225

........ 7 ... 7. 7 7 29,400: —

361,500

—

- -

—

— —

—

- -

—

- -

—

‘ 361,500

—

ny stat.................. 7,750: —

37,150

—

-- -

—

— —

_

_ _

_

_ _

_

37,150

__

stater ............................

....................... 29,441: —

af nya stater vid barn- terna i Stockholm och

378,950

378,950

........................ 3,300: —

32,741

—

- -

—

4,103

82

- -

_

_ _

_

36,844

82

.................... 7 39,400: —

ny stat för veterinär-

8,250

8,250

...................... 7,800: —

47,200

—

- -

—

----

—

_ _

_

_ _

__

47,200

-

7,700

—

- -

—

- -

—

- -

_

_ __

_

7,700

..

domars botande, förslagsanslag......

45,000

—

—

—

- -

—

- -

—

- -

—

45,000

_

3,000

—

3,000

—

8,250

38,480

—

- -

—

- -

—

- -

—

8,250

38,480

—

Transport

7,452,185|89

221,560 74 436,430

61

3,564

4

8,554 56

8,118,731 80

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1879 års riksstat anslår:

Tpt

Penningar.

Förslagsanslag:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ,

ning för |

indragna j

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

7,082,381

58

221,560

74

436,430

61

3,564

4

8,554

56

7,748,927

49

27,300

_

_ _

—

- -

—

- __

—

- -

—

27,300

—

60,800

—

-

60,800

44,900

_|

44,900

66,050

_

____

—

- -

—

- -

—

— —

—

66,050

-

131,000

—

—

—

''

131,000

9,141

25

158

29

236

46

9,536

35,000

_

- —

—

-

—

---

—

—

—

35,000

—

35,125

06

8,208

—

6,208

02

70

9

170

16

49,711

24

450,000

_

- -

—

---

—

- -

—

— —

—

450,000

—

28,750

_

- -

—

42,930

09

- -

—

- -

—

71,680

09

2,750

_

_ _

__

- .

—

- -

—

- -

—

2,750

_

- -

_

25,672

71

25,672

71

6,721

04

14,080

59

284,401

95

988

8

2,373

12

307,576

70

24,000

—-

—

24,000

—

33,000

—

— —

—

—

—

—

—

---

—

33,000

—

1,500

1,500

21,324

77

21,324

77

15,000

—

- -

—

- -

—

—

—

—

15,000

—

8,074,743

70

244,007 62 795,879 84

4,624

1

11,097 84

9,125,729

—

Vitterhets-, historie- och antiAkademien

för de fria konsterna

utrikes resestipendier)........

Musikaliska akademien .........

Naturhistoriska riksmuseum .....

Undervisningsanstalter för döf
Allmänna

institutet............

Till understöd och uppmuntran

anstalter för medellösa döfFattigvården

i Stockholm och

Fattigvården i allmänhet, förslags
Lasaretts

underhåll .....: ......

Hospitals underhåll, förslagsanStora

Barnhuset i Stockholm ...

Frimurarebarnhuset ............

Barnhusen i landsorterna .....

Kyrkors underhåll...............

Resestipendier samt läroböckers

tionsanslag ..................

Ålderstillägg.....................

Tillkommer för provineialläkainstitutet

och veterinärinstiRese-

och traktamentspenningar,

Skrifmaterialier och expenser, ved

Tillkommer för jemnande af

Extra utgifter, reservationsanslag

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

65

Förslag till blifvande riksstat:

Transport

qvitets-akademien .................

(deraf reservationsanslag 9,000 kr. till

stumma och blinda:

........ ............... 81,000:

åt mindre uppfostringsstumma

och blinda barn 50,000:

landsorterna

anslag

slag

och lärda

Förslagsanslag:

Penningar.

j Indelt ränta

| och ersättning

i för indragna

! räntor.

