Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra, vatten
1882-02-20 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1882:17, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra, vatten
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
8tats~Utskotteta Utlåtande Mo 17.
I
JV:o 17.
Ank. till Biksd. Kansli den 20 Febr. 1882, kl. 3 e, m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,
äfvensom sjösänkningar och andra, vatten
(R.
A.)
Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning
om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande
af väganläggningar och vägförbättringar, hamn- och brobyggnader
samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande
ej mindre öfver Kongl. Maj:ts sålunda gjorda nådiga framställningar, än
ock öfver de inom Första Kammaren af Herr Grefve Knut Posse (N:is 1
och 2) samt inom Andra Kammaren af Herr Jöns Persson (N:o 33) väckta
motioner.
A) Väganläggningar och vägförb ättringar.
l:o.
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvan berörda nådiga
proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1883 bevilja
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 1
aftagning sföretag
2
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 17.
300,000 kronor, eller samma belopp, som för innevarande är blifvit till
enahanda ändamål stäldt till Kong!. Maj:ts förfogande.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen måtte till bidrag för anläggning af
nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1883 anvisa 300,000 kronor.
2:o.
För väg anläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg
frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk,
hvilket företag beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års
Riksdag ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under
år 1878 24,093 kronor 86 öre, under år 1879 60,000 kronor, under
år 1880 25,000 kronor, under år 1881 35,000 kronor samt under innevarande
år 80,000 kronor, eller tillsammans 224,093 kronor 86 öre; och
har Kongl. Maj:t, i enlighet med Väg-och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan,
föreslagit, att till detta arbete måtte för år 1883 anvisas ytterligare
80,000 krono]''.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t, sålunda föreslagit må af
Riksdagen bifallas.
B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkonimunikationer.
3:o.
För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder beviljade sistlidna års Riksdag för år 1882
ett belopp af 20,000 kronor, äfvensom till understöd för byggnader vid
större fiskelägen af smärre båthamnar 30,000 kronor.
Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll (sjette
hufvudtiteln sid. 56 och 57) inhemtas, hurusom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sitt afgifna underdåniga generalförslag hemstält, att förstnämnda
anslagsbelopp, som utgått med 20,000 kronor årligen utom för
år 1875, då detsamma utgjorde 40,000 kronor, måtte för år 1883 höjas
till 70,000 krono]'', och såsom skäl härför anfört, att dels redan inkom
-
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 17.
3
mit flera vigtiga brobyggnadsförslag, derför sammanlagda kostnaderna
beräknats uppgå till omkring 150,000 kronor, äfvensom ett till en kostnad
af 20,560 kronor beräknadt strömrensningsförslag, dels ytterligare
vore att emotse flera hithörande förslag, som påkallade understöd till
större belopp, än att behofvet kunde på långt när tillfredsställas med
det hittills anvisade alltför ringa anslaget.
Då vidare anslaget å 30,000 kronor till understöd för byggande vid
större fiskelägen af smärre båthamnar, hvilket anslag afsåge uppmuntrande
och befrämjande af hafsfiske^ så att detta måtte uppbringas till en högre
utveckling, fortfarande visat sig vara behöflig!, enär nya planer till dylika
hamnanläggningar alltjemt utarbetades och ansökningar om anslag
dertill inkomme, har styrelsen hemstält, att äfven för år 1883 samma
anslag måtte till oförändradt belopp utgå.
Statsrådet och Chefen för Civildepartementet har, lika med Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, ansett en förhöjning i anslaget till brokyggnader
och mindre hamnbyggnader vara behöflig. Förhöjningen borde
dock enligt Departementschefens åsigt äfven tillgodokomma anslaget till
smärre båthamnar, och såväl af denna grund som derföre att det förra
anslaget egentligen omfattade äfven de ändamål, för hvilka det senare
vore afsedt, har Departementschefen ansett lämpligast vara att dessa
båda anslag sammanfördes under en titel, med en något förändrad rubrik,
omfattande de med båda anslagen åsyftade ändamål; och har Kongl.
Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad sålunda föreslagits, till understödjande
af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1883 utaf Riksdagen äskat ett belopp af 100,000
kronor.
Utskottet, som inhemtat, att hos Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen
för det närvarande hvila ansökningar om statsbidrag för utförande af
arbeten af ifrågavarande beskaffenhet till en beräknad kostnad af 385,435
kronor, hemställer,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl.^Maj:ts
förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och far.
leder för år 1883, anvisa ett belopp af 100,000 kronor.
C) Sjösänkningar och andra v att maftapp ningsfö retag.
4:o.
Till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af
sådana myr ut dika ing ar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
minska frostländigheten, tiar från och med 1873 års riksdag årligen anvisats
ett belopp af 80,000 kronor att fördelas öfver hela landet till företag,
som kunde vara deraf förtjenta, med anslag, motsvarande en tredjedel
af den beräknade kostnaden.
Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit
detta anslags höjande, för år 1883, till 150,000 kronor.
Af statsrådsprotokollet (sjette hufvudtiteln sid. 57—59). inhemtas,
bland annat, hurusom Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
och Vesterbottens län, äfvensom hushållningssällskapet i Vesternorrlands
län, till Kongl. Maj:t inkommit med underdåniga framställningar
om förhöjning i förevarande anslag, hvars belopp af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesterbottens län samt hushållningssällskapet i Vesternorrlands
län föreslagits till 200,000 kronor.
Häröfver hörd har Styrelsen för allmänna väg-och vattenbyggnader
uti sitt afgifna generalförslag hufvudsakligen anfört, att — ehuru styrelsen
fortfarande vidhölle den åsigt, hvilken styrelsen uttalat uti ett den
14 December 1877 afgifvet underdånigt utlåtande med anledning af då
gjorda enahanda framställningar, nemligen att styrelsen, på grund af
vunnen erfarenhet, hade kommit till den öfvertygelse, att det i allmänhet
vore lämpligare och för vissheten att understödsmedlen rätt användes
mer betryggande, om vattenaftappningsföretag i vidsträcktare mån,
än hittills, synnerligast inom de norra länen, varit fallet, understöddes
medelst lån i stället för med anslag — styrelsen likväl, enär den ifrågavarande
anslagsfonden otvifvelaktigt medfört stort gagn för landet och
bidragit till dess odling samt med fästadt afseende på de stora kraf, som
- stäldes på understöd i form af anslag, ansåge sig böra under nuvarande
förhållanden i underdånighet hemställa, att framställning gjordes hos
Riksdagen om fondens ökande till ett belopp af 100,000 kronor.
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Januari
har, på sätt statsrådsprotokollet vidare utvisar, Statsrådet och
Chefen för Civildepartementet anfört, att de olägenheter, hvilka det ifrågavarande
anslaget afsåge att undanrödja, utan tvifvel vore af den allvarsammaste
betydelse för jordbruket inom många delar af riket, särdeles
inom de nordligare länen och att af ett närmare aktgifvande på ändar
målet med de arbetsföretag, till hvilka samma anslag lemnade bidrag,
sjelfmant torde framgå det erkännandet, att statens mellankomst här om
någonsin påkallades: Flerstädes inom landet förekomme myrar och vattensjuka
trakter, hvilka i befintligt, skick icke blott vore utan allt värde
för egaren, utan derjemte genom de frostskador, hvilka ifrån dem ledde
sitt egentliga upphof, hade det förderfligaste inflytande på den omgif
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
r>
vande nejden och der växande gröda. Sålunda framhölles af hushållningssällskapet
i Vesternorrlands län i dess ofvan omförmälda underdåniga
framställning, hurusom på inånga ställen säden nästan årligen i mer
eller mindre mån skadades af frost, »och skördand endast undantagsvis
finge utveckla sig till fullkomlig mognad, emedan de kalla dimmor, som
tidigt på hösten uppstege från angränsande myrar och betydligt nedsatte
temperaturen, drefve landtmannen att skörda säden, innan den blifvit
mogen, på det icke frosten måtte helt och hållet förstöra densamma.
Hvad som genom dylika myrars torrläggande vunnes vore egentligen
icke eu mer eller mindre betydlig areal odlingsbar jord, då i de flesta
fall desamma utgjordes till större del af mossar, som först efter lång
tids torrläggning kunde göras för odling tjenliga, utan det oeftergifliga
vilkoret för ett ordnadt jordbruk i den kringliggande trakten, eller mera
gynsamma klimatiska förhållanden. Då sålunda här afsåges afhjelpandet
af ett allmännare ondt, som verkade hinderlig! för jordbrukets utveckling
på många ställen inom riket; då många af de ifrågavarande
arbetsföretagen vore af den omfattning, att de icke kunde utan statsbidrag
bringas till utförande, och då, enligt hvad Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader upplyst, uti styrelsens arkiv innelåge ansökningar
om understöd utan återbetalningsskyldighet till dylika arbeten,
förutsättande statsbidrag till ett sammanlagdt belopp af ej mindre än
366,527 kronor, så har, af dessa skäl, Statsrådet och Chefen för Civildépartementet
tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen anslagets
höjande till det här ofvan angifna belopp af 150,000 kronor.
