Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

1881-03-29 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:47, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47

1

N:o 47.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Mars 1881, kl, 5 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och

förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,

äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

(R. A).

Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har Kongl.

Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning om de anslag, hvilka

Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,

hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar

och andra vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela

yttrande ej mindre öfver Kongl. Majrts sålunda gjorda nådiga framställningar, än

ock öfver de inom Andra Kammaren af Herrar J. N. Biesert (N:o 37), A. F. O.

Gederberg (N:o 46), Ghr. Assarsson (N:o 79), Jöns Persson (N:o 90) och H. A.

Widmark (N:o 153) väckta motioner.

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvan berörda nådiga proposition

föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1882 bevilja 300,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof, 1881. 4 Samt. 1 Afd. 20 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

På sätt statsrådsprotokollet (sjette hufvudtiteln sid. 30 och 31) utvisar, har

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, enär det behof af ökade och

förbättrade kommunikationer, hvilket föranledt Styrelsen att uti underdåniga memorial

af den 14 December 1877 och den 6 December 1879 föreslå omförmälda

anslags höjande från 200,000 kronor till 300,000 kronor, alltjemt visade sig vara

särdeles stort, hvilket bäst ådagalades af det stora antal uti Styrelsens arkiv hvilande

förslag till fullt förberedda vägarbeten — hvilka enligt den detaljerade uppgift,

som Styrelsen aflemnat uti underdånigt memorial den 15 Oktober 1880, då

omfattade eu sammanräknad väglängd af 30 mil 32,756 fot, beräknade att kosta

886,109 kronor 29 öre, hvaraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet åstundades

559,353 kronor, allt oberäknadt de företag, som i samma underdåniga memorial

föreslogos till erhållande af understöd från 1881 års vägbyggnadsmedel —

och nämnda behof genom jernvägarnes ökade verksamhet och inflytande på landets

rörelse och industri samt nödvändigheten att närmare förbinda jernvägsstationerna

med den omgifvande landsorten alltmer ökades, synnerligen för de provinser,

som berördes af norra stambanan, i underdånighet hemstält, att hos Riksdagen

måtte göras framställning om ifrågavarande anslags ökande till ofvanberörda

belopp eller 300,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den 5 sistlidne Januari har,

på sätt vidare af statsrådsprotokollet inhemtas, Statsrådet och chefen för Civildepartementet

anfört, hurusom redan vid de föregående tillfällen, då Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader påpekat behofvet af en förhöjning i anslaget

till bidrag för anläggning af nya vägar, detsamma ansetts väl förtjent

att beaktas, och till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880 hade dåvarande Departementschefen

yttrat, att den tidpunkt antagligen icke vore aflägsen, då behofvet

af en sådan förhöjning blefve oafvisligt. Sedan dess hade detsamma, på

sätt Styrelsen framhållit, ingalunda förminskats, utan i jembredd med landets utveckling

gjort sig allt mer känbart, särskild! för rikets aflägsnare och med landsvägar

mera sparsamt försedda trakter i samma män som dessa komme i åtnjutande

af jern vägsförbindelse med öfriga delar af riket. Vid 1880 års riksdag

skedde ock — i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt rum —framställning

af enskild motionär om anslagets ökning, och det syntes Departementschefen

icke vara med det allmännas väl förenligt att än ytterligare uppskjuta

äskandet af ökade medel för ifrågavarande ändamål. Utskottet har funnit ifrågavarande

anslags höjande från det för innevarande år bestämda belopp af 200,000

kronor till af Kongl. Maj:t för nästkommande år föreslagna 300,000 kronor vara af

förhållandena påkalladt och hemställer alltså,

att Riksdagen måtte till bidrag för anläggning af nya

samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest min
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

3

dre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition för år 1882 anvisa

300,000 kronor.

2:o.

Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens län

beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor; deraf anvisats för år 1877

15,000 kronor, för år 1878 25,000 kronor, för år 1879 likaledes 25,000 kronor, för

år 1880 10,000 kronor och för år 1881 10,000 kronor, eller tillsammans 85,000

kronor.

