Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtande till Stockholms stad af eu del utaf den under Djurgården lydande mark.

1884-03-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:29, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtande till Stockholms stad af eu del utaf den under Djurgården lydande mark.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1884, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtande

till Stockholms stad af eu del utaf den under Djurgården

lydande mark.

(I. A.)

Enligt hvad af förestående, till Riksdagen den 25 sistlidne Januari

aflåtna nådiga proposition (N:o 23) inhemta», hafva Stockholms stadsfullmäktige

i underdånig skrifvelse den 15 November 1882 understält

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning en af stadsfullmäktige genom beslut

samma dag antagen plan för reglering af en del utaf Ladugårdslandet.

Enligt denna plan skall på sträckan från och med Stora Surbrunnsgatan

till och med Jungfrugatan stadsplanen afslutas sålunda, att utefter

de intill Djurgården närmast belägna byggnads cjvarteren, hvilka

genom samma beslut blifvit till sina områden förslagsvis bestämda,

skulle läggas en gränsgata till en bredd af 18 meter, hvilken gata

skulle komma att utgöra yttersta förbindelsen mellan förstnämnda gator

och de emellan dessa mot Djurgården utmynnande öfriga gator. Berörda

gränsgata skulle till 15 meters bredd närmast huslinien inrättas

till körbana med omgifvande gångbanor. Den återstående 3 meter

breda delen skulle förses på hela sträckan med en rad af träd. Vidare

vore afsedt, att norr om denna gränsgata emellan Stora Surbrunnsgatan

och artillerikasernens sydvestra hörn anordnas ett öppet område

till sådan bredd, att det jemte gränsgatan hölle 65 meter (218,92 fot).

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 4 Samt. 1 Afä. 22 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.

Den närmast intill gränsgatan belägna del af detta område till 32 meters

bredd skulle planteras med tre rader träd, hvadan utefter kör- och

gångbanorna komme att finnas på sträckningen mellan Stora Surbrunnsgatan

och Artillerikasernen en esplanad med fyra trädrader. Det återstående

nordligaste stycket af 15 meters bredd, som motsvarade köroch

gångbanorna på södra sidan om esplanaden, skulle ordnas antingen

i öfverensstämmelse med dessa eller ock tills vidare endast såsom

plantering. På sträckan framför Artillerikasernen till och med Sibyllegatans

mynning skulle, då Artillerikasernen tillhörig mark lado hinder

i vägen för en fullständig anordning enligt samma plan, trädradernas

antal blifva inskränkt till tre, och ifrån Sibyllegatans mynning till och

med Jungfrugatan komme stadsplanen att afslutas allenast genom framdragande

af förenämnda gränsgata, försedd med kör- och gångbanor

samt en trädrad.

För att denna plan skall kunna verkställas och för att i sammanhang

dermed den af stadsfullmäktige antagna regleringen af de närmast

intill gränsgatan belägna byggnadsqvarteren och af de yttersta

sträckningarne af de till gränsgatan ledande gatorna måtte kunna

genomföras, måste emellertid en del Djurgården tillhörig mark tagas i

anspråk, och med anledning deraf hafva stadsfullmäktige i förenämnda

skrifvelse i underdånighet anhållit:

att, för verkställighet af regleringsplanen och ordnande af egogränsen

emellan Stockholms stad och kronan, åt staden måtte upplåtas

eganderätten till den kronan tillhöriga mark, som dels erfordrades

till omförmälda 18 meter breda gränsgata på hela dess sträckning från

och med Stora Surbrunnsgatan till och med Jungfrugatan och dels i

söder gränsar intill samma gata, mot det att staden till kronan afstode

eganderätten till den staden tillhöriga mark, som i norr folie utanför

nämnda gränsgata, samt dessutom lemnade kronan för den till staden

afträdda mark, som ej betäcktes genom hvad staden till kronan afstode,

godtgörelse, som skulle bestämmas på sätt Kong!. Maj:t kunde finna

skäligt förordna; samt

att det öfriga gränsområdet mellan Stora Surbrunnsgatan och artillerikasernen,

hvilket område fortfarande skulle vara kronans egendom,

finge af staden på dess bekostnad ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den understälda planen, mot skyldighet för staden att fortfarande

på sin bekostnad underhålla anläggningen;

och har Stockholms stad derjemte förbundit sig, derest förberörda

framställning bifölles, så väl att till de Djurgårdens tjenstemän, hvilka

för närvarande såsom löneförmåner innehade jord eller byggnader å det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.

