Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1881 församlade Revisorers berättelse, angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fanders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1879.

1882-02-23 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:19, Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1881 församlade Revisorers berättelse, angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fanders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1879.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1882, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1881 församlade Revisorers

berättelse, angående verkstäld granskning af statsverkets

samt andra af allmänna medel bestående fanders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1879.

(L A.)

Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvannämnda revisionsberättelse

jemte de i anledning deraf från vederbörande embetsverk och myndigheter

till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne utlåtanden och förklaringar blifvit

hänvisad, får nu, efter tagen kännedom af dessa handlingar och inhemtande

af de för ärendenas utredning i öfrig! erforderliga upplysningar, underställa

Riksdagens pröfning de af Revisorerne gjorda framställningar, som ansetts

från Utskottets sida påkalla yttranden; kommande Utskottet att härvid följa

den ordning, som i revisionsberättelsen blifvit iakttagen.

Kongl. Mamiförvaltningen.

§ l.

(Rev.-ber. pag. 58 och 59. Uti. pag. 306.)

Under rubrik »Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut-Angående en

ländsk tjenst eller kommendering utrikes» vore, enligt hvad Revisorerne fram- ålita It m

halla, a liksstatens femte hufvudtitel uppfördt ett anslag af 15,000 kronor,sjöofficerare*

hvilket, uppå derom af Kongl. Maj:t gjord framställning, anvisats på ordinarie *

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afä. 14 Höft. 1 tjenst.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

stat af Rikets åren 1862—1863 församlade Ständer. Det ändamål, som med

detta anslag afsåges, framginge närmare så väl af dåvarande chefens för

Sjöförsvarsdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet den 14 Oktober 1862

som af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 31 Oktober 1863 angående

reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel. Departementschefen

hade nemligen yttrat, att det vore eu för sjöförsvaret vigtig

angelägenhet att nödiga medel afsåges för att medelst stipendier bereda officerare

vid flottan och dess ingeniörcorps tillfälle att under längre tids vistande

i främmande länder förvärfva noggrannare kunskap om de der oafbrutet

fortgående förbättringarne i sjökrigsväsendet och derjemte för sist bemälde

officerare underlätta utbildningen i deras yrke; och i ofvan berörda

underdåniga skrifvelse hade Rikets Ständer anfört, att, enär det måste vara

af stor vigt för flottan att ega ett skickligt befäl, och detta ändamål borde

i väsentlig mån kunna främjas äfven derigenom att yngre officerare lemnades

tillfälle att tjenstgöra synnerligast inom de större utländska marinerna, Rikets

Ständer, då ifrågavarande anslag således borde kunna medföra stort gagn

för det allmänna, ansett sig böra till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

lemna bifall. Af förevarande anslag för år 1879 hade enligt Marinförvaltningens

räkenskap utbetalts, bland annat: till Kaptenen vid Kongl.

flottan J. Christerson 298 kronor 38 öre, utgörande rese- och traktamentsersättning

för en till Kristiania och åter företagen resa för att i samråd med

Kongl. norska marinens tygmästare uppgöra förslag angående sättet för åvägabringande

af samarbete mellan båda ländernas mariner för utvecklingen af

deras artilleri; samt till Konter-amiralen R. von Feilitzen 591 kronor 20

öre, och Kaptenen vid Kongl. flottan Gr. E. Ulff 499 kronor 83 öre, utgörande

rese- och traktamentsersättning för en af dem till Meppen företagen

resa för öfvervarande af skjutförsök derstädes; varande dessa utbetalningar

verkstälda med stöd af särskilda till Marinförvaltningen aflåtna nådiga bref af den

4 April och den 30 Maj 1879. Om än meningarne kunde vara delade,

huruvida de till Konter-amiralen von Feilitzen och Kaptenen Ulff sålunda

utbetalta belopp bort utgå från nu ifrågavarande anslag, syntes åtminstone ofvan

berörda för Kaptenen Christersons resa till Kristiania bestridda utgift icke

hafva varit af beskaffenhet, att densamma bort drabba samma anslag, hvilket,

på sätt vore visadt, hade till ändamål att medelst tilldelande af stipendier

bereda tillfälle för företrädesvis yngre officerare vid sjövapnet att under längre

tids vistande i främmande länder förvärfva kunskap om förbättringar i sjökrigsväsendet

samt vinna utbildning i deras yrke; och då detta anslag alltså,

enligt Revisorernes förmenande, blifvit delvis draget till annat ändamål än

det dermed ursprungligen afsedda, hade Revisorerne, med stöd af § 7 mom.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

3

2 af den för dem i hvad som rörer deras befattning med statsverket gällande

instruktion, velat förhållandet anmärka.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Marinförvaltningen för

bedömande af ifrågavarande anslags ändamål hänvisat till Kongl. Maj:ts nådiga

bref den 25 Oktober 1864, innehållande bland annat, hvarom nu ej

vore fråga, att en del af anslaget skulle, såsom dess rubrik antydde, anslås

till officerare, hvilka funnes skickliga att till främmande länder utsändas för

inhemtande af för rikets försvar nödiga och gagneliga underrättelser, hvartill

kom me att, såsom Revisorerne jemväl framhållit, den anmärkta utgiften

grundade sig på Kongl. Maj:ts genom nådigt bref den 4 April 1879 derom

särskildt meddelade föreskrift.

Då ifrågavarande jemförelsevis obetydliga utgift alltså blifvit verkstäld i

enlighet med Kongl. Maj:ts deromjneddelade beslut, har Utskottet endast velat

Revisorernes berörda anmärkning för Riksdagen

omförmäla.

§ 2.

(ttev.-ber. pag. 61 och 62. Uti. pag. 310—313.)

Riksdagens är 1880 församlade Revisorer’ anförde i § 4 af berättelsen

angående Kongl. Marinförvaltningen, att det vid granskningen af räkenskapen

för Kongl. flottans station i Stockholm ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet,

dels att, der upphandlingar af förnödenheter för stationens behof egt

rum på annat sätt än medelst auktion, upplysning icke funnes meddelad, huruvida

anbud infordrats från flere leverantörer, och dels att, der kontrakt om

leveranser blifvit upprättade, hänvisning icke vore lemnad, hvarest samma

kontrakt skulle i räkenskapen uppsökas; uti hvilka hänseenden rättelser, enligt

Revisorernes förmenande, borde för framtiden iakttagas. Uti den förklaring,

som med anledning häraf afgafs af varfschefen vid Kongl. flottans

station i Stockholm, hade i hvad som kunde anses stå i något sammanhang

med de af Revisorerne sålunda gjorda anmärkningarne anförts, att alla upphandlingar

för varfvets behof, i enlighet med föreskrifterna i § 187 mom. 1,

2:dra delen af reglementet för flottan, skett medelst auktion, enligt anbud

eller under hand; att större upphandlingar merendels skett medelst auktion,

mindre sådana deremot på grund af infordrade anbud, i hvilket fall endast

det antagna anbudet blifvit räkningen bifogadt; att, enär erforderliga varor

ofta erbjödes för vida lägre pris än hvartill de i handeln kunde erhållas,

Angående

leveranskontrakts

biläggande

till

räkenskaperna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 19.

samt till följd af säljarens penningbehof och den kontanta liqviden ofta kunde

nedtryckas under gällande pris, upphandling stundom skett under hand, vanligen

äfven då enligt kontrakt, emedan sådant ansetts för Kong!. Maj:t och

kronan fördelaktigast; samt att alla de för varfvets behof år 1878 afslutade

kontrakt blifvit bifogade utbetalningsordern, hvarför särskild hänvisning i

dessa fall icke ansetts vara af nöden, med undantag af ett, angående upphandling

af papper, som icke skulle levereras till någon viss qvantitet, utan

i mån af behof och på skeende reqvisition, hvarför detta kontrakt bifogats

leverantörens sista räkning för året.

