Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.

1880-03-02 · 24 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

)

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1880, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Femte hufvudtitel.

(lista U. A.)

Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln, eller anslagen för

sjöförsvaret, vid innevarande riksmöte ifrågakomna förändringar får Utskottet

här nedan afgifva yttrande.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. I likhet med hvad de två sistförflutna riksdagarne egt rum, Angående

har Kongl. Majit föreslagit, att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöfver megdccJJfr

de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre förande af

härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för

genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1881

inflytande dylika afgifter måtte för löneregleringens behof under sistnämnda

år användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande

under år 1881 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra

stat att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och

stater redovisas.

Då genom den i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den

9 nästlid ne Januari (Bil. N:o 4 a pag. 3 och 4) meddelade utredning i

fråga om beloppet af de medel, som utöfver det till ändamålet anvisade

ordinarie anslag kunnat beräknas vara erforderliga för genomförande

Bill. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 7 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

iåtais-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående

ändring i

vilkor en för

tillträdande

af löneförhöjning

vid

flottans

civilstat.

2

under år 1881 af senast faststälda lönereglering för flottan, synts Utskottet

vara ådagalagdt, att någon inskränkning i hvad Kongl. Maj:t för

ändamålet äskat icke kan ega rum, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må medgifva, att utöfver de avgifter

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och

Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876

års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen

för flottan, jemväl öfriga under år 1881

inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof

under sistnämnda år användas; och

b) att för löneregleringens genomförande under år

1881 för samma år må anvisas ett anslag af 50,000

kronor å extra ‘ stat att gemensamt med anslaget till

aflöning för flottans corpser och stater redovisas.

2:o. Vidare har Kong], Maj:t under denna anslagstitel föreslagit

Riksdagen att, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrifvelse

den 15 Maj 1874 för -dess del godkända bestämmelse angående

tiden för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande

löneförhöjning efter vissa års tjenstetid, medgifva, att det för

Marinförvaltningen gällande, i sjette punkten af nådiga Kungörelsen den

7 December 1877 intagna stadgande finge å nämnda civilstat tillämpas;

dock att löneförhöjning i enlighet med deri stadgad beräkningsgrund

icke skulle ifrågavarande tjensteman tillgodokomma förr än från och

med år 1881.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 4 och 5) är erinradt,

hurusom vid bestämmandet af vilkoren för åtnjutande af de löneförmåner,

som, i sammanhang med den under de senare åren verkstälda

regleringen af de centrala embetsverken, för embets- och tjenstemännen

vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmänhet medgifvits, att, der

förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst

ansåges böra ega rum, löntagare finge för åtnjutande af denna förhöjning

tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande

förflutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig fullmakt

eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken

förmån särskild!, tillförsäkrats Marinförvaltningens civile embets- och

tjensteman genom nådiga Kungörelsen den 7 December 1877, i följd

hvaraf ock åtskillige bland dem, hvilka förut varit på förordnanden anstälde

i Förvaltningen af sjöärendena, redan med år 1878, då den nva

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9,

3

staten för Marinförvaltningen började att tillämpas, kunnat komma i

åtnjutande af ålderstillägg.

För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerats år 1874,

gälde deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen

godkända vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar

efter vissa års tjenstgöring inom samma grad skulle beräknas

från och med året efter det, under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie

stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. Detta stadgande

hade tillämpats efter ordalydelsen, så att tjensteman å nämnda civilstat,

livilka under tiden före 1875, då den nya aflöningsstaten trädt i kraft

och befattningarna blifvit tillsatta på ordinarie stat, bestridt samma befattningar

på förordnande, ansetts, på grund af sålunda utaf Kongl. Maj:t

med Riksdagen faststälda vilkor, icke vara berättigade att, för åtnjutande

af lönetillägg, beräkna sig denna tid till godo. En del af dem hade likväl

under ganska lång tid skött tjensterna på förordnande till följd af

den allt ifrån år 1866 oafgjorda frågan om civilstatens omorganisation.

I nådiga Brefvet den 30 Oktober sistnämnda år hade nemligen, i sammanhang

dermed att en komité förordnats för afgifvande af förslag till

förändrade grunder för sjöförsvarets ekonomiska förvaltning blifvit föreskrifvet

att, för underlättande af öfvergången till en blifvande förändrad

organisation af den vid sjöförsvaret anstälde civilpersonalen, inom densamma

ledigblifvande tjenster skulle endast tills vidare och emot lönens

åtnjutande såsom arfvode återbesättas.

Såsom skäl för den nu gjorda framställningen är anfördt, att billigheten

syntes fordra, att tjenstemännen vid flottans civilstat i afseende å

tiden för tillträdande af dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter viss

tids tjenstgöring likstäldes med andra statens tjensteman, hvilkas löneförhållanden

under de senare åren reglerats, och att grunden till den

olikhet, som härutinnan för närvarande förefunnes, torde vara att söka

endast i den tillfälliga omständighet, att flottans civilstat omreglerats

tidigare än de centrala embetsverken och innan bestämmelserna i afseende

å det jemförelsevis nya aflöningssättet med löneförhöjning efter

viss tjenstetid erhållit den utveckling och bestämdhet, som genom vunnen

erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem.

