Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Proposition till Riksdagen, om beviljande af ökadt statsbidrag till statens jernvägst-rafiks pensionsinrättning.

1882-03-17 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:32, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Proposition till Riksdagen, om beviljande af ökadt statsbidrag till statens jernvägst-rafiks pensionsinrättning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

I

N:o 32.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Mars 1882, kl. 10 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts Proposition till Riksdagen,

om beviljande af ökadt statsbidrag till statens jernvägst-rafiks

pensionsinrättning.

(l:a U. A.)

Sedan Styrelsen för statens jern vägstrafik: till Kongl. Maj: t öfverlemnat

ett utaf särskilde komiterade uppgjordt »förslag till reglering af finansiella

vilkor för en pensionsinrättning till förmån för tjenstepersonalen vid statens

i er n vägstrafik» och dervid afgifvit underdånigt utlåtande i fråga om bildandet

af kassa för pensionering af nämnde tjenstepersonal, så medgaf, med bifall till

livad Kongl. Maj:t genom proposition i ämnet den 23 Februari 1872 föreslagit,

.Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 10 Maj samma år: att,

såsom statsbidrag till en pensionsinrättning för tjenstepersonalen vid statens

jernvägstrafik, upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag,

som legat till grund för och åtföljt den nådiga propositionen, årligen finge,

räknadt från och med år 1872, af trafikmedlen afsättas ett belopp, som motsvarade

en och en half procent af skilnaden emellan statens jernvägstrafiks

samtliga inkomster, å ena sidan, och utgifter för drift och underhåll, å den

andra, hvilka belopp skulle nämnda inrättning tillgodogöras i enlighet med

de föreskrifter, som af Kongl. Maj:t i reglemente för samma inrättning kunde

varda faststälda; dock att, när berörda skilnad första gången uppginge till

fem procent af den sammanräknade summa, som anläggningen af de trafikerade

stambanorna, enligt Styrelsens för statens jernvägstrafik bokslut, kostat,

den till förmån för pensionsinrättningen utgående årliga procent skulle ånyo

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afå. 22 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 32.

bestämmas efter hvad, på grund af då verkstälda sannolikhetsberäkningar

angående pensionsinrättningens ekonomiska framtid och öfriga på denna fråga

inverkande omständigheter, kunde finnas skäligt.

■För statens jernväg strafiks pensionsinr ältning utfärdades derefter den 6

September 1872 nådigt reglemente, hvilket, bland annat, innehåller:

i § 3. Delegares årsafgifter utgå med en viss, på grund af hans ålder

vid inträdet i pensionsinrättningen en gång för alla bestämd, procent af

honom tillkommande aflöning, så att till exempel den, som inträder före

fylda ........................................................... 30 år, erlägger 1,5 proc. af aflöningen,

den,

som vid inträdet fylt 30,

men icke 32 »

» 1,6 »

»

»

» »

40,

» 42 »

» 2,1 »

»

»

» »

50,

» 52 »

» 2,6 »

»

»

» »

58,

» 60 »

» 3,0 »

»

»

» , »

o

60,

3,1 »

»

och i § 7. Ärliga beloppet af pension bestämmes, i mån af den pensionsberättigades

tjensteår, till viss procent af den medelaflöning, som uppkommer,

då medeltalet tages af de 5 sista årsaflöningar, i förhållande hvartill den

pensionsberättigade, näst före erhållet afsked, erlagt årsafgifter till pensionsinrättningen,

så att till exempel

för fulla 10 tjensteår erhållas 20 procent af medelaflöningen,

» » 15 » » 27,5 .» »

» » 20 » » 35 » »

» » 25 » » 42,5 » »

» » 30 » » 50 » »

Uti en till Riksdagen aflåten proposition af den 30 December 1881

(N:o 20) är nu omförmäldt, att direktionen för berörda pensionsinrättning i

en till Kong!. Maj:t ingifven skrift af den 30 September 1879 anmält ej

mindre, hurusom genom beslut vid lagtima möte i Juni 1876 pensionsinrättningens

fullmäktige, bland hvilka den mening uttalats, att från delegarnes i

inrättningen sida en ekonomisk ansträngning måste göras i ändamål att,

under förutsättning af ett motsvarande förhöjdt statsbidrag, kunna öka den

pensionsiätt, som ditintills varit för delegarne gällande, uppdragit åt direktionen

att göra de utredningar, som för vinnande af det åsyftade målet vore

nödiga, än äfven att, sedan det förslag i ämnet, som direktionen af sådan

anledning uppgjort och framlagt, blifvit af pensionsinrättningens fullmäktige

i hufvudsak godkändt, direktionen, enligt erhållet bemyndigande af fullmäktige,

utarbetat ett förslag till förändrad lydelse af de §§ i reglementet för

pensionsinrättningen af den 6 September 1872, hvilka hade afseende på den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 32-

