Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.
1880-03-02 · 24 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1880:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
)
N:o 9.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1880, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Femte hufvudtitel.
(lista U. A.)
Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln, eller anslagen för
sjöförsvaret, vid innevarande riksmöte ifrågakomna förändringar får Utskottet
här nedan afgifva yttrande.
Aflöning för flottans corpser och stater.
l:o. I likhet med hvad de två sistförflutna riksdagarne egt rum, Angående
har Kongl. Majit föreslagit, att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöfver megdccJJfr
de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre förande af
härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för
genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1881
inflytande dylika afgifter måtte för löneregleringens behof under sistnämnda
år användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande
under år 1881 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra
stat att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och
stater redovisas.
Då genom den i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den
9 nästlid ne Januari (Bil. N:o 4 a pag. 3 och 4) meddelade utredning i
fråga om beloppet af de medel, som utöfver det till ändamålet anvisade
ordinarie anslag kunnat beräknas vara erforderliga för genomförande
Bill. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 7 Höft. 1
iåtais-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Angående
ändring i
vilkor en för
tillträdande
af löneförhöjning
vid
flottans
civilstat.
2
under år 1881 af senast faststälda lönereglering för flottan, synts Utskottet
vara ådagalagdt, att någon inskränkning i hvad Kongl. Maj:t för
ändamålet äskat icke kan ega rum, hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen må medgifva, att utöfver de avgifter
för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och
Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876
års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen
för flottan, jemväl öfriga under år 1881
inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof
under sistnämnda år användas; och
b) att för löneregleringens genomförande under år
1881 för samma år må anvisas ett anslag af 50,000
kronor å extra ‘ stat att gemensamt med anslaget till
aflöning för flottans corpser och stater redovisas.
2:o. Vidare har Kong], Maj:t under denna anslagstitel föreslagit
Riksdagen att, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrifvelse
den 15 Maj 1874 för -dess del godkända bestämmelse angående
tiden för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande
löneförhöjning efter vissa års tjenstetid, medgifva, att det för
Marinförvaltningen gällande, i sjette punkten af nådiga Kungörelsen den
7 December 1877 intagna stadgande finge å nämnda civilstat tillämpas;
dock att löneförhöjning i enlighet med deri stadgad beräkningsgrund
icke skulle ifrågavarande tjensteman tillgodokomma förr än från och
med år 1881.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 4 och 5) är erinradt,
hurusom vid bestämmandet af vilkoren för åtnjutande af de löneförmåner,
som, i sammanhang med den under de senare åren verkstälda
regleringen af de centrala embetsverken, för embets- och tjenstemännen
vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmänhet medgifvits, att, der
förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst
ansåges böra ega rum, löntagare finge för åtnjutande af denna förhöjning
tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande
förflutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig fullmakt
eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken
förmån särskild!, tillförsäkrats Marinförvaltningens civile embets- och
tjensteman genom nådiga Kungörelsen den 7 December 1877, i följd
hvaraf ock åtskillige bland dem, hvilka förut varit på förordnanden anstälde
i Förvaltningen af sjöärendena, redan med år 1878, då den nva
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9,
3
staten för Marinförvaltningen började att tillämpas, kunnat komma i
åtnjutande af ålderstillägg.
För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerats år 1874,
gälde deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen
godkända vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar
efter vissa års tjenstgöring inom samma grad skulle beräknas
från och med året efter det, under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie
stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. Detta stadgande
hade tillämpats efter ordalydelsen, så att tjensteman å nämnda civilstat,
livilka under tiden före 1875, då den nya aflöningsstaten trädt i kraft
och befattningarna blifvit tillsatta på ordinarie stat, bestridt samma befattningar
på förordnande, ansetts, på grund af sålunda utaf Kongl. Maj:t
med Riksdagen faststälda vilkor, icke vara berättigade att, för åtnjutande
af lönetillägg, beräkna sig denna tid till godo. En del af dem hade likväl
under ganska lång tid skött tjensterna på förordnande till följd af
den allt ifrån år 1866 oafgjorda frågan om civilstatens omorganisation.
I nådiga Brefvet den 30 Oktober sistnämnda år hade nemligen, i sammanhang
dermed att en komité förordnats för afgifvande af förslag till
förändrade grunder för sjöförsvarets ekonomiska förvaltning blifvit föreskrifvet
att, för underlättande af öfvergången till en blifvande förändrad
organisation af den vid sjöförsvaret anstälde civilpersonalen, inom densamma
ledigblifvande tjenster skulle endast tills vidare och emot lönens
åtnjutande såsom arfvode återbesättas.
Såsom skäl för den nu gjorda framställningen är anfördt, att billigheten
syntes fordra, att tjenstemännen vid flottans civilstat i afseende å
tiden för tillträdande af dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter viss
tids tjenstgöring likstäldes med andra statens tjensteman, hvilkas löneförhållanden
under de senare åren reglerats, och att grunden till den
olikhet, som härutinnan för närvarande förefunnes, torde vara att söka
endast i den tillfälliga omständighet, att flottans civilstat omreglerats
tidigare än de centrala embetsverken och innan bestämmelserna i afseende
å det jemförelsevis nya aflöningssättet med löneförhöjning efter
viss tjenstetid erhållit den utveckling och bestämdhet, som genom vunnen
erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem.
