Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28

1883-04-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1883:28, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

1

N:o 28.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 April 1883, kl. 6 e. m

Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrade

bestämmelser rörande bevakning af varufordran i konkurs.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver eu inom Andra Kammar

en af Herr Enc Albert, Lundblad afgifven och till Utskottet hänvisad

’ SPvPa 1abe,1;°Pade skäl> hemställes, att Riksdagen måtte

besluta att ingå till Kongl. Maj:t med begäran, att Kong! Makt täcktes

inkomma till Riksdagen med förslag till ändring i konkurskgen ilt^ syfte

att boigenai, hvilkens fordran uti konkursbo grundade sig på räkning för

varor med rabattheräknmg vid kontant liqvid inom viss tid, ei skulle ega

ratt att tor denna sm fordran bevaka mer än nettobeloppet

I)et torde icke kunna förnekas, att den af motionären åsyftade numeia

ålit vanligare vordna afiarspraxis af varuförsäljning mot betalning på

viss W, med hög, tall 20 å 30 procent ed. för rist vara ända till öfre? 60

?tPS^!''de ‘ab.a? Tld ntdast kontant liqvid eller liqvid inom kortare tid,

vc i i det fall att koparen, innan han betalt skulden, före eller efter för1

dPrt°uiagS\ affrader sin e8''en(lom_ till sina borgenärers förnöjande, föranleda

du till, att saljaren genom utdelning i konkursen får full betalning för verkliga

vai det åt sakta varan och stundom derutöfver, allt på öfrige borgenärers

bekostnad Under det att konkursförfarandet just afser att lemna alla icke

kka11 rät^ Wir grAe ,boi;genärer: bvilka behörigen bevakat sina fordringar,

ka lätt, bill dylik fordran i sjelfva verket t konkurs prioriterad — hvilket

cv i allmänhet torde vara enda afsigten, såsom tydligen framgår deraf att

äfven om betalning icke sker å utsatt tid, endast lärer beräknas vanlig ränta

delse ^än^vk]^ ko beloppet och det högre beloppet icke in knifvas i annan liknelse

an vid konkurs Omformalda rabattsystem, som sålunda hufvudsakligen

laste anses hafva tillkommit för att i alla händelser betrygga utbekommande

Bih. till Likså. Prot. 1883. 7 Samt. 20 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 - Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

af full betalning för den lemnade varan, innebär derför ett kringgående af

konkurslagens anförda grundsats om lika rätt för alla oprioriterade, ett kringgående,

hvilket det följaktligen blir eu uppgift att, der så ske kan, söka

stäfja. Härigenom skulle ock i någon mån hinder kunna läggas för utvecklande

af det osunda kreditsystem, som består i längre tids kredit på utborgade

varor.

Det har nu visserligen inom lagskipningen ifrågasatts, att, åtminstone

då procenttalet å rabatten vore särdeles högt, vilkoret af rabatt vid betalning

inom viss tid, i sjelfva verket innebure, att, i händelse liqvid ej erlades

å förfallodagen, varorna skulle gäldas med ett belopp, som med det höga

procenttalet öfversteg deras eljest antagna värde och det för dem fordrade

försäljningspris, och att det sålunda stadgade äfventyret vore att hänföra

till sådant vite för försummad betalning, som enligt 9 kap. 6 § Handelsbalken,

sådant nämnda lagrum lyder i förordningen den 11 Augusti 1815,

skulle anses ogild!; men en sådan mening har icke af domstolarne delats.

Då icke heller stadgandena i gällande konkurslag om beedigande af

bouppteckning, om gäldenärs skyldighet att gifva borgenärerna, deras gode

män eller syslomän de underrättelser om konkursboets tillstånd och tillhörigheter,

som'' af dem äskas, eller om borgenärs skyldighet att, der så ifrågasattes,

sin fordran med ed fästa, synas innebära några garantier mot missbruk

af dylikt rabatterande, enär mången gäldenär och borgenär torde anse

sig i förevarande fall kunna fästa rigtigheten af skulden eller fordran till

det icke rabatterade beloppet med sin ed, lärer endast den utväg återstå att

låta lagstiftningen ingripa.

Utskottet får derför, med anledning af motionen, föreslå,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag angående tillägg till § 117 i Konkurslagen den 18

September 1862.

Härigenom förordnas, att till § 117 i Konkurslagen den

18 September 1862 skall läggas ett nytt moment med

ordningsnumret 1, samt att följaktligen nämnda § skall

erhålla följande lydelse:

1 mom. Fordran, som grundas å utborgning af varor,

må ej, om priset bestämts olika med hänsyn till olika betalningstider,

beräknas vid utdelning i konkurs till högre

belopp i kapital, än det lägst bestämda priset.

2 mom. För fordringar, hvarå ränta är utfäst eller

eljest lagligen egen rum, upphöre, emellan fordringsegarne

inbördes, ränteberäkning från den dag, offentlig stämning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande ±\'':o 28.

gafs, der ej boet förslår till gäldande af ränta å alla

bevakade fordringar, utom böter. Räcker boet dertill; då

beräknas å fordran, för hvilken ränta ej är utfäst och

viss betalningstid ej heller bestämd, ränta efter fem för

hundrade om året från den dag, den offentliga stämningen

gafs.

3 mom. Utgår fordran med förmånsrätt; njutes derå

full ränta till den dag, som för utdelning bestämmes, der

borgenären ej dessförinnan fått uppbära betalning; dock

galle ej i intecknad fastighet förmånsrätt till ränta, som

upplupit före den dag offentliga stämningen gafs, för

längre tid än tre år. År för fordran, hvarom nu sagdt

är, ränta ej utfäst och viss betalningstid ej heller bestämd;

varde ändå ränta till fem för hundrade om året derå beräknad

från den dag, den offentliga stämningen utfärdad

blek

4 mom. För fordran, som eljest ej förfallen vore, må

utdelning eller qvittning i konkurs ske: skall ränta ej

gäldas före förfallodagen; beräknas utdelningen å det belopp,

som efter en räntefot af fem för hundrade om året

utgör sådan fordrans värde den dag, då offentliga stämningen

gafs, eller, der fordran utgår fullt eller med förmånsrätt,

den dag, som för utdelning bestämd är, om

betalning dessförinnan ej fått uppbäras.

Denna lag skall icke blifva gällande i de konkursmål,

som göras anhängiga före utgången af år 1883.

Stockholm den 17 April 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af Herrar Forssell, Grefve Mörner och Fröberg, hvilka ansett motionen

hafva bort afstyrkas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:23 Riksdagens Skrifvelse, N:o 23 s. 11 i texten