Vid beviljandet af förevarande anslag fästade emellertid Riksdagen det vilkor

att Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken och

öfriga arbetskostnader kunde under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå,

och, på sätt till statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1880 i underdånighet anmälts,

hade vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga kostnaden

för ifrågavarande vägbyggning befunnits, att den till 140,200 kronor ursprungligen

beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100 kronor, på grund

hvaraf Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att statsbidraget,

motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden, jemväl måtte minskas från 95,000

kronor till 92,160 kronor.

Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke syntes vara för handen,

att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet kunde ifrågakomma, har Kongl.

Maj:t, i enlighet med Styrelsens hemställan, föreslagit Riksdagen att till utgående

under år 1882 anvisa återstoden af det sålunda jemkade anslagsbeloppet med

7,160 kronor.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

3:o.

För väganläggning frun Sorsele kyrka Ull Strycksele hy jemte sidoväg frän

Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till liuskträsk, hvilket företag

beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af

343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under år 1878 24,093 kronor 86 öre,

under ar 1879 60,000 kronor, under år 1880 25,000 kronor samt under innevarande

år 35,000 kronor eller tillsammans 144,093 kronor 86 öre.

Under förmälan, hurusom vederbörande vägbyggnadsdirektion, till följd åt

otillräckligheten utaf de till förevarande arbete hittills anvisade årsbidragen, försatts

i eu högst brydsam iiuansiel ställning, äfvensom att ytterligare svårigheter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

uppstått derigenom, att de på ackord till väghållningsskyldige gruppvis öfverlåtna

vägdelarne förutom de svåraste vägarbetena, hvilkas utförande af vägdirektionen

omedelbart ombesörjdes, blifvit fortare brutna, än de disponibla tillgångarne medgifvit,

har ordföranden uti bemälda direktion i en genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader insänd

och med förord understödd skrift hemstält om anvisande för år 1882 af 100,000

kronor för ifrågavarande vägbyggnad, i hvilket belopp sedermera äskats eu

ytterligare förhöjning af 30 procent, så att för nästkommande år åstundats ett anslag

å 130,000 kronor; och har Styrelsen, under erkännande af angelägenheten

deraf att ett större byggnadsföretag ej utdrages allt för långt på tiden, hvarigenom

förorsakades ökade kostnader af flerahanda slag, samt med vitsord om arbetets

bedrifvande på ett ändamålsenligt och anmärkningsfritt sätt, för sin del

föreslagit, att till ifrågavarande företag måtte för år 1882 äskas åtminstone

100,000 kronor.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att af förevarande anslag ytterligare

anvisa för år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.

Af de detta ärende rörande handlingar har Utskottet inhemtat, att Sorsele,

Degerfors och Lycksele socknemän, då de åtogo sig att, mot åtnjutande af ett

statsbidrag af 2/3-delar utaf den beräknade kostnaden, hvar inom sin socken bygga

och för framtiden underhålla ifrågavarande vägsträckor, dervid fästat det vilkor

att byggnadstiden skulle till minst sex år utsträckas. Första andelen af bidraget

blef visserligen, såsom ofvan förmälts, med 24,093 kronor 86 öre anvisadt till utgående

år 1878, men under nämnda år har, enligt hvad Utskottet inhemtat, ej

något egentligt arbete å väganläggningen utförts, utan hufvudsakligen endast utstakningar

och dylikt egt rum; i följd hvaraf ock arbetet först under år 1884 kan

förväntas blifva afslutadt. Vid sådant förhållande och då alltså, innevarande år

oberäknadt, tre arbetsår återstå, innan väganläggningen blir fullbordad, har Utskottet

ansett det för år 1882 begärda belopp af 100,000 kronor lämpligen kunna

till 80,000 kronor nedsättas; och hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det sätt bifallas,

att af anslaget för anläggning af väg från Sorsele kyrka

till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal,

Oarlsgård och Husbondliden till Ruskträsk ytterligare anvisas

för år 1882 ett belopp af 80,000 kronor.