Omförmälda förklaring, vid hvilken senaste Riksdag låtit bero, hade

emellertid, enligt Revisorernes åsigt, icke innehållit svar på anmärkningen

beträlfande bristande upplysning, huruvida, der upphandlingar egt ruin på

annat sätt än medelst auktion, anbud infordrats från flere leverantörer; och

det i förklaringen angifna skäl, hvarför hänvisning till om leveranser upprättade

kontrakt skulle vara obehöflig, vore åtminstone icke tillämpligt på

senast granskade, eller 1879 års räkenskaper, der exempelvis det å verifikationsfolium

9,683 åberopade, den 13 Oktober 1879 med Bröderna Carlson ingångna

kontrakt om leverans af jermnateriel till en brobyggnad, likasom ock

de om körslor för stationens behof upprättade kontrakt icke funnes vederbörande

utbetalningsorder bifogade. På grund häraf hade Revisorerne ansett sig böra

ånyo upptaga ofvan omförmälda, af nästlidna års Revisorer gjorda anmärkningar,

livilka, på sätt ordalydelsen syntes tillräckligt tydligt angifva, afsåge

att vid upphandlingar på annat sätt än medelst auktion vid verifikationerna

borde fogas uppgift, huruvida flera anbud infordrats, utan att likväl samtliga

■anbuden behöfde biläggas, äfvensom att i räkenskaperna borde lemnas hänvisning,

hvarest om leveranser upprättade kontrakt kunde återfinnas.

Varfschefen vid Kongl. flottans station i Stockholm har uti häröfver

afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att all upphandling verkstäldes enligt

reglementets föreskrift genom offentlig auktion, medelst anbud eller under

hand; att, vid upphandlingar medelst anbud, den underordnade person eller

myndighet, som begärt upphandlingen, infordrade anbuden, af Indika det

billigaste och för kronan fördelaktigaste tillstyrktes och efter anbudens pröfning

af varfschefen antoges samt derefter ensamt bilades leverantörens räkning,

enär äfven öfriga anbuds biläggande skulle onödigtvis och utan ändamål

i betydlig grad öka räkenskapernas redan derförutan ansenliga omfång;

att leveranskontrakten bilades och icke kunde biläggas annat än den för

samma leverans sist utfärdade afföringsordern; att det vid flera föregående

afbetalning^!’ för en kontraherad leverans vore omöjligt att hänvisa till den

plats i räkenskapen, der kontraktet efter blifvande slutliqvid kunde återfinnas,

emedan räkenskaperna månadsvis afsändes till Kongl. Marinförvaltningen; att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

5

till denna kategori hörde äfven det med Bröderna Carlson upprättade kontrakt

om leverans af smide till Kastellholmsbron, hvarför 2,000 kronor utbetalts

under loppet af år 1879 samt återstoden den 4 Augusti år 1880, vid hvilken

utbetalningsorder kontraktet också återfunnes; att kontraktet om körslor för

stationens behof blifvit, efter infordrande af anbud från flere åkare samt

annonser i tidningarne, upprättadt i början af år 1875, då prisen varit billiga;

samt att samma kontrakt, som dessutom icke afsåge någon leverans, utan

snarare gälde ett betingsarbete, fortfarande vore gällande och innefattade

skyldighet för entreprenören att efter behof verkställa körslor, för livilka betalning

erlades för hvarje månad, hvadan detsamma icke kunde utan särskild

befallning räkenskaperna biläggas; varande utlåtandet bifogad och i

detsamma åberopad en af flottans räkenskapskontor afgifven förklaring, deri

yttras, att leveranskontrakt, då leveransen skett i flera poster, icke kunnat

biläggas förr än vid kontraktets shitikjviderande, enär detsamma vore leverantörens

egendom, som icke kunde honom frånhändas förr än leveransen

vore behörigen fullgjord, samt att i räkenskapskontoret icke heller kunde

göras anteckning vid de föregående afbetalningarne å kontraktet, hvarest detsamma

vid slutliqviden komme att ligga i räkenskapen, emedan sådant då

icke kunde vara kändt.

I anledning af de öfver Revisorernes förevarande framställning sålunda

afgifna förklaringar har Utskottet till en början velat anmärka, dels att

det synts Utskottet, som om hinder icke borde möta att, enligt hvad i allmänhet

i likartade fall plägar ega rum, uppgöra förenämnda leveranskontrakt

i tvenne exemplar, af hvilka hvardera kontrahenten behåller ett, dels att, då

ifrågavarande räkenskapshandlingar äro af det omfång att t. ex. det folium,

der ofvan omförmälda kontrakt med Bröderna Carlson finnes åberopadt, såsom

Revisorerne antydt, bär numret 9,683, den tillökning i räkenskaperna, som

skulle förorsakas genom biläggande för hvarje år på ett ställe af ifrågavarande

kontrakt, hvilkas antal, enligt hvad räkenskapskontoret upplyst, för år 1879

utgjort 98, torde vara af jemförelsevis ringa betydelse, dels ock att det synes

kunna ifrågasättas, huruvida det icke må hafva varit olämpligt, att ofvan

berörda kontrakt rörande verkställande af de för stationen behöfliga körslor

blifvit afslutadt för så lång tid, att detsamma, som upprättats år 1875, ännu

vid förenämnda förklaringars afgifvande i slutet af nästliclna år fortfarande

vore gällande.

Hvad i öfrigt beträffar Revisorernes ifrågavarande framställning, så och

då de af Revisorerne föreslagna åtgärder synas Utskottet vara med god ordning

öfverensstämmande och tjena till underlättande af revisionsarbetet samt

då dessa åtgärder, hvilka af statsrevisorerne tvenne gånger blifvit påyrkade,

synas utan synnerlig olägenhet kunna vidtagas, hemställer Utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong! Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att vid

de upphandlingar af förnödenheter för Kong!, flottans

station i Stockholm, hvilka ske på annat sätt än medelst

auktion, vid verifikationerna till stationens räkenskap skall

fogas uppgift, huruvida flera anbud infordrats, äfvensom

att i räkenskaperna skall vid utbetalningar, som grunda

sig på upprättade leveranskontrakt, lemnas hänvisning,

hvarest samma kontrakt kunna återfinnas.

Ultima landtbruksinstitut.

§ 3.

(Bev.-ber. pag 118. Uti. 318—320.)

