Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin. l:o.

1881-03-29 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1881:8, Betänkande, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-XJtskottets Betänkande N:o 8.

1

8.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 Mars 1881, kl. 12 raidd.

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af

bränvin.

l:o.

Af de till Utskottets handläggning hänvisade motioner, hvilka angå

vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin, afser en af Herr N. S.

von Kock inom Första Kammaren väckt motion (K:o 22) eu omfattande förändring

af gällande lagstiftning uti ifrågavarande ämne. I densamma hemställer

motionären »om antagande af allt hvad som vid 1880 års riksmöte

i hans motion Ko 9 blifvit anfördt från och med orden: »l:a Afdelningen»

på motionens första sida till och med motionens slut å sista sidan

af förordningsförslaget.»

Herr von Kochs berörda motion var i hithörande delar af folkande

lydelse:

»l:sta Af delningen.

Hvad först angår komiterades »förslag till förordning angående vilkoren

för tillverkning af bränvin», så upptager jag detta förslag, fattadt såsom det

synes af komiterade, utan annan skiljaktighet, än angående 11 och 40 §§,

såsom min egen motion och yrkar vördsamt att detsamma må af Riksdagen

i allo godkännas och antagas, dock så, att den uti 11 § af komiterades

förslag utsatta skatteaiSm höjes från 1 krona 20 öre till 1 krona 40 öre,

derest mitt förslag till ny förordning angående försäljningen af bränvin, eller

Bill. till Biksd. Prot. 1881. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 8.

ett annat dermed hufvudsakligen öfverensstämmande, varder antaget, och derest

statens behof sådan förhöjning krafvel1, för att undgå så kallad tilläggsbevillning,

samt för att kunna borttaga den, senaste riksdag, skedda tullförhöjning

å socker och kaffe, hvarom jag nu äfven väcker förslag, under

förutsättning, att så stor förhöjning i skatten och naturligtvis då ock i tullen

å bränvin sker.

Angående förändringarne i tillverkning slagen åberopar jag komiterades

motiv. Jag tillåter mig endast påminna, att denna lag nu, om förslaget

bifalles, skulle blifva i det närmaste lika med hvad som yrkades uti motion

den 31 December 1853 af Friherre Anders Cederström, den Friherre A. K.

Baal), Herr A. von Hartmansdorff och jag understödde vid 1853—1854 årens

riksdag, och hvilken motion lades till grund för det nya beskattningssätt, som

vid den riksdagen antogs, i stället för det förut gällande och det som af

Kong!. Maj:t då framstäldes.

2:dra Af delning en.

Beträffande derefter »,för ordning en angående vilkoren för försäljning af

bränvin och'' andra brända och destillerade spirituösa drycker», så vågar jag

härmed ödmjukt tillstyrka Biksdagen att antaga det i bilagan Litt. A af

mig upprättade förslag.

Detta förslag är till största delen, uti dess detaljer, grundadt på det,

hvilket blifvit afgifvet utaf 4 reservanter inom komitén, nemligen Herrar

Friherre Fock, Hammarhjelm, Nilsson och Hederstjerna; men afviker derifrån

i vissa hufvud gr lind er, deruti jag, väsentligen, slutit mig, såsom förut antydt

är, till de grunder komiténs ordförande Herr de Maré, uti sin reservation,

korteligen angifvit. Vidkommande särskilt nuvarande minuterings- och utskänknings-afgifter,

eller den så kallade förbruknings-afgiften och dess fördelning,

så öfverensstämmer mitt nu framlagda förslag, i de flesta delar, med

hvad jag förut under flera riksdagar och senast 1879 i motionen N:o 10

har tillstyrkt.

Såsom häraf lätt synes, innefattar denna 2: dra afdelning af motionen

ett försök att sammanjemka de många olika meningarne inom komitén angående

bränvins-/orsö7jww#s-lagen, äfvensom dem, hvilka under flera förflutna

riksdagar blifvit framstälda i detta ämne. Vid detta förhållande och efter

de fullständiga utredningar, komiterades betänkande och Biksdagens tryckta

protokoll i detta ämne innefatta, anser jag mig icke höra eller behöfva att

här vidlyftigare motivera det af mig framstälda förslaget. Jag vill derföre

nu endast förklara, att hvad jag åsyftar är främst befordrande af nykterhet

och dernäst beredande af rättvisa för landet emot städerna, i afseende å för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

3

delningssättet af försäljningsafgifterna. Härvid bör dock efter min tanke

öfvergången till fullkomlig jemlikhet i rättigheter förmedlas och ske småningom

och på det sätt, att sämjan icke vidare må störas emellan lands- och stadsbefolkningen

åtminstone af denna orsak. Förändringarne hafva ock blifvit

föreslagna sådana, att jag föreställer mig, att man för desamma skulle kunna

vinna en majoritet, utaf de mera försigtigt och moderata, emot de ytterliga

å båda sidor. Radikala åsigter, i motsatt rigtning, i afseende å försäljningslagen

synas mig hafva fått så mycket stöd uti båda de, inom komité!! utarbetade

fullständiga förslagen, att jag för min del måste bestämdt motsätta

mig antagandet af någotdera i sin helhet, och att jag tror intetdera kunna

hafva den ringaste utsigt att för närvarande vinna det för varsamma reformer,

men icke häftiga omstörtningar benägna svenska folkets eller dess representanters

bifall.

3:dje Afdelningen.

Vidkommande slutligen det af komiterade enhälligt framstälda »förslag

till kungörelse om verkställande af undersökning i afseende å bränvins renhet

från finkelolja», så tillstyrker jag Riksdagen att hos Kongl. Maj:t i underdånighet

hemställa, att en så beskaffad kungörelse i nåder må utfärdas.

Bilaga.

Förslag till förordning angående vilkoren för försäljning af bränvin och

andra brända och destillerade spirituösa drycker.

§ 1-

1. Handeln med bränvin fördelas i partihandel, minuthandel och

utskänkning.

2. Vid partihandel vare minsta tillåtna försäljningsbeloppet 100 kannor

samt vid minuthandel en fjerdedels kanna, och får hvad såld! blifvit icke i

mindre belopp än det minsta, som i hvardera fallet må säljas, utlemnas;

ej heller må något af det sålda å försäljningsstället förtäras.

3. Vid utskänkning må bränvin till huru ringa belopp som helst försäljas,

vare sig till afhemtning eller förtäring på stället, hvarvid varm, lagad

inåt alltid skall finnas att tillgå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets BetänJcande N:o 8.

§ 2.

För rättighet till partihandel med bränvin gäller i öfrigt hvad Kongl.

Förordningen af den 18 Juni 1864 om utvidgad näringsfrihet föreskrifver

om annan handel.

§ 3.

1. För erhållande af rättighet till minuthandel med eller utskänkning

af bränvin fordras: att råda öfver sig och sitt gods, hafva god frejd,

hafva gjort sig känd för ordentlighet, kunna försvarligt skrifva och räkna,

att hafva under de tre sist förflutna åren varit och fortfarande vara röstberättigad

medlem af den kommun, der rättigheten skall utöfvas, samt att

antingen sjelf vara egare till den egendom, der handeln eller utskänkningen

skall idkas, eller ock hafva till dess utöfvande derstädes erhållit egarens

tillstånd.

2. Embets- och tjensteman, vare sig statens eller kommunens, prest,

lärare, läkare samt ordförande och ledamot i kommunalnämnd må icke deltaga i

minuthandel med eller utskänkning af bränvin, ej heller den, som under senast

förflutna eller löpande tillverkningsår utöfvat eller utöfvar bränvinstillverkning;

och ej heller må sådan handel utöfvas å allmänt boställe eller å annan

kronans jord, som ej med stadgad åborätt besittes. Med undantag för uteslutande

vinhandel må minuthandel med eller utskänkning af bränvin ej vara

förenad med annat näringsyrke, för hvars utöfvande fordras särskild anmälan

enligt § 9 af Kongl. Förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18

Juni 1864.