4:o.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 37) har Herr J. N. Biesert

föreslagit, att Riksdagen måtte, till omläggning (tf vägen mellan norska gränsen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande No 47.

5

vid Håns tull genom Nordmarks härad till Gillhergs häradsgräns bevilja ett anslag

utan återbetalningsskyldighet, till belopp af 147,000 kronor, att på de för

dylika företag vanliga vilkor utgå under tre år och deraf under 1882 med 30,000

kronor.

Af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokoll inhemtas, att

nämnda arbetsföretag af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader beräknats

att kosta 220,701 kronor; att Styrelsen i sitt afgifna generalförslag uppfört ett

statsbidrag till dess utförande med 147,000 kronor, utgörande omkring 2/3-delar af

kostnaden och hvaraf 30,000 kronor föreslagits till utgående år 1882; att den 15

Oktober 1880 genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vermlands län infordrats

vederbörande menigheters yttranden, huruvida de ville förbinda sig att, i händelse

ett anslag af 147,000 kronor kunde dem för ändamålet beredas, utföra

ifrågavarande vägauläggning, men att, då dessa yttranden vid statsverkspropositionens

beslutande ännu icke inkommit, Statsrådet och Chefen för Civildepartementet

icke då kunnat till slutlig pröfning anmäla ärendet.

I motionen förmäles visserligen, att berörda yttranden vore inkomna till

Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i Vermlands län, som komme att i Februari

månad öfversända dem till Civildepartementet, samt att alla de kommuner, som

saken auginge, förbundit sig att, om ett statsanslag af 147,000 kronor erhölles,

fullborda vägomläggningen; men då, så vidt Utskottet har sig bekant, ärendet ej

undergått slutlig pröfning och enär en förhöjning af det allmänna anslaget till

väganläggningar med ej mindre än 100,000 kronor blifvit för nästkommande år

begärd och i ofvanstående punkten l:o) af Utskottet tillstyrkt, finner Utskottet sig

ej kunna föreslå ifrågavarande anslags beviljande, utan hemställer,

att Herr Bieserts förevarande motion ej må vinna Riksdagens

bifall.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

5:o.

För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af

nar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1882 anvisa

samma belopp, som för år 1881 beviljats, eller 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Majds förslag, Riksdagen må

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder för år 1882 anvisa ett anslag

af 20,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

6:o.

Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar har

Kongl. Maj:t äskat ett anslag för år 1882 af 30,000 kronor, eller samma belopp,

som under föregående år varit för enahanda ändamål stäldt till Kongl. Maj:ts

förfogande.

Utskottet har i sammanhang med nämnda förslag till behandling förehaft

eu inom Andra Kammaren af Herr Chr. Assarsson väckt, till Utskottet remitterad

motion (N:o 79), uti hvilken Herrar Lasse Jönsson, Sven Andersson och Petter

Persson instämt och hvari hemstälts, att ifrågavarande anslag måtte för år 1882

höjas till 50,000 kronor.

Utskottet har visserligen ej förbisett det gagn, som genom ifrågavarande

anslag beredes och hvilket genom detsammas höjande skulle i ökad mån åstadkommas,

men anser sig, då behofvet af denna fonds förhöjning ej blifvit af motionären

närmare utredt, än mindre af vederbörande myndighet undersökt och vitsordadt,

ej kunna tillstyrka anslagets beviljande till högre belopp än det, Kongl.

Maj:t föreslagit och hvilket för liera föregående år varit bestämdt. Utskottet hemställer

fördenskull,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag och

afslag å Herr Chr. Assarssons berörda motion, måtte till understöd

för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar

för år 1882 anvisa ett anslag af 30,000 kronor.

O) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

7:o.

Uti ofvan nämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till

understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar

och vattenaf''tappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,

måtte för nästkommande år anvisas samma belopp, som under de senare riksdagarnc

för enahanda ändamål beviljats, eller 80,000 kronor.

I eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N:o

153) har Herr H. A. Widmark, med hvilken Herrar N. Boström, A. Bäckström,

Er. Gustaf Burman, P. A. Ilellgrén, J. Mörtzell och Fr. Appelberg instämt, föreslagit,

att Riksdagen för ifrågavarande ändamål ville för år 1882 anvisa, i stället

för af Kongl. Maj:t äskade 80,000 kronor, 150,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig ej ega skäl föreslå fondens höjande utöfver hvad

Kongl. Maj:t begärt, hemställer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

7

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag samt

afslag å Herr Widmarks motion, måtte till understödjande af

sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten, för år 1882 bevilja

ett anslag af 80,000 kronor.

8:o.

Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sänka

trakter och sjöar till beredande af o äling sfär et ag, bar Kongl. Maj:t för år 1882

äskat enahanda belopp, som af sistlidne årens Riksdagar beviljats, eller 100,000

kronor.

I en inom Andra Kammaren af Herr Jöns Persson väckt motion (N:o 90),

uti hvilken Herr C. I. Bengtsson instämt, har föreslagits, att ifrågavarande fond

måtte för år 1882 höjas till 400,000 kronor samt att utlåningsvilkoren skulle förbättras

sålunda, att en procent billigare ränta och amortering medgåfves.

I fråga om den sålunda föreslagna lindring i betalningsvilkoren kommer

Utskottet bär nedan, under punkten 11 :o, att afgifva yttrande. Beträffande åter

fondens belopp, anser Utskottet visserligen ifrågavarande låneunderstöd, medelst

b vilka landets fortgående uppodling befrämjas, vara af stor nytta för det allmänna;

men då för närvarande återstå att å riksstaten anvisa beviljade belopp af ett

särskildt dylikt lån, det i nästa punkt omförmälda, har Utskottet funnit sig ej

kunna föreslå fondens höjande utöfver hvad Kongl. Maj:t begärt och hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag och

afslag å Herr Jöns Perssons motion, må till befrämjande medelst

lån af utdikningar och aftappningar af sänka trakter

och sjöar till beredande af odlingsföretag för år 1882 bevilja

ett belopp af 100,000 kronor.

9:o.

För sänkning af sjöarne Hjälmar en och Qvismaren beviljade 1877 års Riksdag

Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å 2,000,000 kronor, att

från Statskontoret utgå med 000,000 kronor under år 1878 samt 300,000 kronor

under hvarje af åren 1879, 1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under år

1883. Med anledning häraf har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år 1882 af

de på samma år belöpande 300,000 kronor af detta lån.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 47.

10:o.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 46) har Herr A. F. O. Cederberg

föreslagit, att Riksdagen ville till dammanläggningar utmed Umeå- och Vindelelfvarne

inom Spölands, Vännfors, Vännäs och Bråns byar i Vännäs socken

samt i Strands by af Umeå socken i Vesterbottens län och till i sammanhang dermed

föreslagna arbeten, i enlighet med af intressenterna till Kongl. Maj:t ingifven

arbetsplan, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 24,333 kronor

på vilkor, som pläga för åtnjutande af anslag till myrutdikningar bestämmas.

På sätt af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokoll inhemtas,

har Statsrådet och chefen för Civildepartementet förklarat sig anse gjord ansökning

om nämnda anslags beviljande vara väl förtjent af uppmärksamhet, men då

angeläget vore att så mycket som möjligt inskränka statsverkets utgifter, har

Departementschefen funnit ansökningen icke böra för närvarande till någon åtgärd

föranleda.

Utskottet anser af samma skäl sig ej heller kunna till bifall förorda ifrågavarande

framställning och hemställer,

att Herr Cederbergs ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

ll:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till

allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har föreslagits, att de nu

gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 April 1880 (N:o 14) intagna

bestämmelser må äfven för år 1882 bibehållas.

Efter granskning af dessa vilkor och med ledning af upplysningar, som

Utskottet rörande utförandet af vissa med statsbidrag understödda arbeten erhållit,

har Utskottet funnit sig böra föreslå några ändringar i de nu gällande vilkoren;

hvarjemte Utskottet i ett och samma moment sammanfört vissa likartade

bestämmelser, som nu finnas i särskilda moment meddelade, äfvensom vidtagit eu

och annan redaktionsförändring.

