Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående förbindelse medelst ångfcirja mellan Helsingborg och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn.

1884-03-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:26, Utlåtande, angående förbindelse medelst ångfcirja mellan Helsingborg och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stais-UtsJcottets Utlåtande N:o 26

1

N:o 26.

Ank. till Kiksd. Kansli den 14 Mars 1884, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående förbindelse medelst ångfcirja mellan Helsingborg

och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn.

(B, A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 75) har Herr Grefve Eric Sparre anfört, hurusom genom våra

i senare tider utförda jern vägsanläggningar transporterna inom landet och

jemväl till exportorterna vore väsentligen underlättade, men förbindelserna med

utlandet ännu försvårade genom vårt insulära läge. Nyare tidens uppfinningar

erbjöde likväl ett medel att öfvervinna denna svårighet i de så kallade

ångfärjorna. Genom sådana, gående dels mellan Jutland och hven, dels

mellan Fyen och Seland, hade danska öarne kommit i hvad man kallade

spår vägsförbindelse med kontinenten, och det återstode endast att bringa till

stånd en sådan förbindelse öfver Öresund, antingen ifrån Helsingborg till

Helsingör eller ifrån Malmö till Köpenhamn, för att bereda oss samma

förmån.

Icke blott för persontrafiken och transporten af jernvägsmateriel, som

nu mera inom vårt land tillverkades jemväl för utlandet och i afseende å

hvilken fördelarne vore allra mest i ögonen fallande, men äfven för transporten

af alla varor, till exempel maskiner, jern- och trävaror, spanmål,

kreatur m. m., skulle fördelen häraf ligga i öppen dag och konkurrensen

med utlandet underlättas, ett underlättande, som i denna tid af rastlös täflan

vore af icke ringa vigt. Det vore nemligen uppenbart att lastningen från

jernväg^ till fartyg samt ur detta pa land och i magasin, hvarifrån varorna

måste åter utföras och åter ställas på jernväg, väsentligen fördyrade och

försvårade frakten emot då denna kunde ske å ångfärja, för att icke tala

om den tid af året, då isen stängde all kommunikation. Industrien, eller

rättare alla näringar, i ett litet land hade så stora svårigheter att bekämpa

Bih, till BiJcsd. Prof. 1884. 4. Sand, 1 Afd. 19 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

i täflan med de större nationernas, att intet, som derpå kunde ega inflytande,

borde förbises.

Danmark hade icke heller underlåtit att uppmärksamma de fördelar,

som bereddes detsamma genom en lättare förbindelse med kontinenten. Men

i samma man som denna underlättades, försvårades för oss möjligheten af

täflan.

Anspråken på kommunikationer vuxe ständigt, och ett land, som icke

stode i spår vägsförbindel sc med den öfriga verlden, skulle snart anses isoleradt.

En flygtig blick på kartan visade såsom den lämpligaste öfvergångspunkten

Helsingborg, särdeles då Halmstadsbanan utsträcktes till Göteborg.

Afståndet mellan Helsingborg och Helsingör vore nemligen knappt fjerdedelen

af det emellan Korsör och Nyborg, der ångfärjan öfver Stora Bålt ginge.

Men äfven mellan Malmö och Köpenhamn vore afståndet ej större än emellan

de sistnämnda orterna.

Det voro sannolikt att danska staten icke skulle undandraga sig att

deltaga i kostnaden för vidtagande af en sådan åtgärd, helst densamma, med

kännedom om de förslag, som varit å bane, att åstadkomma en lättare samfärdsel

och posttransport mellan Skåne och Tyskland, borde låta sig angeläget

vara att bibehålla den nuvarande förbindelsen öfver Danmark.

Motionären har derför föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse hemställa: att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,

huruvida en förbindelse medelst ångfärja emellan vare sig Helsingborg och

Helsingör eller Malmö och Köpenhamn kunde åvägabringas, samt, till betäckande

af kostnaden för undersökning derom, bevilja ett anslag af sex

tusen kronor.

Utskottet har funnit motionärens förslag väl förtjent af att tagas i

allvarligt öfvervägande. Sjelfva tanken att medelst ångfärja förena jernvägar

på ömse sidor om ett vattendrag och derigenom åstadkomma eu sammanhängande

förbindelseled i stället för flera särskilda, med omlastningar och

trafiken betungande kostnader förenade kommunikationsförbindelser är, som

bekant, i Danmark redan förverkligad genom ångfärjor mellan Seland och

Byen och mellan Byen och Jutland.

Efter åstadkommande af ångfärja mellan Sverige och Seland skulle

således direkt godsförsändelse utan omlastning mellan Sverige, Danmark och

Tyskland samt angränsande länder möjliggöras, uppenbarligen till den största

fördel vid utförseln af t. ex. boskap, mejeriprodukter och andra landtmannavaror,

skogsprodukter, tändstickor, jern m. m. Denna kommunikationsled

skulle vinna en ytterligare utveckling och betydelse, sedan den beslutade

kombinerade jern vägs- och ångbåtsforbindelsen mellan Köpenhamn och Berlin

med ångfärja mellan Gjedserodde och Warnemiinde blifvit fullbordad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 26.

O

O

De närmast ångfärjeförbindelsen liggande landsdelarne å ömse sidor

om densamma hafva naturligtvis lättare att befordra sina varor till kusten

och sjöledes vidare, men för handelsförbindelserna och omsättningen mellan

de inre landsdelarne och det främmande landet synes det vara en högst betydlig

fördel att kunna, utan mellanhänders anlitande för omlastning och

spedition, få varor afsända och befordrade omedelbart till destinationsorten.

Om än således fördelarne af den ifrågasatta förbindelsen äro påtagliga

och förverkligandet endast en tidsfråga, torde likväl i fråga om sättet

för verkställigheten, kostnaderna och valet af plats en omsorgsfull undersökning

erfordras. Mellan Malmö och Köpenhamn är den nuvarande trafiken

vida större än mellan Helsingborg och Helsingör; denna senare linie åter är

vida kortare än den förra. Utskottet har sig bekant att redan vid 1881

års jernvägsmannamöte i Köpenhamn frågan om dessa två förbindelseleders

inbördes företräde i berörda hänseende förhandlats, utan att meningarne kunnat

ena sig.

Då nu förslag om en ångfärjeförbindelses åstadkommande mellan Sverige

och Seland blifvit inom Riksdagen väckt, torde det med afseende ä såväl

frågans allmänna vigt som det för vårt land nya i det ifrågasatta kommunikationssättet

vara naturligt, att Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhåller om

en förberedande behandling af ärendet, och Utskottet instämmer således häri

helt och hållet med motionären.

Deremot har Utskottet ej funnit erforderligt att några särskilda medel

härför anvisas. Utskottet föreställer sig nemligen, att Kongl. Maj:t ej lärer

sakna medel till de nödiga kostnadernas bestridande.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Herr Grefve Sparres förevarande motion må på det

sätt bifallas, att Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhåller, att

Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida

och på hvilket sätt en förbindelse medelst ångfärja

mellan Sverige och Seland må kunna åvägabringas.

Stockholm den 14 Mars 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:28 Skrifvelse till Konungen, angående förbindelse medelst ångfärja mellan Helsingborg och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn. s. 7 i texten