Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrade grunder för deltagande i den församling åliggande skyldighet att hygga prestgård. Bestämmelserna angående deltagande i den församling åliggande skyldighet att bygga prestgård äro både många och mycket obestämda. Skatteregleringskomitén, i sitt den 13 September 1882 afgifna utlåtande, lemnar

1884-04-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1884:48, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrade grunder för deltagande i den församling åliggande skyldighet att hygga prestgård. Bestämmelserna angående deltagande i den församling åliggande skyldighet att bygga prestgård äro både många och mycket obestämda. Skatteregleringskomitén, i sitt den 13 September 1882 afgifna utlåtande, lemnar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.

1

N:o 48.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 April 1884, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrade

grunder för deltagande i den församling åliggande

skyldighet att hygga prestgård.

Bestämmelserna angående deltagande i den församling åliggande

skyldighet att bygga prestgård äro både många och mycket obestämda.

Skatteregleringskomitén, i sitt den 13 September 1882 afgifna

utlåtande, lemnar (ss. 351—353) öfver dessa bestämmelser följande

öfversigt:

»Såsom allmän regel är stadgadt i Byggningabalken 26 kap. 2 §,

att »prestgård skola ock alle bygga efter gårdatalet», d. v. s. mantalet,

.med de hus, som i samma § äro närmare angifna; och skola socknemännen

»dessa hus, och ej flere, med tak och innanredet kyrkoherden

färdiga antvarda, och vare han sedan skyldig att hålla dem vid magt

med egen kostnad. När de af ålder och bruk, och ej af prestens vanrykt

förfalla; då skola socknemän dem bygga och bättra på deras kostnad».

Enligt Kongl. brefven den 21 Oktober 1736, den 4 Maj 1759,

den 16 Juli 1766 och den 29 Januari 1812, samt Kongl. Resolutionen

på presterskapets besvär den 7 Juli 1752, § 5, skola materialier, korsar,

dagsverken och penningetillskott till sådan byggnad utgöras efter

oförmedlade mantalet.

»Friheterna från prestgårdsbyggnad äro dock ganska talrika och

betydande. Sålunda äro befriade:

1) Sätes- och ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman, enligt

Lih. till Biksd. Prat. 1884. 7 Samt. 31 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.

26 kap. 2 § Byggningabalken, äfven om de äro i ofrälse mans eg o,

jemlikt Kong!, brefvet till Kammarkollegiet den 3 Juli 1829; skolande

denna frihet så förstås, att säterierna med de inom deras enskilda bolbys

egor anlagda gamla och nybyggda torp äro fria, men för de till

sätesgårdarne hörande samt bebodda rå- och rörshemman svarar landbon,

efter vanligheten, till prestgårdsbyggnad. Fria äro ock säterierna

i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, men de under dessa säterier

lydande insockne- eller veckodagshemman skola uti slik byggnad deltaga,

der så af ålder varit. (Adelns privilegier den 16 Oktober 1723, § 8.)

2) Kungs- och kungsladugårdar, äfvensom boställen, som tillkommit

medelst dertill anordnade kungsgårdar. (Kongl. Reglementet den

20 November 1741, § 2; Kongl. brefvet till Kammarkollegiet den 12

April 1748; Kammarkollegiets bref den 18 Januari 1804.)

3) Berustade säterier. (Kongl. brefvet den 18 December 1.690;

Kongl. Resolutionen den 25 Maj 1720, § 12; Kammarkollegiets bref

den 18 Januari 1804 samt Utslag den 9 September 1807 och den 15

Februari 1815; Kongl. brefvet till Kammarkollegiet den 3 Juli 1829.)

4) Andra krono- och skattesäterier. (Kongl. brefvet till Kammarkollegiet

den 4 Juni 1858.)

5) Akademihemman, som åtnjuta frälserätt och frihet. (Kongl.

