Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående eftergift af Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin ålagd skyldighet att gälda 1868 års ränta för Trysunda fiske i Vesternorrlands län.

1879-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:32, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående eftergift af Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin ålagd skyldighet att gälda 1868 års ränta för Trysunda fiske i Vesternorrlands län.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

*

N:o 32.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1879, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående

eftergift af Kronofogden A. M. Dryselius och

Häradsskrifvaren E. J. Augustin ålagd skyldighet att

gälda 1868 års ränta för Trysunda fiske i Vesternorrlands

län.

(I. A.)

Enligt livad af förenämnda, till Riksdagen den 31 sistlidne Januari

aflåtna nådiga proposition (N:o 24) inhemtas, hade Kammarkollegium i

anledning af Kongl. Maj:ts på Rikets Ständers beslut grundade nådiga

bref den 30 December 1856 för Nät ra och Själevads socknemän den

28 April 1857 utfärdat skattebref å kronofiske! vid Trysunda hamn

med dertill hörande skär, holmar och fiskevatten, beläget i Nätra socken,

och Ångermanlands norra fögderi af Vesternorrlands län, deruti stadgats,

bland annat, skyldighet för socknemän att årligen utgöra den

ränta, som, enligt grunderna i Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855,

motsvarade 94 tunnor saltad strömming och hvilken ränta, omsatt i

räntepersedel!! hö, motsvarade 994 centner 20 skålpund. Då socknemännen

genom inträffad stegring i sistnämnda räntepersedels markegångsvärde

tillskyndades känbar förlust, hade Kongl. Maj:t, på. framställning

af socknemännen, föreslagit 1867 års Riksdag, att ifrågavarande

ränta måtte från och med 1868 nedsättas till det belopp hö,

som svarade mot 94 tunnor strömming efter medelpriset för de tio

åren 1856—1865, och uti underdånig skrifvelse den 4 April 1867 hade

Riksdagen bifallit framställningen i så måtto, att Riksdagen medgaf

räntans nedsättande från och med år 1868 till det belopp hö, som motsvarade

94 tunnor strömming efter medelpriset för de tjugu sista åren,

hvithet belopp Riksdagen antog uppgå till omkring 680 centner. Sedan

Kongl. Majt i nådigt bref den il April 1867 meddelat Kammarkollegium

Riksdagens beslut, hade Kollegiet, i enlighet med den sålunda bestämda

grunden, låtit verkställa uträkning å räntan och genom utslag den 23

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

December samma år fastsiält berörda ränta att, såsom orden lydde,

“från och med år 1868 utgöras till 719 centner 40 skålpund hö å

1 R:dr 50 öre centnern ............................................................... 1 079: 10.

“penningar ..................................................................... . g j

“Summa 1,079: 41.“

t det för år 1868 upprättade fögderi-jordeboks-förändringsextrakt,

hvaruti kolumnen för Kronans behållna räntor vore afdelad i eu underkolumn

för hö och en för penningar, hade under rubriken “afgånget“

upptagits gamla räntan af fisket 994 centner 20 skålpund hö, som utförts

i kolumnen för höräntor, hvaremot under rubriken “tillkommet“

antecknats, att tisket enligt Kammarkollegii utslag den 23 December

1867 påförts nya räntan 719 centner 40 skålpund hö å 1 riksdaler

50 öre — 1,079 riksdaler 10 öre, penningar 31 öre, med 1,079 riksdaler

41 öre, h vilket. sistnämnda belopp utförts i kolumnen för penningeräntor.

1 fögderiets specialräkning samt i landsboksräkenskapen

för år 1868 hade räntan af Trysunda fiske upptagits till redovisning

med ett penningebelopp af 1,079 riksdaler 41 öre. Vid granskning af

1868 års. landsboksräken skaper för Vesternorrlands län i Kammarrättens

Ofverrevisionsdepartements provinsräkenskapskontor hade revisionen den

30 December 1870 anmärkt, att jordeboksförändringsextrakt ej funnes

räkenskapen bilagdt, och sedan i anledning häraf sådant extrakt bli fy i t

infordradt, hade revisionen uti skrifvelse till Kammarrätten den 17

Juni 1871 anmält, att, som det äskade förändringsextraktet dåmera inkommit,

erfordrades icke vidare yttrande i anledning af anmärkningen.