För Utskottet vill det emellertid synas, som om den omständigheten,
att vid de lönestater, hvilka på senare åren blifvit reglerade, vilkoren
för tillträdande af ålderstillägg blifvit i någon mån annorlunda
uppstälda, än för flottans civilstat, icke innebure tillräcklig anledning att
nu vidtaga ändringar i en aflöningsstat, som så nyligen blifvit i öfverensstämmelse
med Kongl. Majjts förslag af Riksdagen faststäld, helst det
v
4
Stats-Vtslcotteta Utlåtande N:o 9.
icke lärer kunna bestridas, att det för bemälda civilstat inneburit en
särskild fördel, att dess aflöning blifvit på fast stat förhöjd redan flere
år innan de centrala embetsverken af en motsvarande förmån kommit i
åtnjutande. Dessutom torde ej böra lemnas oanmärkt, att aflöningsstaten
för flottans civilstat äfven uti ett annat hänseende skiljer sig från
de aflöningsstater, som på senare åren blifvit inrättade, i det i den förra
staten tjenstgöringspenningarne äro i förhållande till hela aflöningens
belopp satta vida lägre än i de centrala embetsverken är förhållandet;
och denna olikhet bereder löntagarne vid flottans civilstat en fördel ej
endast derigenom att de vid sjukdomsförfall få bibehålla större del af
aflöningen, utan äfven genom pensionernas högre belopp.
Utskottet föranlåtes alltså hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
icke må vinna Riksdagens bifall.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.
Angående 3:o. Vid 1877 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att, jemte det
Vom X&rd- båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen af
nadsansia- sjöärendena och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom
gen uppta- en inkomsttitel i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda an
gande
såsom . ’ J o rri,
reservations-slag nemligen: reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsansiag.
gossar, 89,000 kronor, och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmanssamt
eldare- och handtverkskompanierna, 138,200 kronor, måtte sammanföras
till ett förslagsanslag, under titel »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna»
och upptagas till belopp af 282,000 kronor. Riksdagen
ansåg emellertid att, då denna summa vore beräknad för corpsernas fulla
nummerstyrka samt vakanser till ej obetydligt antal ofta uppkoinme,
något öfverskridande af anslaget ej borde förutsättas såsom behöfligt,
hvarför Riksdagen på det sätt biföll den nådiga framställningen, att de
båda anslagen sammanfördes till ett förslagsanslag till »högst» det begärda
beloppet.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att detta anslag måtte från naturen
af »förslagsanslag högst» förändras till reservationsanslag och i sammanhang
dermed af Riksdagen medgifvas, att af möjligen uppkommande besparingar
å detta anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade
bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å
samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
5
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 7 och 8) är, jemte meddelande
att å ifrågavarande anslag, som utgjorde 282,000 kronor, under
år 1878 uppkommit en brist af 46,302 kronor 68 öre, vidare anfördt,
att anslaget vore beräknadt med antagande för matros-, eldare- och
handtverks- samt skeppsgossekompanierna af den nummerstyrka, som i
gällande stater funnes bestämd och, hvad båtsmanskompanierna beträffade,
af det ungefärliga medeltalet af sarntlige under ett år till tjenstgöring
uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878 förefunnits till icke
obetydligt antal, hade likväl å andra sidan det uppfordrade antalet båtsmän,
till följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne sådana, livilka
skulle oberoende af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års rekrytkurs, betydligt
öfverskridit det beräknade medeltalet af 850, så att, exempelvis, antalet
uppfordrade båtsmän vid Karlskrona station under år 1878 i medeltal
uppgått till 1,070 man, eller 220 flere än hela det antal, från hvilket
man utgått vid anslagets beräknande. Dertill koinme att under de år, då
en större rekrytering egde rum, utgifterna ytterligare ökades dels till
följd deraf att nyantagne båtsmän skulle förses med både l:sta och 2:dra
ställets beklädnad, under det att öfrige uppfordrade båtsmän erhöllo endast
nytt lista ställ, dels derigenom att vissa af lista ställets persedlar
skulle räcka 1 Va, 2 eller 3 år, men måste ersättas af anslaget det år
de utlemnades. Vid sådant förhållande och under förutsättning att anslagets
belopp kunde anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, syntes
en ändring i bestämmelserna för dess användande vara erforderlig, dervid
kunde väljas den utväg att antingen anslaget erhölle natur af vanligt
ordinarie anslag och att detsamma finge för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet,
hvilket i sin ordning skulle bestrida alla kostnaderna
för beklädnaden, eller ock att anslaget förändrades till reservationsanslag,
hvilken senare utväg ansåges ega öfvervägande fördelar.
