Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra, vatten

1882-02-20 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:17, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra, vatten

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

8tats~Utskotteta Utlåtande Mo 17.

I

JV:o 17.

Ank. till Biksd. Kansli den 20 Febr. 1882, kl. 3 e, m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,

äfvensom sjösänkningar och andra, vatten
(R.

A.)

Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning

om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande

af väganläggningar och vägförbättringar, hamn- och brobyggnader

samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra

vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande

ej mindre öfver Kongl. Maj:ts sålunda gjorda nådiga framställningar, än

ock öfver de inom Första Kammaren af Herr Grefve Knut Posse (N:is 1

och 2) samt inom Andra Kammaren af Herr Jöns Persson (N:o 33) väckta

motioner.

A) Väganläggningar och vägförb ättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvan berörda nådiga

proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1883 bevilja

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 1

aftagning sföretag

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 17.

300,000 kronor, eller samma belopp, som för innevarande är blifvit till

enahanda ändamål stäldt till Kong!. Maj:ts förfogande.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte till bidrag för anläggning af

nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition

för år 1883 anvisa 300,000 kronor.

2:o.

För väg anläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg

frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk,

hvilket företag beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års

Riksdag ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under

år 1878 24,093 kronor 86 öre, under år 1879 60,000 kronor, under

år 1880 25,000 kronor, under år 1881 35,000 kronor samt under innevarande

år 80,000 kronor, eller tillsammans 224,093 kronor 86 öre; och

har Kongl. Maj:t, i enlighet med Väg-och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan,

föreslagit, att till detta arbete måtte för år 1883 anvisas ytterligare

80,000 krono]''.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t, sålunda föreslagit må af

Riksdagen bifallas.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkonimunikationer.

3:o.

För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder beviljade sistlidna års Riksdag för år 1882

ett belopp af 20,000 kronor, äfvensom till understöd för byggnader vid

större fiskelägen af smärre båthamnar 30,000 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll (sjette

hufvudtiteln sid. 56 och 57) inhemtas, hurusom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sitt afgifna underdåniga generalförslag hemstält, att förstnämnda

anslagsbelopp, som utgått med 20,000 kronor årligen utom för

år 1875, då detsamma utgjorde 40,000 kronor, måtte för år 1883 höjas

till 70,000 krono]'', och såsom skäl härför anfört, att dels redan inkom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 17.

3

mit flera vigtiga brobyggnadsförslag, derför sammanlagda kostnaderna

beräknats uppgå till omkring 150,000 kronor, äfvensom ett till en kostnad

af 20,560 kronor beräknadt strömrensningsförslag, dels ytterligare

vore att emotse flera hithörande förslag, som påkallade understöd till

större belopp, än att behofvet kunde på långt när tillfredsställas med

det hittills anvisade alltför ringa anslaget.

Då vidare anslaget å 30,000 kronor till understöd för byggande vid

större fiskelägen af smärre båthamnar, hvilket anslag afsåge uppmuntrande

och befrämjande af hafsfiske^ så att detta måtte uppbringas till en högre

utveckling, fortfarande visat sig vara behöflig!, enär nya planer till dylika

hamnanläggningar alltjemt utarbetades och ansökningar om anslag

dertill inkomme, har styrelsen hemstält, att äfven för år 1883 samma

anslag måtte till oförändradt belopp utgå.

Statsrådet och Chefen för Civildepartementet har, lika med Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, ansett en förhöjning i anslaget till brokyggnader

och mindre hamnbyggnader vara behöflig. Förhöjningen borde

dock enligt Departementschefens åsigt äfven tillgodokomma anslaget till

smärre båthamnar, och såväl af denna grund som derföre att det förra

anslaget egentligen omfattade äfven de ändamål, för hvilka det senare

vore afsedt, har Departementschefen ansett lämpligast vara att dessa

båda anslag sammanfördes under en titel, med en något förändrad rubrik,

omfattande de med båda anslagen åsyftade ändamål; och har Kongl.

Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad sålunda föreslagits, till understödjande

af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder för år 1883 utaf Riksdagen äskat ett belopp af 100,000

kronor.

Utskottet, som inhemtat, att hos Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen

för det närvarande hvila ansökningar om statsbidrag för utförande af

arbeten af ifrågavarande beskaffenhet till en beräknad kostnad af 385,435

kronor, hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl.^Maj:ts

förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och far.

leder för år 1883, anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

C) Sjösänkningar och andra v att maftapp ningsfö retag.

4:o.

Till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

sådana myr ut dika ing ar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

minska frostländigheten, tiar från och med 1873 års riksdag årligen anvisats

ett belopp af 80,000 kronor att fördelas öfver hela landet till företag,

som kunde vara deraf förtjenta, med anslag, motsvarande en tredjedel

af den beräknade kostnaden.

Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit

detta anslags höjande, för år 1883, till 150,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sjette hufvudtiteln sid. 57—59). inhemtas,

bland annat, hurusom Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

och Vesterbottens län, äfvensom hushållningssällskapet i Vesternorrlands

län, till Kongl. Maj:t inkommit med underdåniga framställningar

om förhöjning i förevarande anslag, hvars belopp af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Vesterbottens län samt hushållningssällskapet i Vesternorrlands

län föreslagits till 200,000 kronor.

Häröfver hörd har Styrelsen för allmänna väg-och vattenbyggnader

uti sitt afgifna generalförslag hufvudsakligen anfört, att — ehuru styrelsen

fortfarande vidhölle den åsigt, hvilken styrelsen uttalat uti ett den

14 December 1877 afgifvet underdånigt utlåtande med anledning af då

gjorda enahanda framställningar, nemligen att styrelsen, på grund af

vunnen erfarenhet, hade kommit till den öfvertygelse, att det i allmänhet

vore lämpligare och för vissheten att understödsmedlen rätt användes

mer betryggande, om vattenaftappningsföretag i vidsträcktare mån,

än hittills, synnerligast inom de norra länen, varit fallet, understöddes

medelst lån i stället för med anslag — styrelsen likväl, enär den ifrågavarande

anslagsfonden otvifvelaktigt medfört stort gagn för landet och

bidragit till dess odling samt med fästadt afseende på de stora kraf, som

- stäldes på understöd i form af anslag, ansåge sig böra under nuvarande

förhållanden i underdånighet hemställa, att framställning gjordes hos

Riksdagen om fondens ökande till ett belopp af 100,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Januari

har, på sätt statsrådsprotokollet vidare utvisar, Statsrådet och

Chefen för Civildepartementet anfört, att de olägenheter, hvilka det ifrågavarande

anslaget afsåge att undanrödja, utan tvifvel vore af den allvarsammaste

betydelse för jordbruket inom många delar af riket, särdeles

inom de nordligare länen och att af ett närmare aktgifvande på ändar

målet med de arbetsföretag, till hvilka samma anslag lemnade bidrag,

sjelfmant torde framgå det erkännandet, att statens mellankomst här om

någonsin påkallades: Flerstädes inom landet förekomme myrar och vattensjuka

trakter, hvilka i befintligt, skick icke blott vore utan allt värde

för egaren, utan derjemte genom de frostskador, hvilka ifrån dem ledde

sitt egentliga upphof, hade det förderfligaste inflytande på den omgif
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

r>

vande nejden och der växande gröda. Sålunda framhölles af hushållningssällskapet

i Vesternorrlands län i dess ofvan omförmälda underdåniga

framställning, hurusom på inånga ställen säden nästan årligen i mer

eller mindre mån skadades af frost, »och skördand endast undantagsvis

finge utveckla sig till fullkomlig mognad, emedan de kalla dimmor, som

tidigt på hösten uppstege från angränsande myrar och betydligt nedsatte

temperaturen, drefve landtmannen att skörda säden, innan den blifvit

mogen, på det icke frosten måtte helt och hållet förstöra densamma.

Hvad som genom dylika myrars torrläggande vunnes vore egentligen

icke eu mer eller mindre betydlig areal odlingsbar jord, då i de flesta

fall desamma utgjordes till större del af mossar, som först efter lång

tids torrläggning kunde göras för odling tjenliga, utan det oeftergifliga

vilkoret för ett ordnadt jordbruk i den kringliggande trakten, eller mera

gynsamma klimatiska förhållanden. Då sålunda här afsåges afhjelpandet

af ett allmännare ondt, som verkade hinderlig! för jordbrukets utveckling

på många ställen inom riket; då många af de ifrågavarande

arbetsföretagen vore af den omfattning, att de icke kunde utan statsbidrag

bringas till utförande, och då, enligt hvad Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader upplyst, uti styrelsens arkiv innelåge ansökningar

om understöd utan återbetalningsskyldighet till dylika arbeten,

förutsättande statsbidrag till ett sammanlagdt belopp af ej mindre än

366,527 kronor, så har, af dessa skäl, Statsrådet och Chefen för Civildépartementet

tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen anslagets

höjande till det här ofvan angifna belopp af 150,000 kronor.