Vidare har i en inom Första Kammaren väckt, till Utskottet remitterad
motion (N:o 2) Herr Grefve Knut Posse fästat uppmärksamheten
derpå att, vid hvarje större vattenafledningsföretag för beredande af odling
af sänka marker, marken i allmänhet funnes bestå af dels till odling
af säd tjenlig, dels sådan som ej genast dertill kunde användas, dels
sådan, som vore till odling af skog passande och slutligen sådan, som
antagligen aldrig kunde till någon nytta blifva använd, och att sålunda
nästan hvarje dylikt större afdikningsföretag blefve behäftadt med betydliga
kostnader, som för den enskilde, som företoge det, vore afskräckande,
under det dock eu stor fördel bereddes orten och landet i dess
helhet, genom att dessa sumpiga marker blefve torrlagda, hvarför också
staten sedan lång tid tillbaka funnit med sin fördel förenligt att genom
anslag utan återbetalningsskyldighet understödja och framkalla dylika
arbeten; men att i samma mån som staten genom större lån för beredande
af sådana odlingsföretag, som afsåge tjenlig jords beredande till
åker, befordrade torrläggning af dylika vattensjuka marker, också större
6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
behof uppstode af statens understöd för de mindre dugliga markernas
torrläggning.
Till stöd för påståendet, att i dylika torrläggningar inginge betydligt
med otjenlig mark, har mo.tionären vid sin motion fogat sammandrag
af de undersökningar, som en statens landtbruksingeniör på Kronobergs
läns hushållningssällskaps bekostnad uppgjort för åtskilliga
vattenafledningsföretag inom nämnda län, utvisande, att genom den sålunda
ifrågasatta torrläggning skulle vinnas 118,135 qvadratref mark
tjenlig till odling, men att i samma afdikningsplan inginge ej mindre
än 119,609 qvadratref, som icke voro till odling dugliga,
Motionären — som i en särskild! afgifven, här nedan vidare omförmäld
motion (N:o 1) väckt fråga om förhöjning till 400,000 kronor af
fonden för befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af
sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag — har i angifvet
sammanhang härmed, och på det anslaget till frostländighetens minskande
samt lånefonden till beredande af odlingsföretag fortfarande
måtte stå i lämpligt förhållande till hvarandra, förklarat sig anse anslaget
till frostländighetens minskande böra till 250,000 kronor förhöjas.
Efter de upplysningar, motionären erhållit, hade i allmänhet sålunda tillgått,
att vid ett större vattenafledningsföretag, der man visat att oduglig
mark äfven ingått i afdikningsplanen, en viss del af kostnadssumman,
och hvilken enligt Riksdagens föreskrift ej finge öfverstiga Va af
densamma, lemnats som anslag utan återbetalningsskyldighet och större
eller mindre del af den öfriga kostnaden såsom lån. Motionären ansåge
emellertid, att 3I* af hela kostnaden för torrläggning af till sädesodling
oduglig mark borde lemnas såsom understöd utan återbetalningsskyldighet,
Äfven med en sådan proportion komme af kostnaden
att drabba den, som sökte anslaget, utan att han i någon betydligare
mån hade större nytta af arbetet i dess helhet än orten i öfrigt i allmänhet
vunne, eller minskad frostländighet. Motionären har fördenskull
hemstält, att Riksdagen måtte besluta att, till understödjande medelst anslag
utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten, öka
det nuvarande anslaget med 170,000 kronor, eller från 80,000 till 250,000
kronor årligen, med ytterligare tillagdt vilkor för den, som äskade del
af detta anslag, att visa särskild! upprättadt förslag å kostnaden för den
erforderliga torrläggningen af den till odling af sädesväxter icke dugliga
marken, samt att 3h af den härför belöpande kostnaden mätte lemnas
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet.
Hvad först beträffar summan af ifrågavarande anslag till under
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
7
stödjande åt sådana myrutdikningar ocli vattenaftappningar, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten, har, såsom synes, densamma —
sedan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat dess höjande till 100,000
kronor — för år 1883 föreslagits af Kong], Maj:t till 150,000 kronor och
af ofvannämnde enskilde motionär till 250,000 kronor.
Utskottet har inhemta!, att, sedan 1882 års förslag om fördelning
af anslagen till understödjande af vattenaftappningar till frostländighetens
minskande under innevarande Februari månad, från Styrelsen för
allmänna väg och vattenbyggnader till Kongl. Maj:t ingått, hos styrelsen
qvarligga ansökningar om statsbidrag till företag af ifrågavarande beskaffenhet,
beräknade till en kostnad af sammanlagd! 936,345 kronor 71
öre, hvaraf belöper,
på Norrbottens län ........ kr. 242,524: 60.
» Vesterbottens » ............................................................... » 558,827: 28.
* Vesternorrlands » ............................................................... » 22 726: —
» Gefleborgs » > 6V>88: 23.
» Kopparbergs » ............................................................... » 10,092: 76.
» Vermlands » » 52,094: 27.
» Kronobergs » ............................................................... » 16,800: —
» Jönköpings » ............................................................... » 14,000: —
» Jemtlands » » 1,869: 67.
och på Gotlands » ............................................................... » 11,322: 90.
