Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 67 § Konkurslagen. 67 § Konkurslagen lyder för närvarande sålunda: »Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna utsätta antingen till visst af hundrade, eller efter annan grund; dock må det ej för syslomän efter tid räknas.

1880-03-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:32, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 67 § Konkurslagen. 67 § Konkurslagen lyder för närvarande sålunda: »Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna utsätta antingen till visst af hundrade, eller efter annan grund; dock må det ej för syslomän efter tid räknas.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskotteis Utlåtande N:o 32.

9

ST:o

Ank. till Biksd. Kansli den 31 Mars 1880, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

67 § Konkurslagen.

67 § Konkurslagen lyder för närvarande sålunda:

»Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna utsätta antingen

till visst af hundrade, eller efter annan grund; dock må det ej för

syslomän efter tid räknas. Af det arfvode tage Rättens ombudsman, der

ej Rätten annorlunda bestämmer, en tredjedel, och gode männen eller syslomännen

två delar. Nöjas de ej med borgenärernas beslut derutinnan,

eller menar någon borgenär eller gäldenären, att arfvodet blifvit för högt

bestämdt; lägge Rätten dem emellan, som skäligt pröfvas. Ej må arfvode

njutas förr än gode män eller syslomän slutlig reda för sig gjort.

Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad eller deri

särskild förmånsrätt eljest eger rum, skall, likasom kostnaden för den egendoms

vård och försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling utgå.»

Uti en inom Andra. Kammaren af Herr Låss Öl. Larsson väckt motion,

N:o 140, hvilken blifvit till Lag-Utskottet hänvisad, föreslås följande

förändrade lydelse af denna paragraf:

»Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna utsätta antingen

till visst för hundrade, eller efter annan grund; dock må det ej

för syslomännen efter tid räknas. Detta arfvode fördelas emellan Rättens

ombudsman, syslomännen och gode männen, så att livar af dem erhåller skälig

ersättning för den del han i förvaltningen haft. Nöjas de ej — — —

— — — — — — — — — reda för sig gjort».

Bih. till Biksd. Prof. 1880. 7 Sami. 18 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Lika med motionären finner Utskottet konkurslagens stadgande, att

af det för konkursbos förvaltning bestämda arfvodesbelopp en tredjedel skall

tillfalla Rättens ombudsman samt två tredjedelar gode männen eller syslomännen,

vara mindre lämpligt.

Väl kan annan grund för fördelningen komma i tillämpning, der

Rätten sådan bestämmer, men då lagen uppstält en viss fördelning såsom

allmän regel, hvarifrån, endast undantagsvis, afvikelse kan ske och detta

först med påkallande af Rättens beslut, torde denna fördelning nu i allmänhet

tillämpas, äfven der en annan är af omständigheterna påkallad.

Konkursutredningar äro nemligen af den beskaffenhet, att i den ena jemförelsevis

mindre, i den andra mera än vanligt Rättens ombudsmans verksamhet

påkallas, och att i den ena gode männens eller syslomännens tid,

arbete och omtanke tagas långt mera i anspråk än uti en annan, och allt

detta ofta oberoende af den större eller mindre omfattningen af det kon
o
kursbo,

som skall utredas. Utskottet anser derför både med rättvisa och

billighet mest förenligt, att så med afseende å gode männen eller syslomännen

som Rättens ombudsman utan någon särskild omväg må kunna

bestämmas den del, den ene eller de andre böra, hvar efter sin verksamhet

vid utredningen, erhålla. I alla händelser står ju beträffande denna

fördelning ett hänskjutande till Rätten öppet.

Utskottet hemställer alltså, med anledning af motionen,

att Riksdagen ville för sin del besluta följande

förändrade lydelse af 67 § i Konkurslagen den 18 September

1862:

»Arfvode för konkursboets förvaltning må borgenärerna

utsätta antingen till visst af hundrade, eller

efter annan grund; dock må det ej för syslomän

efter tid räknas. Detta arfvode fördelas emellan Rättens

ombudsman, gode männen eller syslomännen så, att en hvar

af dem erhåller skälig ersättning för den del han i förvaltningen

haft. Nöjas de ej med borgenärernas beslut

derutinnan, eller menar någon borgenär, eller gäldenären,

att arfvodet blifvit för högt bestämdt; lägge Rätten

dem emellan, som skäligt pröfvas. Ej må arfvode

njutas förr än gode män eller syslomän slutlig reda

för sig gjort.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

11

Arfvode, som belöper för egendom, hvilken är intecknad

eller deri särskild förmånsrätt eljest eger rum,

skall, likasom kostnaden för den egendoms vård och

försäljning, af egendomens afgäld och köpeskilling

utgå.»

