Memorial, med förslag till samman? emkning samt votering spropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid Stats- Utskottets Utlåtande N:o 41, angående inrättandet af en domänstyrelse m. m.
1882-05-02 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1882:51, Memorial, med förslag till samman? emkning samt votering spropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid Stats- Utskottets Utlåtande N:o 41, angående inrättandet af en domänstyrelse m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Memorial N:o 51.
i
N:o 51.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1882, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till samman? emkning samt votering spropositioner
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 41, angående inrättandet
af en domänstyrelse m. m.
(I. A.)
Sedan Ståts-Utskottet erhållit del af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
vissa punkter af Utskottets utlåtande Ko 41, angående förvaltningen
af kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar och
statens skogar gemensam Domänstyrelse, för Utskottet härmed afgifva de förslag
till sammanjemkning och voteringspropositioner, hvartill berörda beslut
finnas föranleda.
l:o. Vid afgifvande af yttrande öfver de utaf Kong!. Maj:t till antagande
föreslagna grunder för förvaltningen af kronans domäner hade Utskottet
under mom. A punkten 6 föreslagit ett stadgande af följande lydelse:
»Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordegendom, skall, efter
noggrann undersökning af alla egendomens förhållanden, så till byggnad som
in- och utegor, domänintendent eller vederbörande kronobetjening i samråd
med två i landtbruks- och affärsförhållanden kunnige män, hvilka, jemte lika
antal suppleanter, för länet i dess helhet eller viss af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bestämd del årligen af landstinget utses, uppgöra förslag till
sättet för egendomens utarrendering, till de närmare arrendevilkoren i afseende
på nybyggnads- och andra skyldigheter, samt till den arrendeafgift,
emot hvilken egendomen kan anses skäligen böra upplåtas; egande Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, efter som nödigt pröfvas, tillkalla skogstjensteman,
landtmätare, landtbruksingeniör och byggnadskunnig person, för att härvid
biträda. Det sålunda upprättade förslaget skall derefter, tillika med beskrifning
öfver egendomen, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemte eget
yttrande till domänstyrelsen insändas.»
Första Kammaren har bifallit denna punkt med den ändring, att ordet
»landstinget» utbytts mot »hushållningssällskapets förvaltningsutskott»; hvarpå.
till Ri/csd. Prof. 18SI. 4 Sami. 1 Afä. 33 Höft.
2
Stats-utskottets Memorial N:o 51.
emot Andra Kammaren bifallit punkten oförändrad; och far Utskottet, soni,
jemnlikt 63 § Riksdagsordningen skall söka sammanjemka dessa olika meningar,
i sådant hänseende föreslå, att Riksdagens Kamrar må, hvar med
frånträdande af sitt förra beslut, blifva ense derom, att den ene af de ifrågavarande
värderingsmännen må utses af landstinget och den andre af hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, eller, ''der hinder härför möter, begge af
landstinget samt att således förrberörde 6:te punkt må erhålla följande lydelse:
Dä utarrendering förestår af kronan tillhörig jordegendom,
skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens
förhållanden, så till byggnad som in- och utägor, domänintendent
eller vederbörande kronobetjening i samråd med
två i landtbruks- och affärsförhållanden kunnige män,
Indika, jemte lika antal suppleanter, för länet i dess helhet
eller viss af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bestämd
del årligen utses, den ene af landstinget och den
andre af hushållningssällskapets förvaltningsutskott eller,
der hinder härför möter, begge af landstinget uppgöra förslag
till sättet för egendomens utarrendering, till de närmare
arrendevilkoren i afseende på nybyggnads- och andra
skyldigheter, samt till den arrendeafgift, emot hvilken egendomen
kan anses skäligen böra upplåtas; egande Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, efter som nödigt pröfvas, tillkalla
skogstjensteman, landtmätare, landtbruksingeniör och
byggnadskunnig person, för att härvid biträda. Det sålunda
upprättade förslaget skall derefter, tillika med beskrifning
öfver egendomen, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
jemte eget yttrande till Domänstyrclsen insändas.
2:o. Sedan Kongl. Maj:t uti den till Riksdagen i ämnet aflåtna proposition,
bland annat, föreslagit att för inrättande af en för statens jordbruksdomäner
och skogar gemensam Domänst gr el se, i hvilken den nuvarande Skogsstyrelsen
borde uppgå, samt med godkännande af ej mindre det förslag till
stat för nämnda styrelse än de vilkor och förbehåll för åtnjutande af deri
upptagna löneförmåner, ett den nådiga propositionen bilagdt protokoll öfver
finansärenden innehölle, bevilja ett anslag å ordinarie stat af 95,000 kronor,
hade Utskottet under mom. C hemstält, att, under förutsättning, att Riksdagen
enades om grunderna för förvaltningen af kronans domäner, Riksdagen
måtte för inrättande af en för statens jordbruksdomäner och skogar gemensam
domänstyrelse, i hvilken den nuvarande Skogsstyrelsen borde uppgå, be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stals- Utskottets Memorial N:o 51.