Summa kr. 936,345: 71.
För en del af dessa aftappningar äro planerna och kostnadsförslagen
ännu ej granskade, och några af dem lära ej ifrågakomma att annorledes
än med lån understödjas.
Emellertid utvisar såväl det stora antalet af dylika ifrågasatta vattenaftappningsföretag
som det betydliga beloppet af den beräknade kostnaden,
att behofvet af understöd för ifrågavarande allmännyttiga ändamål
är större, än att detsamma kan behörigen tillgodoses med de för närvarande
till Kongl. Maj:ts disposition i sådant afseende stälda 80,000
kronor.
Eu så hastig och så betydlig förhöjning, som den af ofvannämnde
enskilde motionär föreslagna, från 80,000 till 250,000 kronor, har Utskottet
dock ej kunnat finna af förhållandena påkallad; hvaremot Utskottet
ansett det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, 150,000 kronor, skäligen
böra för ändamålet anvisas.
Härvid har Utskottet likväl ej funnit sig böra tillstyrka Riksdagen
att såsom anslag utan återbetalning sskyldighet bevilja hela nyss nämnda
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
belopp, 150,000 kronor. Det må vara en sanning, att aftappningsföretag
till minskande af frostländigheten ej alltid afse omedelbar vinst.
Medelbart åsyfta de likväl beredande eller betryggande af en ekonomisk
fördel för de enskilda jordegare, hvilka besluta ett dylikt företag, och
sjelfva arten af dessa företag utesluter således ingalunda lämpligheten
deraf att någon del af det statsbidrag, som må finnas erforderligt, lemnas
mot åter betalningsskyldighet.
Med den ifrågasatta förhöjningen lärer ock böra beredas, ej eu
ökad fördel åt de jordegare, som erhålla understöd för- aftappningarne,
helst det i allt fall torde vara ganska svårt att tillse, att ett företag, som
kan anses lända till minskande af frostländighet och i sådant afseende
anmäles till understöd, ej i sjelfva verket innefattar äfven ett lönande
odlingsarbete, utan fastmer och hufvudsakligen möjlighet för Kongl.
Magt att, sedan ett större belopp blifvit stäldt till hans förfogande, underlätta
derå aftappningsföretags åvägabringande samt erforderlig torrläggnings
utförande i större omfattning och till mera allmänt gagn, så
att understöden komme att- afse ej blott utdikning af enstaka myrar,
utan förnämligast sådana vattenaftappningsföretag, som, egande sammanhang
sins emellan och anlagda efter en gemensam plan, bereda
gagn för hela orter.
Utskottet är öfvertygadt derom att en stor mängd jordegare, som
önska verkställa en utdikning, visserligen dertill behöfva ett statsbidrag,
men med tacksamhet och fördel kunna mottaga och begagna eu
ej ringa del deraf såsom lån mot återbetalningsskyldighet, och att således
en förändrad anordning, afseende ett och samma vattenaftappningsföretags
understödjande med såväl lån som anslag, kan genomföras, utan
att möjligheten till gagneliga sådana företags åvägabringande dermed i
någon mån förminskas.
En dylik anordning medgifver ej blott fondens ökande och derigenom
allt flera vattenaftappningsföretags befrämjande utan någon betydligt
ökad uppoffring för staten; äfven en annan fördel följer deraf.
Det torde nemligen vara obestridligt, att ett arbetes understödjande medelst
lån lemnar större säkerhet derför att nyttan af företaget blifvit före
dess påbörjande noggrant öfvervägd, likasom ook det framtida underhållet
och således det fortvarande gagnet mera betryggas, om intressenterne
i eu dem åliggande betalningsskyldighet hafva en anledning att
vidmakthålla resultatet af det nedlagda arbetet. Utskottet delar i detta
afseende helt och hållet den åsigt, Väg- och -vattenbyggnadsstyrelsen,
såsom här ofvan förmälts, år 1877 uttalat.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
9
Utskottet har alltså funnit sig väl kunna tillstyrka beviljandet för
ifrågavarande ändamål af det utaf Kongl. Majd föreslagna belopp.
1.50,000 kronor, men anser, att deraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
bör lemnas endast samma summa som hittills, 80,000 kronor;
hvaremot återstoden, 70,000 kronor, torde böra utgå såsom lån, mot
enahanda vilkor, som för åtnjutande af lånen till beredande af odlingsföretag
finnas bestämda.