Vidare har i en inom Första Kammaren väckt, till Utskottet remitterad

motion (N:o 2) Herr Grefve Knut Posse fästat uppmärksamheten

derpå att, vid hvarje större vattenafledningsföretag för beredande af odling

af sänka marker, marken i allmänhet funnes bestå af dels till odling

af säd tjenlig, dels sådan som ej genast dertill kunde användas, dels

sådan, som vore till odling af skog passande och slutligen sådan, som

antagligen aldrig kunde till någon nytta blifva använd, och att sålunda

nästan hvarje dylikt större afdikningsföretag blefve behäftadt med betydliga

kostnader, som för den enskilde, som företoge det, vore afskräckande,

under det dock eu stor fördel bereddes orten och landet i dess

helhet, genom att dessa sumpiga marker blefve torrlagda, hvarför också

staten sedan lång tid tillbaka funnit med sin fördel förenligt att genom

anslag utan återbetalningsskyldighet understödja och framkalla dylika

arbeten; men att i samma mån som staten genom större lån för beredande

af sådana odlingsföretag, som afsåge tjenlig jords beredande till

åker, befordrade torrläggning af dylika vattensjuka marker, också större

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

behof uppstode af statens understöd för de mindre dugliga markernas

torrläggning.

Till stöd för påståendet, att i dylika torrläggningar inginge betydligt

med otjenlig mark, har mo.tionären vid sin motion fogat sammandrag

af de undersökningar, som en statens landtbruksingeniör på Kronobergs

läns hushållningssällskaps bekostnad uppgjort för åtskilliga

vattenafledningsföretag inom nämnda län, utvisande, att genom den sålunda

ifrågasatta torrläggning skulle vinnas 118,135 qvadratref mark

tjenlig till odling, men att i samma afdikningsplan inginge ej mindre

än 119,609 qvadratref, som icke voro till odling dugliga,

Motionären — som i en särskild! afgifven, här nedan vidare omförmäld

motion (N:o 1) väckt fråga om förhöjning till 400,000 kronor af

fonden för befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af

sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag — har i angifvet

sammanhang härmed, och på det anslaget till frostländighetens minskande

samt lånefonden till beredande af odlingsföretag fortfarande

måtte stå i lämpligt förhållande till hvarandra, förklarat sig anse anslaget

till frostländighetens minskande böra till 250,000 kronor förhöjas.

Efter de upplysningar, motionären erhållit, hade i allmänhet sålunda tillgått,

att vid ett större vattenafledningsföretag, der man visat att oduglig

mark äfven ingått i afdikningsplanen, en viss del af kostnadssumman,

och hvilken enligt Riksdagens föreskrift ej finge öfverstiga Va af

densamma, lemnats som anslag utan återbetalningsskyldighet och större

eller mindre del af den öfriga kostnaden såsom lån. Motionären ansåge

emellertid, att 3I* af hela kostnaden för torrläggning af till sädesodling

oduglig mark borde lemnas såsom understöd utan återbetalningsskyldighet,

Äfven med en sådan proportion komme af kostnaden

att drabba den, som sökte anslaget, utan att han i någon betydligare

mån hade större nytta af arbetet i dess helhet än orten i öfrigt i allmänhet

vunne, eller minskad frostländighet. Motionären har fördenskull

hemstält, att Riksdagen måtte besluta att, till understödjande medelst anslag

utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten, öka

det nuvarande anslaget med 170,000 kronor, eller från 80,000 till 250,000

kronor årligen, med ytterligare tillagdt vilkor för den, som äskade del

af detta anslag, att visa särskild! upprättadt förslag å kostnaden för den

erforderliga torrläggningen af den till odling af sädesväxter icke dugliga

marken, samt att 3h af den härför belöpande kostnaden mätte lemnas

såsom anslag utan återbetalningsskyldighet.

Hvad först beträffar summan af ifrågavarande anslag till under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7

stödjande åt sådana myrutdikningar ocli vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten, har, såsom synes, densamma —

sedan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat dess höjande till 100,000

kronor — för år 1883 föreslagits af Kong], Maj:t till 150,000 kronor och

af ofvannämnde enskilde motionär till 250,000 kronor.

Utskottet har inhemta!, att, sedan 1882 års förslag om fördelning

af anslagen till understödjande af vattenaftappningar till frostländighetens

minskande under innevarande Februari månad, från Styrelsen för

allmänna väg och vattenbyggnader till Kongl. Maj:t ingått, hos styrelsen

qvarligga ansökningar om statsbidrag till företag af ifrågavarande beskaffenhet,

beräknade till en kostnad af sammanlagd! 936,345 kronor 71

öre, hvaraf belöper,

på Norrbottens län ........ kr. 242,524: 60.

» Vesterbottens » ............................................................... » 558,827: 28.

* Vesternorrlands » ............................................................... » 22 726: —

» Gefleborgs » > 6V>88: 23.

» Kopparbergs » ............................................................... » 10,092: 76.

» Vermlands » » 52,094: 27.