3

ifrågastälda vidgade pensionsrätter!, dervid direktionen i förslaget upptagit

de egna bidragen till belopp, som, ökade med 1,7 procent af aflöningen, motsvarade

från 4 till 6 procent af högsta pensionen, och den högsta pensionen

till 80 procent af aflöningen i stället för allenast 50 procent enligt nu gällande

reglemente, hvadan alltså förslaget innehöll, bland annat uti § 3, att

de årsafgifter, som delegare borde till pensionsinrättningen erlägga, skulle

utgöra exempelvis

om han inträdde före fylda

................. 30

år,

3,2

procent af aflöningen.

om han vid inträdet fylt

30,

men icke 32

»

3,3

»

»

» »

40,

» 42

»

3,8

»

»

» »

50,

» . 52

»

4,3

»

»

» »

» »

58,

60,

» 60

»

4.7

4.8

» »

» »

samt i $ 7,

att det årliga pensionsbeloppet skulle utgå, i mån af den pensionsberättigades

tjensteår, med vissa procent af den årsaflöning, som uppkommer, då summan

tages af de 12 sista månadsaflöningar, i förhållande hvartill den pensionsberättigade,

näst före erhållet afsked, erlagt stadgade afgifter till pensionsinrättningen,

så att, till exempel:

för fulla 10 tjensteår erhölles 20 procent af nyssnämnda årsaflöning,

»

»

15

»

»

30

»

»

»

»

»

20

»

»

40

»

»

»

»

»

25

»

»

60

»

»

»

»

»

30

»

»

80

»

»

»

Jemte närmare motiverande af de föreslagne ändringarne i nu gällande

reglementes bestämmelser hade direktionen vidare redogjort för de olika

former, hvarunder statens bidrag till den förbättrade pensioneringen skulle kunna

lemna?, och dervid särskild! framhållit ett alternativ, hvarigenom en utvägbereddes

att låta den sökta förmånligare pensionsordningen träda i kraft,

utan att sådant i någon anmärkningsvärdare grad tyngde på den närmaste

framtiden, men statsbidraget fördelades så, att detsamma växte i mån af

statsbaneaffärens fortgående konsolidering.

En sådan utväg vore, att statsmakterna, under förutsättning, att delegarne

ökade sina bidrag på sätt föreslaget vore, lemnade det ökade understödet

i form af fyllnadsbidrag till de efter hand uppkommande pensionerna,

med bibehållande för öfrigt af den nu gällande grunden för det löpande statsbidragets

utbetalning. Till en sådan komplettering af pensionerna, utöfver

hvad inrättningen med sina medel förmådde bestrida, erfordrades under det

nu följande decenniet endast ringa belopp, emedan ingen af de nuvarande

delegarne före år 1886 uppfylt vilkoren för erhållande af full pension, d. v. s.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 32.

räknade tillsammans 95 lefnads- och tjensteår och deraf minst 30 tjensteår,

och de personer, som det året kunde komma i fråga att på grund af tjensteoch

lefnadsåldern afgå med pension, vore för närvarande endast 8 med en

sammanräknad aflöning af, inbegripet inqvarteringen, 15,664 kronor, och

skulle, i fall bland de då qvarlefvande samtliga begagnade sin rätt att erhålla

pension, dessa pensioners sammanlagda'' belopp utgöra omkring 10,000

kronor. Alla andra, som dessförinnan afgingo med pension, vore sådana, som

entledigades på grund af sjuklighet före den normala tjenstetidens utgång och

derföre pensionerades med mindre andelar af aflöningen. Enligt beräkning

vore det antagligt att, om det förnyade reglementet omedelbart trädde i kraft,

de belopp, som skulle tillerkännas som pensioner åt för hvarje år tillkommande

nya pensionärer, icke skulle öfverstiga: år 1880 kronor 6,000; år 1881 kronor

7,000; år 1882 kronor 8,000; år 1883 kronor 9,000; och under de tre följande

åren respektive 10,000, 12,000 och 14,000 kronor. Af dessa pensioner

borde inrättningen, utan att försämra sin ställning, kunna ansvara för

omkring 70 procent, så att den på fyllnadsbidraget kommande delen utgjorde

30 procent.

