Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om betalning sanstånd åt Wessman—Barkens jernväg saktiebolag.

1880-05-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:56, Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om betalning sanstånd åt Wessman—Barkens jernväg saktiebolag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 56.

t

N:o 56.

Ack. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1880, kl. 8 e. m.

Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes

skiljaktiga beslut i fråga om betalning sanstånd åt

Wessman—Barkens jernväg saktiebolag.

(R. A).

Sedan Kong]. Maj:t i nådig proposition N:o 8 föreslagit Riksdagen

medgifva beviljande åt Wessman—Barkens jernvägsaktiebolag af tre års

anstånd med erläggande af stadgad och förskrifven ränta och kapitalafbetalning

å de till nämnda bolag utbetalta två statslån, hade Stats-Utskottet

1 Utlåtande N:o 42 hemstält, att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

proposition ej måtte vinna Riksdagens bifall.

Denna hemställan har blifvit af Andra Kammaren bifallen; hvaremot

Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit en

vid nämnda Utlåtande fogad reservation, deri hemstälts, att Kongl. Maj:ts

förevarande proposition måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen medgåfve,

att Kongl. Majrt må bevilja Wessman—Barkens jernvägsaktiebolag

anstånd med erläggandet af stadgad och förskrifven ränta och kapitalafbetalning

å ifrågavarande båda lån för tre år, räknadt för det första

lånet från den 30 Juni 1879 och för det senare lånet från den 26 Februari

samma år, under vilkor dels att, på sätt Riksdagen i sin underdåniga

skrifvelse den 15 Maj 1876 angående anvisande af statsbidrag

till enskilda jernvägsanläggningar föreskrifvit, den sålunda uppskjutna

liqviden fullgjordes genom en mot annuitetens belopp svarande utsträckning

i tiden för dess erläggande, så att statsverket för sin försträckning

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. S9 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtskottets Memorial N:o 56.

blefve till fullo godtgjordt, dels ock att de löftesmän, hvilka för lånen

iklädt sig borgen såsom för egen skuld, förbunde sig att utan afseende

å stadgandet om preskription för dylik borgen, fortfarande en för alla

och alla för en ansvara för betalningen af de ifrågavarande annuiteter,

för hvilka de ingått borgen.

Denna fråga torde alltså böra medelst gemensam omröstning afgöras,

och far Ltskottet i sadant hänseende föreslå följande voteringsproposition.

»Den,, som vill, att Kong]. Maj:ts förevarande proposition må på

det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att Kongl. Maj:t må bevilja

W''essman Barkens jernvägsaktiebolag anstånd med erläggandet af stadgad

och förskrifven ränta och kapitalafbetalning å ifrågavarande båda

lån för tre år, räknadt för det första lånet från den 30°Juni 1879 och

för det senare lånet från den 26 Februari samma år, under vilkor dels

att, på sätt .Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 15 Maj 1876 angående

anvisande af statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar föreskrifvit,

den sålunda uppskjutna liqviden fullgöres genom en mot annuitetens

belopp svarande utsträckning i tiden för dess erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blifver til! fullo godtgjordC dels ock att

de löftesmän, hvilka för lånen iklädt sig borgen såsom för egen skuld,

förbinda sig att, utan afseende å stadgandet om preskription för dylik

borgen, fortfarande en för alla och alla för en ansvara för betalningen

af de ifrågavarande annuiteter, för hvilka de ingått borgen, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande nådiga proposition ei

vunnit Riksdagens bifall».

Stockholm den 3 Maj 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

Reservation:

3

af Herr Ola Andersson i Burlöf:

»Med Riksgäldskontorets egentliga förvaltning och styrelse borde>

val förstås upplåning för statens behof och inbetalning af statens skuld.

Ej ofta inträffa härom meningsskiljaktigheter mellan Riksdagens Kamrar,,

då sådana frågor nemligen endast röra statens behof och bästa. Deremot

hafva på senare åren, och särskildt i fråga om Riksgäldskontorets upplåning,

med statens behof sammanblandats privata angelägenheter, hvilka vid

riksdagen framhållits och bevakats, och det hör snart till ordningen för

dagen att härom väcka motioner, och, då man lyckas i ena Kammaren

i mer eller mindre mån få sin önskan tillfredsstäld, draga frågan under

gemensam votering, under föregifvande af att det hör till Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning.