§ 4-

1. Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af bränvin

i mindre belopp än han sjelf egen försälja.

2. Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af bränvin

låta genom ombud å annat ställe än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar,

till köparen utlemna bränvin i mindre belopp än 100 kannor.

§ 5.

1. Försäljningsåret räknas, för stad, från den 1 Oktober, och för

landet, från den 1 November. Rättighet till minuthandel med eller utskänk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 8. 5

ning af bränvin erhålles endast till förSäljningsårets slut och sålunda för högst

ett år i sänder.

2. Ansökning om utöfvande af sådan rättighet skall till Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande inlemnas, åtföljd af intyg, i stad, af magistraten, och på

landet, af kommunalnämnden, att de i § 3 föreskrifna vilkor för rättighetens

erhållande hos den sökande förefinnas, besigtningsinstrument öfver den tillämnade

försäljningslokalens läge och beskaffenhet enligt § 7, pant eller borgen

af minst tvenne inom kommunen boende fastighetsegare, hvilka ej sjelfve

handla med bränvin, för utgörande af de böter, som kunna rättighetsinnehafvaren

ådömas, samt bevis derom att, med minst 1 2 3|4 af de närvarandes egande

röster, uti stad, stadsfullmäktige, eller, der sådane icke finnas, allmän rådstufvas

ledamöter, och på landet, kommunalstämman tillstyrkt bifall å ansökningen.

3. Derest den sökande styrkt sig hafva uppfylt de vilkor, denna förordning

föreskrifver, och den aflenmacle panten eller borgen finnes antaglig,

kan Kongl. Majds Befallningshafvande utfärda tillståndsbevis, livilket skall,

förr än handeln eller utskänkningen får börja, uppvisas för och påtecknas af

magistraten i stad och kommunalnämnden på landet.

§ 6.

Rättighet till minuthandel med eller utskänkning af bränvin får ej

öfverlåtas på annan person, ej heller utöfvas på annan plats eller i annan

lokal, än tillståndsbeviset medgifver.

1. Minuterings- eller utskänkningsställe skall vara beläget vid öppen

gata, torg eller allmän väg, men får ej finnas i närheten af kyrka, offentlig

skola, kasern, större fabrik, bruk, sågverk eller plats, der större allmänt arbete

bedrifves, eller utanför stad eller köping på mindre afstånd derifrån än

0,5 mil, utan att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter särskild pröfning

och vederbörande stadsfullmäktiges, allmän rådstufvas eller kommunalstämmas

hörande det medgifvit och bestämt vilkoren derför.

2. Den lokal, der utskänkning idkas, skall vara ljus, luftig, försedd

med snygga möbler och öfriga inventarier samt hafva en i förhållande till

rörelsens omfattning tillräcklig storlek.

3. Innan ansökan om utöfvande af rättighet till minuthandel med eller

utskänkning af bränvin inlemnas, skall den för rörelsen afsedda lokalen besigtigas

i stad af stadsfiskal och på landet af kronobetjent jemte tvenne kommunens

röstberättigade medlemmar, utsedde i stad af magistraten och på lan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

det af kommunal-stämman; och skall »det af dem upprättade besigtningsinstrument

innehålla uppgift, om belägenheten är i öfverensstämmelse med denna

förordnings föreskrifter samt, i händelse iskänkning skall ega rum, om föreskrifterna

för lokalens beskaffenhet äro iakttagna.

§ 8.

o

1. A landet vare minuthandel med eller utskänkning af bränvin förbjuden

på eller inom 0,2 mil från ställe, der häradsting, auktion, marknad,

torgdag, mönstring, läger eller möte för vapenöfning, uppbördsstämma eller

annan till folksamling föranledande förrättning hålles.

2. I stad ege vederbörande polismyndighet att, om anledning skulle

förekomma, att minuthandel med eller utskänkning af bränvin bör förbjudas

vid något af de i föregående moment nämnda tillfällen, derom meddela

föreskrift.

§ 9.

1. Minuthandel med bränvin må i allmänhet ega rum endast från kl.

8 f. m. till kl. 8 e. in., men ej från kl. 6 e. in. dagen före sön- eller helgdag

till kl. 8 f. m. första derpå följande söknedag.

2. Utskänkning af bränvin får ej börja förr än kl. 6 f. m. och skall

i allmänhet upphöra å landet vintertiden kl. 6 e. in. och sommartiden kl. 8

e. in. samtri stad hela året kl. 9 e. in.

3. A sön- eller helgdag får utskänkning af bränvin ega ruin och utskänkningsställe

hållas öppet endast två timmar på morgonen, tre timmar vid

middagen och två timmar på eftermiddagen å tider, som af Kong! Maj:ts

Befallningshafvande vid rättighetens meddelande bestämmas, men aldrig under

tiden för allmän gudstjenst.

4. Kong! Maj:ts Befallningshafvande kan efter vederbörande stadsfullmäktiges,

allmän rådstufvas eller kom

förordna om inskränkning i eller utsträckning af den i denna § bestämda

försäljningstid, der särskilda omständigheter dertill föranleda,

5. Under de tider, då minuthandel med eller utskänkning af bränvin

ej är tillåten, får bränvin icke heller utlemnas eller å utskänkningsställe

förtäras.

§ io.

1. Vid helsobrunn, eller badort, på passagerarfartyg eller der värdshusrörelse

af annan orsak kan komma i fråga att under endast någon del af

året utöfvas, må för kortare tid rättighet till bränvinsutskänkning af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande efter alla vederbörandes hörande och gemensamma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

7

tillstyrkande meddelas. Sådan iskänkning må (i allmänhet) endast ske till

förtäring på stället; och ege Kong! Maj:ts Befallningshafvande att jemväl i

öfrigt dervid föreskrifva de inskränkningar, som kunna finnas nödiga.

2. Rättighet till iskänkning å passagerarefartyg sökes hos Kongl.

Majs Befallningshafvande i det län, hvarest fartygets rederi har sitt hufvudsäte.

§ 11-

1. Polismyndighet i stad samt kronobetjent och kommunalnämnd å

landet åligge tillse, att å minuthandels- och utskänkningsställe allmän ordningsamt

de i denna förordning meddelade föreskrifter noga iakttagas; och ega

dessa myndigheter anbefalla stängning af minuthandels- eller utskänkningslokal

och bränvinshandelns eller utskänkningens upphörande, när störande oordningförekommer

eller anledning'' finnes att sådan befara.

2. Förekomma å minuthandels- eller utskänkningsställe oordningar af

den art, att innehafvaren af rättigheten icke kan anses fortfarande ega den

för densammas utöfvande erforderliga frejd eller ordentlighet, eller har någon

af de enligt § 10 meddelade utskänkningsrättigheter visat sig föranleda

störande oordningar, må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på anmälan i

stad af magistraten eller stadsfullmäktige, och på landet af socknens eller angränsande

socknars kommunalnämnd, efter vederbörlig undersökning ega att

rättigheten inskränka eller indraga.

§ 12.

1. A apotek må bränvin eller sprit hvarken säljas eller annorledes

utlemnas utom för medicinskt ändamål på behörig läkares recept, för tekniskt

behof, då detsamma behörigen styrkes medelst intyg af magistratsledamot,

kronobetjent, kommunalstämmas eller kommunalnämnds ordförande

eller vice ordförande, och för vetenskapligt ändamål på reqvisition af känd

vetenskapsidkare; börande alla sådana recept, intyg- och reqvisitioner å apoteken

qvarhållas och der förvaras.

2. I afseende på försäljningen af sådana läkemedel, hvilka innehålla

bränvin eller sprit, gälle hvad medicinalförfattningarna föreskrifva.

§ 13-

Bränvin må icke utlemnas till den, som är drucken eller berusad, ej

heller till person, som icke fylt 18—21 år. Den, som är berusad, får ej

utdrifvas från utskänkningsställe eller lemnas utan vård.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 8.