De föreslagna ändringarne bestå hufvudsakligen i följande.

Då stadgande om den proportion till kostnaden, hvari anslag må utgå, för

närvarande finnes meddeladt endast beträffande båthamnar vid de större fiskelägena

(högst 2/3:delar) och myrutdikningar (högst 1/*:del), har Utskottet i 3:dje

momentet föreslagit en generel bestämmelse i sådant hänseende. ■

I 4:de momentet har Utskottet såsom regel föreslagit (hvad för närvarande

endast är på särskilt förbehåll för visst fall beroende), att, om verkliga kostnaden

för ett arbetes utförande skulle befinnas understiga den beräknade, af ve
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 47.

9

derbörande myndighet granskade och godkända, det beviljade anslaget skall i motsvarande

mån minskas; och har Utskottet för åstadkommande af kontroll häröfver

föreslagit vissa stadganden beträffande räkenskapers förande m. m. I fråga om

beräkning af värdet af de materialier, arbete eller andra, icke i penningar af intressenterne

lemnade bidrag har Utskottet, dock utan att härom föreslå något

stadgande, förestält sig, att detta värde lämpligen skulle kunna i penningar uppskattas

af kronofogde eller annan person eller myndighet, som kunde dertill förordnas.

Utskottet har i 5:te momentet rörande berättelsers afgifvande till Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit en allmännare bestämmelse än

den för det närvarande gällande, hvilken endast afser kommunikationsanstalter.

Likaså har Utskottet i 12 momentet föreslagit en något utsträckt skyldighet

i afseende å underhåll för framtiden af arbeten, hvilkas utförande blifvit af

staten understödt; varande en sådan skyldighet för närvarande stadgad endast i

fråga om vägar, broar och afloppsgrafvar.

Slutligen har, med anledning af Herr Jöns Perssons i 8:de punkten

här ofvan omförmälda motion (N:o 90), och enär skäl synts vara för handen

att mildra betalningsvilkoren för odlingslån och derigenom söka främja gagneliga

odlingsföretag utan att i större mån än nödigt kan vara betunga intressent.

erne i ett dylikt företag, hvilka endast småningom af den vunna jordens afkastning

få sin nedlagda möda och kostnad godtgjorda, Utskottet i 15:de momentet

föreslagit eu lindring i de nu gällande bestämmelserna i sådant afseende.

Enligt dessa skall, efter tre års förlopp från den dag, då lånemedlen från Statskontoret

utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman,

hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra å obetalda kapitalbeloppet och

det öfriga utgör afbetalning derå. Utskottet har ansett denna annuitet kunna

nedsättas till sex procent och räntefoten till fyra och en half procent.

Utskottet hemställer,

att i afseende å de statsbidrag, som af innevarande Riksdag

anvisas för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,

hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt

sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, följande

allmänna vilkor och föreskrifter skola blifva gällande, nemligen:

Mani. 1. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande

jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord

och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse; och

skall menighet, bolag eller annan vederbörande, som erhållit

statsunderstöd till arbetets utförande, vara underkastad alla

de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Bill. till Riksd. Urat. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 26 Haj t.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 47.

Mom. 2. Innan statsbidrag beviljas, bör, efter offentligen utfärdad

kungörelse, vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om

företagets lämplighet och nytta.

Mom. 3. Anslag utan återbetalningsskyldighet må af Kongl. Maj:t

bestämmas till högst två tredjedelar för väganläggningar, vägförbättringar,

utförande af mindre hamn- och brobyggnader,

upprensning af åar och farleder samt byggande vid större

fiskelägen af smärre båthamnar och till högst eu tredjedel för

understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten,

allt af den beräknade kostnaden enligt den faststälda arbetsplanen;

skolande menighet, bolag eller andra vederbörande,

hvilka antagas komma att af ett genom statsbidrag understödt

företag hafva nytta, genom kontant tillskott, materialier, arbete

eller andra bidrag enligt ofvan angifna proportion af

respektive minst en tredjedel eller minst två tredjedelar bestrida

den återstående, icke af statsmedel anvisade andelen

af kostnaderna för företagets fullbordande; hvarvid bestämmelsen

i mom. 4 här nedan skall iakttagas.