» Kronobergs » ............................................................... » 16,800: —

» Jönköpings » ............................................................... » 14,000: —

» Jemtlands » » 1,869: 67.

och på Gotlands » ............................................................... » 11,322: 90.

Summa kr. 936,345: 71.

För en del af dessa aftappningar äro planerna och kostnadsförslagen

ännu ej granskade, och några af dem lära ej ifrågakomma att annorledes

än med lån understödjas.

Emellertid utvisar såväl det stora antalet af dylika ifrågasatta vattenaftappningsföretag

som det betydliga beloppet af den beräknade kostnaden,

att behofvet af understöd för ifrågavarande allmännyttiga ändamål

är större, än att detsamma kan behörigen tillgodoses med de för närvarande

till Kongl. Maj:ts disposition i sådant afseende stälda 80,000

kronor.

Eu så hastig och så betydlig förhöjning, som den af ofvannämnde

enskilde motionär föreslagna, från 80,000 till 250,000 kronor, har Utskottet

dock ej kunnat finna af förhållandena påkallad; hvaremot Utskottet

ansett det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, 150,000 kronor, skäligen

böra för ändamålet anvisas.

Härvid har Utskottet likväl ej funnit sig böra tillstyrka Riksdagen

att såsom anslag utan återbetalning sskyldighet bevilja hela nyss nämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

belopp, 150,000 kronor. Det må vara en sanning, att aftappningsföretag

till minskande af frostländigheten ej alltid afse omedelbar vinst.

Medelbart åsyfta de likväl beredande eller betryggande af en ekonomisk

fördel för de enskilda jordegare, hvilka besluta ett dylikt företag, och

sjelfva arten af dessa företag utesluter således ingalunda lämpligheten

deraf att någon del af det statsbidrag, som må finnas erforderligt, lemnas

mot åter betalningsskyldighet.

Med den ifrågasatta förhöjningen lärer ock böra beredas, ej eu

ökad fördel åt de jordegare, som erhålla understöd för- aftappningarne,

helst det i allt fall torde vara ganska svårt att tillse, att ett företag, som

kan anses lända till minskande af frostländighet och i sådant afseende

anmäles till understöd, ej i sjelfva verket innefattar äfven ett lönande

odlingsarbete, utan fastmer och hufvudsakligen möjlighet för Kongl.

Magt att, sedan ett större belopp blifvit stäldt till hans förfogande, underlätta

derå aftappningsföretags åvägabringande samt erforderlig torrläggnings

utförande i större omfattning och till mera allmänt gagn, så

att understöden komme att- afse ej blott utdikning af enstaka myrar,

utan förnämligast sådana vattenaftappningsföretag, som, egande sammanhang

sins emellan och anlagda efter en gemensam plan, bereda

gagn för hela orter.

Utskottet är öfvertygadt derom att en stor mängd jordegare, som

önska verkställa en utdikning, visserligen dertill behöfva ett statsbidrag,

men med tacksamhet och fördel kunna mottaga och begagna eu

ej ringa del deraf såsom lån mot återbetalningsskyldighet, och att således

en förändrad anordning, afseende ett och samma vattenaftappningsföretags

understödjande med såväl lån som anslag, kan genomföras, utan

att möjligheten till gagneliga sådana företags åvägabringande dermed i

någon mån förminskas.

En dylik anordning medgifver ej blott fondens ökande och derigenom

allt flera vattenaftappningsföretags befrämjande utan någon betydligt

ökad uppoffring för staten; äfven en annan fördel följer deraf.

Det torde nemligen vara obestridligt, att ett arbetes understödjande medelst

lån lemnar större säkerhet derför att nyttan af företaget blifvit före

dess påbörjande noggrant öfvervägd, likasom ook det framtida underhållet

och således det fortvarande gagnet mera betryggas, om intressenterne

i eu dem åliggande betalningsskyldighet hafva en anledning att

vidmakthålla resultatet af det nedlagda arbetet. Utskottet delar i detta

afseende helt och hållet den åsigt, Väg- och -vattenbyggnadsstyrelsen,

såsom här ofvan förmälts, år 1877 uttalat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

9

Utskottet har alltså funnit sig väl kunna tillstyrka beviljandet för

ifrågavarande ändamål af det utaf Kongl. Majd föreslagna belopp.

1.50,000 kronor, men anser, att deraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

bör lemnas endast samma summa som hittills, 80,000 kronor;

hvaremot återstoden, 70,000 kronor, torde böra utgå såsom lån, mot

enahanda vilkor, som för åtnjutande af lånen till beredande af odlingsföretag

finnas bestämda.