Angående Riksdagens år 1879 församlade Revisorer hade i § 1 af deras berät
HkartaM

telse rörande Ultima landtbruksinstitut framhållit önskvärdheten deraf att,

smflr 1%gvinnande af lättare öfverskådlighet och jemförelse, vid båda landtbrukslandthruks-

instituten bokföringen måtte ordnas, så vidt möjligt, på enahanda sätt, och

ms i u eu. p0]-s]ute| ställas på samma tid. Beträffande detta yttrande hade uti afgifven

förklaring styrelsen för Ultima landtbruksinstitut erinrat, det tiden för

bokslutet blifvit genom nådigt bref den 10 April 1874 till efterrättelse anbefald,

och att sättet för bokföringen vid institutet syntes styrelsen synnerligen

ändamålsenligt och öfverskådligt, i följd hvaraf styrelsen ansåge den

af Revisorerne åsyftade likformighet i landtbruksinstitutens räkenskaper icke

böra vinnas genom ändring i det vid Ultima antagna bokföringssätt; och

lät Riksdagen härvid bero. Den omständighet, att sålunda Riksdagens uppmärksamhet

för icke länge sedan varit påkallad för frågan angående anordnandet

af bokföringen vid landtbruksinstituten, hade emellertid nu icke

synts Revisorerne böra utgöra hinder för dem att å nyo upptaga samma fråga,

hvilken enligt Revisorernes förmenande vore af maktpåliggande betydelse. Då

nemligen i lärjungarnes vid dessa institut undervisningsämnen bland annat

inginge bokföring, vore det naturligen af stor vigt, att det bokföringssätt,

som vid instituten användes och hvithet syntes böra tjena lärjungarne till

föresyn, vore så praktiskt, enkelt och lätt öfverskådligt, som med en fullständig

bokföring vore förenligt; men i berörda hänseenden lenmade räkenskaperna

vid båda landtbruksinstituten, enligt Revisorernes förmenande, åtskilligt

öfrigt att önska. Dessutom måste det, med hänsyn särskilt till bok
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

7

töringen såsom undervisningsämne, vara synnerligen olämpligt, att väsentligt

skiljaktiga bokföringssätt användes vid de särskilda landtbruksinstituten, likasom

ock att boksluten icke voro stälda pa samma tid, hvilken sistnämnda

omständighet derjemte icke obetydligt försvårade jemförelsen mellan de vid

instituten vunna olika resultaten. På grund af hvad sålunda förekommit och

anförts hade Revisorer^ funnit sig föranlåtae hemställa, det Riksdagen måtte

i underdånig skrifvelse anhålla, att Kong!. Magt täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke ett förenkladt och för hålig landtbruksinstituten likartadt bokföringssätt

kunde dessa institut anbefallas.

I anledning af denna framställning, till hvilken Revisorerne hänvisat

jemväl vid redogörelsen angående Alnarps landtbruksinstitut, hafva utlåtanden

infordrats från båda institutens styrelser; och har styrelsen för Ultima landtbruksinstitut

beträffande det der iakttagna bokföringssätt hufvudsakligen anfört,

att styrelsen fortfarande vore af den åsigt, att detsamma vore synnerligen

ändamålsenligt och öfverskådligt. Den grund, hvarpå systemet för bokföringen

vore bygdt, vore den bekanta s. k. italienska dubbla bokföringsmetoden,

som val ännu icke öfverträffats af någon annan hvarken med afseende

på redighet eller öfverskådlighet. Denna metod medgåfve vid tillämpningen

antingen en alldeles summarisk redogörelse med hänvisning till de i

detalj förda journalerna, eller att hvarje post detaljerades i de respektive

konti. Vidare medgåfve den en delning af de respektive konti, när man för

tillfället ansåge en sådan delning behöflig, och tilläte å andra sidan en sammanföring

till ett konto af de konti, som hvar för sig visade sig öfverflödiga,

Utan tvifvel vore det denna metod, som borde läggas till grund för allt

rationel landtbruksbokhålleri, ehuru detta vid tillämpningen kunde framvisa

variationer i oändlighet och säkerligen åtskilliga sådana, som vore af ganska

tvifvelaktigt värde. Att den undervisning, som meddelades institutets lärjungar

i bokhålleri, vore alldeles oberoende af det schema för bokföringen,

som institutet begagnade, syntes knappast behöfva framhållas. Denna undervisning

hade till hufvudsaklig uppgift att framställa grunderna för all slags

bokföring samt huru denna på de gifna grunderna tillämpades på olika sätt.

För att meddela eleverne öfning i tillämpningen, undervisades de i att upplägga,

föra och afsluta ett bokhålleri efter kortfattade journaler med fingerade

siffror. Här vore allt kort och förenkladt så mycket som möjligt; men

på samma gång undervisades eleverne om, huru en utveckling af de särskilda

delarne kunde åstadkommas, och institutets egen bokföring, som, vid elevernes

turvis lemnade biträde på gårdskontoret, vore för dem tillgänglig, lemnade

härom ytterligare upplysningar. Undervisningen i bokhålleri vore alltså icke

endast ett schema efter mönster af Ultima egendoms räkenskaper, utan den

vore ett sjelfständigt läroämne, som, sedan detta inhemtats, gåfve den kunnige

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 19.

bokhållaren frihet vid tillämpningen efter sig företeende olika omständigheter.

Att dels ett likartad! bokföringssätt vid rikets båda landtbruksinstitut och

dels bokslutens ställande på samma tid kunde hafva fördelar med hänsyn

till jemförelsen mellan de vid instituten vunna resultaten, ville styrelsen icke

bestrida; men att olika lokala förhållanden sannolikt härutinnan gjorde sig

gällande, ansåg sig styrelsen böra i underdånighet anmärka. Troligen skulle

större olägenheter uppstå genom att dessa lokala förhållanden icke blefve

tillgodosedda, än som kunna orsakas af den nu befintliga olikheten uti institutens

räkenskaper. Styrelsen hade derför hemstält, att bokföringen vid

Ultima fortfarande måtte få föras på det sätt, som styrelsen nu under en

lång följd af år funnit ändamålsenligt.

Uti sitt i frågan afgifna utlåtande har styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut,

under förmälan att ett likartadt bokföringssystem vid Alnarp

och Ultima visserligen i högre grad skulle underlätta en jemförande öfversigt

emellan de båda läroverken och derför vara af fördel för statsrevisionen,

men svårligen medföra, att ett likartadt bokföringssystem blefve i landet

rådande, vidare anfört, att ett dylikt system svårligen kunde på annat sätt

uppgöras än genom ett samarbete emellan de båda läroverken, så att dessa

blefve i tillfälle att utarbeta ett gemensamt bokföringssystem, som, förenande

en större enkelhet med en fullständig redovisning samt en god öfversigt,

lämpade sig för dem båda och för den undervisning i bokföring, som de

hade att meddela. Emot ett sålunda uppgjordt gemensamt bokföringssystem

hade styrelsen för sin del inga betänkligheter att framhålla, men hade ansett

sig böra erinra om vigten af att vid Alnarp, för hvilken egendom arrende

betalades till statsverket, likasom vid alla privata egendomar, för hvilka

arrende erlades, tiden för bokslutet måste sammanfalla med arrendeårets slut,

hvilket här vore den 13 Mars.

I likhet med Revisorer^ anser Utskottet önskvärd!, att bokföringen

vid de båda landtbruksinstituten ordnas på likartadt sätt, så att ej allenast

enahanda bokföringssystem vid instituten följes, utan äfven räkenskaperna

afslutas på samma tid; hvadan Utskottet får, på sätt Revisorerne föreslagit,

hemställa,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong!. Maj: t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke

ett förenkladt och för rikets båda landtbruksinstitut likartadt

bokföringssätt kunde för instituten anbefallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 19. ö

Alnarps landtbruksinstitut.