3

område staden skulle från kronan tillvinna sig, äfvensom å det öfriga

område, som skulle enligt planen ordnas, under deras återstående

tjenstetid utgifva godtgörelse för den förlust af inkomster och förmåner,

som Kongl. Maj:t kunde finna dem komma att lida genom den ifrågasatta

anordningen, som ock att, der Kongl. Maj:t funne sådant nödigt,

flytta å ifrågavarande område befintliga byggnader till annan plats, som

af Kongl. Maj:t komme att bestämmas, äfvensom att, der sådant af

planens genomförande föranleddes, på sin bekostnad uppföra och för

framtiden underhålla stängsel och grindar mot Djurgården.

Ofverståthållareembetet, som med underdånig skrifvelse af den 6

December 1882 öfverlemnat stadsfullmäktiges förenämnda framställning,

har dervid hemstält att, då den ifrågastälda gränsregleringen otvifvelaktigt

skulle komma att medföra fördelar för så väl kronan som Stockholms

kommun, samma framställning måtte i nåder bifallas. Sedan

derefter Riksmarskalksembetet inkommit med underdånigt utlåtande i

ämnet, äfvensom med ett yttrande, som tillförordnade chefen för Djurgårdsstyrelsen

till bemälda embete afgifvit i afseende å vilkoren för bifall

till stadsfullmäktiges förslag, har Ofverintendentsembetet, till följd

af nådig remiss, uti underdånigt utlåtande af den 17 April 1883 förklarat

sig, efter granskning af förslaget, ej hafva funnit skäl till anmärkning

mot detsamma.

Med åberopande af ett den nådiga propositionen bilagdt protokollsutdrag

öfver civilärenden, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

för sin del medgifva:

dels att åt Stockholms stad finge upplåtas eganderätten till den

under Djurgården lydande mark, som ej mindre erfordrades till ofvan

omlörmälda 18 meter breda gränsgata, än ock vore belägen söder om

samma gata;

dels ock att det öfriga ifrågasatta, utefter gränsgatan belägna området

finge upplåtas till Stockholms stads förfogande, med vilkor att detsamma

på dess bekostnad ordnades i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den understälda stadsplanen, och att staden fortfarande underhölle

anläggningen, allt med i öfrigt följande förpligtelser för staden, nemligen

:

att utan godtgörelse till Djurgården skulle öfverlåtas eganderätten

till den staden nu tillydande mark, som i norr folie utanför gränsgatan,

vare sig denna mark vore i stadens eller enskilds ego;

att staden för den mark, hvartill staden skulle undfå eganderätt,

erlade lösen till Djurgårdskassan, så ock ersättning för intrång och

skada, allt med belopp, som skulle bestämmas i den ordning nådiga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

förordningen den 14 April 1866 angående jords och lägenhets afstående

för allmänt behof stadgade;

att staden likaledes med belopp, som i nyssnämnda ordning skulle

bestämmas, till Djurgårdskassan och boställshafvare utgåfve dels ersättning

för den minskade afkastning samt skada i öfrigt och intrång, som

föranleddes deraf att staden finge till ofvan berörda öppna område utefter

gränsgatan förfoga öfver Djurgården tillhörig mark, dels ock lösen

för de så väl å denna mark som å den mark staden med eganderätt

erhölle uppförda byggnader, hvilka tillhörde boställshafvare enskildt

eller, derest de vore Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, icke vidare erfordrades

för Djurgårdens räkning, hvarjemte staden skulle vara pligtig

att bekosta förflyttning af eller, derest så icke kunde ske, med belopp,

som i förut stadgad ordning skulle bestämmas, lösa till sig de öfriga

byggnader å samma mark, hvilka Djurgårdsstyrelsen ansåge fortfarande

för Djurgården behöfliga;

att staden skulle uppföra och underhålla den stängsel och de grindar,

som Djurgårdsstyrelsen pröfvade nödiga till följd af förändringarne

i dispositionen öfver marken, äfvensom bekosta förflyttning af den del

utaf Drottning Kristinas väg, som sträckte sig öfver den till förenämnda

öppna område afsedda mark, der Djurgårdsstyrelsen icke funne vägen

obehöflig;

att, derest till beredande af erforderligt utrymme för station å

Stockholm—-Rimbo-banan någon del af Drottning Kristinas väg måste

omläggas, Stockholms stad skulle bestrida kostnaderna derför;