Då detta anslag senast bestämdes, ansåg sig Riksdagen, på sätt
ofvan är omförmäldt, icke böra bifalla Kong!. Majits förslag om dess uppförande
såsom förslagsanslag, utan blef detsamma uppåt begränsadt; och
enligt Utskottets tanke förefinnes ej tillräcklig anledning att nu frånträda
detta beslut. Den omständighet, som föranledt den nu anmälda bristen,
eller att båtsmansuppfordringen under år 1878 betydligt öfverstigit det
beräknade medeltalet, torde berättiga till det antagande att, äfven, om
Kongl. Majit icke skulle finna skäl att i sådant hänseende vidtaga någon
särskild åtgärd, antalet af uppfordrade båtsmän dock skall för de följande
åren understiga berörda medeltal och dymedelst anslaget ej endast blifva
tillräckligt, utan äfven lemna öfverskott. Endast så till vida anser sig
Utskottet kunna den gjorda framställningen understödja, att Utskottet
6 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.
i. Kong!. Maj:ts dispositionsrätt föreslår den utsträckning, att den besparing,
som under år 1881 kan å förevarande anslag beredas, må få användas
till godtgörande af eller afbetalning å den å anslaget förut uppkomna
brist.
Utskottet hemställer alltså,
a) att anslaget till »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna»
må till oförändradt belopp 282,000 kronor
fortfarande såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten
upptagas; och
b) att Riksdagen må medgifva, att den besparing, som
under år 1881 kan å förevarande anslag beredas, må
af Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning
å den brist, som å samma anslag förut kan
hafva uppkommit.
Båtsmansindelningen.
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län
anslagna räntor.
Angående
sammanförande
af
tvenne
anslag.
4:o. Dessa anslag äro i gällande riksstat på följande sätt upptagna:
Båtsmansindelningen:
indelt
ränta och ersättning för indragna räntor,
förslagsanslag.......................................... kronor 81,053: 98
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge
län anslagna räntor, förslagsanslag:
penningar..................................... » 24,000: —
Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att dessa tvenne anslag måtte sammanföras
till ett anslag för Båtsmansindelningen, sålunda beräknadt:
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter............................................................ kronor 77,300: —
ersättningar .................................................... » 24,600: —
Summa kronor 101,900: —
Med hänvisande till den utredning, som rörande denna fråga förekpmmer
i Statskontorets vid bilagan N:o G till Kongl, Maj:ts propositiop
Stats-Utskottets Utlåtande iST:o 9.
7
angående statsverkets tillstånd och behof fogade skrifvelse af den 11
December nästlidet år, samt med erinran, att förändringen i riksstaten
åstadkommer en minskning af 3,153 kronor 98 öre, får Utskottet hemställa,
att Kongl. Majrts förevarande framställning må vinna
Riksdagens bifall.
it . p''0'' *nom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats
utskottets
behandling: remitterad motion (N:o 131) hafva Herrar A. J. väeM jrå°a
om
båtsmans
-
Lyth och A. P. Danielson föreslagit, att Riksdagen ville för sin del besluta
och hos Kong]. Maj:t i underdånighet anhålla, att, så snart vid hå?let? st?~
batsmanshallet någon ledighet inträffade, ny rekrytering icke måtte ega
rum, utan nummer efter nummer tills vidare ställas på vakans samt att
de inflytande vakansafgifterna måtte användas till skeppsgossecorpsens
förökande eller till fyllande af andra krigsflottans behof.
Redan vid trenr.e riksdagar, nemligen åren 1876, 1878 och 1879
hafva motionärerne väckt enahanda förslag, som det nu framlagda, men
förslag hafva icke vunnit Riksdagens bifall; och då några föränförhållanden,
som skulle kunna inverka på bedömandet af denna
dessa
drade
traga, sedermera icke inträdt, kan Utskottet ej annat än hemställa,
att det af Herrar A. J. Lyth och A. P. Danielsson
väckta förslag ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Flottans nybyggnad ocli underhåll.
6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta reservationsanslag, ut- Angående
görande 1,078,800 kronor, måtte upptagas sålunda: anslagtm
Flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning■ ZriikUnl
vid Karlskrona station 22,100 kronor, reservationsanslag 1,078,800 kronor
Redan den genom nådigt bref den 30 Oktober 1866 tillsatta komité
för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning föresloo-, att. all bevakning
afl varfven, så vidt den ej besörjdes af egentliga militärposter,
skulle ofvertagas af en poliscorps vid hvardera stationen, hvarigenom ei
allenast ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten och en minskning
i. båtsmansuppfordringen kunde tillvägabringas, utan äfven bättre
bevakning erhallas.
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
Det syntes komiterade fördelaktigast, om medlemmarne af denna
corps kunde erhållas från stadens polis i stationsorten, men, i händelse
hinder härför mötte, ansåge komiterade corpsen böra antagas af stationsbefälhafvaren
och närmast stå under varfsbefälet samt lyda under krigsartiklarne.