Enligt de nu gällande vilkoren får anslag utan återbetalningsskyldighet

för understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten, lemnas

till högst en tredjedel af den beräknade kostnaden. ,

Då^ dylika anslag, äfven med iakttagande af nyss anförda bestämmelse,

visat sig särdeles begärliga, finner Utskottet sig, för de fall, då

ifrågavarande arbeten komme att endast med anslag utan återbetalningsskyldighet

understödjas, ej ega anledning tillstyrka höjande, på sätt

Grefve Posse i sin motion föreslagit, af den kostnadsandel, vederbörande

må kunna utan återbetalningsskyldighet erhålla. Deremot har Utskottet

ej förbisett att, vid fråga om understödjande af arbeten till frostländighetens

förminskande med såväl lån som anslag utan återbetalning sskyldighet,

fall kunna förekomma, då ett dylikt företag skäligen bör befrämjas

med statsbidrag till större andel af kostnaden än en tredjedel. Då

sålunda för ett och samma företags befrämjande statsbidrag komme att

utgå med dels lån, dels anslag, torde dock halfva kostnaden vara den

högsta andel deraf, hvarmed staten bör på detta sätt bidraga, likasom,

vid sådant understöds lemnande med. lån och anslag tillsammans, anslaget

utan återbetalningsskyldighet ej lämpligen torde böra beviljas till högre

belopp än en fjerdedel af kostnaden; genom hvilket förfaringssätt, och

då fonden i dess helhet medelst tillägg af låneandelen 70,000 kronor

komme att nära fördubblas, allt flera företag kunde blifva af dessa statsbidrag

delaktiga. -

Utskottet, som i fråga om nyss angifna begränsning af statsbidragets

proportion till kostnaden kommer att här nedan, under punkten 7:o,

i sammanhang med behandlingen af vilkoren för statsunderstöds erhållande

väcka förslag, hemställer,

_ att, med afslag å Herr Grefve Posses förevarande

motion, Kongl. Majds ifrågavarande förslag må på det

sätt bifallas, att Riksdagen, till understödjande af sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten, för år

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 18 Hälft. 9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.

1883 anvisar ett belopp af 150,000 kronor, deraf 80,000

kronor må såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

utgå och återstående 70,000 kronor beviljas såsom lån

mot enahanda vilkor och bestämmelser, som för åtnjutande

af låneunderstöd till beredande af odlingsföretag

äro föreskrifna.

5:o.

Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af

sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag har Kongl. Maj:t

för år 1883 äskat enahanda belopp, som af senare årens Riksdagar beviljats,

eller 100,000 kronor; och inhemtas af statsrådsprotokollet (sjette

hufvudtiteln sid. 89) samt det den 1 sistlidne December af Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen afgilna underdåniga generalförslag, att vid tiden

för detta förslags aflåtande ansökningshandlingar med planer till Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen inkommit för 11 stycken till en kostnad af

222,508 kronor beräknade sjösänkningsföretag af ifrågavarande beskaffenhet,

till hvilkas utförande låneunderstöd begärts.

I den under näst föregående punkt omförmälda, inom k örsta Kammaren

väckta och till Utskottet remitterade motion (hs:o 1) har Herr

Grefve Knut Posse föreslagit denna fonds höjande, i allmänhet till 400,000

kronor, men för näst kommande år till endast 200,000 kronor. I berörda

motion, till hvilken Utskottet beträffande åtskilliga deri lemnade uppgifter

tillåter sig hänvisa, anföres, bland annat, att störa delar af derå

bland rikets provinser, och det just af dem, som hittills ansetts för de

minst fruktbara, innehölle från årtusenden tillbaka samlade skatter i

sina rika myr-ochmosstrakter, som ännu väntade på att blifva använda, för att

lemna skördar, som enligt motionärens förmenande komme att öka hela

rikets välstånd på ett i allmänhet ännu ej insedt sätt. Motionären hai

i sådant afseende från ett län, Kronobergs, anfört exempel, af hvilka

framginge, att endast detta län hade mossar och myrar, värda att odlas,

af omkring 130,000 tunnlands vidd.

Då emellertid dessa odlingsbara marker i allmänhet, och de större

och värdefullare kanske i synnerhet, läge i samfälligheter, äfven om de

vid skiften blifvit delade på olika hemman, samt dessutom ofta inträffade

att en trakt hade sitt vattenaflopp beroende på en annans, följde häraf,

att odling och afdikning af desamma vore ett så stort företag, att det i

de allra flesta fall blefve en omöjlighet att kunna förena alla dem, hvilkas

intressen deraf berördes, med mindre än att visshet funnes, det pen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

11

ningar för kostnaden på billiga vilkor kunde erhållas, samt att deras

återbetalning blefve så stäld, att hvarje delegare kunde tryggt inse, att

han genom afkastning af företaget kunde med säkerhet verkställa det.