Donationsbrefvet den 31 Augusti 1624; Kongl. Resolutionerna den 7

Januari 1731 och den 20 November 1738; Kongl. brefven den 15 Maj

1767, den 30 Oktober 1770 och den 16 December 1812.)

6) Preste-, kapellans- och klockarebol samt stommar (Kongl. Resolutionerna

på allmogens besvär den 13 December 1672, § 4 och den

25 Maj 1720, § 41), hvarunder äfven annex- och mensalhemman torde

förstås (Kongl. Resolutionen den 6 April 1681; presterskapets privilegier

den 16 Oktober 1723, § 4).

7) Skattlagda utjordar. (Kongl. brefvet den 10 och Kammarkollegiets

kungörelse den 29 Oktober 1793; Kongl. brefvet till Kammarkollegiet

den 4 Augusti 1813.)

»I de pastorat, der kapellförsamlingar finnas, få de senare ej undandraga

sig den vanliga prestgårdsbyggnaden, som de förut gjort, innan

kapellet byggdes (Kongl. Resolutionen den 17 December 1734, § 2);

och beträffande så små pastorat, att de blott bestå af 8 å 10 bondehemman,

utom säterier, uttalar Kongl. Maj:t i Resolutionen den 17

September 1723, § 37, sin förmodan »att adeln lärer af fri vilja låta

sina torpare samma byggnad underhjelpa».

»Prestgårdarne på landet i Skåne byggas och underhållas af boställshafvarne

ensamme, utan något församlingens deltagande, ehvad

kyrkoherden uppbär helgonskyld eller ej (Kongl. Förordningen angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.

prestgårdsbyggnader i Skåne den 16 December 1870, § 1). — Om prestgårdsbyggnad

på Gotland innehåller Kongl. stadgan den 20 September

1648, att de hus, som nödiga äro, skola af allmogen hållas. — I Bohuslän

böra insockne frälsehemman i prestgårdsbyggnad taga lika del

med krono- och skattehemman, samt skärgårdsmän och fiskeriidkare

derstädes biträda med liandtlangaredagsverken efter matlag, enligt

Kongl. brefvet den 29 November 1784.

»Som bruksegare, hvilka ega stångjernshamrav, vid prestval rösta

för hvarje härd emot ett hemman, böra de ock i samma förhållande

deltaga i prestgårdsbyggnad, så vida hamrarne icke äro belägna på

säteriets samt rå- och rörshemmans egor, då de äro befriade. — Alla

krono- och skatteqvarnar, som ej äro begripna under något hemmans

skattläggning, utan i Kronans jordeböcker och räkenskaper stå uppförda

för sin särskilda ränta, böra ock deltaga i prestgårdsbyggnad

efter beloppet af räntans kronovärde, jemfördt med hemmanens i socknen.

—--— (Kongl. Resolutionen på allmogens besvär den 1 Septem
ber

1741, § 40.)

»Sådana här ofvan icke nämnda verk och inrättningar, hvilkas

egare eller innehafvare eg a rösträtt vid prestval, äro, enligt beslut,

som Kongl. Maj:t i särskilda mål meddelat, skyldiga deltaga i prestgårdsbyggnad.

»

Ändring i dessa bestämmelser påyrkas nu i två från Andra Kammaren

till Lag-Utskottet hänvisade motioner, i hvilka föreslås:

i den ena, N:o 3, af Herr Olaus Olofsson, med hvilken Herr J. M.