För Utskottet vill det emellertid synas, som om den omständigheten,

att vid de lönestater, hvilka på senare åren blifvit reglerade, vilkoren

för tillträdande af ålderstillägg blifvit i någon mån annorlunda

uppstälda, än för flottans civilstat, icke innebure tillräcklig anledning att

nu vidtaga ändringar i en aflöningsstat, som så nyligen blifvit i öfverensstämmelse

med Kongl. Majjts förslag af Riksdagen faststäld, helst det

v

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Vtslcotteta Utlåtande N:o 9.

icke lärer kunna bestridas, att det för bemälda civilstat inneburit en

särskild fördel, att dess aflöning blifvit på fast stat förhöjd redan flere

år innan de centrala embetsverken af en motsvarande förmån kommit i

åtnjutande. Dessutom torde ej böra lemnas oanmärkt, att aflöningsstaten

för flottans civilstat äfven uti ett annat hänseende skiljer sig från

de aflöningsstater, som på senare åren blifvit inrättade, i det i den förra

staten tjenstgöringspenningarne äro i förhållande till hela aflöningens

belopp satta vida lägre än i de centrala embetsverken är förhållandet;

och denna olikhet bereder löntagarne vid flottans civilstat en fördel ej

endast derigenom att de vid sjukdomsförfall få bibehålla större del af

aflöningen, utan äfven genom pensionernas högre belopp.

Utskottet föranlåtes alltså hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

icke må vinna Riksdagens bifall.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

Angående 3:o. Vid 1877 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att, jemte det

Vom X&rd- båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen af

nadsansia- sjöärendena och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom

gen uppta- en inkomsttitel i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda an
gande

såsom . ’ J o rri,

reservations-slag nemligen: reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsansiag.

gossar, 89,000 kronor, och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmanssamt

eldare- och handtverkskompanierna, 138,200 kronor, måtte sammanföras

till ett förslagsanslag, under titel »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna»

och upptagas till belopp af 282,000 kronor. Riksdagen

ansåg emellertid att, då denna summa vore beräknad för corpsernas fulla

nummerstyrka samt vakanser till ej obetydligt antal ofta uppkoinme,

något öfverskridande af anslaget ej borde förutsättas såsom behöfligt,

hvarför Riksdagen på det sätt biföll den nådiga framställningen, att de

båda anslagen sammanfördes till ett förslagsanslag till »högst» det begärda

beloppet.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att detta anslag måtte från naturen

af »förslagsanslag högst» förändras till reservationsanslag och i sammanhang

dermed af Riksdagen medgifvas, att af möjligen uppkommande besparingar

å detta anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade

bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å

samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

5

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 7 och 8) är, jemte meddelande

att å ifrågavarande anslag, som utgjorde 282,000 kronor, under

år 1878 uppkommit en brist af 46,302 kronor 68 öre, vidare anfördt,

att anslaget vore beräknadt med antagande för matros-, eldare- och

handtverks- samt skeppsgossekompanierna af den nummerstyrka, som i

gällande stater funnes bestämd och, hvad båtsmanskompanierna beträffade,

af det ungefärliga medeltalet af sarntlige under ett år till tjenstgöring

uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878 förefunnits till icke

obetydligt antal, hade likväl å andra sidan det uppfordrade antalet båtsmän,

till följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne sådana, livilka

skulle oberoende af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års rekrytkurs, betydligt

öfverskridit det beräknade medeltalet af 850, så att, exempelvis, antalet

uppfordrade båtsmän vid Karlskrona station under år 1878 i medeltal

uppgått till 1,070 man, eller 220 flere än hela det antal, från hvilket

man utgått vid anslagets beräknande. Dertill koinme att under de år, då

en större rekrytering egde rum, utgifterna ytterligare ökades dels till

följd deraf att nyantagne båtsmän skulle förses med både l:sta och 2:dra

ställets beklädnad, under det att öfrige uppfordrade båtsmän erhöllo endast

nytt lista ställ, dels derigenom att vissa af lista ställets persedlar

skulle räcka 1 Va, 2 eller 3 år, men måste ersättas af anslaget det år

de utlemnades. Vid sådant förhållande och under förutsättning att anslagets

belopp kunde anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, syntes

en ändring i bestämmelserna för dess användande vara erforderlig, dervid

kunde väljas den utväg att antingen anslaget erhölle natur af vanligt

ordinarie anslag och att detsamma finge för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet,

hvilket i sin ordning skulle bestrida alla kostnaderna

för beklädnaden, eller ock att anslaget förändrades till reservationsanslag,

hvilken senare utväg ansåges ega öfvervägande fördelar.