§ 14.

Då minuthandel med eller iskänkning af bränvin sker, får dörren till

försäljningslokalen ej vara låst.

§ 15.

I öppen salubod för handel med andra varor än bränvin äfvensom vid

auktioner vare bränvinsutdelning äfven utan betalning förbjuden.

§ 16.

Ej vare någon berättigad till utsökning af betalning för bränvin, som

blifvit vid iskänkning utborgadt. Lag samma vare, då bränvin blifvit vid

minuthandel till mindre belopp än en kanna utborgadt.

§ 17-

Byteshandel med bränvin vare ansedd lika med bränvinsförsäljning.

§ 18.

1. Bränvin, som vid minuthandel eller utskänkning hålles till salu,

skall i styrka uppgå till 46 procent och vara så renadt från finkelolja, att

det håller det af Kong!. Maj:t särskildt föreskrifna prof, eller af så renad

råvara beredt.

2. Det får ej heller försättas med finkelolja eller annat för helsan

skadligt ämne.

§ 19-

Hvad i denna förordning är stadgadt om handel med bränvin skall,

med undantag af bestämmelserna i § 18 mom. 1, äfven gälla för alla andra

brända eller destillerade in- eller utländska spirituösa drycker, äfvensom för

drycker, hvilka äro dermed tillagade; och vare vid beräkning af myckenhet,

som minst må säljas, icke någon skilnad, om det sålda utgör ett eller flera slag.

§ 20.

1. Då bränvin försändes sjöledes och någon del af saltsjön dervid befares,

skall det vara underkastadt försegling och, på sätt i tullstadgan föreskrifves,

förpassning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 8. 9

2. Vid annan försändning af bränvin inom landet eger deremot förpassning

icke ruin; skolande dock bränvin, när det i större myckenhet än

femton kannor forslas landsvägen inom en mil från kusten mellan norska

gränsen och gränsen emellan Blekinge och Kalmar län, åtföljas af tillverkarens

eller säljarens på tro och heder senast inom en vecka före uppvisandet

afgifna bevis, att bränvin et icke blifvit i riket olofligen infördt.

§ 21.

Der minuthandel med eller utskänkning af bränvin idkas, skall vara

anbragt skylt, som utvisar rörelsen.

§ 22. ''

Af denna förordning bör å det ställe, der minuthandel med eller utskänkning

af bränvin idkas, ett exemplar alltid vara i försäljningsmmmet

anslaget.

8 23.

Den, som genom minuthandel eller utskänkning föryttrar bränvin, utan

att i stadgad ordning hafva dertill förvärfvat rättighet, eller som mot föreskriften

i § 4 mom. 1 tillhandagå!’ med anskaffande af bränvin eller öfverträder

det i § 12 gifna förbud, böte första gången från och med 50 till och

med 100 kronor, andra gången från 100 till och med 200 kronor samt tredje

gången från 200 till och med 400 kronor. Den, som fjerde gången eller

oftare med sådan förbrytelse beträdes, dömes till fängelse från och med två

månader till och med ett år. Dessutom vare det i försäljningsrummet befintliga

bränvin till och med 100 kannor tillika med kärl, som för dess afhemtning

äro tjenlig^, underkastade beslag och förbrutna.

§ 24.

1. Idkar någon minuthandel med eller utskänkning af bränvin vid

tillfälle, då försäljningsrätten ej får utöfvas, eller å annat ställe, än tillstandsbeviset

medgifver, eller begagnar någon, mot hvad i § 4 mom. 2 är stadgadt,

ombud för bränvins utlemnande å annat ställe, än der han sin försäljningsrätt

utöfvar, eller bryter någon mot § 9 mom. 5 eller mot § 15 eller

underlåter någon att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som meddelas

enligt § 11, eller tillåter den, som icke är till utskänkning berättigad, att

Bill. till Biksd. Prot. 1881. 5 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings- Utskottets Betänkande 2V:o 8.

något af det sålda å försäljningsstället förtäres eller afhemtas i mindre belopp,

än han är berättigad föryttra, böte första gången från och med 50

till och med 100 kronor samt följande gånger från 100 till och med 200

kronor. Lag samma vare, om den, som enligt § 10 erhållit rättighet till

ntskänkning för kortare tid, utöfvar densamma utan att iakttaga de inskränkningar

dervid, som kunna blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

föreskrifna.

2. Begår någon förbrytelse mot § 18, böte första gången från och

med 100 till och med 200 kronor samt följande gånger från 200 till och

med 500 kronor.

3. Är den, som andra resan begått någon af de i denna § uppräknade

förbrytelser, innehafvare af rättighet till minuthandel med eller utskänkning

af bränvin, vare lian tillika förlustig rättigheten.

§ 25.

Uraktlåtenhet att iakttaga föreskriften i § 1, att varm, lagad mat

alltid skall vid ntskänkning af bränvin finnas att tillgå, samt förbrytelse

mot föreskriften i § 5 att, till påteckning uppvisa tillståndsbeviset, eller mot

§§ 13, 14, 21 eller 22 straffas med böter från och med 25 till och med

100 kronor.

§ 26.

Skulle den, som är pligtig att förbrytelse mot denna förordning åtala,

sjelf beträdas med oloflig bränvinsförsäljning, vare lian förfallen till dubbla

böter och miste tjensten.

§ 27.

flen, som under tid, då lian för förbrytelse mot denna förordning är

stäld under tilltal, fortsätter samma förbrytelse, skall för hvarje gång, han

efter derom utfärdad och delgifven stämning härtill varder lagligen förvunnen,

fällas till de böter eller det fängelsestraff, som är för sådan förbrytelse

stadgadt, dock må fängelsestraffet icke öfverstiga ett år.

§ 28.

Husbonde ansvarar för förbrytelse, som begås mot denna förordning,

antingen af person, hvilken i hans ställe besörjer bränmnshandel, eller, med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8. 11

husbondes vetskap, af hans hustru, hustolk eller i hans arbete antagen person,

lika som vore förbrytelsen af husbonden sjelf föröfvad.

§ 29.

Underlåtes vid landsväga transport af bränvin föreskrift, som i § 20

är gifven, dömes varan förbruten, derest egaren ej gitter visa, att hon är af

inhemsk tillverkning eller blifvit vederbörligen förtullad.

§ 30.

Böter, som äro ådömda efter denna förordning, skola, om tillgång till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 31.

Af de böter, som enligt denna förordning ådömas, samt värde af bränvin

och kärl, som anses förbrutna, tillfälle två tredjedelar åklagaren och en

tredjedel den kommuns fattigkassa, der den åtalade förbrytelsen är begången.

Finnes särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

§ 32.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande liålle allvarlig band öfver iakttagande

af hvad i denna förordning är stadgadt.

§ 33.

1. Lands- och stadstiskaler, krono-, stads- och polisbetjente samt de

personer, hvilka särskildt antagas att vaka öfver förordningens efterlefnad,

äligge att förbrytelser mot densamma åtala.

2. I öfrigt ege en hvar rättighet att för sådana förbrytelser anställa

åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot hvarandra, ej

heller annan skyldeman mot den, bos hvilken lian njuter kost eller underhåll,

ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjenare mot husbondefolk undei

den tid, de äro i tj ensten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i monn

i, gifve han sin klagan allmän åklagare tillkänna sa tidigt, att denne må

kunna öfvervara målets utförande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

§ 34.

1. A landet bör kommunalnämnd och i stad vederbörande kommunalmyndighet

egna synnerlig uppmärksamhet deråt, att förbrytelser mot denna

förordning varda angifna till åtal.

2. Rättighet att verkställa beslag tillkomme de i § 33 mom. 1 omförmälde

allmänna åklagare. Beslag skall göras i två vittnens närvaro.

§ 35.