På grund af hvad sålunda och i öfrig! anförts hade direktionen föreslagit

:

att Kongl. Maj:t, med gillande af fullmäktiges för statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning underdåniga förslag om utsträckt pensionsrätt för

personalen vid nämnda trafik, täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta

proposition om statsbidrag, att utgå af trafikmedlen, till den storlek, den utsträckta

pensionsrätten fordrade och i den form, Kongl. Maj:t täcktes nådigst

bestämma,

och att, om fullmäktiges framställning af Kongl. Maj! och Riksdagen

bifölles, direktionen för statens jern vägstrafiks pensionsinrättning finge till

Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till förnyadt reglemente för

samma inrättning, hvarvid direktionen komrne i tillfälle att framlägga förslag

till ändringar i åtskilliga andra §§ af nu gällande reglemente än dem,

som anginge ifrågavarande utsträckning af pensionsrätten, hvilka ändringar

fullmäktige för sin del beslutat.

Öfver denna framställning hade Styrelsen för statens jern vägstrafik den

29 September 1880 afgifvit infordradt utlåtande, deruti Styrelsen till en början

förklarat, att, på sätt äfven af fullmäktige antydts, pensionerna vid statens

jernvägstrafik, sådana de för närvarande vore bestämda, icke uppgingo

till så pass tillräckliga belopp, att Styrelsen kunde g''å till väga utan all hänsyn,

då fråga uppstode att för ålders skull afskeda eu tjensteperson, hvilken,

ehuru eljest oförvitlig, dock ej vore vid fullt den sinnesspänstighet och kroppskraft,

man ansåge hans befattning fordra. Synnerligast ofördelaktigt stälde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

5

sig detta förhållande i afseende å den personal, som tjenat redan från statens

jern vägstrafiks första början, af hvilken personal ingen kunde ernå ens den

nuvarande högsta pensionen, eller 50 procent af aflöningen, förr än år 1892,

innan hvilken tid de flesta dock uppnått allt för hög ålder för att vidare

kunna tjena, och sålunda sannolikt finge afgå med pension af omkring 40 procent

af aflöningen.

Styrelsen ansåge alltså det vara för statens järnvägstrafik fördelaktigt,

att pensionerna höjdes. Hvad graden af höjning vidkomme, äfvensom pensionsvilkoren

i öfrig!,, instämde Styrelsen till alla delar i det afgifna förslaget,

och beträffande de olika former för statsbidragets utgående, för hvilka direktionen

närmare redogjort, hade Styrelsen för sin del gifvit företräde åt den

form, som innefattade, att ett belopp, motsvarande 30 procent af summan

af de för året utfällande pensioner, skulle af trafikmedlen utgå, intilldess

framdeles skeende utredningar gåfve vid handen, att redan stadgadt statsbidrag,

I1/» procent af nettot, vore ensamt för sig tillräckligt att betäcka

statens andel af bidrag till äfven nu ifrågasatta högre pensioner.

Af en utaf direktionen uppgjord och vid den Kong!, propositionen

fogad jemförelsetabell framginge, att fyllnad sbidrag et från statens sida under

första året skulle utgöra omkring 1,800 kronor, under andra omkring 3,900

kronor, under tredje omkring 6,300 kronor o. s. v., samt under det tionde

omkring 36,300 kronor, således under det året ännu icke hafva uppnått beloppet

af delegarnes fyllnadsbidrag, hvilket, enligt hvad direktionens beräkningar

utvisade, skulle uppgå till omkring 40,000 kronor årligen, från och

med första året räknadt och allt framgent, äfven sedan statens fyllnadsbidrag

hade upphört. Under det sjuttonde året, eller 1896, skulle statens fyllnadsbidrag

nå sin höjd, och för det året uppgå till omkring 117,300 kronor, men

derefter skulle detsamma hastigt sjunka samt under det tjugonde eller sista

året utgöra endast omkring 3,920 kronor.

