Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56

1884-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1884:56, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

1

N:o 6(j.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 April 1884, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vackt motion om antagande

af en lag om tillämpning å Nora—Ervalla jernväg af bestämmelserna

i förordningen den 15 Oktober 1880, innefattande

särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning

och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning

af jernväg under konkurs.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver eu inom Andra Kammaren

af herr Alb. Forsell afgifven motion, K:o 69, hvilken blifvit till Utskottet

hänvisad och eget’ följande lydelse:

»Uti § 1 af Kong! förordningen den 15 Oktober 1880, innefattande

särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af

jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs, stadgas,

bland annat, att »med jernväg förstås i denna förordning sådan enskild

jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande

af erforderlig mark eldigt gällande författningar om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof».

»Med detta stadgande har naturligtvis afsetts att inskränka författningens

tillämpning till sådana enskilda jernvägar, som äro att anse såsom

allmänna trafikleder och ej blott såsom bihang till någon industriel inrättning

eller egendom, och det har antagligen tillkommit under förutsättning,

att för hvarje jernvägsanläggning af denna betydenhet erhållits expropriationsrätt.

Så är emellertid icke förhållandet med en af de äldsta jernvägarna

i riket, nemligen den som, under namn af Kora—Ervalla jernväg,

öppnades för trafik redan är 1856 och som, med en längd af 18 kilometer,

förenar Kola stad och Kora—Karlskoga jernväg å ena sidan med Ervalla

Bill. till Riksd. Frot. 1884. 7 Sami. 36 Höft. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 56.

station på Köping—Hult jernväg å den andra och sålunda utgör en af mellersta

Sveriges vigtigaste trafikleder.

»För denna jernväg har Kong! Maj:t genom nådiga bref af den 11

Juni och 2 November 1853 samt den 2 Mars 1854 dels medgifvit utbetalning

af de utaf Rikets Ständer för anläggning af jernväg mellan städerna

Nora och Örebro beviljade anslag ocli lån, dels faststält uppgjord fullständig

arbetsplan samt godkänt det mellan jern vägsbo] agets direktion och Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader upprättade kontrakt om jernvägens

anläggning: men intet af dessa nådiga bref. Indika kunna sägas innefatta

koncession a jern vägen, innehåller någon bestämmelse om rätt till expropriation

af erforderlig mark, utan bolaget har uteslutande genom frivilliga öfverlåtelser

förvärfvat den mark, å hvilken jernvägen är anlagd.

»På grund af denna omständighet lägger nu den ofvan angifna

ordalydelsen i Kongl. förordningen den 15 Oktober 1880 ett formelt hinder i

vägen för meddelande af lagfart å Nora—Ervalla jernväg, äfvensom för

tillämpning å den samma af förordningens bestämmelser i öfrig!. Något

annat skäl än detta rent formella kan ej tänkas, hvarför denna jernväg

mera än andra enskilda jernvägar af samma betydenhet skulle betagas de

förmåner, som ofta åberopade Kongl. förordning afser att bereda, och det

är ganska sannolikt, att förordningens ordalydelse blifvit en annan, derest

man icke vid dess antagande förbisett de omständigheter, under Indika Nora

—Ervalla jernväg tillkommit.

»För Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag, såsom jernvägens egare, är

det emellertid af icke mindre vigt än för öfriga jernvägsbolag att vinna

ordning i sina eganderättsförhållanden och gent emot sina fordringsegare.

För detta ändamål har bolagets styrelse i en till Kongl. Maj:t ingifven

underdånig ansökan anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes förklara bestämmelserna

uti förordningen den 15 Oktober 1880 till alla delar tillämpliga på

bolagets jernväg, men denna anhållan har Kongl. Maj:t genom nådigt bref

den 23 November nästlidet år afslagit.

»Då det således icke synes vara möjligt att på administrativ väg vinna

likställighet i här ifrågavarande afseende för Nora—Ervalla jernväg med

öfriga enskilda jernvägar, och då en sådan likställighet icke kan anses annat

än förenlig med billighet och rättvisa äfvensom med andan i förordningen den

15 Oktober 1880, vågar jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville för sin del besluta en lag af innehåll, att, ehuru

för Nora—Ervalla jernvägs anläggning expropriationsrätt icke medgifvits,

bestämmelserna uti Kongl. förordningen den 15 Oktober 1880 angående

lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56. 3

af jernväg under konkurs, skola till alla delar vara tillämpliga på nämnda

jernväg.»

Det bolag, som, under namn af Nora—Ervalla jern vägsbolag, bildades

i ändamål att åstadkomma jernvägsförbindelse mellan städerna Nora och

Örebro, var ett solidariskt bolag, enligt hvad dess första bolagsordning af

den 26 April 1855 utvisar. Sedan sådan förbindelse åvägabragts genom

anläggning af bredspårig jernväg mellan Nora och eu å Köping—Hultsjernvägen

norr om Örebro befintlig station, förr benämnd Dyka, numera

Ervalla station, samt förstnämnda jernväg blifvit år 1856 för allmän trafik

öppnad; antog bolaget, såsom egare af jernvägen, den 31 Januari 1870

ny bolagsordning, enligt hvars första § bolaget skulle hafva till föremål

att, i enlighet med det mellan bolaget och Kongl. Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader den 20 Mars 1854 afslutade kontrakt, för all

framtid underhålla Nora—Ervalla jernväg och å densamma ombesörja daglig

forsling af personer och varor medelst regelbundna bantåg. Sedermera har

bildats ett aktiebolag, benämndt Nora—Ervalla jernvägs aktiebolag, hvars

bolagsordning blifvit af Kong]. Maj:t den 6 Maj 1881 faststäld, och som,

enligt hvad samma bolagsordnings .1 § utvisar, hade till ändamål att af

Nora—Ervalla solidariska jernvägsbolag öfvertaga ifrågavarande jernväg och

att enligt förr omförmälda kontrakt framgent underhålla densamma och derå

ombesörja daglig regelbunden fart med lokomotiv till personers och varors

fortskaffande.