Rj vare någon jäfvig att angående oloflig bränvinsförsäljning bära

vittne endast på den grund, att han dervid bränvin sig tillhandlat eller

förtärt.

§ 36.

b Öl brytelser mot denna förordning böra vid allmänna domstolarna åtalas

och afdömas med undantag af frågor om oloflig bränvinsförsäljning i de

städer, der poliskammare finnes, uti Indika dylika frågor skola i hittills vanlig

ordning behandlas.

''§ 37.

1. J sammanhang med tillverkning sskatten å bränvin och tullen å alla

från utrikes ort införda brända eller destillerade spirituösa drycker, upptages

eu för kommunala behof afsedd särskild afgift, under namn af >>förbrukningsafgift''>

med (40) fyratio öre för hvarje kanna af normalstyrka, som förbrukas

inom landet, från den clag beslutet träd t i kraft, dock med bibehållande af det

i ($ 26 mom. 3 af nu gällande) § 22 inom. 1 af förordningen om tillverkning

af bränvin, medgifna afdrag.

2. Sedan, med afseende på för brukning saf gifter nas belopp vid jemförelse

med då gällande tillverkningsafgift, proportionerligt afdrag för uppbördskostnaden

skett, bildas en särskild fond litaf förstnämnda afgifter, som utan sammanblandning

of statsmedel tillsvidare förvaltas af (Statskontoret) (Mksgäldskmtoret)

den myndighet Kongl. Maj:t bestämmer.

§ 38.

• /• nBelÖr<le för^ulmif^c,éWter fördelas, efter folkmängden alltid beräknad,

i jullt hundratal, det år sista allmänna folkräkning skett emellan rikets sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

13

skilda landstingsområden och så att, sedan landsting och hushållningssällskap

hvardera, der så nu sker, fått (l/&) en femtedel, återstoden skiftas efter nämnde

års folkmängd emellan alla områdets lands- och stadskommuner, att användas

främst för fattigvård, säkerhetspolis, folk- och slöjdskolor.

Öfvergående stadgande!!.

§ 39.

1. Källarmästare, vinskänkare, kikare af schweitzerirörelse, traktörer

och värdshusvärdar, hvilka å sin rörelse innehafva burskap, bibehållas vid

den rätt till minuthandel med eller iskänkning af bränvin, som dem på grund

deraf tillkommer, äfvensom de näringsidkare, som erhållit sådan rätt för bestämd

tid, hvilken icke tilländagå!1 före ingången af det''försäljningsår, då

denna förordning träder i gällande kraft.

2. Har för gästgifveri å landet vid den tid, då Kong!. Förordningen

af den 18 Januari 1855 angående vilkoren för försäljning af bränvin och

andra brända eller destillerade spirituösa drycker blef till efterlefnad gällande,

utskänkningsrättighet utöfvats och sedermera icke upphört, då må samma

rättighet, så framt den icke varder uppsagd eller förverkad, fortfarande tillgodonjutas,

dock endast af den, som, då Kong!. Förordningen af den 26

Augusti 1873 angående vilkoren för försäljning af bränvin blef till efterlefnad

gällande, var egare af sådant gästgifveri, och af hans hustru, så länge

någon af dem lefver och gästgifverihållningen på samma ställe sjelf besörjer

eller på sitt eget ansvar låter den genom annan behörig person besörja.

3. Eges sådant gästgifveri af kommun eller annan menighet, då må

rättigheten till utskakning af bränvin under förestående vilkor tillgodonjutas

under loppet af tjugo år, räknade från den tid, denna förordning träder i

gällande kraft.

§ 40.

Å gästgifveri, der rörelsen är mellan flere äbor fördelad, skall en af

kronobetjent påtecknad uppgift om den tid, hvardera åbon är till bränvinsutskänkning

berättigad, vara anslagen hos den, som för tillfället utöfvar försäljningsrätten,

och hos honom under samma tid jemväl skylt vara anbragt,

på sätt i § 21 föreskrifves.

§ 41.

De näringsidkare, som enligt § 39 innehafva rätt till minuthandel med

eller iskänkning af bränvin, skola före ingången af hvarje försäljningsår

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-TJtsliottets Betänkande N:o 8.

hos Kong! Maj:ts Befallningshafvande anmäla, om och i hvilken lokal de

ämna utöfva denna rätt, och äro skyldige ställa sig denna förordnings föreskrifter

till efterrättelse med undantag af dem, som röra vilkoren och sättet

för rättigheters erhållande.

§ 42.

I stad, hvarest minuthandel med eller utskärning af bränvin jemlikt

hittills gällande stadganden hlifvit öfverlåten åt bolag, hvithet åt staden afstår

all den nettovinst, som, sedan nödiga förvaltningskostnader hlifvit afdragna,

enligt bolagets räkenskaper visat sig hafva uppkommit af all den bränvinshandel

bolaget idkat, får samma bolag dermed fortfara, eller annat dylikt

bildas, samt sålunda vidare och intilldess annorlunda af Kongl. Maj:t förordnas

minuthandel och utskärning af bränvin på sådant sätt utöfvas; dock

med vilkor, att, så länge detta förhållande fortfar, den andel staden jemlikt

§ 38 bort erhålla af förbrukning saf giften skall tillfalla statskassan,

§ 43.

Skulle landsting, hushållssällskap eller kommun vid den fördelning af

förbrukning safgifterna, som, efter det denna författning trädt i kraft, först

bör verkställas, jemlikt § 38 erhålla mindre än hvad det eller den visar sig

under de 5 åren 18 . . .—18 ... i medeltal, utaf af gif ter (genom inkomster?)

för utminutering och utskärning af bränvin, lagligen hafva åtnjutit, då skall

först ett mot minskningen, för alla dessa, svarande belopp afdragas, för att

under 5 (10) år, såsom ersättning för dylik minskning utgå, samt derefter

återstoden, på sätt i sistnämnde § sägs, varda utskiftad.

§ 44.

Denna förordning träder i kraft för stad från den 1 Oktober och för

landet från den 1 November 18 .. .

Denna motion vann icke Riksdagens bifall. Då densamma förevar tf 1

behandling inom Bevillnings-Utskottet, anförde Utskottet till stöd för sitt afstyrkande

utlåtande, att Riksdagen den 17 Maj 1877 i underdånig skrifvelse

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o S.

15

hos Kong!. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes genom sakkunnige män

låta öfverse gällande författningar angående tillverkning och försäljning af

bränvin, i syfte att genom lagstiftningen måtte kunna åstadkommas ett kraftigare

motverkande af rusdryckers missbruk, samt derefter i ämnet till Riksdagen

afgifva förslag. Sedan i anledning af denna Riksdagens anhållan en

komité blifvit af Kongl. Maj: t den 24 derpå följande Augusti för det af

Riksdagen uppgifna ändamål tillsatt, hade denna komité den 20 December

1878 afgifvit underdånigt betänkande med förslag till författningar angående

tillverkning och försäljning af bränvin, hvarefter öfver dessa förslag infordrats

utlåtanden från samtlig^ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

Då Riksdagens ofvanberörda, i ämnet allåtna underdåniga skrifvelse

sålunda innefattade en anhållan att från Kong], Maj:t få mottaga förslag till

ny bränvinslagstiftning, hade Utskottet ansett det mindre välbetänkt, om

Rikdagen genom att nu taga frågan i hela dess vidd under ompröfning gånge

den af Riksdagen sjelf begärda utredning i förväg; och hade något skäl för

ett sådant till vägagående så mycket mindre synts vara för handen, som Kongl.

Maj:t säkert skulle låta sig angeläget vara. att så skyndsamt, som ärendets

vigt och omfattande natur det tillstadde, afgifva den begärda framställningen.