Då sedermera vid 1871 års riksdag Kongl. Maj:t påkallade
Riksdagens uppmärksamhet för behofvet af förenkling i förvaltningen och
redogörelseverket vid flottans stationer och för genomförande af de i
sådant hänseende ifrågasatta förändringar, framhölls af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
i hans anförande till statsrådsprotokollet den 9
Januari 1871, att bevakningen å stationerna, hvilken då bestreds af så
kallade nattvakare, uttagne bland båtsmännen, borde öfverlåtas åt en
särskild poliscorps. Den af Kongl. Maj:t för förändringarnes genomförande
äskade friare dispositionsrätt öfver behållningarne å vissa anslag,
blef emellertid, enligt underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871, icke af
Riksdagen medgifven. — Vid 1873 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att
till aflöning åt polisbevakningen vid Karlskrona station anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll måtte med 17,200 kronor förhöjas. Dervid
anmäldes, att såväl Förvaltningen af sjöärendena som stationscheferne
tillstyrkt komiterades förr berörda förslag; men då det af flere skäl synts
vara" fördelaktigare om på lämpliga vilkor Stockholms stads polis kunde
öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen, samt Karlskrona städs polis utsträcka
sin verksamhet äfven till Kongl. flottans vard och öfriga område,
än att på hvardera stället uppsätta en från städernas polisbevakning fristående
corps, hade stationsbefälhafvarne fått befallning att söka med
vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning. Emellertid
hade reglementet för styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24
Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle förrättas af
pofis, och då af stationsbefälhafvaren i Karlskrona derefter anmälts, att
stadens fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse, hade
Kongl. Muj:t i nådigt bref den 12 November 1872 anbefalt uppsättandet
af en särskild poliscorps för Karlskrona station, hvarjemte den för dess
aflöning erforderliga summa, beräknad till 17,200 kronor, blifvit för år
1873 anvisad att utgå af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.
Den minskning i antalet af de på varfvet tjenstgörande båtsmän, som
genom införandet af en varfspolis kunde ega rum, beräknades till 26
och under vissa antaganden till 38 man. Till svar härå anförde Riksdagen
i underdånig skrifvelse den 22 Maj 1873 att, då det synts angeläget,
att Riksdagen bereddes tillfälle yttra sig, innan nya corpser, för
hvilka erfordrades aflöning af statsmedel, blefve organiserade och uppsatta,
men sådant i förevarande fall icke egt rum, hade Riksdagen så mycket
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
9
mindre ansett sig böra bevilja det uti förevarande hänseende begärda
anslaget, som den ifrågavarande poliscorpsen, bestående af 1 poliskommissarie,
3 öfverkonstaplar och 18 konstaplar jemte extra konstaplar,
synts vara vida talrikare, än som kunde för bevakning vid varfvet erfordras.
— Uti den till 1877 års riksdag aliåtna proposition angående
statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t, att de af
Kong]. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse med Riksdagens
beslut faststälda grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af
personalen vid, bland åtskilliga andra corpser och stater, äfven varfspolisen,
men i underdånig skrifvelse den 18 Maj 1877 yttrade Riksdagen, att det
ej synts Riksdagen lämpligt att ingå i pröfning af förslag till pensionering,
grundande sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning,
såsom förhållandet vore med, bland andra, varfspolisen. Fastställandet
af dessa embetsverks och corpsers penisonering skulle i sjelfva verket
innebära ett godkännande af de för dem upprättade lönestater, utan att
dessa varit, med behörig utredning försedda, till Riksdagens pröfning framlagda.
Vid sådant förhållande och då någon särskild anledning icke
syntes förefinnas, hvarför de ifrågavarande lönestaterna icke skulle, likasom
öfriga, underkastas Riksdagens granskning och godkännande, hade
Riksdagen för närvarande ansett sig icke kunna Kongl. Maj:ts framställning,
så vidt den afsåge de af Riksdagen angifna embetsverks och corpsers
pensionering, bifalla. — Vid 1879 års riksdag, då förslag framstäldes
angående pensioneringen för en annan corps, i afseende å hvilken 1877
års Riksdag ej velat ingå i pröfning, yttrade Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
uti det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden, att
ett af Förvaltningen af sjöärendena då afgifvet förslag till aflöningsstater
för polispersonalen vid flottans varf afsåge dylik bevakning icke
allenast vid Karlskrona station, utan ock vid. Stockholms, vid hvilken
sistnämnda station polis ännu ej funnes anstäld. Beträffande Stockholms
station erinrade Departementschefen, att, sedan i anledning af
väckt fråga om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att bevakningen
vid stationen skulle öfvertagas af Stockholms poliscorps, Öfverståthållareembetet
förklarat sig icke kunna ingå på den af dåvarande stationsbefälhafvaren
gjorda framställning om användande af stadens polis till
bevakning af stationens varf och utom detsamma beläget område af Skeppsoch
Kastellholmarne, Kong!. Maj:t, genom nådigt beslut den 14 Juli 1874,
funnit frågan om förändring i sättet för bevakningen af i fråga varande
stations område då ej till någon vidare åtgärd föranleda. Vid sådant
Bill. till Riksd. Prat. 1S80. 4 Sand. 1 Afd. 7 Raft. 2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
förhållande och ehuruväl behofvet af bevakning genom derför särskildt
anstäld personal gjorde sig gällande vid Stockholms station synnerligast
med afseende å det stora antal af flottans trupper, som i saknad
af varfspolis måste för bevakningen användas och derigenom ginge i
mistning af undervisning och öfning i sjökrigsyrket — ansåges dock
frågan om upprättande af särskild corps för ändamålet icke för närvarande,
innan vidare utredning af ärendet vunnits, böra komma under pröfning.