1 Kongl. Maj:ts proposition är vidare anfördt, bland annat, att, ehuru

de årliga bidrag af statsmedel, som i enlighet med 1872 års Riksdags beslut

redan nu till pensionsinrättningens uppehållande utginge, ingalunda vore obetydliga,

hade Kongl. Maj:t likväl, på grund af hvad i ärendet förekommit,

funnit den gjorda framställningen om ytterligare tillskott för ändamålet desto

hellre böra vinna afseende, som, på samma gång dymedelst och genom de

förhöjda pensionsafgifter, som delegarne vore villige åtaga sig, en af behof

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

och billighet påkallad förbättring af pensionsrätten möjliggjordes, staten äfven

genom denna pensionernas höjning tillskyndades fördelen, att tjensteman vid

trafikstaten, hvilka till följd af ålder eller minskade själs- och kroppskrafter

icke längre vore fullt tjenlig^ för sina befattningar, kunde på pensionsstat

öfverflyttas med mindre hänsyn till förekommande ömmande omständigheter,

än hittills rimligtvis bort iakttagas, samt härtill komme, att det erforderliga

tillskottet borde, om lämplig form derför valdes, blifva föga betungande för

statsverket.

Kong!. Maj:t har derföre, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen för

statens jernvägstrafik i sitt yttrande tillstyrkt, föreslagit Riksdagen att medgifva,

att, under förutsättning och vilkor, att delegarne i statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning sjelfve bidroge med förhöjda årsafgifter till pensionsfonden,

pa sätt fullmäktiges och styrelsens för inrättningen ofvanomförmälda

förslag innehölle, ett årligt fyllaadsbidrag till förhöjning af pensionerna från

nämnde fond måtte af trafikmedlen, utöfver redan beviljadt statsbidrag af

IV2 procent af nettobehållningen å trafiken, tills vidare utgå med 30 procent

af summan af de för hvarje år utfallande pensioner; under förbehåll, att

detta fyllnadsbidrag skulle minskas eller alldeles upphöra, så snart framdeles

skeende utredning gåfve vid handen, att det redan beviljade och utgående

statsbidraget till pensioneringens uppehållande vore tillräckligt att delvis eller

fullständigt betacka jemväl det nu ifrågasatta statens tillskott.

Då Kongl. Maj:t vid 1872 års riksdag gjorde framställning om statsbidrag

till pensionering af tjenstepersonalen vid statens jernvägstrafik, framhölls

hurusom, med undantag af verklig krigstjenst, näppeligen någon statens

tjenst förorsakade så talrik och så tidig 0tjenstbarhet, som trafiktjensten

vållade. Detta förhållande vore en följd dels af de icke sällan inträffande

olycksfallen och dels af tjenstgöringens natur i öfrigt, hvilken, särdeles hvad

anginge tågpersonalen, ofta föranledde till ett mycket tidigt försvagande af

helsa och krafter. Trafiktj enstens beskaffenhet kräfde en lifskraftig och

hurtig personal, hvars uppmärksamhet under tjenstgöringen icke utan våda

kunde ens för ett ögonblick slappas; och afseende å tjenstens fördel kunde

derföre bjuda afledande af personer äfven i andra fall än sådana, der

verklig och fullständig otjenstbarhet vore för handen. Det funnes personer,

hvilka, utan att gifva större anledningar till anmärkningar å deras sätt att

sköta tjensten, dock till följd deraf, att de under en längre tjenstgöring

blifvit uttröttade och deras krafter så att säga förbrukade, fullgjorde sina

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

7

tjensteåligganden utan tillbörlig spänstighet och lifaktighet. Derigenom förslappades

uppmärksamhet och disciplin icke allenast hos dem sjelfva, utan,

hvad värre vore, hos yngre och underlydande. Samtliga dessa förhållanden

gjorde det både önskvärdt och behörigt, att pensionsrätt inträdde mycket

tidigare för trafikpersonalen, än i allmänhet för statens öfriga civila tjenstepersonal

vore medgifvet.

Med beaktande af dessa förhållanden blef jemväl enligt grunderna för

den pensionering, hvartill bidrag af trafikinkomsterna då af Riksdagen beviljades,

bland annat stadgadt, att högsta pensionsbeloppet med 50 procent

af de sista fem årens medelaflöning skulle tillfalla den, som efter 30 års

tjenstetid i ordinarie anställning vid jern vägstrafiken uppnått sådan ålder, att

hans lefnadsålder och tjensteår sammanräknade uppgingo till talet 95, hvarjemte

redan den, som efter minst 10 tjensteår i ordinarie anställning vid

statens järnvägstrafik blefve afskedad, emedan han antingen till följd af sjuklighet,

icke adragen genom tjensteutöfning, eller till följd af ålderdomssvaghet

icke kunde sin befattning behörigen sköta, erhöll pension till 20 procent af

medelaflöningen för de sista fem åren; varande för alla tjensteår mellan 10

och 30 i särskild tarif pensionsbeloppet mellan ofvannämnde två procenttal

bestämdt efter tjenstetidens längd.