! Indelt tionde

: och ersättning

för

indragna i

i tiondeanslag. |

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor. j ö. j Kronor.

verks utgifvande, reserva-\

89

7,452,185

27,300

60,800

44,900

66,050

131,000

9,141

35,000

35,125 06

450,000!—

28,750:—|

2,750 -j

6,721 ;04

24,000i—|

25

............ 33,000: —

re, gymnastiska central
tutet

................. 18,000: — j

förslagsanslag ................. ...

m. m., förslagsanslag ... 21,324: 77.|

hufvudtitelns slutsumma 2,198: 76.

51,000 —

1,500]—

23,523 53

15,0001—

221,560

158

8,208

14,080

ö. I Kronor, i ö. [ Kbft. |k:r| Kronor.

I

74| 436,430 61

29

59

236 46

6,208 02

’ _

42,93009

25,672 71

284,401 95

3,564 4j 8,554

70

988! 8

56

Summa.

170 16

2,373

12

Kronor.

8,118,731

27,300

60,800

44,900

66,050

131.000

9,536

35.000

49,711

450.000

71,680

2,750

25,672

307,576

24.000

51.000

1,500

23,523

15.000

80!

24;

09

IV

70

53,

Summa! 8,464,746j77[ 244,007|62] 795,879[84| 4,624! l: 11,097|84| 9,515,732|07|

Bill. till Riksd. Prof. 1S79. 4 Sami 1 Afd. 11 Raft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil. Litt. D.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

------ -

Kronor.

Ö.

Nationalmuseum: _ .

För tillfällig löneförbättring åt dess embets- och tjensteman .....

1,100

—

Domkapitlens expeditioner:

3,716

För tillfällig löneförbättring åt dess tjensteman ...................

Universiteten:

Upsala:

Till seminariet för språkvetenskap ...... 3,000: —

„ uppförande af ny universitetsbyggnad 150,000: — 153.000: —

Lund:

Till seminariet för språkvetenskap ...... 2,950: —

„ särskilda observationers anställande

vid astronomiska institutionen ...... 1,500: —

„ uppförande af ny universitetsbyggnad 100,000: — 104,450: —

257,450

j

| Allmänna läroverken:

'' Till resestipendier åt lärare i lefvande språk ........................

6,000

; De tekniska läroverken:

Till understöd för tekniska afton- och söndagsskolor ............

20,000

/

Medicinalstyrelsen:

7,575

j Till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska institutet ...

Vetenskapsakademien:

Till underhåll in. m. af den zoologiska stationen vid Kristineberg i

Göteborgs län .................................................

2,000

—

Veterinärundervisningen:

För tillämpning af veterinärinrättningens i Skara nya

utgiftsstat .......................................... 12,900: —

Till inredning af veterinärinstitutets i Stockholm nya

lokaler m. in........................................ 50,000: —

l

62,900

Transport 360,741

—

s. 67 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtskotteis Utlåtande N:o 14.

67

Transport

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt

till aflöning åt vaktbetjening ..................... 4,000: — i

„ undersökningar och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar ................................... 3,200: — j

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. in.............................................. 2,000: — i

Fria konsternas akademi:

Till reparation å akademiens hus...................................

J Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till fortsättande af blindinstitutets verksamhet ......... 15,000: —

„ uppehållande af undervisningen vid två läroanstalter

för öfveråriga döfstumma och inrättandet af en

tredje dylik anstalt ............................. 43,500: —

Hospitalsvården:

Till hospitalsbyggnader................................. 92,000: —

Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn 20,000: •—

D:o „ det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade

sjukhem för spetälske............... ........... 7,500: —

Diverse anslag:

Svenska fornskriftsällskapet .......................... 2,000: —

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar ............................. 10,000: —

,, restauration af domkyrkan i Linköping ............ 8,000: —

„ fortsättande af de arkeologiska undersökningarne

på Björkön ....................................... 5,000: —

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar ... 600: —

Till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska

samlingen i Stockholm.................... 11,600: —

„ godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, tillhörande denna hufvudtitel ........... 8,226: 93.

,, inköp af Linnés forna egendom Hammarby samt

den der förvarade Linnéanska lösegendomen ...... 30,000: •—

SummaJ

Kronor. ö. j

• 360,741 — j

j

9,200 - 7,600 —

58,500 —

119,500 —

75,426*93

630,967(93

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1879:47 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel. s. 1 i texten