Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44

1880-05-06 · 54 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 54 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:44, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

1

:o :44.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1880, kl. 7 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Majtts

nådiga proposition med förslag till förordning innefattande

särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning

och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning

af jernväg under konkurs, samt till förordning om förändrad

lydelse af 16 § i Förordningen den 16 Juni 1875

angående inteckning i fast egendom, än ock särskilda i

dessa ämnen väckta motioner.

Kongl. Maj:t har den 8 sistlidne Mars till Riksdagen aflåtit en nådig

proposition af följande lydelse:

»Sedan Kongl. Maj:t den 21 Mars sistlidna år till Riksdagen aflåtit

nådig proposition med förslag till lag om inteckning i jernväg och i

sammanhang dermed erforderliga författningar samt Riksdagen genom

skrifvelse den 3 påföljande Maj i underdånighet anmält, att Riksdagen

funnit sig icke kunna bifalla nämnda nådiga proposition; så och efter

det den komité, som under den 12 Juli 1878 erhållit nådigt uppdrag

att utarbeta förslag till erforderliga stadganden om säkerhet i jernvägar

och dermed jemförliga anläggningar, den 25 sistlidne November

inkommit med underdånigt förslag till förordning angående vissa jernvägsaktiebolags

konkurs, hafva förslag till de lagbestämmelser, som synts

erforderliga med afseende å lagfart, inteckning och utmätning af enskilda

jernvägar, samt i fråga om förvaltning af sådan jernväg under

konkurs, blifvit utarbetade samt jemväl undergått grundlagsenlig be
Bih.

till Rilcsd. Prot. 1880. 7 Sami. 27 Häft. X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o åå.

handling i Högsta Domstolen; och vill Kongl. Maj:t, med bifogande af

de angående ämnet i Högsta Domstolen och Statsrådet förda protokoll,

enligt 87 § Regeringsformen till Riksdagens antagande framställa närlagda

förslag till:

l:o. Förordning, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart,

inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning

af jernväg under konkurs; och

2:o. Förordning om förändrad lydelse af 16 § i Förordningen den

16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

Förslag till Förordning,

innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning

af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs.

Jemte de angående lagfart, inteckning, utmätning och konkurs enligt

lag i allmänhet gällande stadganden, så vidt de ej strida mot hvad

här nedan förordnas, skola, beträffande jernväg, följande föreskrifter

lända till efterrättelse.

Allmänna stadganden.

1 §•

Med jernväg förstås i denna förordning sådan enskild jernväg, för

hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande af erforderlig

mark enligt gällande författningar om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof, och hvilken, enligt Konungens vid jernvägeris anläggning

eller eljest meddelade beslut, är att såsom särskild jernväg anse.

Jernvägen i hela sin sträckning med dertill hörande mark samt verkstäder

och andra byggnader anses såsom en enda sammanhörande fast

egendom. De till jernvägens drift anskaffade, under jernvägsegarens

värjo och användning varande lokomotiv, vagnar, inventarier och förråd

anses såsom tillhörigheter till den fasta egendomen.

2 §•

Ej må utan Konungens tillstånd jernväg delas eller något af den

mark, som efter hvad i 1 § sägs, till jernväg hör, derifrån afsöndras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

Ej heller må den, som förmenar sig eg a anspråk på egande-, panteller

nyttjanderätt till någon del af den mark, som till jernväg hör, göra

sådan rätt gällande annorlunda än såsom anspråk på lösen eller ersättning

enligt Förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof.

Om lagfart.

3 §■

Ärenden angående lagfart af jernväg upptagas och pröfvas af Stockholms

Rådstufvurätt, då jernvägen till större delen af sin sträckning

ligger inom domsagor under Svea Hofrätt, af Rådstufvurätten i Jönköping,

då jernvägen till större delen ligger inom domsagor under Göta

Hofrätt, och af Rådstufvurätten i Christianstad, då jernvägen till större

delen ligger inom domsagor under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Hafva, sedan jernväg blifvit vid någon af förenämnda Rådstufvurätter

lagfaren, förändrade förhållanden inträdt, lyder jernvägen ändock

fortfarande under den Rådstufvurätt, der lagfarten skedde.

4 §•

1 mom. När lagfart å jernväg första gången sökes, ingifve sökanden

till lagfartsdomstolen:

1. sådant af Konungen meddeladt beslut angående jernvägen, hvarom

i 1 § förmäles,

2. en af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader granskad

och till rigtigheten vitsordad karta med beskrifning öfver jernvägens

område till alla dess delar, samt

3. särskilda af vederbörligen förordnad landtmätare med ledning af

nämnda karta upprättade specialkartor med beskrifningar, utvisande,

från hvilka hemman, lägenheter eller tomter den till jernvägen använda

mark är tagen och inom hvilka underrätters domsområde den är belägen.

Fullgör ej sökanden hvad sålunda föreskrifvet är, varde ansökningen

genast afslagen.

2 mom. Gitter ej sökanden förete fullständiga fångeshandlingar å

all den till jernvägen hörande mark, men styrker han, att med afseende

å den mark, för hvilka sådana handlingar saknas, underrätten i den ort,

der marken ligger, utfärdat sådan stämning, som i 2 § af Förordningen

den 14 April 1866 sägs, och att borgen blifvit enligt 24 § af samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

Förordning stäld, då inå den omständigheten, att sökanden ej företett

fullständiga fångeshandlingar, ej vidare utgöra hinder för lagfartens

beviljande.

3 mom. Sedan lagfart å jernväg blifvit beviljad, åligge det rätten,

som beviljat lagfarten, att genom transsumt af protokollet sådant genast

tillkännagifva för en hvar underrätt, inom hvilkens domsområde någon

till jernvägen hörande mark är belägen, och varde i dessa underrätters

lagfartsprotokoll samt lagfarts- och fastighetsböcker anteckning

derom gjord. Efter det sådan anteckning skett, må ansökning om lagfart

å den mark, som anteckningen afser, ej vidare vid domstol i orten

upptagas.

5 §•

Lagfart skall på en gång meddelas å hela jernvägen; dock att, om

för utvidgning eller omläggning af jernväg, å hvilken lagfart redan är

beviljad, mark utöfver det ursprungliga jernvägsområdet förvärfvas, lagfart

derå skall ske, med iakttagande i tillämpliga delar af hvad ofvan

är sagdt, och anses sedan den mark vara med jernvägen förenad.

6 §•

Hvad i 2 och 3 §§ af Förordningen den 16 Juni 1875 är stadgadt

angående skyldighet att inom viss tid söka lagfart å fång till fast egendom,

ege ej tillämpning i fråga om lagfart å jernväg. Sedan lagfart å

jernväg i dess helhet blifvit beviljad, upphöre ock den af nämnda paragrafer

eljest följande skyldighet att inom viss tid vid domstol i orten

söka lagfart å den till jernvägens anläggning förvärfvade och dertill

använda mark.

I den händelse, som i 12 § af nyssnämnda förordning omförmäles,

vare, i fråga om mark som blifvit till jernväg använd, vid jernvägens

lagfartsdomstol gjord ansökan om lagfart å hela jernvägen utan verkan

emot den, som vid domstol i orten sökt lagfart å den ifrågavarande marken.

7 §.

Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof är stadgad, någon del af den mark, som till jernväg hör,

eller har eljest med Konungens tillstånd någon mark blifvit från jernväg

afsöndrad, då skall, sedan lagfart å den afsöndrade marken blifvit beviljad,

rätten, som beviljat lagfarten, genom utdrag af protokollet så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

dant genast tillkännagifva för den Rådstufvurätt under hvilken den

jernväg lyder, dit marken förut hört. Denne rätt göre anteckning

derom i lagfartsprotokollet och fastighetsboken, och anses sedan marken

vara från jernvägen skild.

Om inteckning.

8 §-

Ärenden angående inteckning i jernväg upptagas och pröfvas af den

Rådstufvurätt, som, på sätt i 3 § sägs, är behörig att handlägga ärenden

angående lagfart å jernvägen.

9 §•

Har, innan sådan anteckning skett, som i 4 § 3 mom. sägs, inteckning

vid underrätten i orten beviljats i mark, som till jernvägen hör,

galle inteckningen till säkerhet för det ersättningsbelopp, som enligt

Förordningen den 14 April 1866 skall för marken gäldas, såsom inteckning

i jernvägen med förmånsrätt från den dag, inteckningen söktes;

dock att om företräde till betalning för ogulden köpeskilling gäller hvad

i 11 kap. 2 § Jordabalken sägs. Är, då sagda anteckning sker, ansökan

om inteckning i den mark, som anteckningen angår, på pröfning beroende,

fortfare samme rätt dermed, och gälle om inteckningen, der den

beviljas, hvad ofvan sagdt är.

Inteckning, hvarom i denna paragraf sägs, skall, på sätt i allmänhet

stadgadt är, förnyas vid den rätt, som inteckningen beviljat.

10 §.

Vid ansökan om inteckning i jernväg skall jernvägens egare, sjelf

eller genom laga ombud, till rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse,

hvarå fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet

för lån, som upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till

lånet hörande obligationerna. Äro alla obligationerna eller flera af dem af

lika lydelse eller skilja de sig endast i afseende å littera eller nummer,

skall allenast en obligation af hvarje slag i protokollet fullständigt afskrifvas,

men antalet obligationer af hvarje slag i protokollet noggrant

angifvas; dock skola äfven i detta fall samtliga obligationerna förses

med sådant bevis, som i 17 § af Förordningen den 16 Juni 1875 angående

inteckning i fast egendom, föreskrifves,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

11 §•

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

Ej må flera jernvägar intecknas för samma fordran, med mindre

dervid bestämmes, för huru stor del af fordringen hvarje jernväg häftar;

ej heller må från intecknad jernväg någon mark afsöndras, der ej visas,

att den afsöndrade delen är från inteckning fri.

12 §.

Har, på sätt i 5 § sägs, mark blifvit med jernväg förenad, häfte

den mark, lika med jernvägen i öfrigt, för inteckning som i jernvägen

är faststäld.

13 §.

Inteckning, som till säkerhet för tryckta eller graverade obligationer

blifvit faststäld i jernväg, galle fortfarande utan förnyelse, ändå att

den fordran, hvarför inteckningen meddelats, ej blifvit så bevakad, som

i 1 § af Förordningen den 4 Mars 1862 om tioårig preskription och om

årsstämning sägs.

14 §.

Söker jernvägs egare, att inteckning, som blifvit i jernvägen faststäld

till säkerhet för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer,

må helt och hållet dödas, och kan han ej förete alla obligationerna, men

visar, att de felande obligationerna, när inteckningen meddelades, voro

af den lydelse, att vid den tid, då inteckningens dödande begäres, all

betalningsrätt för dem förfallit, må den omständigheten, att han ej företett

alla obligationerna, ej utgöra hinder för inteckningens dödande.

Om utmätning.

15 §.

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare bör inför domstol

svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet, vare behörig att verkställa

utmätning af jernväg.

16 §.

Jernväg må ej delvis utmätas. Ej heller må någon sådan jernvä
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

gens tillhörighet, som i 1 § omförmäles, särskildt utmätas. Utmätes

jernvägen, skola ock dess berörda tillhörigheter i mät tagas.

17 §.

Utmätes jernväg, som begagnas för allmän trafik, skall, efter derom

enligt 85 § Utsökningslagen erhållen anmälan, äfvensom i det fall att

öfverexekutor omedelbart förordnat om jernvägens försäljning, öfverexekutor,

ehvad borgenär gör yrkande, som i 80 och 81 §§ samma lag omförmäles,

eller icke, genast, efter inhemtande af statens jernvägsstyrelses

förslag, förordna en eller, der så nödigt anses, flera erfarne och sakkunnige

män, att i egenskap af sådane syssloman, som i nyssnämnda §§ afses,

jernvägen omhändertaga och förvalta samt om trafikens uppehållande

i det omfång, som förut varit vanligt eller eljest finnes lämpligt, besörja,

intilldess jernvägen blifvit i laglig ordning såld eller utmätningen eljest

afslutats.

Kostnad, som för trafikens uppehållande enligt hvad nu är sagdt

åtgår och ej af inflytande inkomster betäckes, gäldes såsom i 164 § Utsökningslagen

sägs.

18 §.

Auktion å utmätt jernväg skall förrättas af öfverexekutor samt hållas

å den ort, der han har sitt säte; och gånge dervid jernvägen med

allt hvad enligt 1 § dertill hör i ett utrop.

Om förvaltning under konkurs.

19 §.

Varder jernväg, som begagnas för allmän trafik, till konkurs afträdd,

skall rätten eller domaren genast, efter inhemtande af statens jernvägsstyrelses

förslag, förordna en eller, der så nödigt anses, flere erfarne och

sakkunnige män, att såsom förvaltare taga jernvägen om händer och, intilldess

å inställelsedagen i konkursen syssloman blifvit valde, besörja

trafikens uppehållande i det omfång, som förut varit vanligt eller eljest

pröfvas lämpligt och med borgenärernes fördel mest förenligt.

Förvaltare må af konkursdomaren entledigas, om skäl dertill äro,

och annan förvaltare i ofvan stadgad ordning tillsättas.

Förvaltningen åligger att afgifva redovisning till konkursboets sysslo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

män. Vilja borgenärerne eller gäldenären den redovisning klandra, göre

det genom stämning inom natt och år, sedan redovisningen afgafs;

Beloppet af den förvaltare tillkommande godtgörelse bestämmes,

der stridighet derom uppstår, af konkursdomaren enligt de grunder,

som för motsvarande eller jemförlig befattning vid statens jernvägar

tillämpas.

Kostnad, som åtgår till jernvägens drift och förvaltning, skall utgå

af jernvägens afkastning och köpeskilling i öfverensstämmelse med 67 §

Konkurslagen.

20 §.

Den tillåtelse, att i visst fall före inställelsedagen sälja till konkursbo

hörande fast egendom, som följer af stadgandena i 13 och 47 §§ Konkurslagen,

galle ej i fråga om jernväg, som blifvit till konkurs afträdd.

Anses försäljning af jernvägen ej kunna utan förlust för borgenärerne

ske så skyndsamt, som i konkurslagen för fast egendoms afyttrande

i allmänhet är bestämdt, och vill borgenär förty yrka uppskof med försäljningen,

göre det skriftligen senast å inställelsedagen i konkursen,

och varde yrkandet då af ordföranden föredraget för borgenärerne.