Derförinnan syntes ej heller pensioneringsfrågan kunna vinna önskvärd
lösning och med dennas afgörande torde desto hellre kunna utan men
anstå, som antagligen medlemmarne af denna så nyligen bildade corps ännu
icke på längre tid uppfyllt de vilkor i afseende å ålder och tjenstetid,
som skulle erfordras för erhållande af pension. — Sedan Riksdagens år
1878 församlade revisorer vid granskning af Förvaltningens af sjöärendena
räkenskaper för år 1876 fästat uppmärksamheten derå, att åtskilliga
under femte hufvudtiteln uppförda anslag blifvit under revisionsåret delvis
använda till ändamål, som för desamma varit främmande, och i sådant
hänseende anfört, hurusom af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
användts vissa uppgifna belopp till varfspolis i Karlskrona, till pensioner
åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Karlskrona station
samt till indragningsstaten vid Göteborgs för detta depot, har Riksdagen
i skrifvelse af den 20 Maj 1879 dels beträffande varfspolisen åberopat
Riksdagens här ofvan omförmälda uttalande vid 1873 års riksdag, dels,
under medgifvande att de öfriga förenäinnda utgifterna synts vara af beskaffenhet,
att medel till desammas utgörande icke borde saknas, anhållit,
det Kong]. Maj:t vid ett framtida uppgörande af förslag till reglering af
utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra
de summor, som för de ifrågavarande ändamålen ansåges erforderliga.
Då, på sätt ofvan anförts, Riksdagen ej mindre år 1873 vägrat anslag
till aflöning för poliscorpsen i Karlskrona af orsak att Riksdagen ej
haft tillfälle yttra sig om dess uppsättning, än äfven år 1877 förklarat
sig icke vilja bifalla förslaget om bemälda corps’ pensionering, enär Riksdagen
derigenom i sjelfva verket skulle hafva godkänt den för samma
corps upprättade lönestat, hvilken icke varit till Riksdagens pröfning
framlagd, lärer Riksdagen så mycket mindre vara benägen, att genom
uppförande i riksstaten af det för corpsens aflöning beräknade anslag nu
lemna sitt godkännande åt samma lönestat, som densamma ej heller nu
blifvit Riksdagens pröfning understäld och Riksdagen äfven i öfrigt är i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
11
saknad af all utredning i afseende å de förhållanden, som på frågans bedömande
kunna inverka. Det har visserligen vid flera tillfällen framhållits,
att vid inrättande af en varfspolis antalet tjenstgörande båtsmän
skulle minskas, men oaktadt i Karlskrona bevakningen vid varfvet redan
7 år varit bestridd af särskild polis och dessutom så väl der som vid
Stockholms station blifvit vid varfven vidtagna flera förändringar, som
skulle föranleda minskadt behof af arbetskrafter, har likväl, så vidt
Utskottet kunnat inhemta, någon inskränkning i båtsmansuppfordringen
icke egt rum, hvilket synes så mycket mera anmärkningsvärdt, som jemväl
den omständigheten, att nutidens krigsfartygsmateriel kräfver vida
mindre manskapsstyrka, än den förr använda, bort verka i sådan rigtning.
På grund af hvad sålunda i detta ärende förekommit, hemställer
Utskottet,
att anslaget till »flottans nybyggnad och underhåll»
1,078,800 kronor må med oförändrad titel i riksstaten
upptagas.
Lots- och Fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
7:o. Detta reservationsanslag är för närvarande upptaget till penningar
1,000,000 kronor samt indelt ränta och ersättning för indragna
räntor förslagsvis 460 kronor; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att
anslaget måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant, reservationsanslag...... kronor 1,000,000: —
indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:
friheter................................................ » 405: —
ersättningar........................................»___4: —
kronor 1,000,409: —;
hvarigenom en minskning af 51 kronor uppkomme i det belopp, hvarmed
detta anslag vore i riksstaten för år 1880 uppfördt; och har Kongl.
Maj:t derjemte förutsatt, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» uppkommande
öfverskott fortfarande finge, såsom hittills, för de med anslaget
afsedda ändamål användas.