Svensson instämt:

»att Riksdagen måtte fatta det beslut, att ordet »gårdatalet» i

26 kap. 2 § Byggningabalken måtte förändras till »fyrktalet», samt att

Kongl. brefvet den 4 Maj 1759 måtte förklaras upphäfdt i hvad detsamma

angår prestgårdsbyggnad;»

och i den andra, N:o 9, af Herr Lars Nilsson i Viby:

»att, med upphäfvande af deremot möjligen stridande författningar,

26 kap. 2 § Byggningabalken måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Prestgård bygges efter det fyrktaf som för rösträtt i kyrkostämma

är gällande. I prestgård skall vara — — — ----— — — — —

Dessa hus och ej flera ega socknemän med tak och innanredet kyrkoherden

färdige antvarda och vare han sedan skyldig att hålla dem vid

makt med egen kostnad. När de af ålder och bruk och ej af prestens

vanryckt eller underlätet underhåll förfalla, så att de ej vidare kunna repareras,

då skola socknemän dem nybygga på deras kostnad; och må

virke — — — — — — — — — — — — — vid deras byggning

i prestgård».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-JJtskottets Utlåtande N:o 48.

Båda motionärernes förslag gå sålunda ut derpå, att såsom grund

för deltagande i den församling åliggande skyldighet att bygga prestgård

må stadgas fyrktalet; hvarjemte Herr Lars Nilsson med sin

motion åsyftar förtydligande af de i ofvannämnda lagrum meddelade

bestämmelser i fråga om kyrkoherdes skyldighet att underhålla de åt

honom af församlingen uppförda laga hus.

Hvad då först angår den senare frågan, så torde hon allt för nära

sammanhänga med en annan, som för närvarande icke utgör föremål

för Riksdagens handläggning, nemligen den om en ny för hela riket

gällande ecklesiastik boställsordning, för att kunna på ett tillfredsställande

sätt lösas utan sammanhang med nämnda fråga.

Redan den 28 Januari 1863 anhöllo Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse, att Kong!. Maj:t måtte täckas låta utarbeta och för Rikets

Ständer framlägga förslag till en, om än i vissa delar efter särskilda

förhållanden inom olika orter lämpad, likväl, så vidt sådant sig göra

läte, för hela riket gällande ecklesiastik boställsordning. I anledning

häraf anbefalde Kongl. Maj:t den 13 Februari 1863 Kammarkollegium

att utarbeta och till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till förordning

i den syftning, Rikets Ständers skrifvelse angåfve. Af Kammarkollegium

afgafs sådant förslag äfvensom underdånigt utlåtande den 30 Mars

1865 och, på Kongl. Maj:s befallning, efter åtskilliga vederbörandes

hörande, nytt underdånigt utlåtande i ämnet den 29 April 1867.

Emellertid förnyade Riksdagen i skrifvelse den 10 Maj 1876

Rikets Ständers förenämnda anhållan af år 1863, i anledning hvaraf

Kongl. Maj:t den 30 December 1876 åt särskild person lemnade nådigt

uppdrag att, efter granskning af Kammarkollegiets utlåtanden och

förslag i ämnet, i den mån dåmera förändrade förhållanden eller eljest

förekomna anledningar kunde föranleda, utarbeta förslag till de jemlcningar

i författningsförslagets särskilda delar, som deraf kunde blifva

en följd, äfvensom i öfrigt biträda chefen för Ecklesiastikdepartementet

vid detta ärendes beredande till föredragning. Den 19 Oktober 1877

förordnade Kongl. Maj:t vidare, att en af domkapitlet i Karlstad i

skrifvelse den 17 November 1875 gjord underdånig framställning om

utfärdande af en författning, huru i vissa fall med af- och tillträdessyner

å prestboställen borde förhållas, skulle beredas till föredragning i

sammanhang med förslaget till ecklesiastik boställsordning. Sedan

enligt ofvan omförmälda uppdrag ett nytt förslag till författning rörande

presterskapets boställen blifvit utarbetadt och aflemnadt till

chefen för Ecklesiastikdepartementet, erhöllo fyra personer uppdrag

att jemte den, som utarbetat förslaget, deltaga i granskningen af samma

förslag; och afgåfvo desse fem komiterade, som ansågo sig i följd af det

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.

nådiga uppdraget jemväl böra föreslå de ändringar i förslaget, till

hvilka den gemensamma granskningen föranledt, under den 28 Mars

1879 förslag till Förordning, angående pr ester skåpets boställen, med inledning

och motiv, livilket förslag finnes särskildt af trycket utgifvet.