Med pröfningen af sådant yrkande skall anstå till det i 71 § Konkurslagen

omförmälda förhör inför rättens ombudsman; tarfvas ej sådant förhör,

utsätte ordföranden och kungöre å inställelsedagen för parterne viss

tid och ort att inför ombudsmannen sammankomma för att beslut i anledning

af uppskofsyrkandet fatta, och varde emellertid åtgärderna för

jernvägens försäljning instälda. A den dag, då uppskofsyrkandet sålunda

pröfvas bör, skola borgenärerne besluta, om och på huru lång tid uppskof

med jernvägens försäljning skall ega rum, hvilken tid dock ej må

sättas längre, än fem år från beslutets dag, äfvensom, der så anses nödigt,

bestämma de vilkor, hvarpå jernvägen må äfven före den beslutade

uppskofstidens förlopp af boets syssloman afyttras. Vid omröstning härom

gälle såsom beslut den mening, hvarom, bland närvarande borgenärer,

de sig förena, hvilkas fordringar sammanräknade utgöra största beloppet,

så framt desse borgenärer derjemte utgöra minst en fjerdedel af

de röstande. Kan beslut på sådant sätt ej åstadkommas, vare frågan

förfallen. Efter den genom borgenärernes beslut bestämda tidens utgång

må vidare uppskof med jernvägens försäljning ej ega rum.

21 §•

Har uppskof med jernvägs försäljning blifvit beslutet, på sätt i 20

§ sägs, och varder, i brist på medel eller af annan orsak, jernvägens

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

eller dess tillhörigheters behöriga underhåll åsidosatt eller trafiken ej

vederbörligen vidmakthållen, må, på talan af statens jernvägsstyrelse,

som i nämnda hänseenden eger utöfva tillsyn öfver jernvägens förvaltning,

konkursdomaren förordna, att jernvägen, utan hinder af uppskofsbeslutet,

skall säljas, på sätt i 51 § Konkurslagen är stadgadt.

22 §.

Den behållna inkomst, som jernvägen, efter afdrag för underhålls-,

förvaltnings- och annan kostnad, under konkursen årligen gifver, skall

efter de grunder, som för utdelning i konkurs äro i allmänhet stadgade,

årligen utdelas.

Öfvergångsstadganden angående särskild inteckningsrätt för hittills

upptagna jernvägsiån.

23 §.

1 mom. Har någon hos jernvägsaktiebolag fordran, som tillkommit

förr än denna förordning trädt i kraft, må inteckning i bolagets jernväg

derför sökas, ändå att gäldenären det ej medgifvit och fastän lagfart

å jernvägen ej sökts. Sådan inteckningsansökan må dock ej upptagas,

der den göres senare än sex månader efter det denna förordning

trädt i kraft.

2 mom. Finner rätten efter bolagets hörande fordran vara sådan,

att inteckning må beviljas, men har lagfart å jernvägen ännu ej meddelats,

hvile inteckningsansökningen i afbidan på lagfarten. Varder, sedan

lagfart beviljats, inteckningsansökningen fullföljd inom den tid, som

föreskrifves i 10 § af Förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning

i fast egendom, må den omständigheten, att, sedan denna förordning

trädt i kraft, jernvägen till annan egare öfverlåtits eller blifvit utmätt

eller gäldenären kommit i konkurstillstånd, ej utgöra hinder för

inteckningens fastställande, och gälle den med förmånsrätt framför de

fordringar, som tillkommit efter det denna förordning trädt i kraft, ändå

att inteckning för dem vore sökt tidigare, än inteckningsansökningen

för den äldre fordringen gjordes.

Flafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit, innan denna

förordning trädt i kraft, derefter sökt inteckning i jernvägen å olika tider

inom ofvan stadgade tid af sex månader, hafve sig emellan lika rätt

på grund af inteckningen, dock utan rubbning i det inbördes förhållande

Bill. till Rilcsd. Prot. 1880. 7 Sarnl. 27 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

emellan fordringsegarne, som till följd af gjorda aftal,eller förbehåll eljest

lagligen må ega rum.

3 mom. Inteckning till säkerhet för lån, upptaget af jernvägsaktiebolag

mot tryckta eller graverade obligationer, skall anses vara sökt,

då innehafvare af en af obligationerna enligt 1 mom. söker inteckning

för sin fordran. Fullföljes hvilande inteckningsansökan af innehafvare

utaf en obligation, galle sådant för hela det lån, hvartill obligationen

hör. I dessa fall vare en hvar bland obligationsinnehafvarne berättigad

att, när han derom sig anmäler, få sin obligation försedd med rättens

bevis om inteckningsansökningen, så ock om inteckningen, der den beviljas.

4 mom. Söker ej jernvägsaktiebolag lagfart å Sin jernväg inom ett

år från det denna förordning trädt i kraft, eller fullgör bolaget ej dervid

hvad enligt 4 § för lagfartens vinnande bolaget åligger, varde bolaget

i konkurstillstånd försatt, der det yrkas af någon borgenär, som

enligt denna paragraf eger rätt att erhålla inteckning i jernvägen.

5 mom. Med jernvägsaktiebolag förstås i denna paragraf sådant

aktiebolag, som bildats i ändamål att anlägga eller eljest förvärfva och

trafikera jernväg och hvars ordning Konungen faststält.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 Juli 1880.

Förslag till Förordning

om förändrad lydelse af 16 § i Förordningen den 16 Juni 1875

angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 16 § i Förordningen den 16 Juni 1875

angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande förändrade

lydelse:

16 §.

Kanal eller annan dermed jemförlig anläggning, hvartill marken till

större eller mindre del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, må ej med inteckning

enligt denna lag belastas.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 Juli 1880.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

Frågan har äfven utgjort föremål för enskilda framställningar uti

Riksdagens båda Kamrar, i det uti Första Kammaren Herr Pehr von

Ehrenheim, uti Andra Kammaren Herr 0. 11. Themptander uti afgifna

motioner (I N:o 21; II N:o 91) hemstält, att Riksdagen måtte för sin dél

antaga dels en lag om inteckning i jernväg (förslag A), dels ock vissa i

sammanhang dermed erforderliga författningar af nedan intagen lydelse.

”Förslag till lag om inteckning i jernväg.

1 §•

Egare till jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till

förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof, må, der han vill att jernvägen

skall utgöra pant för fordran, låta fordran intecknas i den ordning

nedan stadgas.

2 §■

Ärenden angående inteckning enligt denna lag upptagas och pröfvas

af den Rådstufvurätt, som dertill blifvit af Konungen på ansökan af

jernvägens egare förordnad. Om förordnandet låter Konungen utfärda

allmän kungörelse.

3 §•

Förr än inteckning må beviljas, skall den jord, som till jernvägen

hörer, så ock gäldenärens eganderätt till jernvägen inskrifvas hos den

Rätt, som enligt 2 § blifvit af Konungen förordnad.

4 §•

1 mom. Jernvägsegare, som vill för jernvägens intecknande vinna

inskrifning, hvarom i 3 § sägs, åligger att till hvarje Rätt, under hvilken

någon del af jernvägens område lyder, ingifva af landtmätare bestyrkt

uppgift å den till jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo

är belägen, samt å de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka

denna jord är afskild eller hvilka deri ingå, så ock dels styrka sin eganderätt

till jorden så, som för beviljande af inteckning i annan fast egendom

erfordras, dels visa att jorden är fri från inteckning för fordran,

att ansökan om sådan inteckning icke är på pröfning beroende och,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

derest jord blifvit genom köp förvärfvad, att tiden för inteckning deri

af ogulden köpeskilling tilländagått. Finner Rätten hvad sålunda blifvit

föreskrifvet vara fullgjordt, ege Rätten, der ej talan, hvarom 13 § i

Förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom förmäler,

blifvit instämd eller lagfart samma dag af annan sökes, förklara

att inskrifning må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt samt i lagfartsprotokollet

anteckna, att jorden tillhör jernvägens område; och varde i

lagfarts- eller fastighetsboken anmärkt att sådan anteckning skett.

2 mom. Derefter må jernvägens egare vid den Rätt, som enligt 2 §

blifvit förordnad att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen,

göra ansökan om inskrifning, och ingifve dervid till Rätten karta och

beskrifning öfver jernvägen samt vise, att anteckning, som i 1 mom.

sagd är, blifvit i fråga om all den till jernvägen hörande jord verkstäld.

Rätten läte i en sådan inskrifningsbok för jernvägen, hvarom i 19 § förmäles,

inskrifva jorden och sökandens eganderätt till jernvägen, samt

ofördröjligen tre gånger i allmänna tidningarna införa kungörelse om

inskrifningen.

3 mom. Förvärfva!'' sig egare af jernväg utöfver det område, som på

sätt i 2 mom. sägs blifvit inskrifvet, annan jord för utvidgning af området

eller för omläggning af någon del af jernvägen, vare han pligtig

att låta inskrifva sådan jord såsom hörande till jernvägens område. Hvad

ofvan i 1 mom. är stadgadt angående vilkoren för anteckning i lagfartsprotokollet,

att jord tillhör jernvägsområde, galle ock i tillämpliga delar

i fråga om dylik anteckning angående denna jord. Bevis om sådan anteckning,

så ock derom att jorden den dag, anteckningen skedde, ej var

utmätt, skola af egaren ingifvas till den Rätt, som blifvit förordnad att

upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, och läte Rätten i inskrifningsboken

inskrifva jorden såsom hörande till jernvägen. Den jord

häfte derefter lika med jernvägen i öfrigt för inteckning, som i jernvägen

är faststäld. Underlåter egaren att låta inskrifva sådan jord, ege

Rätten på framställning af den, som har inteckning i jernvägen, genom

vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

4 mom. Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är stadgad, någon del af den jord, hvilken är

inskrifven såsom tillhörande jernvägen, läte Rätten på ansökan af den,

hvars rätt är i fråga, sådan del från jernvägens område i inskrifningsboken

afföras. Lag samma vare, der det visas, att annorledes från jernvägens

område afskild jord ej vidare häftar för fordran, som är i jernvägen

intecknad.

5 mom. Har jernväg, i fråga om hvars område skett anteckning,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

som ofvan i 1 mom. sägs, öfvergått till ny egare, och vill nya egaren

vinna inskrifning af sin eganderätt, skall han till den i 2 § omförmälda

Rätt med företeende af sin åtkomsthandling göra ansökan om inskrifning;

och låte Rätten i inskrifningsboken införa anteckning om den sökta

inskrifningen. Då nya egaren visat, att han erhållit lagfart å all den

till jernvägen hörande jord, låte Rätten i inskrifningsboken inskrifva

hans eganderätt till jernvägen, så ock den till jernvägen hörande jord,

derest den ej förut inskrifven är.

5 §.

Vid ansökan om inteckning skall jernvägens egare sjelf eller genom

laga ombud, till Rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse, hvarå

fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet för lån, som

upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till lanet hörande

obligationerna.

Har, på sätt i 4 § stadgas, inskrifning skett af den till jernvägen

hörande jord och af sökandens eganderätt till jernvägen, värde inteckningen

beviljad, och låte Rätten införa den i inskrifningsboken samt förse

förbindelsen eller obligationerna med bevis att inteckningen är vorden

meddelad.

Ej må inteckning ske utan till visst belopp.

6 §•

Har jernväg öfvergått till ny egare, och söker förre egaren inteckning

å samma dag, då nya egaren söker inskrifning, eller sedermera,

varde inteckningsansökningen afslagen.

7 §•

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

8 §•

''Inteckningshafvaren ege i den till jernvägen hörande fasta egendom,

hvilken är inskrifven, den förmånsrätt, som enligt 17 kap. 9 § Handelsbalken

inteckning för fordran medför i annan fast egendom; njute ock

näst efter de borgenärer, som i 4 och 5 §§ i samma kapitel nämnas,

förmånsrätt från den dag inteckningen söktes i den rörliga materiel och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44-

de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader, hvilka äro

för jernvägen afsedda och höra gäldenären till.

Har inteckningen blifvit sökt inom en månad före den dag gäldenärens.

konkurs börjades, vare den inteckning utan verkan. Ej heller

galle inteckning, som blifvit sökt samma dag konkurs börjats eller

derefter.

9 §•

Inteckning enligt denna lag galle fortfarande utan förnyelse.

Fordran, till säkerhet hvarför inteckning enligt denna lag är beviljad,

vare gällande emot egare af den intecknade jernvägen, ändå att

den fordran ej så bevakad blifvit, som i 1 § i förordningen den 4 Mars

1862 om tioårig preskription och om årsstämning sägs.

10 §.

Vill jernvägsegaren låta helt och hållet eller till viss del döda inteckning,

som blifvit faststäld till säkerhet för handskrifven förbindelse,

uppvise förbindelsen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat inteckningen,

och läte Rätten anteckna dödandet i inskrifningsboken samt

teckne bevis derom å handlingen.

Uppgifver egaren, att han infriat den intecknade förbindelsen, men

att han ej kan den förete, förty att förbindelsen förkommit; visar han

skäl för rigtigheten af den uppgift och äro tio år förflutna, sedan inteckningen

beviljades eller anteckning rörande densamma i inskrifningsboken

senast gjordes, ege Rätten utfärda kallelse å den, som saken röra

kan, att hos Rätten anmäla, om han mot inteckningens dödande har

något att påminna; och varde Rättens beslut om sådan kallelse i inskrifningsboken

antecknadt. Kallelsen skall genom sökandens försorg tillställas

dem, som, efter hvad utrönas kunnat, varit innehafvare af förbindelsen,

och derjemte af Rätten å dess dörr anslås samt årligen under

fem år införas i Konungens Befallningshafvandes i länet allmänna kungöielser.

Kallelsen skall ock genom sökandens försorg under samma tid

tre gangei hvarje ar införas i allmänna tidningarna, deraf en gång under

de första fjorton dagarne af December månad, äfvensom i de öfriga tidningar,

som af Rätten bestämmas.

Göres ej inom fem år från den dag, kallelsen varit första gången i

allmänna tidningarna införd, påminnelse mot ansökningen, eller ogillas

påminnelse, som blifvit gjord, varde inteckningen dödad, och göre Rätten

derom anteckning i inskrifningsboken.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

1Mg-Utskottets Utlåtande N:o 44.