Utskottet, som härvid ej haft något att erinra, hemställer alltså,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat
och föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Angående beräkning
af
anslaget till
lots- och fyrinrättningen
m. m.
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
Angående
anvisande
af medel för
en navigationsskola.
Angående
öfrig a ordinarie
anslag.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för inrättande af en navigationsskola
i Strömstad, Riksdagen måtte, under vilkor det staden på egen
bekostnad anskaffade och framgent underhölle de för samma skola erforderliga
hus och byggnader, höja detta anslag från 102,000 kronor till
107.650 kronor, eller med 5,650 kronor.
Deri i fråga varande skolan, som är afsedd för ett elevantal af
högst 40 i navigations-afdelningen, bör således blifva i afseende å lärarepersonalen
likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Vestervik och
Visby samt alltså erhålla en föreståndare och två lärare.
De i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, sid. 14 och 15) meddelade
uppgifter hafva synts Utskottet till fyllest ådagalägga behofvet af eu navigationsskolas
inrättande å Sveriges vestkust; men då, enligt hvad till
Utskottets kännedom kommit, äfven stadsfullmäktige i Uddevalla, efter
ärendets pröfning hos Kongl. Maj:t, förklarat sig beredvillige att upplåta
lokal för en navigationsskola, derest en sådan blefve dit förlagd, har
Utskottet, som ej kunnat ingå i pröfning af den ena ortens lämplighet
framför den andra uti ifrågavarande hänseende, ansett frågan om bestämmande
af den plats, der skolan lämpligast skulle inrättas, böra af Riksdagen
lemnas öppen, för den händelse Kongl. Maj:t vid förnyad pröfning
skulle finna staden Uddevalla i detta hänseende vara att föredraga
framför Strömstad; hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt bifallas, att för inrättande af en navigationsskola
å Sveriges vestra kust, under vilkor att den
stad, dit skolan varder förlagd, på egen bekostnad anskaffar
och framgent underhåller de för samma skola
erforderliga hus och byggnader, anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart med 5,650 kronor förnöjes.
9:o. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan
blifvit särskildt omnämnda, har Kong!. Maj:t icke föreslagit annan förändring,
än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte med 554 kronor 98 öre,
förhöjas; hemställande aliså Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
13
att öfriga under hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,
deri förändring icke ifrågakomma, må fastställas
till enahanda belopp, som vid nästlidet års riksdag bestämdes;
dock att expensmedelsanslaget må få jemkas
i den mån sådant för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
tinnes erforderligt.
Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller extra
anslag, utöfver hvad under första punkten här ofvan omförmälts, äro
följande framställningar gjorda:
10:o. Efter det varfschefen vid Karlskrona station anmält behofvet
vid verkstäderna å varfvet derstädes af maskiner, för hvilka, enligt specifik
förteckning, kostnaden beräknats till 32,000 kronor, dervid nämnde chef,
under åberopande att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta
sådana, som under 30 till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit,
att ifrågavarande anskaffning vore oundgängligen nödvändig, derest
varfvets arbeten skulle kunna på ett ekonomiskt sätt bedrifvas, har Kongl.
Maj:t till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona
äskat för år 1881 ett belopp af 32,000 kronor; och då detta behof torde
böra tillgodoses, hemställer Utskottet,
att det till arbetsmaskiner för Karlskrona station
äskade extra anslag å 32,000 kronor må af Riksdagen
beviljas.
ll:o. Till utförande af muddring sarbeten vid Stockholms station
har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 25,000 kronor.
Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 18) meddelade
utredning framgår, att den ifrågasatta rnuddringen i synnerhet framför
dockan och utanför den nybyggda kajen vid galérvarfvet är af oafvisligt
behof påkallad; och Utskottet har derföre icke tvekat att tillstyrka,
det må Riksdagen till muddringsarbeten vid Stockholms
station bevilja på extra stat för år 1881 ett
belopp af 25,000 kronor.
Angående
anslag till
arbetsmaskiner
vid
Karlskrona
station.
Angående
anslag till
muddring garbeten.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Angående
andag till
artillerimateriel
m. m.
12:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat till:
artillerimat er iel ....................................... kronor 97,000: —
kompletterande af sjöbefästningarnas
vid Karlskrona inventarier m. in. » 96,000: —
omarbetning af krut.............................. » 30,000: —
skjutförsök och inskjutning af kanoner » 30,000: —
Den till artillerimateriel begärda summan är hufvudsakligen beräknad
för anskaffande af 5 stycken 4,l" (12 c. m.) kanoner med lavetter
jemte 300 granater till hvardera, hvilka kanoner äro afsedda att efter
hand som de blifva färdiga sättas å fartygen i utbyte mot deras motsvarande
kanoner af äldre konstruktion och större tyngd, hvilka senare
då skulle för fästningarna användas. — För kompletterande af sjöbefästningarnas
inventarier äskades vid förra riksdagen enligt särskild specifikation
156,000 kronor. Riksdagen anvisade emellertid endast 60,000
kronor; och Kongl. Maj:t har nu föreslagit anvisande för ändamålet af skilnaden
mellan dessa begge anslagsbelopp. — Krutets omarbetning lärer
vara af nöden för att göra det användbart till kanoner af nyare konstruktion;
— och hvad skjutförsöken beträffar, torde sådana ej kunna
undvikas, så framt man vill söka utveckla en inhemsk tillverkning af
kanoner (se statsrådsprotokollet bil. N:o 4 a, pag. 19—24).
