Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen, angående öfverlåtande till Stockholms stad af vissa dels kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtdelar ''Utmed Riddårholmskanalen mot vederlag till kronan af annan, för sammanbindning skanan genom Stockholm använd, staden tillhörig mark.

1882-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:39, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen, angående öfverlåtande till Stockholms stad af vissa dels kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtdelar ''Utmed Riddårholmskanalen mot vederlag till kronan af annan, för sammanbindning skanan genom Stockholm använd, staden tillhörig mark.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

för sin del medgifva, att detta dana-arf iinge tillfalla Eksjö landsförsamlingför

att användas till kyrkans reparation och tillbyggnad.

Då emellertid icke ens kunnat företes intyg, att omförmälda personer aflida

eller att de blifvit i enlighet med Kong!, förordningen den 27 November

1854 förklarade skola såsom döde anses, än mindre visats att ifrågavarande

dem tillfallna arfsmedel höra såsom dana-arf tillkomma kronan, har Utskottet

saknat anledning att ingå i vidare pröfning af förevarande förslag; hvadan

Utskottet hemställer,

att Herr Samuel Johnsons ifrågavarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 18 April 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

N:o 39.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 April 1882, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen,

angående öfverlåtande till Stockholms stad af vissa dels

kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtdelar ''Utmed

Riddårholmskanalen mot vederlag till kronan af annan,

för sammanbindning skanan genom Stockholm använd, staden

tillhörig mark.

(I. A.)

Sedan Kongl. Maj:t under den 21 Januari 1859 anbefalt inköp för

statens räkning af den så kallade Geij erska egendomen lo 1 i qvarteret

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

5

Riddarholmen här i staden, och dervid, bland annat, förklarat, att den del af

egendomens tomt, som enligt ett af Stockholms drätselkommission den 17

September 1856 afgifvet förslag erfordrades för anläggande af en strandgata

utmed Riddarholmskanalens vestra sida, skulle förblifva stadens tillhörighet,

samt den Hebbeska fideikommissegendomen Ko 2, i qvarteret Riddarholmen,

sedermera blifvit af Styrelsen öfver statens jernvägshyggnader exproprierad

för att användas vid anläggning af den till sammanbindning af vestra och

norra stambanorna beslutade jernbana genom bufvudstaden, både Kongl.

Maj:t, uppå framställning i ämnet af bemälda styrelse, genom bref den

22 Augusti 1865, dels medgifvit, att det för sammanbindningsbanan erforderliga

område af förstnämnda tomt finge, under visst vilkor, kostnadsfritt

användas till berörda ändamål, dels ock tillåtit styrelsen att till Fullmäktige

i Riksgäldskontoret för det pris, hvarom kunde öfverenskommas, öfverlåta

den del af Hebbeska fideikommissegendomen, som läge vester om sammanbindningsbanan,

samt att, till fortsättande af den strandgata, hvartill en

del af f. d. G-eijerska tomten redan blifvit använd, erbjuda Stockholms stad

den öster om jernbanan belägna del af Hebbeska tomten antingen mot ersättning

i penningar eller i utbyte mot någon för sammanbindningsbanan erforderlig,

staden tillhörig egendom, som icke blifvit af staden till nämnda

bana upplåten. Med anledning af en utaf Stockholms stadsfullmäktige derefter

gjord och af Öfverståthållareembetet bos Kongl. Maj:t anmäld framställning

angående upplåtelse för allmänna trafiken af, bland annat, de delar af

förutnämnda tomter, hvilka icke komme att för jern vägsanläggningen eller

annat statens behof användas, hade Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 15

December 1865 förklarat, utom annat, att den öster om sammanbindningsbanan

belägna och för densamma obehöfliga andel af tomten Ko 1 eller f. d.

Geijerska egendomen finge till Stockholms stad upplåtas för att utläggas till

strandplatser vid Riddarholmskanalen och att, hvad anginge framställningen om

tillvinnande för stadens räkning af den öster om samma bana belägna

del af tomten K:o 2, eller f. d. Hebbeska egendomen, hvilken icke vore

för banans anläggande erforderlig, bestämmelserna i nådiga brefvet den

22 Augusti 1865 skulle fortfarande lända till efterrättelse. Uti underdånig

skrifvelse den 27 Augusti nästlidna år hade nu Styrelsen öfver statens

jernvägshyggnader anmält, dels att styrelsen — för åstadkommande af

slutligt ordnande af de genom anläggningen af sammanbindningsbanan och

norra stambanan inom hufvudstaden uppkomna rättsförhållandena mellan styrelsen

och Stockholms stad — föreslagit Stockholms stadsfullmäktige, att ofvanberörda

del af tomten K: o 2 i qvarteret Riddarholmen, hvilken tomtdel i

areal utgjorde 8,750 qvadratfot och som i det skick, hvari den genom jernvägsbyggnadsmedlen

blifvit försatt, måste i anseende till sitt utmärkta läge

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

vara en för Stockholms stad synnerligen fördelaktig plats, skulle till Stockholms

stad med eganderätt öfverlåtas emot vederlag af ett inom qvarteren

Röda Berget under dST:is 4 och 28 och Blomsterlöken N:o 1 beläget område,

som, i areal utgörande 68,500 qvadratfot, funnes å en åtföljande ritning

med beskrifning af den 29 Mars 1876 upptaget inom bokstafvera a. b. c.

