Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om betalning sanstånd åt Wessman—Barkens jernväg saktiebolag.
1880-05-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1880:56, Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om betalning sanstånd åt Wessman—Barkens jernväg saktiebolag.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siats-Utskottets Memorial N:o 56.
t
N:o 56.
Ack. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1880, kl. 8 e. m.
Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes
skiljaktiga beslut i fråga om betalning sanstånd åt
Wessman—Barkens jernväg saktiebolag.
(R. A).
Sedan Kong]. Maj:t i nådig proposition N:o 8 föreslagit Riksdagen
medgifva beviljande åt Wessman—Barkens jernvägsaktiebolag af tre års
anstånd med erläggande af stadgad och förskrifven ränta och kapitalafbetalning
å de till nämnda bolag utbetalta två statslån, hade Stats-Utskottet
1 Utlåtande N:o 42 hemstält, att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
proposition ej måtte vinna Riksdagens bifall.
Denna hemställan har blifvit af Andra Kammaren bifallen; hvaremot
Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit en
vid nämnda Utlåtande fogad reservation, deri hemstälts, att Kongl. Maj:ts
förevarande proposition måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen medgåfve,
att Kongl. Majrt må bevilja Wessman—Barkens jernvägsaktiebolag
anstånd med erläggandet af stadgad och förskrifven ränta och kapitalafbetalning
å ifrågavarande båda lån för tre år, räknadt för det första
lånet från den 30 Juni 1879 och för det senare lånet från den 26 Februari
samma år, under vilkor dels att, på sätt Riksdagen i sin underdåniga
skrifvelse den 15 Maj 1876 angående anvisande af statsbidrag
till enskilda jernvägsanläggningar föreskrifvit, den sålunda uppskjutna
liqviden fullgjordes genom en mot annuitetens belopp svarande utsträckning
i tiden för dess erläggande, så att statsverket för sin försträckning
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. S9 Höft.
2
Stats-TJtskottets Memorial N:o 56.
blefve till fullo godtgjordt, dels ock att de löftesmän, hvilka för lånen
iklädt sig borgen såsom för egen skuld, förbunde sig att utan afseende
å stadgandet om preskription för dylik borgen, fortfarande en för alla
och alla för en ansvara för betalningen af de ifrågavarande annuiteter,
för hvilka de ingått borgen.
Denna fråga torde alltså böra medelst gemensam omröstning afgöras,
och far Ltskottet i sadant hänseende föreslå följande voteringsproposition.
»Den,, som vill, att Kong]. Maj:ts förevarande proposition må på
det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att Kongl. Maj:t må bevilja
W''essman Barkens jernvägsaktiebolag anstånd med erläggandet af stadgad
och förskrifven ränta och kapitalafbetalning å ifrågavarande båda
lån för tre år, räknadt för det första lånet från den 30°Juni 1879 och
för det senare lånet från den 26 Februari samma år, under vilkor dels
att, på sätt .Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 15 Maj 1876 angående
anvisande af statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar föreskrifvit,
den sålunda uppskjutna liqviden fullgöres genom en mot annuitetens
belopp svarande utsträckning i tiden för dess erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blifver til! fullo godtgjordC dels ock att
de löftesmän, hvilka för lånen iklädt sig borgen såsom för egen skuld,
förbinda sig att, utan afseende å stadgandet om preskription för dylik
borgen, fortfarande en för alla och alla för en ansvara för betalningen
af de ifrågavarande annuiteter, för hvilka de ingått borgen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande nådiga proposition ei
vunnit Riksdagens bifall».
Stockholm den 3 Maj 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
Reservation:
3
af Herr Ola Andersson i Burlöf:
»Med Riksgäldskontorets egentliga förvaltning och styrelse borde>
val förstås upplåning för statens behof och inbetalning af statens skuld.