11 §•

Vill jernvägens egare låta inteckning, som blifvit faststäld till säkerhet

för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, helt och

hållet dödas, ingifve till den Rätt, som beviljat inteckningen, de till lånet

hörande obligationerna. Kunna ej alla obligationerna företes, vise

jernvägens egare i fråga om de felande obligationerna att den på dem

grundade fordringsrätt, enligt obligationernas lydelse då inteckning för

dem beviljades, emot honom förlorats. Rätten göre anteckning i inskrifningsboken

om inteckningens dödande och läte å de ingifna obligationerna

öfverkorsa inteckningsbeviset.

Vill jernvägens egare, innan obligationslån blifvit till fullo guldet,

låta döda inteckning, så vidt den utgör säkerhet för infriade obligationer,

ingifve till Rätten dessa obligationer, hvarefter Rätten förfar i enlighet

med hvad här ofvan är sagdt.

12 §.

1 mom. År jernväg, i hvilken inteckning blifvit faststäld, såld efter

utmätning å offentlig auktion, eller under konkurs i den ordning, som

för försäljning af konkursbos fasta egendom är stadgad, och finnes deri

inteckning för fordran, som icke kunnat af köpeskillingen gäldas, då må,

på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit inskrifven,

inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå inteckningen

beviljats, ej företes i hufvudskrift. Egaren gifve till Rätten

in bevis om de inteckningar, som vid jernvägens försäljning deri funnos,

så ock handling, som visar köpeskillingens fördelning borgenärerna emellan,

samt intyg att denna fördelning blifvit af dem godkänd eller vunnit

laga kraft. Rätten förfar derefter som i 23 § i förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 stadgas.

2 mom. Har inteckning i jernväg på grund deraf att konkurs inträffat

blifvit genom laga kraft egande beslut förklarad vara utan verkan,

då må ock på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen

blifvit inskrifven, inteckningen dödas, utan hinder deraf, att den handling,

hvarå inteckning beviljats, ej företes i hufvudskrift; dock skall kallelse

å inteckningshafvaren utfärdas och derefter med ärendet så förfaras

som i 23 § i nämnda förordning stadgas.

13 §.

Har aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är

bildadt i ändamål att anlägga jernväg, erhållit rätt att enligt gällande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o M.

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof förvärfva

till jernvägen erforderlig jord, och vill bolaget, innan den till

jernvägen hörande jord och bolagets eganderätt till jernvägen blifvit, på

sätt i 4 § sägs, inskrifna, upptaga lån till visst belopp, under vilkor att

långifvaren skall i jernvägen åtnjuta förmånsrätt, som i 14 § stadgas,

läte då bolaget till den Rätt, som jemlikt 2 § är vorden förordnad att

upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, ingifva i hufvudskrift

den förbindelse, hvarå fordran grundas, eller, der lånet upptages emot

tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande obligationerna.

Rätten inskrifve förmånsrätten i inskrifningsboken för jernvägen och läte

med bevis derom förse förbindelsen eller obligationerna.

14 §.

Då inskrifning af förmånsrätt för fordran skett, på sätt i 13 § sägs,

njute fordringsegaren näst efter de borgenärer, hvilkas fordringar skola

utgå med förmånsrätt efter 17 kap. Handelsbalken, förmånsrätt från inskrifningsdagen

i den till jernvägen hörande fasta egendom samt i den

rörliga materiel och de inventarier till stationer, verkstäder och andra

byggnader, hvilka äro för jernvägen afsedda och höra gäldenären till;

dock galle ej förmånsrätt till ränta, som före utmätning eller början af

konkurs upplupen är, för längre tid än tre år. Inskrifning af förmånsrätt,

som skett inom en månad före den dag gäldenärs konkurs börjades,

vare utan verkan.

15 §.

Söker borgenär, för hvars fordran förmånsrätt enligt 13 § blifvit inskrifven,

inteckning i jernvägen inom ett år efter det kungörelse om inskrifning

af gäldenärens eganderätt till jernvägen blifvit tredje gången i

allmänna tidningarna införd, då må inteckningen beviljas ändå att gäldenären

det ej medgifvit; och skall, der förmånsrätt är inskrifven för lån,

upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, inteckning beviljas

till säkerhet för hela obligationslånet, om än inteckning för blott en af

obligationerna är vorden sökt.

Fastställes inteckningen till säkerhet för lån mot tryckta eller graverade

obligationer, utfärde Rätten derom kungörelse, som genom Rättens

försorg ofördröjligen införes i allmänna tidningarna tre gånger; och

vare innehafvare af obligation hörande till sådant lån berättigad att, när

han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis om den

beviljade inteckningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

16 §.

Ar förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs, och sökes

derefter inom den i 15 § stadgade tid inteckning för samma fordran,

galle den inteckning, der den faststäld varder, framför inteckning för

fordran, för hvilken förmånsrätt ej varit inskrifven, ändå att den inteckning

äldre är eller å samma dag sökt blifvit. Sökes inom den i 15 §

bestämda tid inteckning för fleras fordringar, för hvilka sådan förmånsrätt

blifvit inskrifven, gälle inteckningarna sins emellan med rätt från

den dag, inskrifningen af förmånsrätten skedde.

17 §•

Har för fordran, som skall utgå med förmånsrätt enligt 14 §, inteckning

i jernvägen icke blifvit sökt inom den i 15 § föreskrifva tid,

vare förmånsrätten förfallen, hvarom anteckning på jernvägsegarens begäran

göres i inskrifningsboken.

18 §.

Försummar jernvägsaktiebolag, hvilket erhållit lagfart å den jord,

som till jernvägen hörer, att låta inskrifva samma jord och sin eganderätt

till jernvägen, ege Rätten, på framställning af den, som för sin fordran

har förmånsrätt enligt 14 §, att genom vite, minst femhundra kronor,

tillhålla ledauiöterne i bolagets styrelse att fullgöra hvad på dem

beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

Är förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs, må ej

gäldenären innan inteckning för fordringen blifvit beviljad eller den i 15

§ stadgade tid för intecknings sökande förflutit, å annan öfverlåta jernvägen

utan att Konungen dertill gifvit tillstånd, öfverlåter gäldenären

utan sådant tillstånd jernvägen, vare öfverlåtel^en utan verkan.

19 §.

Inskrifningsboken för jernvägen skall innehålla, jemte öfverskrift upptagande

jernvägens namn, två afdelningar, den ena för inskrifning af

eganderätt och den andra för inskrifning af pant- och förmånsrätt. °

I afdelningen för eganderätt införas: egarens namn, den till jernvägen

hörande jord, dagen då inskrifning verkstäldes, så ock anteckningar,

hvarom i 4 § 4 och 5 mom. förmäles, samt dagen, då sådan anteckning

skedde.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 7 Sami. ''21 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

I afdelningen för pant- och förmånsrätt införas:

dagen då inteckning eller förmånsrätt sökes;

beloppet af fordran och beskaffenheten af derför utfärdad förbindelse,

eller, der inteckningen eller förmånsrätten sökes till säkerhet för

lån mot tryckta eller graverade obligationer, deras antal och nummer,

det eller de belopp, hvarå de särskilda obligationerna lyda, dagen för

deras utfärdande och tiden för deras infriande;

dagen då inteckning beviljades eller förmånsrätt inskrefs, dervid

tillika skall utsättas den dag, från hvilken förmånsrätt för beviljad inteckning

gäller; samt

dagen då inteckning blef dödad, samt anteckning hvarom i 17 §

förmäles.

I inskrifningsboken skall hvarje anteckning å Rättens vägnar underskrifvas

af den ledamot som verkställer anteckningen.

De närmare föreskrifterna om inskrifningsbokens förande meddelas

af Konungen.

Den till Rätten ingifna karta och beskrifning öfver jernvägen skall

af Rätten förvaras.

20 §.

Öfver ärenden enligt denna lag skall hos Rätten särskildt protokoll

föras. I inskrifningsboken göres hänvisning till den § i protokollet, hvari

ärendet förekommer.

Då inteckning eller förmånsrätt för fordran sökes, läte Rätten den

förbindelse, hvarå fordran grundas, i protokollet införas; dock att, der

fråga är om lån mot tryckta eller graverade obligationer af lika lydelse,

allenast en af dem eller, om de äro af skilda slag, endast en af hvarje

slag varder i protokollet intagen.

För hvarje år sände Rätten detta protokoll in till Hofrätten före

utgången af nästa månad. Har ärende, som nämndt är, icke förevarit,

göre Rätten inom samma tid derom anmälan hos Hofrätten.

21 §.

Ärende enligt denna lag må af Rätten upptagas endast å Måndag

eller, om helgedag då inträffar, nästa söcknedag derefter.

22 §.

Den som ej nöjes åt underrätts beslut i ärende, hvarom i denna lag

sägs, eger deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbal
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

ken stadgade tid. Öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos

Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning som i 30 kap. 18 §

nämnde balk föreskrifves.

Öfvergångsstadganden.

23 §.

Vill aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är

bildadt i ändamål att anlägga jernväg och hvilket förr än denna lag

träd t i kraft förvärfvat någon del af jernvägens område i enlighet med

gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, vinna inskrifning som i 3 § sägs; och säger bolaget sig icke häfta

för lösen eller köpeskilling för den till jernvägen hörande jord men ej

kunna fullgöra hvad i 4 § 1 mom. stadgas såsom vilkor för anteckning

i lagfartsprotokollet af jorden såsom hörande till jernvägens område, då

ege& bolaget erhålla offentlig stämning å möjligen varande rättsegare,

på sätt nedan sägs.

24 §.

Jernvägsaktiebolag, som af den rätt, hvarom i 23 § sägs, vill sig

begagna, åligger att till hvarje Rätt, inom hvars domvärjo jord är belägen,

i afseende å hvilken bolaget ej kan fullgöra hvad som erfordras

för anteckning af jorden såsom tillhörande jernvägens område, ingifva,

jemte karta, af landtmätare bestyrkt uppgift å jorden, samt å de tomter,

hemman eller lägenheter, från hvilka den är afskild, eller hvilka deri

ingå. Bolaget inlemne ock uppgift å de fång, hvarigenom jorden blifvit

förvärfvad, samt bevis, att i det uppgifna området icke ingår annan

mark än som för jernvägen och dess drift är erforderlig.

De närmare föreskrifterna angående detta bevis meddelas af Konungen.

25 §.

Rätten utfärde derefter offentlig stämning a okände egare af den

jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, så ock å innehafvare af panträtt

i sådan jord, att sist före klockan tolf å viss dag näst efter ett år muntligen

eller skriftligen anmäla sin egande- eller panträtt.

Stämningen varde å Rättens dörr anslagen ett ar före inställelse

dagen och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången tio

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

och tredje gången sist fyra månader innan den dag inträffar. Rätten

insände ock stämningen till Konungens Befallningshafvande, hvilken har

att ofördröjligen intaga densamma i länskungörelserna.

26 §.

Uraktlåter egare af jord, hvarom i 24 § sägs, eller innehafvare af

panträtt i sådan jord att sin rätt å den i stämningen utsatta inställelsedagen

anmäla, och har han den ej heller förut hos Rätten anmält, hafve

förlorat sm talan, så vidt den inverkar på deras rätt, hvilka i jernvägen

erhålla inteckning enligt denna lag.

27 §.

Varder ej inom den tid, som i stämningen blifvit utsatt, eganderätt

eller panträtt anmäld, eller visar jernvägsaktiebolaget, att anmäld eganderätt

eller panträtt icke vidare är emot detsamma gällande, förklare Rätten

i fråga om den jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, att inskrifning

deiaf må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt, och anteckne i

lagfartsprotokollet jorden såsom tillhörande jernvägens område, hvarefter

med inskrifningen af jorden och eganderätten till jernvägen så förfares

som i 4 § 2 mom. stadgas.

Då ny egare söker lagfart å sålunda inskrifven jord, skall förre

egarens laga åtkomst anses styrkt, der det visas att hans eganderätt

blifvit inskrifven, som nu är sagdt.

28 §.

Har någon fordran till visst belopp hos aktiebolag, som enligt af

Konungen faststäld bolagsordning är bildadt i ändamål att anlägga jernväg,

hvarom i 1 § sägs, och har den fordran tillkommit innan denna

lag trädt i kraft, då må, der borgenären inom sex månader efter det

kungörelsen om förordnande af den i 2 § omförmälda Rätt är vorden

utfärdad, dock sist före utgången af år 1880, söker inteckning i jernvägen,

inteckning beviljas, ändå att gäldenären den ej medgifvit.

29'' §.

Sökes inteckning enligt 28 §, skall jernvägsaktiebolaget öfver ansökningen

höras; och gälle angående förfarandet dervid samt i fråga om

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

invändning, som af bolaget göres mot sökandens fordran, hvad i 6, 7,

8, 9 och 10 §§ i förordningen om inteckning i fast egendom den 16

Juni .1875 stadgas.

_ Är inteckning sökt för fordran, hvarför sådan säkerhet ej utfäst

varit, hafve gäldenären våld betala, när han vill, ändå att förfallotiden

ej inne är.

30 §.

hinner Rätten efter bolagets hörande fordran vara sådan, att inteckning

må beviljas, men äro ännu icke den till jernvägen hörande

jord och bolagets eganderätt till jernvägen inskrifna, förklare Rätten

inteckningsansökningen hvilande i afbidan på sådan inskrifning. Varder

ej inteckningsansökning, som förklarats hvilande, fullföljd inom ett år,

efter det kungörelse om inskrifningen blifvit tredje gången i allmänna

tidningarna införd, vare ansökningen förfallen.

31 §.

Då inteckningsansökan enligt 28 § göres eller sådan ansökning afslås

eller förklaras hvilande, göre Rätten derom anteckning i inskrifningsboken.

Når på sådan ansökan inteckning beviljas, gälle om inteckningens

införande i inskrifningsboken hvad i 5 § stadgas.

Har inteckningsansökan förfallit som i 30 § sägs, göre Rätten, på

begäran af jernvägens egare, derom anteckning i inskrifningsboken.

32 §.

Inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot tryckta eller graverade

obligationer, skall anses vara sökt, då innehafvare af en utaf obligationerna

söker enligt 28 § inteckning för sin fordran. Fullföljes hvilande

inteckningsansökan af innehafvare utaf en obligation, gällé sådant för

hela det lån, hvartill obligationen hörer.

33 §.