(Rev.-ber. pag. 122. Uti. pag. 320.)

Vid granskningen af räkenskaperna för Alnarps landtbruksinstitut både Angående

Kevisorerne funnit flera utgiftsposter i specialboken ofullständigt verificerade.Ä^^^

L)ä vid åtskilliga inköp liqvid lemnats medelst åt institutet accepterade vexlar, institutets

hade nemligen dessa efter deras inlösen bilagts räkenskapen såsom verifika- riikenskai,ertioner

å utbetalningarne, utan att några räkningar å de med vexlarne guldna

varorna tunnes specialboken vidfogade, och hade Kevisorerne ansett sig böra

anmärka denna väsentliga brist i afseende å utgifternas veriflcerande.

I häröfver afgifven förklaring har styrelsen för institutet meddelat,

att då, pa sätt Kevisorerne anmärkt, inlösta vexlar bilagts såsom verifikationer

för gjorda liqvider, detta skett, när liqvid erlagts till sådane personer,

med hvilka institutet antingen hade kontrakt eller kontraböcker, hvilka ej

kunnat räkenskapen biläggas.

Då den af Kevisorerne anmärkta brist i verificerandet af institutets

utgifter är af den påtaglighet, att rättelse deri otvifvelaktigt bör ske, men

den af institutets styrelse afgifna förklaring icke leinnar visshet derom, att

hvad till sådan rättelses åstadkommande erfordras, varder för framtiden iakttaget,

får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong!. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att för

framtiden, då utgifter för Alnarps landtbruksinstitut bestridas

medelst vexlar, icke allenast dessa, utan jemväl

räkningar å de med vexlarne guldne varor, varda räkenskaperna

bilagda.

Kong!, Kammarrättens aktoratsråkning.

(Rev.-ber. pag. 148. Uti. pag. 322.)

Riksdagens år 1878 församlade Revisorer hade uti § 1 af deras berät- Angående

telse angående Kong!. Kammarrättens aktoratsräkning fäst uppmärksamheten drfnåsisters

derå, att det syntes oegentligt att i räkenskaperna år efter år balanserades afförande Z

Bill. till liilcsd. Prat. 1882. 4 Samt. 1 Åfä. 14 Häft. 2 (åken''

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande U:o 19-

dels förrymde förre Kronouppbördskommissarien J. A. L. Fristedts den 13

Maj 1850 af Kärn marvatten till 7,338 r:dr 20 sk. 1 rist banko faststälda uppbördsbalans,

hvaraf i 1875 års aktoratsräkning utbalanserats r:mt 5,227: 30,

och dels förrymde förre förvaltaren vid Stockholms ammunitionsförråd A. J.

Hahrs af Kammarrätten den 28 Oktober 1857 till 36,204 r:dr 98 öre faststälda

nppbördsbalans, i afseende å hvilka båda balansposter törekomme,

bland annat, att, på sätt redan blifvit af en föregående statsrevision anmärkt,

Kammarrätt eris advokatfiskalsembete uraktlåtit att för bevarande af kronans

fordringsrätt vidtaga de åtgärder, som funnes stadgade i Kongl. förordningen

den 4 Mars 1862 om tioårig preskription och årsstämning. Uti häröfver

infordradt underdånigt utlåtande af den 29 November 1878 hade Kammarrätten

yttrat, bland annat, att hvad Riksdagens Revisorer uti ifrågavarande

anmärkning anfört syntes utmärka, att Revisorerne varit af den åsigt, att

omförmälda tvenne balanserade fordringsposter borde utur räkenskaperna afskrifva

s, samt att af 1875 års Riksdags beslut uppå enahanda anmärkning

utaf Riksdagens Revisorer för granskning af statsverkets styrelse och förvaltning

under år 1872 syntes framgå, att Riksdagen jemväl hyst en dylik

åsigt, men att Kammarrätten af i utlåtandet angifna omständigheter varit

och fortfarande vore lagligen förhindrad att förordna om vidtagande af sådan

afskrifningsåtgärd; hvarjemte Kammarrätten, som för sin del ansåge det vara

föga antagligt, att samma fordringsposter eller större eller mindre delar af

dem kunde komma att indrifvas, till Kongl. Maj:ts nådiga bedömande öfverlemnade,

huruvida icke Kongl. Maj:t kunde täckas vidtaga sådant förfogande,

att berörda tvenne fordringsposter finge från de räkenskaper, uti hvilka de

vore upptagna, afföras. Enligt hvad nästlidna ars Revisorer inhemtat, hade

emellertid Kammarrättens berörda framställning icke föranledt någon särskild

Kongl. Maj:ts åtgärd; och balanserades i Kammarrättens aktoratsräkning

fortfarande mera nämnda båda för kronan värdelösa fordringsposter. Vid

sådant förhållande och då det syntes vara med god ordning öfverensstämmande,

att denna af Riksdagens Revisorer redan förut uppmärksammade oegentlighet

omsider måtte komma att upphöra, hade Revisorerne nu ansett sig böra hemställa,

att- Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes, i enlighet med Kammarrättens i ofvan berörda underdåniga utlåtande

den 29 November 1878 gjorda framställning, vidtaga sådant förfogande, att

ofta nämnda två fordringsposter# komme att från vederbörande räkenskaper

•afföras.

Efter erhållen remiss har Kammarrätten i anledning af R-evisorernes

ifrågavarande framställning upplyst, att några förändrade förhållanden, pa

grund hvaraf förenämnde i Kammarrättens aktoratsräkning balanserade fordringsposter

kunde anses böra i räkenskaperna qvarstå, icke, enligt hvad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o It).

11

Kammarrättens advokatfiskalsembete meddelat, inträdt sedan den 29 November

1878, då Kammarrättens ofvanberörda underdåniga utlåtande afgafs.

På grund af hvad sålunda förekommit, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong!. Maj:t täcktes vidtaga sådant förfogande, att ofvannämnde

två fordringsposter må komma att från vederbörande

räkenskaper afföras.

Kongl. Öfyerintendentsembetet.

§ 6.

(Rev.-bev. pag. 150. Uti. pag. 327.)