Då detta anslag senast bestämdes, ansåg sig Riksdagen, på sätt

ofvan är omförmäldt, icke böra bifalla Kong!. Majits förslag om dess uppförande

såsom förslagsanslag, utan blef detsamma uppåt begränsadt; och

enligt Utskottets tanke förefinnes ej tillräcklig anledning att nu frånträda

detta beslut. Den omständighet, som föranledt den nu anmälda bristen,

eller att båtsmansuppfordringen under år 1878 betydligt öfverstigit det

beräknade medeltalet, torde berättiga till det antagande att, äfven, om

Kongl. Majit icke skulle finna skäl att i sådant hänseende vidtaga någon

särskild åtgärd, antalet af uppfordrade båtsmän dock skall för de följande

åren understiga berörda medeltal och dymedelst anslaget ej endast blifva

tillräckligt, utan äfven lemna öfverskott. Endast så till vida anser sig

Utskottet kunna den gjorda framställningen understödja, att Utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

i. Kong!. Maj:ts dispositionsrätt föreslår den utsträckning, att den besparing,

som under år 1881 kan å förevarande anslag beredas, må få användas

till godtgörande af eller afbetalning å den å anslaget förut uppkomna

brist.

Utskottet hemställer alltså,

a) att anslaget till »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna»

må till oförändradt belopp 282,000 kronor

fortfarande såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten

upptagas; och

b) att Riksdagen må medgifva, att den besparing, som

under år 1881 kan å förevarande anslag beredas, må

af Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning

å den brist, som å samma anslag förut kan

hafva uppkommit.

Båtsmansindelningen.

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län

anslagna räntor.

Angående

sammanförande

af

tvenne

anslag.

4:o. Dessa anslag äro i gällande riksstat på följande sätt upptagna:
Båtsmansindelningen:
indelt

ränta och ersättning för indragna räntor,

förslagsanslag.......................................... kronor 81,053: 98

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge

län anslagna räntor, förslagsanslag:

penningar..................................... » 24,000: —

Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att dessa tvenne anslag måtte sammanföras

till ett anslag för Båtsmansindelningen, sålunda beräknadt:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter............................................................ kronor 77,300: —

ersättningar .................................................... » 24,600: —

Summa kronor 101,900: —

Med hänvisande till den utredning, som rörande denna fråga förekpmmer

i Statskontorets vid bilagan N:o G till Kongl, Maj:ts propositiop

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande iST:o 9.

7

angående statsverkets tillstånd och behof fogade skrifvelse af den 11

December nästlidet år, samt med erinran, att förändringen i riksstaten

åstadkommer en minskning af 3,153 kronor 98 öre, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må vinna

Riksdagens bifall.

it . p''0'' *nom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats
utskottets

behandling: remitterad motion (N:o 131) hafva Herrar A. J. väeM jrå°a

om

båtsmans
-

Lyth och A. P. Danielson föreslagit, att Riksdagen ville för sin del besluta

och hos Kong]. Maj:t i underdånighet anhålla, att, så snart vid hå?let? st?~

batsmanshallet någon ledighet inträffade, ny rekrytering icke måtte ega

rum, utan nummer efter nummer tills vidare ställas på vakans samt att

de inflytande vakansafgifterna måtte användas till skeppsgossecorpsens

förökande eller till fyllande af andra krigsflottans behof.

Redan vid trenr.e riksdagar, nemligen åren 1876, 1878 och 1879

hafva motionärerne väckt enahanda förslag, som det nu framlagda, men

förslag hafva icke vunnit Riksdagens bifall; och då några föränförhållanden,

som skulle kunna inverka på bedömandet af denna

dessa

drade

traga, sedermera icke inträdt, kan Utskottet ej annat än hemställa,

att det af Herrar A. J. Lyth och A. P. Danielsson

väckta förslag ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Flottans nybyggnad ocli underhåll.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta reservationsanslag, ut- Angående

görande 1,078,800 kronor, måtte upptagas sålunda: anslagtm

Flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning■ ZriikUnl

vid Karlskrona station 22,100 kronor, reservationsanslag 1,078,800 kronor

Redan den genom nådigt bref den 30 Oktober 1866 tillsatta komité

för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning föresloo-, att. all bevakning

afl varfven, så vidt den ej besörjdes af egentliga militärposter,

skulle ofvertagas af en poliscorps vid hvardera stationen, hvarigenom ei

allenast ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten och en minskning

i. båtsmansuppfordringen kunde tillvägabringas, utan äfven bättre

bevakning erhallas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

Det syntes komiterade fördelaktigast, om medlemmarne af denna

corps kunde erhållas från stadens polis i stationsorten, men, i händelse

hinder härför mötte, ansåge komiterade corpsen böra antagas af stationsbefälhafvaren

och närmast stå under varfsbefälet samt lyda under krigsartiklarne.