Enligt de nu gällande vilkoren får anslag utan återbetalningsskyldighet
för understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
som företrädesvis afse att minska frostländigheten, lemnas
till högst en tredjedel af den beräknade kostnaden. ,
Då^ dylika anslag, äfven med iakttagande af nyss anförda bestämmelse,
visat sig särdeles begärliga, finner Utskottet sig, för de fall, då
ifrågavarande arbeten komme att endast med anslag utan återbetalningsskyldighet
understödjas, ej ega anledning tillstyrka höjande, på sätt
Grefve Posse i sin motion föreslagit, af den kostnadsandel, vederbörande
må kunna utan återbetalningsskyldighet erhålla. Deremot har Utskottet
ej förbisett att, vid fråga om understödjande af arbeten till frostländighetens
förminskande med såväl lån som anslag utan återbetalning sskyldighet,
fall kunna förekomma, då ett dylikt företag skäligen bör befrämjas
med statsbidrag till större andel af kostnaden än en tredjedel. Då
sålunda för ett och samma företags befrämjande statsbidrag komme att
utgå med dels lån, dels anslag, torde dock halfva kostnaden vara den
högsta andel deraf, hvarmed staten bör på detta sätt bidraga, likasom,
vid sådant understöds lemnande med. lån och anslag tillsammans, anslaget
utan återbetalningsskyldighet ej lämpligen torde böra beviljas till högre
belopp än en fjerdedel af kostnaden; genom hvilket förfaringssätt, och
då fonden i dess helhet medelst tillägg af låneandelen 70,000 kronor
komme att nära fördubblas, allt flera företag kunde blifva af dessa statsbidrag
delaktiga. -
Utskottet, som i fråga om nyss angifna begränsning af statsbidragets
proportion till kostnaden kommer att här nedan, under punkten 7:o,
i sammanhang med behandlingen af vilkoren för statsunderstöds erhållande
väcka förslag, hemställer,
_ att, med afslag å Herr Grefve Posses förevarande
motion, Kongl. Majds ifrågavarande förslag må på det
sätt bifallas, att Riksdagen, till understödjande af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten, för år
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 18 Hälft. 9
10
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.
1883 anvisar ett belopp af 150,000 kronor, deraf 80,000
kronor må såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
utgå och återstående 70,000 kronor beviljas såsom lån
mot enahanda vilkor och bestämmelser, som för åtnjutande
af låneunderstöd till beredande af odlingsföretag
äro föreskrifna.
5:o.
Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af
sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag har Kongl. Maj:t
för år 1883 äskat enahanda belopp, som af senare årens Riksdagar beviljats,
eller 100,000 kronor; och inhemtas af statsrådsprotokollet (sjette
hufvudtiteln sid. 89) samt det den 1 sistlidne December af Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen afgilna underdåniga generalförslag, att vid tiden
för detta förslags aflåtande ansökningshandlingar med planer till Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen inkommit för 11 stycken till en kostnad af
222,508 kronor beräknade sjösänkningsföretag af ifrågavarande beskaffenhet,
till hvilkas utförande låneunderstöd begärts.
I den under näst föregående punkt omförmälda, inom k örsta Kammaren
väckta och till Utskottet remitterade motion (hs:o 1) har Herr
Grefve Knut Posse föreslagit denna fonds höjande, i allmänhet till 400,000
kronor, men för näst kommande år till endast 200,000 kronor. I berörda
motion, till hvilken Utskottet beträffande åtskilliga deri lemnade uppgifter
tillåter sig hänvisa, anföres, bland annat, att störa delar af derå
bland rikets provinser, och det just af dem, som hittills ansetts för de
minst fruktbara, innehölle från årtusenden tillbaka samlade skatter i
sina rika myr-ochmosstrakter, som ännu väntade på att blifva använda, för att
lemna skördar, som enligt motionärens förmenande komme att öka hela
rikets välstånd på ett i allmänhet ännu ej insedt sätt. Motionären hai
i sådant afseende från ett län, Kronobergs, anfört exempel, af hvilka
framginge, att endast detta län hade mossar och myrar, värda att odlas,
af omkring 130,000 tunnlands vidd.
Då emellertid dessa odlingsbara marker i allmänhet, och de större
och värdefullare kanske i synnerhet, läge i samfälligheter, äfven om de
vid skiften blifvit delade på olika hemman, samt dessutom ofta inträffade
att en trakt hade sitt vattenaflopp beroende på en annans, följde häraf,
att odling och afdikning af desamma vore ett så stort företag, att det i
de allra flesta fall blefve en omöjlighet att kunna förena alla dem, hvilkas
intressen deraf berördes, med mindre än att visshet funnes, det pen
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
11
ningar för kostnaden på billiga vilkor kunde erhållas, samt att deras
återbetalning blefve så stäld, att hvarje delegare kunde tryggt inse, att
han genom afkastning af företaget kunde med säkerhet verkställa det.