Enligt Öfverintendentsembetets räkenskap hade under revisionsåret för Angående

inredningsarbeten i Generalstabens hus på grund af särskilda räkningar ut- J^ZiT/ebetalts

tillsammans 61,391 kronor 13 öre. Då handlingarne emellertid icke gande vid

utvisade, huruvida anbud å ifrågavarande arbetens utförande blifvit infordrade,

hade Revisorerne framhållit vigten deraf, att arbeten för kronans räkning,

gällande mera betydliga belopp, icke måtte verkställas annat än efter infordrande

af anbud derå.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har Öfverintendentsembetet under åberopande

af den förklaring, som blifvit af embetet afgifven den 7 December

1875 i anledning af Riksdagens Revisorers, vid granskning af 1873 års räkenskaper,

framstälda anmärkning rörande arbeten å Dramatiska teaterns med

flera kronans härvarande hus, anfört, att vid reparationer och inredningar i

samtliga dessa hus, deribland äfven det nu ifrågavarande, åt Generalstaben

upplåtna, iakttagits och fortfarande iakttoges, att alla sådana arbeten, som

lämpligen och utan betydande svårigheter kunde verkställas efter föregången

entreprenadauktion, äfven sålunda verkstäldes, enär nemligen snickare-, kakelugnsmakare-,

plåtslagare-, målare- och glasmästarearbeten egde rum på grund

af pris, hvilka vederbörande spekulanter uppgåfve i anbud, som infordras af

Öfverintendentsembetet genom annonser i allmänna tidningarne och af hvilka

anbud embetet för kronans räkning antoge de lägsta, men att deremot murareoch

timmermansarbeten verkstäldes efter räkning med en af Öfverintendentsembetet

antagen byggmästare af det skäl, att betydande svårigheter skulle

uppstå för öfverlåtande å entreprenad, på grund af anbud från flere spekulanter

{rf dylika arbeten, d.l frågan gälda förändringar och reparationer ined

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

An fjaende

Upsala nya

hospitalsbyggnad*.

användande derför af dels gamla ocli dels nya materialier, dervid åtgärder,

som borde ifrågakomma att verkställa, ej kunde i förslag till entreprenadkontrakt

på förhand tillförlitligen angifvas och beskrifvas.

I 19 § af den för Öfverintendentsembetet den 14 November 1879 utfärdade

instruktion är, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med föreskrifterna i

21 § uti den för emhetet förut gällande instruktion af den 18 Juni 1864,

stadgadt, att de arheten, hvilka å kronans hus och byggnader, vare sig i

hufvudstaden eller landsorten, äro behöfliga, skola, derest icke betydande

svårigheter derför uppstå, utföras efter förutgången entreprenadauktion, dervid

antages lägsta anbudet, för så vidt detta ej öfverstiger den för entreprenadarbetet

beräknade summan och i öfrig! pröfvas af embetet vara för

kronan fördelaktigast; att der dylika arbeten äro af beskaffenhet att blott

kunna af ett mindre antal spekulanter eller å endast några få verkstäder,

på ett för kronan tillfredsställande sätt, utföras, skriftliga anbud må infordras

från dem, om hvilkas skicklighet och pålitlighet med hänsigt till det ifrågavarande

arbetet Öfverintendentsembetet eger tillförlitlig kännedom, samt att,

under förbehåll att afsyning i föreskrifven ordning verkställes och den beräknade

kostnadssumman ej öfverskrides, mindre betydande reparationsarbeten

jemväl må, efter Öfverintendentsembetets pröfning, utföras efter beting, äfvensom

efter räkning sådana arbeten, öfver hvilka kostnadsförslag i vanlig ordning

icke på förhand kunna med någon tillförlitlighet uppgöras.

Då jemlik! anförda stadgande de arbeten, om hvilkas verkställande

det åligger Öfverintendentsembetet att gå i författning, i allmänhet skola

utföras på grund af anbud antingen efter förutgången entreprenadauktion eller

efter förfrågan hos kända spekulanter eller verkstäder, får Utskottet, med

anledning af Revisorernes förenämnda framställning, föreslå,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kong!. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att

vederbörliga handlingar, utvisande de anbud å arbetens

utförande, hvilka genom Öfverintendentsembetets försorg

infordrats, varda räkenskaperna bilagda.

§ 7.

(Rev.-ber. pag. 152—154. Uti. pag. 327 — 329.)

I betraktande af de betydliga anslag, som af Riksdagen under senare

åren beviljats till uppförande af ny hospitalsbyggnad vid Upsala, hade Revi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

13

sorerne ansett sig böra genom delegerade besöka nämnda stad för att å stället

taga närmare kännedom om detta byggnadsarbetes fortgång och beskaffenhet.

Till ifrågavarande arbete, med hvars utförande Öfverintendentsembetet genom

nådigt bref den 12 Oktober 1877 erhållit uppdrag att taga befattning, hade

från nämnda embete utbetalts:

år 1878 ............................................................................ kronor 105,865: 95,

* 1879 ........................................ » 110,051: 75,

» 1880 ................................................................................... » 205,814: 50,

och år 1881 intill den 10 September ............................ » 86,707: 90,

hvarförutom från Medicinalstyrelsen för ändamålet utgått » 77,427: 55;

och hade alltså under tiden intill den 10 September

nästlidna år till företaget utan ordnats sammanlagdt kronor 585,867: 65.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, hade med anledning af anmärkningar,

som af Upsala hospitalsdirektion blifvit framstälda beträffande redan

under hösten 1880 uppkomna samt vid källossningen på våren år 1881 ökade

bristfälligheter och sättningar å ifrågavarande hospitalsbyggnad, besigtning

af densamma blifvit den 1 sistlidne Juni, på anmodan af chefen för öfverintendentsembetet,

af sakkunnige personer verkstäld; och hade desse uti afgifvet

besigtningsutlåtande förmält sig hafva funnit de ''anmärkta bristerna,

om ej af den svåra beskaffenhet, som uppgifvits, likväl oroande och besvärande,

enär de efter all anledning ännu någon tid komme att fortfara.

Enligt besigtningsmännens uppfattning hade de omnämnda skadorna uppkommit

genom ogynsamma terrängförhållanden, Indika efter 1880 års nederbörd

orsakat vattensamlingar å den högre belägna skogbeväxta trakten utefter

det nya hospitalets vestra långsida, genomdränkt den nedanför belägna, nu

mera till stor del planerade terrängen omkring byggnaden samt trängt igenom

de blandade sand- och lerlagren under grundmurarne och hela souterrainvåningen.

Från motsatta sidan åt gårdsplanerna och i vinklarne emellan

flyglarne hade äfven nederbörden på hösten sistnämnda år åstadkommit vattensamlingar,

som uppmjukat bottenlagren under murarne, och Indika sedermera

under den kalla och långvariga vintern frusit i hop och bildat eu fäst käle

af ända till 5 å 6 fots djup på en del ställen utomkring byggnaderna, så

att ännu vid besigtningen 1 å 11|2 fots is påträffades nästan öfver allt under

souterrainvaningens golf. Vidkommande de skador, som till följd af nämnda

förhållanden och den sedermera pågående källossningen uppstått å hospitalsbyggnaderna,

hade i besigtningsutlåtandet hufvudsakligen anförts:

att flerstädes sprickor uppstått, väsentligast i souterrainvåningens hvalfva*

och mellanväggar, samt eu dylik af svårare beskaffenhet, hvilken,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 19.

genomgående yttermuren i vinkeln emellan kusen n:r 1 och 2 och sträckande

sig inåt huset till dervarande trappa och dess sidomurar samt vidare upp

genom de öfra våningarne, syntes härröra från något fel eller någon svaghet

i grundläggningen samt äfven i någon mån kunnat förorsakas af den stora

gråstens yttre trappa, som vore uppförd i sjelfva vinkeln emellan de nämnda

flyglarne;

att i centralhuset 1 trappa upp iakttagits i nordöstra hörnrummet

genomgående sprickor i bröstvärnen under fönstren, och i sydöstra rummen

åtskilliga större sättningar i mellanväggarne, hvarigenom ett par dörrar

hlifvit sneda;

att samma anledning till anmärkning förekommit i de under varande

rummen i bottenvåningen, hvarjemte i souterrainvåningen anmärkts sättningar

och sprickor i stora badrummets inre väggar, äfvensom i sidorummen;

samt

att utvändigt å samma hus på nordöstra sidan befunnits en större genomgående

sättning från grunden upp till taklisten med flera utgrenade mindre

sprickor, som, enligt besigtningsmännens uppfattning, härrörde från något

fel eller någon svaghet i sjelfva grundläggningsarbetet.