Då sedermera vid 1871 års riksdag Kongl. Maj:t påkallade

Riksdagens uppmärksamhet för behofvet af förenkling i förvaltningen och

redogörelseverket vid flottans stationer och för genomförande af de i

sådant hänseende ifrågasatta förändringar, framhölls af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

i hans anförande till statsrådsprotokollet den 9

Januari 1871, att bevakningen å stationerna, hvilken då bestreds af så

kallade nattvakare, uttagne bland båtsmännen, borde öfverlåtas åt en

särskild poliscorps. Den af Kongl. Maj:t för förändringarnes genomförande

äskade friare dispositionsrätt öfver behållningarne å vissa anslag,

blef emellertid, enligt underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871, icke af

Riksdagen medgifven. — Vid 1873 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att

till aflöning åt polisbevakningen vid Karlskrona station anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll måtte med 17,200 kronor förhöjas. Dervid

anmäldes, att såväl Förvaltningen af sjöärendena som stationscheferne

tillstyrkt komiterades förr berörda förslag; men då det af flere skäl synts

vara" fördelaktigare om på lämpliga vilkor Stockholms stads polis kunde

öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen, samt Karlskrona städs polis utsträcka

sin verksamhet äfven till Kongl. flottans vard och öfriga område,

än att på hvardera stället uppsätta en från städernas polisbevakning fristående

corps, hade stationsbefälhafvarne fått befallning att söka med

vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning. Emellertid

hade reglementet för styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24

Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle förrättas af

pofis, och då af stationsbefälhafvaren i Karlskrona derefter anmälts, att

stadens fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse, hade

Kongl. Muj:t i nådigt bref den 12 November 1872 anbefalt uppsättandet

af en särskild poliscorps för Karlskrona station, hvarjemte den för dess

aflöning erforderliga summa, beräknad till 17,200 kronor, blifvit för år

1873 anvisad att utgå af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Den minskning i antalet af de på varfvet tjenstgörande båtsmän, som

genom införandet af en varfspolis kunde ega rum, beräknades till 26

och under vissa antaganden till 38 man. Till svar härå anförde Riksdagen

i underdånig skrifvelse den 22 Maj 1873 att, då det synts angeläget,

att Riksdagen bereddes tillfälle yttra sig, innan nya corpser, för

hvilka erfordrades aflöning af statsmedel, blefve organiserade och uppsatta,

men sådant i förevarande fall icke egt rum, hade Riksdagen så mycket

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

9

mindre ansett sig böra bevilja det uti förevarande hänseende begärda

anslaget, som den ifrågavarande poliscorpsen, bestående af 1 poliskommissarie,

3 öfverkonstaplar och 18 konstaplar jemte extra konstaplar,

synts vara vida talrikare, än som kunde för bevakning vid varfvet erfordras.

— Uti den till 1877 års riksdag aliåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t, att de af

Kong]. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse med Riksdagens

beslut faststälda grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af

personalen vid, bland åtskilliga andra corpser och stater, äfven varfspolisen,

men i underdånig skrifvelse den 18 Maj 1877 yttrade Riksdagen, att det

ej synts Riksdagen lämpligt att ingå i pröfning af förslag till pensionering,

grundande sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning,

såsom förhållandet vore med, bland andra, varfspolisen. Fastställandet

af dessa embetsverks och corpsers penisonering skulle i sjelfva verket

innebära ett godkännande af de för dem upprättade lönestater, utan att

dessa varit, med behörig utredning försedda, till Riksdagens pröfning framlagda.

Vid sådant förhållande och då någon särskild anledning icke

syntes förefinnas, hvarför de ifrågavarande lönestaterna icke skulle, likasom

öfriga, underkastas Riksdagens granskning och godkännande, hade

Riksdagen för närvarande ansett sig icke kunna Kongl. Maj:ts framställning,

så vidt den afsåge de af Riksdagen angifna embetsverks och corpsers

pensionering, bifalla. — Vid 1879 års riksdag, då förslag framstäldes

angående pensioneringen för en annan corps, i afseende å hvilken 1877

års Riksdag ej velat ingå i pröfning, yttrade Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

uti det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden, att

ett af Förvaltningen af sjöärendena då afgifvet förslag till aflöningsstater

för polispersonalen vid flottans varf afsåge dylik bevakning icke

allenast vid Karlskrona station, utan ock vid. Stockholms, vid hvilken

sistnämnda station polis ännu ej funnes anstäld. Beträffande Stockholms

station erinrade Departementschefen, att, sedan i anledning af

väckt fråga om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att bevakningen

vid stationen skulle öfvertagas af Stockholms poliscorps, Öfverståthållareembetet