Att detta ledt och leder oss in på en väg, som med de åberopade

grundlagsstadgandena ej varit afsedd, skal! knappast kunna bestridas.

Om det sålunda icke öfverensstämmer med grundlagens anda, vill jag dock

ej förneka, att det snarare synes hafva stöd i grundlagens bokstaf — och

det är ju efter ordalydelsen, som grundlagen skall tolkas — men då jag mer

och mer blifver förvissad om, att detta går längre än hvad grundlagsstiftarne

kunnat både förutse och afse, synes det mig väl vara värdt att

betänka sig nogare; och derest en grundlig undersökning härom göres,

torde det. hända, att det påräknade och begagnade stödet af grundlagens

bokstaf ej heller håller profvet.

Föreliggande fråga skulle nu således röra Riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning — och hvarför? Jo, emedan det är ett enskildt bolag,

som fått hjelp medelst förmånligt lån af staten, och som nu påkallar

ytterligare förbättring i vilkoren. Ä_r detta nu för statens eller bolagets

bästa; är det ej rent enskilda angelägenheter man här söker draga under

gemensam votering?^Men, säger man: det inverkar på Riksgäldskontorets

inkomster! Första Kammaren har i sitt beslut sagt, att »statsverket skall

för sin försträckning blifva till fullo godtgjordt», och då skulle ju ej heller

Riksgäldskontorets inkomster deraf minskas. Visserligen kunna dessa

senare genom ett bifall under nästa och de två närmast följande åren i

en obetydlig grad minskas, hvilken minskning dock sedan skall betäckas,

ifall man får tro, att säkerheten fortfarande är fullgod; men med den

betydliga förvaltning, Riksgäldskontoret numera omhänderhar, lär väl ingen

vilja påstå, att Riksgäldskontorets stat, i händelse af ett bifall till denna

framställning, behöfde förändras, och säkerligen skall ej heller någon ifrågasätta

sådant, så vidt ej detta påpekande föranleder dertill. Om nu så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Vtslcottets Memorial N:o 56.

ledes för Riksgäldskontorets inkomster och utgifter ingen gemensam votering

behöfves, då skulle denna åtgärd företagas — icke för statsregleringens

eller riksgäldsverkets angelägenheter, utan för enskildas, hvilket

ej varit grundlagsstiftarens afsigt. Lika litet synes mig stadgandet om

detta verks styrelse och förvaltning gifva stöd för gemensam votering i

förevarande och liknande fall, då naturligtvis verket tillkommit för statsändamål

och då gemensam votering för statens egna angelägenheter som

en undantag sutväg blifvit stadgad, hvaremot för sådana ändamål, hvarom

här är fråga, någon gemensam votering icke behöft i grundlagen stadgas

som ett nödvändigt undantag.

Då angående ett uppdrag åt Fullmäktige i Riksbanken (ett verk,

som också för statsändamål är tillkommet och om hvilket det likaledes

är stadgadt att gemensam votering skall ega rum, när Karararne stanna

i olika beslut om dess styrelse och förvaltning ra. m.) Första Kammaren

helt nyligen afslagit gemensam votering om ett uppdrag angående ett

eventuelt förstärkande af Riksbanken — och detta ehuru utgift här jemväl

var ifrågasatt — förmodligen emedan Första Kammaren ansåg denna fråga

mera röra enskilda banker än Riksbanken, då synes mig alla skäl tala för att

hemställa till Riksdagen att äfven denna fråga må anses vara förfallen,

likasom all sannolikhet bör vara för handen att Riksdagens Kamrar

härutinnan skulle fatta ett enigt beslut.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1880:46 Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande af anstånd med förskrifna rånteoch kapitala/betalningar ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade statslån. s. 12 i texten