På grund deraf att efter omförmälda besigtning, och sedan källossningen

omsider upphört, nya sättningar visat sig å ifrågavarande byggnader,

hade, på Öfverintendentsembetets befallning, förnyad besigtning blifvit den 9

Juli sistlidna år verkstäld å byggnaderna, dervid, jemlik! besigtningsutlåtandet,

befunnits, att de då tillkomna skadorna bestode i flera nya sprickor i

korridorerna, äfvensom i östra ytterväggen uti huset n:r 2; hvarjemte uti

centralhuset iakttagits åtskilliga tillkomna sprickor i nischen midt för störa

fönstret i kyrksalen uti våningen 2 trappor upp, äfvensom på flera ställen i

de nedra våningarne. För att underlätta den påbörjade torrläggningen borde,

enligt besigtningsmännens utlåtande, alla öppningar till källrarne och grunden

lemnas fria, så att luften obehindradt kunde spela derigenom; hvarförutom

man borde genom brunnars gräfning i närheten af byggnaderna och genom

försigtig pumpning söka uppsuga det inom byggnadernas närmaste område

befintliga jordvattnet och afleda detsamma till Fyrisån; och borde slutligen

på alla de ställen, der sättningar visat sig, arbetena genast inställas och ej

återtagas, förr än terrängen uttorkat tillräckligt och man medelst kilars an

bringande i sprickorna eller på annat lämpligt sätt öfvertyga! sig derom, att

sättningarne upphört.

lie visor er nes delegerade hade vid ofvan omförmälda besök a stället

funnit de vid berörda besigtningar anmärkta bristfälligheter å ifrågavarande

byggnader med verkliga förhållandet öfverensstämmande; och hade llevisorerne

ansett sig icke böja underlåta att tillkännagifva^ hurusom, enligt deras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 19. Å5

uppfattning, förut nämnda besigtningsutlåtanden gåfve vid handen, att anledningen

till samma bristfälligheter i ej ringa mån vore att söka dels i den

omständighet, att marken icke blifvit tillräckligt dränerad och planlagd före

påbörjandet af arbetet å sjelfva byggnaderna, dels ock deruti, att nog verksam

kontroll icke utöfvats vid arbetets utförande. På det att emellertid ej

vidare skador och ytterligare kostnader, än de redan uppkomna, måtte af de

anmärkta förhållandena föranledas, hade Revisorerne funnit sig böra framhålla

vigten deraf att, innan ifrågavarande byggnadsarbete vidare fortsattes,

af sakkunnige personer måtte verkställas närmare undersökning för utrönande

af, hvilka åtgärder kunde vara bäst egnade att förekomma, det icke detta

dyrbara byggnadsföretag i en snar framtid måtte komma att befinnas i ett

bristfälligt och kostsamma reparationer kräfvande skick, äfvensom att för

framtiden vid byggnadsföretag för statens räkning tillräckligt verksam kontroll

måtte öfver arbetet utöfvas, så att icke dylika beklagliga förhållanden,

som de nu anmärkta, måtte vidare ifrågakomma.

Uti häröfver den 5 December nästlidna år afgifvet utlåtande har Öfverintendentsembetet

anfört, att enligt intyg af Arkitekten vid embetet J. P.

Åbom samt Byggmästaren i Stockholm E. Thavenius, hvilka, efter uppdrag

af embetet, den 1 Juni nästlidna år besigtiga! förevarande byggnader, de

derå anmärkta bristerna, bestående i sättningar, icke vore af någon betänklig

eller vådlig beskaffenhet, utan hyste besigtningsmännen den förhoppning, att,

sedan kälen gått ur marken, jordvåningen fullständigt uttorkat samt felen

rättats, spåren af desamma skulle varda utplånade; samt att, vid förnyad

besigtning af byggnaderna den 24 påföljde September genom Arkitekterne

A. Törnqvist och E. E. von Rothstein visat sig, hurusom de sprickor, hvilka

blifvit delvis igensatta för utrönande, huruvida sättningarne fortfore eller ej,

alls icke eller knappt märkbart åter öppnat sig, hvadan, och då det vatten,

som vid föregående besigtningstillfällen förefunnits i eu af hosprtalsafdelningarne,

dåmera, oaktadt långvarigt regn, blifvit derifrån aflägsnadt, besigtningsmännen

ansåge någon fara för byggnadernas fortfarande bestånd och

soliditet icke förelinnas, men att dock dräneringen omkring byggnaderna borde

så mycket som möjligt påskyndas, alla sprickor genom upphuggning och murning

igensättas samt vid arbetenas fortsättande iakttagas, att stenfrisen omkring

byggnaderna gåfves en lutning ifrån husen af minst 1:5. Jemte

iakttagande häraf hade sedermera jemväl byggnadernas värmeapparat blifvit

försatt i verksamhet för aftorkning af lokalerna, hvarigenom trygghet mot

frost i källargrunderna erhållits.

Enligt hvad Utskottet vidare iriliemtat, har Intendenten Helgo Zettervall,

hvilken på uppdrag af Öfverintendentsembetet den 14 Oktober sistlidna

år företagit besigtning å ifrågavarande hospitalsbyggnad, i anledning deraf

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o It).

uti afgifvet memorial anfört, att, för så vidt de i byggnadens murar befintliga

sprickor uppstått derigenom att vintern fått intränga i källrarne och

genom deraf föranledd kälbildning i den våta, då ännu odränerade marken

under grundvalarne, så ansåge lian att, sedan grunden blifvit torrlagd,

sprickorna igensatta och åtgärder för vinterkylans utestängande vidtagna, dessa

sprickor icke borde kunna för framtiden komma att utöfva något menligt

inflytande på byggnadens bestånd.

