Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Mag:ts proposition, angående upplåtelse till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordområde.

1881-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:26, Utlåtande, i anledning af Kongl. Mag:ts proposition, angående upplåtelse till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1881, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Mag:ts proposition, angående upplåtelse

till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes

såsom gårdsjord anslaget jordområde.

(I. A.)

Enligt hvad af förestående till Eiksdagen den 4 sistlidne månad aflåtna

nådiga proposition (Ko 11) inhemtas, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Malmölius län i skrifvelse till Kammarkollegium den 12 April

1879, med förmälan att till landskansli- och landskontorshusen i Malmö vore

såsom gårdsjord anslagna två tunnland af stadens mark, samt att afkomsten

af dessa två tunnland till den 1 Oktober 1863 tillgodonjutits af landssekreteraren

och landskamreraren, mot skyldighet för dem att bekosta renhållningen

vid landsstatsbyggnaden, men från nämnda tid redovisats i räkning

med Ofverintendentsembetet, som dermed bestridt kostnaden för renhållningen

och erlagt de byggnaden påförda kommunalutskyider, ifrågasatt, huruvida

icke omförmälda gårdsj ordar, hvilka vore utarrenderade med tre månaders

uppsägningstid, borde vara underkastade enahanda förvaltning som statsverkets

öfriga fastigheter. Da de för städerna i allmänhet gällande privilegier

lägga hinder i vägen för oinskränkt dispositionsrätt till stadens jord, hade

Kammarkollegium infordrat yttrande från såväl stadsfullmäktige som’magistraten

i Malmö, huruvida de hade något att erinra mot ifrågavarande jordars

disponerande för statsverkets räkning; och hade stadsfullmäktige till svar härå

anfört, att dylika jordar, hvilka förut varit stadens samfälda egendom, innan

de fördelades på tomterna, enligt Kongl. resolutionen den 21 Maj 1781 alBih.

till Bilcsd. Frot. 1881. 4 Sami. 1 Afä. 17 Eäft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

drig finge skiljas från gårdarne, utan ständigt skulle vara med dem förenade,

men att Kongl. Maj:t pa derom af stadsfullmäktige gjorda ansökningar medgifyit,

dels den 2 November 1877 att gårdsjordarne till staden tillhöriga

tomter, som försåldes, finge från tomterna afskiljas och åt staden bibehållas,

dels ock den 17 Januari 1879 att stadsfullmäktige skulle ega att i de fall,

då de pröfvade sådant vara för något stadens allmänna ändamål erforderligt,

åt staden förvärfva enskilde tillhöriga gårdsj ordar utan samband med de tomter,

hvartill jordarne hörde. Under åberopande deraf att, enligt hvad stadsfullmäktige

sålunda anfört, nu ifrågavarande gårdsj ordar icke syntes kunna

utan samband med tomterna fritt disponeras på annat sätt än att de af

staden öfvertoges, hade stadsfullmäktige, hvilka ansett det vara för staden

fördelaktigt att komma i besittning af berörda jordar, som gränsade till staden

förut tillhörig jord af enahanda natur, erbjudit sig att inlösa desamma

antingen efter det å jordarne senast bestämda taxeringsvärde eller ock för det

pris, hvarom öfverenskommelse kunde träffas; och hade jemväl magistraten hemstält,

att ifrågavarande jordar måtte få från tomterna skiljas och åt staden

förvärfvas. Med öfverlemnande af nyssnämnda jemte öfriga ärendet rörande

handlingar hade Kammarkollegium i skrifvelse den 2 Juni 1880 meddelat,

att nuvarande arrendet för ifrågavarande två tunnland jord utginge med 40

centner hö, motsvarande enligt 1879 års markegångspris 100 kronor, samt

att 1878 års taxeringsvärde å jordarne uppginge till 1,600 kronor; och hade

Kollegium, enär det icke kunde vara med statsverkets fördel förenligt att för

dess räkning utarrendera dessa små lägenheter, hvilkas bibehållande åt kronan

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke ansett af någon känd anledning

påkallas, men lägenheternas försäljande å offentlig auktion vore stridande mot

såväl städernas privilegier i allmänhet som ock de af stadsfullmäktige åberopade

Kongl. beslut, hemstält, att ifrågavarande jordar måtte till Malmö

stad öfverlåtas mot lösen, som borde bestämmas i enlighet med de i Kongl.

förordningen om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April

1866 bestämda grunder. På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit

har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, dels att ifrågavarande, till landskansli-

och landskontorshusen i Malmö anslagna två tunnland jord måtte derifrån

få afsöndras och till Malmö stad öfverlåtas, mot vilkor att staden vid

tillträdet af jorden derför till kronan erlade lösen med det belopp, hvartill

densamma efter uppskattning, i den ordning Kongl. förordningen den 14 April

1866 stadgade kunde varda bestämd, dels ock, att nämnda löseskilling måtte

användas på enahanda sätt, som vore föreskrifvet i afseende å medel, som

inflöte vid försäljning af mindre kronolägenheter i öfverensstämmelse med Kongl.

brefvet den 29 Maj 1874.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

3

På grund af erhållen remisss har Stats-Utskottet detta ärende till behandling

förehaft; och får Utskottet, efter tagen del af de till ärendet hörande

handlingar, hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande

afseende täckts föreslå.

Stockholm den 3 Mars 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

N:o 27.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1881, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående afsöndring

af jord från indragna militiebostället Styrestad

A:o 1 i Östergötlands län samt Alnarps kungsgård och

indragna militiebostället Husie N:is 3 och 4 i Malmöhus

län.

(I. A.)

Uti förenämnda, till Riksdagen den 4 Februari aflåtna nådiga proposition

(N:o 12) är omförmäldt:

att Styrestads församling inom Östergötlands län i en af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet till Kongl. Maj:t öfverlemnad ansökning, med

bifogande af vid kyrkostämmor den 29 Oktober 1875 och den 10 November

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:26 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtelse till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordom s. 5 i texten