förklarat sig icke kunna ingå på den af dåvarande stationsbefälhafvaren

gjorda framställning om användande af stadens polis till

bevakning af stationens varf och utom detsamma beläget område af Skeppsoch

Kastellholmarne, Kong!. Maj:t, genom nådigt beslut den 14 Juli 1874,

funnit frågan om förändring i sättet för bevakningen af i fråga varande

stations område då ej till någon vidare åtgärd föranleda. Vid sådant

Bill. till Riksd. Prat. 1S80. 4 Sand. 1 Afd. 7 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

förhållande och ehuruväl behofvet af bevakning genom derför särskildt

anstäld personal gjorde sig gällande vid Stockholms station synnerligast

med afseende å det stora antal af flottans trupper, som i saknad

af varfspolis måste för bevakningen användas och derigenom ginge i

mistning af undervisning och öfning i sjökrigsyrket — ansåges dock

frågan om upprättande af särskild corps för ändamålet icke för närvarande,

innan vidare utredning af ärendet vunnits, böra komma under pröfning.

Derförinnan syntes ej heller pensioneringsfrågan kunna vinna önskvärd

lösning och med dennas afgörande torde desto hellre kunna utan men

anstå, som antagligen medlemmarne af denna så nyligen bildade corps ännu

icke på längre tid uppfyllt de vilkor i afseende å ålder och tjenstetid,

som skulle erfordras för erhållande af pension. — Sedan Riksdagens år

1878 församlade revisorer vid granskning af Förvaltningens af sjöärendena

räkenskaper för år 1876 fästat uppmärksamheten derå, att åtskilliga

under femte hufvudtiteln uppförda anslag blifvit under revisionsåret delvis

använda till ändamål, som för desamma varit främmande, och i sådant

hänseende anfört, hurusom af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

användts vissa uppgifna belopp till varfspolis i Karlskrona, till pensioner

åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Karlskrona station

samt till indragningsstaten vid Göteborgs för detta depot, har Riksdagen

i skrifvelse af den 20 Maj 1879 dels beträffande varfspolisen åberopat

Riksdagens här ofvan omförmälda uttalande vid 1873 års riksdag, dels,

under medgifvande att de öfriga förenäinnda utgifterna synts vara af beskaffenhet,

att medel till desammas utgörande icke borde saknas, anhållit,

det Kong]. Maj:t vid ett framtida uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra

de summor, som för de ifrågavarande ändamålen ansåges erforderliga.

Då, på sätt ofvan anförts, Riksdagen ej mindre år 1873 vägrat anslag

till aflöning för poliscorpsen i Karlskrona af orsak att Riksdagen ej

haft tillfälle yttra sig om dess uppsättning, än äfven år 1877 förklarat

sig icke vilja bifalla förslaget om bemälda corps’ pensionering, enär Riksdagen

derigenom i sjelfva verket skulle hafva godkänt den för samma

corps upprättade lönestat, hvilken icke varit till Riksdagens pröfning

framlagd, lärer Riksdagen så mycket mindre vara benägen, att genom

uppförande i riksstaten af det för corpsens aflöning beräknade anslag nu

lemna sitt godkännande åt samma lönestat, som densamma ej heller nu

blifvit Riksdagens pröfning understäld och Riksdagen äfven i öfrigt är i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

11

saknad af all utredning i afseende å de förhållanden, som på frågans bedömande

kunna inverka. Det har visserligen vid flera tillfällen framhållits,

att vid inrättande af en varfspolis antalet tjenstgörande båtsmän

skulle minskas, men oaktadt i Karlskrona bevakningen vid varfvet redan

7 år varit bestridd af särskild polis och dessutom så väl der som vid

Stockholms station blifvit vid varfven vidtagna flera förändringar, som

skulle föranleda minskadt behof af arbetskrafter, har likväl, så vidt

Utskottet kunnat inhemta, någon inskränkning i båtsmansuppfordringen

icke egt rum, hvilket synes så mycket mera anmärkningsvärdt, som jemväl

den omständigheten, att nutidens krigsfartygsmateriel kräfver vida

mindre manskapsstyrka, än den förr använda, bort verka i sådan rigtning.

På grund af hvad sålunda i detta ärende förekommit, hemställer

Utskottet,

att anslaget till »flottans nybyggnad och underhåll»

1,078,800 kronor må med oförändrad titel i riksstaten

upptagas.

Lots- och Fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

7:o. Detta reservationsanslag är för närvarande upptaget till penningar

1,000,000 kronor samt indelt ränta och ersättning för indragna

räntor förslagsvis 460 kronor; och har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att

anslaget måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag...... kronor 1,000,000: —

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter................................................ » 405: —

ersättningar........................................»___4: —

kronor 1,000,409: —;

hvarigenom en minskning af 51 kronor uppkomme i det belopp, hvarmed

detta anslag vore i riksstaten för år 1880 uppfördt; och har Kongl.