att i händelse framdeles ett jernvägsspår komme att utläggas från

Stockholm—Rimbo-banans station vid Stockholm mot artilleri-etablissementet

att vidare, i fall omständigheterna dertill föranledde, framdragas

ned till östra ändan af Ladugårdslands Strandgata, staden utan ersättning

uppläte mark dertill inom det öppna området utefter gränsgatan;

samt

att staden skulle tillförbinda sig att bedrifva arbetena på gränsområdet

mot Djurgården så att södra sidan deraf från den 30 meter

breda gatan tvärs genom Norrmalm till Sibyllegatan blefve till en bredd

af 15 meter ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande samtidigt

med Stockholm—Rimbo-jernbanans fullbordande, dock tidigast tre

år efter det Kongl. Maj:t meddelat beslut i frågan, och att till samma

tid utfartsvägar skulle vara anordnade från denna del af staden till

stationsområdet.»

Stats-Utskottet, till hvars ''förberedande behandling denna nådiga

framställning blifvit öfverlemnad, får, med hänvisande till den närmare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

5

utredning i ämnet, som tinnes intagen i det den nådiga propositionen

bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 sistlidne

Januari, till en början påpeka att, enligt hvad af handlingarne i ärendet

framgå, ofvannämnda plan för reglering af en del af Ladugårdslandet

al ser, att på sträckan från och med Störa Surbrunnsgatan till och

med Jungfrugatan skall läggas en gränsgata till en bredd af 18 meter;

att norr om denna gata emellan Stora Surbrunnsgatan och artillerikasernens

sydvestra hörn skall anordnas ett öppet område af 47 meter; att berörda

gränsgata skall till 15 meters bredd närmast huslinien inrättas till körbana

med omgifvande gångbanor; att den återstående 3 meter breda

delen af gränsgatan samt 32 meter af det närmaste derintill belägna

området, eller tillsammans 35 meter, skola bilda en esplanad med fyra

rader träd, samt att det återstående nordligaste stycket af 15 meters

bredd, som motsvarar kör- och gångbanorna på södra sidan om esplanaden,

skall ordnas antingen i öfverensstämmelse med dessa eller ock

tills vidare endast såsom plantering.

Beträffande den nu föreslagna jordupplåtelsen, har Utskottet i

hufvudsakliga delar icke haft något att emot den nådiga propositionen

erinra. Utskottet liar emellertid med afseende derpå, att det område,

om hvars upplåtelse till Stockholms stads disposition nu är fråga, i en

framtid möjligen må kunna befinnas för statens eget behof erforderligt,

ansett, att såsom uttryckligt vilkor för upplåtelsen bör utfästas att, för

så vidt detta område må pröfvas vara till större eller mindre del för

statsändamål behöflig!, detsamma då skall af Stockholms stad till Kongl.

Maj:t och kronan återlemnas.'' Visserligen synes stadens skyldighet att,

då" derpå göres anspråk, till staten återställa sistnämnda område, vara

obestridlig, då ju icke ifrågasatts, att området skulle till Stockholms

stad upplåtas för everldlig tid, men Utskottet har dock ansett nödigomtanke

för framtiden kräfva detta vilkors tydliga angifvande.

Vidare har Utskottet ansett, att de belopp, Stockholms stad, på

sätt i den nådiga propositionen är föreslaget, kommer att för den kronans

mark, hvartill staden undfår eganderätten, erlägga dels såsom lösen

och dels såsom ersättning för intrång och skada, böra ingå till Statskontoret,

der desamma böra förvaltas såsom särskild fond, hvilkens årligaränta:

efter fem för hundrade! må öfverlemnas till Djurgårdskassan att

för kassans ändamål användas.

Slutligen har Utskottet förestält sig att, i afseende å de förpligtelse^

h vilka böra åläggas Stockholms stad för rättigheten att förfoga

öfver det ifrågasatta, utefter gränsgatan belägna området, uttryckligen

bör bestämmas, att Stockholms stad, så länge staden bibehåller disposi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

tionsrätten öfver samma område, skall vara skyldig så val att årligen

med belopp, som i föreslagen ordning bestämmas, till Djurgårdskassan

och nuvarande eller framtida boställsinnehafvare utgifva ersättning för

den minskade afkastning samt skada i öfrigt och intrång, som föranledas

deraf, att staden får till berörda område utefter gränsgatan förfoga

öfver Djurgården tillhörig mark, som ock att underhålla den stängsel

och de grindar, hvilka Djurgårdsstyrelsen pröfvar nödiga till följd af

förändringarne i dispositionen öfver marken.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må för sin del medgifva :