Mom. 4. Vid meddelande af anslag utan återbetalningsskyldighet

skall, der Kongl. Maj:t icke finner undantag böra ega rum,

iakttagas, att, om verkliga kostnaden för arbetets utförande

skulle befinnas understiga den beräknade, af vederbörande

myndighet granskade och godkända kostnaden, det beviljade

anslaget minskas med så stor del af den ifrågavarande besparingen,

som det beviljade anslaget utgjort af den beräknade

kostnadssumman; börande vid sådana företag, som afse

större vägarbeten, hamn- och brobyggnader, och till hvilkas

utförande statsbidrag beviljats till belopp af 10,000 kronor

eller derutöfver samt hvilka ej på entreprenad verkställas,

räkenskaper af vederbörande intressenter föras å sådant sätt,

att den verkliga kostnaden för det af staten understödda arbetsföretaget

må kunna säkert uppskattas.

Mom. 5. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till menighet, bolag

eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

11

ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t eller, efter erhållet

nådigt bemyndigande, af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

godkändt.

Kontraktet skall innefatta förbindelse för menighet, bolag

eller enskilde, dels att i noggrann öfverensstämmelse med den

faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara

underkastade vederbörandes kontroll påbörja och fullborda

arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka

anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att,

genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget

kan erfordras, äfvensom de öfriga åtaganden, som enligt

dessa allmänna vilkor och bestämmelser vederbörande åligga

och äro på det förevarande fallet tillämpliga; egande Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader att, der den

pröfva!'' lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse

rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll,

att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas, bör styrkas,

att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande

huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom bör uti kontrakten

angående sådana större vägarbeten, hamn- och brobyggnader,

till hvilkas utförande statsbidrag beviljats till belopp

af 10,000 kronor eller derutöfver, inflyta, att vederbörande

arbetsdirektion skall hafva skyldighet att under arbetsåren inom

viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

årligen afgifva af räkenskapsutdrag åtföljd berättelse

om arbetets fortgång under nästföregående året; hvarjemte,

beträffande särskilt de kontrakt, hvilka afse företag till kornmunikationsanstalters

befordrande, i dessa kontrakt bör införas,

att vederbörande direktion skall, sedan kommunikationsanstalten

blifvit för trafiken upplåten, afgifva sådana uppgifter

om de årliga trafikförhållandena, som kunna ifrågakomma

att infordras.

Mom. 6. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade

statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall

ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t godkännes; varande

dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t

anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 47.

Mom. 7. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller

lån kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretåget

blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna

medel få successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid

de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskild!

blifvit bestämda antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl.

Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, såvida icke Kongl.

Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt

annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Statskontoret

innestå, intilldess arbetet är vederbörligt afsynadt och

godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats,

lyftas på eu gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets

fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift

angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad.

Mom. 8. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende

beviljade, skola från Statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande

eller den myndighet, som fått sig i nåder uppdraget

att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större

eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Statskontoret

företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma

kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der

sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, eu till Statskontoret

eller ordres stäld, af bemälda Kontor godkänd skuldförbindelse,

som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning

eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes

betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna

af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit

fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola

ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt utijordeboken

på föreskrifvet sätt antecknats; och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

13

e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshaudling

för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetsliandliugar, som för statsbidrags

utbekommande till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets

vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande

embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem

på behörig reqvisition utlemnas.

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,

skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet,

utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande,

icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer

på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits,

att på en gång eller successivt till Statskontoret inbetalas

inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen,

till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring

lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed

än till nästa riksdag anses erfordras. Statskontoret bör

tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning; och

skall det åligga vederböraude att å sålunda lyftade och återburna

medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från

lyftningsdagen till dess återbetalning sker.