Maj:t derjemte förutsatt, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» uppkommande

öfverskott fortfarande finge, såsom hittills, för de med anslaget

afsedda ändamål användas.

Utskottet, som härvid ej haft något att erinra, hemställer alltså,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat

och föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Angående beräkning

af

anslaget till

lots- och fyrinrättningen

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående

anvisande

af medel för

en navigationsskola.

Angående

öfrig a ordinarie

anslag.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för inrättande af en navigationsskola

i Strömstad, Riksdagen måtte, under vilkor det staden på egen

bekostnad anskaffade och framgent underhölle de för samma skola erforderliga

hus och byggnader, höja detta anslag från 102,000 kronor till

107.650 kronor, eller med 5,650 kronor.

Deri i fråga varande skolan, som är afsedd för ett elevantal af

högst 40 i navigations-afdelningen, bör således blifva i afseende å lärarepersonalen

likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Vestervik och

Visby samt alltså erhålla en föreståndare och två lärare.

De i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, sid. 14 och 15) meddelade

uppgifter hafva synts Utskottet till fyllest ådagalägga behofvet af eu navigationsskolas

inrättande å Sveriges vestkust; men då, enligt hvad till

Utskottets kännedom kommit, äfven stadsfullmäktige i Uddevalla, efter

ärendets pröfning hos Kongl. Maj:t, förklarat sig beredvillige att upplåta

lokal för en navigationsskola, derest en sådan blefve dit förlagd, har

Utskottet, som ej kunnat ingå i pröfning af den ena ortens lämplighet

framför den andra uti ifrågavarande hänseende, ansett frågan om bestämmande

af den plats, der skolan lämpligast skulle inrättas, böra af Riksdagen

lemnas öppen, för den händelse Kongl. Maj:t vid förnyad pröfning

skulle finna staden Uddevalla i detta hänseende vara att föredraga

framför Strömstad; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att för inrättande af en navigationsskola

å Sveriges vestra kust, under vilkor att den

stad, dit skolan varder förlagd, på egen bekostnad anskaffar

och framgent underhåller de för samma skola

erforderliga hus och byggnader, anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart med 5,650 kronor förnöjes.

9:o. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan

blifvit särskildt omnämnda, har Kong!. Maj:t icke föreslagit annan förändring,

än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte med 554 kronor 98 öre,

förhöjas; hemställande aliså Utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

13

att öfriga under hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,

deri förändring icke ifrågakomma, må fastställas

till enahanda belopp, som vid nästlidet års riksdag bestämdes;

dock att expensmedelsanslaget må få jemkas

i den mån sådant för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

tinnes erforderligt.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller extra

anslag, utöfver hvad under första punkten här ofvan omförmälts, äro

följande framställningar gjorda:

10:o. Efter det varfschefen vid Karlskrona station anmält behofvet

vid verkstäderna å varfvet derstädes af maskiner, för hvilka, enligt specifik

förteckning, kostnaden beräknats till 32,000 kronor, dervid nämnde chef,

under åberopande att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta

sådana, som under 30 till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit,

att ifrågavarande anskaffning vore oundgängligen nödvändig, derest

varfvets arbeten skulle kunna på ett ekonomiskt sätt bedrifvas, har Kongl.

Maj:t till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona

äskat för år 1881 ett belopp af 32,000 kronor; och då detta behof torde

böra tillgodoses, hemställer Utskottet,

att det till arbetsmaskiner för Karlskrona station

äskade extra anslag å 32,000 kronor må af Riksdagen

beviljas.

ll:o. Till utförande af muddring sarbeten vid Stockholms station

har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 25,000 kronor.

Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 18) meddelade

utredning framgår, att den ifrågasatta rnuddringen i synnerhet framför

dockan och utanför den nybyggda kajen vid galérvarfvet är af oafvisligt

behof påkallad; och Utskottet har derföre icke tvekat att tillstyrka,

det må Riksdagen till muddringsarbeten vid Stockholms

station bevilja på extra stat för år 1881 ett

belopp af 25,000 kronor.

Angående

anslag till

arbetsmaskiner

vid

Karlskrona

station.

Angående

anslag till

muddring garbeten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående

andag till

artillerimateriel

m. m.

12:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat till:

artillerimat er iel ....................................... kronor 97,000: —

kompletterande af sjöbefästningarnas

vid Karlskrona inventarier m. in. » 96,000: —

omarbetning af krut.............................. » 30,000: —

skjutförsök och inskjutning af kanoner » 30,000: —

Den till artillerimateriel begärda summan är hufvudsakligen beräknad

för anskaffande af 5 stycken 4,l" (12 c. m.) kanoner med lavetter

jemte 300 granater till hvardera, hvilka kanoner äro afsedda att efter

hand som de blifva färdiga sättas å fartygen i utbyte mot deras motsvarande

kanoner af äldre konstruktion och större tyngd, hvilka senare

då skulle för fästningarna användas. — För kompletterande af sjöbefästningarnas

inventarier äskades vid förra riksdagen enligt särskild specifikation

156,000 kronor. Riksdagen anvisade emellertid endast 60,000

kronor; och Kongl. Maj:t har nu föreslagit anvisande för ändamålet af skilnaden

mellan dessa begge anslagsbelopp. — Krutets omarbetning lärer

vara af nöden för att göra det användbart till kanoner af nyare konstruktion;

— och hvad skjutförsöken beträffar, torde sådana ej kunna

undvikas, så framt man vill söka utveckla en inhemsk tillverkning af

kanoner (se statsrådsprotokollet bil. N:o 4 a, pag. 19—24).