Erfarenheten från Kronobergs län visade tydligt att de vilkor, som nu
vore fästade vid dylika lån, ej vore egnade att uppmana de deraf i behof
stadde att begagna dem. Hindret vore för visso ej något annat än
medellösheten hos de flesta deltagarne. Ehuru i allmänhet kostnaden
för en dylik odling ej vore stor i förhållande till de resultat, som uppnåddes,
fordrade den dock mycket penningar, i synnerliet om man toge
hänsyn till att, förutom odlingen, stora omkostnader i öfrigt och efteråt
fordrades tdl byggnader, ökadt antal kreatur m. m. Länen borde dexföie
vara vida större än nu, men på samma gång behöfde statens biträde
dock i hufvudsak ej blifva större än för det närvarande. De lån, som
nu lemnades, utgjorde, enligt motionärens uppgift, i allmänhet en tredjedel
eller hälften af kostnaden, men amorterades genom en mycket
utsträckt annuitet. Blefve derföre återbetalningstiden af dessa lån inskränkt
till 16 år, deraf 6 utan amortering, samt med skyldighet att
derefter årligen inbetala en tiondedel af kapitalet, sa skulle staten, ehuru
den lemnade förlaget till hela odlmgskostnaden, dock ej fästa sina
kapital för hvarje odlingsföretag mer än nu. För närvarande vore ej
så vigtigt, att störa belopp genast blefve anordnade, utan ansåge motionären,
att om dessa belopp endast bibehölles vid desamma, som för
närvarande utginge, eller 400,000 kronor, hvaraf de sista åren varit anvisade
300,000 kronor till sjöarne Hjelmarens och Qvismarens sänkning,
men hvarå för näst instundande statsregleringsperiod blott erfordrades
200,000 kronor, och sålunda det disponibla anslaget till nu ifrågasatta
ändamål blefve 200,000 kronor för näst instundande statsreglering och
derefter 400,000 kronor, så skulle det för den närmaste framtiden vara
tillräckligt till dess det blefve genom erfarenhet visadt, att störie sum
mor erfordrades, då säkerligen Regeringen ej komme att uraktlåta att
derför påkalla Riksdagens uppmärksamhet.
Då icke hvarje mosse vore till odling duglig, och det ganska ofta
kunde vara rätt tvifvelaktigt, om så vore förhållandet eller icke, och
lika nödvändigt, för att påräkna framgång genom användande af arti
ficiella gödningsämnen, vore att mossen eller myren blefve fullständigt
torrlagd, har motionären ansett som vilkor för erhållande af nu ifrågavarande
låneunderstöd böra föreskrifvas, att undersöknings- och afdiknings-
samt odlingsplan vore upprättad af vederbörande landtbmks
ingeniör, af hvilken äfven företaget borde vala tillstyrkt.
På grund af hvad i motionen anförts, har Herr Grefve Posse före
-
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 1?.
slagit, att anslaget till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag måtte
förhöjas till 400,000 kronor, ehuru för år 1883 dertill skulle uppföras
endast 200,000 kronor, samt att följande föreskrifter må varda tillagda
eller satta i stället för förut gällande fö]1 dylika låns meddelande, nemligen
:
l:o) att undersöknings- och afdiknings- samt odlingsplan skulle
jemte kostnadsförslag vara upprättad af vederbörande landtbruksingeniör,
som tillstyrkte odlingen såsom lämplig och fördelaktig, och skulle
densamma vara upprättad så, att fullständig torrläggning, helst medelst
täckdikning, kunde vinnas;
2:o) att vid kostnadsförslagets upprättande ränta å hela kostnadsbeloppet
för afdikning och odling under högst sex år finge tilläggas
slutsumman, beräknadt efter de tider, då lånebeloppet erhölles; och
3:o) att som lån lemnades hela afdiknings- och odlingskostnaden,
med hälften eller en tredjedel af hela kostnaden under två eller tre på
hvarandra följande år, att innehafvas mot 41/2 procent årlig ränta i högst
sex år utan någon amortering, hvilken derefter vidtoge och derefter
verkstäldes med, förutom ofvan nämnda ränteinbetalning å hvad som
vore oguldet, en tiondedel hvarje år å hela lånebeloppet, så att detsamma
vore till fullo inbetaldt efter en tid åt sexton år från den tid
första delen af lånebeloppet lemnats.
Slutligen bär i eu inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet
remitterad motion (N:o 33) Herr •Jons Persson hemstält, att Riksdagen
måtte för år. 1883 höja det af Kongl. Magt begärda utlåningsbeloppet
för torrläggning af vattensjuk odlingsbar mark och uttappning af
sjöar från 100,000 kronor till 400,000 kronor för år 1883, samt att utlåningsvilkoren
måtte sålunda förbättras, att halfva dikningskostnaden
kunde som lån erhållas, och räntan nedsättas en procent under hvad
hittills varit bestämdt.