Erfarenheten från Kronobergs län visade tydligt att de vilkor, som nu

vore fästade vid dylika lån, ej vore egnade att uppmana de deraf i behof

stadde att begagna dem. Hindret vore för visso ej något annat än

medellösheten hos de flesta deltagarne. Ehuru i allmänhet kostnaden

för en dylik odling ej vore stor i förhållande till de resultat, som uppnåddes,

fordrade den dock mycket penningar, i synnerliet om man toge

hänsyn till att, förutom odlingen, stora omkostnader i öfrigt och efteråt

fordrades tdl byggnader, ökadt antal kreatur m. m. Länen borde dexföie

vara vida större än nu, men på samma gång behöfde statens biträde

dock i hufvudsak ej blifva större än för det närvarande. De lån, som

nu lemnades, utgjorde, enligt motionärens uppgift, i allmänhet en tredjedel

eller hälften af kostnaden, men amorterades genom en mycket

utsträckt annuitet. Blefve derföre återbetalningstiden af dessa lån inskränkt

till 16 år, deraf 6 utan amortering, samt med skyldighet att

derefter årligen inbetala en tiondedel af kapitalet, sa skulle staten, ehuru

den lemnade förlaget till hela odlmgskostnaden, dock ej fästa sina

kapital för hvarje odlingsföretag mer än nu. För närvarande vore ej

så vigtigt, att störa belopp genast blefve anordnade, utan ansåge motionären,

att om dessa belopp endast bibehölles vid desamma, som för

närvarande utginge, eller 400,000 kronor, hvaraf de sista åren varit anvisade

300,000 kronor till sjöarne Hjelmarens och Qvismarens sänkning,

men hvarå för näst instundande statsregleringsperiod blott erfordrades

200,000 kronor, och sålunda det disponibla anslaget till nu ifrågasatta

ändamål blefve 200,000 kronor för näst instundande statsreglering och

derefter 400,000 kronor, så skulle det för den närmaste framtiden vara

tillräckligt till dess det blefve genom erfarenhet visadt, att störie sum

mor erfordrades, då säkerligen Regeringen ej komme att uraktlåta att

derför påkalla Riksdagens uppmärksamhet.

Då icke hvarje mosse vore till odling duglig, och det ganska ofta

kunde vara rätt tvifvelaktigt, om så vore förhållandet eller icke, och

lika nödvändigt, för att påräkna framgång genom användande af arti

ficiella gödningsämnen, vore att mossen eller myren blefve fullständigt

torrlagd, har motionären ansett som vilkor för erhållande af nu ifrågavarande

låneunderstöd böra föreskrifvas, att undersöknings- och afdiknings-

samt odlingsplan vore upprättad af vederbörande landtbmks

ingeniör, af hvilken äfven företaget borde vala tillstyrkt.

På grund af hvad i motionen anförts, har Herr Grefve Posse före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 1?.

slagit, att anslaget till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag måtte

förhöjas till 400,000 kronor, ehuru för år 1883 dertill skulle uppföras

endast 200,000 kronor, samt att följande föreskrifter må varda tillagda

eller satta i stället för förut gällande fö]1 dylika låns meddelande, nemligen

:

l:o) att undersöknings- och afdiknings- samt odlingsplan skulle

jemte kostnadsförslag vara upprättad af vederbörande landtbruksingeniör,

som tillstyrkte odlingen såsom lämplig och fördelaktig, och skulle

densamma vara upprättad så, att fullständig torrläggning, helst medelst

täckdikning, kunde vinnas;

2:o) att vid kostnadsförslagets upprättande ränta å hela kostnadsbeloppet

för afdikning och odling under högst sex år finge tilläggas

slutsumman, beräknadt efter de tider, då lånebeloppet erhölles; och

3:o) att som lån lemnades hela afdiknings- och odlingskostnaden,

med hälften eller en tredjedel af hela kostnaden under två eller tre på

hvarandra följande år, att innehafvas mot 41/2 procent årlig ränta i högst

sex år utan någon amortering, hvilken derefter vidtoge och derefter

verkstäldes med, förutom ofvan nämnda ränteinbetalning å hvad som

vore oguldet, en tiondedel hvarje år å hela lånebeloppet, så att detsamma

vore till fullo inbetaldt efter en tid åt sexton år från den tid

första delen af lånebeloppet lemnats.

Slutligen bär i eu inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet

remitterad motion (N:o 33) Herr •Jons Persson hemstält, att Riksdagen

måtte för år. 1883 höja det af Kongl. Magt begärda utlåningsbeloppet

för torrläggning af vattensjuk odlingsbar mark och uttappning af

sjöar från 100,000 kronor till 400,000 kronor för år 1883, samt att utlåningsvilkoren

måtte sålunda förbättras, att halfva dikningskostnaden

kunde som lån erhållas, och räntan nedsättas en procent under hvad

hittills varit bestämdt.