Uppenbart synes emellertid, att, för bibehållande af personalen vid statens

jernvägstrafik på den ståndpunkt af duglighet och pålitlighet densamma hittills

intagit, det ej endast är af nöden, att Styrelsen är i tillfälle att med

pension afskeda tjenstepersoner, som, ehuru eljest oförvitliga, dock ej ega fullt

den sinnesspänstighet och kroppskraft, som befattningarne anses kräfva, utan

äfven är åt synnerlig vigt, att pensionerna äro bestämda till sådana belopp,

att Styrelsen och dess underordnade vid pröfningen af frågor om personers

bibehållande vid sina befattningar eller afskedande må kunna, utan hänsyn till

särskilda ömmande omständigheter, uteslutande fästa afseende vid tjenstens

fordringar; och Utskottet har derföre icke tvekat att understödja Kong!..

Maj:ts nu föreliggande förslag om pensionsbeloppens höjning.

Vidkommande åter sättet för bestämmande af statens bidrag till den

förbättrade pensioneringen, får Utskottet till en -början framhålla, hurusom,

vid behandling af Kong! Maj:ts till 1872 års riksdag gjorda framställningom

statsbidrag till ifrågavarande pensionsinrättning, dåvarande'' Stats-Utskott

ansåg ådagalagdt, att genom statsbidragets bestämmande till viss andel af

skilnaden mellan statens jernvägstrafiks samtliga inkomster, å ena sidan, och

utgifter för drift och underhåll, å den andra, skulle genom sporrandet af intresset

för den egna fördelen hos den stora,_ öfver hela stambanenätet spridda

personalen, på hvilken utgifternas storlek till stor del berodde, kunna beredas

väsentliga besparingar i många slags utgifter och äfven motverkas hvarje

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

onödig tillökning i personalen. Utskottet, som delar denna uppfattning, finner

jemväl deruti ett företräde vid tantiéme-systemets användning till fördel för

trafiktjenstemännens pensionering, att dymedelst statens bidrag bestämmes oberoende

af en del detaljbestämmelser i pensionsreglementet, hvilka ej inverka

på pensionernas belopp eller åldersvilkoren för deras tillträdande och hvilkas

ordnande derföre synes lämpligast böra ankomma på pensionsinrättningens

delegare och Kong!. Maj:t. Deremot skulle det nu ifrågastälda bidraget,

beräknadt på det sätt, som Kong!. Maj:t föreslagit, eller till 30 procent af

de för hvarje år utfallande pensioner, blifva direkt beroende af det sätt, hvarpå

pensioneringen ordnas. Det vore derföre vid antagande af denna form för

fyllnadsbidragets beräknande nödigt, att Riksdagen inginge i en detaljerad

granskning af pensionsregl em entets särskilda bestämmelser — eu granskning,

hvilken Utskottet ansett så mycket snarare böra undvikas, som berörda reglemente

nu ej blifvit i dess helhet Riksdagen förelagdt.

Förutom det nu nämnda sättet för beräknande af statsbidraget har,

på sätt ofvan blifvit antydt, pensionsinrättningens direktion i sådant hänseende

framlagt förslag till fyra andra former, hvilka naturligen alla afse,

att statsbidraget skulle utgå till samma värde, fastän olika fördeladt till

olika tider; och frågan om formen är sålunda dervid icke en fråga om statsbidragets

storlek, i dess helhet betraktadt, utan endast en fråga om det för

staten beqvämaste och i öfrigt fördelaktigaste sättet för utbetalningen af

samma bidrag. Såsom en bland dessa olika former finnes i den vid Kongl.

Maj:ts proposition fogade jemförelsetabell i kolumnen 2 hela statsbidraget till

pensionsinrättningen beräknadt till 2 procent af nettoinkomsten. Fyllnadsbidraget,

som skulle tillsvidare utgå, komme alltså, derest denna form valdes,

att utgöra I/2 procent af skilnaden mellan statens jernvägstrafiks samtliga

inkomster och dess utgifter för drift och underhåll, och således beräknas efter

enahanda grund som det förra bidraget. Efter denna form skulle fyllnadsbidraget

under de första åren blifva större, än som enligt Kongl. Maj:ts

förslag vore fallet, men deremot blifva jemnare fördeladt och endast växa i

mån af trafikens utveckling; och, utom det att den ökade utgiften genom en

sådan anordning blir mindre känbar, finner Utskottet äfven deruti ett företräde

hos denna form, att den ej så mycket afser att på framtiden hvälfva

de största utgifterna. Utskottet har alltså efter noggrant öfvervägande af

de olika beräkningssätt, som i förevarande hänseende kunnat komma i fråga,

ansett sig böra hos Riksdagen till antagande förorda den sistnämnda formen

eller fyllnadsbidragets beräknande efter 1/2 procent af nettoinkomsten.