Samtliga dessa anskaffningar äro för försvaret af den angelägna

vigt, att Utskottet icke tilltrott sig att i de äskade beloppen ifrågasätta

någon nedsättning i vidare mån än, att den återstående kostnaden för

komplettering af sjöbefästningarnes inventarier med mera synts utan väsentlig

olägenhet kunna på flera år fördelas.

Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte bevilja:

a) till artillerimateriel 97,000 kronor;

b) till komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona

inventarier med mera 48,000 kronor;

c) till omarbetning af krut 30,000 kronor; och

d) till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000

kronor.

Angående 13:o. För minväsendet har Kongl. Maj:t äskat anvisande af ett

anslag för extra anslag å 140,000 kronor.

Detta anslag är (statsrådsprotokollet bil. N:o 4 a, pag. 24—26) sålunda

beräknadt, att deraf skulle användas: 19,885 kronor 75 öre för aflö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

15

nande af minpersonalen; 36,800 kronor till anskaffning på förhand af

sådan för aptering af privata ångslupar till förande af stångminor afsedd

materiel, hvars tillverkning fordrar jemförelsevis längre tid; 30,000 kronor

till två elektriska lysapparater till användande vid minspärrningar,

dervid anmärkts, att endast tvenne sådana apparater finnas, under det

att ininmateriel är anskaffad till fem dylika spärrningar; samt återstoden

53,314 kronor 25 öre för påbörjande af tillverkning härstädes af Whiteheads

sjelfgående minor, hvilket de vid senaste riksdag beviljade medel icke

medgifvit. Och då alla dessa anslagsbehof äro af beskaffenhet att icke

böra undanskjutas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må för år 1881 anvisa till minväsendet

ett extra anslag å 140,000 kronor.

Stockholm den 2 Mars 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

vid l:sta punkten (angående medel för genomförande af flottans lönereglering),

af Herr Ola Andersson i Burlöf;

vid 2:dra, punkten (angående ändring i vilkoren för tillträdande af

löneförhöjning vid flottans civilstat), af Herr Grefve S. Lagerberg;

vid 3:dje punkten (angående väckt fråga om beklädnadsanslagets

upptagande såsom reservationsanslag), af Herrar C. Ekman, Ij. Nordenfelt,

C. M. Hammar, Grefve S. Lagerberg, K. O. Ljungqvist och Grefve A.

Mörner;

vid öde punkten (angående väckt fråga om båtsmanshållets ställande

på vakans), af Herr Nils Petersson;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 9.

vid ll:te punkten (angående anslag till muddringsarbeten), af Herrar

Låss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson, Carl Anders Larsson, Nils Petersson,

Hans Andersson, Sven Andreasson och Sven Nilsson, hvilkayttrade:

»Då det i Kongl. Maj:ts proposition N:o 1, bil. N:o 4 a pag. 18

heter, att muddringen utanför dockan »i främsta rummet ansåges nödvändig»

och då statens medel för öfrigt tagas i strängt anspråk, anse vi

det Utskottets yttrande bort inskränka sig dertill,

att Riksdagen måtte till ofvannämnda muddringsarbete

anslå det härtill beräknade beloppet, 8,000 kronor.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1880. 4 Samt. 1 Afd. 7 Tläft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Bil
Tabell

öfver ordinarie anslagen

S:gr

T:pt

1880 års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

ocli ersättning

för indragna

räntor.

Förslags- anslag,

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

26,800

38,600

—

''

—

17,000

26,800

38,600

—

82,400

—■

—

82,400

—

1,201,484

32,000

282,000

452,450

—

81,053

98

1,201,484

32,000

282,000

452,450

81,053

98

2,050,334

—

81,053

98

2,131,387(98

Sjöförsvars
Departementet

och

Departementschefen.................................................

Departementets kansli- och kommando-expeditioner

Marinförvaltningen............................ .......................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater.......................................

Ålderstillägg, förslagsanslag .........................................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse-corpserna,/öVsfa#saws?a<7;

Natura-underhåll, förslagsanslag.................................................

Båtsmansindelningen, ränteanslag..................................................

Tillkommer genom omföring af efterföljande anslag ...........