Genom att sålunda icke ingå i pröfning af de utaf motionären framstälda förslag

hade Utskottet jemväl trott sig bäst befordra det syftemål, som både

Riksdagen i sin ofvan omförmälda skrifvelse och motionären med sina föreliggande

förslag i främsta rummet åsyftat, eller ett kraftigt motverkande af

rusdryckers missbruk. Det hade nemligen synts Utskottet uppenbart, att,

derest, till grund för de blifvande öfverläggningarne i den vigtiga frågan

kunde läggas ett af Kongl. Maj:t, efter omsorgsfull pröfning ej mindre af

bränvin sia gstiftningskomiténs förslag än äfven af de utaf minoriteten inom komitén

framstälda, från majoritetens i väsentlig mån afvikande åsigter, äfvensom

efter inhemtande af alla de upplysningar, som kunde stå Kongl. Maj: t

till buds, afgifvet förslag i ämnet, större utsigter att förena de på detta område

af gammalt vidt skilda meningarne skulle förefinnas, än om de olika

förslagen omedelbart droges inför Riksdagens pröfning.

De skäl, som sålunda vid sistlidne riksdag blifvit anförda emot lämpligheten

af att då ingå i närmare pröfning af motionärens förslag att i sin

helhet företaga en omarbetning af gällande bränvinslagstiftning, innan den

väntade utredningen med derpå grundade förslag från Kongl. Maj:t emottagits,

synas Utskottet jemväl för det närvarande qvarstå i oförminskad kraft.

Utskottet hemställer derföre,

att Herr von Koclis ifrågavarande motion icke för närvarande

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bevillning s- Utskottets Betänkande N:n 8.

2:o.

§§ / och 4t. Uti eu inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (Nio 99) anför

Herr G. Herslow, att, i trots af gällande bränvinsförsäljningslags stadgande

att bränvin icke finge afyttras till mindre belopp än etthundra kannor af

annan än den, som i laga ordning förvärfvat rätt till mindre partihandel eller

minuthandel med eller utsköljning af bränvin, idkades i de flesta trakter af

landet utaf utländska handelshus eu betydande detaljhandel med bränvin, företrädesvis

fransk konjak. Denna handel tillginge i allmänhet på det sätt, att

resande agenter för bemälda handelshus af ett stort antal personer upptog^

order å smärre qvantiteter spirituösa, ofta icke öfverstigande 1 */, å 33/7 kannor

(6 å 12 buteljer), hvarefter dessa beställningar, hvar för sig, expedierades

från utlandet samt af köparne utfinges från vederbörande packhus mot erläggande

af stadgad tullafgift. Då ifrågavarande handel till en del försigginge

utom landets gränser, i det att varan å utrikes ort för köparens räkning

utlemnades åt vederbörande fartygsbefälhafvare, folie den icke inom svensk

strafflags giltighetsområde, hvadan gällande bränvinsförsäljningsförordning icke

innebure hinder deremot. Emellertid vore det obestridligt, att dylik handel

stode i strid mot nämnda lags anda och mening samt derjemte vållade de

inhemske spritvaruhandlandena stor skada i deras näringsfång. Dessa, Indika

hade att till kommunerna erlägga stadgad utminuteringsafgift, 25 öre för

hvarje i detalj försåld kanna bränvin, kunde nemligen icke bestå i konkurrensen

med de utländska handelshusen, Indika icke nödgades vidkännas sådan

afgift. Då emellertid 7:de artikeln af den emellan de förenade rikena och

Frankrike den 14 Februari 1865 ingångna handelstraktat, enligt motionärens

åsigt, lade hinder i vägen för att undanrödja detta missförhållande medelst

höjande af införselafgifterna å sådana mindre partier spirituösa, så syntes

detta icke kunna afhjelpas, med mindre man i gällande bränvinsförsäljningslag

förbjöde utöfvandet af den förmedlande verksamhet vid berörda bränvinshandel,

som utöfvades af de utländska handelshusens agenter. Motionären

hemställer i sådant syfte, »att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till

Kong!. Maj:t anhålla om nedanstående tillägg -och ändring i §§ 1 och 41 af

Kongl. förordningen om vilkoren för bränvinsförsäljning:

§ 1: Bränvin må ej till mindre belopp än 100 kannor säljas eller

till salu utbjudas af annan — — etc.

§ 41: Den, som i mindre partier än 100 kannor föryttra!- eller fal
bjuder

bränvin utan att, — — etc.»

1 sammanhang med denna motion har Utskottet jemväl till behandling

företagit trenne särskilda, af åtskillige vin- och spirituosahandlande i Stock
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 8.

17

bolin, Göteborg och Norrköping, under 3 Januari, den 20 Februari och den

26 Oktober, allt 1880, till Kong! Maj:t ingifna underdåniga ansökningar om

vidtagande af lagstiftningsåtgärder i fråga om den handel med spritvaror, som

af utländingar här i landet idkades, hvilka ansökningar genom nådig remiss

den 11 Februari 1881 blifvit till Utskottet öfverlemnade.

Utskottet kan icke annat än vitsorda tillvaron af eu sådan minuthandel

och försändning från främmande länder af spirituösa, som den motionären

och petitionärerne omförmält. Icke heller anser Utskottet det kunna

förnekas, att denna handel står i strid mot de principer, som ligga till grund

för vår lagstiftning angående bränvinshandelns ordnande. Onekligen utsätter

den derjemte i vissa fall inhemske spritvaruhandlande för en genom olika

vilkor försvårad konkurrens från utländske medtäflare, i det att desse icke

behöfva vidkännas de för minuthandel med bränvin här stadgade afgifter.

Det, vill dock synas, som skulle i en talrik klass af fall gällande tullsatser

å spirituösa bereda landets sprithandlande ett skydd, som borde sätta dem i stånd

att med framgång möta ifrågavarande konkurrens. För att tydliggöra detta

anser Utskottet sig böra i korthet redogöra för tillkomsten och beskaffenheten

af dessa tullsatser. Innan handelstraktaten med Frankrike afslöts, utgick införseltullen

å bränvin och sprit af alla slag med lika belopp i förhållande till

varans alkoliolhalt, ehvad införseln skedde på fastager eller på buteljer eller

krus ; och var denna tull bestämd till 50 öre per kanna om 50 procents alko - holhalt utöfver den här stadgade tillverkningsafgift. Genom berörda traktat,

Artikel 7, betingade sig Frankrike den förmån, att derstädes af vindrufvor

tillverkadt och derifrån sjövägen direkte infördt bränvin på fat skulle vidkännas

en surtaxe af allenast 30 öre per kanna ren alkohol, hvilken afgift

skulle minskas med en hundradedel för hvarje procent, hvarmed bränvinet funnes

understiga 100 procents styrka. Denna t illäggs afgift utgjorde alltså 15 öre

per kanna om 50 procents alkoliolhalt. Deremot skulle dylikt bränvin, som

infördes på buteljer eller krus, beskattas såsom ren alkohol, samt sålunda beläggas

med en tullafgift, motsvarande dubbla tillverkningsafgiften för bränvin

af normalstyrka, jemte en surtaxe af 30 öre per kanna. Då utländskt bränvin

sålunda, i alla andra fall än då varan var tillverkad i Frankrike af vindrufvor

samt derifrån sjöledes direkte infördes, drabbades af enahanda tull,

ehvad den inkom på fastager eller på buteljer eller krus, kunde utländska

handelshus, till de inhemska sprithandlandenas förfång, direkt tillsända härvarande

konsumenter smärre partier spirituösa, utan att för denna minuthandel

behöfva vidkännas någon emot utminuteringsafgiften svarande tullförhöjning.

Jemväl med fransk konjak egde en sådan handel rum, enär importören endast

behöfde undvika något af de vilkor, som skulle föranleda tillämpning af traktatbestämmelsen,

för att få varan tullbehandlad såsom annat utländskt bränvin,

Bih. till Bilcsd. Frat. 1881. 5 Sami. 1 A/d. 7 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 8.

samt sålunda undgå den högre afgift, som eljest betingades af varans införsel

å buteljer eller krus.