Har ansökan om inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot

tryckta eller graverade obligationer, förklarats hvilande, läte Rätten

kungörelse derom ofördröjligen införas i allmänna tidningarna tre gånger.

Lag samma vare, då inteckning till säkerhet för sådant lån blifvit

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

faststäld; och vare innehafvare af obligation hörande till lånet berättigad

att, då han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis

om den beviljade inteckningen.

34 §.

Har ej jernvägsaktiebolaget, inom två månader efter det denna lag

trädt i kraft, hos Konungen gjort ansökan om förordnande af domstol

att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, utfärdar Konungen

sådant förordnande på begäran af borgenär, hvars fordran tillkommit

innan denna lag blef gällande.

35 §.

Fullgör ej jernvägsaktiebolaget ofördröjligen hvad för vinnande af

inskrifning af bolagets eganderätt till jernvägen är föreskrifvet, ege

Rätten på framställning af fordringsägare, som sökt inteckning och fått

inteckningsansökningen förklarad hvilande, på sätt i 30 § sägs, genom

vite, minst femhundra kronor, tillhålla ledamöterne i bolagets styrelse

att fullgöra hvad på dem beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

36 §.

öfverlåter jernvägsaktiebolaget, efter det denna lag trädt i kraft,

jernvägen till annan, och sökes inom den i 28 § stadgade tid inteckning

för sådan fordran, som i nämnda § sägs, då utgör öfverlåtelsen ej hinder

för intecknings beviljande.

37 §.

Sökes inteckning inom den i 28 § stadgade tid till säkerhet för

fordran, som i nämnda § sägs, skall konkurs, som uppstår efter det

denna lag trädt i kraft, icke verka till förringande af den rätt inteckningsansökningen

eljest medför.

38 §.

Är ansökan om inteckning för fordran hvilande, på sätt i 30 § sägs,

och varder, förr än inteckningen blifvit beviljad, jernvägen etter utmätning

såld å offentlig auktion eller under konkurs i den ordning Konkurs
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

lagen bestämmer, skall fordringen utgå ur köpeskillingen med samma

rätt, som vore inteckning beviljad.

39 §.

Inteckning i jernväg för fordran, som i 28 § sägs, skall, der inteckningen

blifvit sökt inom den i samma paragraf stadgade tid, gälla framför

inteckning i jernvägen för annan fordran, ändå att den inteckning

äldre är.

Hafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit innan denna

lag blef gällande, sökt inteckning i jernvägen inom den i nämnda paragraf

stadgade tid, ege lika rätt; dock att, der i förbindelse, som sålunda

blifvit intecknad, förbehåll finnes om bättre rätt för annan borgenär,

och sådan borgenär inom tid, som sagd är, sökt inteckning i jernvägen,

brist för den borgenär fylles af hvad belöper å den intecknade förbindelse,

hvari dylikt förbehåll finnes intaget.

Förslag till Förordning
angående

förändrad lydelse af 4 och 5 §§ Konkur.dag en den 18

September 1862.

4 §. 1 mom. Är gäldenär köpman, och visas sådana omständig
heter,

på grund hvaraf antagas kan, att han öfver en vecka sina betalningar

instält; då ege borgenär, ändå att hans fordran ej förfallen är,

söka, att gäldenärs egendom afträdas må. Har borgenär genom Notarius

publicus eller i vittnens närvaro uppmanat köpman att betala klar

och förfallen gäld, och är den gäld icke inom en vecka derefter gulden;

då ege ock den borgenär söka, att gäldenärs egendom till konkurs afträdas

skall.

2 mom. Borgenär, som, på sätt särskildt är stadgadt, för sin fordran

har förmånsrätt i jernväg inskrifven, eller erhållit inteckning i

jernväg eller hvars ansökan om inteckning i jernväg är hvilande, ege

söka att gäldenärens egendom till konkurs afträdas skall, då jernvägen

blifvit för annans fordran utmätt eller då gäldenären afhändt sig eller

för annan borgenärs fordran lemnat såsom pant till jernvägen hörande

rörlig materiel eller inventarier i den omfattning, att skälig anledning

är att befara, att återstående materiel och inventarier ej blifva för jernvägens

drift tillräckliga.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

5 §. Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,

på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar;

vare den ansökning utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant, eller inteckning;

ege ej heller den rätt i 2 och 3 §§ samt i 4 § 1 mom. omförmäld är,

der han ej gitter visa, att panten eller inteckningen till gäldande af hans

fordran otillräcklig är.

n

Förslag till Förordning

om särskilda föreskrifter angående utmätning af vissa jernväqar.

1 §•

Jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande

af erforderlig mark enligt gällande författningar om jords eller

lågenhets afstående för allmänt behof, må ej delvis utmätas. Ej heller

må rörlig materiel eller inventarier till stationer, verkstäder eller andra

byggnader, der den lösa egendomen är för jernvägen afsedd och hörer

jernvägens egare till, utmätas annorledes än i sammanhang med jernvägen.

Utmätes jernvägen, skall sådan lös egendom tillika i mät tagas.

2 §.

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare bör inför domstol

svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet, eger verkställa utmätning

af hela jernvägen, tillika med den lösa egendom, som i 1 § sägs.

3 §.

Da utmätningsmannen, till följd af hvad i 85 § Utsökningslagen

stadgas, hos öfverexekutor, under hvilken utmätningsmannen lyder, gjort

anmälan om utmätning af jernvägen, läte öfverexekutor genast införa

kungörelse om utmätningen i allmänna tidningarna äfvensom i länskungörelserna

för de län, inom hvilka jernvägen är belägen.

4 §.

Auktion å jernvägen tillika med den lösa egendom, hvilken, på sätt

i 1 § sägs, blifvit jemte jernvägen utmätt, skall förrättas af öfverexekutor;

och gånge den lösa egendomen i samma utrop som jernvägen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

5 §■

Om betalning af köpeskillingen galle hvad stadgadt är i fråga om

köpeskilling för utmätt fast egendom, och skall köpeskillingen skiftas

emellan jernvägen och den lösa egendomen efter de vid utmätningen å

dem satta värden.

Vid fördelning af den å jernvägen belöpande andel i köpeskillingen,

varde ock hvad å den lösa egendomen hiller af öfverexekutor fördeladt;

och skall vid fördelningen af köpeskillingen för lösegendomen utdelning

enligt förmånsrättsordningen beräknas för hvad af inteckningshafvares

fordran icke kan ur köpeskillingen för jernvägen utgå, ändå att för

den fordran utmätning ej skett. I öfrigt gälle i fråga öm inteckningshafvares

rätt till utdelning jemväl ur köpeskillingen för lösegendomen

hvad om rätt till utdelning ur köpeskilling för utmätningsvis såld fast

egendom för deri intecknad fordran är stadgadt.

Förslag till Förordning

angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen angående inteckning i

fast egendom den 16 Juni 1875.

16 §.

Jord, hvilken blifvit, på sätt särskildt stadgas, i lagfartsprotokollet

antecknad såsom hörande till jernvägs område, må ej intecknas enligt

denna lag. Ej heller må jernväg, hvartill marken till större eller mindre

del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof, med inteckning enligt denna lag belastas,

ändock att sådan anteckning, som nu är sagd, om den till jernvägen

hörande jord ej skett.

Kanal eller med jernväg eller kanal jemförlig anläggning, hvartill

mark förvärfvats på sätt nu är sagdt, må ej enligt denna lag intecknas.»

Alternativt hafva motionärerne, för den händelse det skulle befinnas

lämpligare, att, efter det den till en jernväg hörande jord blifvit

inskrifven vid specialdomstolen, lagfart af jernvägen, när den öfvergick

till ny egare, egde rum vid samma domstol och icke de särskilda delarne

Bill. till Riksd. Prot. 1880. 7 Sami. 27 Häft. i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

af jernvägsområdet behöfde å nyo lagfaras vid domstolarne i de särskilda

orterna, föreslagit, att Riksdagens beslut måtte innefatta ett bifall

till följande författningsförslag (förslag B):

”Förslag till Förordning

om särskilda föreskrifter angående lagfart å jernväg och inteckning deri.

1 §•

Ärenden angående lagfart å jernväg, för hvars anläggning Konungen

inedgifvit rätt till förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, så

ock angående inteckning i sådan jernväg upptagas och pröfvas af den

Rådstufvurätt, som dertill blifvit af Konungen på ansökan af jernvägens

egare förordnad. Om förordnandet låte Konungen utfärda allmän kungörelse.

2 §.

Förr än lagfart å jernvägen eller inteckning deri må beviljas, skall

jernvägen inskrifvas hos den Rätt, som enligt 1 § blifvit af Konungen

förordnad.

3 §•

1 mom. För vinnande af inskrifning, hvarom i 2 § sägs, åligger

jernvägens egare att till hvarje Rätt, under hvilken någon del af jernvägens

område lyder, ingifva af landtmätare bestyrkt uppgift å den till

jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo är belägen samt å

de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka denna jord är afskild

eller hvilka deri ingå; så ock dels styrka sin eganderätt till jorden samt,

såvidt han ej åtkommit jorden genom fång, hvarmed han enligt äldre

lag ej var pligtig lagfara, att han å jorden erhållit lagfart, dels visa:

att för jord, hvilken är förvärfvad i öfverensstämmelse med gällande

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, lösen

blifvit i stadgad ordning utgifven;

att jord, hvilken blifvit på annat sätt förvärfvad, är fri från inteckning

för fordran och för nyttjanderätt, och att ansökning om sådan inteckning

icke är på pröfning beroende;

samt att, derest jord blifvit genom köp förvärfvad, tiden för inteckning

deri af ogulden köpeskilling tilländagått.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

Finner Rätten hvad sålunda blifvit föreskrifvet vara fullgjordt i fråga

om den jord, som blifvit uppgifven, ege Rätten, der ej lagfart samma

dag af annan sökes eller talan, hvarom i 13 § i förordningen den 16

Juni 1875 angående inteckning i fast egendom förmäler, blifvit instämd,

förklara, att inskrifning må sökas vid den i 1 § omförmälda Rätt samt

i lagfartsprotokollet anteckna, att jorden tillhör jernvägens område; och

värde i lagfarts- eller fastighetsboken anmärkt att sådan anteckning skett.

Nöjes ej jernvägsegaren med Rättens beslut i ärende, hvarom i detta

mom. förmäles, ege han öfver beslutet sig besvära i den ordning, som

i 21 § i förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång till fast

egendom, finnes stadgad.

2 mom. Derefter må jernvägens egare vid den Rätt, som enligt 1 §

blifvit förordnad att upptaga frågor om lagfart å jernvägen, göra ansökan

om jernvägens inskrifning, och ingifve dervid till Rätten karta och

beskrifning öfver jernvägen samt vise, att anteckning, som i 1 mom.

sagd är, blifvit i fråga om all den till jernvägen hörande jord verkstäld.

Rätten läte i den inskrifningsbok för jernvägen, hvarom i 18 § förmäles,

inskrifva jernvägen, med den dertill hörande jord samt sökandens eganderätt

till jernvägen. Kungörelse om inskrifningen skall genom Rättens

försorg ofördröjligen i allmänna tidningarne införas.

3 mom. = 3 mom.

4 mom. = 4 mom.

5 mom. i förslaget A. utgår.

4 §•

Jord, hvilken i lagfartsprotokollet finnes antecknad såsom tillhörande

jernvägs område, må ej annorledes än enligt denna förordning lagfaras

eller intecknas.

5 §•

Då ny egare söker lagfart å jernväg, hvilken blifvit inskrifven på

sätt i 3 § sägs, skall förre egarens laga åtkomst dertill anses styrkt, der

hans eganderätt blifvit inskrifven på sätt i samma § stadgas.

6 §•

Vill jernvägens egare att jernvägen skall utgöra pant för fordran,

göre han sjelf eller genom laga ombud hos Rätten ansökan om inteckning

och ingifve dervid i hufvudskrift den förbindelse, hvarå fordran

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet för lån som upptages

mot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande obligationerna;

och läte Rätten, då inteckning beviljad varder, införa den i inskrifningsboken

samt förse förbindelsen eller obligationerna med bevis,

att inteckningen är vorden meddelad.

20 §.

Om lagfart, å jernväg eller inteckning deri gälle i öfrigt hvad angående

lagtart å fång till fast egendom eller inteckning i sådan egendom

finnes i lag och författningar stadgadt, som ej strider mot denna förordning.

24 §.

Se 26 § i förslaget A.------, hvilka enligt denna för
ordning

erhållit lagfart å jernvägen eller inteckning deri.

(6, 12, 21, 22 §§ och 27 § 2 mom. i förslaget A. samt den särskilda

förordningen angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen om inteckning

i fast egendom utgå; hvarjemte dels, der i de här ofvan ej särskildt

upptagna §§ af förslaget A. förekomma uttryck om inskrifning af

den till jernvägen hörande jord och eganderätten till jernvägen, detta

uttryck utbytes mot ett annat, som betecknar inskrifning af jernvägen,

dels i 34 § i förslaget A. orden frågor angående inteckning i jernvägen

förändras till frågor om lagfart d jernvägen eller inteckning deri; dels ock

de rättelser i paragrafföljden och i hänvisningar, som af förändringarne

påkallas, böra iakttagas.)»

Samme motionärer hafva vidare uti särskilda motioner (I N:o 23;

II N:o 93) föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta antagande

af följande:

”Förslag till Förordning

angående vissa jernväg saktiebolags konkurs.

I sådant jernvägsaktiebolags konkurs, hvarom här nedan i 1 § för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

mäles, skola, jemte hvad lag och författningar innehålla, som icke strider

mot denna förordning, tillämpas följande särskilda föreskrifter:

1 §•

Har jernvägsaktiebolag, som eger jernväg, för hvars anläggning

Konungen medgifvit rätt till förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof,

afträdt sin egendom till konkurs, skall Rätten eller domaren genast förordna

lämplig person att, intill dess gode män blifvit utsedde, handhafva

jernvägens förvaltning och bevaka konkursboets angelägenheter samt att

i förvar taga bolagets böcker och andra handlingar, som dess rörelse

angå. Den, hvilken sådant förordnande erhållit, åligge att under tiden,

så vidt ske kan, låta underhålla trafiken å jernvägen.

Varder annan än den, som domare- eller tjensteed aflagt, enligt

denna § förordnad, svärje inför Rätten eller domaren att han det uppdrag

redligen fullgöra skall; och hafve sedan samma pligt och njute lika

skydd, som enligt lag tillkommer dem, hvilka Rättens ärenden gå.