d. e. f. g. h. s. r. t. u. w. x. y. z. och a., äfvensom af den del af Barnhusträdgårdsgatan,

till en areal af 6,020 qvadratfot, som af jernvägen

upptagits och å samma ritning betecknades med bokstäfverna b1, c1, d1. e1.

och b1, och dels att stadsfullmäktige, med hänsyn till skilnaden i areal mellan

de tomtdelar, som sålunda af styrelsen blifvit föreslagna att utbytas, väl

funnit det gjorda förslaget icke vara antagligt, men förklarat sig villige

att afstå eganderätten till ofvannämnda jordområden, mot det att staden erhölle

eganderätt, förutom till nyssberörda del af tomten N:o 2 å Riddarholmen,

äfven till de mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen

belägna, å eu bifogad ritning med beskrifning af den 9 Juni 1876 utmärkta

delar af Kong!. Maj:ts och kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets

tomt N:o 12 i qvarteret Riddarholmen, af hvilka tomtdelen N:o 1,

upptagen inom bokstäfverna m. u. y. z. k. 1. och in., innehölle 6,875 qvadratfot,

tomtdelen N:o 11, inom bokstäfverna in1, q1, r1. k1, och in1., 2,396 qvadratfot

samt tomtdelen N:o 12, betecknad med bokstäfverna e1. h1. I1. in1, k1, i1, och e1.

4,800 qvadratfot. Med erinran, beträffande de sålunda af stadsfullmäktige i utbyte

begärda, Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, delar af tomterna N:is 1 och

11, att tomtdelen N:o 1, på sätt ofvan förmälts, redan blifvit till Stockholms stad

upplåten för att utläggas till strandplatser vid Riddarholmskanalen, och att

här ifrågavarande område af tomten N:o 11, eller den så kallade Fatburstomten,

blifvit för Fatburen obehöflig till följd af de, på grund af Kongl.

Maj:ts nådiga bref den 24 November 1865 och den 8 Maj 1868, af jernvägsbyggnadsmedlen

bekostade förändringar i Fatburens anordnande, hade

Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader i sin förutnämnda underdåniga skrifvelse

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition

derom, att ifrågavarande delar af tomterna N:is 1, 11 och 12 måtte, jemte den

erbjudna, å sistnämnda ritning med bokstäfverna e. t. m. 1. k. i. h. g. och

e. betecknade andel af Hebbeska egendomen eller tomten N:o 2, få till

Stockholms stad med eganderätt aflåtas såsom vederlag emot de af jernvägen

genom Stockholm upptagna förberörda områden inom qvarteren Röda

Berget och Blomsterlöken samt en del af Barnhusträdgårdsgatan; varande,

i afseende å de i beskrifningen till ritningen öfver dessa områden af den 29

Mars 1876 under 2:o) och 3:o) omförmälde gatudelar, särskild! upplyst, hvad

beträffade den förra, att det hvarken ifrågasatts eller kunde ifrågakomma,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 39.

7

att staten skulle förvärfva eganderätt till densamma, alldenstund vägen,

ehuru jernvägsspår i plan öfverginge den, likväl vore för den allmänna gatutrafiken

öppen och behöflig, och att, hvad anginge den senare, vederlag från

statens sida derför redan lemnats medelst en under jernvägen anlagd och

för gatutrafiken upplåten vägundergång.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Magt i ofvannämnda

nådiga proposition (N:o 6) af den 29 Oktober nästlidna år föreslagit Riksdagen

medgifva, att de delar af Kongl. Maj:ts och kronans tomter .IN:is 1

och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt K:o 12, som ligga mellan sammanhindningshanan

och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratfot,

måtte, jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så

kallade Hehbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratfot, till Stockholms

stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af områden

inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken

under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020 qvadratfot

utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits.

Efter erhållen remiss har Utskottet detta ärende till behandling före-*

haft, dervid Utskottet, enär, för så vidt af den nådiga propositionen och den

samma tillhörande handlingar framginge, Riksgäldskontorets yttrande i ärendet

icke hlifvit inhemtadt, hos Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret anhållit, att

de ville till Utskottet inkomma med utlåtande rörande omförmälda fråga i den

del, densamma afsåge öfverlåtelse till Stockholms stad af Riksgäldskontoret

tillhörigt område; och hafva Herrar Fullmäktige i anledning häraf uti skrifvelse

den 16 sistlidne Februari tillkännagifvit, det Fullmäktige från Riksgäldskontorets

sida ej funnit något att erinra emot bifall till Kongl. Maj:ts

ifrågavarande proposition. Sedan Utskottet härefter tagit frågan under förnyad

ompröfning, får Utskottet, som funnit det ifrågasatta utbytet för kronan

förmånligt, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning måtte af

- Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 April 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:46 Skrifvelse, i anledning af. Kongl. Majgts proposition angående öfverlåtande till Stockholms stad af vissa dels kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtde s. 3 i texten