Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts -proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter kusken Jan Erik Eriksson.

1882-05-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:48, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts -proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter kusken Jan Erik Eriksson.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

3

N:o 48.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Maj 1882, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts -proposition angående efterskänkande

af kronans rätt till danaarf efter kusken Jan

Erik Eriksson.

(I. A.)

Enligt hvad af förestående, till Riksdagen den 24 sistlidne Mars

aflåtna nådiga proposition (N:o 38) inhemtas, hade, sedan kusken Jan

Erik Eriksson i Händelö aflidit inom S:t Johannis församling af Östergötlands

län. den 11 Oktober 1876, utan att arfvingar efter honom då

voro kände, Lösings, Bråbo och Memmings Häradsrätt genom laga kraftvunnet

utslag den 1 November 1880 i mål mellan Advokatfisk alen i

Kammarkollegium, å kronans vägnar, å ena, samt Trädgårdsmästaren

P. D. Månsson, såsom förordnad att bevaka möjligen befintliga arfvingars

rätt, å andra sidan, förklarat, att, emedan den senare medgifvit utbetalning

till kronan af de medel, ban för de okände arfvingarne förvaltade,

samt icke någon till arf efter Eriksson berättigad till arfvets

utbekommande sig anmält inom föreskrifven tid, pröfvade Häradsrätten

enligt 15 Kap. 6 § Årfdabalken lagligt, det skulle arfvet efter Eriksson

tillfalla kronan. Härefter hade underdåniga ansökningar om eftergift af

ifrågavarande dauaarfsmedel till Kongl. Maj:t inkommit dels från Sfi

Johannis församling, som önskade dermed bestrida kostnaden för skolhusbyggnad,

dels från åtskillige Erikssons arfvingar, nemligen hans syster

Anna Karin Hansson, född Andersdotter, äfvensom hans broders, aflidne

Anders Anderssons, barn och barnbarn: barnen Anna Karin, Johanna

och Sofia Andersdöttrar, samt barnbarnen Johanna Josefina Andersdotter,

Anders Gustaf Andersson och Johan Alfred Andersson, hvilka, vid det

förhållande, att Eriksson, som vore född i Vaksala församling inom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

Upsala län den 9 Mars 1806 och blifvit den 21 September 1836 inskrifven

i härvarande hotförsamling’, dittills kallat sig* Andersson, men sedan

antagit namnet Eriksson, saknat kännedom om förändringen af hans

tillnamn och derför icke vant i tillfälle att inom behörig tid bevaka sin

rätt till arf efter honom. Öfver ifrågavarande ansökningar hade infordrade

underdåniga yttranden afgifvits af så väl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Östergötlands län som kammaradvokatfiskalen, hvilken

senare upplyst, att danaarfvets belopp utgjorde 4,074 kronor 70 öre,

från hvilken summa utanordnats 10 procent aktoratsprovision, så att

kronans behållna del vore 3,667 kronor 23 öre; och hade, i afseende å

arfvingarnes underdåniga ansökning, advokatfiskalen väl ansett den bristande

kännedom om Erikssons namnförändring och vistelseort ej kunna

hänföras till laga förfall af den art, att det kunde verka till upphäfvande

af Häradsrättens ofvannämnda utslag, men tillika uttalat såsom sin åsigt,

att förhållandet vore af beskaffenhet att från billighetens sjmpunkt kunna

föranleda bifall till ansökningen, helst med behöriga prestbevis vore

styrkt, att sökandena stått i det skyldskapsförhållande till aflidne Eriksson,

att de, om de i laga tid sig anmält, varit arfsberättigade, och försummelsen,

att i en föregående tid göra sig underrättade om Erikssons

namnförändring, förklarade deras uraktlåtenhet att aktgifva på den i

Post- och Inrikestidningar den 14 December 1876 samt den 19 Januari

och den 24 Februari 1877 införda kungörelsen för okända arfvingär att

efter honom bevaka sin arfsrätt; och har Kongl. Maj:t, som funnit S:t

Johannis församlings ansökning i ärendet icke böra till någon vidare

åtgärd föranleda, nu föreslagit Riksdagen att, till förmån för dem bland

Erikssons, anförvandter, som ingifvit omförmälda ansökning, och öfriga

möjligen i lifvet varande arfvingar efter honom, till laga fördelning dem

emellan afstå kronans behållna del af ifrågavarande danaarf.

Stats-Utskottet, till hvars förberedande behandling Kongl. Maj:ts

omförmälda proposition blifvit öfverlemnad, får, med afseende å hvad i

målet förekommit, hemställa,

att .hvad Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende

föreslagit måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 1 Maj 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Emil Key.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:53 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter kusken Jan Erik Eriksson. s. 21 i texten