2 §■

Rätten eller domaren göre ofördröjligen hos Konungens Befallningshafvande

i länet anmälan om konkursen, och förordne Konungens Befallningshafvande

en skicklig och vederhäftig person att såsom god man

och syssloman i konkursboets förvaltning deltaga med de gode män och

syssloman, som utses på sätt konkurslagen stadgar.

• Den, hvilken sålunda förordnad blifvit, ege lika med Rättens ombudsman

befogenhet att hos Rätten anmäla, om annan god man i konkursen

eller medsyssloman visar motvilja eller försummelse vid fullgörande

af sitt uppdrag.

På Konungens Befallningshafvande ankomme att, när så skäligt pröfvas,

entlediga den, som af Konungens Befallningshafvande enligt denna

§ blifvit tillsatt, och i hans ställe annan förordna. Deröfver må klagan

ej föras.

3 §.

Då kallelse utfärdas till det förhör, hvarom i 39 § konkurslagen

stadgas, läte Rätten eller domaren jemväl kungörelse om tid och ort för

förhöret i allmänna tidningarna införas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

4 §■

Trafiken å jernvägen skall under konkursen, så vidt ske kan, underhållas.

Der under tiden före den auktion, hvarom i 9 § förmäles, erforderliga

medel saknas för trafikens underhållande, skola gode männen eller

sysslomännen ofördröjligen sammankalla borgenärerna att höras, huruvida

de eller någon af dem vilja sådana förskjuta.

5 §•

Borgenär, som, på sätt särskildt är stadgadt, för sin fordran har

förmånsrätt i jernvägen inskrifven eller erhållit inteckning i jernvägen,

eller hvars ansökan om inteckning är hvilande, och hvilken ej vill njuta

betalning ur annan konkursboets egendom, än den, hvari han har panteller

förmånsrätt, vare ej pligtig att sin fordran i konkursen bevaka.

Der borgenär visar sig innehafva sådan fordran, vare han ändock berättigad

att med öfrige borgenärer deltaga i val af syssloman och i beslut,

som antingen rörer den egendom, hvari han eger pant eller förmånsrätt,

eller ock eljest inverkar på hans rätt.

Göres vid sammankomst anmärkning mot sådan borgenärs fordran,

ege han likväl rätt att deltaga i val och beslut, som nämnda äro, intill

dess annorlunda blifvit af Rätten förordnadt. Om besvär deröfver att

han i omröstning tagit del gälle hvad i 60 § konkurslagen stadgas angående

besvär öfver beslut af borgenärer. Utan hinder af de anförda

besvären gånge borgenärernas beslut i verkställighet, der ej förbud deremot

från Rätten eller domaren kommer, eller beslutet angår försäljning

af jernvägen och utgången af omröstningen finnes blifva olika, då de

fordringar, hvilka besvären afse, samt de för dem afgifna röster inberäknas

och då de icke beräknas.

6 §•

Borgenär, som för sin fordran har sådan inteckning eller förmånsrätt,

som i 5 § sägs, vare ej skyldig att sin fordran beediga, der han ej

vill begagna den till qvittning emot skuld, hvarför han hos jernvägsaktiebolaget

häftar, och yrkande om edgång mot honom framställes i

den ordning konkurslagen stadgar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

31

7 §•

Borgenär, hvilken för sin fordran har inteckning i jernvägen, ege ej

att under konkursen erhålla utmätning å jernvägen eller att få jernvägen

såld i annan ordning än i denna förordning sägs.

8 §•

Ackord må ej beviljas jernvägsaktiebolag.

9 §•

Efter inställelsedagen läte sysslomännen jernvägen med dertill hörande

rörlig materiel och inventarier till stationer, verkstäder och andra

byggnader utbjudas till försäljning å offentlig auktion. Sådan auktion

må ej emot någon borgenärs eller gäldenärens vid sammankomst gjorda

bestridande uppskjutas längre tid än som till kungörelse derom nödig är,

efter hvad om auktion å utmätt fast egendom är stadgadt. Ej må å den

auktion jernvägen säljas, der ej köpeskillingen förslår till fulla gäldandet

af de fordringar, hvilka skola med förmånsrätt ur jernvägen utgå, eller

ock alla de borgenärer, hvilka ega sådan rätt och för sina fordringar ej

skulle komma att njuta full betalning, till försäljningen lemna bifall.

10 §.

Varder ej vid den auktion, som i 9 § sägs, jernvägen såld, skall,

der trafikinkomsterna förslå till bestridande af utgifterna för trafikens

underhållande, jernvägen för konkursboets räkning förvaltas intill slutet

af femte året efter det år, under hvilket inställelsedagen inträffat.

Inom de sista tre månaderna före utgången af nämnde tid skola de

borgenärer, hvilka för sin fordran ega förmånsrätt i jernvägen, å sammanträde

besluta, om jernvägen skall försäljas eller förvaltningen fortsättas

under viss tid, som dock ej må sättas längre än till fem år; och skall

förslag om förvaltningens fortsättande såsom antaget anses, derest antingen

alla tillstädesvarande borgenärer, som för sina fordringar ega förmånsrätt

i jernvägen, sig derom förenat, och deras fordringar utgöra två

tredjedelar af det fordringsbelopp, hvilket skall med förmånsrätt utgå,

eller ock fyra femtedelar af de vid sammanträdet tillstädesvarande borgenärer,

hvilka ega sådan rätt, beslutet biträdt och dessa borgenärers for
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

dringar jemväl utgöra fyra femtedelar af nyssnämnda fordringsbelopp.

Lag samma vare i fråga om ytterligare fortsättning af jernvägens förvaltning.

11 §•

Under den tid, som jernvägen enligt 10 § för konkursboets räkning

förvaltas, må likväl de borgenärer, hvilka för sin fordran ega förmånsrätt

i jernvägen, med den röstöfvervigt, som i nämnda paragraf sägs,

besluta att jernvägen med dertill hörande rörlig materiel och inventarier

till stationer, verkstäder och andra byggnader skall före förvaltningstidens

utgång säljas, antingen ovilkorligen eller med vilkor att derför

kan erhållas ett pris, som ej understiger af borgenärerna i sådant afseende

bestämdt belopp; och skall försäljningen ske i den ordning, som

för jernväg, den der blifvit utmätt, särskildt är stadgadt. Göres vid

auktion anbud, hvilket, enligt hvad i utsökningslagen stadgas, må antagas,

och hvilket ej understiger det af borgenärerna bestämda beloppet,

varde jernvägen såld. Göres ej sådant anbud, skall beslutet om jernvägens

försäljning anses förfallet.

12 §•

Har ej jernvägen blifvit såld vid den auktion, som i 9 § sägs, och

äro trafikinkomsterna otillräckliga till utgifterna för trafikens underhållande,

skola sysslomannen sammankalla samtlige borgenärer att besluta,

huruvida förvaltningen af jernvägen skall fortgå eller icke. Öfverenskomma

samtlige vid sammanträdet närvarande borgenärer att anskaffa

nödiga medel för trafikens underhållande, eller vill någon eller några af

borgenärerna medel dertill förskjuta, skall, der borgenärer, hvilka ega

förmånsrätt i jernvägen med den öfvervigt af röster, som i 10 § sägs,

besluta att förvaltningen skall fortgå, med jernvägens förvaltning förfaras

på sätt i 10 § stadgas.

Kommer ej sådan förvaltning till stånd, skall jernvägen säljas i den

ordning, som för jernväg, hvilken blifvit utmätt, särskildt är stadgad,

der ej samtlige borgenärer, som ega förmånsrätt i jernvägen, öfverenskomma

om försäljning i annan ordning.

13 §.

Medel, som under konkursen kunna vara för trafikens underhållande

anskaffade eller förskjutna, jemte ränta derå, dock ej öfver sex för hundra

s. 33 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44. 33

om året, skola ur konkursboet utgå i likhet med annan kostnad för jernvägens

förvaltning.

14 §.

Skall jernväg, hvilken ej blifvit såld vid auktion, som i 9 § sägs,

förvaltas för konkursboets räkning, bestämme borgenärerna huru läng tid

de af dem valde syssloman skola innehafva sitt uppdrag. Vid nytt val

kan syssloman, som skall afgå, återväljas.

Borgenärerna skola ock i ty fall utse revisorer för granskning af

jernvägens förvaltning; och skola sysslomannen årligen sammankalla

borgenärerna för att taga del af revisorernas berättelse. Borgenärerna

meddele derefter sysslomännen ansvarsfrihet för förvaltningen under den

tid revisionsberättelsen afser, eller instämme i motsatt fall klander mot

förvaltningen till den Rätt, under hvars dom konkurssaken lyder, inom

tre månader från den dag, å hvilken den för beslut i anledning af revisorernas

berättelse utsatta sammankomst upplöstes.

15 §.

Då jernvägen enligt 10 § för konkursboets räkning förvaltas, skall,

sedan förvaltningskostnaden, utgifterna för trafiken och jernvägens underhåll

samt öfrig nödig kostnad blifvit bestridda af den afkastning, jernvägen

under konkursen lemnat, hvad derefter af afkastningen kan återstå,

årligen utdelas; och åligge sysslomännen att i samråd med Rättens

ombudsman uppgöra förslag till sådan utdelning.

16 §.

I fråga om fordringar, för hvilka, enligt hvad särskildt är stadgadt,

förmånsrätt i jernvägen åtnjutes på grund af beviljad eller sökt inteckning

eller på grund af inskrifning af förmånsrätt, skall vid utdelning,

hvarom i 15 § sägs, iakttagas:

att förfallen ränta skall utgå framför kapital, som eger lika förmansrätt

*

att af förfallna räntor, hvilka ega lika förmånsrätt, de, som under

tidigare år till betalning förfallit, skola utgå framför aem, som under

senare år äro förfallna;

att, der räntan å en och samma fordran är förskrifven att utgå mer

än en gång om året, det belopp, som under året tidigare till betalning

förfallit, skall utgå framför det senare förfallna;

Bih. till Rikscl. Prot. 1880. 7 Sami. 27 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Log-Utskottets Utlåtande N:o 44.

att för fordran, hvilken skall genom amortering under viss tid återgäldas,

utdelning å kapitalet ej må utgå till högre belopp än som erfordras

för att amorteringen må kunna, på det för densamma bestämda

satt, fullgöras;

att, der obligationslån skall återbetalas på det sätt, att till lånet

hörande obligationer efter utlottning infrias, utdelning, som belöper å

lånets kapital, skall användas till infriande af de utlottade obligationerna

och, der utdelning icke förslår till. deras fulla gäldande, å dem fördelas

i förhållande till deras belopp, hvarefter återstående kapitalfordran å

dessa obligationer, intill dess de blifvit till fullo guldna, skall ingå i

följande utdelningar med lika rätt som de till samma lån hörande obligationer,

hvilka blifvit senare utlottade; samt

att, der obligationslån skall återbetalas genom uppköp af obligationer

enligt viss amorteringsplan, utdelning, som belöper å lånets kapital,

skall användas till sådant uppköp.

17 §•

Der obligationslån skall återbetalas efter utlottning af obligationer,

skola s}rsslomännen tillse, att under förvaltningstiden utlottning varder

verkstäld i enlighet med derom gällande bestämmelser.

Skall obligationslån återbetalas genom uppköp af obligationer, åligge

sysslomannen, när uppköp skall ske, att genom kungörelse i allmänna

tidningarne infordra anbud från innehafvare af dylika obligationer å det

belopp, som erfordras.

18 §.

Då förskg till utdelning, hvarom i 15 § sägs, blifvit upprättadt,

skall, i fråga om förslagets granskning af borgenärerne, klander deremot

samt pröfning af klander, gälla hvad i konkurslagen om utdelnino-sförslae''

är stadgadt. »

T fråga om verkställande af utdelning gälle likaledes hvad i konkurslagen

bestämmes; dock att sysslomannen må kunna, der klander mot

utdelriingsförslaget blifvit anstäldt, medgifva borgenär, hvars fordran utgår

med förmånsrätt, lyftning utan borgen, såvida klandret ej afser sådan

borgenärs rätt.

19 §.

Finna sysslomannen att ränta, hvilken skall med förmånsrätt utgå,

kan vid förfallotiden, innan utdelningsförslag blifvit upprättadt, af m
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

flutna medel gäldas, utan att derigenom förfång sker borgenärer, hvilka

eldigt de i 16 § stadgade grunder ega lika eller bättre rätt till utdelning,

ega sysslomännen på sitt ansvar att sådan ränta betala utan hinder

deraf att utdelningsförslaget ännu ej blifvit upprättadt och vunnit laga

kraft eller af domstol pröfvats.

20 §.

Visar jernvägsaktiebolaget under förvaltningstiden att å fordringar,

som genom amortering under viss tid skola återgäldas och hvilka skola

med förmånsrätt ur jernvägen utgå, upplupna räntor och efter amorteringsplanen

förfallen del af kapitalet blifvit guldna samt att öfriga

fordringar, hvilka skola med sådan rätt utgå eller hvilka blifvit i konkursen

bevakade, äro betalda eller öfverenskommelse om betalningen af

dem träffad, gifve Rätten eller domaren, sedan sysslomännen och Rättens

ombudsman hörde blifvit, bevis att konkursen är nedlagd.

21 §.

Varder jernvägen för konkursboets räkning förvaltad enligt hvad

i 10 § sägs, ''fastställe borgenärerna årliga arfvoden för Rättens ombudsman,

sysslomännen och revisorerna.

Arfvode till sysslomännen skall bestämmas innan val af dem företages.

Då nytt val sker, må dessförinnan beslut om arfvodets ändring

af borgenärerna fattas.

22 §.

Med jernvägsaktiebolag förstås i denna förordning aktiebolag, som

enligt af Konungen faststäld bolagsordning har till ändamål att anlägga

eller eljest förvärfva jernväg.

23 §.

Denna förordning skall icke blifva gällande i de mål, som redan

äro anhängiga, då denna förordning träder i kraft.»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

Bland uppgifterna för senare tidens lagstiftningsarbete intager frågan

om beredande af laglig form för säkerhet i jern vägar ett framstående

rum, framstående ej blott i hänseende till sjelfva sakens vigt,

utan äfven till följd af de särskilda svårigheterna vid ämnets juridiska

behandling.