Samtliga dessa anskaffningar äro för försvaret af den angelägna
vigt, att Utskottet icke tilltrott sig att i de äskade beloppen ifrågasätta
någon nedsättning i vidare mån än, att den återstående kostnaden för
komplettering af sjöbefästningarnes inventarier med mera synts utan väsentlig
olägenhet kunna på flera år fördelas.
Utskottet hemställer derföre,
att Riksdagen måtte bevilja:
a) till artillerimateriel 97,000 kronor;
b) till komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona
inventarier med mera 48,000 kronor;
c) till omarbetning af krut 30,000 kronor; och
d) till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000
kronor.
Angående 13:o. För minväsendet har Kongl. Maj:t äskat anvisande af ett
anslag för extra anslag å 140,000 kronor.
Detta anslag är (statsrådsprotokollet bil. N:o 4 a, pag. 24—26) sålunda
beräknadt, att deraf skulle användas: 19,885 kronor 75 öre för aflö
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
15
nande af minpersonalen; 36,800 kronor till anskaffning på förhand af
sådan för aptering af privata ångslupar till förande af stångminor afsedd
materiel, hvars tillverkning fordrar jemförelsevis längre tid; 30,000 kronor
till två elektriska lysapparater till användande vid minspärrningar,
dervid anmärkts, att endast tvenne sådana apparater finnas, under det
att ininmateriel är anskaffad till fem dylika spärrningar; samt återstoden
53,314 kronor 25 öre för påbörjande af tillverkning härstädes af Whiteheads
sjelfgående minor, hvilket de vid senaste riksdag beviljade medel icke
medgifvit. Och då alla dessa anslagsbehof äro af beskaffenhet att icke
böra undanskjutas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må för år 1881 anvisa till minväsendet
ett extra anslag å 140,000 kronor.
Stockholm den 2 Mars 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
vid l:sta punkten (angående medel för genomförande af flottans lönereglering),
af Herr Ola Andersson i Burlöf;
vid 2:dra, punkten (angående ändring i vilkoren för tillträdande af
löneförhöjning vid flottans civilstat), af Herr Grefve S. Lagerberg;
vid 3:dje punkten (angående väckt fråga om beklädnadsanslagets
upptagande såsom reservationsanslag), af Herrar C. Ekman, Ij. Nordenfelt,
C. M. Hammar, Grefve S. Lagerberg, K. O. Ljungqvist och Grefve A.
Mörner;
vid öde punkten (angående väckt fråga om båtsmanshållets ställande
på vakans), af Herr Nils Petersson;
16
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 9.
vid ll:te punkten (angående anslag till muddringsarbeten), af Herrar
Låss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson, Carl Anders Larsson, Nils Petersson,
Hans Andersson, Sven Andreasson och Sven Nilsson, hvilkayttrade:
»Då det i Kongl. Maj:ts proposition N:o 1, bil. N:o 4 a pag. 18
heter, att muddringen utanför dockan »i främsta rummet ansåges nödvändig»
och då statens medel för öfrigt tagas i strängt anspråk, anse vi
det Utskottets yttrande bort inskränka sig dertill,
att Riksdagen måtte till ofvannämnda muddringsarbete
anslå det härtill beräknade beloppet, 8,000 kronor.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Litt. A.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1880. 4 Samt. 1 Afd. 7 Tläft.
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Bil
Tabell
öfver ordinarie anslagen
S:gr
T:pt
1880 års riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta
ocli ersättning
för indragna
räntor.
Förslags- anslag,
Summa.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,000
26,800
38,600
—
''
—
17,000
26,800
38,600
—
82,400
—■
—
82,400
—
1,201,484
32,000
282,000
452,450
—
81,053
98
1,201,484
32,000
282,000
452,450
81,053
98
2,050,334
—
81,053
98
2,131,387(98
Sjöförsvars
Departementet
och
Departementschefen.................................................
Departementets kansli- och kommando-expeditioner
Marinförvaltningen............................ .......................
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater.......................................
Ålderstillägg, förslagsanslag .........................................................
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse-corpserna,/öVsfa#saws?a<7;
Natura-underhåll, förslagsanslag.................................................
Båtsmansindelningen, ränteanslag..................................................
Tillkommer genom omföring af efterföljande anslag ...........
Då utgifterna å dessa anslag för år 1877 utgjort till24,
601: 43,
utföres i enlighet med Statskontorets förslag, pag. 24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
1!)