Utskottet har inhemtat att, sedan innevarande års fond till understödjande
medelst lån af sådana sjösänkningsföretag, som afse vinst
af odlingsbar mark, blifvit fördelad, ännu den 6 innevarande månad icke
någon ansökning om erhållande af dylikt understöd fans hos Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader inneliggande, men derjemte att
i allmänhet vid disponerande af medel från ofvan nämnda fond endast
omkring 46 å 50 procent af kostnaden blifvit såsom låneunderstöd för
ifrågavarande företag vederbörande tilldelade.
Utskottet delar visserligen ingalunda motionären Herr Grefve
Posses åsigt, att hela afdiknings- och odlingskostnaden borde såsom
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 17.
13
lån till vederbörande intressenter utlemnas; tvärtom synes det Utskottet
i sin ordning, att vederbörande sjelfva tillskjuta en ej alltför ringa
del åt kostnaden för ett dylikt företag, medelst bvilket afses ökad afkastning
genom vinst af odlingsbar mark; och då härtill kommer, att
vid sådana arbeten utgången ej alltid kan på förhand med säkerhet
beräknas, torde jemväl detta förhållande göra det önskvärdt, att
åtminstone någon del af kostnaden må varda af vederbörande bestridd
med egna medel. Med afseende likväl å det allmänna gagn,
landets fortgående uppodling medför, och då det synes vara af ganska
stor vigt, att företagsamheten i sådant hänseende uppmuntras derigenom
att förekommande odlingsarbeten må kunna från statens sida befrämjas
medelst försträckande, då sådant behöfves, af större andel af kostnaden
än den, hvartill fonden för det närvarande lemnar tillgång, har Utskottet
ansett någon förhöjning af fondens nuvarande belopp vara af omständigheterna
påkallad. Då emellertid andra utvägar än statsbidrag för
vederbörande jordegare förefinnas att erhålla försträckning, då egna
medel ej förslå, till odlingsföretags åvägabringande, och då staten ej
synes böra äfventyra att genom en plötslig, betydlig höjning af fondens
belopp framkalla mindre väl beräknade dylika arbeten eller understödja
odlingar, som lika lätt utan statsbidrag kunnat komma till utförande,
har Utskottet ansett förevarande behof för det närvarande vara
från statens sida tillräckligt tillgodosedt, om fonden ökas med 50,000
kronor utöfver hvad den nu utgör, till 150,000 kronor.
I fråga åter om vilkoren för dessa lånebidrags åtnjutande har
Utskottet ej ansett skäl förefinnas till ändring i de för det närvarande
gällande bestämmelser i detta afseende. Enligt dessa bestämmelser
skola efter tre års förlopp från den dag, då lånemedlen utbekommits,
årligen erläggas sex procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf
ränta godtgöres efter fyra och eu half för hundra af obetalda kapitalbeloppet,
och det öfriga utgör afbetalning derå. Eu sådan annuitet
medför lånets amortering på 31 år 178 dagar från den tid då annuitetens
erläggande tagit sin början. Då eu så långt utsträckt amorteringstid
torde åt de flesta jordegare. Indika för odlingsföretag söka statsbidrag,
betraktas som en väsentlig fördel, äro således vilkoren i detta
afseende redan mycket lindrigare, än Herr Grefve Posse i sin motion
föreslagit.
Räntefoten, tillförene utgörande fem procent, blef vid sistlidna års
riksdag nedsatt till fyra och en half procent. Till en ytterligare nedsättning
af densamma, på sätt Herr Jöns Persson föreslagit, torde, då
företagen afse beredande af vinst, all anledning saknas.
14
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 17.
Den frihet under tre år från annuitetens erläggande, som för närvarande
finnes medgifven, synes Utskottet på ett lämpligare sätt tillgodose
vederbörandes behof att under någon tid få afvakta resultatet
af deras på odlingsföretaget nedlagda möda och kostnad, än hvad Herr
Grefve Posse i sådant hänseende föreslagit, bestående i uttryckligt medgifven
rättighet för dem att vid kostnadsförslags upprättande inberäkna
sex års ränta å hela kostnadsbeloppet.
Det ändamål, sistnämnde motionär alser med förslaget derom att
planen skall vara af vederbörande landtbruksingeniör upprättad, torde
redan vara beaktadt, bland annat, genom det nu gällande stadgandet,
att för hvarje företag plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver
dermed förenade kostnader måste hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga
fastställelse.
Slutligen och med anledning af samme motionärs åsigt, att hela
afdiknings- och odlingskostnaden borde lemnas som lan, att utgå. med
hälften eller en tredjedel deraf under två eller tre på hvarandra följande
år, får Utskottet erinra, att de nu gällande, bestämmelserna medgifva
lånets utbetalning på flera olika tider samt ej innehålla någon begränsning
i afseende å den proportion, hvari lånebeloppet bör stå till kostnaden
för vattenaftappningsföretaget, om ock, såsom Utskottet här ofvan
antydt, i de flesta förekommande fall helt naturligt synes vara, att
vederbörande få sjelfva tillskjuta eller anskaffa en del åt kostnadsbeloppet.