Den.4 Juni 1872 hade likväl revisionen till Kammarrätten ingifvit eu

skrift, deii revisionen anmärkt, att, enär det i räntan ingående beloppet

liö utgjort eu sådan persedelränta, som bort af räntegifvare lösas med

penningar efter det hvarje år för de nästförflutna tio åren bestämda

medelpris, hvilket för år 1868 utgjort 2 riksdaler 98 öre för hvarje centner

hö, och således räntan för berörda år bort utgöras med värdet i penningar

af 719 centner 40 skålpund hö efter 2 riksdaler 98 öre för

centnern, utgörande 2,143 riksdaler 81 öre, med tillägg af penningeräntan

31 öre eller tillsammans med 2,144 riksdaler 12 öre, men samma

ränta vore i räkenskaperna upptagen med endast 1,079 riksdaler 41

öre, skiinaden mellan dessa två belopp, eller 1,064 riksdaler 71 öre,

matte varda till betalning faststäld. I anledning häraf hade Kammarrätten

genom utslag den 10 December 1872, enär revisionens anmärkning

blifvit till Kammarrätten ingifven först den 4 Juni 1872, eller

efter den tid, hvarunder reservationskraf för 1868 års ränta kunnat

hos de skattskyldige lagligen verkställas, förklarat revisionens påstående

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

icke i då förekommen ordning kunna bifallas, utan skulle handlingar^

öfverlemnas till Kammarrättens advokatfiskalsembete för utförande af den

talan hvartill förhållandet kunde föranleda; hvilket utslag, som hos Kong!.

Makt öfverklagats af Revisionskommissarien J. Brander, genom nådigt

beslut den 2 April 1875 endast på det sätt ändrats, att revisionens anmärkning

förklarats ej i målets dåvarande skick, och innan advokatfiskal

halt tillfälle att deri’sig yttra, bort blifva föremål för pröfning. Advokatfiskalsembetet

i Kammarrätten hade anstält åtal mot Häi adsskrifv aren

i fögderiet E. J. Augustin, Kronofogden derstädes A. M. Dryselius och

Revisorn i Kammarrättens Öfverrevisionsdepartement A. Hallgren och

vrkat dels att, då 1868 års ränta vore i räkenskapen redovisad med

ott belopp af 1,064 riksdaler 71 öre mindre än vederbort, Augustin

och Dryselius, Indika underskrift fögderiets specialräkning och således

vore för omförmälda felaktighet ansvarige, måtte förpligtas ersätta

kronan samma belopp 1,064 riksdaler 71 öre, dels ock att, enär Hallgren

hvilken haft sig anförtrodd granskningen af 1868 års landsboksräkenskaper

och jemväl undertecknat skrifvelsen till Kammarrätten den

17 Juni 1871. bort hafva varit i tillfälle upptäcka ifrågavarande felaktighet

i räkenskapen så tidigt, att reservationskraf kunnat emot de

skattskyldige anställas inom utgången af den för sådant kraf stadgade

tid men anmärkningen angående den förelupna felaktigheten först eftei

utgången af berörda tid blifvit framstäld, Hallgren måtte fällas till ansvar

för sålunda ådagalagd vårdslöshet och försummelse i tjensten.

På dessa yrkanden hade genmälts af Augustin: att han af lydelsen i

Kammarkollegii utslag den 23 December 1867 ep kunde finna annat, än

att ränteförvandlingen blifvit åt Kammarkollegium verkstäld så, att

1 079 riksdaler 41 öre vore det belopp, som bort debiteras, samt att det

i allt fall vore revisionens dröjsmål att framställa anmärkningen, som

vållat att reservationskraf hos de skattskyldige ej kunnat i laga tid

anställas; och Dryselius: att det författningsenligt åiåge häradsskrifvaren

att upprätta och underskrifva såväl jordeboksförändrings-extraktet

som specialräkningen, samt att den omständigheten att jemväl kionofogden

skulle underteckna specialräkningen icke medförde skyldighet

för honom att ansvara för de af häradsskrifvaren i samma räkning

verkstälda debiteringsåtgärder. Sedan jemväl Hallgren i afgifven förklaring

bestndt det mot honom väckta påståendet, hade Kammar! ätten

uti utslag den 21 April 1876 yttrat fatt, emedan hvarken genom. Kong],

Maj:ts ofvanberörda bref den 11 April 1867 eller Kammarkollegii derpå

grundade utslag den 23 December samma ar, enligt hvilket gamla

räntan af Trysunda fiske, utgörande 94 tunnor strömming, blifvit omsatt

till ny ränta af 719 centner 40 skålpund hö och 31 öre i pennm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

13

gar, att från och med 18G8 utgöras, något undantag blifvit medgifvet

från den uti 1 § af Kongl. kungörelsen angående sättet för grundräntors

och kronotiondes utgörande den It Maj 1855 meddelade allmänna föreskrift,

att kronans behållna räntor skulle af de skattskyldige få lösas

med penningar efter ett, hvarje år för de nästförflutna tio åren, bestämdt

medelpris; samt omförmälda nya ränta, såsom varande kronan behållen,

följaktligen bort för år 1868 debiteras och af de skattskyldige utgöras

efter det för samma år å artikeln hö faststälda medelmarkegångspris

med tillägg af de kontanta penningarne, eller med sammanlagdt 2,144

riksdaler 12 öre; ty och som ifrågavarande ränta blifvit uti fögderiets

specialräkning för år 1868 redovisad med allenast 1,079 riksdaler 41

öre, eller det belopp, som enligt 11 punkten mom. B uti Kammarkollegii

kungörelse den 27 Oktober 1856 utgjorde räntans till införande i de

nya jordeböckerna afsedda värde efter medelpriset för de 20 åren 1834

—1853; samt Kongl. Maj:t och kronan till följd häraf lidit en förlust af

1,064 riksdaler 71 öre, hvilket belopp, i anseende dertill att den i författningarne