dels att åt Stockholms stad upplåtes eganderätten

till den under Djurgården lydande mark, som ej mindre

erfordras till ofvan omförmälda 18 meter breda

gränsgata, än ock är belägen söder om samma gata;

dels ock att det öfriga ifrågasatta utefter gränsgatan

belägna området upplåtes till Stockholms stads

förfogande, med vilkor att detsamma på dess bekostnad

ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

understälda stadsplanen, och att staden fortfarande

underhåller anläggningen, allt med i öfrigt följande

förpligtelser för staden, nemligen:

att, derest sistnämnda område varder till större

eller mindre del för statsändamål erforderligt, detsamma

skall till Kongl. Maj:t och kronan utan ersättning

återlemnas;

att utan godtgörelse till Djurgården öfverlåtes

eganderätten till den staden nu tillydande mark, som

i norr faller utanför gränsgatan, vare sig denna mark

är i stadens eller enskilds ego;

att staden för den mark, hvartill staden undfår

eganderätt, erlägger lösen, så ock ersättning för intrång

och skada, allt med belopp, som bestämmas i den

ordning nådiga förordningen den 14 April 1866 angående

jords och lägenhets afstående för allmänt behof

stadgar; skolande denna lösen och ersättning ingå

till Statskontoret för att derstädes förvaltas såsom

särskild fond, hvilkens årliga ränta skall öfverlemnas

till Djurgårdskassan att för kassans ändamål användas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslottets Utlåtande N:o 29.

7

att staden likaledes med belopp, som i nyssnämnda

ordning bestämmas, till Djurgårdskassan och boställshafvare

årligen, så länge staden bibehåller dispositionsrätten

öfver ofvan berörda öppna område utefter gränsgatan,

utgifver ersättning för den minskade afkastning

samt skada i öfrigt och intrång, som föranledas

deraf att staden får förfoga öfver denna Djurgården

tillhöriga mark;

att staden med på enahanda sätt bestämdt belopp

erlägger till Djurgårdskassan eller boställsinnehafvare

lösen för de så väl a sistnämnda mark som å den

mark, staden med eganderätt erhåller, uppförda byggnader,

hvilka tillhöra boställshafvare enskildt eller,

derest de äro Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, icke

vidare erfordras för Djurgårdens räkning, hvarjemte

staden skall vara pligtig att bekosta förflyttning af

eller, derest så icke kan ske, med belopp, som i förut

stadgad ordning bestämmes, lösa till sig de öfriga

byggnader å samma mark, hvilka Djurgårdsstyrelsen

anser fortfarande för Djurgården behöfliga;

att staden uppför och, så länge staden bibehåller

dispositionsrätten öfver ifrågavarande område, underhåller

den stängsel och de grindar, som Djurgårdsstyrelsen

pröfvar nödiga till följd af föränd ringar no i

dispositionen öfver marken, äfvensom bekostar förflyttning

af den del utaf Drottning Kristinas väg, som

sträcker sig öfver den till förenämnda öppna område

afsedda mark, der Djnrgårdsstyrelsen icke finner vägen

obehöflig;

att, derest till beredande af erforderligt utrymme

för station åt Stockholm—Rimbo-banan någon del af

Drottning Kristinas väg måste omläggas, Stockholms

stad bestrider kostnaderna derför;

att, i händelse framdeles ett jernvägsspår kommer

att utläggas från Stockholm—Rimbo-banans station vid

Stockholm mot artilleri-etablissementet att vidare, i

fall omständigheterna dertill föranleda, framdragas

ned till östra ändan af Ladugårdslands Strandgata,

staden utan ersättning upplåter mark dertill inom det

öppna området utefter gränsgatan; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 39.

att staden tillförbinder sig att bedrifva arbetena

på gränsområdet mot Djurgården så, att södra sidan

deraf från den 30 meter breda gatan .tvärs genom

Norrmalm till Sibyllegatan blifvér till en bredd af 15

meter ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande

samtidigt med Stockholm—Rimbojernbanans

fullbordande, dock tidigast tre år efter det Kongl.

Maj:t meddelat beslut i frågan, och att till samma tid

utfartsvägar äro anordnade från denna del af staden

till stationsområdet.

Stockholm den 21 Mars 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:22 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Mafts proposition angående upplåtande till Stockholms stad af en del utaf den under Djurgården lydande mark. s. 4 i texten