Endast i ett fall har Utskottet ansett sig ega anledning till anmärkning

emot hvad i den Kongl. propositionen anförts i afseende å tilltänkta

ändringar i pensionsreglementet. På sätt ofvan inhemtas är nemligen i § 7

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3

9

stadgadt, att pensionsbeloppet, i man af den pensionsberättigades tjensteår bestämmes

till viss angifven procent af den medelaflöning, som uppkommer, då

medeltalet tages af de 5 sista årsaflöningarne. Denna § skulle enligt förslaget

vara afsedd att ändras på det sätt, att pensionsbeloppet skulle komma

att uträknas efter den årsaflöning, som uppkomme, då summan tages af de

12 sista månadsaflöningarne. För Utskottet vill det synas som skulle en

sådan förändring lätteligen leda till oegentligheter vid pensionsbeloppens bestämmande

ocli för styrelsen öka svårigheten att vid afskedandet af tjenstepersoner,

som anses ej fullt motsvara tjenstens fordringar, frigöra sig från

alla enskilda hänsyn. Utskottet har derför ansett Riksdagen böra uttala sig

mot den ifrågasatta ändringön af denna §, likasom emot öfriga rubbningar i

reglementet, hvilka skulle kunna leda dertill, att fyllnadsbidraget blefve behöfligt

för längre tid än eljest erfordrades. Deremot torde det få ankomma

på Kong! Maj:t att efter förslag af pensionsinrättningens direktion vidtaga

i pensionsreglementet de ändringar, som af fyllnadsbidragets beviljande kunna

nödvändiggöras.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Riksdagen må Kong!. Maj:ts förevarande framställning

på det sätt bifalla, att, under förutsättning och vilkor,

att delegarne i statens jernväg^trafiks pensionsinrättning

sjelfve bidraga med höjda årsafgifter till pensionsfonden,

på sätt direktionens för inrättningen ofvan omförmälda

förslag innehåller, Riksdagen medgifver, att till höjning

af pensionerna från nämnda fond, i enlighet med berörda

förslags bestämmelser i afseende å åldersvilkor och pensionsbelopp,

ett årligt fyllnad sbidra g må af trafikmedlen,

utöfver redan beviljadt statsbidrag af 1 r2 procent af skilnaden

mellan bemälde trafiks samtliga inkomster, å ena

sidan, och utgifter för drift och underhåll, å den andra,

tills vidare årligen utgå med 1i2 procent af nyss berörda

skilnad; under förbehåll, att detta fyllnadsbidrag skall

minskas eller alldeles upphöra, så snart framdeles skeende

utredning gifver vid handen, att det redan beviljade och

utgående statsbidraget till pensioneringens uppehållande är,

jemte delegarnes förhöjda bidrag, tillräckligt att delvis

eller fullständigt betänka kostnaden äfven för den förbättring

i pensioneringen, som nu beviljas; lärande i sammanhang

härmed Riksdagen medgifva Kong!. Maj:t att, utan

ändring af 7:de § i Pensionsreglementet eller andra såBih■

till Rissel. Prot. 1882. 4. Samt. 1 Afd. 22 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

dana ändringar i samma reglemente, som skalle kunna på

behofvet af förlängdt fyllnadsbidrag för pensioneringen inverka,

i öfrig! i afseende å reglementets bestämmelser vidtaga

de förändringar, som af medgifvandet af förbättrad

pensionering och derför ökade bidrag nödvändiggöras.

Stockholm den 17 Mars 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Herrar Emil Key och O. Evers hafva, denne förre af sjukdom och den

senare af en resa till hemorten, varit hindrade att hos Utskottet deltaga i

behandlingen af förevarande ärende.

Stockholm, A s s o c i åt i o n s - B o 1: try c k e i'' i e t, 188g,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:65 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen om beviljande af ökadt statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrtutning. s. 1 i texten