För att undanrödja denna oegentlighet samt derjemte bereda någon

emot här stadgade utminuteringsafgift svarande förhöjning i tullafgifterna å

bränvin och sprit, som i mindre partier från utlandet tillsändes härvarande

konsumenter, beslöt 1874 års Riksdag, på grund af i ämnet väckt motion,

att bränvin och sprit af alla slag, som på buteljer eller krus hit infördes,

skulle draga enahanda tull, som dittills varit bestämd för franskt drufbränvin å

slika kärl; och blef denna föreskrift intagen i den af Kong! Maj:t den 22

Juli 1875 i nåder faststälda tulltaxa.

Med tillämpning af ofvan angifna föreskrifter, som fortfarande ligga

till grund för tulltaxans bestämmelser i ämnet, och då tillverkningsafgiften å

svenskt bränvin för närvarande är 1 krona för hvarje kanna af 50 procents

alkoholhalt, eller 2 kronor per kanna ren alkohol, draga artiklarne bränvin

och sprit på fastager följande tullsatser, nemligen, då varan är tillverkad i

Frankrike af vindrufvor och derifrån sjövägen direkte införes, 1 krona 15

öre, och i alla andra fall 1 krona 50 öre, allt per kanna af 50 procents

alkoholhalt; och reduceras den, såvida den är af annan alkoholhalt, till nyssnämnda

normalstyrka. Alla slag af bränvin och sprit på buteljer eller krus

äro deremot, oberoende af alkoholhalten, underkastade en in försel tull af 2

kronor 30 öre per kanna.

Enligt nu förevarande framställningar är det emellertid hufvudsakligen

fransk konjak, som af utländingar härstädes föryttras i smärre partier,

och tillgår denna handel, efter hvad motionären anfört, ofta på det sätt,

att berörda spritpartier tillsändas konsumenterne i lådor om flera eller färre

buteljer. De beskattas i följd häraf såsom ren alkohol med 2 kronor 30

öre per kanna. Den konjak, som af inhemske vin- och spritvaruhandlande i

handelsändamål hit införes, inkommer deremot, enligt hvad importtabellerna

utvisa, till större delen på fat, samt beskattas alltså, enligt ofvan angifna

grunder, efter dess alkoholhalt. Då denna emellertid sällan torde öfverstiga

60 procent, drager nämnda vara en införseltull af allenast 1 krona 38 öre

per kanna. Skilnaden till våra handlandes förmån uppgår alltså till 92 öre

för hvarje kanna, ett belopp, som väl torde märkbart öfverstiga de afgifter,

de måste vidkännas för rättigheten att idka minuthandel med bränvin.

Detta förhållande eger dock rum endast under förutsättning, att den

genom agenternes ° förmedling inköpta spritvaran inkommer på buteljer eller

krus och icke, såsom äfven lärer förekomma, på mindre fät. I detta sistnämnda

fall kommer onekligen den utländske importören i en gynsammare

ställning än den svenske sprithandlanden.

Det torde emellertid möta icke ringa svårighet att utfinna något verk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 8. 19

samt medel att förekomma de utländska handelshusens ifrågavarande rörelse

eller underkasta densamma en beskattning, som kunde bilda en lämplig motvigt

mot friheten från erläggandet af stadgad utminuteringsafgift.

Uti de framställningar, som blifvit till Utskottet öfverlemnade, hafva

företrädesvis tvenne olika utvägar för lösandet af denna uppgift blifvit föreslagna.

Den ena innebär, att lagstiftaren skulle med en särskild, högt tillmätt

beskattning belägga den förmedlande verksamhet, som vid ifrågavarande

handel utöfvas af de utländska handelshusens agenter. Angående detta förslag

anser sig Utskottet till en början höra påpeka, att det torde möta någon

betänklighet att med allt för höga afgifter besvära härstädes resande utländske

handelsagenters verksamhet. En sådan åtgärd kunde nemligen lätt framkalla

motsvarande stadgande!! i afseende på de ombud, som för svenska handelshus

äro anstälda i utlandet, samt sålunda vålla vår exporthandel stort

afbräck. Det kan dessutom med visshet antagas, att, derest användandet af

agenter på detta sätt fördyrades, de utländska handelshusen komme att tillgripa

andra utvägar för inledande af handel af ifrågavarande slag. De tyska

och danska lotterikollektöremes välbekanta sed att genom posten sända prospekter

och reqvisitionssedlar till hvar och en, som rimligen kan antagas

vara villig att blifva deras kund, må anföras såsom exempel uppå de medel,

som i dylika fall stå en företagsam affärsman till buds.

En annan utväg för hämmande af ifrågavarande minuthandel med

spritvaror vore att vända sig emot varan, innan densamma blifvit af vederbörande

tullkammare utlemnad, samt i sådant syfte stadga, att den, som

icke vore berättigad till minuthandel med eller iskänkning af bränvin, antingen

alldeles icke, eller ock endast emot erläggande af en emot utminuteringsafgiften

svarande tilläggsafgift finge tullbehandla mindre qväll ti teter spirituösa.

En sådan åtgärd vore dock helt och hållet stridande emot de principer,

uppå Indika den svenska tullagstiftningen hvital’. Denna är nemligen, i motsats

emot åtskilliga utländska lagstiftningar, byggd på den grundsats, att

det står enhvar fritt att, emot erläggande af faststäld införselafgift och med

iakttagande af i lag stadgade formaliteter, från utlandet införa hvarje vara,

med undantag af apoteksvaror och vissa gifter, i så stora eller så små

qvantiteter som han sjelf kan finna för godt. Vidare må erinras derom, att

en dylik föreskrift väl måste anses komma i strid mot de förpligtelse^ som

åligga landet enligt den franska handelstraktaten. Genom 7:de artikeln af

nämnda fördrag äro nemligen införselafgifterna för franskt drufbränvin faststälda;

och det lärer väl icke kunna anses öfverensstämmande härmed att

vare sig förbjuda import af smärre partier utaf denna vara eller betunga densamma

med ytterligare umgälder under ett eller annat namn. Ett stadgande

af ifrågavarande innehåll vore dessutom synnerligen lätt att kringgå.

s. 20 Kontrollera mot PDF

§ 12.

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

I)et erfordrades endast, att den angifningsinlaga, emottagaren hade att ingifva

till tullkammaren, försåges med underskrift af en person, som i laga

ordning förvärfvat rätt till utminutering eller utskänkning af bränvin. Och

det skulle säkert i allmänhet möta ringa svårighet att förskaffa sig en dylik

underskrift, äfven om icke, såsom dock vore antagligt, de utländska handelshusen

in gånge aftal med någon behörig person att på detta sätt tillhandagå

deras kunder.

Då Utskottet sålunda icke kunnat biträda något af dessa förslag, har

Utskottet emellertid ansett sig böra i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

på den föreskrift, som redan förefinnes i 4 § 1 mom. af gällande

försäljningslag. Berörda lagrum har följande lydelse:

»Bj ma någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af bränvin i

mindre belopp än han sjelf egen försälja».

Det vill synas, som om de utländske handelsagenternes af motionären

omförmälda tillvägagående vid spritvarors föryttrande inom landet icke kunde

vara fullt öfverensstämmande med syftet i detta stadgande. Då emellertid

den uppfattning lärer hafva gjort sig gällande, att nämnda föreskrift icke

kan anses öfverträdd, med mindre säljaren, agenten eller ombudet verkligen

aftalet och låtit aflemna varan till köparen, så torde ett förtydligande

af denna paragraf i den åt motionären åsyftade rigtning kunna bidraga till

att det öfverklagade missförhållandet motverkas, i den mån sådant utan en

mera genomgripande ändring af gällande bränvinslagstiftning är möjligt.

Utskottet hemställer derföre,

att 4 § 1 mom. i gällande bränvinsförsäljningslag måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

»Ej må någon till salu utbjuda eller tillhandagå allmänheten

vid anskaffande af bränvin i mindre belopp än

han sjelf eger försälja.»