Utskottet har inhemtat att, sedan innevarande års fond till understödjande

medelst lån af sådana sjösänkningsföretag, som afse vinst

af odlingsbar mark, blifvit fördelad, ännu den 6 innevarande månad icke

någon ansökning om erhållande af dylikt understöd fans hos Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader inneliggande, men derjemte att

i allmänhet vid disponerande af medel från ofvan nämnda fond endast

omkring 46 å 50 procent af kostnaden blifvit såsom låneunderstöd för

ifrågavarande företag vederbörande tilldelade.

Utskottet delar visserligen ingalunda motionären Herr Grefve

Posses åsigt, att hela afdiknings- och odlingskostnaden borde såsom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 17.

13

lån till vederbörande intressenter utlemnas; tvärtom synes det Utskottet

i sin ordning, att vederbörande sjelfva tillskjuta en ej alltför ringa

del åt kostnaden för ett dylikt företag, medelst bvilket afses ökad afkastning

genom vinst af odlingsbar mark; och då härtill kommer, att

vid sådana arbeten utgången ej alltid kan på förhand med säkerhet

beräknas, torde jemväl detta förhållande göra det önskvärdt, att

åtminstone någon del af kostnaden må varda af vederbörande bestridd

med egna medel. Med afseende likväl å det allmänna gagn,

landets fortgående uppodling medför, och då det synes vara af ganska

stor vigt, att företagsamheten i sådant hänseende uppmuntras derigenom

att förekommande odlingsarbeten må kunna från statens sida befrämjas

medelst försträckande, då sådant behöfves, af större andel af kostnaden

än den, hvartill fonden för det närvarande lemnar tillgång, har Utskottet

ansett någon förhöjning af fondens nuvarande belopp vara af omständigheterna

påkallad. Då emellertid andra utvägar än statsbidrag för

vederbörande jordegare förefinnas att erhålla försträckning, då egna

medel ej förslå, till odlingsföretags åvägabringande, och då staten ej

synes böra äfventyra att genom en plötslig, betydlig höjning af fondens

belopp framkalla mindre väl beräknade dylika arbeten eller understödja

odlingar, som lika lätt utan statsbidrag kunnat komma till utförande,

har Utskottet ansett förevarande behof för det närvarande vara

från statens sida tillräckligt tillgodosedt, om fonden ökas med 50,000

kronor utöfver hvad den nu utgör, till 150,000 kronor.

I fråga åter om vilkoren för dessa lånebidrags åtnjutande har

Utskottet ej ansett skäl förefinnas till ändring i de för det närvarande

gällande bestämmelser i detta afseende. Enligt dessa bestämmelser

skola efter tre års förlopp från den dag, då lånemedlen utbekommits,

årligen erläggas sex procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf

ränta godtgöres efter fyra och eu half för hundra af obetalda kapitalbeloppet,

och det öfriga utgör afbetalning derå. Eu sådan annuitet

medför lånets amortering på 31 år 178 dagar från den tid då annuitetens

erläggande tagit sin början. Då eu så långt utsträckt amorteringstid

torde åt de flesta jordegare. Indika för odlingsföretag söka statsbidrag,

betraktas som en väsentlig fördel, äro således vilkoren i detta

afseende redan mycket lindrigare, än Herr Grefve Posse i sin motion

föreslagit.

Räntefoten, tillförene utgörande fem procent, blef vid sistlidna års

riksdag nedsatt till fyra och en half procent. Till en ytterligare nedsättning

af densamma, på sätt Herr Jöns Persson föreslagit, torde, då

företagen afse beredande af vinst, all anledning saknas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 17.

Den frihet under tre år från annuitetens erläggande, som för närvarande

finnes medgifven, synes Utskottet på ett lämpligare sätt tillgodose

vederbörandes behof att under någon tid få afvakta resultatet

af deras på odlingsföretaget nedlagda möda och kostnad, än hvad Herr

Grefve Posse i sådant hänseende föreslagit, bestående i uttryckligt medgifven

rättighet för dem att vid kostnadsförslags upprättande inberäkna

sex års ränta å hela kostnadsbeloppet.

Det ändamål, sistnämnde motionär alser med förslaget derom att

planen skall vara af vederbörande landtbruksingeniör upprättad, torde

redan vara beaktadt, bland annat, genom det nu gällande stadgandet,

att för hvarje företag plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver

dermed förenade kostnader måste hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga

fastställelse.