Sedan Kongl. Maj:t derefter genom nådigt bref den 30 December

nästlidna år anbefalt Öfverintendentsembetet att, efter den närmare undersökning,

som kunde vara erforderlig för att utreda, huru och under hvilka

förhållanden de af Revisorerne omförmälda bristfälligheter uppstått å ifrågavarande

byggnad, med yttrande derom till Kongl. Maj:t inkomma, har embete!

i underdånig skrifvelse den 31 sistlidna Januari meddelat, att, sedan

centralhuset bland nämnda byggnader, hvithet uppfördes år 1878, hvarken

efter 1878 och 1879 eller 1879 och 1880 årens vintrar visat några sättningar,

samt sådana ej heller efter sist omförmälda vinter yppat sig i de under

året 1879 uppförda hospitalsbyggnaderna K:is I och II, först derefter under

1881 års vår inträffat, att sprickor blifvit å nämnda byggnader synliga,

deraf torde framgå, att dessa sprickor ej uppstått under normala förhållanden,

utan efter den ihållande nederbörden under året 1880, hvilken under

vintern 1880—1881 efterföljdes af eu ej mindre ihållande köld; och hade i

följd häraf, oaktadt vidtagandet af vanliga försigtighetsmått för hindrande

af frost inom byggnaderna genom anbringande af fönster i källarekarmarne

och träluckor i våningarnes fönsterkarmar ej kunnat förekommäs, att, sedan

under det långvariga regnet vatten från hustaken .samt från den vester om

hospitalet belägna skogsmarken samlat sig kring bj^ggnaderna, detta genomträngt

den kring desse med hänsyn till pågående schaktningsarbeten delvis

uppgräfda j of dskorpan och inträngt i källrarne visserligen ej i någon större

mängd, men dock tillräckligt för att meddela fuktighet åt den der lerblandade

jorden, hvilken sedermera i följd af den omedelbart derefter inträffade

starka kölden frusit och vållat de anmärkta sättningarne. De förhållanden,

hvarunder bristfälligheterna å ifrågavarande byggnader uppstått, liksom äfven

anledningen till desamma syntes embetet sålunda böra få anses vara förklarade

; och anhöll embetet slutligen att till sitt ofvan omförmälda utlåtande

af den 5 December 1881 få tillägga, hurusom vid af embetet den 20 i samma

månad å byggnaderna verkstäld ytterligare besigtning visat sig, att af de

anmärkta bristerna numera efter deras utan särskild kostnad för kronan

verkstälda afhjelpande, ej återstått andra spår än några i afvaktan å derför

tjenlig väderlek ännu ej igensatta sprickor i murarnes ytterkanter.

Med tillkännagifvande att, för så vidt Utskottet inhemta!, något in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

17

strument öfver sistnämnda den 20 December nästlidna år verkstälda besigtning''

icke upprättats, hvadan ovisst är, huruvida eu sådan närmare undersökning

af ifrågavarande byggnader, som Revisorerne afsett, blifvit verkstäld,

har Utskottet ansett sig böra bringa till Riksdagens kännedom hvad i detta

ärende sålunda förekommit, och har Utskottet tillika velat uttala den åsigt,

att de anmärkta bristfälligheterna å ifrågavarande byggnader hufvudsakligen

torde hafva föranledts dels deraf, att byggnadsarbetet icke från början bedrifvits

med önskvärd försigtighet och förutseende, samt dels deraf att, enligt

livad Revisorerne äfven anmärkt, nog verksam kontroll icke utöfvats vid

arbetets utförande. En brist på omtanke vid anordnandet af detta byggnadsföretag

har synts Utskottet ligga deri, att marken icke blifvitjdränerad

före påbörjandet af arbetet å sjelfva byggnaderna, hvarigenom ej allenast

kostnaden för vattnets afledande fördyrats, utan äfven väsentliga skador å

byggnaderna uppkommit i anledning af grundens vatten dränk ta, beskaffenhet.

Med afseende å ifrågavarande byggnadsarbetes dyrbarhet och vigt samt på

det att icke dylika beklagliga förhållanden, som de af Revisorerne nu anmärkta,

måtte vidare ifrågakomma, får Utskottet, som delar den af Revisorerne

i denna fråga uttalade mening, hemställa,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes meddela Öfverintendentsembetet föreskrifter,

. hvarigenom för framtiden vid byggnadsföretag för

statens räkning tillräckligt verksam kontroll må öfver arbetet

utöfvas.

Konsistorierna och läroverken.

§ 8.

(Rev.-ber. pag. 199. Uti. pag. 329, 332 och 333.)

Enligt hvad Revisorerne omförmält, hade vid 1862—1863 årens riks- Angående

dag beviljats ett reservationsanslag å 10,000 kronor årligen att af Kongl. rld<2^nft

Maj:t, efter pröfning af inom de särskilda stiften för handen varande behof, tu/''domtill

de ecklesiastika konsistorierna disponeras för att af dem användas till kapitlens

förbättring, der så påkallades, af notariemes och amanuensernes aflöning, „äf- e*pe lwncr''

vensom till bestridande af öfriga för konsistoriernas expeditioner nödiga omkostnader;

och hade detta anslag allt sedan af Riksdagen blifvit till enahanda

belopp å åttonde hufvud titeln uppfördt under titeln »Domkapitlens expeditioBih.

till Riksd. Prot. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 14 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 19.

ner». Jemlik! Kong!. Maj:ts nådiga bref den 13 December 1878 hade anslaget

blifvit för år 1879 fördelad! på följande sätt, nemligen:

till Upsala domkapitels expedition......................................... kronor 738: —

» Linköpings » » » 636: —

» Skara » - » .......................................... » 1,435: —

» Strengnäs » » » 400: —

» Vesterås » » » 166: —

» Yexiö » » » 988: —

» Lunds » » » 350: —

» Göteborgs » » » 518: —

» Kalmar » » » 975: —

» Karlstads » » » 1,217: —

» Hernösands » » » 800: —

» Yisby » » » 688: —

» Stockholms stads konsistorii expedition ....................... »_1,089: —

, Summa kronor 10,000: —

Dessa medel funnes i allmänhet i konsistoriernas räkenskaper redovisade;

men då undantag härifrån egde rum i afseende å konsistorierna i Upsala,

Strengnäs och Vesterås, i hvilkas räkenskaper anslaget icke funnes på

något sätt omnämndt, hade Revisorerne velat detta förhållande anmärka.

Uti häröfver afgifna underdåniga utlåtanden hafva domkapitlen i Upsala

och Vesterås förmält sig, i anledning af Revisorernes berörda anmärkning,

vilja för framtiden i sammanhang med domkapitlens öfriga räkenskaper

afgifva särskild redovisning för ifrågavarande statsbidrag, hvaremot Strengnäs''

domkapitel förklarat, att de utaf Kong! Maj:ts Befallningshafvande i

Södermanlands län utfärdade anordningar å ofvannämnda belopp, 400 kronor,

hvilket anvisats till förbättrande af konsistorie-amanuensens lönevilkor, blifvit

med af honom å dem tecknade qvittens återsända till Kong], Maj:ts Befallningshafvande,

som med de sålunda qvitterade anordningarne haft att verificera

sina räkenskaper, hvadan domkapitlet förestält sig att, då berörda medel

på detta sätt blifvit af Kong! Maj:ts Befallningshafvande redovisade, någon

ytterligare redovisning icke vore erforderlig.

Då förenämnda af Revisorerne framstälda anmärkning i tvenne fall

föranledt rättelse, samt det torde vara att emotse, att, sedan uppmärksamhet

å förhållandet blifvit väckt, den åsyftade redovisningen jemväl från sistnämnda

domkapitel torde komma att blifva i vederbörlig ordning afgifven,

har Utskottet, som, i likhet med Revisorerne, anser, att förenämnda medel

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 19.

19

böra i konsistoriernas räkenskaper redovisas, funnit sig- böra vid de angående

denna anmärkning afgifna förklaringar låta

bero.

§ 9.

(Rev.-ber. pag. 199 och 200. Uti. pag. 330 och 333.)

I räkenskaperna för Linköpings och Karlstads konsistorier hade, enligt Angående

hvad Revisorer^ upplyst, funnits för expeditionslokalernas uppvärmning upp-^Karutlds

tagna föli ande utgifter under revisionsåret, nemligen: och unu
pint/s

konsistorier.

vid konsistoriet i Linköping:

31 famnar björkved.....................