Ej ofta inträffa härom meningsskiljaktigheter mellan Riksdagens Kamrar,,
då sådana frågor nemligen endast röra statens behof och bästa. Deremot
hafva på senare åren, och särskildt i fråga om Riksgäldskontorets upplåning,
med statens behof sammanblandats privata angelägenheter, hvilka vid
riksdagen framhållits och bevakats, och det hör snart till ordningen för
dagen att härom väcka motioner, och, då man lyckas i ena Kammaren
i mer eller mindre mån få sin önskan tillfredsstäld, draga frågan under
gemensam votering, under föregifvande af att det hör till Riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning.
Att detta ledt och leder oss in på en väg, som med de åberopade
grundlagsstadgandena ej varit afsedd, skal! knappast kunna bestridas.
Om det sålunda icke öfverensstämmer med grundlagens anda, vill jag dock
ej förneka, att det snarare synes hafva stöd i grundlagens bokstaf — och
det är ju efter ordalydelsen, som grundlagen skall tolkas — men då jag mer
och mer blifver förvissad om, att detta går längre än hvad grundlagsstiftarne
kunnat både förutse och afse, synes det mig väl vara värdt att
betänka sig nogare; och derest en grundlig undersökning härom göres,
torde det. hända, att det påräknade och begagnade stödet af grundlagens
bokstaf ej heller håller profvet.
Föreliggande fråga skulle nu således röra Riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning — och hvarför? Jo, emedan det är ett enskildt bolag,
som fått hjelp medelst förmånligt lån af staten, och som nu påkallar
ytterligare förbättring i vilkoren. Ä_r detta nu för statens eller bolagets
bästa; är det ej rent enskilda angelägenheter man här söker draga under
gemensam votering?^Men, säger man: det inverkar på Riksgäldskontorets
inkomster! Första Kammaren har i sitt beslut sagt, att »statsverket skall
för sin försträckning blifva till fullo godtgjordt», och då skulle ju ej heller
Riksgäldskontorets inkomster deraf minskas. Visserligen kunna dessa
senare genom ett bifall under nästa och de två närmast följande åren i
en obetydlig grad minskas, hvilken minskning dock sedan skall betäckas,
ifall man får tro, att säkerheten fortfarande är fullgod; men med den
betydliga förvaltning, Riksgäldskontoret numera omhänderhar, lär väl ingen
vilja påstå, att Riksgäldskontorets stat, i händelse af ett bifall till denna
framställning, behöfde förändras, och säkerligen skall ej heller någon ifrågasätta
sådant, så vidt ej detta påpekande föranleder dertill. Om nu så
-
4
Stats- Vtslcottets Memorial N:o 56.
ledes för Riksgäldskontorets inkomster och utgifter ingen gemensam votering
behöfves, då skulle denna åtgärd företagas — icke för statsregleringens
eller riksgäldsverkets angelägenheter, utan för enskildas, hvilket
ej varit grundlagsstiftarens afsigt. Lika litet synes mig stadgandet om
detta verks styrelse och förvaltning gifva stöd för gemensam votering i
förevarande och liknande fall, då naturligtvis verket tillkommit för statsändamål
och då gemensam votering för statens egna angelägenheter som
en undantag sutväg blifvit stadgad, hvaremot för sådana ändamål, hvarom
här är fråga, någon gemensam votering icke behöft i grundlagen stadgas
som ett nödvändigt undantag.
Då angående ett uppdrag åt Fullmäktige i Riksbanken (ett verk,
som också för statsändamål är tillkommet och om hvilket det likaledes
är stadgadt att gemensam votering skall ega rum, när Karararne stanna
i olika beslut om dess styrelse och förvaltning ra. m.) Första Kammaren
helt nyligen afslagit gemensam votering om ett uppdrag angående ett
eventuelt förstärkande af Riksbanken — och detta ehuru utgift här jemväl
var ifrågasatt — förmodligen emedan Första Kammaren ansåg denna fråga
mera röra enskilda banker än Riksbanken, då synes mig alla skäl tala för att
hemställa till Riksdagen att äfven denna fråga må anses vara förfallen,
likasom all sannolikhet bör vara för handen att Riksdagens Kamrar
härutinnan skulle fatta ett enigt beslut.»
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1880:46 Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande af anstånd med förskrifna rånteoch kapitala/betalningar ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade statslån. s. 12 i texten