3:o.

Genom Kongl. förordningen den 26 Augusti 1873, angående vilkoren

för försäljning af bränvin, har den vissa gästgifverier på landet tillerkända

utskänkningsrätt blifvit inskränkt derhän, att densamma får tillgodonjutas

endast af dåvarande egare till sådant gästgifveri och hans hustru, så

länge någon af dem lefver och gästgifverihållningen vid samma gästgifveri

sjelf ellei genom annan behörig person besörjer. Härigenom har man velat

ernå, att ifrågavarande särskilda utskänkningsrättigheter mom en icke allt

för aflägsen framtid skola upphöra.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 8.

21

Utskottets uppmärksamhet har emedlertid hlifvit fäst deruppå, att

det lärer förekomma, att kommuner och andra menigheter äfvensom bolag

eget dylika gästgifveri’. Då dessa rättssubjekt, i motsats emot fysiska personer,

kunna ega eu till tiden obegränsad tillvaro, möter det svårigheter att

på dem tillämpa ofvan anförda föreskrift. A ena sidan kan det icke vara

billigt att beröfva ifrågavarande menigheter och bolag denna af dem förvärfvade

rätt, så snart förvaltningen af gästgifveri lem nas åt annan person,

än den som dittills förestått detsamma. Men å andra sidan är det ej lämpligt

att, genom att låta dylika rättigheter gälla för obegränsad tid, inskränka

den kommunernas beslutanderätt i fråga om bränvinshandelns ordnande, hvilken

såsom grundsats genomgår den nyare lagstiftningen om bränvins försäljning.

Utskottet har derföre ansett det böra stadgas, att sådan rätt får af menighet

eller bolag besittas under någon viss tid, hvilken Utskottet ansett lämpligen

kunna bestämmas till tjugo år ifrån den dag, då nådiga förordningen

den 26 Augusti 1873, angående vilkoren för försäljning af bränvin, blef till

efterlefnad gällande. Det ligger emellertid i öppen dag, att detta stadgande

icke i något fall bör få leda till utsträckning af den rätt, som, i enlighet

med bestämmelserna i 10 § 2 mom. bränvinsförsäljningsförordningen, kan

vara upplåten åt utskänkningsbolag, äfven om sådant bolag undantagsvis

kunde vara bildadt å landsbygden.

Utskottet hemställer,

att efter lista punkten af § 12 i gällande bränvinsförsäljningslag

må införas ett nytt moment af följande lydelse

:

»Eges sådant gästgifveri af kommun eller annan menighet

eller af bolag, å hvilket de i 10 § 2 mom. befintliga

föreskrifter icke äro tillämpliga, då må rättigheten till

utskänkning af bränvin af samma kommun, menighet eller

bolag under förestående vilkor tillgodonjutas under loppet

af tjugo år, räknade från den dag, då nådiga förordningen

den 26 Augusti 1873, angående vilkoren för försäljning

af bränvin, blef till efterlefnad gällande».

4:o.

23 § 1 mom. af Kong! förordningen den 24 Augusti 1877, angående

vilkoren för försäljning af bränvin m. in., har följande lydelse:

»Vid läger eller der trupp eljest är för flera dagar sammandragen,

i? 23.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillnings- lltskottrisfBetänkande N:o 8.

vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg, eller der värdshusrörelse

af annan anledning kan komma i fråga att under endast någon del af året

utöfvas, må för kortare tid än år rättighet till bränvinsutskänkning meddelas

af Vår Befallningshafvande, när, i förstnämnda fall, befälhafvande militärchef

och, i öfriga fall, andre vederbörande derom gjort anmälan.»

Uti eu inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (Ko 106)

anför Hen- Hedlund, att ofvan intagna stadgande, hvilket utgjorde ett undantag

från den rätt till sjelfstyrelse i afseende på ordnandet af bränvinshandeln,

som hlifvit kommunerna tillförsäkrad genom 7 och 14 §§ af ofvannämnda

författning, uppenbarligen afsåge allenast att bereda eu möjlighet

att, oberoende af kommunernas medgifvande, anordna tillfällig utskänkning

åt bränvin, der sådan ansåges erforderlig för att tillgodose sådana personers

kraf, Indika, utan att tillhöra en kommuns stadigvarande medlemmar, uppehöllo

sig inom densamma. Eu sådan uppfattning af ifrågavarande lagrum

både emellertid icke alltid gjort sig gällande hos Konungens Befallningshafvande,

utan hade fall förekommit, då bemälda myndighet, utan att ett

dylikt undantagsförhållande kunnat åberopas, medgifvit sådan utskänkning,

allenast med iakttagande deraf, att densamma upplåtits på kortare tid än år.

För att emot en sådan användning af ifrågavarande föreskrift bereda kommunerna

det skydd, som andan i gällande lagstiftning angående försäljning

af bränvin fordrade, hemstälde Herr Hedlund, att lista punkten af ofvan

anförda paragraf måtte erhålla följande lydelse:

»Vid läger eller der trupp eljest är för flere dagar sammandragen,

vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg eller i sådan trakt afstadsområde

eller landtkommun, der värdshusrörelse icke förut utöfvas, men kan för

någon del af året af tillfällig anledning ifrågakomma, må för kortare tid än

år rättighet till bränvinsutskänkning meddelas af Vår Befallningshafvande,

när, i förstnämnda fall, befälhafvande militärchef och i öfriga fall andre vederbörande

derom gjort ansökan.»

Den föreskrift, i hvilken motionären föreslår ändring, afser att, vid

sidan af den bränvinsutskänkning, som under vanliga förhållanden kan anses

erforderlig inom en kommun, och hvilken fördenskull kan för eu längre tidrymd

ordnas genom Konungens Befallningshafvandes och de kommunala myndigheternas

samfälda beslut, bereda möjlighet att tillgodose sådana behof af

försäljning utaf spirituösa drycker, som betingas af tillfälliga omständigheter

och äro af kortare varaktighet. Tillfredsställas icke dessa behof på lagligväg,

löper man nemligen fara att framkalla en demoraliserande smyghandel

med bränvin. Men då i dylika fall det vidlyftigare tillvägagående, som betingas

af de kommunala myndigheternas medverkan, ofta skulle leda till allt

för stor tidsutdrägt, samt ifrågavarande behof dessutom bero på förhållanden,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 8.

23

som äro främmande för kommunens sedvanliga tillstånd, har befogenheten att

medgifva sådana tillfälliga utskänkningsrättigheter blifvit lagd i Kong! Maj:ts

Heta llningshafvandes hand.

Häraf framgår emellertid, att de lagliga förntsättningarne för utöfvandet

af denna befogenhet äro dels, att de förhållanden, som påkalla medgifvandet

af utskänkning under kortare tid än år, icke äro af den beskaffenhet,

att de kunna anses vara för handen jemväl under den öfriga delen af året,

dels och att behofvet af en dylik tillfällig hränvinsförsäljning ej kan lämpligen

tillgodoses af för handen varande försäljningsrättiglieter.

Nu anser väl Utskottet, att 23 § af gällande hränvinsförsäljningslag

redan i sin nuvarande form föranleder till den åsigt angående vilkoren för

utöfvandet af Kong! Maj:ts Befallningshafvandes ifrågavarande rättighet, som

här ofvan blifvit utvecklad. Men för att förekomma hvarje missuppfattning

härutinnan har Utskottet emellertid ansett berörda stadgande böra något

förtydligas.

Utskottet hemställer derföre,

att 23 § 1 mom. af Kong! förordningen den 24 Augusti

1877, angående vilkoren för försäljning af bränvin m. m.,

må erhålla följande förändrade lydelse:

»Vid läger, eller der trupp eljest är för flera dagar

sammandragen, vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg,

eller der värdshusrörelse af annan anledning kan

för någon del af året tillfälligtvis vara af omständigheterna

påkallad, vak för kortare tid än år rättighet till bränvinsutskänkning

meddelas af Vår Befallningshafvande, när, i

förstnämnda fall, befälhafvande militärchef och, i öfriga fall,

andre vederbörande derom gjort anmälan.»