Vid utarbetande af förslag till förordning angående inteckning i fast

egendom ansåg dåvarande Lagbyrån, att inteckningsförfarandet med dess

förutsättningar och former ej lämpade sig för ifrågavarande anläggningar,

och införde i anledning häraf uti förslaget ett allmänt förbud mot deras

intecknande. Till följd af anmärkning inom Högsta Domstolen vid förslagets

granskning derstädes erhöll emellertid 16 § i förordningen den 16

Juni 1875 angående inteckning i fast egendom en lydelse, enligt hvilken

förbudet mot inteckning i jernväg endast afsåg »inteckning enligt

denna lag».

Vid 1876 års riksdag afgaf Utskottet med anledning af väckt motion

i ämnet förslag till »förordning angående pantsättning af jernväg, kanal

eller annan dermed jemförlig anläggning», afseende att bereda panträtt,

såsom vore inteckning beviljad, i all sådan till jernvägsaktiebolags

jernväg, hörande fäst egendom, som ej finge med inteckning enligt

förordningen den 16 Juni 1875 belastas, i den mån samma egendom

vore eller blefve af bolaget förvärfvad, samt i bolagets till jernvägen

och dess drift hörande lösegendom enahanda förmånsrätt, som förlagsman

i det, som med förlaget tillverkadt vore. Detta förslag blef af

Riksdagen bifallet och i underdånig skrifvelse den 9 Maj 1876 till Kongl.

Maj.t öfverlemnadt, men sedan Högsta Domstolen mot detsamma anmärkt,

, bland annat, att det icke syntes lämpligt att, på sätt i förslaget

skett, i strid mot lagstiftningens allmänna principer medgifva stiftandet

af panträtt uti egendom, som vid pantsättningstillfället ej vore i pantgifvarens

ego, fann Kongl. Maj:t, jemlikt nådig skrifvelse den 12 Januari

1877, sig ej böra godkänna Riksdagens förslag.

Vid detta förslags granskning hade Högsta Domstolens fleste ledamötei

uttalat den åsigt, att en tillfredsställande säkerhet för de i förslaget

afsedda lån kunde vinnas, utan rubbning af lagens allmänna grunder,

genom att. meddela blott förmånsrätt i stället för panträtt, på sätt

jemväl inom Riksdagen af åtskillige ledamöter blifvit satt i fråga, och,

sedan vid 1877 års riksdag en motion i sådan syftning blifvit väckt,

framlade Utskottet med hufvudsakligt tillstyrkande af denna ett förordn.

ingsförslag, innehållande föreskrifter, hvarigenom skulle beredas uti den

till. jernvägsanläggningen hörande fasta och lösa egendom förmånsrätt

enligt 17 Kap. Handelsbalken näst efter utskylder till kronan. Förslaget

s. 37 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44. 37

blef emellertid på grund af framstälda anmärkningar af båda Kamrarne

ogilladt.

Vid 1878 års riksdag väcktes å nyo en motion om lagstiftning i

ämnet, byggd på förmånsrättsprincipen; och anhöll Riksdagen med anledning

af denna motion, i underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878, att

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta, och, så snart ske kunde, för Riksdagen

framlägga förslag till lag om säkerhet i jernvägar och dermed

jemförliga anläggningar.

Till följd häraf framlade Kongl. Maj:t för sistlidne riksdag af utsedde

komiterade utarbetade förslag till lagstiftning om lagfart å och

inteckning i jernväg. Dessai förslag blcfvo i hufvudsak af Dtskottet

tillstyrkta. Vid ärendets behandling i Kamrarne antog Första Kammaren

Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna proposition i oförändradt skick, hvaremot

Andra Kammaren afslog Utskottets förslag med 88 röster mot 63.

Det nu af Kongl. Maj:t framlagda förslag är bygdt uteslutande på

inteckningsprincipen och följaktligen på väsentligen olika grunder mot

de i sistlidna års Kongl. proposition framlagda lagförslag, hvilka senare

deremot i sin ordagranna lydelse upptagits i Herrar von Khrenheims

och Themptanders här ofvan omförmälda motioner.

Vid förra riksdagen tillstyrkte Utskottet visserligen det då afgifna,

af de enskilde motionärerna nu upptagna förslag såsom ett försök till

sammanjemkning mellan anhängarne af förmånsrättsprincipen och dem,

som hylla inteckningsförfarandet. Detta sammanjemkningsförsök har

emellertid icke lyckats samt sålunda visat sig icke kunna fylla sitt ändamål

att snart åstadkomma en af behofvet påkallad, antaglig lagstiftning

i ämnet; och Utskottet kan icke undgå att finna, hurusom Kongl. Maj:ts

nu aflåtna förslag har, framför motionärernas, fördelen af enkelhet och

af lättad praktisk användbarhet. Icke heller torde kunna jäfvas befogenheten

af åtskilliga anmärkningar, som mot det nu af motionärerna

upptagna förslag vid sistlidne riksdag framstäldes.

Utskottet, som anser, att nya förhållanden kräfva nya former och

icke kunna, utan men i fråga om användbarheten, intvingas i de gamla,

tillstyrker derför i hufvudsak bifall till Kongl. Maj:ts proposition, helst

denna dessutom har fördelen att icke, såsom motionärernas förslag, vara

afseda att med uteslutande, beträffande jernvägar, af tillämpligheten af

de allmänna föreskrifterna om lagfart, inteckning och utmätning, samt

i de vigtigaste delar konkurs, innefatta en mer eller mindre fullständig

lagstiftning i hithörande frågor, utan ansluter sig, såsom en supplementarlag,

i öfrigt till de angående lagfart, inteckning, utmätning och konkurs

i allmänhet gällande stadganden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

.Lag- Utskottets Utlåtande N:o 44.

I ett vigtigt afseende har Utskottet dock ansett sig böra afvika från

Kongl. Maj:ts proposition. Det är redan vid lagförslagets föredragning

inför Kongl. Maj:t inom statsrådet erinradt: att äfven de som strängast

payikat blifvande jernvägsanläggares skyldighet att fullständigt styrka

sin åtkomst till den jord, de önskade för jernvägen använda, dock medgifvit,

att tillfälle borde beredas redan bestående jernvägsbolag att få

sina jernvägar lagfarna utan hinder deraf, att de icke fullgjort de för

vinnande af lagfart i allmänhet stadgade vilkor; att vid jernvägars anläggande

i allmänhet tillräcklig uppmärksamhet ej egnats åt vigten af

att kunna framvisa fullständig åtkomst till den för jernvägen upplåtna

mark, utan att man nöjt sig än med en på kommunalstämma träffad

öfverenskommelse, att mark till jernvägen skulle inom kommunen kostnadsfritt

upplåtas, än med en dylik utfästelse af jordegare i sammanhang

med teckning af aktier i jernvägsföretaget, och att/der köp skett,

köpebref i laga ordning icke alltid utfärdats; att sedan de fastigheter,

från hvilka upplåtelserna skett, i många fall oinbytt egare, detförjernvägsegaren

numera blefve svårt, ofta omöjligt, att bevisa sin eganderätt;

samt att, då lagförslaget icke för dessa jernvägar medgifvit något undantag

fiån de vanliga lagfartsvilkoren, det för jernvägsegaren knappast

aterstode annan utväg än att söka genom expropriation förvärfva oomtvistlig

rätt till den mark, han redan egde, och hvartill ingen kunde

antagas vilja göra honom rätten stridig. «

Med erkännande af dessa anmärkningars rigtighet har Utskottet

funnit, att beträffande jernvägsaktiebolag, hvars bana blifvit öppnad för

allmän trafik förr än den nya författningen skulle träda i kraft, der

bolaget till Rätten ingifver de handlingar, som enligt 4 § 1 mom. i Utskottets

förslag i allmänhet skola, då lagfart å jernväg första gången

sökes, till lagfartsdomstolen ingifvas, Rätten må utan hinder deraf, att

fullständiga fångeshandlingar å den till jernvägen hörande mark icke

blifvit af bolaget företedda, ändock bevilja lagfarten — sålunda utan

att härvid skulle erfordras, såsom enligt 4'' § 2 mom. vid lagfart första

gången å annan jernväg, att sökanden styrker, att med afseende å den

mark, för hvilken fullständiga åtkomsthandlingar saknas, underrätten i

den ort, der marken ligger, utfärdat expropriationsstämning, och att

borgen för expropriationssumman blifvit stäld.

Det förefinnes, enligt Utskottets tanke, uti nu ifrågavarande afseende

en stor skilnad mellan redan fullbordade och blifvande jernvägar.

De förra hafva vid åtgärderna för anläggningen icke haft förordningen

och dess stadganden att ställa sig till efterrättelse, och, enligt hvad

kändt är, hafva de former, hvarunder redan anlagda jernvägar förvärfvat

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

sin mark, icke alltid eller oftast varit de mest betryggande. I allmänhet

kan väl antagas, att liqvid för den använda marken egt rum; men

om någon gång mark blifvit tagen till jernvägsområdet utan egarens

bifall, qvarstår för honom i allt fall, enligt Utskottets åsigt, obestridlig

rätt att påkalla löseskillingens bestämmande efter de grunder, som expropriationsförfattningarne

innehålla. Han bör nemligen icke komma i

sämre ställning än den, som i de fall, då expropriationsförrättning företagits

i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter, blifvit afhänd sin

jord eller fått löseskillingen till visst belopp utsatt utan att hafva i målet

varit stämd, och enligt 21 och 24 §§ i förordningen angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April 1866 är denne

jordegare ..berättigad att vid uteblifven betalning för jorden få frågan

om dess afstående och vilkoren derför underkastad ny pröfning. Sjelfva

marken kan i förevarande fall jordegaren visserligen icke återvinna till följd

af stadgandet i 2 § af förslaget, hvilket stadgandes befogenhet synes Utskottet

rätteligen grundadt derpå, att samma mark enligt den meddelade

tillåtelsen till expropriation och vederbörande embetsmyndighets fastställelse

å den öfverjernvägen upprättade karta måste anses ovilkorligen vara

förjernvägen behöflig; men om allenast den mot jorden svarande löseskilling

utbekommes, lärer jordegarens rätt väl vara behörigen tillgodosedd,

och rättigheten till ett slikt utbekommande anser Utskottet kunna, oberoende

af ej mindre den lagfart, som af jernvägens egare må hafva under

tiden vunnits, än af de inteckningar, som i jernvägen beviljats,

göras gällande emot en hvar, som af denna jords inrymmande i jernvägsområdet

vill hemta gagn. Har jordegaren deremot frivilligt öfverlåtit

marken till jernvägen, men försummat att vid markens afträdande

skaffa sig ersättning eller särskild säkerhet derför, torde oegentligheten

vara mindre, om han bibehålies vid allenast vanlig fordringsrätt, för hvilken

ytterligare trygghet kan genom inteckning i jernvägen beredas, än om

jernvägsbolaget skulle sättas i nödvändighet att för erhållande af lagfart,

der ersättning för marken till exempel af ny jordegare yrkades, antingen

betala ersättning för marken andra gången eller betala ersättning för

mark, som till anläggningen en gång blifvit skänkt.

I sammanhang härmed har Utskottet ansett föreskriften i det Kongl.

förslaget derom, att, om jernvägsaktiebolag icke inom ett år efter det

förordningen trädt i kraft fullgör hvad bolaget för lagfarts erhållande

åligger, bolaget kan på yrkande försättas i kpnkurstillstånd, böra, såsom

enligt Utskottets tanke alldeles för strängt och äfven i öfrigt

olämpligt, utbytas mot bestämmelse om bolagets tillhållande härtill vid

vite, hvilket Utskottet satt till minst 500 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

I öfrigt har det Kongl. förslaget gifvit anledning till endast några

få detaljanmärkningar.

1 paragrafens andra stycke har Utskottet gifvit en annan redaktion i

syfte att utmärka, det de lokomotiv, vagnar, inventarier och förråd, hvilka

skola anses såsom tillhörigheter till den fasta egendomen, skola vara icke

blott af jernvägsegaren för jernvägens drift anskaffade och under hans

värjo eller använda för trafik å annan i förbindelse med jernvägen stående

bana, utan äfven jernvägsegaren tillhöriga.

Uti 4 § 1 mom. 2 och 3 punkterna har Utskottet meddelat något

afvikande och fullständigare bestämmelser om hvad som erfordras för

vinnande af lagfart å jernväg första gången, än hvad uti den Kongl. propositionen

finnes upptaget. #

Uti 17 och 19 §§ af Kongl. Maj:ts proposition stadgas, att vid förordnande

af förvaltare för jernväg statens jernvägsstyrelses förslag skall inhemtas.

Utskottet har funnit denna bestämmelse, mot hvilken äfven anmärkning

skett inom statsrådet, icke vara för ändamålets vinnande behöflig.

Rubriken »Ofvergångsstadganden angående särskild inteckningsrätt

för hittills upptagna jernvägslån» har, då derunder af Utskottet upptagits

äfven vissa föreskrifter om lagfart, utbytts mot allenast uttrycket »öfvergångsstadganden»,

hvarjemte de olika momenten utbytts mot §§ och föreskrift

tillagts om kungörelse, då gjord inteckningsansökan för obligationer

förklaras hvilande eller då på grund af sådan ansökan inteckning

fastställes.

Kongl. Maj:t har föreslagit, att förordningen skulle träda i kraft

från och med den 1 Juli 1880; men i anseende till den redan långt

framskridna tiden på året och då Kongl. Maj:ts förslag icke kunnat oförändradt

af Utskottet förordas samt i följd häraf, om det nu af Utskottet

framlagda förslaget gillas, detsamma ytterligare skall underkastas granskning

inom Högsta Domstolen, har Utskottet ansett tiden för förordningens

trädande i kraft böra bestämmas till den 1 Januari 1881, enär det

torde vara af vigt, att de redan bestående jernvägsaktiebolagen må erhålla

fullt tillräckligt rådrum att bereda sig på att inom rätt tid kunna

begagna sig af de i öfvergångsstadgandena meddelade bestämmelser.

För öfrigt hafva uti 1, 2, 9 och 14 §§ några obetydliga redaktionsjemkningar

vidtagits.

Då 16 § i förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning i fast

egendom endast i hit hörande delar innehåller, att jernväg eller annan

dermed jemförlig anläggning, hvartill marken till större eller mindre del

blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof, ej må med inteckning enligt denna lag be
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

lastas, har Utskottet icke ansett någon ändring i nämnda § på grund af

nu ifrågavarande förordning erforderlig.