Då utgifterna å dessa anslag för år 1877 utgjort till24,

601: 43,

utföres i enlighet med Statskontorets förslag, pag. 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1!)

Xitt. A,

under riksstatens Femte hufvudtitel.

|

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

konl ant-

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

ö.

Kronor

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Öfverstyrelsen.

17,000

26,800

38,600

17,000

26,800

38,600

_

_

—

.--

—

—

S:gr

82,400

—

—

—

—

82,400

—

personal.

högst..........................................................................

""8i’Ö53:"98....................

1,201,484

32,000

282,000

452,450

—

—

—

—

1,201,484

32,000

282,000

452,450

—

............................................... 24,000: — 105,053: 98

sammans: friheter 70,300: 92 samt ersättningar

77,300

24,600

101,900

Transport

2,050,334

—

77,300

24,600

-

2,152,234

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1880 års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

Kronor.

Ö. |

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

2,050,334

81,053

98

2,131,387

98

24,000

—

24,000

—

1,991,934

—

81,053

98

2,072,987

98

1,078,800

1,078,800

550,000

550,000

39,820

—

—

39,820

—

60,000

60,000

15,000

—

—

15,000

—

30,000

—

—

30,000

—

39,000

—

—

39,000

—

19,175

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

15,000

—

45,857

02

—•

45,857

02

12,500

—

—

—

12,500

—

826,352

02

—

826,35202

1,000,000

_

460

—

1,000,460

—

4,979,486

02

81,513

98

5,061,000

_

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna

»Båtsmansindelningen»........................................................

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag ............................................

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan...........................................................................

Skeppsgosseskolan ....................................................................

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsTill

stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst

Durchmarchekostnader, reservationsanslag ...................................-

För sjukvård .................................................................................

För diverse behof.........................................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ..........»•.

Tillkommer för jemnande af hufvudtitelns slutsumma..............

Extra utgifter ...........................................................................

Han
Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservaAnslaget

penningar upptages såsom anvisning i kontant, reser
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

21

Transport

räntor, förslagsanslag. Omföres till förestående anslag:

................................................................. 24,000: —

materiel.

anslag.

anslag..................................

eller kommendering utrikes

deln.

tionsanslag.

vationsanslag

S:gr

81,040: —

8,780: —

45,857: 02

554: 98

S:gr

1,000,000:

Transport 1,000,000:

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

2,050,334

1,967,934

1,078,800

550,000

39,820

60,000

15.000

30.000

39.000

19,175

15.000

46,412

12,500

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor.

77,300

77,300

826,907 i—

3,956,0411

77,300

Ersättningar.

Summa.

Kronor. J ö. j Kronor. J ö.

24,600- 2,152,234-

24,600

24,600

2,069,834

1,078,800

550,000

39,820

60,000

15.000

30.000

39.000

19,175

15.000

46,412

12,500

826,907

4,057,941

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1880 års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor,

jFörslags- anslag.

Summa.

\

Kronor.

4,979,486

102,000

9,000

Ö.

02

Kronor.

81,513

Ö.

98

Kronor.

5,061,000

102,000

9,000

ö.

Åf ränteanslaget .........................................................................

har för år 1877 utgått: friheter 404: 67 och ersättningar

hvadan i enlighet med Statskontorets förslag, pag. 24,

Friheter...................................................................................

Ersättningar .........................................................................

Undervisningsanstalter för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000 kr.

Tillkommer för inrättande af en navigationsskola å Sveriges

Nautisk-meteorologiska byrån .........................................

1,111,000

-

460

—

1,111,460

—

5,090,486

02

81,51398

5,172,000 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

‘28

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på f örslag.

Summa.

kontant.

■

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

........................ 460: —

3: 75,

Transport 1,000,000: —

3,956,041

77,300

—

24,600

4,057,941

—

utföre»:

......................... 405: —

........................ 4: —

1,000,000

—

405

__

4

1,000,409

107,650

för ålderstillägg) ............

vestra kust ...................

......................... 102,000: —

......................... 5,650: —

107,650

9,000

—

---

—

9;ooo

—

S:gr

1,116,650 —

405

—

4

-

1,117,059

—

Summa

5,072,691

77,705

—

24,604

5,175,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘24

Slats- Utskottets Utlåtande N:o !).

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstat ens

Femte liufvudtitel.

För genomförande under år 1881 af lönereglering för Kongl. flottan

Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona ......

» utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station

» artillerim ateriel ..................................;......................;...........:...........

)> kompletterande af sjöbefästningarnes vid Karlskrona inventarier m. m

» omarbetning af krut.......................................................................

» skjutförsök och inskjutning af kanoner.........................................

» minväsendet ..................................................................................:v.

Kronor.

ö.

50,000

32,000

—

25,000

—

97,000

—

48,000

—

30,000

—

30,000

—

140,000

—

Summa | 452,000|-

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1880:33 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel. s. 1 i texten