Slutligen och med anledning af samme motionärs åsigt, att hela

afdiknings- och odlingskostnaden borde lemnas som lan, att utgå. med

hälften eller en tredjedel deraf under två eller tre på hvarandra följande

år, får Utskottet erinra, att de nu gällande, bestämmelserna medgifva

lånets utbetalning på flera olika tider samt ej innehålla någon begränsning

i afseende å den proportion, hvari lånebeloppet bör stå till kostnaden

för vattenaftappningsföretaget, om ock, såsom Utskottet här ofvan

antydt, i de flesta förekommande fall helt naturligt synes vara, att

vederbörande få sjelfva tillskjuta eller anskaffa en del åt kostnadsbeloppet.

På grund af hvad här oivan anförts, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ofvan nämnda förslag samt Herrar

Grefve Posses och Jöns Perssons ifrågavarande

motioner må på det sätt bifallas, att Riksdagen till befrämjande,

medelst lån, af utdikningar och aftappningar

åf sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag

för år 1883 anvisar 150,000 kronor.

6:o.

Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade 1877

års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å

2,000,000 kronor, att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor under

år 1878, samt 300,000 kronor under hvarje af åren 1879, 1880, 1881 och

1882 och 200,000 kronor under år 1883.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

15

1883 af de på samma år belöpande återstående 200,000 kronor af

detta lån.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af

Riksdagen bifallas.

7:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har föreslagits,

att de nu gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 27 April

1881 (N:o 69) intagna bestämmelser måtte äfven för år 1883 bibehållas.

Någon förändring i dessa bestämmelser har Utskottet ej ansett sig

ega skäl föreslå, så mycket mindre som de tillförene gällande vilkoren

vid sistlidna års riksdag underkastades en förnyad granskning och, sedan

i följd deraf en omarbetning af desamma egt rum, någon synnerlig

erfarenhet om verkan af de meddelade, först från innevarande års början

tillämpade nya bestämmelserna ännu ej kan hafva vunnits. Deremot

har Utskottet, beträffande statsbidrag, medelst såväl lån som anslag, till

utdikningsföretag för minskande af frostländigheten, i öfverensstämmelse

med sina här ofvan under punkten 4:o uttalade åsigter, ansett ett tillägg

till mom. 3 af ofvan nämnda bestämmelser erforderligt; och hemställer

Utskottet fördenskull,

att i afseende å de statsbidrag, som af innevarande

Riksdag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar,

brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer

samt sjösänkningar och vattenaftappningar,

de af sistlidna års Riksdag beslutade, i dess underdåniga

skrifvelse den 27 April 1881 (N:o 69) intagna

allmänna vilkor och föreskrifter fortfarande

skola blifva gällande, endast med tillägg i inom. 3 af

dessa vilkor af eu så lydande bestämmelse:

»Då en och samma myrutdikning eller vattenaftappningsföretag,

afseende att minska!frostländigheten,

understödjes med såväl lån som ock anslag utan återbetalningsskyldighet,

må detta sammanlagda statsbidrag

ej bestämmas till högre belopp än hälften af den

beräknade kostnaden enligt den faststälda arbetsplanen,

och den del deraf, som lemnas såsom anslag utan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

återbetalnings skyldighet, ej utgöra mera än en fjerdedel

af samma kostnad; varande äfven i detta fall menighet,

bolag eller andra vederbörande skyldige att

bestrida den återstående, icke af statsmedel anvisade

andelen af kostnaderna för företagets fullbordande.»

Stockholm den 20 Februari 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Emil Key.

i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.

17

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets utlåtande N:o 17 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamn

byggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar

och andra vattenaftappningar.

A. Väganläggningar och räg- förbättringar:

Till fond för anläggning af nya

samt förbättring eller omlägg- ning af backiga eller eljest

mindre goda vägar ...............

Till väganläggning från Sorsele

kyrka till Strgcksele by jemte

sidoväg från Lycksele öfver

Ulriksdal, Carlsgård och Hus- bondliden till Ruskträsk i

Vesterbottens län ..................

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa

anslag och

lån.

300,000

80,000

—

380.000

100.000

380,000

B. Bro- och hamnbyggnader

samt vattenkommunikatio- ner.

Till fond för understödjande af

brobyggnader och mindre hamn- byggnader samt upprensning af

åar och farleder .....................

100,000

100,000

C. Sjösänkningar och andra

vattenaftappningsföretag.

Till fond för understödjande af

sådana myr utdikning ar och vat- tenaftappningar, som företrä- desvis afse att minska frost-

80,000

70,000

Till fond för befrämjande af

utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till

beredande af odlings företag ....

För sänkning af sjöarne Hjelma- ren och Qvismaren .................

150.000

200.000

80,000

420,000

~~

500,000

Summa kronor

|

1

--i

—

560,000

—

420,000

—

980,000

—

Bih. till Biksd. Frot. 188U. 4 Sand. 1 Ajd. 13 Höft. 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:22 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och a a1 i texten