Stockholm den 31 Mars 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

Reservationer:

af Herr Lagerstråle, med hvilken Herr Lindgren instämt: »Den i Konkurslagen

nu intagna allmänna bestämmelse om förvaltningsarfvodets fördelning

så att rättens ombudsman erhåller en tredjedel samt gode män

och syslomän de andra två, innefattar antagligen en efter de särskilda

bestyrens beskaffenhet lämpligen afvägd proportion för de vanligast förekommande

små eller medelstora konkurserna. I afseende å dessa är det

då efter mitt omdöme en obestridlig fördel, att grunden för fördelningen

är på förhand bestämd. Om nu i en eller annan af dessa eller i möjligen

något flere af de större konkurserna ombudsmannens besvär, jemfördt

med gode männens och syslomännens, icke är så stort, att ju icke

detsamma må kunna med mindre än en tredjedel godtgöras, samt öfverenskommelse

om annan fördelning icke sjelfmant dem emellan träffas, har

Konkurslagen uttryckligen lemnat Rätten bemyndigande att efter förhållandena

lämpa detsamma, så snart dess pröfning i frågan påkallas. Af sådan

anledning har jag för min del icke kunnat finna behof vara för

handen att ändra den lag, som redan finnes, och anser derför att det väckta,

af Utskottet understödda förslaget icke bör vinna Riksdagens bifall.»

af Herr Samzelius: »Enligt Konkurslagen åligger det väl Rättens ombudsman

att öfver gode männens och syslomännens förvaltning hafva tillsyn,

men icke att taga del i förvaltningen. Till följd häraf skulle, derest

Utskottets förslag upphöjdes till lag, Rättens ombudsman beröfvas all er
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

sättning för sitt bestyr, hvilket naturligtvis icke varit Utskottets mening,

men som likväl skulle framgå genom en bokstafstolkning af lagrummet.

Ehuru, så vidt jag känner, fördelningen af arfvodet emellan Rättens

ombudsman samt gode männen och syslomännen åtminstone här i hufvudstaden

icke mött någon svårighet eller ledt till obillighet, vill jag likväl,

enär under frågans behandling inom Utskottet blifvit upplyst, att flere

oegentligheter i detta hänseende på andra orter egt rum, icke motsätta

mig en lagförändring i det af motionären föreslagna syfte, men hemställer

för min del att det af Utskottet formulerade tillägget må erhålla följande

lydelse:

Detta arfvode fördelas mellan Rättens ombudsman,

gode männen eller syslomännen så, att en hvar af dem

för sitt bestyr i konkursen erhåller skälig ersättning.»

af Herr Torpadie: »Genom bestämmelsen att, der ej Rätten annorlunda

förordnar, det af konkursborgenärerna utsatta förvaltningsarfvode skall sålunda

fördelas, att Rättens ombudsman deraf erhåller en tredjedel och

gode männen eller syslomännen två delar, har lagstiftaren i min tanke,

velat bereda såväl Rättens ombudsman som gode männen och syslomännen

en sjelfständig och oberoende ställning gent emot borgenärerna och

om någon förändring i nyssnämnda stadgande skall vidtagas, hvilket jag,

efter de inom Utskottet lemnade upplysningar, ej vill bestrida, anser jag

Rättens ombudsmans och konkursförvaltarnes berörda ställning ej böra rubbas

genom att, på sätt motionären föreslagit, låta det åt dem bestämda

arfvode fördelas af borgenärerna, utan har jag inom Utskottet yrkat, att

motionen skolat på det sätt tillstyrkas, att ifrågakomna paragraf i konkurslagen

finge den förändrade lydelse, att det tillkomme konkursdomstolen att

fördela arfvodet emellan Rättens ombudsman, gode männen eller sysslomannen

så, att en hvar af dem erhåller skälig ersättning för den del han i

förvaltningen haft.»

Herr Asplund har begärt få här antecknadt, att han icke inom Utskottet

deltagit i ärendets behandling.

STOCKHOLM. CKJCiKAL-TKVCKBRlET, IS 80.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1880:19 Skrifvelse, om ändring i 67 § Konkurslagen. s. 6 i texten