B
vilja ett anslag å ordinarie stat af 88,300 kronor att utgå i enlighet med
bilagxl aflöningsstat; hvarjemte Utskottet under mom. T) hemstält, att Riksdagen
måtte för rättighet att åtnjuta de föreslagna förmånerna fastställa med
några mindre ändringar de af Kong! Maj:t i sådant hänseende föreslagna
vilkor.
Den vid Kong!. Maj:ts proposition fogade aflöningsstat var af följande
lydelse:
1 chef .....................................
Jor äbruksafdelning en:
1 tredje gradens tjensteman .
1 d:o
1 första gradens tjensteman .
1 d:o
Skog saf''delning en:
1 tredje gradens tjensteman .
2 d:o
1 första gradens tjensteman .
3 d:o
1 första gradens tjensteman (ombuds
man)
1 d:o (registrator)
1 förste vaktmästare .....................
1 andre d:o .......................
1 d:o d:o ......................
Anslag till vikariatsersättning, ärfva
den åt amanuenser och extra
biträden, renskrifnings- och tryckningskostnader
................:............
Inspektionsresor...............................
Summa
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Summa.
Krön
o r.
7,000
3,000
10,000
4,400
2,000
6,400
4,400
2,000
6,400
1,800
1,200
3,000
3,000
1,800
1,200
4,400
2,000
6,400
12,800
8,800
4,000
1,800
1,200
3,000
5,400
3,600
9,000
1,800
1,200
1,200
3,000
1,800
3,000
800
300
1,100
500
300
800
500
300
800
—
22,300
4,000
95,000;
Efter 5 åra tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med BOO
> kronor och efter ytterligare
5 år med 500
kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 500
> kronor och efter ytterligare
5 år med 500
kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 100
kronor.
*) Om vaktmästare åtnjuter
fri bostad, skall,
så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas
me<l 150 kronor.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 51.
Den af Utskottet föreslagna staten lydde åter sålunda:
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Summa.
Krön
o r.
. 6,200
2,800
9,000
4,400
2,000
6,400 ■
. 3,000
1,500
4,500
1,800
1,200
3,000 <
1,800
1,200
3,000 j
4,400
2,000
6,400
3,000
1,500
4,500
3,000
1,500
4,500
3,000
1,800
1,200
5,400
3,600
9,000
1,800
1,200
3,000
1,800
1,200
3,000
800
300
1,100 *)
500
300
800 *)l
500
300
800*) /
—
22,300
4,000
I
88,300
1 chef
Jor dbruksafdelning en:
1 tredje gradens tjensteman
1 andra gradens tjensteman
1 första gradens tjensteman .
1 d:o
Skog saf delning en:
1 tredje gradens tjensteman .
1 andra gradens tjensteman .
1 d:o
1 första gradens tjensteman .
3 d:o
första gradens tjensteman (ombudsman)
........
d:o (registrator^
förste vaktmästare .......................
andre d:o ........................
d:o d:o ......................
den för byggnadsplaners granskning,
åt amanuenser och extra
biträden, renskrifnings- och tryck
-
ningskostnader
Inspektionsresor
Summa
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med
600 kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med
■ 500 kronor och efter
ytterligare 5 år med
500 kronor.
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med
600 kronor.
Ifter 5 års tjenstgöring
kan lönen'' ökas med
600 kronor och efter
ytterligare 6 år med
500 kronor.
*) Om vaktmästare åtnjuter
fri bostad, skall,
så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas
med 160 kronor.
Stats-Utskottets Memorial N:o 51.
5
Vid föredragning af mom. C beslutade Första Kammaren särskild! i
afseende på Chefen för den föreslagna Domänstyrelsen, särskild! i afseende
på den föreslagna Jordbruksafdelningen, särskild! i afseende på den föreslagna
Skogsafdelningen och särskild! i afseende på den föreslagna staten i
öfrigt, att, med afslag å Utskottets förevarande hemställan, så vidt den skilde
sig från Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifalla samma nådiga
framställning oförändrad. Andra Kammaren åter har Utskottets i detta
mom. gjorda hemställan bifallit.