Xitt. A,
under riksstatens Femte hufvudtitel.
|
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
konl ant-
Friheter.
Ersättningar.
departementet.
Kronor.
ö.
Kronor
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Öfverstyrelsen.
17,000
26,800
38,600
17,000
26,800
38,600
_
_
—
.--
—
—
S:gr
82,400
—
—
—
—
82,400
—
personal.
högst..........................................................................
""8i’Ö53:"98....................
1,201,484
32,000
282,000
452,450
—
—
—
—
1,201,484
32,000
282,000
452,450
—
............................................... 24,000: — 105,053: 98
sammans: friheter 70,300: 92 samt ersättningar
77,300
24,600
101,900
Transport
2,050,334
—
77,300
24,600
-
2,152,234
—
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
1880 års riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
Kronor.
Ö. |
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
2,050,334
81,053
98
2,131,387
98
24,000
—
24,000
—
1,991,934
—
81,053
98
2,072,987
98
1,078,800
1,078,800
550,000
550,000
39,820
—
—
39,820
—
60,000
60,000
15,000
—
—
15,000
—
30,000
—
—
30,000
—
39,000
—
—
39,000
—
19,175
—
—
19,175
—
15,000
—
—
—
15,000
—
45,857
02
—•
45,857
02
12,500
—
—
—
12,500
—
826,352
02
—
826,35202
1,000,000
_
460
—
1,000,460
—
4,979,486
02
81,513
98
5,061,000
_
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna
»Båtsmansindelningen»........................................................
Flottans
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag
Diverse
Flottans öfningar, reservationsanslag ............................................
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan...........................................................................
Skeppsgosseskolan ....................................................................
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsTill
stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst
Durchmarchekostnader, reservationsanslag ...................................-
För sjukvård .................................................................................
För diverse behof.........................................................................
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ..........»•.
Tillkommer för jemnande af hufvudtitelns slutsumma..............
Extra utgifter ...........................................................................
Han
Lots-
och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservaAnslaget
penningar upptages såsom anvisning i kontant, reser
-
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 9.
21
Transport
räntor, förslagsanslag. Omföres till förestående anslag:
................................................................. 24,000: —
materiel.
anslag.
anslag..................................
eller kommendering utrikes
deln.
tionsanslag.
vationsanslag
S:gr
81,040: —
8,780: —
45,857: 02
554: 98
S:gr
1,000,000:
Transport 1,000,000:
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Kronor.
2,050,334
1,967,934
1,078,800
550,000
39,820
60,000
15.000
30.000
39.000
19,175
15.000
46,412
12,500
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
Friheter.
Kronor.
77,300
77,300
826,907 i—
3,956,0411
77,300
Ersättningar.
Summa.
Kronor. J ö. j Kronor. J ö.
24,600- 2,152,234-
24,600
24,600
2,069,834
1,078,800
550,000
39,820
60,000
15.000
30.000
39.000
19,175
15.000
46,412
12,500
826,907
4,057,941
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
1880 års riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor,
jFörslags- anslag.
Summa.
\
Kronor.
4,979,486
102,000
9,000
Ö.
02
Kronor.
81,513
Ö.
98
Kronor.
5,061,000
102,000
9,000
ö.
Åf ränteanslaget .........................................................................
har för år 1877 utgått: friheter 404: 67 och ersättningar
hvadan i enlighet med Statskontorets förslag, pag. 24,
Friheter...................................................................................
Ersättningar .........................................................................
Undervisningsanstalter för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000 kr.
Tillkommer för inrättande af en navigationsskola å Sveriges
Nautisk-meteorologiska byrån .........................................
1,111,000
-
460
—
1,111,460
—
5,090,486
02
81,51398
5,172,000 —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
‘28
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på f örslag.
Summa.
kontant.
■
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
........................ 460: —
3: 75,
Transport 1,000,000: —
3,956,041
77,300
—
24,600
4,057,941
—
utföre»:
......................... 405: —
........................ 4: —
1,000,000
—
405
__
4
1,000,409
107,650
för ålderstillägg) ............
vestra kust ...................
......................... 102,000: —
......................... 5,650: —
107,650
9,000
—
---
—
9;ooo
—
S:gr
1,116,650 —
405
—
4
-
1,117,059
—
Summa
5,072,691
77,705
—
24,604
5,175,000
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
‘24
Slats- Utskottets Utlåtande N:o !).
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstat ens
Femte liufvudtitel.
För genomförande under år 1881 af lönereglering för Kongl. flottan
Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona ......
» utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station
» artillerim ateriel ..................................;......................;...........:...........
)> kompletterande af sjöbefästningarnes vid Karlskrona inventarier m. m
» omarbetning af krut.......................................................................
» skjutförsök och inskjutning af kanoner.........................................
» minväsendet ..................................................................................:v.
Kronor.
ö.
50,000
32,000
—
25,000
—
97,000
—
48,000
—
30,000
—
30,000
—
140,000
—
Summa | 452,000|-
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1880:33 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel. s. 1 i texten