Öfver detta förslag hafva Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande

äfvensom- domkapitlen erhållit befallning att afgifva underdåniga utlåtanden.

Alla dessa hafva emellertid ännu icke till Kongl. Maj:t inkommit.

Då således förslag till ecklesiastik boställsordning torde komma

att inom den närmaste framtiden af Kongl. Maj:t för Riksdagen framläggas,

får Utskottet hemställa,

1) att Herr Lars Nilssons motion, i nu omförmälda

del, icke må vinna Riksdagens bifall.

Om Utskottet sålunda för närvarande icke finner skäl förekomma

att ingå i pröfning af frågan om fördelningen mellan boställshafvaren

och församlingen af skyldigheten att vidmakthålla och bättre laga husen

å prestgård, så torde deremot, oberoende af denna fråga, grunden för

fördelningen mellan socknemännen af den skyldighet med afseende å

byggnad och underhåll af prestgård (kyrkoherdeboställe), hvilken lagligen

åligger socknemännen, väl kunna egna sig för särskilda bestämmelser

i syfte att låta socknemännens deltagande i detta kommunala

besvär blifva på dem fördeladt efter billigare och rättvisare grunder,

än de hittills gällande, för hvilka Utskottet här ofvan redogjort.

Frågan är icke ny. Den har under det nya riksdagsskicket, i olika

former, förekommit vid riksdagarne 1868 (Lag-Utskottets Utlåtande N:o

10), 1870 (Lag-Utskottets Utlåtanden N:ris 10 och 18), 1872 (Lag-Utskottets

Utlåtanden N:ris 27 och 47) 1875 (Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20) och

1876 (Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32), hvarförutom dels vid samma, dels

vid öfriga riksdagar mångfaldiga framställningar skett om ändring i

fördelningen af byggnadsskyldigheten mellan församlingen och boställshafvaren,

densammas öfvertagande i dess helhet af den senare, m. m.

Skatteregleringskomitén Tiar, i sitt ofvan omförmälda utlåtande, om

nu ifrågavarande skyldighets utgörande, kostnaden derför och dennas

fördelning lemnat åtskilliga statistiska uppgifter (ss. 27, 28,373 —jemte

motsvarande tabeller), samt uttalar sig sålunda:

“Sedan länge har man kommit till insigt derom, att mantalet icke

vidare är en tillförlitlig gradmätare på olika fastigheters skatteförmåga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.

Denna insigt har föranleda att mantalet afskalfats såsom grundval för

utgörande af kyrkobyggnadsskyldigheten, och det har synts komitén

vara af bjudande skäl påkalladt att nu jemväl för de återstående förevarande

fall (af kommunal byggnadsskyldighet), der mantalet bibehållits

såsom grund för utskylders utgörande, ersätta detsamma med en annan

och rättvisare norm. Äfven ur andra synpunkter har komitén funnit

mycket vara att anmärka mot nu gällande grunder för utgörande af

ifrågavarande byggnadsskyldigheter" (s. 371.)

»I hittills gällande bestämmelser rörande ifrågavarande kommunala

byggnadsskyldigheter har den utan tvifvel rigtiga åsigten, att till vissa

slags utgifter den fasta egendomen bör i högre grad än andra beskattningsföremål

bidraga, funnit ett om än otillfredsställande uttryck (sid.