5:o.

41 § i gällande bränvinsförsäljningslag föreskrifver: § 41

»Den, som genom mindre partihandel, minuthandel eller utskänkning

föryttrar bränvin, utan att i stadgad ordning hafva dertill förvärfvat rättighet,

eller som, på sätt i § 2 sägs, mellan flera köpare fördelar bränvin eller, emot

föreskriften i § 4 mom. 1, tillhandagår med anskaffande af bränvin, böte

första gången från och med 30 till och med 60 kronor, andra gången från

60 till och med 120 kronor och tredje gången från 120 till och med 240

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillning s - Ut sko t te ts Betänkande N:o 8.

kronor. Den, som fjerde gången eller oftare med sådan förbrytelse beträdes,

dömes till fängelse från och med två månader till och med ett år.

Dessutom vare det i försäljningsrummet befintliga bränvin till och med

60 kannor tillika med kärl, som för dess afhemtning tjenliga äro, underkastade

beslag och förbrutna.

Förbrytare vare derjemte dömd att, då oloflig minuthandel eller utskänkning

egt rum, utgifva minuthandels- eller utskänkningsafgift för det

kannetal, som, efter hvad utredas kan, blifvit föryttradt, dock ej under det

belopp, som svarar mot en fjerdedel af hvad, enligt de i §§ 17 och 18 stadgade

grunder, för år minst bör utgå.»

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (K:o 125) anför Herr

0. Pennan, att de i ofvan intagna lagrum stadgade ansvarsbestämmelser visat

sig vara allt för lindriga för att förekomma olaglig handel med bränvin.

Vore denna handel af någorlunda betydande utsträckning, kunde nemligen

deraf påräknas eu vinst, som vida öfverstege de böter, som för förbrytelsen

kunde ådörnas. Särskild! framträdde detta missförhållande i de trakter af

landet, der, i följd af större allmänna eller enskilda arbetsföretag, skaror af löst

arbetsfolk vore samlade, samt lönkrögeri för den skull kunde drifvas i synnerligt

stor omfattning. För att om möjligt sätta en dam för detta ofog

föreslår nu Herr Perman, att Riksdagen måtte för sin del besluta, »att 41 §

1 inom. i förenämnda Kong! förordning måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

Den, som genom mindre partihandel, minuthandel eller iskänkning föryttrar

bränvin, utan att i stadgad ordning hafva dertill förvärfvat rättighet,

eller som, på sätt i § 2 sägs, mellan flera köpare fördelar bränvin, eller,

mot föreskriften i § 4 mom. 1, tillhandagå!'' med anskaffande af bränvin, böte

första gången från och med 60 till och med 120 kronor, andra gången från

120 till och med 240 kronor och tredje gången från 240 till och med 480

kronor. Den, som fjerde gången eller oftare med sådan förbrytelse beträdes,

dömes till fängelse från och med två månader till och med ett år.»

Utskottet finner väl motionärens syfte att söka hämma den olagliga

handel med bränvin, som mångenstädes inom landet bedrifves, vara synnerligen

behjertansvärdt. Hvad åter angår det medel motionären för vinnande

af detta mål förordar, så framkallar detsamma åtskilliga betänkligheter. Till

en början må erinras derom, att i bränvinsförsäljningslagen förekomma ansvarsbestämmelser

för många andra slag af förbrytelser än de, som finnas

omförmälde i ofvan intagna paragraf, samt att dessa bestämmelser måste anses

stå till hvarandra i det förhållande, som betingas af de olika öfverträdelsernas

beskaffenhet. Skulle endast nu ifrågavarande bötesbelopp höjas, komme

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 8. 25

det uti nämnda lag antagna straffsystem att på ett betänkligt sätt rubbas.

Ätt åter företaga en genomgripande förändring af alla i bränvinsförsäljningslagen

förekommande ansvarsbestämmelser synes Utskottet för det närvarande,

då förslag till ny lagstiftning i detta, ämne äro uppå Kong!. Maj:ts pröfning

beroende, vara mindre lämpligt.

Härtill kommer, att det största hindret för att på laglig väg hämma

lönkrögeriet ligger uti svårigheten att leda förbrytelser af denna art i

bevis. Invånarne i den ort, der den olagliga rörelsen bedrifves, äro i allmänhet

föga villiga att uppträda såsom vittnen emot en person, af hvilkens

lagstridiga handel de sjelfva kanhända mer än en gång begagnat sig. Denna

obenägenhet skulle antagligen ytterligare ökas, derest straffet för lönkrögeri

skärptes. Deraf kunde sålunda blifva en följd, att, i uppenbaraste motsats

emot motionärens syfte, förbrytelser emot ifrågavarande föreskrifter komme

att i ännu flera fall än för närvarande undgå det i lagen bestämda straff.

Ytterligare må märkas, att det ofta icke är den egentliga lönkrögaren,

den, för hvilkens räkning rörelsen bedrifves, som drabbas af ansvaret

derför, utan allenast dennes jemförelsevis mindre brottsliga redskap. Att

för dessa höja beloppet af böter, hvilka i alla händelser ofta icke kunna af

dem gäldas, synes Utskottet vara ändamålslöst.

Utskottet hemställer derföre,

att ifrågavarande motion icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 Mars 1881.

På Utskottets vägnar:

A. G: SOU BENYICH.

Reservationer:

vid 2:dra punkten:

af Herr Cawallin, med hvilken Herr Croneborg instämt: »Jag har

ej kunnat instämma uti det slut, hvartill Utskottets pluralitet uti denna

sak kommit, af de skäl nemligen, att genom de närvarande höga tullBih.

till Rilcsd. Prot. 1881. 5 Sami 1 Afd. 7 Häft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 G

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 8.

satserna å utländsk spirituösa, det pris, hvari staten, i sedligt syfte, velat

halla saval denna som sådan af inländsk tillverkning, synes mig rikligen upm

hunnet; att andemeningen af bestämmelserna om minutförsäljningens ordnande

mom kommunerna rätteligen torde afse att försvåra och hålla under

helsosam kontroll tillgängen af spirituösa för dem, hvilka icke äro sig sielfva

synnerligen maktiga, när varan till omedelbart bruk står dem till buds- att

dessa bestämmelser deremot icke kunna vara skrifta i mening att genom

priset tvinga den sansade förbrukaren att köpa öfver 100 kannor, när han

encast ville hafva sa litet som till och med ''[2 kanna; samt slutligen att

den klagan, som föres af inländska minuthandlare med spirituösa, är mera än

°beJogaä ty desse hafva af fri vilja inropat eller såsom bolag erhållit sin

rättighet, vare sig till mmimikannetalet eller större sådant af den försäljning

de trött sig kunna gorå inom de gränser, som lagen tillstädja'' dem, och de

ega ej att i öfngt föra klagan öfver huru allmänheten på lagligt sätt förser

sig med varor af samma slag som deras, vare sig att detta sker från utlam

i? T™ en ain!fT1 kommuns sprithandlare, som till äfventyra sälja billigare

eller bättre varor. Denna sprithandlarnes klagan synes mig ingenting annat

vara an _ ytterligare ett försök att alldeles fullständigt erhålla monopol på

saval spritvarornas pris som qvalitet.

Jag yrkar derföre rent afslag pa Herr Herslows omförmälda motion.»

. Derjemte, hafva Herrar A. Th. Carlheim- Gyllensköld och Stjernsvetz

anmält leseivation emot Utskottets hemställan uti förenämnda punkt.

Wtockliolin, Associations-Boktryckeriet, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:35 Skrifvelse, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin. s. 1 i texten