stadgade preskriptionstid för reservationskrafs anställande

tilländagå^., icke kunnat hos de skattskyldige utkräfva»; alltså och- då

berörda förlust varit eu följd af redogörarnes uraktlåtenhet att vid

räntans debitering och redovisning ställa sig gällande författningar till

efterrättelse; samt redogörarnes ansvarsskyldighet icke, på sätt desse

förmenat, förringades af den omständighet, att Kammarrättens revision

underlåtit att emot deras berörda origtiga förfarande framställa anmärkning

före utgången af ofvan omförmälda preskriptionstid, pröfvade,

med stöd af grunderna för Kammarkollegii cirkulär den 22 November

1815, K ammarrätten rättvist förpligta redogörarne, Dryselius och Augustin,

Indika gemensamt underskrifvit 1868 års specialräkning för fögderiet

och följaktligen vore ansvarige för debiteringen af utskylderna inom

fögderiet under nämnda år, att samfäldt eller hvilkendera gälda gitte

ersätta Kongl. Maj:t och kronan det belopp, hvarmed räntan af Trysunda

fiske för nyssnämnda år blifvit för ringa debiterad och redovisad,

eller 1,064 kronor 71 öre; hvarjemte revisorn Hallgren, som ansågs

hafva visat vårdslöshet i sin tjenst, jemlikt 25 kap. 1 7 § strafflagen,

dömdes till böter. Öfver Kammarrättens utslag hade besvär

blifvit anförda hos Kongl. Maj ds Högsta Domstol af Dryselius, Augustin

och Hallgren, men Högsta Domstolen hade uti utslag den 4 Juni 1877

funnit klaganderne icke hafva anfört skäl, ledande till ändring i Kammarrättens

utslag. Sedan uti en till Kongl. Majd i underdånighet ingifven

skrift Kronofogden Dryselius och Häradsskrifvaren Augustin anhållit

att, då den i kronoräkenskaperna för år 1868 debiterade räntan

vore påförd i god tro och i öfverensstämmelse med innehållet i KamBih.

till Riksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afl. 22 Raft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.

markollegii utslag den 2?» December 1867, samt anmärkningen mot den

felaktiga debiteringen först så sent tillkommit, att reservationskraf med

laga verkan mot de skattskyldige ej kunnat anställas, Kong! Magt

måtte antingen af gunst och nåd eftergifva hvad Dryselius och Augustin

till följd af Kongl. Maj:ts utslag den 4 Juni 1877 måst till kronans

kassa inbetala eller ock om dylik eftergift hos Riksdagen göra framställning,

har nu Kongl. Maj:t, efter det Kammarrätten afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, och då ordalydelsen i Kam markollegii ofvannämnda

utslag den 23 December 1867 vore i viss mån skiljaktig från

den, som af Kollegium i dylika fall eljest begagnats, och icke tydligen

utmärkt, att Kongl. kungörelsen den il Maj 1855 skulle vid utgörandet

af den ifrågavarande räntan tillämpas, samt redogörare vid sådant

förhållande egt anledning antaga att i förevarande fall, der ränteförvandlingen

egt rum icke på grund af allmän författning utan i följd af

Kongl. Maj ds och Riksdagens särskilda beslut, Kammar kollega utslagborde,

på sätt som skett, tillämpas strängt efter dess ordalydelse, föreslagit

Riksdagen, att det genom Kongl. Majds utslag den 4 Juni 1877

Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin till

gäldande ålagda och af dem redan levererade beloppet 1,064 kronor

71 öre måtte varda efterskänkt, dock efter afdrag af 159 kronor 71

öre, utgörande det Kammarrättens advokatfiskalsembete och revision

tillkommande, på ersättningssumman belöpande och redan uppburna

aktorats- och anmärkningsarfvode.

Efter erhållen remiss har Stats-Utskottet detta ärende till behandling

förehaft; Och får Utskottet, med afseende å hvad sålunda

blifvit anförd t och i öfrig! i ärendet förekommit samt i betraktande

deraf, att döt till stöd för ifrågavarande framställning åberopade förhållande

synts vara af den beskaffenhet, att ett efterskänkande i detta

fall af det ådömda beloppet icke torde kunna innebära eu fara för

framtiden i fråga om anspråk å eftergift af belopp, som på grund af

tjentsteförsummelse blifvit tjensteman till gäldande ålagdt, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t

i förevarande hänseende täckts föreslå.

Stockholm den 21 Mars 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS’ BOKTRYCKER, I-AKTIE BOLAG, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1879:32 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga ''proposition, angående eftergift af Kronofogden A. M. Dryselius och Häradsskrifvaren E. J. Augustin ålagd skyld a1 i texten