374). — — — Likaledes har komitén ansett billigt, att äfven i de

öfriga byggnadsskyldigheterna, som hittills utgjorts endast af jordbruksfastighet

samt, hvad prestgårdsbygguad beträffar, jemväl af bruk och

qvarnar, deltagande ålägges äfven innehafvarne af hittills befriad fastighet

äfvensom, om ock i ringare grad, dem, hvilka icke ega fastighet,

men erlägga skatt för inkomst af kapital och arbete. Rättelse af det

missförhållande, som för närvarande eger rum i berörda hänseende,

har synts komitén så mycket angelägnare, som påtagligt är, att värdet

af annan fastighet och beloppet af inkomst år efter år ökas i långt

högre grad än värdet af jordbruksfastighet, hvarigenom sagda missförhållande

komme att allt bjertare framträda. Kyrkobjggnadsskyldigheten,

i fråga om hvilken nämnda grundsats redan blifvit i icke ringa

grad erkänd, är för öfrigt den drygaste af de tre (kommunala byggnadsskyldigheterna),

hvadan den ökning i utskylder, som genom en rättvisare

fördelning, grundad på taxeringsvärdet å fastighet samt beloppet

af beskattningsbar inkomst, jemväl af de öfriga komme att drabba de

hittills fritagna beskattningsföremålen, icke blefve af särdeles stor betydenhet.

En sådan ökning är, hvad annan fastighet beträffar, fullt

befogad, och, hvad inkomst af kapital och arbete angår, har komitén

funnit möjligt att, såsom framdeles skall visas, på annat sätt motverka

en för denna ofördelaktig rubbning i skattebördans relativa tyngd.

“I sammanhang härmed har ock hos komitén den mening gjort

sig gällande, att deltagandet i ifrågavarande bördor bör utsträckas till

all jordbruksfastighet af hvad slag som helst" (sid. 375).

Komitén, som fann det vara af vigt, att för deltagande i all kommunal

byggnadsskyldighet erhölles en gemensam grund, hvilken med

afseende å det större intresse, innehafvare af fastighet såsom ständige

ledamöter i kommunen hade af dess bestånd och utveckling, borde medföra

högre utgift för fastighet än för inkomst, har på dessa och i öfrigt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.

anförda skal, som på det närmaste sammanhänga med hela det sätt,

å hvilket komitén ansett den kommunala beskattningen i allmänhet

böra ordnas, föreslagit, “att 1, 2 och 4 §§ i 26 kapitlet Byggningabalken

måtte på det sätt ändras, att bestämmelser i dem införas derom,

att kostnaderna för deri omförmäida byggnader skola utgå efter samma

grund, som komitén för utgörande af kommunalutskylder föreslår“

(sid. 403). För frågans vidare behandling bos Kongl. Maj:t är redogjordt

i Utskottets förut afgifna Utlåtande N:o 32, ss. 5—7.

Utskottet anser jemväl för sin del de nu i förevarande ämne

gällande bestämmelser böra förändras. I kostnaden för prestgårdsbyggnad

torde fastighet böra deltaga med hela samt andra beskattningsföremål

med fjerdedelen af derå belöpande fyrktal. Till stöd för

sådan ändring åberopar Utskottet uti tillämpliga delar de skäl, som för

en liknande anordning beträffande deltagande i tingshusbyggning finnas

anförda i Utskottets nyss åberopade Utlåtande N:o 32, hvilket godkändes

af Första Kammaren med 73 röster mot 20, som afgåfvos för afslag,

samt af Andra Kammaren utan öfverläggning eller omröstning.

På grund af det nu anförda och med erinran, att enligt Lagen angående

tillsättning af presterliga tjenster den 26 Oktober 1883 valrätten vid

prestval blifvit utsträckt till en hvar, som i församling, der sådant val

skall anställas, eger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggningar och

beslut deltaga, får Utskottet, med anledning af hvad ej mindre Herr

Olaus Olofsson än äfven Herr Lars Nilsson i hit hänförligt afseende

föreslagit, hemställa,

2) att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhåll af prestgård.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § Byggningabalken

och särskilda författningar innehålla häremot

stridande, förordnas som följer:

Der enligt 26 kap. 2 § Byggningabalken eller

särskilda författningar det åligger socknemän att på

sin kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 48.

i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter

hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel

af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den

beräkning bråktal, skall det bortfalla.

Stockholm den 18 April 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:34 Skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård. s. 6 i texten