På grund af hvad Utskottet nu andragit och med åberopande i öfrigt

af hvad föredragande departementschefen anfört till de statsrådsprotokoll

för den 28 November 1879 och den 8 Mars 1880, hvilka äro

bifogade den Kongl. propositionen, får Utskottet hemställa,

1) att Riksdagen, med förklarande, att Kongl.

Maj:ts föreliggande nådiga proposition, i hvad den innehåller

förslag till förordning, innefattande särskilda föreskrifter

angående lagfart, inteckning och utmätning af

jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under

konkurs, icke kan godkännas i oförändradt skick,

måtte för sin del antaga följande

Förordning-,

innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning

af jernväg, sä ock i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs.

Jemte de angående lagfart, inteckning, utmätning och konkurs enligt

lag i allmänhet gällande stadganden, så vidt de ej strida mot hvad

här nedan förordnas, skola, beträffande jernväg, följande föreskrifter

lända till efterrättelse.

Allmänna stadganden.

1 §•

Med jernväg förstås i denna förordning sådan enskild jernväg, för

hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande af erforderlig

mark enligt gällande författningar om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof, och hvilken, i följd af Konungens vid jernvägens anläggning

eller eljest meddelade beslut, är att såsom särskild jernväg anse.

Jernvägen i hela sin sträckning med dertill hörande mark samt verkstäder

och andra byggnader anses såsom en enda sammanhörande fast

Bill. till Riklid. Prot. 1880. 7 Sami. 27 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

egendom. Jernvägsegarens för jernvägens drift anskaffade, under hans

värjo varande eller för trafik å annan i förbindelse med jernvägen stående

bana använda lokomotiv, vagnar, inventarier och förråd anses såsom tillhörigheter

till den fasta egendomen.

2 §•

Ej må utan Konungens tillstånd jernväg delas eller något af den

mark, som efter hvad i 1 § sägs, till jernväg hör, derifrån afsöndras.

Ej heller må den, som förmenar sig hafva egande-, pant- eller

nyttjanderätt till någon del af den mark, som till jernväg hör, göra

sådan rätt gällande annorlunda än såsom anspråk på lösen eller ersättning

enligt Förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof.

Om lagfart.

3 §•

Ärenden angående lagfart af jernväg upptagas och pröfvas af Stockholms

Rådstufvurätt, då jernvägen till större delen af sin sträckning

ligger inom domsagor under Svea Hofrätt, af Rådstufvurätten i Jönköping,

då jernvägen till större delen ligger inom domsagor under Göta

Hofrätt, och af Rådstufvurätten i Christianstad, då jernvägen till större

delen ligger inom domsagor under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Hafva, sedan jernväg blifvit vid någon af förenämnda Rådstufvurätter

lagfaren, förändrade förhållanden inträdt, lyder jernvägen ändock

fortfarande under den Rådstufvurätt, der lagfarten skedde.

4 §•

1 mom. När lagfart å jernväg första gången sökes, ingifve sökanden

till lagfartsdomstolen:

1. sådant af Konungen meddeladt beslut angående jernvägen, hvarom

i 1 § förmäles,

2. karta öfver jernvägens område till alla dess delar, jemte intyg af

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, att d,et område, som d

kartan utmärkes såsom hörande till jernvägen, blifvit i öfverensstämmelse

s. 43 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o åi. 43

med det eller de Konungens beslut, hvarom ofvan förmäles, till jernvägen

utlagdt, samt

3. särskilda af vederbörligen förordnad landtmätare med ledning af

nämnda karta samt tillgängliga skifteskartor eller, vid sammanträde med vederbörande

jordegare, der sådant nödigt finnes, å marken utrönta förhållanden

upprättade specialkartor med beskrifning ar, utvisande, från hvilka

hemman, lägenheter eller tomter den till jernvägen använda mark är

tagen och inom hvilka underrätters domsområde den är belägen.

Fullgör ej sökanden hvad sålunda föreskrifvet är, varde ansökningen

genast afslagen.

2 mom. Gitter ej sökanden förete fullständiga fångeshandlingär å

all den till jernvägen hörande mark, men styrker han, att med afseende

å den mark, för hvilken sådana handlingar saknas, underrätten i den ort,

der marken ligger, utfärdat sådan stämning, som i 2 § af Förordningen

den 14 April 1866 sägs, och att borgen blifvit enligt 24 § af samma

Förordning stäld, då må den omständigheten, att sökanden ej företett

fullständiga fångeshandlingar, ej vidare utgöra hinder för lagfartens

beviljande.

3 mom. Sedan lagfart å jernväg blifvit beviljad, åligge det rätten,

som beviljat lagfarten, att genom transsumt af protokollet sådant genast

tillkännagifva för en hvar underrätt, inom hvilkens domsområde någon

till jernvägen hörande mark är belägen, och varde i dessa underrätters

lagfartsprotokoll samt lagfarts- och fastighetsböcker anteckning

derom gjord. Efter det sådan anteckning skett, må ansökning om lagfart

å den mark, som anteckningen afser, ej vidare vid domstol i orten

upptagas.

5 §•

Lagfart skall på en gång meddelas å hela jernvägen; dock att, om

för utvidgning eller omläggning af jernväg, å hvilken lagfart redan är

beviljad, mark utöfver det ursprungliga jernvägsområdet förvärfvas, lagfart

derå skall ske, med iakttagande i tillämpliga delar af hvad ofvan

är sagdt, och anses sedan den mark vara med jernvägen förenad.

6 §• .

Hvad i 2 och 3 §§ af Förordningen den 16 Juni 1875 är stadgadt

angående skyldighet att inom viss tid söka lagfart å fång till fast egendom,

ege ej tillämpning i fråga om lagfart å jernväg. Sedan lagfart å

jernväg i dess helhet blifvit beviljad, upphöre ock den af nämnda para
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

grafer eljest följande skyldighet att inom viss tid vid domstol i orten

söka lagfart å den till jernvägens anläggning förvärfvade och dertill

använda mark.

I den händelse, som i 12 § af nyssnämnda förordning omförmäles,

vare, i fråga om mark som blifvit till jernväg använd, vid jernvägens

lagfartsdomstol gjord ansökan om lagfart å hela jernvägen utan verkan

emot den, som vid domstol i orten sökt lagfart å den ifrågavarande marken.

7 §•

Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof är stadgad, någon del af den mark, som till jernväg hör,

eller har eljest med Konungens tillstånd någon mark blifvit från jernväg

afsöndrad, då skall, sedan lagfart å den afsöndrade marken blifvit beviljad,

rätten, som beviljat lagfarten, genom utdrag af protokollet sådant

genast tillkännagifva för den Rådstufvurätt under hvilken den

jernväg lyder, dit marken förut hört. Denne rätt göre -anteckning

derom i lagfartsprotokollet och fastighetsboken, och anses sedan marken

vara från jernvägen skild.

Om inteckning.

8 §•

Ärenden angående inteckning i jernväg upptagas och pröfvas af den

Rådstufvurätt, som, på sätt i 3 § sägs, är behörig att handlägga ärenden

angående lagfart å jernvägen.

9 §•

Har, innan sådan anteckning skett, som i 4 § 3 mom. sägs, inteckning

vid underrätten i orten beviljats i mark, som till jernvägen hör,

då skall, till'' säkerhet för den rätt till ersättning, som enligt 2 § tillkommer

inteckning skaf vare, inteckningen gälla i jernvägen med förmånsrätt från

den dag, inteckningen söktes; dock att om företräde till betalning för ogulden

köpeskilling gäller hvad i 11 kap. 2 § Jordabalken sägs. Är, då

sagda anteckning sker, ansökan om inteckning i den mark, som anteckningen

angår, på pröfning beroende, fortfare samme rätt dermed, och

gälle om inteckningen, der den beviljas, hvad ofvan sagdt är.

Inteckning, hvarom i denna paragraf sägs, skall, på sätt i allmänhet

stadgadt är, förnyas vid den rätt, som inteckningen beviljat.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 44.

45

10 §•

Vid ansökan om inteckning i jernväg skall jernvägens egare, sjelf

eller genom laga ombud, till rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse,

hvarå fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet

för lån, som upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till

lånet hörande obligationerna. Åro alla obligationerna eller flera af dem af

lika lydelse eller skilja de sig endast i afseende å littera eller nummer,

skall allenast en obligation af hvarje slag i protokollet fullständigt afskrifvas,

men antalet obligationer af hvarje slag i protokollet noggrant

angifvas; dock skola äfven i detta fall samtliga obligationerna förses

med sådant bevis, som i 17 § af Förordningen den 16 Juni 1875 angående

inteckning i fast egendom, föreskrifves.

11 §•

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

Ej må flera jernvägar intecknas för samma fordran, med mindre

dervid bestämmes, för huru stor del af fordringen hvarje jernväg häftar;

ej heller må från intecknad jernväg någon mark afsöndras, der ej visas,

att den afsöndrade delen är från inteckning fri.

12 §.

Har, på sätt i 5 § sägs, mark blifvit med jernväg förenad, häfte

den mark, lika med jernvägen i öfrigt, för inteckning som i jernvägen

är faststäld.

13 §.

Inteckning, som till säkerhet för tryckta eller graverade obligationer

blifvit faststäld i jernväg, gälle fortfarande utan förnyelse, ändå att

den fordran, hvarför inteckningen meddelats, ej blifvit så bevakad, som

i 1 § af Förordningen den 4 Mars 1862 om tioårig preskription och om

årsstämning sägs.

14 §.

Söker jernvägs egare, att inteckning, som blifvit i jernvägen faststäld

till säkerhet för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer,

må dödas, och kan han ej förete alla obligationerna, men visar, att de

felande obligationerna, när inteckningen meddelades, voro af den lydelse,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

att vid den tid, då inteckningens dödande begäres, all betalningsrätt för

dem förfallit, må den omständigheten, att han ej företett alla obligationerna,

ej utgöra hinder för inteckningens dödande.

Om utmätning.

15 §.

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare bör inför domstol

svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet, vare behörig att verkställa

utmätning af jernväg.

16 §.

Jernväg må ej delvis utmätas. Ej heller må någon sådan jernvägens

tillhörighet, som i 1 § omförmäles, särskildt. utmätas. Utmätes

jernvägen, skola ock dess berörda tillhörigheter i mät tagas.

17 §.

Utmätes jernväg, som begagnas för allmän trafik, skall, efter derom

enligt 85 § Utsökningslagen erhållen anmälan, äfvensom i det fall att

öfverexekutor omedelbart förordnat om jernvägens försäljning, öfverexekutor,

ehvad borgenär gör yrkande, som i 80 och 81 §§ samma lag omförmäles,

eller icke, genast förordna en eller, der så nödigt anses, flere

erfarne och sakkunnige män, att i egenskap af sådane syssloman, som i

nyssnämnda §§ afses, jernvägen omhändertaga och förvalta samt om trafikens

uppehållande i det omfång, som förut varit vanligt eller eljest finnes

lämpligt, besörja, intilldess jernvägen blifvit i laglig ordning såld

eller utmätningen eljest afslutats.

Kostnad, som för trafikens uppehållande enligt hvad nu är sagdt

åtgår och ej af inflytande inkomster betäckes, gäldes såsom i 164 § Utsökningslagen

sägs.

18 §.

Auktion å utmätt jernväg skall förrättas af öfverexekutor samt hållas

å den ort, der han har sitt säte; och gånge dervid jernvägen med

allt hvad enligt 1 § dertill hör i ett utrop.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

47

Om förvaltning under konkurs.

19 §.

Varder jernväg, som begagnas för allmän trafik, till konkurs afträdd,

skall rätten eller domaren genast förordna en eller, der så nödigt anses,

flere erfarne och sakkunnige män, att såsom förvaltare taga jernvägen

om händer och, intilldess å inställelsedagen i konkursen syssloman blifvit

valde, besörja trafikens uppehållande i det omfång, som förut varit

vanligt eller eljest pröfvas lämpligt och med borgenärernes fördel mest

förenligt.

Förvaltare må af konkursdomaren entledigas, om skäl dertill äro,

och annan förvaltare i ofvan stadgad ordning tillsättas.

Förvaltningen åligger att afgifva redovisning till konkursboets syssloman.

Vilja borgenärerne eller gäldenären den redovisning klandra, göre

det genom stämning inom natt och år, sedan redovisningen afgafs.

Beloppet af den förvaltare tillkommande godtgörelse bestämmes,

der stridighet derom uppstår, af konkursdomaren enligt de grunder,

som för motsvarande eller jemförlig befattning vid statens jernvägar

tillämpas.

Kostnad, som åtgår till jernvägens drift och förvaltning, skall utgå

af jernvägens afkastning och köpeskilling i öfverensstämmelse med 67 §

Konkurslagen.

20 §.

Den tillåtelse, att i visst fall före inställelsedagen sälja till konkursbo

hörande fast egendom, som följer af stadgandena i 13 och 47 §§ Konkurslagen,

galle ej i fråga om jernväg, som blifvit till konkurs afträdd.

Anses försäljning af jernvägen ej kunna utan förlust för borgenärerne

ske så skyndsamt, som i Konkurslagen för fast egendoms afyttrande

i allmänhet är bestämdt, och vill borgenär förty yrka uppskof med försäljningen,

göre det skriftligen senast å inställelsedagen i konkursen,

och varde yrkandet då af ordföranden föredraget för borgenärerne.

Med pröfningen af sådant yrkande skall anstå till det i 71 § Konkurslagen

omförmälda förhör inför rättens ombudsman; tarfvas ej sådant förhör,

utsatte ordföranden och kungöre å inställelsedagen för parterne viss

tid och ort att inför ombudsmannen sammankomma för att beslut i anledning

af uppskofsyrkandet fatta, och varde emellertid åtgärderna för

jernvägens försäljning instälda. A den dag, då uppskofsyrkandet sålunda

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

pröfvas bör, skola borgenärerne besluta, om och på huru lång tid uppskof

med jernvägens försäljning skall eg a rum, hvilken tid dock ej må

sättas längre, än fem år från beslutets dag, äfvensom, der så anses nödigt,

bestämma de vilkor, hvarpå jernvägen må äfven före den beslutade

uppskofstidens förlopp af boets syssloman afyttras. Vid omröstning härom

gälle såsom beslut den mening, hvarom, bland närvarande borgenärer,

de sig förena, hvilkas fordringar sammanräknade utgöra största beloppet,

så framt desse borgenärer derjemte utgöra minst en fjerdedel af

de röstande. Kan beslut på sådant sätt ej åstadkommas, vare frågan

förfallen. Efter den genom borgenärernes beslut bestämda tidens utgång

må vidare uppskof med jernvägens försäljning ej ega ruin.