2 » fällved ........................

Transport och vedhuggning........

. kronor

353:

—

»

20:

—

»

43:

25

Summa kronor

416:

25

vid konsistoriet i Karlstad:

Cokes ...................................................

..................... kronor 23: 10

Transport...............................................

...................... » 3: —

Furu- och barrved, 1S1/2 famn.........

...................... » 152: —

Björkved, 12% famn..........................

..................

....................... » 158: —

Y edliuggning..........................................

» 59: 12

Transport af ved ...............................

..................... » 5: —

Summa kronor 400: 22

Vid jemförelse med kostnaderna i förevarande hänseende vid öfriga

konsistorier visade sig, exempelvis, att under samma tid användts för uppvärmning

af expeditionslokalen vid konsistoriet i Hernösand, förutom cokes

för en kostnad af 4 kronor 80 öre, allenast fem famnar björkved, och att

vid Stockholms stads konsistorium för sådant ändamål under året ej åtgått

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

mer än 2 famnar och 1mätt ved af samma slag. Denna betydliga skilnad

i vedåtgång vid de olika konsistoriernas expeditionslokaler hade synts Revisorerne

anmärkningsvärd, helst anledning till den större vedförbrukningen

vid konsistorierna i Linköping och Karlstad ingalunda kunde sökas i mindre

gynsamma klimatiska förhållanden. I sammanhang härmed hade Revisorerne,

särskild! hvad konsistoriet i Linköping beträffade, velat anmäla, att konsistoriets

s. k. expeditionskassa, hvarifrån ofvan omförmälda utgifter bestredos,

enligt räkenskapen visar en brist å 1,110 kronor 33 öre, deraf 363 kronor

31 öre .tillkommit under revisionsåret.

Domkapitlen i Linköping och Karlstad hafva häröfver afgifvit underdåniga

förklaringar, dervid anförts af förstnämnda domkapitel, att, hvad

den anmärkta vedåtgången beträffade, Linköpings domkapitels embetslokal,

förutom två arkivrum, som icke vore uppvärmda, bestode af trenne stora, ursprungligen

till skolsalar använda rum, nemligen ett sessions- och ett expeditionsrum

samt ett förmak. Dessa rum, hvilka tillsammans upptoge en rymd

af 24,908 kubikfot och vore försedda med tillsammans 13 fönsterlufter samt

belägna på nedra botten af det stiftets byggnadskassa tillhöriga konsistoriioch

bibliotekshuset derstädes samt i följd af bristande tillgångar i denna

kassa icke så ombonade, särskild! med hänsyn till golf och fönster, som i

afseende på deras förmåga att halla värme vore önskligt. Då härtill Lomme

att konsistoriipedellen, som bebodde en särskild liten byggnad, belägen vid

nämnda hus samt innehållande 2:ne rum och kök, bland sina löneförmåner

räknade fritt bränsle, samt slutligen att af det är 1879 inköpta vedförrådet

omkring två famnar öfverblifvit till det derpå följande året, så syntes det

anmärkta, visserligen betydliga, vedinköpet böra anses härigenom nöjaktigt

förklarad!. Beträffande vidare den anmärkta bristen i expeditionskassan, så

och då de befintliga tillgångarne icke räck! till betäckande af utgifterna, bland

hvilka, i det hela belöpande sig till 1,857 kronor 72 öre, ingått det betydliga

beloppet af 969 kronor 51 öre, till bestämda aflöningar åt konsistorii-amanuensen

och pedellen, och af hvilka sålunda, bränslekostnaden inberäknad,

för sjelfva expeditionen åtgått 888 kronor 21 öre eller, med frånräknande

af denna kostnad, endast 471 kronor 96 öre, hade ifrågavarande brist icke

kunnat förekommas.

Domkapitlet i Karlstad har i utlåtande öfver Revisorernes förenämnda

framställning meddelat, att de lokaler, till hvilkas uppvärmning den stora

qvantiteten ved erfordrats, bestode dels af tre rum å öfre botten för domkapitlets

sessioner och sj elfva expeditionen, dels af ett rum och kök på nedre

botten, bostad åt vaktmästaren, alla belägna i det s. k. gamla gymnasiihuset,

som vore uppfördt af gråsten med ända till 1 meter tjocka murar; att dessa

lokaler i följd af byggnadens beskaffenhet knappt på något sätt kunde be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

21

höfligen uppvärmas, isynnerhet vid stark kyla eller vid hastigare temperaturvexlingar;

att särskilt vaktmästarehostaden, som dessutom läge öfver

stora källare, ofta visat sig nästan omöjlig att utan skada för helsan kunna

bebos; att vid nu omförmälda förhållanden vedåtgången måst blifva synnerligen

stor, för att hålla lokalerna åtminstone så varma, att expeditionens

tjensteman utan fara för sin helsa måtte kunna der vistas; samt slutligen,

att icke all den ved, som under året uppköpts, för året åtgått, hvilket visade

sig bland annat deraf, att medeltalet utaf inköpt ved för åren 1875—1880

har utgjort ungefär tjugufem famnar.

Ehuruväl Utskottet, som delar Revisorernes uppfattning derom, att

vedåtgången vid ifrågavarande två konsistorier varit synnerligen stor, icke

funnit de öfver Revisorernes framställning afgifna förklaringar fullt tillfredsställande,

har Utskottet dock, med afseende å frågans jemförelsevis ringa

betydelse, ansett sig böra vid hvad sålunda förekommit låta

bero.

Hvad i öfrigt blifvit af Revisorerne anmäldt och erinradt har Utskottet

funnit dels vara af beskaffenhet att lämpligen böra tagas i öfvervägande

vid behandling af de utgiftsanslag, Revisorernes framställning berör,

dels hafva medfört åsyftad rättelse, dels vara genom vederbörandes utlåtanden

nöjaktigt förklarad!,, dels ej vara af den vigt att, oaktadt förklaringen ej

varit fullt tillfredsställande, någon Riksdagens åtgärd bort af förhållandet

påkallas, dels slutligen icke hafva varit af beskaffenhet att från Utskottets

sida påkalla något yttrande.

Stockholm den 23 Februari 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

Bill. till liiksd. Prof. 1882. 4 Samt. 1 Åfd. 14 Raft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.

Reservation:

vid § 7 (angående Upsala nya hospitalsbyggnad):

af Herr Sven Nilsson i Efveröd;

af Herr Carl Anders Larsson, hvilken yrkade, »att Riksdagen i underdånig

skrifvelse anhåller, det Kong], Maj:t täcktes anbefalla laga åtals anställande

emot Öfverintendentsembetet eller den eller de bland embetsmännen

inom samma styrelse, som synes hafva lågt i dagen största försummelsen vid

ifrågavarande byggnadsarbete och dymedelst orsakat det allmänna eu oerhörd

förlust, i sammanhang hvarmed torde böra yrkas skadestånd för hvad staten

bevisligen förlorat på berörda byggnadsföretag.»

Herr B. Törnebladh har begärt få antecknadt, att, han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:75 Skrifvelse, i anledning af Riksdagens år 1881 församlade Revisorers berättelse, angående verkstad granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel beståe s. 1 i texten