Mom. I) är af Första Kammaren oförändrad! godkändt. Andra Kammaren
biföll detsamma med den förändring, att sista stycket i mom. erhöll
följande lydelse:
»att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och andra gradens
tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman
under en månad årligen.»
Då Kamrarnes vid mom. C fattade olika beslut icke kunna med hvarandra
sammanjemkas, får, under förutsättning att Kamrarne godkänna Utskottets
i punkten 1 gjorda hemställan eller på annat sätt blifva ense i afseende
å den deri omförmälda fråga, Utskottet för de särskilda frågornas
afgörande föreslå följande voteringspropositioner:
a) »Den, som vill, att Chefens för Domänstyrelsen aflöning skall utgöras
af lön 7,000 kronor och tjenstgöringspenningar 3,000 kronor eller tillhopa
10,000 kronor, röstar
J a ;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, skall bemälde Chefs aflöning utgå med lön 6,200 kronor
och tjenstgöringspenningar 2,800 kronor eller tillhopa 9,000 kronor.»
b) »Den, som vill, att Domänstyrelsens stat skall, så vidt Jordbruksafdelningen
rörer, lyda sålunda;
6
Stats- Utskottets Memorial N;o Öl.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Summa.
Krön
r.
Jordbruks/}/delningen:
1 tredje gradens tjensteman...............
1 '' d:o .............
1 första gradens tjensteman ..............
1 d:o ...............
4,400
4,400
1,800
1,800
2,000
2,000
1,200
1,200
0,400
0,400
3,000
3,000
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
> kronor och efter ytter- ligare 5 år med 600
J kronor.
röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnda afdelningsstat att lyda sålunda:
Tjenst-
Lön.
görings-
pennin-
Summa.
gar.
Krön
o r.
Jordkruksafdelning en:
2,000
6,400
Efter 5 års tjenstgöring
1 tredje gradens tjensteman...............
4,400
kan lönen ökas med 600
kronor.
1 andra gradens tjensteman...............
3,000
1,500
4,500
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
1 första gradens tjensteman ...............
1,800
1,200
3,000
} kronor och efter ytter-
1 d:o ...............
1,800
1,200
3,000
I- ligare 6 år med 500
J kronor.
c) Den, som vill, att Domänstyrelsens stat skall, så vidt Skogsafdelningen
rörer, lyda sålunda:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 51.
1
Skog saf delning en:
1 tredje gradens tjensteman
2 d:o
1 första gradens tjensteman
3 d:o
rösta!''
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Summa.
Krön
3 r.
4,400
8,800
2,000
4,000
"oo^
o o
o o
1,800
5,400
1,200
3,600
3.000
9.000
Efter 6 års tjenstgöring
- kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 500
> kronor och efter ytterligare
5 år med 600
kronor.
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnda afdelnings stat att lyda sålunda:
Tjenst-
Lön.
görings-
Summa.
pennin-
gar.
Krön
3 r.
Skog saf delning en:
1 tredje gradens tjensteman...............
4,400
2,000
0,400
1 andra gradens tjensteman...............
3.000
1,500
4,500
1 <l:o .............
3,000
1,500
4,500
1 första gradens tjensteman.............
1,800
1,200
3,000
3 d:o ..............
5,400
3,600
9,000
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
> kronor och efter ytterligare
6 år med 600
kronor.
Då den olikhet, som mellan Kamrarnes beslut i afseende å mom. I)
förefinnes, endast är betingad deraf, att enligt Andra Kammarens mening
staten skulle jemväl upptaga tjensteman af andra graden, hvilken grad icke
i Första Kammarens beslut upptagits, föranlåtes Utskottet hemställa,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö Stats-Utskottets Memorial N:o 51.
d) att, derest Riksdagen, i öfverensstäimnelse med Kongl.
Maj:ts af Första Kammaren godkända förslag, i staten
icke upptager någon tjensteman af andra lönegraden, den
i mom. I) förekommande bestämmelsen angående rätt till
semester må affattas i enlighet med Utskottets af samma
Kammare gillade förslag, men att, i händelse, jemlikt
Andra Kammarens mening, andra lönegraden i staten upptages,
bestämmelsen angående rätt till semester må, i enlighet
med hvad Andra Kammaren för sin del besluta,
affattas sålunda: »att semester må, när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af verkets
chef äfvensom af tredje och andra gradens tjensteman
under en och en half månad samt af första gradens tjensteman
under en månad årligen.
Stockholm den 2 Maj 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
EMIL KEY.
Ötockholra, Associations-Boktryckeriet, 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1882:64 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående förvaltningen af kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar och sta a1 i texten