21 §.

Har uppskof med jernvägs försäljning blifvit beslutet, på sätt i 20

§ sägs, och varder, i brist på medel eller af annan orsak, jernvägens

eller dess tillhörigheters behöriga underhåll åsidosatt eller trafiken ej

vederbörligen vidmakthållen, må, på talan af statens jernvägsstyrelse,

som i nämnda hänseenden eger utöfva tillsyn öfver jernvägens förvaltning,

konkursdomaren förordna, att jernvägen, utan hinder af uppskofsbeslutet,

skall säljas, på sätt i 51 § Konkurslagen är stadgadt.

22 §.

Den behållna inkomst, som jernvägen, efter afdrag för underhålls-,

förvaltnings- och annan kostnad, under konkursen årligen gifver, skall

efter de grunder, som för utdelning i konkurs äro i allmänhet stadgade,

årligen utdelas.

Öfvergångsstadganden.

23 §.

Säker jernväg saktiebolag lagfart å bolaget tillhörig jernväg, som är öppnad

för allmän trafik innan denna förordning trädt i kraft, värde, der bolaget

fullgjort hvad i 4 § J mom. föreskrifves, lagfart å jernvägen beviljad

utan hinder deraf, att fullständiga fångeshandlingar ä den till jernvägen

hörande mark icke blifvit af bolaget företedda.

Kungörelse om lagfarten skall genom Rättens försorg ofördröjligen i allmänna

tidningarne tre gånger införas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

24 §.

Har någon hos jernvägsaktiebolag fordran, som tillkommit förr än

denna förordning trädt i kraft, må inteckning i bolagets jernväg derför

sökas, ändå att gäldenären det ej medgifvit och fastän lagfart å jernvägen

ej sökts. Sådan inteckningsansökan må dock ej upptagas, der

den göres senare än sex månader efter det denna förordning trädt i kraft.

Finner rätten efter bolagets hörande fordran vara sådan, att inteckning

må beviljas, men har lagfart å jernvägen ännu ej meddelats,

hvile inteckningsansökningen i afbidan på lagfarten. Varder, sedan lagfart

beviljats, inteckningsansökningen fullföljd inom den tid, som föreskrifves

i 10 § af Förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning

i fast egendom, må den omständigheten, att, sedan denna förordning

trädt i kraft, jernvägen till annan egare öfverlåtits eller blifvit utmätt

eller gäldenären kommit i konkurstillstånd, ej utgöra hinder för

inteckningens fastställande, och gälle den med förmånsrätt framför de

fordringar, som tillkommit efter det denna förordning trädt i kraft, ändå

att inteckning för dem vore sökt tidigare, än inteckningsansökningen

för den äldre fordringen gjordes.

Hafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit, innan denna

förordning trädt i kraft, derefter sökt inteckning i jernvägen å olika tider

inom ofvan stadgade tid af sex månader, hafve sig emellan lika rätt

på grund af inteckningen, dock utan rubbning i det inbördes förhållande

emellan fordringsegarne, som till följd af gjorda aftal eller förbehåll eljest

lagligen må ega rum.

25 §.

Inteckning till säkerhet för lån, upptaget af jernvägsaktiebolag mot

tryckta eller graverade obligationer, skall anses vara sökt, då innehafvare

af en af obligationerna enligt 1 mom. söker inteckning för

sin fordran. Fullföljes hvilande inteckningsansökan af innehafvare utaf

en obligation, gälle sådant för, hela det lån, hvartill obligationen hör.

I dessa fall vare en hvar bland obligationsinnehafvarne berättigad att,

när han derom sig anmäler, få sin obligation försedd med rättens bevis

om inteckningsansökningen, så ock om inteckningen, der den beviljas.

Har ansökan om inteckning till säkerhet för län, upptaget emot trycktet

eller graverade obligationer, förklarats hvilande, läte Rätten kungörelse derom

ofördröjligen införas i allmänna tidningarne tre gånger. Lag samma

vare, då inteckning till säkerhet för sådant lån blifvit faststäld.

Bill. till Rihsd. Prot. 1880. 7 Sami. 27 Hcift.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

26 §.

Söker ej jernväg saktiebolag lagfart d sin jernväg inom ett år från det

denna förordning trädt i kraft, eller fullgör bolaget ej dervid hvad enligt

23 § för lagfartens vinnande bolaget åligger, ege Rätten, gå framställning

af fordringsegare, som sökt inteckning och fått inteckningsansökningen förklarad

hvilande på sätt i 24 § sägs, att genom vite, minst fem hundra kronor,

tillhålla bolagets styrelse att fullgöra hvad på den beror för lagfarts

vinnande.

27 §.

Med jernvägsakti-ebolag förstås i dessa öfvergångsstadganden sådant

aktiebolag, som bildats i ändamål att anlägga eller eljest förvärfva och

trafikera jernväg, och hvars bolagsordning Konungen faststält.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 Januari 1881.

2) att Kongl. Maj:ts proposition, i hvad den innefattar

förslag till förordning om förändrad lydelse af

16 § i förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning

i fast egendom, icke måtte af Riksdagen bifallas.

Skulle hvad Utskottet här ofvan i första punkten föreslagit vinna

Riksdagens godkännande, eller ett med de i nämnda punkt upptagna

förordningsförslag likartadt blifva af Riksdagen antaget, vore det, enligt

Utskottets mening, önskvärdt, att på samma gång bestämmelser lemnades

ej mindre om stämpelfrihet för fångeshandlingar, på grund af hvilka

sökes lagfart å jernväg, än ock dels om sådan frihet för obligationer, för

hvilka, enligt de meddelade öfvergångsstadgandena, sökes inteckning i

jernväg, dels ock om nedsättning i stämpelbeloppet för handlingar, på

grund af hvilka enligt förordningens allmänna bestämmelser sådan inteckning

sökes.

Dessa ämnen falla emellertid uteslutande under Riksdagens egen beslutanderätt.

De särskilda bestämmelser, som, i händelse förslaget eller ett dermed

likartadt blifver lag, erfordras beträffande uppläggande och förande

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

af fastighetsböcker för jernvägar m. in., falla deremot inom området för

Kongl. Maj:ts administrativa myndighet. Det torde derföre kunna, på

sätt oek departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet antydt,

emotses, att Kongl. Maj:t vill, om lagen kommer till stånd, meddela

nödiga föreskrifter i afseende å formulären för särskilda fastighetsböcker

för jernvägar vid de tre domstolar, som skola handlägga frågorna

om lagfart och inteckning i jernväg, dervid ock torde böra utmärkas, att

hinder icke möter för samma domstolar att för dessa ärenden föra särskilda

lagfarts- och inteckningsprotokoll.

Då i ofvan nämnda fall ändringar äfven i gällande expeditionstaxa

torde blifva erforderliga, får Utskottet, under förutsättning att det föreliggande

förslaget eller ett dermed likartadt nu varder af Riksdagen antaget,

föreslå,

3) att Riksdagen ville i sin underdåniga skrifvelse

i ämnet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes ej mindre

vidtaga ändring i gällande författningar rörande expeditionslösen

i syfte, att dels skälig iösen blefve stadgad

för de transsumt af lagfartsprotokoll och utdrag

af fastighetsbok, hvilka från de speciella jernvägsdomstolarne

skola afsändas till domstolarne i de orter, der

de särskilda till jernvägen använda jordområdena äro

belägna, dels ock någon nedsättning skedde i lösen för

de inteckningsbevis, som tecknades å jernvägsobligationer,

än ock låta någon jemkning vidtagas i gällande

bestämmelser rörande provision för auktion å exekutivt

försåld fastighet, med afseende å dessa bestämmelsers

tillämpning i fråga om exekutiv auktion å jernväg.

Slutligen och på grund af det förut anförda samt till följd af hvad

Utskottet här ofvan under första punkten föreslagit, får Utskottet vidare

hemställa,

4) att Herrar von Ehrenheims och Themptanders

motioner, angående antagande af en lag om inteckning

i jernväg och vissa i sammanhang dermed erforderliga

författningar, icke måtte af Riksdagen bifallas; och

5) att Herrar von Ehrenheims och Themptanders

afgifna motioner, med förslag till förordning angående

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

vissa jernvägsaktiebolags konkurs, icke heller måtte

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 Maj 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservationer:

af Herr Lotliigius, med hvilken Herr Torpadie i hufvudsak instämt:

»Bestämmelserna uti det af Kongl. Maj:t vid denna riksdag framlagda

förslag angående lagfart å jernvägar, som hädanefter komma att

anläggas, synas hvarken i fråga om betryggandet af de jordegares rätt,

hvilkas jord blifvit till jernväg använd eller beträffande ordnandet af

förhållandet emellan dem, som hafva inteckning i jordparcellerna, och dem,

hvilka få panträtt i jernvägen, medföra den trygghet, som föreskrifterna

uti den af Lag-Utskottet vid 1879 års riksdag tillstyrkta och af Första

Kammaren då bifallna Kongl. proposition.

Uti det nu föreliggande Kongl. förslaget saknas stadganden, som

bereda jernvägsegaren möjlighet att redan under byggnadstiden, innan

lagfart å jernvägen kunnat erhållas, lemna sina långifvare säkerhet i

jernvägen. Beredandet af en sådan möjlighet synes mig på de skäl, som

blifvit yttrade till statsrådsprotokollet den 8 sistlidne Mars, vara af synnerlig

vigt, oafsedt den förenkling i lagfartsförfarandet, som nu är föreslagen.

De utaf motionärerna Herrar von Ehrenheiin och Themptander föreslagna

stadganden angående förvaltning under konkurs, enligt hvilka

jernvägens behållna inkomst skall under förvaltningstiden användas hufvudsakligen

på samma sätt som före konkursen, nemligen till förräntning

och amortering af lånen efter faststälda amorteringsplaner, synas

hafva ett afgjordt företräde framför de utaf Utskottet i detta hänseende

tillstyrkta bestämmelser, hvilka, på sätt till ofvannämnda statsrådsprotokoll

blifvit anfördt, kunna leda till förnärmande af deras rätt, hvilka

innehafva säkerhet i jernvägen efter den borgenär, som kommer att ensam

uppbära hela öfverskottet af jernvägens afkastning. Äfven föreskrifterna

angående förvaltningen, hvilken före inställelsedagen skulle,

med borgenärernes uteslutande, utöfvas af personer, förordnade af offent
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

lig myndighet, men efter inställelsedagen deremot ombesörjas af de utaf

borgenärerne valde syssloman utan biträde af någon representant för

det allmänna, torde vara mindre nöjaktiga än de, som i detta hänseende

blifvit af motionärerne föreslagna.

För vinnande af lagfart å jernväg, hvilken vid den tid, den nya

lagen träder i kraft, är öppnad för allmän trafik, erfordras enligt Utskottets

förslag intet annat än jernvägsegarens, endast med en på hans

eget föranstaltande upprättad karta bestyrkta uppgift å den mark, som

blifvit till jernvägen intagen, jemte bevis att marken är för jernvägen

behöflig. Detta stadgande, hvilket måste anses vara grundadt på det

antagande att blotta innehafvandet af jord innefattar bevis om eganderätt

dertill, synes icke öfverensstämma med allmänt antagna rättsregler.

Frågorna om den lösegendom, uti hvilken inteckningen i den fasta

egendomen medför förmånsrätt, om forum, om intecknings förnyelse och

dödande och om ordnandet af rättsförhållandet mellan de äldre fordringsegare

hos jernvägsaktiebolag, hvilka komma att söka inteckning,

synas vara på ett mera tillfredsställande sätt lösta i Kongl. propositionen

till 1879 års Riksdag än uti det nu föreliggande Kongl. förslaget.

I sistnämnda förslag saknas bestämmelser om förbud mot ackord,

om innehafvares af intecknad obligation rätt att i konkursen föra talan,

äfven om han icke sin fordran bevakat, och om befrielse för sådan borgenär

från skyldighet att aflägga borgenärsed; bestämmelser, hvilkas nödvändighet

torde vara ådagalagd uti det af särskilda komiterade afgifna,

bland Riksdagens ledamöter utdelade förslag till förordning om vissa

jernvägsaktiebolags konkurs.

På dessa i korthet antydda skäl har jag inom Utskottet påyrkat, att

Utskottet måtte tillstyrka antagande af en lagstiftning i ämnet öfverensstämmande

med den till sistlidna Riksdag aflåtna, utaf Lag-Utskottet

och Första Kammaren antagna Kongl. proposition, hvars innehåll nu ånyo

blifvit gjord till föremål för Riksdagens pröfning genom de utaf Herrar

von Ehrenheim och Themptander väckta motioner, och med det förslag

till förordning om vissa jernvägsaktiebolags konkurs, hvilket samme

motionärer afgifvit.»

af Herr Grefve Mörner:

c

»De talrika försök, som förekommit och hvilkas fortsättande man

med visshet kan emotse, att, direkt eller indirekt, på staten öfverflytta

enskilda jernvägsbolags skulder och förbindelser, synas mig mana till att

noga undvika hvarje stadgande, hvarigenom stöd kan gifvas åt den åsigten,

att de enskilda jernvägarne äro med allmänna statsangelägenheter

Bin. Ull Rilcsd. Prot. 1880. 7 Samt. ‘47 Höft. 8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Lag-Utskottets Utlåtande N:o M.

identiska. Då nu 21 § genom den inblandning deri göres af ett statens

embetsverk vid vården eller dispositionen af enskilda jernvägar synes

mig kunna gifva styrka åt förmenandet, att de enskilda jernvägarne äro

äfven ett statsbestyr, får jag i anseende till nämnde paragraf anmäla

min reservation.»

af Herr Samzelius;

af Herr Johannes Jonsson:

»Jemte det jag i hufvudsakliga delar instämmer med Herr Lothigius,

får jag särskild t anmäla min reservation mot godkännande af 21 §.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1880:54 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till förordning, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning utmätn s. 6 i texten