På grund af hvad här oivan anförts, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ofvan nämnda förslag samt Herrar
Grefve Posses och Jöns Perssons ifrågavarande
motioner må på det sätt bifallas, att Riksdagen till befrämjande,
medelst lån, af utdikningar och aftappningar
åf sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag
för år 1883 anvisar 150,000 kronor.
6:o.
Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade 1877
års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å
2,000,000 kronor, att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor under
år 1878, samt 300,000 kronor under hvarje af åren 1879, 1880, 1881 och
1882 och 200,000 kronor under år 1883.
Med anledning häraf har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
15
1883 af de på samma år belöpande återstående 200,000 kronor af
detta lån.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af
Riksdagen bifallas.
7:o.
I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har föreslagits,
att de nu gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 27 April
1881 (N:o 69) intagna bestämmelser måtte äfven för år 1883 bibehållas.
Någon förändring i dessa bestämmelser har Utskottet ej ansett sig
ega skäl föreslå, så mycket mindre som de tillförene gällande vilkoren
vid sistlidna års riksdag underkastades en förnyad granskning och, sedan
i följd deraf en omarbetning af desamma egt rum, någon synnerlig
erfarenhet om verkan af de meddelade, först från innevarande års början
tillämpade nya bestämmelserna ännu ej kan hafva vunnits. Deremot
har Utskottet, beträffande statsbidrag, medelst såväl lån som anslag, till
utdikningsföretag för minskande af frostländigheten, i öfverensstämmelse
med sina här ofvan under punkten 4:o uttalade åsigter, ansett ett tillägg
till mom. 3 af ofvan nämnda bestämmelser erforderligt; och hemställer
Utskottet fördenskull,
att i afseende å de statsbidrag, som af innevarande
Riksdag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer
samt sjösänkningar och vattenaftappningar,
de af sistlidna års Riksdag beslutade, i dess underdåniga
skrifvelse den 27 April 1881 (N:o 69) intagna
allmänna vilkor och föreskrifter fortfarande
skola blifva gällande, endast med tillägg i inom. 3 af
dessa vilkor af eu så lydande bestämmelse:
»Då en och samma myrutdikning eller vattenaftappningsföretag,
afseende att minska!frostländigheten,
understödjes med såväl lån som ock anslag utan återbetalningsskyldighet,
må detta sammanlagda statsbidrag
ej bestämmas till högre belopp än hälften af den
beräknade kostnaden enligt den faststälda arbetsplanen,
och den del deraf, som lemnas såsom anslag utan
16
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 17.
återbetalnings skyldighet, ej utgöra mera än en fjerdedel
af samma kostnad; varande äfven i detta fall menighet,
bolag eller andra vederbörande skyldige att
bestrida den återstående, icke af statsmedel anvisade
andelen af kostnaderna för företagets fullbordande.»
Stockholm den 20 Februari 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Emil Key.
i
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.
17
Sammandrag af de uti Stats-Utskottets utlåtande N:o 17 tillstyrkta statsbidrag
för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamn
byggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar
och andra vattenaftappningar.
A. Väganläggningar och räg- förbättringar:
Till fond för anläggning af nya
samt förbättring eller omlägg- ning af backiga eller eljest
mindre goda vägar ...............
Till väganläggning från Sorsele
kyrka till Strgcksele by jemte
sidoväg från Lycksele öfver
Ulriksdal, Carlsgård och Hus- bondliden till Ruskträsk i
Vesterbottens län ..................
Anslag.
Lån.
Summa
anslag.
Summa
lån.
Summa
anslag och
lån.
300,000
80,000
—
380.000
100.000
380,000
B. Bro- och hamnbyggnader
samt vattenkommunikatio- ner.
Till fond för understödjande af
brobyggnader och mindre hamn- byggnader samt upprensning af
åar och farleder .....................
100,000
100,000
C. Sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag.
Till fond för understödjande af
sådana myr utdikning ar och vat- tenaftappningar, som företrä- desvis afse att minska frost-
80,000
70,000
Till fond för befrämjande af
utdikningar och aftappningar
af sänka trakter och sjöar till
beredande af odlings företag ....
För sänkning af sjöarne Hjelma- ren och Qvismaren .................
150.000
200.000
80,000
420,000
~~
500,000
Summa kronor
|
1
--i
—
560,000
—
420,000
—
980,000
—
Bih. till Biksd. Frot. 188U. 4 Sand. 1 Ajd. 13 Höft. 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1882:22 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och a a1 i texten