Mom. 11. De arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats,

böra vara påbörjade senast under loppet af året näst

efter det, hvarunder medlen blifvit af Riksdagen anvisade;

kommande, då arbetet icke påbörjats inom den sålunda bestämda

tidens förlopp, det beviljade beloppet att reserveras

till Riksdagens disposition.

Mom 12. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten

skola af den eller dem, som sådant understöd bekommit, underhållas

intilldess sådan underhållsskyldighet kan varda andra

i laga ordning ålagd, eller vederbörande från underhållsskyldigheten

befriats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.

Mom. 13. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade algifter

efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de

trafikerande upptagas, bör taxa härå vara faststäld, så lindrig

som skäligen låter sig göra. Sålunda faststälda afgifter få

icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskilt

förekommande omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna

bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det

af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten

öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de

till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom

en viss af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de afgifter,

som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

Mom. 14. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afse att förminska frostländigheten,

skall iakttagas, dels att anslaget må företrädesvis anvisas till

sådana större företag, som anses i väsentlig mån befrämja

det dermed afsedda ändamål, dels ock att Kongl. Maj:t må

ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,

i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis

till vederbörande utbetalas.

Mom. 15. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra

vattenaftappningsföretag utbekomna låneunderstöd skola efter

tre års förlopp från den dag, då lånemedlen från Statskontoret

utbekommits, årligen erläggas sex procent å hela den

lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fyra och en

half för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga

utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten

för dessa inbetalningars verkställande böra lända till efterrättelse

ofvan åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni

1845 och den 3 November 1848.

Mom. 16. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af

erhållna anslag eller lån föranledts för Statskontoret, skola

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 47.

15

utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dera.

som statsbidragen erhållit.

Stockholm den 29 Mars 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. Key.

Hell Ola Andersson har begärt fa antecknadt, att han ej deltagit i slutliga

behandlingen inom Utskottet af de i detta utlåtande omförmälda ärenden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 47.

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets utlåtande N:o 47 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt

vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

A) Väganläggningar

och vägförbättringar.

Till fond för anläggning

af nya samt/örbättring

eller omläggning

af backiga

eller eljest mindre

goda vägar............

Till anläggning af väg

mellan Lycksele och

Stenséle kyrkor i

Vesterbottens län

Till väganläggning

från Sorsele kyrka

till Strycksele by

jemte sidoväg från

Lycksele öfver 171- riksdal, Carlsgård

o ch Husbondliden till

Ruskträsk i Vesterbottens

län............

B) Bro- och hamnbyggnader

samt vattenkommunikationer.

Till fond för understödjande

af mindre

hamn- och brobyggnader)''

samt upprens
-

Anslag.

300,000

7,160

80,000

Lån.

Summa anslag.

Transport

387,160

Summa lån.

Summa anslag

och lån.

387,160

387,160]—j

j—| 387,160]-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats~Utslcottets Utlåtande N:o 47.

17

Anslag.

Lån.

Summa anslag.

Summa lån.

Summa anslag

och lån.

Transport

ning af åar och far- leder ........................

20,000

30,000

387,160

—

—

—

387,160

—

Till fond förbyggande

vid större fiskelägen

af smärre båthamnar

50,000

50,000

G) Sjösänkningar och

andra vattenaftapp- ningsföretag.

Till fond för niyrut- dikningar och vat- tenaftcippningar till

förminskande af

frostländigheten ......

Till fond för under- stödjande af utdik- ningar och af tapp- ningar af sänka trak- ter och sjöar till be- redande af oälings- företaq.....................

80,000

100,000

300,000

—

•

För sänkning af sjö- arne Hjelmaren och

Qvismaren...............

80,000

400,000

480,000

Summa kronor

i

1

1

517,160

—

400,000

—

917,160

—

Bill. till Biksd. Brok 1881. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:69 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och a s. 4 i texten