Utskottet har vid behandling af förevarande ärende haft tillgång icke

allenast till omförmälda bolagsordningar, utan äfven till vederbörligen bestyrkta

afskrifter af de uti motionen åberopade Kongl. blefven af den 11 Juni

och 2 November 1853 samt den 2 Mars 1854 och af kontraktet mellan Nora

—Ervalla jernvägsbolags direktion, å ena, samt styrelsen för Allmänna vägoch

vattenbyggnader, å kronans vägnar, a den andra sidan, af den 21 December

1853, äfvensom handlingarne rörande bolagets år 1883 gjorda, i

motionen närmare omförmälda ansökan hos Kongl. Maj:t; och bestyrka dessa

handlingar de af motionären uti motionen lemnade uppgifter. Det beviljade

understödet af allmänna medel har utgått dels med 112,500 kronor såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet, dels ock såsom lån till belopp af 225,000

kronor; livilket belopp blifvit till fullo inbetaldt. Bolaget lärer deremot häfta

i skuld till enskilda personer för erhållna försträckningar.

Det har, vid sålunda upplysta förhållanden, synts Utskottet obilligt,

om den omständigheten, att Nora—Ervalla jernvägsbolag icke haft af nöden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag Utskottets Utlåtande N:o 56.

att för jernvägens anläggning hos Konungen söka expropriationsrätt, utan på

öfverenskommelsens väg förskaffat sig den för jern vägen erforderliga mark,

skulle föranleda dertill, att cgarne af samma jernväg, hvilken dock befunnits

af den vigt och betydelse för det allmänna, att i och för dess utförande erhållits

både statsanslag och låneunderstöd till belopp, som i förhållande till

jernvägens längd, 1,6 mil, icke varit obetydliga, skulle gå förlustige de fördelar,

hvilka förordningen den 15 Oktober 1880 afser att bereda egare af

jernvägar, med hvilka, på ofvan omförmälda omständighet när, Kora—Ervalla

jernväg torde kunna anses fullt likstäld.

Utskottet, som sålunda funnit billighetsskäl tala för motionärens framställning,

har af denna anledning och på det att ofvannämnda fördelar må

tillgodokomma ej mindre Kora—Ervalla jernvägsaktiebolag än äfven det

eller de öfriga jern vägsbolag, hvilka möjligen kunna befinna sig i samma

ställning som nämnda bolag, uppgjort ett- förslag till lag, genom hvars

antagande nu anmärkta brist i förevarande del af vår lagstiftning skulle

blifva afhulpen. Enligt detta förslag skulle det ankomma på Konungen

att afgöra, huru vida 1880 års förordning i de delar, hvilka icke innehålla

blotta öfvergangsstadganden, skall för jernvägar, tillkomna under liknande

omständigheter som den ifrågavarande, göras gällande eller icke. Till

stöd för samma bestämmelse vill Utskottet erinra ej mindre om den analogi,

som derför kan hemtas från stadgandet i 19 kap. 14 § Strafflagen, än

ock derom, att de förhållanden, hvilkas tillvaro enligt förslaget utgör

förutsättning för sådan utsträckt tillämpning af 1880 års förordning, som

nu blifvit ifrågasatt, uppenbarligen äro af beskaffenhet, att pröfningen

af desamma snarare bör tillkomma Konungen än vederbörande domstol.

Då, såsom ofvan nämnts, den skilnad förefinnes mellan nu ifrågavarande

jernvägar samt dem, a hvilka 1880 års förordning för närvarande

är tillämplig, att här expropriation icke försiggått eller rätt dertill ens sökts,

har Utskottet funnit det till förekommande af rättskollisioner vara nödigt

att för beviljande åt törsta gången sökt lagfart å jernvägen särskilt stadgas

det vilkor, att sökande bolaget gitter förete fullständiga fängeshandlingar å

all den till jernvägen hörande mark, äfvensom behörigen styrka, att icke

någon del åt den mark är intecknad för annan än bolagets gäld.

Utskottet hemställer alltså, med anledning af motionen,

att Riksdagen må för sin del antaga följande

Lag

angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den

15 Oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angående

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

5

lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så ock i

fråga om förvaltning af jernväg under konkurs.

Härigenom förordnas som följer:

Har bolag, som bildats i ändamål att anlägga jernväg

och dertill af allmänna medel undfått understöd, åtkommit

den för jernvägen erforderliga mark, utan att hafva hos

Konungen sökt rätt att förvärfva densamma enligt gällande

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof; och var jernvägen för allmän trafik öppnad, när

Förordningen den 15 Oktober 1880, innefattande särskilda

föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af

jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under

konkurs, trädde i kraft, eger, uppå ansökning, Konungen

förordna, att föreskrifterna i 1 till och med 22 §§ af nämnda

förordning skola å sådan jernväg tillämpas; dock under

vilkor, att, när lagfart å jernvägen första gången sökes,

sökande bolaget gitter förete fullständiga fångeshandlingar

å all den till jernvägen hörande mark äfvensom behörigen

styrka, att icke någon del af den mark är intecknad för annan

än bolagets gäld.

Stockholm den 21 April 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

af Herr Forssell.

Reservation:

Herr Berglöf har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom Utskottet.

Bill. Ull Biksd. Prof. 1884. 7 Sami. 36 Raft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Rättelse

i Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55:

Sid. 9, rad. 6 nedifr. står: sälja planen.

läs: följa planen.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:43 Skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angåen s. 15 i texten